Podcasts about rebellerna

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seI över ett decennium var Bashar al-Assad en symbol för oföränderlig brutalitet. Men så föll regimen – snabbt, oväntat och nästan utan motstånd. Rebellerna rullade in i Aleppo, och på elva dagar var hela Syrien i deras händer. Hur kunde det ske? Varför såg så få det komma? Och vad betyder det att jihadistgruppen HTS nu styr Damaskus?I…

De så kallade rebellerna har intagit Damaskus, och president Bashar al-Assad har flytt landet – enligt uppgifter till Moskva. 54 år av Assad-familjens styre verkar nu vara över. Frågan är: vad händer härnäst?I detta avsnitt tar vi en närmare titt på den dramatiska utvecklingen i Syrien. Vilka är egentligen rebellgrupperna som tagit makten, och vad låg bakom Assads fall? Men vi nöjer oss inte där. Vi zoomar ut för att förstå den större bilden – för detta sker inte i ett vakuum. Syrienkrisen är en del av ett större geopolitiskt spel där aktörer som USA, Ryssland, Turkiet, Israel och Iran spelar avgörande roller.Och allra viktigast: Vad innebär detta för Europa och Sverige? Flera europeiska länder har pausat asylansökningar för syrier, och kraven på återvändande av dem som fått uppehållstillstånd med hänvisning till Assad-regimen hörs allt högre.Vi tar ett helhetsgrepp om detta och granskar de frågor och perspektiv som gammelmedia inte vågar eller vill belysa.Missa inte detta djupgående och högaktuella avsnitt!Stöd vårt arbete och få tillgång till minst en exklusiv, djuplodande podcasts i veckan.Teckna en podcastprenumeration här.Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/dagens-svegot--4339034/support.

De så kallade rebellerna har intagit Damaskus, och president Bashar al-Assad har flytt landet – enligt uppgifter till Moskva. 54 år av Assad-familjens styre verkar nu vara över. Frågan är: vad händer härnäst? I detta avsnitt tar vi en närmare titt på den dramatiska utvecklingen i Syrien. Vilka är egentligen rebellgrupperna som tagit makten, och […] Inlägget Är Syrien befriat? Assads fall, rebellerna och Europas framtid dök först upp på Dagens Svegot.

Linnea Rönnqvist pratar denna tisdag om Syrien och det ökända fängelse i Damaskus, Saidnayafängelset. Rebellerna för nu en kamp mot klockan att befria fångarna i fängelset där man misstänker att tusentals människor fortfarande är fast i misären i fängelset. Fanny Wijk ger oss det senaste om mordet på sjukförsäkrings-vd:n Brian Thompson som mördades på öppen gata i New York förra veckan. Nu verkar polisen till slut ha gripit en misstänkt gärningsman.Adam Bergsten står för dagens nyhetssvep. Han rapporterar om missförhållanden bakom populära snusprodukter, om ett tillslag hos tullen och att det är bråttom för Tiktok om företaget ska få finnas kvar i USA.Dessutom: svenskarnas mesta googlingar, försvarets julgran över Göteborg, partiledarna svenskarna vill fira jul med, man mätte fisk med sko – döms, grannar som tävlar i julbelysning och superlånga spårvagnarna har siktats på stans gator. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Rönnqvist pratar denna tisdag om Syrien och det ökända fängelse i Damaskus, Saidnayafängelset. Rebellerna för nu en kamp mot klockan att befria fångarna i fängelset där man misstänker att tusentals människor fortfarande är fast i misären i fängelset. Fanny Wijk ger oss det senaste om mordet på sjukförsäkrings-vd:n Brian Thompson som mördades på öppen gata i New York förra veckan. Nu verkar polisen till slut ha gripit en misstänkt gärningsman. Dessutom: svenskarnas mesta googlingar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA och Storbritannien har attackerat den Iranstödda Huthirörelsen i Jemen. Det är ett direkt svar på Huthirebellernas attacker mot fartyg i Röda havet. Rebellerna säger att de kommer slå tillbaka. Men vilka är de egentligen?Sen pratar vi om ett kändisbråk, mellan stjärnkocken Björn Frantzén och konditorn Sébastien Boudet. Bakgrunden är att Frantzén startat en restaurang i Dubai och det tycker inte Boudet om. Björn Frantzén skriver senare till P3 Nyheter att ”pajkastningen mellan bagaren och kocken är avslutad från min sida”.

Rebellerna som startade Sveriges första gröna parti - som två decennier sedan blev överkörda i regeringen. Vilka idéer lade grunden för Miljöpartiet och deras resa? Hur radikala är deras anspråk? Och var de självklart att de skulle röra sig vänsterut? I det femte avsnittet av sommarens valspecial pratar vi om MP.

Bron över Rättvik gör ett Snedtänkt-avsnitt om den svenska rebellrörelsen (uppkallad efter Calle Bodemars definition av punkare). Andra poddar har tolkat Maoistsekterna på en rad olika sätt – vi berättar om när Mattias pappa och en högeryngling fick rörelsen att gå under jorden. Hur mycket formationssimning klarar egentligen Sverige? Hade rebellrörelsen varit mer framgångsrika om man övergett Mao till förmån för Sankt Augustinus? Hur mycket knullade Francisco Sarrion? Frågorna är många, svaren uteblir sannolikt. P1-dokumentären Rebellerna: https://sverigesradio.se/artikel/2895155

Bonderörelsens nuvarande uppsving är en väldig tilldragelse! Vi pratar om ett drygt decennium av svensk maoism, från KFML till SKP med en avstickare hos 9:e aprilrörelsen ("rebellerna"). Maoismens svar på Kristi brud, Jan Myrdals sönderslagna glasögon, om problemen med att hänga upp hela sin politik på en stormakts gloria och vurmen för folk, nation och kärnfamilj i den stora frigörelsens tid. Gästar gör Martín från AÅA Malmö/Radio åt alla Tack GRK för introbeatet Outro är Fria proteatern - Förfalskare finns Texter som nämns: Utanför Systemet: vänstern i Sverige 1968-1978 http://www.marxistarkiv.se/sverige/utanfor_systemet.pdf Den röda vintern - Anneli Furmark (serieroman) Rebellerna i Sverige - Torbjörn Säfve http://fib.se/fib_1/rebellerna.html Maoisterna: en historia berättad av några som var med - Lars Åke Augustsson och Stig Hansén

Tottenham spelade en klassisk "match med två halvlekar" mot Liverpool; men borde serieledarna avslutat matchen med en man mindre? Och på vilket vis kan man säga att denna match var ett fall framåt.

Tottenham spelade en klassisk "match med två halvlekar" mot Liverpool; men borde serieledarna avslutat matchen med en man mindre? Och på vilket vis kan man säga att denna match var ett fall framåt.

Tottenham spelade en klassisk "match med två halvlekar" mot Liverpool; men borde serieledarna avslutat matchen med en man mindre? Och på vilket vis kan man säga att denna match var ett fall framåt.

Soini fick förtroende, men lyssnar han på påven? Rebellerna är närvarande men själsligt frånvarande. Att åka taxi, och ännu mera taxi. Språkmobbning. Att oroa sig för miljön. Knipan och Ekenäsbadinrättning och turismen. Snapsvisor. Ingen ropar efter pappa. Entimmes-tågbanan är fejk. Att måla husfasader. Fota sina barn. Första djuret 558 miljoner år sedan.

Samtal med Johannes Nilsson

I höst är det 30 år sedan lyrikgruppen Malmöligan bildades ett självutnämnt ungt avantgarde som ville få poesin att kännas lika starkt som musiken de lyssnade på. Hur ser de på den tiden idag? Lyssna på hela torsdagens P1 Kultur med Mona Masri Malmöligan bildades 1986 av poeterna Lukas Moodysson, Kristian Lundberg, Clemens Altgård, Per Linde, Håkan Sandell och Martti Soutkari. De hade alla samma övertygelse om att de ville återupprätta litteraturens sanna roll och mening. – Vi tyckte att det saknades poesi som hade samma styrka och innehåll som den musiken vi lyssnade på. Vi ville göra något eget och annorlunda och lade stor vikt på själva uppläsandet, säger Clemens Altgård som ofta sågs som en talesperson för ligan. 1993 upplöstes gruppen efter en kaotisk uppläsning på ett galleri i Malmö. Men vad betyder Malmöligan idag? P1 Kulturs reporter Cecilia Ekman har träffat tre av ligans medlemmar.

Thella Johnson, utrikeskorre i Helsingfors berättar om resan till de proryska rebellerna i sydöstra Lettland som visade sig vara en bluff. Moderator: Robin Olin, P4 Världen Det här är en podd från Radiokorrespondenternas turnépremiär på Södra teatern i Stockholm 2015.

Om det våld som hotar när diktatorn faller. Reportage från Tripoli där Kadaffis flykt har lett till ett vakuum som blir farligare för varje dag. Hör också från Damaskus, där Assad klamrar sig kvar samtidigt som det irakiska sektkrigets skugga faller över de fortfarande hoppfulla demonstranterna. Samtal om sönderfall - kan stabiliteten överleva när diktaturernas hårda grepp äntligen släpper? Se vad som händer i Somalia? Vill ni att ert land blir som Somalia, eller Irak? Samma grupp som förstörde dessa länder är den som nu finns i Libyen och som vill att Libyen följer samma väg som Afghanistan och Somalia. Och så blir Bayda och Benghazi som Falluja. Det är samma gäng, samma grupp. Muammar Kadaffi i ett av sina upphetsade tal i februari, innan han själv tvingades på flykt och hans eget skräckvälde kollapsade. Rädslan har ackompanjerat de arabiska upproren som en återkommande refräng sedan det dramatiska året inleddes med den tunisiske diktatorn Ben Alis fall. Kanske inte så mycket för oss här i väst. Men i Mellanöstern har rädslan kastat sin mörka skugga över händelseförloppet, och då särskilt när hotade härskare talat.  Rädslan har varit diktatorernas effektivaste redskap för att befästa sin ställning mot medborgarna –  genom att hålla folket under ständig uppsikt och möta varje försök att ifrågasätta makten med brutal bestraffning. Men rädslan har också motiverat en slags omvänd – om än självpåtagen – legitimitet för regimer, som ser sig den enda garanten för folkets trygghet och för kontinuitet och stabilitet, såväl hemma som i regionen. För vad var väl Egyptens president Hosni Mubarak eller Tunisiens Ben Ali om inte ett värdefulla värn mot islamisterna och det oundvikliga kaos som skulle bryta ut utan dem vid rodret. Argument som fann välvilligt gensvar i omvärlden och som idag fortsätter att prägla synen på Syrien. Det gäller att till varje pris bevara den bräckliga balansen i regionen – och att undvika ett nytt Irak. Men nu, när fler och fler av dessa diktatorer faller uppstår frågan: hur mycket av rädslan bygger på skräckpropaganda och hur mycket finns det att rädas på riktigt? I Libyen har de senaste veckorna varit dramatiska – en utveckling som också sätter sina spår här i Sverige, där över tusen libyer lever i exil. Sara Wåhlin åkte till Brandbergen där hon hos familjen Harari mötte lättnad och glädje över Kadaffis fall men också en gnagande oro över vad som ska hända härnäst. I maj kunde ni här i Konflikt höra frilansreportern Urban Hamid som följde rebellerna i de strategiskt viktiga Nafusabergen i västra Libyen. Då väntade de otåligt på order att bege sig mot Tripoli. En av de många frivilliga som anslöt sig till det väpnade Kaddafi-motståndet var den 33-årige oljeingenjören Issam från Tripoli. Hade jag stannat i Tripoli hade jag blivit fången i mitt eget hus, aldrig fått se solen igen, berättar Issam, för hade jag gått ut hade jag tvingats bevittna Gadaffis soldaters illdåd, agerat och själv dödats. Tre månader senare fanns rebellerna från Nafusabergen med bland de många olika motståndsgrupper som snabbt ryckte fram och intog större delen av huvudstaden. Men Issam var inte längre med. Han hade stupat, fick Urban Hamid veta när han återvände till Libyen för ett par veckor sedan. Han kom till ett Tripoli rusigt av seger men där orosmolnen också började hopa sig. Efter att ha följt kriget i Irak på nära håll, fanns det en del som kändes bekant men också avgörande skillnader. Den gångna veckan har vi sett vad som säkert bara är början på en allt tätare skytteltrafik till Libyen. Höjdpunkten var när de första västledarna, från Frankrike och Storbritannien besökte landet i onsdags. Nicolas Sarkozy och David Cameron – de ivrigaste påhejarna av Nato-insatsen i Libyen, togs emot av jublande personal på ett sjukhus i Tripoli. Och i skarp kontrast till sin föregångare Tony Blairs och andra västledares tidigare besök hos Kadaffi för att välkomna honom tillbaka in i den internationella gemenskapens värme – så hyllade nu Cameron Kadaffi-motståndarnas stora mod. Och i går följdes deras besök av den turkiske premiärministern Erdogan. Han hyllade martyrerna som dött i kampen för demokrati. Och med udden tydligt riktad mot Syrien, förklarade han att ledare som förtrycker sitt folk oundvikligen går samma öde till mötes som Kadaffi. Som ännu ett steg i det internationella erkännandet av det libyska övergångsrådet NTC lättade FN.s säkerhetsråd igår på delar av sanktionerna mot Libyen. Men kampen är långt ifrån över - det betonar såväl ledare för den libyska oppositionen som de utländska besökarna. Igår pågick hårda strider om städerna Sirte och Bani Walid som fortfarande kontrolleras av Kadaffi-trogna styrkor. Men tillståndet inom rebellrörelsen väcker också frågor - rivaliserande fraktioner kämpar allt mer öppet om makten och det finns väpnade grupper som inte alls vill inordna sig under övergångsrådet. Risk för splittring samtidigt som utmaningarna inför framtiden är många och stora - val ska hållas, en ny konstitution författas, grundläggande samhällsinstitutioner - ett fungerande rättsväsende, en enhetlig säkerhetsapparat bejöver komma på plats - och vad ska hända med Kadaffi-regimens medlöpare, hur ska man ta itu med de allvarliga övergrepp som Amnesty International i veckan rapporterade har begåtts på båda sidor under revolten? Ett annat land där den irakiska skuggan vilar särskilt tungt är just Syrien - närmaste granne till Irak dit en och en halv miljon irakier har tagit sin tillflykt sedan den amerikanska invasionen 2003. I ett land som redan präglas av rädslan för splittring och instabilitet på grund av rivalitet mellan många olika etniska grupper har de irakiska flyktingarnas närvaro spätt på den oron. Det har nu gått sex månader sedan revolten mod Bashar al-Assads regim bröt ut. Han biter sig envist kvar vid makten. Men trots regimens våldsmma framfart mot demonstranterna – minst 2 600 har hittills dödats enligt FN beräkningar – fortsätter protesterna lika envetet vecka efter vecka. Gäst i studion är Emma Jörum, statsvetare vid Uppsala universitet, som har forskat om konflikthantering och konflikter med etniska motsättningar. För bara några veckor sedan disputerade hon på sin avhandling om Syrien. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Ivar Ekman

Vad är det med män i maktpositiner som bara kan bortsa bort skandlar om att det vore mjäll som man man bostar bort från kavajen, undrar Emmy och får otippat svar från Filip och Fredrik. /// Kaddafi är "försvunnen" enligt Ekot. Det låter som ett kvarglömt barn i Ikeas bollhav tänker vi. Men var kan han vara? Säkerhetsanalytikern hjälper oss förstå! /// Efter nyheten om att Ingvar Kamprad inte bara har varit nazist utan även supernazi undrar Emmy: Behöver jag slänga mina möbler? /// Rebellerna i Libyen firar sina framgångar med partyskottlossning. Men hur farliga är festskotten? Det vet Sonja!