Podcasts about segerstad

Omkring 15 procent av den militära personalen kvinnor, trots att Försvarsmakten säger sig vilja spegla hela samhället. Men vad spelar det för roll? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kvinnor i Försvarsmakten är fortfarande en minoritet. Bara omkring 15 procent av den militära personalen är kvinnor, trots att värnplikten är könsneutral och både kvinnor och män kan kallas till mönstring. Samtidigt gör fysiska krav – och bilden av försvaret som en grönklädd mansvärld – att många kvinnor faller bort tidigt. Den största förändringen för jämställdhet i försvaret på senare tid kom 2017. Då väcktes den vilande värnplikten igen och blev könsneutral. I teorin blev det alltså obligatoriskt också för kvinnor att göra lumpen. I praktiken är det fortfarande betydligt fler män som rycker in. Bland de värnpliktiga är omkring 16 procent kvinnor. En förklaring är att många kvinnor sorteras bort redan i den första mönstringsfasen. – Man ser fortfarande det militära som något lite manligt präglat och då blir kvinnor mer oroliga för att inte klara av det. Då blir de mindre motiverade och svarar osäkert på mönstringsunderlagen, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef i Försvarsmakten.Många kvinnor faller också bort på grund av styrketestet. Till flera befattningar krävs mycket muskelstyrka, och Försvarsmakten vill inte sänka krav som behövs för att soldater ska klara sin utbildning och inte skadas. – Kraven finns av två skäl. Det ena är att man ska klara av den befattning man utbildas mot. Det andra är att personer inte ska riskera att skada sig under grundutbildningen, säger han. Men alla jobb i dagens försvar kräver inte samma fysiska styrka. – Man tänker ofta på den fysiska, starka soldaten i skogen i gröna kläder. Den rollen finns och är viktig. Men dagens försvar handlar också om teknik, cyber och mycket avancerade system, säger Frida Linehagen, forskare vid Försvarshögskolan. Men vill kvinnor försvara landet? I mätningar om militär försvarsvilja säger kvinnor mer sällan än män att de vill bidra till det militära försvaret. I en undersökning uppgav 24 procent av kvinnorna att de var beredda att bidra militärt i en krissituation. Bland männen var siffran 53 procent. Men det betyder inte att kvinnor saknar försvarsvilja:– Försvarsvilja finns hos kvinnor, men den tar sig inte alltid militärt uttryck. Ett starkt militärt försvar minskar ju inte nödvändigtvis de här riskerna. Därför brukar kvinnor vara mer benägna att betona förebyggande insatser och samhällsresiliens, säger Jenny Hedström, docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Pandemin visade hur avgörande sådana funktioner kan vara. När samhället pressades hårt var det till stor del kvinnor inom vård och omsorg som bar upp centrala samhällsfunktioner. I krig blir de uppgifterna ännu viktigare: barn ska ha någonstans att gå, äldre behöver mat och mediciner, sjuka måste vårdas och vardagen måste fortsätta fungera. Men sådant arbete får sällan samma status som militära insatser. – När vi tänker på säkerhet i väldigt snäva militära termer blir det som att vi nästan blir lite blinda. Allt vi tänker på är soldater och drönare och vapen, säger Hedström. Kvinnor hittar andra vägar Även när kvinnor inte släppts in i det militära har de hittat andra sätt att bidra. Ett svenskt exempel är Lottakåren, en frivillig försvarsorganisation för kvinnor. Organisationen har ofta mötts av fördomar om att lottor mest lagar mat eller servar soldater. Men historiskt har uppgifterna varit betydligt bredare. Under andra världskriget växte Lottakåren kraftigt i Sverige. – Vi hade vår storhetstid 1943–44 ungefär, då vi var över 110 000 medlemmar, säger Anna Nubäck, generalsekreterare för Lottakåren. Lottor arbetade bland annat med luftbevakning, samband och stabstjänst. De så kallade tornsvalorna spanade efter flygplan från torn runt om i Sverige. Efter flera decennier av minskande medlemsantal vände utvecklingen efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Då ökade engagemanget igen. – När någonting händer i närområdet, något så förskräckligt, och man inser att det kan hända vem som helst, då ökar engagemanget, säger Anna Nubäck. Även i Ukraina har kvinnor tagit en allt större plats i kriget. De har deltagit som soldater, befäl, sjukvårdare, underrättelsepersonal och drönaroperatörer. – Kvinnor har där deltagit i både det civila och militära försvaret, säger Frida Linehagen. Det finns mer än 50 000 aktiva kvinnliga militärer i Ukraina. Enligt Frida Linehagen var det först svårt för många att hitta sin plats, men det har förändrats. – Nu har man förstått hur viktiga de är och att man behöver dem i kriget, säger hon.Därför är behövs kvinnor i krigTotalförsvaret kräver att både män och kvinnor gör sin plikt, så då spelar det väl ingen roll om männen är i det militära försvaret och kvinnorna i det civila. Men enligt forskningen så spelar det visst roll. Ett skäl till exempel är att freden blir mer beständige och kvinnor är delaktiga.– Jämställdhet och hållbar fred är ömsesidigt förstärkande. Så från det perspektivet behövs det mer kvinnor i försvaret. Speciellt i roller där beslut tas om försvar och säkerhet. Ytterligare ett skäl handlar om skyldigheter och rättigheter.– Det bästa försvaret är ett försvar som speglar samhället. Då når man bäst effektivitet och bäst robusthet. Man får in många perspektiv. Man kan uppnå tillit i befolkningen på ett helt annat sätt om man speglar befolkningen, Anna Nubäck, generalsekreterare för Lottakåren. Nya kravMen en sak som är svår att komma runt är de fysiska kraven vid mönstringen som är det momentet där många kvinnor sållas bort. Och det pågår just nu en översyn om man kan sänka kraven för vissa befattningar inom försvarsmakten. Befattningar som tidigare krävde en annan fysik styrka än den gör idag.– Med mycket ny teknik så kan det vara att någonting som för länge sedan krävde enorm muskelcykel inte [05:00] kräver det längre. Då ska vi ju inte ha de kraven, säger Jonas Hård af Segerstad är utbildningschef på Försvarsmakten.Men det handlar inte bara om att sänka kraven, en del i arbetet med att få fler kvinnor att klara mönstringen som sedan kan leda till att man söker sig till Försvarsmakten är att informera tydligare vad som krävs för att klara de fysiska kraven och till och med erbjuda förberedande träning.– Om man bara fysiskt tränar lite extra under några månader så kan man klara mycket högre krav och också att man under grundutbildningen är ännu bättre på att ha en målmedveten stegring av ansträngningen så att man får möjlighet att bygga upp sin förmåga under själva grundutbildningen, säger Jonas Hård af Segerstad är utbildningschef på Försvarsmakten.MedverkandeJenny Hedström är docent i krigsvetenskap på FörsvarshögskolanFrida Linehagen, är Kapten i Försvarsmakten och har skrivit en avhandling om jämställdhet inom Försvarsmakten och forskar vid Försvarshögskolan, och forskar för tillfället vid Kings College.Anna Nubäck, är generalsekreterare för Lottakåren. Jonas Hård af Segerstad, Flottiljamiral och utbildningschef på Försvarsmakten. Programledare: Sylvia Dahlén & Claes AronssonReporter: Josefine OwetzProducent: Kalle GlasLjudkällor: BBC, SR, Radio Ellen, Lottakåren, YLE, SVT

I 2017 släppte Caroline Hård af Segerstad och Susann J. Järhult boken "Akutsjukvård från Ö till Ä", den är inkluderad i flera högskoleutbildningar och en ny, reviderad upplaga är nyligen utgiven. Vi ringde Line för att höra hur arbetet gått med boken, vad är nytt? Vad är förkastat? Hur skriver man en bok där nästan allt ska få plats? Vi ger ris och ros och samtalet vidareutvecklas till både diskussion om EBEEM och en lägesrapport från Ystad och utvecklingen för Akutläkarna där.

Lön, bonus och andra ersättningar till anställda – är det bara en avtalsfråga? Nej, inte om man rör sig i reglerade verksamheter som t.ex. banker. I sviterna av finanskrisen 2008 utvecklade EU arbetet med att reglera finansbranschens risktagande, och särskilt anställdas ersättningar då det ansågs kunna bidra till högt risktagande. Hur ska man då hantera ersättningsreglerna i förhållande till arbetsrätten? Hur påverkar ersättningsreglerna lönesättning, bonusar, avgångsvederlag etc.? Detta och mer därtill diskuterar Senior Associate Elin Osbeck och Counsel Björn Hård af Segerstad i månadens avsnitt.

Kapitän Jonas Hård af Segerstad ist Militärattaché Schwedens, eines der beiden jüngsten NATO-Mitgliedsstaaten. Warum wollte Schweden bisher nicht Mitglied der NATO sein, sondern seine Neutralität beibehalten? Und was hat sich geändert, sodass nun die Entscheidung für den Beitritt gefallen ist? Außerdem sprechen wir über die Wiedereinführung der Wehrpflicht in Schweden und mögliche Empfehlungen für den Fall einer ähnlichen Entscheidung in Deutschland.

När gör autonoma drönare piloterna överflödiga? Efter valet: har man talmansrundor i Tyskland? Dessutom livemusik! Daniel Alling och kollegor ur Radiokören bjuder på en bit ur Mozarts requiem. Varför ser den nya eurodrönaren så konstig ut? Och vilka är riskerna med framtidens obemannade, autonoma, drönare? Per Hård af Segerstad, överstelöjtnant och lärare i luftstrid på Försvarshögskolan, tror piloterna blir kvar ännu en lång tid. Daniel Alling är sugen på att komma till studion redan nu. Han tar med sig tre kollegor ur Radiokören och sjunger Lacrimosa ur Mozarts requiem, som kören premiärspelar torsdag kväll, i Berwaldhallen. Efter valet till Förbundsdagen pågår nu samtal och överläggningar. Har den tyska bundestagen talmansrundor? Vad gör ministerpräsidenten? Thomas Sommerer, professor i statsvetenskap vid Potsdam universitet förklarar turerna. Och gör Youtube rätt som tar i med hårdhandskarna och plockar bort alla inlägg och kanaler som är kritiska till alla typer av godkända vaccin? Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Olle Björkman

Make it happen! Vill du skriva en bok? Göra en studie? Klara EBEEM? Gör det bara! menar Line Hård Af Segerstad, författare tillsammans med Susann Järhult till boken ”Akutsjukvård från Ö till Ä”. Arin och Hilda berättar också om den gången när IVOs generaldirektör satte oss på plats. Varsågoda avsnitt 24 av Akutläkarpodden. Medverkar: Carloine Hård Af Segerstad, Arin och Hilda, samtliga Akutläkare

Anton Kim Ewald is a Swedish singer and dancer. He has participated in Melodifestivalen several times as both a background dancer and singer. Ewald began his career as a background dancer at Melodifestivalen. In Melodifestivalen 2009, he danced behind Velvet when she competed in the third semi-final in Leksand with "The Queen".In Melodifestivalen 2012 he was a dancer and choreographer behind Danny Saucedo in his song "Amazing". He also danced and choreographed Andreas Lundstedt number "Aldrig aldrig" ("Never Never") during the same year's competition. Ewald participated in Melodifestivalen 2013, the selection process for picking the Swedish entry to the Eurovision Song Contest with the song "Begging" written by Fredrik Kempe, Anton Malmberg Hård af Segerstad. After his semi-final performance on 9 February 2013, he placed third and was given a chance to take part in the "Second chance" round that was held in Löfbergs Lila Arena in Karlstad to qualify for the national final. Ewald choreographed the appearance himself. At the Second Chance round held on 2 March 2013, he qualified for the national final in Friends Arena on 9 March after a final duel with Behrang Miri and his song "Jalla Dansa Sawa". Ewald became one of just two acts from the Second Chance round to qualify for the final, the other qualifier being Robin Stjernberg with his song "You". In the final of Melodifestivalen 2013 on 9 March 2013, Ewald finished fourth. After Melodifestivalen he released two music singles, "Begging" and "Can't Hold Back", and two EPs, A and A-coustic. Anton participated once again in Melodifestivalen 2014, performing the song "Natural" in the fourth and last semi-final on 22 February. He made it to the final where he came in tenth place. He participated in Melodifestivalen 2021 with the song "New Religion", when he qualified for the finale, scheduled for 13 March 2021 LISTEN TO: https://open.spotify.com/artist/6HKV18fbiZPLNSoTUnTALb?si=widxxunUTSWyyvcxMwZieg PODCAST: https://open.spotify.com/show/5strTYB84GzqGIpbmrwRcq?si=MVsMOV-URyitNA-2mX1rBQ --- Send in a voice message: https://anchor.fm/cristhian-navarrete/message

In this episode, Johan Lindskog and Gustaf Hård af Segerstad sat down with Chris Skinner to talk about his new book, Doing Digital. The book is about how fintechs and banks are actually doing digital. What are incumbents doing good and what do they not do so good? What is the best fintechs in the world doing and how have they become so successful? That and a lot more such as the future of banking and what the post-corona business as usual will look like in this top episode! Enjoy!

Dietisten och forskaren Elin Malmberg Hård af Segerstad är specialist på celiaki. Vi pratar med henne om kostråd för celiakister, om vanliga problem, missförstånd och vad hennes patienter brukar göra för fel. Samt allt om hennes upptäckter inom glutenforskningen.

Kvinnor har lägre pension än män. Det behöver vi ändra på. I veckans avsnitt av Fattig eller rik tar Amelia hjälp av Maria Hård af Segerstad från Handelsbanken för att hjälpa dig finna smarta vägar till en bättre pension. Dessutom medverkar EFN:s Matilda Karlsson, som undrar varför hon över huvud taget ska tänka på pensionen.

As part of the Digital Graveyards Project, this episode focuses on a research trip attended by Dr. Yasmin Jiwani and her research assistant to the 4th Symposium of the International Death Online Research Network that was held at the University of Hull in England. This conversation features Dr. Ylva Hård Af Segerstad from the university of Gothenburg in Sweden. In this interview, she explains how bereaved parents use social media to cope with their children's suicide. Credits: Sponsored by Concordia University Opening Music "Music for Bass Clarinet and Two Vibraphones" by Maxime Fillion (soundcloud.com/maxime_fillion_composer/) Opening sound effect by Trip Sound Audio Edit by Shanice Bernicky & Émilie Trudeau

Hur kan sociala medier vara ett stöd i sorgearbetet? Svaret på den frågan söker forskaren Ylva Hård af Segerstad. I veckans avsnitt berättar hon om hur sörjande föräldrar och sörjande syskon använder sociala medier för att leva med sin förlust av ett barn och ett syskon. Har du synpunkter på samtalet, frågor eller förslag på […] The post #178 – På sociala medier går det att hitta stöd i sorgen appeared first on Podcasten Digitalsamtal.

1691 begicks ett beryktat mord på en 12-årig pojke i Håkantorp i Gudhems härad. Halshuggningen av mördaren Nils Andersson från Badene utfördes följande vårvinter av bödeln Olof från Skara på Timbergs avrättningsplats, i nuvarande Segerstad. Bödeln misskötte sin uppgift och blev själv dömd till piskstraff "lika hårt som gatlopp" för sitt uppträdande vid avrättningen av Nils Andersson. I programmet berättar historikern Annika Sandén om vad som hände och om bödlarnas svåra liv.

Efter mellanårsvalet måste USA hantera en delad kongress, skenande budgetunderskott och tillspetsade handelskonflikter. Man pratar i kalla kriget-termer. Vad innebär det här för relationen med Kina och för Sverige och de svenska spararna? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande: Mattias Sundling, strateg Danske bank Fredrik Hähnel, Kinachef SEB Fredrik Hård af Segerstad, statistikansvarig Fondbolagens förening Anders Billing, producent, chef Ekonomiekot Röster i programmet: Donald Trump, president USA David Adelman, professor fd amerikansk ambassadör Tekniker: Fabian Begnert ekonomiekotextra@sverigesradio.se

I det här avsnittet träffar vi Jonas Hård af Segerstad som är naprapat hos Kroppsdetektiverna. Han har gjort sig känd litegrann som en mirakelman som lyckas råda bot på problem som ingen annan klarar av. Han är fascinerad av nervsystemet och de bakomliggande orsakerna till olika krämpor och skador, och det här samtalet handlar lika mycket om enkla brain-hacks som om stela vader! Länkar Napralogica, kroppsdetektiverna där du kan boka en tid för behandling av Jonas Hård af Segerstad Våra tidigare podcast-avsnitt med Nisse Westfelt (#005) och Anders Nordström (#062) Lorimer Moseley TED Talk, Why Things Hurt Serien om sömnbrist av sömnforskaren Matthew Walker (premium-innehåll i Svenska Dagbladet) Core-övningen "Dead bugs med boll" med Madeleine Rybeck

När Christina var 28 år försvann hennes mamma i Estoniakatastrofen. Först levde familjen med förhoppningen att hon skulle finnas bland de överlevande, men till slut förstod de inte skulle få träffa henne mer. Idag, knappt 20 år senare, är sorgen över mamman fortfarande stark även om sorgattackerna kommer alltmer sällan.    - Man vill ju aldrig glömma, säger Helena, som förlorade sin dotter i plötslig spädbarnsdöd. Hon firar döds- och födelsedagen varje år för att hålla kvar vid smärtan. Dagens program handlar om sorgen över att mista någon som står en nära och vad man gör med den när sorgeåret är över, när folk runtomkring tycker att man ska börja leva som vanligt igen och försöka glömma. Gäster i programmet är Lance Cederström, existentiell terapeut och Barbo Lennéer Axelson, psykoterapeut och Ylva Hård af Segerstad, forskare i informationsteknologi.