Podcasts about plikten

Plikten framför allt var förre kungen Gustav VI:s valspråk. Men vad betyder plikt för människor i Sverige på 2020-talet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med ett alltmer spänt omvärldsläge har frågan om plikt återigen aktualiserats. I ett forskningsprojekt på Marie Cederschiöld högskola har man undersökt svenskarnas försvarsvilja. Där har man visat att 9 av 10 svenskar är redo att göra det som krävs för att försvara Sverige om det skulle behövas – och vilka värderingar och erfarenheter man har verkar spela en väldigt liten roll. – Det är nästan ingen skillnad i befolkningen, alla vill ställa upp, säger Magnus Karlsson, som lett forskningsprojektet. Någon som tänkt mycket på plikt under den senaste tiden är den debuterande författaren och poeten Amer Sarsour. I hans bok Medan vi brinner ska huvudpersonen Omar åka till Italien för att hämta sina kusiner till Sverige. – Plikt är inte bara ord, plikt är handling. Annars är det bara en känsla. Du måste alltid svara mot en slags handling, säger Amer Sarsour. Medverkar i programmet gör Magnus Karlsson, professor i civilsamhällesvetenskap på Marie Cederschiöld högskola, Amer Sarsour, poet och författare till boken Medan vi brinner och Sofia Jeppsson, docent i filosofi vid Umeå universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Bu İplikten Aldığımız Para Yenir Mi by

Dæææåå. Nei vent det var feil Moder’n Warfare. Vi snakker Modern Warfare 3 og mye mer i ukas episode! «Call of Duty» er en tradisjon for meg, og jeg snakker ikke om flerspilleren. Jeg snakker om de cinematiske, velregisserte og helsprø kampanjene som tar med spilleren over hele verden i historier som henter inspirasjon fra både Ian Fleming og Tom Clancy. Det er fantastisk underholdning. Eller det har vært det. Noen ganger. De gangene de treffer, så treffer de voldsomt […]

Dæææåå. Nei vent det var feil Moder'n Warfare. Vi snakker Modern Warfare 3 og mye mer i ukas epis… Les mer

Plikten för sitt hjärtas dam ställs mot plikten för sin konung efter att Tristan och Isolde av misstag dricker en kärleksdryck. Jalle och Robin belyser de två älskandes omöjliga kamp i den medeltida sagans underbara värld. Inlägget Tristan och Isolde – årtusendets kärlekssaga dök först upp på Radio Svegot.

Som medborgare har vi rättigheter. Men ibland har vi svårare att hävda dem. Varför då? Det frågar sig Elena Namli i den här essän. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Sårbarheten har, tills nyligen, inte varit något populärt ämne för filosofisk reflektion. Medan skönlitterära klassiker utforskar människan när hennes sårbarhet är som störst brukar filosoferna intressera sig för den rationella människa som söker om inte kontroll över tillvaron så i alla fall oberoende i förhållande till både naturen och samhället. Särskilt moderniteten har präglats av just sårbarhetens glömska och inte sällan svaghetsförakt. I mitt eget filosoferande intresserar jag mig helst för människan vars sårbarhet inte kan elimineras. Precis som andra djur är människor dödliga och både vår kropp och vår själ utsätts för smärta och ångest. Kanske därför läser jag om och om igen gamla klassiker som Fjodor Dostojevskij och Thomas Mann. De är ständiga samtalspartner i mina böcker. Jag låter också dessa gamla män följa med mig i olika vardagssituationer och reflektera över min egen sårbarhet men också över hur vi i vårt samhälle ska förhålla oss till varandra.På senare tid har jag haft problem med hälsan. Då har Bröderna Karamazov och Doktor Faustus fått följa med mig till olika avdelningar och mottagningar inom vården ja, här i Sverige med dess fantastiska och mycket avancerade vård. Det finns något plikttroget i att beskriva den svenska vården som fantastisk. Men hur ärlig är jag?Vad händer med mig när jag är sjuk och behöver hjälp? Hur går det för mina kära när de ligger i sina sjukhussängar och reduceras till ett förnamn och en diagnos? Varför blir stämningen så dålig när jag klagar? Varför måste jag inleda berättelser om likgiltighet, diskriminering och till och med övergrepp med att först intyga att jag egentligen är tacksam för den svenska vården?Ingen förväntar sig att jag ska visa samma djupa tacksamhet när jag möter människor med andra yrken. När jag som är morgonpigg anländer till mitt kontor på universitetet i Engelska parken i Uppsala är städpersonalen redan där. Är jag tillräckligt tacksam för det? Taxiföraren som kör mig till tåget och lokföraren som kör vidare har jag visat att jag är tacksam? När tåget är sent och jag klagar borde jag först intyga att jag på det stora hela älskar de svenska järnvägarna?  Antingen är jag i grunden en otacksam människa eller så är det någon skillnad mellan just vården och allt annat. Varför anser vi generellt att det är bra att medborgare ställer krav och uppfattar sin relation till det allmänna i termer av rättigheter men gör ett undantag för just vården? Hon som städar, kör, undervisar och flyger gör sitt jobb. Men vårdpersonal är hjältar i sin vardag. Varför?Kanske för att det just i vården blir uppenbart för de flesta att vi faktiskt är beroende av varandra. Vi klarar oss inte om vi inte får hjälp av andra människor många människor med olika slags kunskap, färdighet och därmed makt som vi själva saknar. Jag kan köra bil men jag kan inte laga den. Jag kan lägga om ett sår men jag kan inte operera bort min egen cancer. Jag behöver de andra människorna. När de finns för mig är jag tacksam genuint tacksam. Men tacksamhet är en känsla som på många sätt inte passar in. I alla fall inte som en grundhållning inom ramen för en jämlikhets- och rättighetskultur.  Det finns många skäl till det men ett är just att utsatthet och beroende riskerar att leda till att människor behandlas mindre värdigt. När rättighetskultur är stark spelar det mindre, eller ingen roll alls, huruvida en myndighetsperson, en lärare eller en sjuksköterska tycker att medborgaren är sympatisk, till exempel tillräckligt tacksam. Den respekt för människans värdighet som hon i sitt agerande ska visa är en grundhållning som hör till jobbet.Men detta betyder ju förstås att varje rättighet säkras av motsvarande plikter.Blev det dålig stämning nu? Rättigheter vill vi ha, men låter inte plikt gammaldags och tråkigt? Det må så vara, men det går inte att ha rättigheter utan att också ha plikter. Plikt behöver inte betyda att vi agerar utan engagemang. Ännu mindre betyder det att vi agerar under något slags tvång. Plikten betyder att den andres rättigheter är ramen för mitt agerande när jag är lärare, polis eller sjuksköterska.En av de grundläggande poängerna med en rättighetskultur är att människan, när hennes rättigheter är erkända, förblir ett subjekt, en aktör. Ett alternativ till rättighetskultur är att människan behandlas som objekt. Hon blir då utlämnad åt andras omsorg men också godtycke.Vad skulle en rättighetskultur betyda inom vården? Vad händer om vi som patienter får rättigheter istället för att tacksamt ta emot den vård som erbjuds? Är risken med rättighetsbaserad vård att vi som patienter blir otacksamma rättshaverister?Jag tror inte det. Jag tror nämligen att vi ofta känner tacksamhet och visar tacksamhet för de människor som utför sina plikter professionellt och engagerat. Samtidigt är det skönt att våga tro att ingen ställer krav på motprestation för att vi ska få en bra behandling och bli värdigt bemötta när vi är svaga och beroende av andra. Redan idag finns det inslag av rättighetskultur i svensk vård framför allt när det kommer till informerat samtycke som måste inhämtas i samband med vården. Samtycke är dock långt ifrån den enda rättighetsformen. När världshälsoorganisationen beskriver rättighetsbaserad vård poängteras till exempel vikten av att staten i sin lagstiftning garanterar jämlik tillgång till vård.Mycket har ändrats inom medicinsk etik sedan Fjodor Dostojevskij och Thomas Mann skrev sina storslagna romaner. Den gudalike doktorn vars vetenskapliga övertygelser hindrade honom från att känna empati och därmed ge plågade människor smärtlindring är borta. Borta är också den fattigdom som gjorde att vården överhuvudtaget inte kom till de flesta människor. Nu har vi istället en bra vård för de flesta människor i vårt land. Samtidigt tycks samtalet om brister inom vården blivit tabu. Eller snarare har vi reducerat samtalet till frågan om ekonomiska resurser. Visst är resurstilldelning en viktig fråga, men det löser inte alla problem. Ovärdigt bemötande och kränkande behandling, liksom paternalism och diskriminering, är inte främst en resursfråga.   Att tala om diskriminering och teknokratism inom en vård som idag räddar liv som inte gått att rädda för bara några år sedan riskerar att skapa dålig stämning. Låt oss ta risken. Det som står på spel är nämligen vårt människovärde. Vårt människovärde den dag vi tvingas sätta på oss sjukhuskläder och ligga i en sjukhussäng.Tyvärr är varken Fjodor Dostojevskij eller Thomas Mann med mig i detta ställningstagande de trodde nämligen inte att ett humant samhälle kan byggas som en rättighetskultur. I Dostojevskij och Manns romaner prövas vår mänsklighet på ett personligt plan varje gång vi ställs inför vår egen och andras utsatthet. Detta har inte ändrats. Det som har ändrats är att vi också söker och finner sociala strategier för att säkerställa att sårbara människor i vårt samhälle inte förminskas i sin mänsklighet.  Elena Namli, professor i teologisk etik

Ola ger sig in i diskussionen om SVT:s feelbad-dokumentär om skönhetsoperationer ”Under kniven.” Liv pratar utifrån Hans-Georg Moellers kritik av autenticitets-idealet om prinsessans Sofias kamp för att barn ska få vara sig själva på internet.

"Plikten framför allt!". Idag blir det en otidsenlig hyllning av PLIKTEN i Söndagsskolan. Varför väcker ordet plikt så obekväma reaktioner? Vilken är relationen mellan plikt och lydnad? Är det en plikt att offra sig för ett högre syfte - vad skulle det i så fall vara? Vidare: Rousseau dissas och Kant hissas. PLUS: Ann rasar mot kultursidor i allmänhet och Björn Wiman i synnerhet. Anna-Karin hävdar sin rätt att föredra ketchp med socker, Ann vägrar att vara en förebild och Anna-Karin slår fast att Söndagsskolan inte är en hälsopodd. Väl bekomme!Ansvarig utgivare: Samizdat Publishing ABKlippare & Redaktör: Marcus Blomgren, Silverdrake Förlagwww.silverdrakeförlag.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Plikten, demonerna och bekännelserna kallar, Leonard kastas av och an i ett nattdänkt Boston mitt under getinginvasion. Patrick börjar tvivla på Carltons skuld, och mottager ett paket. Välkomna in till Cyrus Epiphany, AVSNITT 23: De döda är döda, de galna är galna. Smaklig spis /PodCon

Plikten, demonerna och bekännelserna kallar, Leonard kastas av och an i ett nattdänkt Boston mitt under getinginvasion. Patrick börjar tvivla på Carltons skuld, och mottager ett paket. Välkomna in till Cyrus Epiphany, AVSNITT 23: De döda är döda, de galna är galna. Smaklig spis /PodCon

0522 Cyrus Epiphany AVSNITT 22 - Plikten Kallar by PodCon

0522 Cyrus Epiphany AVSNITT 22 - Plikten Kallar by PodCon

Knusende dom i retten - Eirik Jensen dømt til 21 års fengsel for grov korrupsjon og narkotikakriminalitet. Opposisjonen kritiserer regjeringa for inkonsekvente og utydelige smitteråd. Det er vanskeligere å åpne opp landet, enn å stenge det, sier Erna Solberg Det bør være valgfritt når man skal gå av med pensjon, mener Arbeids og sosialministeren, men får advarsel fra LO: Det går på sikkerheten løs hvis ikke dette reguleres. Bytt ut joggeska med raggsokker når du løper på tredemølla, råder skoekspert, som møter landslagslege til debatt

FORMÅL Formålet med podcasten er å styrke kompetansen hvordan man kan lykkes med gode og konstruktive samtaler med barn opp til ca 13 år MÅLGRUPPE Målgruppen for podcasten er ledere og ansatte i oppvekstsektoren. INNHOLD Hvor flinke er vi til å snakke med barna når en sak om skolemiljø skal undersøkes? I denne podcasten hører vi innledningsvis et kort utdrag fra en samtale mellom rektor og to lærere i e-læringskurset “Plikten til å undersøke”. Deretter deler Beate Mellemsether, mobbeombud for barnehage og grunnskole i Østfold og Janne Myrås, mobbeombud for barnehage og grunnskole i Akershus sine erfaringer med hvordan man får til gode samtaler med barn. DELTAGERE Programleder: Lisbeth Storvik Jacobsen I studio: Beate Mellemsether, Janne Myrås DD005-R1A(Hvordan snakker vi med barn og ungdom)

Med Marcus Follin i studion talar vi om vikten av att känna så väl vår historia som vår manlighet. Dessutom diskuterar vi det här med “avståndstaganden” och självmord. Stora, svåra men viktiga ämnen.Ämnen --> Ett träd utan rötter kan inte växa, och på precis samma sätt är det för ett folk. Vårt folk har inte bara dålig kunskap om vår historia, utan har också glömt sin plikt mot föregående generationer. Vi talar om detta och vad vi redan idag kan göra för att förändra det hela.--> Vi talar om fenomenet “avståndstaganden”, finns det tillfällen då det är rätt?--> Vi återbesöker fenomenet masskjutningar och diskuterar problemet med självmord och människors känsla av meningslöshet.--> Rekordförsäljning av försvarsspray efter de senaste uppmärksammade våldtäkterna. Men vad kan så väl kvinnor som män tänka på redan idag för att minimera riskerna?Med Marcus Follin, Dan Eriksson och Magnus Söderman

Skådespelaren Ewa Fröling och diplomaten Jan Eliasson om de eviga frågorna i Filosofiska salongen. Den här gången kretsar det kring frågor om plikten framför allt ännu gäller, och när något tar slut. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jacques Lacan lurar i bakgrunden, i ett samtal om vår narcissistiska kultur mellan Ervik Cejvan, Elisabeth Gerle och Peter Jansson. Ett liv inbegriper alltid lidande, säger Sigmund Freud. Men detta lidande förnekas i vår kultur, som veckans gäster betecknar som narcissistisk. Vad innebär denna narcissism (ytlighet, egoism, avtrubbning?) och vad får den för konsekvenser (politiskt farlig, för vi klarar inte längre av att se och acceptera varandra i våra olikheter?)?Filosofiska rummet blir ovanligt psykoanalytiskt när religionsfilosofen Ervik Cejvan, etikprofessorn och prästen Elisabeth Gerle och psykoanalytikern och filosofidoktoranden Peter Jansson samtalar under ledning av Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.

I det här avsnittet så har vi en gäst, Alvas kusin och Stigs barnbarn William. Vi diskuterar om värnplikt, varför vill man ta tillbaka det? Sedan så pratar vi om att MFF vann Allsvenskan, Triathlon och påven.

Årets Call of Duty, Spillexpo, Playstation VR og mye mer i ukens Rad Crew-podcast.   04:40 Topp 5 Call of Duty-kampanjer 27:19 Nyheter 31:52 Black Ops 3 40:40 Spillexpo, Playstation VR-test, Rise of the Tomb Raider, m.m. Plikten kaller i ukens episode av Rad Crew, der vi oppsummerer de fem beste Call of Duty-kampanjene, fra […]

Bör jag ge pengar till tiggare? Filosoferna Marcus Agnafors och Per Bauhn är inte överens. De flesta som rör sig i svenska städer kan inte undgå att se dem, tiggarna, de så kallade EU-migranterna som sökt sig hit för att skaffa sig någon sorts utkomst. Dessa relativt nya inslag i stadsbilden utmanar oss i sin begäran om hjälp. Är jag en kallhamrad egoist som ignorerar andra människors nöd och inte lägger en slant i pappmuggen, och en altruistisk medmänniska om jag gör det? Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Bör jag ge pengar till tiggare? Filosoferna Marcus Agnafors och Per Bauhn är inte överens. De flesta som rör sig i svenska städer kan inte undgå att se dem, tiggarna, de så kallade EU-migranterna som sökt sig hit för att skaffa sig någon sorts utkomst. Dessa relativt nya inslag i stadsbilden utmanar oss i sin begäran om hjälp. Är jag en kallhamrad egoist som ignorerar andra människors nöd och inte lägger en slant i pappmuggen, och en altruistisk medmänniska om jag gör det?Programledare: Lars Mogensen, producent: Thomas Lunderquist

Vilken typ av kunskap krävs i de yrken som ska garantera vår välfärd och trygghet. Samtal med Göran Rosenberg, författare, Jonna Bornemark, filosof och Markus Antonsson, stationsbefäl vod Södermalmspolisen. Redan antikens filosofer visste att det är en konst både att vara människa och att leva i ett samhälle tillsammans med andra människor. I det moderna samhället finns ett spektrum av yrken som ser till att välfärd och trygghet fungerar: sjukskötare, socialassistenter, poliser och många fler. Men vilken kunskap krävs för att göra ett bra jobb? Hur förs kunskapen vidare och hur värderas den? Medverkande: Göran Rosenberg, författare och journalist, Jonna Bornemark, filosof och föreståndare på Centrum för praktisk kunskap på Södertörns högskola och Markus Antonsson, stationsbefäl vid Södermalmspolisen. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Plikten, profiten och konsten att vara människa av Göran Rosenberg.

Ur Om öster, 1999 Bengt Emil Johnson (1936-2010) Första plikten: att vara, inte bara närvarande. Yttersta plikten: uppnå glömska av plikt, skyldighet. Att vara i kanten av mossen, här. Inventeringar kan utföras under hela häckningssäsongen från april till juni. Det är nu juli. Sifferkod 1: till fots. Icke-hypotetisk fotvandring. (Begreppsgränsen mellan försenad närvaro och rekognoscering?) Linje, punkter, ris, hällmark, myr, göl, början, pågång. Det pågår, det har inte upphört. Grönbenan genomför en inventering. På denna punkt bör jag, enligt grönbenan, inte befinna mig. Rädsla bör en fågel kunna sägas förnimma? Grönbenan är inte rädd. Förbannad lär man knappast kunna säga om en fågel? Grönbenan här verkar förbannad. Exponerar sig i torrtallen. Jiffar skarpt och ihållande. Hänger, illskriande, kring huvudet på mig. Jag är i grönbenans revir det som är för mycket. Överbliven återgår jag till den hypotetiska linjen.