Podcasts about plikt

Är hoppet vår räddning i en tid av krig och klimathot? Nu kommer flera böcker om hopp och hoppet används återigen som politisk slogan. Kan hoppet förändra världen? Eller kan hoppet passivisera oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När kriget i Ukraina bröt ut förundrades det norske filosofen Lars Svendsen över ukrainarnas hopp när de stod inför den ryska övermakten. Vad är hopp och är det alltid bra att hoppas blev utgångspunkten när han skrev boken Håpets filosofi. Svendsen menar att hoppet kräver en rationell grund, att det man hoppats på faktiskt ska kunna ske och han menar att hopp också förpliktigar till handling.Hoppets filosofiFilosofer har genom historien varit ganska kyliga när det gäller hoppet. Det är snarare något som religionen har fått handskas med. Spinoza menade att hoppet gör oss ofria och Nietzsche att hoppet bara förlänger människans lidande.Så vad är hopp? Vad kräver hoppet av oss människor? Är hopp alltid bra? Och varför verkar hoppet komma tillbaka i en tid av klimatkris och krig? Medverkande: Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola och Evelina Edfors, doktorand i religionsfilosofi vid Uppsala universitet och gästforskare vid Princeton.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok:Håpets filosofi - Lars Fr. H. SvendsenAktivitet:Utsätt dig för nya miljöer och träffa nya människor.Fördjupa dig böcker och upplevelser istället för snabb konsumtion av nyheter och sociala medier.

I denne episoden av Beste praksis snakker jeg med rådgiver i Simployer, Jørgen Brostrøm, om hvilke plikter arbeidstaker har under et sykefravær. Når må arbeidstaker melde fra om sykefravær? Hvilken dokumentasjon må leveres? Hvilken informasjon har arbeidstaker plikt å gi sin leder? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden av Granskingspodden tar vi opp et spørsmål stilt av en av våre lyttere i nord: Har man plikt til å delta i en granskingsprosess? Granskingsprosesser kan være nødvendige for å avdekke uregelmessigheter, misligheter eller andre kritikkverdige forhold i en virksomhet. Men hva skjer når en ansatt, leder eller tredjepart blir bedt om å delta i en slik prosess? Er det en plikt til å samarbeide, eller kan man velge å ikke delta? Våre eksperter på gransking, Nicolai Skridshol og Tor Erik Heggøy gir deg svaret på hvordan man best navigerer seg gjennom en granskingsprosess – med hensyn til rettigheter og plikter.  Linker:  Les mer om SANDS arbeid innen gransking: Granskning | SANDS Advokatfirma | Spesialister Følg oss på LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/sands-advokatfirma-da Følg oss på Instagram: SANDS (@sands_advokatfirma) • Instagram-bilder og -videoer Vil du lære mer om oss? Om oss (sands.no) Likte du det du hørte? For tilbakemeldinger eller spørsmål om episoden, ta kontakt med podkast-produsent Mari Gjørv Berge på mgj@sands.no.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Det inre partiet talar om värnplikten och inleder med att ställa sig frågan vem som egentligen borde göra värnplikt. På den goda tiden gjorde väl alla lumpen? Men vad är egentligen syftet med värnplikten? Därefter sprider vi mer split i det inre partiet när vi reder ut hur vi bäst ska motivera de unga. Plata o plomo? Länkar i urval: https://www.svd.se/a/2BRr0v/tva-av-tre-unga-ar-for-sjuka-for-lumpen https://kkrva.se/forsvarsmakten-ar-ingen-ja-uppfostringsanstalt/ Maila oss dina bästa nyord: inrepartiet@sanningsministeriet.com Bli en registrerad tankebrottsling: www.patreon.com/SanMin

Du har kanskje fått med deg den pågående debatten om å innføre et obligatorisk pliktår for alle 19-åringer. Her kommer vi med våre synspunkt.

Vi lever i en orolig tid. Men trots krigshotet anses två av tre ungdomar för sjuka för att göra lumpen. Så hur ska Sverige försvaras? På en kvart får du veta om det är sänkta krav på värnpliktiga som är lösningen. Och vad du som medborgare förväntas göra om det faktiskt blir krig. Gäst: Christina Malm, generaldirektör för Plikt och prövningsverket. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Daniel Säfström Redaktör: Teresa Stenler von Matérn Ansvarig utgivare: Lisa Irenius Klippen kommer från: Tv4, SVT och SR Vi vill ha feedback och önskemål. Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Bør all norsk ungdsom bruke ett år av livet sitt på militæret eller sammfunnstjeneste? Og hvor oppmerksomme er gutta på Alexandras nye hår? Temaene er som vanlig i forskjellige ender av skalaen Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Lita inte blint på auktoriteter och experter. Skaffa dig egen kunskap, och ifrågasätt också dina egna uppfattningar. Det sa 1700-talsfilosofen Immanuel Kant. Vad innebär det idag? Hur ska det gå till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år är det 300 år sedan filosofen Immanuel Kant föddes i tyska Königsberg, det som nu är ryska Kaliningrad. Han var en av upplysningens mest centrala tänkare och har gjort avtryck på en mängd områden: moral, kunskapsteori, metafysik och estetik. Plikt och förnuft är ord som beskriver Kants filosofi. Men vad är mest intressant idag med Kant?Vi djupdyker i tre områden som upptog Kant, idéer som i allra högsta grad är aktuella idag: kritiskt tänkande, universalism och drömmen om den eviga freden.Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, Sharon Rider, professor i filosofi vid Uppsala universitet, Johan Brännmark docent i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Michael BorgertResearch: Therése LagerVeckans tips:Låt: There Is a Kingdom – Nick Cave & The Bad SeedsPjäs: En pjäs (än så länge utan titel) om ett fiktivt möte mellan Kant, Swedenborg och Linné av Steve Fuller sätts upp i Berlin i höst.Bok: Kant: Die Revolution des Denkens – Marcus Willaschek

Plikten framför allt var förre kungen Gustav VI:s valspråk. Men vad betyder plikt för människor i Sverige på 2020-talet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med ett alltmer spänt omvärldsläge har frågan om plikt återigen aktualiserats. I ett forskningsprojekt på Marie Cederschiöld högskola har man undersökt svenskarnas försvarsvilja. Där har man visat att 9 av 10 svenskar är redo att göra det som krävs för att försvara Sverige om det skulle behövas – och vilka värderingar och erfarenheter man har verkar spela en väldigt liten roll. – Det är nästan ingen skillnad i befolkningen, alla vill ställa upp, säger Magnus Karlsson, som lett forskningsprojektet. Någon som tänkt mycket på plikt under den senaste tiden är den debuterande författaren och poeten Amer Sarsour. I hans bok Medan vi brinner ska huvudpersonen Omar åka till Italien för att hämta sina kusiner till Sverige. – Plikt är inte bara ord, plikt är handling. Annars är det bara en känsla. Du måste alltid svara mot en slags handling, säger Amer Sarsour. Medverkar i programmet gör Magnus Karlsson, professor i civilsamhällesvetenskap på Marie Cederschiöld högskola, Amer Sarsour, poet och författare till boken Medan vi brinner och Sofia Jeppsson, docent i filosofi vid Umeå universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Det svenska medborgarskapet handlar ytterst om att försvara Sverige med vapen i hand, sa statsminister Ulf Kristersson. Hur ser det moraliska kontraktet ut mellan stat och medborgare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I tider när det talas om att svenskarna måste inse att det kan bli krig lyfts också frågan om vad staten kan kräva av sina medborgare? Är det det yttersta lojalitetsbeviset gentemot staten att dö med vapen i hand för sitt land? Är det mer värt än att riskera sitt liv på andra sätt för att försvara landet? Och vad kan medborgarna kräva av staten?Samhällskontraktet nu och dåSamhällskontraktet är en tankefigur som formulerades på 1600-talet och som beskriver relationen mellan stat och medborgare. Medborgarna ger upp en del av sin frihet i utbyte mot att staten garanterar trygghet och säkerhet. Hur ser det moraliska kontraktet mellan stat och medborgare ut i Sverige idag?Påverkar t ex bristande sjukvård i glesbygd och flytt av försäkringskassa och arbetsförmedling från förorter medborgarnas skyldigheter och lojalitet gentemot staten? Krävs det en samhällelig gemenskap för att relationen stat/medborgare ska fungera?Filosofiska rummet om det moraliska kontraktet mellan stat och medborgareMedverkande: Statsvetarna Ludvig Beckman och Helen LindbergProgramledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Film: Snowpiercer – Bong Joon-hoBok: The Napoleonic Wars – Alexander Mikaberidze

”Gör din plikt, kräv din rätt”, lyder en ofta citerad gammal slogan från den svenska arbetarrörelsen. Det har varit mycket fokus på rätt de senaste decennierna. Snabbare än någon kunnat ana tvingar omvärldsutvecklingen fram ett nödvändigt skifte av perspektiv. Från rätt till plikt. Och varför kallas inte alla unga svenskar att göra någon form av värnplikt? Av Jörgen Huitfeldt Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Har ein plikt til å feire jul med familien? Er moral medfødd? Ofre jobben for kjærleiken? Korleis seie til nokon at dei drikk for mykje? Kven påverkar unge gutar? I panelet sit programleiar Galvan Mehidi, skodespelar Mimmi Tamba og psykolog Peder Kjøs. Programleiar er Madeleine Cederström. Ny episode kjem kvar torsdag. Hør episoden i appen NRK Radio

Nästan 110 000 tjejer och killar födda 2006 ska snart svara på mönstringsunderlaget som ligger till grund för om man blir kallad till mönstring. Per Andersen Helseth från Plikt- och prövningsverket berättar vilka skyldigheter ungdomar har kopplat till mönstringsunderlaget och vilka typer av frågor som ställs. En majoritet av föräldrar har god kunskap om mönstringsunderlaget men Per lyfter vikten av att vuxna som har ungdomar i sin närhet pratar om mönstringen för att hjälpas åt att sprida kunskap. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

I veckans Stil ska vi berätta historier om kläder som människor tvingats eller uppmanats att bära på grund av allt från politiska påbud, oombedda klädgåvor eller lite för dominanta föräldrar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet pratar vi med Sveriges Radios Kinakommentator Hanna Sahlberg om det utkast till lagförslag som kom i höstas och som vill göra det straffbart för kineser att ha på sig kläder som ”sårar nationens känslor”. Vad betyder det egentligen och är det ens möjligt?I stickvärlden har det i generationer talats om en förbannelse som går under namnet “the sweater curse” – tröjförbannelsen. Enligt den kommer relationen inom kort att ta slut om man, som en romantisk överraskning, stickar en tröja och ger till den man är kär i. Handlar det om pressen mottagaren eventuellt kan känna inför en sådan här oombedd kärleksgåva som man förväntas bära utan att knorra? Det pratar vi om med stickaren och författaren Judith Durant, som berättar allt om den mytomspunna tröjförbannelsen.Vi blickar också bakåt i historien mot det socialistiska Östtyskland, DDR. Där var det statliga institut som styrde över vilka kläder som tillverkades och hur de såg ut. Mode var i högsta grad en politisk fråga och landets politiska ideologi genomsyrade allt, ända in till underkläderna som medborgarna hade på sig. Men det fanns, samtidigt, en helt annan och hemlig modevärld i Östtyskland. En underjordisk, rebellisk värld där unga modeskapare designade avantgardistiska plagg och anordnade vilda modevisningar helt efter eget tycke och smak – långt bort från socialistpartiets kontroll. Vi har pratat med två person som var med då, Marco Wilms och Sabine von Oettingen.Och så diskuterar vi ärvda kläder med journalisten Sofia Pappa och modeskribenten Saga Loxdal. Historiskt sett har ärvda kläder varit en självklarhet, men synen på att ta över tidigare generationers plagg har förändrats. På internetforumet Familjeliv finns till exempel en tråd, med tillhörande omröstning, som heter ”Hade du fula, ärvda eller slitna kläder när du var barn?” Kan ärvda plagg verkligen vara ett traumatiserande tvång?Veckans programledare är Erik Sjölin.

Hur hanterar The Guardian utmaningarna med AI? Och hur bra är svenska utgivare på att sköta sin e-plikt? Publicistpodden har svaren.  Den tekniska utvecklingen kring AI, artificiell intelligens, går som bekant i rasande fart. Det här ritar förstås om kartan för de flesta industrier, men självklart är en informationstung sektor som mediebranschen extra påverkad. Inte bara i Sverige, utan naturligtvis i hela världen. Därför var det extra intressant att höra hur en stor medieaktör som brittiska The Guardian hanterar dessa utmaningar, i samband med att deras chef för redaktionell utveckling, Chris Moran gästade Stockholm och Tidskriftsdagen i förra veckan. Publicistpodden tog ett kort snack med honom. Och apropå digital teknik:  Sedan 2015 råder den så kallade e-plikten, ett lagkrav som gäller de allra flesta digitala publicister med grundlagsskydd. Men hur bra lever branschen upp till denna plikt? Vi tog oss till KB:s ståtliga byggnad vid Humlegården i Stockholm och bad myndighetens samordnare David Brodin om svaret.  Publicistpodden görs av Jonas Nordling på uppdrag av Sveriges Tidskrifter, ansvarig utgivare är Kerstin Neld. Frågor eller synpunkter? Kontakta Jonas på bojonasnordling@gmail.com 

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

När våren nu äntligen verkar vara på väg ska vi vädra ur klädskåpen och sortera bland stöket som alltid verkar uppstå bland plaggen däri. Kavla upp ärmarna, det är dags för vårstädning av garderoben! Uppmaningar om att varje vår gå igenom garderoben och rensa ur, och göra plats, är i alla fall ett återkommande tema i tidningar – och inte bara i modetidningar – med mer eller mindre peppiga tips om hur man ska gå till väga. Ett av de allra vanligaste är att man ska dela upp alla plagg man har i olika högar – kläder att spara, kläder att sälja eller skänka bort – och en hög med kläder att slänga. Men ska man verkligen slänga kläder? Rapporter säger att 90 miljoner ton textilier hamnar på soptippar, jorden runt, varje år.I veckans Stil beger vi oss in i garderoben och funderar kring alla de minnen som kan gömma sig i ett plagg. Vi besöker konstnären Christina Thomas Dahlberg och pratar om varför det kan vara så svårt att göra sig av med saker man sparat i sin garderob.Vi berättar även om ett billigt sätt att fylla på garderoben, nämligen att köpa second hand-kläder till kilopris. Man får leta igenom stora högar med plagg, men vissa har gjort det till något av en sport att där lyckas hitta skatter. Vi ger oss ut på kilojakt tillsammans med loppisproffset Gustav Broström.Och så beger vi oss till Göteborg för att träffa Hanna Ryd och Bella Simmons som tillsammans utgör designduon Hurra Pangpang. De skapar kläder av plagg, tyger och prylar som ingen annan längre vill ha. I deras händer blir bortglömda skatter till bärbara godbitar.Veckans gäst är Imke Janoschek, chefredaktör för inredningsmagasinet Residence.

Varje januari får nästan alla killar och tjejer som fyller 18 år under året mönstringsunderlaget från Plikt- och prövningsverket. I år var Maud Holma von Heijnes dotter en av dem. Maud menar att det viktigaste hon kan förmedla till sin dotter är att vårt land är värt att stå upp för och att det är viktigt att bidra till försvaret. Att göra värnplikten är ett sätt att göra det och samtidigt utvecklas som person och få med sig mycket erfarenheter som man har nytta av resten av livet. Maud har uppmanat sin dotter att skaffa sig information för att kunna ta ett välinformerat beslut om hon är motiverad att göra värnplikten. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Tankar för dagen ger en stunds eftertanke i nyhetsflödet. Om Astrid Seeberger:Astrid Seeberger, som är född och uppvuxen i Sydtyskland, kom till Sverige som ensam sjuttonåring för att bli författare. Hon blev läkare först vilket inte var så dumt: Man kan lära sig mycket när man lyssnar på patienternas livsberättelser. Och hon blev forskare och docent vid Karolinska Institutet, och ledare för ett forum på de fyra undervisningssjukhusen i Stockholm som är en mötesplats mellan konst och vetenskap.Producent: Mette Göthbergtankar@sverigesradio.se

Svenskt totalförsvar ska stärkas. Arbetet pågår nu inom såväl militära som civila myndigheter. Som en del i detta arbete ska en krigsorganisation byggas och denna behöver bemannas. Under hösten har en ny lag trätt i kraft som påverkar detta arbete. Därför pågår också nu en diskussion bland såväl myndigheter, kommuner, regioner och företag om vem som kan och bör krigsplaceras. Var personalen bäst krigsplaceras och i vilken omfattning detta arbete ska göras. För att försöka räta ut några frågetecken har vi idag med oss Mathias Johansson, enhetschef vid enheten för bemanningsstöd vid Plikt och Prövningsverket, Jenny Harlin, kanslichef vid Reservofficerarnas fackförbund och Jacob Nordfors utredare vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Programledare: Karin Abborr-Svensson, stabschef vid Folk och Försvar. Klippning: David Bruhn, programansvarig Folk och Försvar Musik: Waiting Room, Ethan Sloane, Epidemic Sound Jingel: Dia Hard productions

Hans familj som flytt från Estland ville att han skulle bli läkare eller ingenjör men efter 30 år har Kristian Luuks föräldrar nu accepterat att det inte blev mer än en programledare av honom. Väldigt många reagerar så på flykt, det för med sig en viss plikt, säger Kristian Luuk. Och under tiden han studerade på Handelshögskolan men helst av allt ville vara programledare i radio så var pressen jobbig.   Det blir ju jobbigt när man sätter press på sig själv. Och får ont i magen och till och med svimningskänslor.Nu har han sex gånger blivit utsedd till bästa TV-programledare, han har lett Melodifestivalen och haft egna talkshower. Om en månad ungefär sparkar han igång en ny säsong av "På Spåret". Vart är du på väg nu, i livet? Det är lite av en brytpunkt nu. Jag går in i en ny fas som förälder, min son behöver mig inte lika mycket längre. Jag måste relatera till det på något sätt. 

Jonatan har outat sig själv som blivande pappa och K har märkt av den extrema polisnärvaron på Östermalm.Det handlar om Mbape, Sveriges framtida ansökan till samtliga OS och lite om en aningen för bitter Curre som bara fått en legendlunch istället för två.Köp biljetter till streamen av Della Grande 25 maj på underproduktion.se/biljetter

Mäns generella okunskap om kvinnlig anatomi står på schemat. Har vi en skyldighet att veta hur alla kroppar ser ut eller räcker det att ha koll på sin egen? Vi diskuterar även svenskars relation till nakenhet och Linnéa quizas i kvinnlig biologi.

Som medborgare har vi rättigheter. Men ibland har vi svårare att hävda dem. Varför då? Det frågar sig Elena Namli i den här essän. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Sårbarheten har, tills nyligen, inte varit något populärt ämne för filosofisk reflektion. Medan skönlitterära klassiker utforskar människan när hennes sårbarhet är som störst brukar filosoferna intressera sig för den rationella människa som söker om inte kontroll över tillvaron så i alla fall oberoende i förhållande till både naturen och samhället. Särskilt moderniteten har präglats av just sårbarhetens glömska och inte sällan svaghetsförakt. I mitt eget filosoferande intresserar jag mig helst för människan vars sårbarhet inte kan elimineras. Precis som andra djur är människor dödliga och både vår kropp och vår själ utsätts för smärta och ångest. Kanske därför läser jag om och om igen gamla klassiker som Fjodor Dostojevskij och Thomas Mann. De är ständiga samtalspartner i mina böcker. Jag låter också dessa gamla män följa med mig i olika vardagssituationer och reflektera över min egen sårbarhet men också över hur vi i vårt samhälle ska förhålla oss till varandra.På senare tid har jag haft problem med hälsan. Då har Bröderna Karamazov och Doktor Faustus fått följa med mig till olika avdelningar och mottagningar inom vården ja, här i Sverige med dess fantastiska och mycket avancerade vård. Det finns något plikttroget i att beskriva den svenska vården som fantastisk. Men hur ärlig är jag?Vad händer med mig när jag är sjuk och behöver hjälp? Hur går det för mina kära när de ligger i sina sjukhussängar och reduceras till ett förnamn och en diagnos? Varför blir stämningen så dålig när jag klagar? Varför måste jag inleda berättelser om likgiltighet, diskriminering och till och med övergrepp med att först intyga att jag egentligen är tacksam för den svenska vården?Ingen förväntar sig att jag ska visa samma djupa tacksamhet när jag möter människor med andra yrken. När jag som är morgonpigg anländer till mitt kontor på universitetet i Engelska parken i Uppsala är städpersonalen redan där. Är jag tillräckligt tacksam för det? Taxiföraren som kör mig till tåget och lokföraren som kör vidare har jag visat att jag är tacksam? När tåget är sent och jag klagar borde jag först intyga att jag på det stora hela älskar de svenska järnvägarna?  Antingen är jag i grunden en otacksam människa eller så är det någon skillnad mellan just vården och allt annat. Varför anser vi generellt att det är bra att medborgare ställer krav och uppfattar sin relation till det allmänna i termer av rättigheter men gör ett undantag för just vården? Hon som städar, kör, undervisar och flyger gör sitt jobb. Men vårdpersonal är hjältar i sin vardag. Varför?Kanske för att det just i vården blir uppenbart för de flesta att vi faktiskt är beroende av varandra. Vi klarar oss inte om vi inte får hjälp av andra människor många människor med olika slags kunskap, färdighet och därmed makt som vi själva saknar. Jag kan köra bil men jag kan inte laga den. Jag kan lägga om ett sår men jag kan inte operera bort min egen cancer. Jag behöver de andra människorna. När de finns för mig är jag tacksam genuint tacksam. Men tacksamhet är en känsla som på många sätt inte passar in. I alla fall inte som en grundhållning inom ramen för en jämlikhets- och rättighetskultur.  Det finns många skäl till det men ett är just att utsatthet och beroende riskerar att leda till att människor behandlas mindre värdigt. När rättighetskultur är stark spelar det mindre, eller ingen roll alls, huruvida en myndighetsperson, en lärare eller en sjuksköterska tycker att medborgaren är sympatisk, till exempel tillräckligt tacksam. Den respekt för människans värdighet som hon i sitt agerande ska visa är en grundhållning som hör till jobbet.Men detta betyder ju förstås att varje rättighet säkras av motsvarande plikter.Blev det dålig stämning nu? Rättigheter vill vi ha, men låter inte plikt gammaldags och tråkigt? Det må så vara, men det går inte att ha rättigheter utan att också ha plikter. Plikt behöver inte betyda att vi agerar utan engagemang. Ännu mindre betyder det att vi agerar under något slags tvång. Plikten betyder att den andres rättigheter är ramen för mitt agerande när jag är lärare, polis eller sjuksköterska.En av de grundläggande poängerna med en rättighetskultur är att människan, när hennes rättigheter är erkända, förblir ett subjekt, en aktör. Ett alternativ till rättighetskultur är att människan behandlas som objekt. Hon blir då utlämnad åt andras omsorg men också godtycke.Vad skulle en rättighetskultur betyda inom vården? Vad händer om vi som patienter får rättigheter istället för att tacksamt ta emot den vård som erbjuds? Är risken med rättighetsbaserad vård att vi som patienter blir otacksamma rättshaverister?Jag tror inte det. Jag tror nämligen att vi ofta känner tacksamhet och visar tacksamhet för de människor som utför sina plikter professionellt och engagerat. Samtidigt är det skönt att våga tro att ingen ställer krav på motprestation för att vi ska få en bra behandling och bli värdigt bemötta när vi är svaga och beroende av andra. Redan idag finns det inslag av rättighetskultur i svensk vård framför allt när det kommer till informerat samtycke som måste inhämtas i samband med vården. Samtycke är dock långt ifrån den enda rättighetsformen. När världshälsoorganisationen beskriver rättighetsbaserad vård poängteras till exempel vikten av att staten i sin lagstiftning garanterar jämlik tillgång till vård.Mycket har ändrats inom medicinsk etik sedan Fjodor Dostojevskij och Thomas Mann skrev sina storslagna romaner. Den gudalike doktorn vars vetenskapliga övertygelser hindrade honom från att känna empati och därmed ge plågade människor smärtlindring är borta. Borta är också den fattigdom som gjorde att vården överhuvudtaget inte kom till de flesta människor. Nu har vi istället en bra vård för de flesta människor i vårt land. Samtidigt tycks samtalet om brister inom vården blivit tabu. Eller snarare har vi reducerat samtalet till frågan om ekonomiska resurser. Visst är resurstilldelning en viktig fråga, men det löser inte alla problem. Ovärdigt bemötande och kränkande behandling, liksom paternalism och diskriminering, är inte främst en resursfråga.   Att tala om diskriminering och teknokratism inom en vård som idag räddar liv som inte gått att rädda för bara några år sedan riskerar att skapa dålig stämning. Låt oss ta risken. Det som står på spel är nämligen vårt människovärde. Vårt människovärde den dag vi tvingas sätta på oss sjukhuskläder och ligga i en sjukhussäng.Tyvärr är varken Fjodor Dostojevskij eller Thomas Mann med mig i detta ställningstagande de trodde nämligen inte att ett humant samhälle kan byggas som en rättighetskultur. I Dostojevskij och Manns romaner prövas vår mänsklighet på ett personligt plan varje gång vi ställs inför vår egen och andras utsatthet. Detta har inte ändrats. Det som har ändrats är att vi också söker och finner sociala strategier för att säkerställa att sårbara människor i vårt samhälle inte förminskas i sin mänsklighet.  Elena Namli, professor i teologisk etik

Denne episoden ble først publisert 29.10.2020. Da spredningen av SARS-CoV-2 begynte å dominere nyhetsbildet tidlig i 2020, var det nok mange helsearbeidere som kjente det knyte seg litt i magen. Har helsearbeidere en moralsk plikt til å ofre sin egen tid og helse i en krise? Og hvor går grensa mellom heltemot og dumdristighet? Vi snakker med professor i filosofi Espen Gamlund og lege Karl Erik Müller. Kronikken «Helter i hvitt?» er skrevet av Espen Gamlund, Karl Erik Müller, Amalie C. Solberg og Carl Tollef Solberg. Den kan leses i Tidsskriftet nr. 15/2020, og på tidsskriftet.no: https://tidsskriftet.no/2020/10/kronikk/helter-i-hvitt Tilbakemeldinger kan sendes til stetoskopet@tidsskriftet.no. Stetoskopet produseres av Caroline Ulvin Johansson, Are Brean og Julie Didriksen ved Tidsskrift for Den norske legeforening. Ansvarlig redaktør er Are Brean. Lydtekniker: Håkon Braaten / Moderne Media Coverillustrasjon: Stephen Lee

"Plikten framför allt!". Idag blir det en otidsenlig hyllning av PLIKTEN i Söndagsskolan. Varför väcker ordet plikt så obekväma reaktioner? Vilken är relationen mellan plikt och lydnad? Är det en plikt att offra sig för ett högre syfte - vad skulle det i så fall vara? Vidare: Rousseau dissas och Kant hissas. PLUS: Ann rasar mot kultursidor i allmänhet och Björn Wiman i synnerhet. Anna-Karin hävdar sin rätt att föredra ketchp med socker, Ann vägrar att vara en förebild och Anna-Karin slår fast att Söndagsskolan inte är en hälsopodd. Väl bekomme!Ansvarig utgivare: Samizdat Publishing ABKlippare & Redaktör: Marcus Blomgren, Silverdrake Förlagwww.silverdrakeförlag.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Årets första avsnitt av Måndagsvibe! Hanna och Lojsan imponerar med sina kunskaper om förra årets största nyheter. Imponerar inte lika mycket med sina kunskaper om 2022s nytillkomna ord. Vad betyder egentligen screena, plastbanta och vestibulit? I avsnittet får du också ditt horoskop för 2022... om du har samma stjärntecken som antingen Hanna eller Lojsan. Välkomna till en härlig start på veck... ÅRET!! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad betyder plikt för dig och hur förhåller du dig till dem? Upplever du dem som måsten och borden eller ser du dem som en självklar del i vardagen? Är det skillnad på yttre plikter och plikten du känner mot dig själv?  Och vilka plikter låter du få företräde, medvetet eller omedvetet? Vad kan vinsten vara med att bli medveten om det här? Det, pratar vi om i dagens avsnitt! Varmt välkommen, Anette & Ulrika

I denne episoden av Anskaffelsespodden forklarer advokatfullmektig Nanna W. Christensen og partner/advokat Anders Thue hvilke plikter oppdragsgivere har i kontraktsfasen.Når en offentlig kontrakt er inngått har oppdragsgiver en plikt til å håndheve kontrakten. Hva betyr det egentlig at oppdragsgiver må håndheve kontrakten? Hvilket juridisk handlingsrom har oppdragsgivere i kontraktsfasen, og hva innebærer dette for leverandørene? Kan oppdragsgivers manglende kontraktsoppfølging av mislighold anses som en vesentlig endring av kontrakten, som utgjør en ulovlig direkteanskaffelse?Svarene får du i denne episoden av Anskaffelsespodden. 

Vi snakker om temaer som berører stortingsvalget, på et mer prinsipielt plan. Vi kommer inn på spørsmål som hva et menneske er og de sfærene vi beveger oss i: Hjemme, […]

Debutromanen Samlade verk, aka den tjocka gula boken/Augustvinnare/årets snackis, handlar om det som ryms i spänningsfältet mellan plikt och lust. Ja, livet alltså. Som i Göteborg på 1980-talet, eller var som helst där människor har drömt, älskat och strävat. Och dagens gäst Lydia Sandgren är lika klok och rolig som sin bok. Så varför har ingen frågat henne om Cecilia tidigare? Programledare Lisa Tallroth. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ofta sägs det att ”det tar lång tid att bygga försvarsförmåga”. Denna sanning sätts nu på prov när svenskt försvar ska stärkas mycket och på kort tid. Det är de största tillskotten som nu görs sedan andra världskriget och tiden under vilken förstärkningen ska ske är mycket kort. Bakom uppgörelsen står riksdagens samtliga åtta partier. I svenskt försvar finns ett antal försvarsmyndigheter som alla har sin specialistkompetens. En av myndigheterna beskrev arbetet som nu pågår som vid ett vägskäl. Detta då många viktiga beslut nu måste tas mycket nära inpå själva totalförsvarsbeslutet. Detta samtidigt som besluten kommer få stor effekt på försvarsförmågan både här och nu men också för flera decennier framåt. Folk och Försvar har haft möjligheten att titta lite närmare på tre områden i denna podd för att få veta mer om hur arbetet med att bygga ett starkare försvar ska gå till och hur tre av våra försvarsmyndigheter arbetar med frågan. Vi har pratat med generaldirektörerna för Plikt och Prövningsverket Christina Malm, Fortifikationsverkets Maria Bredberg Pettersson och Försvarets materielverks Göran Mårtensson för att få veta mer om det arbete de står mitt uppe i. Tre myndigheter som tillsammans med våra övriga försvarsmyndigheter är fullständigt avgörande för den tillväxt politikerna nu beslutat. Plikt och prövningsverkets uppdrag är bland annat att bemanna Försvarsmaktens krigsorganisation. I detta ingår bland annat att informera, kalla, mönstra och skriva in till grundutbildning med värnplikt. Alltså måste Plikt och prövningsverkets ”produktion” öka och för att lyckas med detta måste också myndigheten växa. Således ställs det allt högre krav på myndigheten samtidigt som myndigheten ska svara mot det växande behovet av värnpliktiga. Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare och experter inom fortifikation, alltså skydds- och anläggningsteknik. Myndigheten är inte bara fastighetsägare utan också byggherre och ska se till att Försvarsmakten har väl fungerande mark, anläggningar och lokaler för sin verksamhet. Så när Försvarsmakten ska växa måste självklart också Fortifikationsverket både växa som myndighet samtidigt som man måste svara mot Försvarsmaktens utökade behov. Försvarets materielverks uppgift är att upphandla, utveckla och levererar materiel och tjänster till det svenska försvaret. Samtidigt gör myndigheten en rad uppgifter som sällan får lika mycket uppmärksamhet som materielanskaffningen. Myndighetens uppgifter nu inför den höga tillväxt Försvarsmakten står inför är stora och antalet leveranser har ökat såväl som kraven på myndigheten. Om detta och mycket mer därtill samtalar vi i detta avsnitt av Folk och Försvarpodden. Avsnittet är producerat av David Bruhn. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Når staten hevder at du skylder skatt, eller sier at det er best vi kjører på høgre side av vegen: gjør du som staten sier fordi du er enig i innholdet, eller fordi du har en moralsk plikt til å gjøre som staten sier? Tema for ukens episode av SOS er stat, makt og legitimitet. Hva er egentlig denne sosiale konstruksjonen vi nærmest tar for gitt? Og er staten er god ting i seg selv? Lene Kirstine Korseberg er ukens gjest. Hun foreleser i statsvitenskap ved HiØ, og jobber som forsker 2 ved Nordisk institutt for studier av innovasjon, forskning og utdanning (NIFU)

Journalisten och programledaren Suzanne Axell har i 18 år och i 617 program varit programledare för Fråga Doktorn i SVT, men nu är det dags för en ny roll i den redaktionen. Men för tillfället är det fullt fokus på vals, cha cha och tango, för hon är en av deltagarna i årets upplaga av Let's Dance.

Frida och Jalle Horn försöker reda samtidens relationsproblem när det kommer till plikt och lust - vad bygger man bäst en relation på? Vi pratar även om valfrihet och det här med att ha en kravlista på sin framtida partner. Vad gör det med oss egentligen, och var kommer det ifrån? Inlägget Relationer och plikt vs. lust (Kvinnofällan #9) dök först upp på Radio Svegot.

Det här är boken jag önskar fanns när jag växte upp. Så inleds journalisten Elaf Alis självbiografiska skildring av att växa upp i en miljö där hedersnormer styr. I veckans avsnitt av Lundströms bokradio berättar hon om boken Vem har sagt något om kärlek? där minnesbilder varvas med fakta och intervjuer. Lundströms Bokradio bjuder in en av vårens författardebutanter, Elaf Ali. Jag tror aldrig att jag kommer att bli helt fri från min uppväxt och därför tror jag aldrig att jag kommer att bli helt fri. För det är massa gamla tankar som sitter kvar och inte försvinner så enkelt. Men jag är inte rädd längre i alla fall, berättar Elaf Ali. Böcker som nämns i programmet: Vem har sagt något om kärlek? av Elaf Ali Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se Programledare: Marie Lundström Redaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Anna-Karin Ivarsson (producent)

Vad väger tyngst, individens rätt till sin egen kropp eller den kollektiva samhälleliga nyttan? Nu har vaccinationerna mot covid19 påbörjats och med det en debatt om de etiska och moraliska utmaningar som vaccination innebär. Hur långt ska staten gå för att få människor att vaccinera sig och vad är det som motiverar människor att vilja följa statens uppmaningar? Flera länder är nu också på väg att införa vaccinationspass. Vilka risker finns det att koppla vaccination med fördelar i samhället? Medverkande i programmet denna vecka är Lena Halldenius, filosof och professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet, Torbjörn Tännsjö, professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och Björn Rönnerstrand, doktor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Om soldater och poliser som stormade Kapitolium och högerextrema komplotter i Tyskland. Vad händer om antidemokratiska ideologier sprider sig bland de som med vapen ska skydda demokratin? Medverkande: Sebastian Erb, grävreporter på tidningen Tageszeitung, Anetta Kahane stiftelsen Amadeo Antonio, Götz Kubitschek, högerradikal, Mikael Damberg, inrikesminister, John Hermiz, chefspsykolog Plikt- och prövningsverket, Anders Nordström, polisutbildningen Södertörns högskola, Jenny Madestam, statsvetare, Linda Escar, chef för sektionen för säkerhetsskydd vid Polismyndigheten, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must, Peter Nilsson, Försvarsmaktens personalavdelning, Amanda Rogers, Hobart & William Smith Colleges Medarbetare: Ivar Ekman, Robin Olin, Caroline Salzinger, Marcus Hansson, Katja Magnusson Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se

Hva er egentlig pårørende? Anita Vatland fra Pårørendealliansen hjelper oss med å snakke om bredden av pårørende. Og er egentlig pårørendestrategien vi har fått noe bra? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta avsnitt om e-plikten som många nätbaserade medier har missat – viktigare än man först tror. Och om hur journalister ska hantera det som brukar kallas falsk balans, aktuellt inte minst i samband med USA-valet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det tjugofemte avsnittet diskuterar chefredaktörerna Jörgen Huitfeldt och Jonas Nordling om kravet på allsidig rapportering kan skapa falska balanser. Dessutom berörs lagens krav på pliktleverans från redaktionella sajter som till exempel just Dagens Arena och Kvartal. Den Svenska Modellen är en podd om journalistik som produceras i samverkan mellan Dagens Arena och Kvartal.

Avsnittet om Zelda, Amazons Sverige-lansering och Succession på HBO. Patrik quizar Ferhat i halvdåliga direktöversättningar och snackar anteckningsproblematik. Veckans tips: Trippel naturell cheese på donken

Da spredningen av SARS-CoV-2 begynte å dominere nyhetsbildet tidlig i 2020, var det nok mange helsearbeidere som kjente det knyte seg litt i magen. Har helsearbeidere en moralsk plikt til å ofre sin egen tid og helse i en krise? Og hvor går grensa mellom heltemot og dumdristighet? Vi snakker med professor i filosofi Espen Gamlund og lege Karl Erik Müller.Kronikken «Helter i hvitt?» kan leses her: https://tidsskriftet.no/2020/10/kronikk/helter-i-hvittTilbakemeldinger kan sendes til stetoskopet@tidsskriftet.no. Stetoskopet produseres av Irene Rønold og Julie Didriksen ved Tidsskrift for Den norske legeforening. Ansvarlig redaktør er Are Brean. Lydtekniker: Håkon Braaten / Moderne Media Coverillustrasjon: Stephen Lee Artikler nevnt i Redaktørens hjørne: Scientific consensus on the COVID-19 pandemic: we need to act nowThe John Snow MemorandumHerd Immunity and Implications for SARS-CoV-2 ControlThe temporal association of introducing and lifting non-pharmaceutical interventions with the time-varying reproduction number (R) of SARS-CoV-2: a modelling study across 131 countriesCovid-19 vaccine trial protocols releasedWhy this US election matters so muchAssociation Between Epidural Analgesia During Labor and Risk of Autism Spectrum Disorders in OffspringACOG Statement on Flawed Study Suggesting Association Between Epidural Analgesia During Labor and Risk of Autism Spectrum Disorders in OffspringACOG MFM SOAP SPA & ASA Respond to Epidural/Autism Study – No Evidence to Support Causation

Filadelfiakyrkans verksamhet finansieras med frivilliga gåvor. Vill du vara med och bidra att täcka kostnaderna? Bli månadsgivare för 99kr i månaden. https://www.filadelfiakyrkan.se/online#signup Engångsgåva. Swisha: 123 311 76 94 https://www.filadelfiakyrkan.se/bidra

Handlingsteori låter kanske torrt, men det kan vara intressant att fundera på vad som driver oss. Bengt Brülde, Kirsti Øibakken Pedersen och Kent Wisti begrundar en inte självklar dikotomi. På håll kan det te sig futilt. Från en viss höjd torde mänsklig aktivitet på jorden te sig ungefär som en myrstack, fast utan ett högre, gemensamt mål. Vi ränner hit och dit, träffas och skiljs, bär på saker, vilar lite ibland men på det stora hela far vi runt i full färd med olika projekt. Varför? Till sist ska vi ändå dö, och då är allting lika oviktigt som det i livet tett sig nödvändigt. Eller åtminstone lustfyllt. Drivs vi av plikt eller lust? Filosofen Bengt Brülde gillar inte den dikotomin, utan nämner istället fem andra motsatspar som drivkrafter till sitt handlande: Långsiktiga mål mot lust i stunden, för andras skull eller för sin egen, för att uppnå nåt gott eller för att undvika nåt ont, för dess egen skull eller för vad det leder till samt ibland för att göra världen lite bättre Det viktiga för honom är balansen mellan motiven. Tillsammans med musikterapeuten och musikern Kirsti Øibakken Pedersen/Kirsti Meiers och prästen och satirtecknaren Kent Wisti diskuterar han förutsättningslöst frågan varför vi gör saker. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

I avsnitt 19 av podcasten Vår Värld går programledare Anna Magnusson och Astrid Strömberg igenom allt du behöver veta inför AIK FF:s årsmöte 3 mars. Får man bara ropa ja, vad är en årsberättelse och finns det svenskt kaffe i Solnahallen?

Stella Scott är operasångare, dansare, skådespelare, coach och terapeut. Hon har i över 30 år arbetat med personlig utveckling. Hon är utbildad på en av de mest prestigefyllda skolorna i New York, Pratt Institute, och på Gestaltakademien i Skandinavien. Stella föddes 1959 med dubbelsidig klumpfot och de första barndomsåren bestod av många sjukhusvistelser och operationer. I 20-årsåldern startade Stella ett danskompani och turnerade runt i norden under sex år. Idag är hon en eftertraktad coach som stärker framgångsrika kvinnor i deras ledarroller. Webb: www.soluretpod.se Spotify: https://open.spotify.com/show/3BtUwKV02nz0KWciY3ffrl?si=cGj3Jk6iTp6eeTW95wfPKQ Acast: https://www.acast.com/soluretpod iTunes: https://itunes.apple.com/se/podcast/soluret-pod/id1257407433?mt=2 Facebook: https://www.facebook.com/Soluret/ Instagram: http://www.instagram.com/soluretpod

Ansatte som ikke involveres i bedriftens avgjørelser, føler seg ofte oversett. Det kan føre til lav arbeidsmoral, lite motivasjon og usikkerhet, hvorpå arbeidstakerne raskt rammes av stress, angst og utbrenthet. I denne episoden snakker jeg med en organisasjonspsykolog som i løpet av dagen diagnostiserer meg som en kritisk, gretten og vanskelig arbeidstaker. Jeg har angivelig store problemer med endringer og fungerer som en slags stein i skoen til mine ledere ved Sørlandet Sykehus. I denne episoden ble jeg pasienten og den organisasjonspsykologiske terapeuten er Tor Åge Eikerapen.Dette er andre del av fagdagen jeg arrangerte ved min egen arbeidsplass, altså Distriktspsykiatrisk senter Solvang ved Sørlandet Sykehus, Kristiansand. Før lunsj snakket jeg med filosofiprofessor Ole Martin Moen og psykiater Terje Tesen om psykedeliske stoffer. Etter lunsj hadde jeg invitert en venn og kollega som heter Tor Åge Eikerapen. Han hold et fantastisk innlegg om endring i bedrifter og hvordan de påvirker personalet. Han er en mye brukt foredragsholder, og det er forståelig. Han er en energibunt med evnen til å formidle psykologi på en underholdene, humoristisk og faglig solid måte. Han driver også en podcast som heter lederpodden hvor han intervjuer fremtredende ledere. Jeg var ikke klar over at han kom til å kjøre meg fast på min egen motvilje mot endring på egen arbeidplass, men det var på en fin, forholdsvis vennskapelig og morsom måte. Jeg kan ikke spille av foredraget til Tor Åge, da det tilhører ham og hans firma som heter Eikerapen og Skagestad. Jeg har imidlertid fått lov til å spille av den samtalen vi hadde etter foredraget. Her snakker jeg med Tor Åge og en kollega som heter Fredrik Mikkelsen. Fredrik er psykologspesialist og psykoanalytiker eller psykodynamiker på sin hals. Både han og jeg er nok over middels misfornøyde med det skjemavelde som regjerer på poliklinikken i psykisk helsevern, 2. linjetnesten. Ofte føler vi at nye prosedyrer og pålegg blir tredd ned over hodet på oss og hindrer det arbeidet vi er satt til å gjøre. Min opplevelse er at jeg stadig får flere prosedyrer å følge , og at de som kontinuerlig lager nye prosedyrer forsøker å programmere meg, på samme måte som man programmerer en robot, men jeg er INGEN robot, og jeg blir fornærmet når systemet behandler meg som en. Tidvis må jeg være med i ledermøter på jobb, og jeg får litt høy puls av denne typen møter, som regel fordi jeg blir provosert. Min opplevelse av ledelsen ved klinikk for psykisk helse, ledelsen ved sykehuset og videre opp til Bent Høye, er at disse folka utgjør et konglomeratet av byråkrater og regelryttere som sammen har skapt et helt system som rett og slett lider av OCD. Systemet har OCDOCD eller tvangslidelse er jo en psykisk sykdom, og jeg mener at systemet jeg jobber for kvalifiserer for denne diagnosen, noe som selvfølgelig går ut over meg og mine kollegaer. Spesielt er det stadig mer omseggripende tvangshandlinger som preger systemet. Hvert gang det skjer en liten glipp, lager systemet nye prosedyrer som alle skal følge for å unngå at det skal skje noe galt igjen. Mengden prosedyrer og krav øker for hver dag, og systemet vil at alt skal bli så effektivt som mulig, og de tror at det målet oppnås ved å detaljstyre arbeidstakerne. Det som i realiteten skjer er at vi som jobber klinisk ikke har tid til å bli kjent med de menneskene vi skal møte fordi vi er pålagt å stille hundrevis av spørsmål, fylle ut skjemaer, dokumentere at vi har stilt de rette spørsmålene, og deretter lage behandlingsplaner, sørge for å informere samarbeidspartnere, utnevn en koordinator som skal påse at alle prosedyreren opprettholdes, fullføres og dokumenteres etter standarden som stå i EKWeb. Systemet er livredd for feil, og enhver hendelse som ikke er etter boka må elimineres med kontroll og enda flere prosedyrer og pålegg. Dette ligner beskrivelsen av tvangshandlinger slik de beskrives på ANANKe sin hjemmesider. Der står det: «Tvangshandlinger er noe man gjør for å dempe ubehaget ved tvangstankene eller for sikre at de negative hendelsene disse omhandler ikke inntreffer. De vanligste tvangshandlingene er overdreven vasking eller sjekking. Andre har tvangshandlinger knyttet til overdreven orden, symmetri eller gjentakelse. Det er også vanlig og gjentatte ganger be om forsikringer eller betryggelser fra andre personer.» Når behandlingen er sentrert rundt en betydningsfull relasjon mellom to mennesker, slik den ofte er i psykiske helsevern, vil rigide regimer kvele et godt terapeutisk klima. Jeg kan også innbilde meg at systemet lider av ortoreksi, altså «riktig vekst». Det vil si at man er så opptatt av at alt er korrekt, effektivt og plettfritt at man ikke klarer å kjenne på en eneste spontan følelse for livet. Folk med ortoreksi er så opptatt av at alt skal være perfekt at de mister enhver glede ved livet. Plikt og orden overskygger glede, spontanitet, nysgjerrighet, åpenhet for nye ting og velbehag. Jeg opplever at jeg jobber i et sykt system, og det er litt som å ha syke foreldre. Jeg opplever meg selv som en nærmeste pårørende til et byråkratisk systems som detaljstyrer sine ansatte på en måte man kjenner igjen fra mennesker med OCD som febrilsk forsøker å kontrollere alt og alle rundt seg. Jeg mener jeg har god grunn til å reagere på pakkeforløpene og andre feilslåtte målinger av kvalitet og effektivitet i psykisk helsevern, mens Tor Åge mener at jeg er konservativ, negativ og lite villig til å åpne meg for endringer i egen arbeidssituasjon. Jeg er uenig. For at vi skal akseptere systemets desperate behov for kontroll, forsøker det å lure oss ved hjelp av utspekulert retorikk og ulike varianter av motivasjonsforedrag. I lydfilen over kan du høre vår korte debrief etter foredraget med Tor Åge Eikerapen. Selv er jeg ingen arbeids- og organisasjonspsykolog, men jeg har fått med meg litt innenfor dette feltet fra universitetet og en viss interesse for samfunnspolitikk og ikke minst omorganiseringer og nye reformer innenfor egen arbeidsplass. Jeg avsluttet dagens episode med noen innspill fra klassisk organisasjonspsykologi, og selvfølgelig hadde jeg noen flere spark til dagens helsevesen. Dette blir på ingen måte en kvalifisert oppsummering av feltet, men snarere noen av de mest overordne trekkene og tankene innenfor organisasjonspsykologiens verden.Bli medlem av SinnSyns Mentale HelsestudioDitt bidrag kan øke kvaliteten på WebPsykologen og SinnSyn.Ved å støtte prosjektet, får du mange fordeler! Som Patreon supporter blir du medlem av SinnSyns Mentale Helsestudio. Det vil si flere episoder hver måned, tips og øvelser for trening av "mentale muskler", eksklusive videopptak og andre overraskelser. Les mer og bli medlem i på denne linken. Her kan du kjøpe bøkene fra Psykolog Sondre Liverød (WebPsykologen) til best pris og gratis frakt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ansatte som ikke involveres i bedriftens avgjørelser, føler seg ofte oversett. Det kan føre til lav arbeidsmoral, lite motivasjon og usikkerhet, hvorpå arbeidstakerne raskt rammes av stress, angst og utbrenthet. I denne episoden snakker jeg med en organisasjonspsykolog som i løpet av dagen diagnostiserer meg som en kritisk, gretten og vanskelig arbeidstaker. Jeg har angivelig store problemer med endringer og fungerer som en slags stein i skoen til mine ledere ved Sørlandet Sykehus. I denne episoden ble jeg pasienten og den organisasjonspsykologiske terapeuten er Tor Åge Eikerapen.Dette er andre del av fagdagen jeg arrangerte ved min egen arbeidsplass, altså Distriktspsykiatrisk senter Solvang ved Sørlandet Sykehus, Kristiansand. Før lunsj snakket jeg med filosofiprofessor Ole Martin Moen og psykiater Terje Tesen om psykedeliske stoffer. Etter lunsj hadde jeg invitert en venn og kollega som heter Tor Åge Eikerapen. Han hold et fantastisk innlegg om endring i bedrifter og hvordan de påvirker personalet. Han er en mye brukt foredragsholder, og det er forståelig. Han er en energibunt med evnen til å formidle psykologi på en underholdene, humoristisk og faglig solid måte. Han driver også en podcast som heter lederpodden hvor han intervjuer fremtredende ledere. Jeg var ikke klar over at han kom til å kjøre meg fast på min egen motvilje mot endring på egen arbeidplass, men det var på en fin, forholdsvis vennskapelig og morsom måte. Jeg kan ikke spille av foredraget til Tor Åge, da det tilhører ham og hans firma som heter Eikerapen og Skagestad. Jeg har imidlertid fått lov til å spille av den samtalen vi hadde etter foredraget. Her snakker jeg med Tor Åge og en kollega som heter Fredrik Mikkelsen. Fredrik er psykologspesialist og psykoanalytiker eller psykodynamiker på sin hals. Både han og jeg er nok over middels misfornøyde med det skjemavelde som regjerer på poliklinikken i psykisk helsevern, 2. linjetnesten. Ofte føler vi at nye prosedyrer og pålegg blir tredd ned over hodet på oss og hindrer det arbeidet vi er satt til å gjøre. Min opplevelse er at jeg stadig får flere prosedyrer å følge , og at de som kontinuerlig lager nye prosedyrer forsøker å programmere meg, på samme måte som man programmerer en robot, men jeg er INGEN robot, og jeg blir fornærmet når systemet behandler meg som en. Tidvis må jeg være med i ledermøter på jobb, og jeg får litt høy puls av denne typen møter, som regel fordi jeg blir provosert. Min opplevelse av ledelsen ved klinikk for psykisk helse, ledelsen ved sykehuset og videre opp til Bent Høye, er at disse folka utgjør et konglomeratet av byråkrater og regelryttere som sammen har skapt et helt system som rett og slett lider av OCD. Systemet har OCDOCD eller tvangslidelse er jo en psykisk sykdom, og jeg mener at systemet jeg jobber for kvalifiserer for denne diagnosen, noe som selvfølgelig går ut over meg og mine kollegaer. Spesielt er det stadig mer omseggripende tvangshandlinger som preger systemet. Hvert gang det skjer en liten glipp, lager systemet nye prosedyrer som alle skal følge for å unngå at det skal skje noe galt igjen. Mengden prosedyrer og krav øker for hver dag, og systemet vil at alt skal bli så effektivt som mulig, og de tror at det målet oppnås ved å detaljstyre arbeidstakerne. Det som i realiteten skjer er at vi som jobber klinisk ikke har tid til å bli kjent med de menneskene vi skal møte fordi vi er pålagt å stille hundrevis av spørsmål, fylle ut skjemaer, dokumentere at vi har stilt de rette spørsmålene, og deretter lage behandlingsplaner, sørge for å informere samarbeidspartnere, utnevn en koordinator som skal påse at alle prosedyreren opprettholdes, fullføres og dokumenteres etter standarden som stå i EKWeb. Systemet er livredd for feil, og enhver hendelse som ikke er etter boka må elimineres med kontroll og enda flere prosedyrer og pålegg. Dette ligner beskrivelsen av tvangshandlinger slik de beskrives på ANANKe sin hjemmesider. Der står det: «Tvangshandlinger er noe man gjør for å dempe ubehaget ved tvangstankene eller for sikre at de negative hendelsene disse omhandler ikke inntreffer. De vanligste tvangshandlingene er overdreven vasking eller sjekking. Andre har tvangshandlinger knyttet til overdreven orden, symmetri eller gjentakelse. Det er også vanlig og gjentatte ganger be om forsikringer eller betryggelser fra andre personer.» Når behandlingen er sentrert rundt en betydningsfull relasjon mellom to mennesker, slik den ofte er i psykiske helsevern, vil rigide regimer kvele et godt terapeutisk klima. Jeg kan også innbilde meg at systemet lider av ortoreksi, altså «riktig vekst». Det vil si at man er så opptatt av at alt er korrekt, effektivt og plettfritt at man ikke klarer å kjenne på en eneste spontan følelse for livet. Folk med ortoreksi er så opptatt av at alt skal være perfekt at de mister enhver glede ved livet. Plikt og orden overskygger glede, spontanitet, nysgjerrighet, åpenhet for nye ting og velbehag. Jeg opplever at jeg jobber i et sykt system, og det er litt som å ha syke foreldre. Jeg opplever meg selv som en nærmeste pårørende til et byråkratisk systems som detaljstyrer sine ansatte på en måte man kjenner igjen fra mennesker med OCD som febrilsk forsøker å kontrollere alt og alle rundt seg. Jeg mener jeg har god grunn til å reagere på pakkeforløpene og andre feilslåtte målinger av kvalitet og effektivitet i psykisk helsevern, mens Tor Åge mener at jeg er konservativ, negativ og lite villig til å åpne meg for endringer i egen arbeidssituasjon. Jeg er uenig. For at vi skal akseptere systemets desperate behov for kontroll, forsøker det å lure oss ved hjelp av utspekulert retorikk og ulike varianter av motivasjonsforedrag. I lydfilen over kan du høre vår korte debrief etter foredraget med Tor Åge Eikerapen. Selv er jeg ingen arbeids- og organisasjonspsykolog, men jeg har fått med meg litt innenfor dette feltet fra universitetet og en viss interesse for samfunnspolitikk og ikke minst omorganiseringer og nye reformer innenfor egen arbeidsplass. Jeg avsluttet dagens episode med noen innspill fra klassisk organisasjonspsykologi, og selvfølgelig hadde jeg noen flere spark til dagens helsevesen. Dette blir på ingen måte en kvalifisert oppsummering av feltet, men snarere noen av de mest overordne trekkene og tankene innenfor organisasjonspsykologiens verden.Bli medlem av SinnSyns Mentale HelsestudioDitt bidrag kan øke kvaliteten på WebPsykologen og SinnSyn.Ved å støtte prosjektet, får du mange fordeler! Som Patreon supporter blir du medlem av SinnSyns Mentale Helsestudio. Det vil si flere episoder hver måned, tips og øvelser for trening av "mentale muskler", eksklusive videopptak og andre overraskelser. Les mer og bli medlem i på denne linken. Her kan du kjøpe bøkene fra Psykolog Sondre Liverød (WebPsykologen) til best pris og gratis frakt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Platser där historiens grymheter utspelat sig växer som turistmål. Men kan man vara en turist i ett koncentrationsläger? Litteraturforskaren Jimmy Vulovic promenerar bakom taggtråden och funderar. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I Sachsenhausen finns det en lång gångbana. Det är ingen vanlig gångbana som leder någonstans. Nej, den här ligger som en enorm båge utmed marken. I mitten av bågen finns galgarnas plats som en ständig påminnelse om den enda vägen ut. Gångbanans båda ändar slutar vid en mur. Många har tvingats gå där, fram och tillbaka. De sneglade nog på galgarna, av rädsla förstås men också i kamp mot driften att självmant gå dit och trä snaran kring halsen, för att få slut på repetitionen. Regn kom och gick, snö kom och gick, värme kom och gick, kyla kom och gick. Allting förändrades, men förblev samtidigt precis likadant. Nya människor dök plötsligt upp där några bekanta ansikten tidigare hade gått. Allt förändrades men förblev hela tiden detsamma. I dödsriket ser Odysseus hur Sisyfos vältrar ett stort stenblock uppför ett berg, för evigt. När han nästan är uppe rullar stenen ner igen. Han är dömd till det, bland annat därför att han en gång lyckades överlista döden. Koncentrationslägrets fångar var också dömda att gå fram och tillbaka, fast för att testa skor åt den tyska skoindustrin. Medveten revolt, att fortsätta trots vetskapen om det meningslösa i det, är en sorts glädje.  Vad lockar så många till mörkrets port? Frågan gör sig påmind bland turistgrupperna som väntar vid grinden där Arbeit macht frei står skrivet i järn. Nyfikenhet? Säkert. Plikt? Jodå. Eller kanske tröst? Mobilernas konstgjorda slutarljud smattrar. Nästan alla tar en bild av de falskt förespeglande orden om arbete och frihet. Några poserar till och med glatt framför järndevisen, som om det vore vilken turistattraktion som helst. Det ser absurt ut. Samtidigt, det är så vi har lärt oss att göra när vi är turister. Det blir bara så, en vana liksom. Men bakom leendena och kameraklicken kan även något annat anas. Leendena är mer som osäkra fnitter inför ett väntande mörker än vanliga turistleenden. Det är ett sätt att försöka få allting att förbli som det alltid har varit, trots att inget kan förbli som det har varit. Och när grinden väl passeras så upphör fnittret. De högljudda engelska, spanska och tyska rösterna dämpas respektfullt då de rör sig under vakttorn A, där kulsprutorna alltid vakade, och sedan går in i det som från 1936 till 1945 var ett av de största nazistiska koncentrationslägren på tysk mark. I Myten om Sisyfos hävdar Albert Camus att vi måste tänka oss Sisyfos som en lycklig gestalt. Han avslutar den filosofiska essän med just de orden. Inte lycklig därför att han tycker om det meningslösa arbetet, om det fanns ett alternativ skulle han säkert slippa, utan därför att han har genomskådat meningslösheten men fortsätter ändå. Fast han gör det, och det är viktigt, inte av vana utan i protest, som en revolt. Därför måste vi tänka oss Sisyfos som lycklig. Men nu handlar ju essän inte så mycket om honom som om oss. Han symboliserar bara det liv vi alla, enligt Albert Camus, är dömda till; ett liv där vi utan mening i en stor bemärkelse föds, lever och sedan till slut dör. Essän handlar om varför vi inte självmant bara går till galgarnas plats istället. När gudstron, ideologierna, konsumismen och alla andra projekt som vi hittar på för att skapa mening har slutat att fungera. Varför? Svaret är lika enkelt som det är vackert: Medveten revolt, att fortsätta trots vetskapen om det meningslösa i det, är en sorts glädje. Att göra slut på allt vore att kapitulera. Att fortsätta, i trots, är det enda handlingsutrymme vi har. Vårt enda initiativ. Vår enda möjliga seger. För fångarna i Sachsenhausen var koncentrationslägret hela deras tillvaro. Murarna och taggtråden var början och slutet. De visste inte att den nazistiska regimen en dag skulle besegras och att de själva skulle befrias. Många hoppades säkert på det, ofta, men minst lika ofta måste en total hopplöshet ha infunnit sig där de gick fram och tillbaka, eller i de stunder då de skräckfyllt insåg att mördarregimens blodiga händer helt godtyckligt och precis när som helst kunde rycka bort dem från livet. Det var hela deras verklighet, dag in och dag ut. Och när jag på turistens löjliga vis provgår den långa gångbanan föreställer jag mig, för att de skulle stå ut, att någon av Sisyfos sort måste ha lagt armen om deras axlar och knappt hörbart viskat ordet revolt till dem. Ett steg till, och sedan ett till och ytterligare ett. Det är den största av alla segerportar att passera på den här promenaden utan mål. När jag ser mig omkring undrar jag om de andra provgående turisterna tänker samma sak. Men ingen möter min blick. Tvärtom vänder de sig bort från mig, som i skam för att vi med turisters simpla nyfikenhet går fram och tillbaka på en plats där så mycket lidande har funnits. Bara för att få en känsla av hur det kändes. Dark tourism, mörk turism. Det är ett segment inom turistindustrin vars popularitet har ökat mycket de senaste årtiondena. Enkelt uttryckt är det turism där människor besöker platser som är förknippade med lidande och död, människans mörkaste sidor. Kanske kan resandet jämföras med hur vi lockas av skräckskildringar i litteraturens och filmens värld, fast nu i verkligheten. Mörkerturismen är inget nytt fenomen men det har sedan ett tjugotal år definierats med ett begrepp. Samtidigt har omfattningen ökat, parallellt med en snabbt växande marknadsföringsapparat. Utöver mer traditionella resmål som gamla krigsskådeplatser, krigskyrkogårdar och fångläger så går det nu även att turista i till exempel det radioaktiva Tjernobyl. Eller varför inte checka in på ett boende där livet under belägringen av Sarajevo har återskapats. Risken är uppenbar att den ökande populariteten och kommersialiseringen leder till en lidandevoyeurism. Det är ett av de många etiska problem som omgärdar mörkerturismen. Samtidigt har den positiva sidor. Se människan som går där bredvid dig. Ni går här tillsammans.  Att på mörkrets många platser få en konkret bild av andra människors lidande kan leda till djupgående existentiella reflektioner om människans tillvaro och hennes utsatthet. Det kan resultera i en empatisk förståelse för att vi alla, potentiellt sett, befinner oss i en utsatt situation. I bästa fall skänker det insikter som gör att vi kan och vill se bortom vi och dem, bortom vårt och ert lidande. Och i vår tid då den privilegierade västvärldens direktkontakt med döden har förskjutits från alltfler vardagssituationer, exempelvis flyttats från likvaka till kylrum, så kan mötet med mörkret, hur konstigt det än låter, även ge oss ett slags tröst. Eller i alla fall, om vi tror Albert Camus, skänka den viktiga medvetenheten om livets universella förgänglighet. Vad alla de andra turisterna på gångbanan i Sachsenhausen tänker är omöjligt att veta. Men att döma av tystnaden gör promenaden ett starkt intryck även på dem, som om lägerfångarna fortfarande går där fram och tillbaka och som om deras exempel sa: Se människan som går där bredvid dig. Ni går här tillsammans. Ett steg till, och sedan ett till och därefter ännu ett. De steg ni tar sida vid sida är den största av alla segerportar som ni kommer att passera på er väg utan mål. Jimmy Vulovic, litteraturforskare

Mange har lest og hørt om ungdommens klimaopprør denne uka, Greta Thunbergs skolestreik sprer seg til hele verden. Ungdom har en demokratisk plikt til å gjøre opprør, sier sosiologen som selv kaller dagens ungdom for generasjon lydig

Visst är det skönt att bli kontrollerad? ja, ja det är det. Jerk berättar sanningen och Katja vill än en gång bestämma över massorna.

Detta är det tredje avsnittet av Dimväg, Syndikatets episka hjältesaga i Trudvangs förtrollande värld. Borsta av dig snön och kliv in i värmen, här väntar en historia du sent ska glömma. Siegfried håller rådslag med Rowa och lydrådet och det finns uppenbarligen en hel del för tronpretendenterna att sätta tänderna i. Dessutom kommer Harold Svarthand med bråda bud. Hur hanterar Hravan och inte minst Elfriede det faktum att de kommer att skiljas när Solfurd kräver deras tjänster? Spelledare och äventyrskonstruktör: Adam Yngvesson Medverkande: Simon Karlsson (Hravan), Eric Herlin (Ristur), Adam Palmquist (Siegfried), Daniel Hansson Palm (Atli) och Martin Sellgren (Brokk).

Gör jag det av plikt eller glädje? Vi alla har varit med om att göra något för att vi måste eller för att det förväntas av oss. Även fast det inte är uttalat. När vi gör saker med känsla av plikt, dränerar vi oss själva av energi, blir utmattade, trötta och tappar livsglädjen. Vi känner motstånd mot det vi tvingar oss själva att göra (inre konflikt). När vi gör något från en plats av glädje, genererar vi mer energi, känner lust och inspiration. Det är bra om du hittar klarheten i dig själv och svarar ärligt: varför gör jag det här? Är det för att du är konflikträdd, vill att någon ska tycka om dig, att du är duktig, värdig mm? Är det för att du ska känna dig meningsfull, betydelsefull? Eller kanske tycker du synd om någon annan? Alla dessa ursäkter att göra något kommer att påverka dig och din energi på ett destruktivt sätt. Lär dig säga ett ärligt ja/nej, när du är sann med dig själv, är du sann med andra. Säg "ja" till det som gör dig glad, höjer dig, fyller dig med inspiration. Du kan också testa att byta ut orden: "måste och borde" till "jag får, jag vill, jag ska, jag tycker om". Det är stor skillnad i energin när du säger: Jag måste gå till jobbet eller säga: Jag får gå till jobbet. Du kan ändra din attityd och se på det du "måste, borde eller borde inte" göra med en känsla av uppskattning och tacksamhet. Eller sen gör du det inte, just nu. Följ känslan inom dig innan du gör något, väljer något, säger ja eller nej. Om du känner en stressfull känsla, går du emot dig själv och om du känner en lättnad, är du sann med dig själv. Testa att ändra på hur du säger och vad du säger om något du borde göra. Delta i vår workshop och lär dig mer om attraktionslagen och hur du skapar ditt liv som du vill ha det. Besök hemsidan effortlessliving.se. Lyssna på vår Leva Livet-podcast: Itunes, Acast, Podbean eller Youtube-kanalen effortlessliving.

I 2017 var over 5000 barn inne til avhør i Kripos. Etter forsker Kristian Tangen mener en del av av det å være voksen å si i fra når man mistenker at barn lider. Men hva holder oss igjen? Hva innebærer det å varsle og hva skjer med de varslene som er feil?

De fleste ser på seg selv som en potensiell helt, men hva vil det si? Hvor stor plikt har vi, juridisk og moralsk, til hjelpe folk i nød?

Forskere har nå for første gang lykkes å fjerne arvelig sykdom fra befruktede egg ved å bruke gen- redigeringsmetoden CRISPR. Er dette farlig tukling med naturen? Eller har vi en PLIKT til å gjøre endringer i arvestoffet vårt - dersom det kan hindre at våre etterkommere blir alvorlig syke? Programleder: Ellen Wesche Guttormsen.

Är det ok att vara lat? Samtal mellan företagsledaren Charlotta Tönsgård, arbetsforskaren Roland Paulsen och filosofen Cathrine Felix. Lättja - att vara lat. Att ligga på soffan och göra absolut ingenting. Eller glo på en underhållande teveserie. Sitta och fejsbucka på jobbet. Det låter ju onekligen som en last. Men kanske går det att betrakta som en nödvändig och i det stora hela gynnsam återhämtning. Rent samhällsekonomiskt. Och hur är det med företeelsen att plocka bär och koka sylt: Är det lättja? Företagsledaren Charlotta Tönsgård, arbetsforskaren Roland Paulsen och filosofen Cathrine Felix diskuterar en nedvärderad egenskap. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist.

Är det OK att vara lat? Samtal mellan företagsledaren Charlotta Tönsgård, arbetsforskaren Roland Paulsen och filosofen Cathrine Felix. Lättja - att vara lat. Att ligga på soffan och göra absolut ingenting. Eller glo på en underhållande teveserie. Sitta och fejsbucka på jobbet. Det låter ju onekligen som en last. Men kanske går det att betrakta som en nödvändig och i det stora hela gynnsam återhämtning. Rent samhällsekonomiskt. Och hur är det med företeelsen att plocka bär och koka sylt: Är det lättja? Företagsledaren Charlotta Tönsgård, arbetsforskaren Roland Paulsen och filosofen Cathrine Felix diskuterar en nedvärderad egenskap. Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist.

Hva tenker en tidligere Cupido-dronning om ekteskapelig plikt, og hva tenker en prest om lyst? Vi lever hverdagene våre mellom lyst og plikt, og for noen har faktisk lysten blitt det viktigste. Reporter: Kirsti Kraft

För första gången sedan starten har vi missat ett släppdatum, avsnitt 27 är lite försenat vilket vi ber om ursäkt för. Det har dock en helt legitim anledning. Varför kan du höra i avsnittet, där du också får Mattias reflektioner efter att precis varit med och lanserat ett socialt intranät – på externwebben. Vi resonerar också kring […] Avsnitt 27 – Nytt socialt intranät och gör din e-plikt publicerades först på Offentligheten.se.

Hvor mye i dag har vært pliktløp for deg hittil? Har du i det hele tatt gjort noe du har hatt lyst til? Vi lever livene våre mellom lyst og plikt. Hva sier Cupido-redaktøren om plikt og presten om lyst? Reporter: Kirsti Kraft.

For pårørende kan det være tøft å være den som skal holde motet oppe, være den ene som utgjør hele nettverket i år etter år. Og det politiske budskapet er blitt klarere: Pårørendes innsats må intensiveres. Hvor går grensen mellom plikt og kjærlighet? Reporter: Rikke Eckhoff.

Det skjer plutselig. Pappa blir alvorlig syk. Mamma blir hjemmepleier på heltid. Men hun er gammel og selv sliten. Hvilken plikt har de voksne barna deres til å hjelpe? De har gjerne egne små barn og havner i en dobbel tidsklemme.