Podcasts about jugoslavien

Fedja Porobic kom till Sverige från Jugoslavien som barn och växte upp med föräldrar som blev hans största förebilder i drivkraft och uthållighet. Idag har han blivit en av Sveriges mest inflytelserika e-handelsbyggare, med flera resor från “några miljoner till 100+ miljoner” bakom sig – i bolag som Under Your Skin, Mockberg, Zoo.se och Västerbottensåpa.  Men Fedja har också fått cancer och optimerat sin kropp för att överleva och må bättre än någonsin – något vi pratar mycket om i avsnittet. I det här avsnittet delar Fedja bland annat: – Hur hans bakgrund format hans sätt att bygga företag och leda team – Hur cancerdiagnosen gav honom ett nytt perspektiv på arbetsliv, hälsa och tempo – Hans långa resa och hacks för att optimera sin hälsa – Vilka mönster han alltid ser när ett bolag börjar ta fart – oavsett bransch – Vad han lärt sig av att investera i och bygga bolag med kvinnliga entreprenörer – Varför influencer marketing är helt avgörande i kategorier som riktar sig till kvinnor – De tre principer han alltid skulle ta med sig om han startade om – Och hans viktigaste råd till entreprenörer som vill bygga långsiktiga, lönsamma bolag En stark och ärlig berättelse om motstånd, driv och att skapa tillväxt under lång tid – missa inte detta. I Ordinary People who do Badass Things berättar Sveriges främsta entreprenörer hur de gått från vanliga liv till att skapa landets häftigaste företag och varumärken. Programledare är entreprenören och författaren Gustaf Oscarson. Alla avsnitt och intervjuer på www.driva-eget.se. Ordinary People who do Badass Things ges ut av We are Business Nordic AB. Vi samlar och skapar världens bästa kunskap, verktyg, inspiration och nätverk inom företagande. Häng med!

Forud for VM i 2023 lancerede vi en serie om kvindernes VM-historie. Nu skal vi heldigvis til det igen: VM i håndbold i november og december. Derfor genudsender vi nu hele serien om om kvindernes VM-slutrunder. Det er fire afsnit fra det første VM i Jugoslavien i 1957 - til vi stod i Boxen for to år siden og prøvede at bearbejde semifinalen mod Norge. Fortællingen om VM-historiens store dramaer. Om historiens største landshold og personligheder. Om de store trænere og om de kampe der ændrede vores sport og bragte spillet videre. Det hele er fortalt af Thomas Ladegaard. Undervejs bringes der lydklip fra DR, TV2 m.fl. Alle klip er hentet fra Youtube. *Udsendelsen er bragt i samarbejde med Sparekassen Kronjylland og Sparinvest*

Forud for VM i 2023 lancerede vi en serie om kvindernes VM-historie. Nu skal vi heldigvis til det igen: VM i håndbold i november og december. Derfor genudsender vi nu hele serien om om kvindernes VM-slutrunder. Det er fire afsnit fra det første VM i Jugoslavien i 1957 - til vi stod i Boxen for to år siden og prøvede at bearbejde semifinalen mod Norge. Fortællingen om VM-historiens store dramaer. Om historiens største landshold og personligheder. Om de store trænere og om de kampe der ændrede vores sport og bragte spillet videre. Det hele er fortalt af Thomas Ladegaard. Undervejs bringes der lydklip fra DR, TV2 m.fl. Alle klip er hentet fra Youtube. *Udsendelsen er bragt i samarbejde med Sparekassen Kronjylland og Sparinvest*

Forud for VM i 2023 lancerede vi en serie om kvindernes VM-historie. Nu skal vi heldigvis til det igen: VM i håndbold i november og december. Derfor genudsender vi nu hele serien om om kvindernes VM-slutrunder. Det er fire afsnit fra det første VM i Jugoslavien i 1957 - til vi stod i Boxen for to år siden og prøvede at bearbejde semifinalen mod Norge. Fortællingen om VM-historiens store dramaer. Om historiens største landshold og personligheder. Om de store trænere og om de kampe der ændrede vores sport og bragte spillet videre. Det hele er fortalt af Thomas Ladegaard. Undervejs bringes der lydklip fra DR, TV2 m.fl. Alle klip er hentet fra Youtube. *Udsendelsen er bragt i samarbejde med Sparekassen Kronjylland og Sparinvest*

Forud for VM i 2023 lancerede vi en serie om kvindernes VM-historie. Nu skal vi heldigvis til det igen: VM i håndbold i november og december. Derfor genudsender vi nu hele serien om om kvindernes VM-slutrunder. Det er fire afsnit fra det første VM i Jugoslavien i 1957 - til vi stod i Boxen for to år siden og prøvede at bearbejde semifinalen mod Norge. Fortællingen om VM-historiens store dramaer. Om historiens største landshold og personligheder. Om de store trænere og om de kampe der ændrede vores sport og bragte spillet videre. Det hele er fortalt af Thomas Ladegaard. Undervejs bringes der lydklip fra DR, TV2 m.fl. Alle klip er hentet fra Youtube. *Udsendelsen er bragt i samarbejde med Sparekassen Kronjylland og Sparinvest*

Hösten 2023 rasar ett gängkrig som inte ser ut att ha något slut. Mitt i stormen står polischefen Jale Poljarevius. I sin självbiografi berättar han om månaderna som skakade landet men också vad som format honom som människa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han började som tunnelbanepolis, blev sedan spanare i gatulangningsgruppen i Stockholm innan han började klättra från den ena chefspositionen till den andra. För den breda allmänheten blev Jale Poljarevius ett välkänt ansikte hösten 2023 när han till och med kallades ”våldsvågens Anders Tegnell”. Själv så identifierar han sig kort och gott som snut. Men polisdrömmen höll på att gå i kras redan innan den började. Jale Poljarevius befäl i lumpen, som själv varit polis, var tydlig med vad han tyckte. ”Han sa att jag vet vad som krävs för att vara polis och Jale Poljarevius kommer aldrig att bli en bra polis”. Nu är han aktuell med sin självbiografi, Polismannens tårar – ett frontsvins bekännelser. Hör honom berätta om våldsvågen 2023, uppväxten i Jugoslavien och den problematiska relationen till sin pappa. Programledare: Jenny Hellström och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReporter: Fanny HedenmoLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

2005 dog författaren Mare Kandre bara 42 år gammal. Katarina Wikars faller ner i radions arkiv och söker svar på frågan hur hon inspirerar samtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mare Kandre debuterade med en skräll vid 22 med I ett annat land. Redan då verkade hon så säker på sin talang och hade ett helt eget språk. Romanen Bübins unge anses vara hennes mästerverk, och har liknats vid Kafka och Dostojevskij. Ingen skrev om flickskap och revolt som Mare Kandre. Under 90-talet blev hon mer satirisk och gotisk innan hon i Hetta och Vitt närmade sig mer realistiska miljöer, som kriget i Jugoslavien.– För alla på skrivarskolor är hon smittsam, säger författaren Andrea Lundgren, som liknar jaget i Bübins unge vid en gotisk filifjonka. Kritikern Annina Rabe har läst hennes efterlämnade textfragment Den underjordiske brudgummen, som till skillnad från mycket annat Kandre skrev röjer en längtan efter förening.Ur arkiven träder Mare Kandre fram från 1984 fram till minnesprogrammet 2005, och vi hör bland annat författarna Aase Berg, Anneli Jordahl, Ebba Witt Brattström, Horace Engdahl, Kristina Lugn och Joen Gustavsson. Och intervjuer gjorda av Louise Epstein, Maria Edström, Monika Lauritzen, Kerstin Berggren, Göran Willis m.fl. Ett reportage av och med Katarina Wikars.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.se

I avsnitt 350 från 2021 pratade vi fotboll och balkan. Det blir huliganism, passion, hat och krig. Saker som inte borde hänga ihop med fotboll, men som på nåt sätt gjorde det. Här blandas bilder av urspårade matcher med minnen från tidigt 90-tal och VM i Italien. I början av avsnittet får vi också veta att Robin precis blivit pappa och nu efter ett par veckor känner att han bemästrar det uppdraget utan vidare.Bli gärna prenumerant för 36 kr/månaden och lyssna utan sponsorinslag samt få ett extra månadsavsnitt : https://historiepodden.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Josip Broz Tito stod i spidsen for Jugoslavien frem til sin død i 1980. Han var en mand fuld af modsætninger. Han var kommunist, men brød med Sovjetunionen. Han opbyggede en etpartistat, men tillod større kulturel og intellektuel åbenhed end de øvrige socialistiske lande. Tito anså sig selv for at være folkets mand, men ejede samtidig store villaer og dyre sejlbåde. Hvordan opfattes Tito i dag? Ses han som manden, der kunne have forhindret det blodige sammenbrud af Jugoslavien? Eller var det tværtimod hans ideal om et samlet jugoslavisk folk, der var problemets kerne? Det er nogle af spørgsmålene i denne uges udgave af Kampen om historien, hvor Adam Holm taler med Zlatko Jovanovic og Tea Sindbæk Andersen, der begge har en ph.d. i historie med speciale i Jugoslavien. Desuden medvirker Durdica Zlebacic Sørensen, der er født i Jugoslavien og er vokset op under Titos lederskab. Redaktør: Thomas Vinter Larsen. I redaktionen: Clara Faust Spies. Musik: Adi Zukanovic.

Hur blir man självlärd kostymdesigner? Jag samtalar med Bob Kembo om hur han började designa skor och kostymer, passionen för färg och stil, entreprenörskapets toppar och dalar, Kongo och Jugoslavien vs Sverige, ungdomens hiphop, kulturskillnader på kontors- och lagerarbete, inspiratören Kanye West, USA:s bisarra valår, Bobs slogan inför valet 2026 och mycket mer. Se Bobs kostymer via @iambespoke på Instagram och sök efter Bobby Tailor för att höra hans musik. Prenumerera på https://aljosja.substack.com för att få notiser om nya avsnitt, samt på https://yoshisss.substack.com för att följa mitt skrivande. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Slobodan Milosevic har sikret sig magten i Serbien, men hans ambitioner stopper ikke dér. Han vil nu brede sin magt ud over det øvrige Jugoslavien - og han vil gøre det med vold, hvis det er nødvendigt. Med allierede som den brutale Radovan Karadzic sætter han Balkan i flammer. Milosevic drømmer om serbisk dominans - men efterlader kun død og ødelæggelse. Krigen raser i Bosnien, hvor etnisk udrensning og belejringen af Sarajevo og Srebrenica bliver symboler på rædslerne. Research: Oskar Bundgaard. Tilrettelæggelse: Nicholas Durup Thomsen og Oskar Bundgaard. Fortæller: Nicholas Durup Thomsen. Soundtrack & lyddesign: Anton Færch. DR Redaktør: Anders Stegger. Produceret for P3 af MonoMono. Litteraturliste: Branson, Louise og Dusko doder(1999): Milosevic : portrait of a tyrant Cohen, Lenard J.(2000)Serpent in the bosom : the rise and fall of Slobodan Milosevic Donia, Robert J.(2015): Radovan Karadzic: Architect of the bosnian genocide Independent International Commission on Kosovo(2000): The Kosovo report : conflict, international response, lessons learned Lebor, Adam(2004): Milosevic: a biography Sell, Louis(2003): Slobodan Milosevic and the destruction of Yugoslavia

Det blir en historielektion med mycket nostalgi när vi dyker ner i den jugoslaviska handbollsskolan på 1970- och 80-talen. Vi berättar om de svenska tränarnas gruppresor till gamla Jugoslavien på somrarna och hur jugoslavisk handboll påverkade svensk handboll under lång tid. Vi har tagit motsträvig hjälp av pionjären Lars-Erik Säll och träffat RIK-legendaren Reine Pedersen som berättar om bilresan till Ljubljana som lade grunden till RIK:s storhetstid. Det blir också en dos Sverige-Norge i Globen och ett förslag på hur handbollsligans tv-sändningar borde förändras.

Major, Roger Djupsjö om vilken effekt det svenska vapenstödet till Ukraina haft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Major Roger Djupsjö, lärare vid Försvarshögskolan arbetar i Ukraina med det svenska vapenstödet och att utbilda soldater. Han är en av alla experter som hörs i media som tillbringat mest tid i Ukraina.– Det jag sysslar med är framförallt att se till att de här olika sakerna som skänkts till Ukraina fungerar.Sverige har skickat vapen och ammunition värt omkring 50 miljarder kronor. Det allra värdefullaste som Ukraina fått menar Djupsjö är stöd till luftvärn.– Luftvärn gör att Ukraina fortfarande kan ha ett samhälle och ett land som fungerar, för det handlar inte bara om att skydda trupperna vid fronten utan det handlar ju också om att skydda infrastruktur. Där har vi bidragit en del till den förmågan faktiskt och jag måste säga det är det viktigaste.Sverige har också skickat, bland annat artillerisystemet Archer, stridsfordon 90 och stridsvagn 122. Det har gett Försvarsmakten en unik möjlighet att på riktigt se hur deras vapensystem fungerar på slagfältet.– Även om man testar ett fordon på övningar hemma så blir det ju inte samma sak som när det är på riktigt, när man utsätts för motståndarens artilleri eller motståndarens motåtgärder. Så att man har fått många erfarenheter.När de svenska vapnen används som de ska fungerar de lika bra som det var tänkt på förhand. De har visat sig vara bättre än de ryska motsvarigheterna, men kriget förs inte alltid som i skolboken. Vissa vapen har använts på fel sätt. Ett exempel är stridsvagn 122.– I det här ställningskriget har en del av vagnarna nästan använts mer som artilleripjäser än som stridsvagnar och då är den inte lika överlägsen de ryska vagnarna, men använder de den på det sättet som den är tänkt och den har sina största fördelar så har den varit ett bra vapen för Ukraina.Hopp om framtidenDet pratas allt mer om att kriget kan ta slut eller att någon form av fred kan komma till stånd under 2025. Frågan är på vilka villkor och hur beständig freden kan bli. Vi bad Roger Djupsjö ge tre exempel från historien på fredsavtal som visar att en fred kan bli långvarig. Det första exemplet är Andra världskriget:– Det jag tycker man kan se efteråt är det att man satsar på att bygga upp Tyskland och ge dem hjälp att bygga upp en demokrati. Och den demokratin är ju en av världens starkaste demokratier idag.Det andra exemplet är Syd- och Nordkorea. Där skedde ett stillestånd som delade ett land mitt i tu– Och det är ju inte lyckat att dela ett land men samtidigt så har ju den freden trots allt hållits under alla de här åren. Och med internationell hjälp så har det fortfarande inte genomfört mer krigshandlingar efter det här fredsslutet.Det tredje och sista exemplet Djupsjö bjuder på är freden efter kriget i det forna Jugoslavien, som var ett blodigt inbördeskrig i modern tid.– Det finns många som säkerligen inte är nöjda idag, men trots allt så har ju freden mer eller mindre hållits sedan dess.– Det går att få slut på krig och man kan komma fram till lösningar som ändå kan vara ganska länge. Det kan man väl ändå se som positivt.Kalle Glas, Gränsgrans@sverigesradio.se

OS-elden tänds i Sarajevo 1984. Gunde Svan blir den stora skidkungen. Men åtta år senare riktas världens blickar återigen mot Sarajevo. Jugoslavien faller samman och kriget kommer till huvudstaden i Bosnien-Hercegovina. Arenorna attackeras, vapen riktas mot OS-byn och bob-banan används som skyttegrav. 40 år efter OS återvänder Radiosporten till Sarajevo. De olympiska anläggningarna är förstörda, förfallna och har blivit till ruiner. Men staden glömmer aldrig sitt OS. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett program av Alexander Lundholm, 2024. Medverkande:Tomas Gustafson, guld- och silvermedaljör i skridsko 1984. Dejan Cokorilo, följde OS i sin hemstad Sarajevo och flydde till Sverige åtta år senare. P3:s programchef på Sveriges Radio.Edin Numankadic, f.d. chef för OS-muséet i SarajevoSenad Mesanovic, turistguide och chaufför i Sarajevo. Slutmix: Tobias CarlssonArkiv: Sveriges Radio, SVT, ABC.

Bandet slår igenom i en tid av förändring flyktingvåg, ekonomisk kris och nynazismen slår rot i Sverige. Var står egentligen Ultima Thule? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Punkarna har blivit skinnskallar och bakom bandets debutplatta står högerextrema Bevara Sverige Svenskt – BSS. Ultima Thule fortsätter att hänga i kretsarna runt den växande vitmaktrörelsen och trycket på bandet ökar. Vilka är de och vad står de för?Samtidigt slår den ekonomiska krisen till med full kraft, flyktingar från det forna Jugoslavien söker asyl i Sverige och främlingsfientligheten frodas. Det våldsamma och rasistiska 90-talet har inletts på allvar.BSS lägger ner och ur skärvorna bildas Sverigedemokraterna. Trummisen och Ultimas Thules informella ledare, Ulf Hansen, blir en av de första medlemmarna. Partiet tackas på albumet Svea Hjältar och nu börjar resan. Tillsammans går Sverigedemokraterna och Ultima Thule mot det stora genombrottet.Det här är den andra delen av tre i en serie om Ultima Thule.I del tre:Ultima Thule jagas i media med frågor om sitt förflutna. I fokus hamnar låttexterna. Är de rasistiska eller inte? Samtidigt växer publiken och i den finns unga Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Linus Bylund. Hör hur de inspireras av Ultima Thule.P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.Programmet gjordes 2022.Slutmix: Tor Sigvardson.Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Vesna Prekopic som är samhälls- och kulturskribent på Dagens Nyheter växte upp i Norrköping som barn till industriarbetare från forna Jugoslavien. Eftersom hon älskade litteratur och hade haft bra lärare i skolan utbildade hon sig till gymnasielärare i svenska och engelska. Efter mer än ett decenniums framgångsrikt arbete som lärare och rektor ibland annat Botkyrka fick hon möjlighet att som rektor själv ta över en nystartad skola i Järva. Fylld av idealism och visioner mötte hon barnen och deras föräldrar. Mindre än ett år senare blev hon hotad och spottad på av sina elever, på gränsen till utbrändhet på grund av övermäktig arbetsbelastning bedömde hennes chefer att det var för farligt för henne att jobba kvar på skolan. Hon började istället arbeta som ledarskribent på Arena Magasin för att idag skriva för DN. I de erfarenheter som Vesna Prekopic gjorde från skolvärlden finns en större berättelse som blev boken Brottsplats: Skolan som handlar om skolan och samhällets misslyckande.Vesna gästar podden för att tala om boken och sina erfarenheter från skolvärlden. Framför allt våldet i skolan och hur det kunna att bli så att Sverige fick Europas sämsta skolresultatet i PISA-undersökningar. Vad ska man skulle göra för att rädda svensk skola? Stig har kontroversiella lösningar på problemen som de övriga inte delar men alla tre är överens att drastiska åtgärder behövs. Missa inte detta viktiga avsnitt om något som berör oss alla, skolan.p.s Cyril Hellman är aktuell med podcasten "Ta psykedelika med en porrstjärna" om hur han och porrstjärnan Puma Swede möts på ett svampretreat på Jamaica - ett personligt reportage i poddformat om trenden med psykedelisk terapi. Följ podcasten HÄR Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många undrar varför jag skrivit en så mörk roman, berättar Goran Vojnovi för P1 Kulturs reporter Lina Kalmteg. För att vi lever i mörka tider. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Författaren Goran Vojnovićs första roman ”Blattejävlar” blev en succé i hemlandet Slovenien när den kom ut 2008. Den handlar om tonårskillen Marko som söker sig själv efter kriget i det forna Jugoslavien.Goran Vojnović sa att han aldrig skulle skriva en uppföljare, men världsläget gjorde det omöjligt att inte återvända till Marko. Nu i höst kom den fristående romanen ”Blatten återvänder” på svenska.P1 Kulturs Lina Kalmteg har träffat Goran Vojnović.

Hold på hat og harmonika! Fodboldlisten rammer en form for festligt højdepunkt i årsprojektet, når Andreas Kraul sætter et alltime-landshold af spillere fra de lande, der til sammen engang udgjorde Jugoslavien. Udvalget af tekniske og temperamentsfulde genier er overvældende, mens der også er en bred palet af bistert udseende hardhittere til defensiven. Og så er der ikke mindst yderst kompetent modspil fra opponent Arnela Muminovic, der ud over sin fortid i Viborg også kan synge med på alle numrene til en solid Balkan-fest - og forklare om forskellen på Bosnien og Hercegovina. Vi skal omkring Davor Suker, Zvonomir Boban og en bestemt lille kroat fra midtbanen hos Real Madrid. Men pludselig dukker Rajko Lekic og Nicki Bille også op til festen. Derudover besøg i Fodboldlisten af Danmarks nye landstræner Brian Riemer, der ud over at fortælle om forberedelserne til kampene mod Spanien og Serbien også afslører, hvilken Balkan-spiller han altid købte i Football Manager. Vært: Thomas Loft

Zo gott - Zofias matresa på SVT. En serie för SVT av Nur Tutal och Malenka Siwak Matinfluencern Zofia Selimi åker tillbaka till det forna Jugoslavien för första gången på 20 år. Där möter hon människor hon inte träffat sedan familjen flydde kriget och smakar mat hon inte sen dess. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Siden den jugoslaviske borgerkrig i 1990'erne har Danmark kastet soldater og materiel ind i krige langt fra vores egne grænser. Jugoslavien, Afghanistan, Irak og Libyen. Det har kostet os milliarder af kroner, dusinvis af danske soldaters liv og utallige ar på sjæl og krop. Så hvad gjorde vi det for? Og hvad har vi fået ud af det? Dagens gæst i 'Du lytter til Politiken' er Politikens Jacob Svendsen, som i mange år dækkede forsvaret og - sammen med vores kollega Lars Halskov - har skrevet bogen 'Et land i krig', som har dannet grundlag for DRs nye dokumentarserie 'Velkommen til frontlinjen'. Vi spørger ham, om hvorvidt krigene har haft usete gevinster, og hvorfor vi aldrig, har gjort regnskabet op med os selv før.See omnystudio.com/listener for privacy information.

I ugens udgave af Langsomme samtaler taler Rune Lykkeberg med den slovenske filosof, psykoanalytiker og kulturkritiker Mladen Dolar om ungdomsoprøret i '68 og sladderens natur  Sladderen kan være et magtfuldt våben i de undertryktes modstandskamp. Det lærte den slovenske filosof Mladen Dolar, da han voksede op under Titos autoritære styre i Jugoslavien. Her så han, at sladder og rygter ikke bare var cirkulerende ligegyldigheder, men et vigtigt instrument til at sprede information. Og netop sladder er også emnet for denne uges udgave af Langsomme samtaler, der tager udgangspunkt i Dolars nyoversatte bog, Om sladder og rygter, som er udgivet på forlaget Aleatorik. I bogen undersøger Mladen Dolar sladderens natur gennem historien og viser, hvordan rygter tilsyndeladende kan spredes på egen hånd. Ved brug af alt fra Sokrates til Kafka forsøger han at frembringe en gennemgribende essens ved rygterne og deres funktion i vores samfund i dag.  I løbet af deres samtale kommer Rune Lykkeberg og Mladen Dolar også ind på '68-oprøret i Ljubljana, en tid der formede og skabte Dolars begejstring for kritik, og et håb om at alt kan forandres. Her mødte han også filosoffen Slavoj Žižek, som han stiftede den indflydelsesrige Ljubljana-skole sammen med. Han underviser også på Ljubljana Universitet og European Graduate School. En inspirerende og tankevækkende samtale, der flyver rundt mellem rygternes essens, ungdomsoprøret i '68 og lander på Donald Trump og Kejserens nye klæder.   

Hur blir vanliga familjemän krigsförbrytare? Danjin Malinovic är författare, skådespelare och dramatiker. Vi pratar om bakgrunden från krigsdrabbade Jugoslavien, mörk humor i mörka situationer, hans familjs dramatiska resa till Sverige, hur vanliga män blir krigsförbrytare, idrott i stället för gängverksamhet, hopp i en till synes hopplös värld och mycket mer. Följ Danjin Malinovic på LinkedIn för senaste nytt om hans arbete (https://www.linkedin.com/in/danjin-malinovic-9b65ab102/), lyssna på ”Dödens skog” på streamingplattformar och hitta hans bok ”En helt vanlig man: Pappa, make, krigsförbrytare” där böcker säljs. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

(01:00): Professor i folkeret: Mongoliet er i sin gode ret til ikke at anholde Putin. Medvirkende: Frederik Harhoff, professor emeritus i folkeret og forhenværende dommer i FN's internationale krigsforbryderdomstol for ex-Jugoslavien. (14:00): Vil Mellemfolkeligt Samvirke ekskludere medlemmer, der har udtrykt sig antisemitisk? Medvirkende: Tim Whyte, generalsekretær for Mellemfolkeligt Samvirke. (29:00): Danmarksdemokraterne i et nyt udspil: 100 millioner kroner skal komme de danske veteraner til hjælp. Medvirkende: Lise Bech, Forsvarsordfører Danmarksdemokraterne. (40:00): På (lidt) godt og (mest) ondt: Den amerikanske valgkamp er gået amok på X. Medvirkende: Katrine Villarreal Villumsen, Head of Communication BioInnovation Institute og Social Media-analytiker hos Kongressen.com Værter: Mathias Wissing og Nicolai Dandanell See omnystudio.com/listener for privacy information.

I sommeren 1937 rejste engelske Rebecca West rundt på Balkan – gennem Jugoslavien,nutidens Kroatien, Bosnien Herzegovina, Serbien, Nordmakedonien og Montenegro. Hunopsøger gamle myter og oplevede særprægede traditioner – men hun var ogsåfordomsfuld og betragtede folk med en vis distance.Da hun kom hjem, skrev hun sin historiske og etnografiske skildring ”Black Lamb, GreyFalcon”, som fortsat i dag betragtes, som den mest ultimative rejseskildring fra Balkan.Hvad var det i Wests bog, der gjorde, at den fik så stor betydning for eftertiden? Og varhendes bog egentlig for det bedre?Dagens afsnit tegner et portræt af en spændende forfatter og reporter, men kaster også etkritisk blik på rejselitteraturen, der med sine forudindtagede konklusioner kan tegne etmisvisende billede af den region, som rejsen ellers nøgternt skulle beskrive.Medvirkende:Tea Sindbæk Andersen, lektor i Østeuropa Studier på Institut for Tværkulturelle ogRegionale Studier ved Københavns Universitet, hvor hun arbejder med Sydøsteuropaskulturhistorie i det 20. og 21. århundrede, særligt Jugoslavien og dets efterfølgerstater.Tea er forfatter til flere bøger, b.la. ”Usable History? Representations of Yugoslavia'sdifficult past from 1945 to 2002.”

I sommeren 1937 rejste engelske Rebecca West rundt på Balkan – gennem Jugoslavien,nutidens Kroatien, Bosnien Herzegovina, Serbien, Nordmakedonien og Montenegro. Hunopsøger gamle myter og oplevede særprægede traditioner – men hun var ogsåfordomsfuld og betragtede folk med en vis distance.Da hun kom hjem, skrev hun sin historiske og etnografiske skildring ”Black Lamb, GreyFalcon”, som fortsat i dag betragtes, som den mest ultimative rejseskildring fra Balkan.Hvad var det i Wests bog, der gjorde, at den fik så stor betydning for eftertiden? Og varhendes bog egentlig for det bedre?Dagens afsnit tegner et portræt af en spændende forfatter og reporter, men kaster også etkritisk blik på rejselitteraturen, der med sine forudindtagede konklusioner kan tegne etmisvisende billede af den region, som rejsen ellers nøgternt skulle beskrive.Medvirkende:Tea Sindbæk Andersen, lektor i Østeuropa Studier på Institut for Tværkulturelle ogRegionale Studier ved Københavns Universitet, hvor hun arbejder med Sydøsteuropaskulturhistorie i det 20. og 21. århundrede, særligt Jugoslavien og dets efterfølgerstater.Tea er forfatter til flere bøger, b.la. ”Usable History? Representations of Yugoslavia'sdifficult past from 1945 to 2002.”

Snedtänkt rider igen! Roger och Anna-Maria Blomgren, kända från Snedtänkt om Julia Caesar, har satt fokus på en annan svensk filmlegendar: regissören Arne Orson Räls Mattsson. Drygt sextio filmer i alla genrer, samarbeten och fiendskap, Cannes och Jugoslavien, deckare och Laxness, Ulf Brunnberg och Per Wahlöö - allt i skuggan av en skitstövel. Och så skapade han den svenska synden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En bil står på tomgång utanför ett lägenhetshus i Helsingborg. Förbipasserande ser en livlös man i förarsätet. Mannen är skjuten och kort senare stoppar polisen en 16-åring på en elsparkcykel med en gråglock i byxlinningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Länge var pistoler från forna Jugoslavien det som stod högst upp på de kriminella gängens önskelista men de senaste åren har det ändrats. Nu ser polisen och Tullverket att så kallade hybridvapen blivit allt vanligare. I USA kallas det ghost guns - spökvapen - där vapendelarna går att köpa lagligt i olika länder och där man sedan själv bygger ihop ett helt nytt skjutvapen som är nästan omöjligt att spåra.Mordet i Helsingborg i augusti 2023 är ett av flera mord där gängkriminella använt sig av en så kallad gråglock som är en typ av hybridvapen. – Minst ett tiotal mord har begåtts med de här vapnen och ett stort antal personer har blivit lagförda för grova vapenbrott, säger Johan Gustafson som är kriminalinspektör på Nationellt skjutvapencenter.Programledare: Martin WicklinReporter: Lova Nyqvist Sköld Producent: Pernilla WadebäckLjudtekniker: Johan HörnqvistAnsvarig utgivare: Nina Glans

Irans præsident er død, men hvem var manden, som bliver kaldt slagteren af Teheran? Efter 20 års pause skal vi igen til at bygge krigsskibe i Danmark, hvis det står til regeringen. Chefanklageren for Den Internationale Straffedomstol vil have Netanyahu anholdt. Vært: Annika Wetterling. Medvirkende: Rasmus Elling, lektor ved Københavns Universitet og forsker i Iran. Frederik Harhoff, Professor emeritus i folkeret ved Syddansk Universitet og tidligere dommer for FN's krigsforbrydertribunal for Jugoslavien.

I oktober 1912 inledde Serbien, Montenegro, Grekland och Bulgarien krig mot Osmanska riket. Framgångarna blev omedelbara. Osmanska rikets områden på det europeiska fastlandet erövrades snabbt av alliansen. Med knapp nöd lyckades turkarna stoppa den bulgariska offensiven strax väster om Istanbul.I freden övergick de före detta osmanska områdena till de fyra balkanstaterna. Bulgarien uppfattade att de inte hade fått de områden de hade rätt till och bestämde sig för att lösa problemet militärt. Sommaren 1913 utkämpades Andra Balkankriget mellan Bulgarien och Grekland, Serbien, Osmanska riket och Rumänien.Resultatet av de båda krigen blev främst att Serbien framstod som den starkaste staten på Balkan. Konflikterna skulle bara ett år senare vara den utlösande faktorn i det som blev första världskriget.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden samtalar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om Balkankrigen 1912-13. Krigen är en viktig pusselbit för att förstå första världskrigets utbrott. Konflikterna på Balkan hade en lång historia.Nya nationer med egna nationella ambitioner uppstod på Balkan på allvar från 1830-talet. Det alltmera försvagade Osmanska riket klarade inte längre att fullt ut hävda sin överhöghet över sina europeiska landområden. Stormakterna Ryssland och Österrike hade sina intressen och agerade för att öka sitt inflytande. Inför Balkankrigen 1912 fanns främst fyra stater som ville utöka sina territorier. Deras ambitioner var delvis överlappande. I centrum stod inte minst kontrollen över Makedonien där Serbien, Bulgarien och Grekland uppfattade att de hade rätt till överhögheten.Krigföringen pekade i vissa avseenden mot det som skulle komma under första världskriget. Detta ska trots allt inte överdrivas. De arméer som drabbade samman i Balkankrigen var när allt kommer omkring mycket mindre och sämre utrustade. Det som ändå kan lyftas fram är artilleriets ökade betydelse och svårigheten att besegra en motståndare som hunnit gräva ner sig i vad skulle kunna liknas vid ett enklare skyttegravssystem. Bulgarernas anfall mot turkarna vid Catalca blev blodigt eftersom turkarna hade hunnit förbereda sig och det bulgariska artilleriet förmådde inte slå ut de turkiska ställningarna.Under krigen begicks omfattande övergrepp på motståndarens civilbefolkning. Etnisk rensning förekom på ett sätt som tyvärr pekade fram emot de oförsonliga krigen i Jugoslavien på 1990-talet. Mycket lämnades ouppgjort efter krigen. Österrike-Ungerns och Rysslands intressen fortsatte att kollidera och Serbiens maktambitioner skapade friktioner inför framtiden. Att Balkankrigen 1912-13 inte resulterade i ett världskrig berodde till största delen på att Ryssland inte fullt ut kastade sig in i konflikten. När krisen återigen kom sommaren 1914 blev insatserna från stormakterna mycket högre vilket ledde till att konflikten eskalerade utom allas kontroll.Bild: Grekisk litografi av slaget vid Kilkis (andra Balkankriget), 1913. Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Osmanska riket som Roms arvtagare.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rade Kotur lämnar Jugoslavien för att arbeta på Volvo i Göteborg på 70-talet. Men han har större planer än så och lyckas bygga upp ett framgångsrikt företag med spelautomater som omsätter hundratals miljoner. Bakom framgången skymtar både ekonomisk brottslighet och våld.Till slut är det inte bara polisen som är ute efter spelkungen Rade Kotur.Journalisten Johanna Bäckström Lerneby har kartlagt historien om det som blev Sveriges första maffiarättegång, svindlande miljonbelopp, grova våldsbrott och mord. Programledare: Katrin Krantz Gäst: Johanna Bäckström Lerneby

I denne serie har sat os for at fortælle hele historien om kvindernes VM-slutrunder. Fra det første VM i Jugoslavien i 1957 til VM i Spanien i 2021. Her får du fortællingen om VM-historiens store kampe og dramaer. Om historiens store landshold og personligheder. I dette tredje afsnit starter med VM i 2001 i Italien og slutter med det seneste VM i 2021 i Spanien. Det hele er fortalt af Thomas Ladegaard. Undervejs bringes der lydklip fra DR, TV2 m.fl. Alle klip er hentet fra Youtube. * Udsendelsen er sponsoreret af Sparekassen Kronjylland *

I denne serie har sat os for at fortælle hele historien om kvindernes VM-slutrunder. Fra det første VM i Jugoslavien i 1957 til VM i Spanien i 2021. Her får du fortællingen om VM-historiens store kampe og dramaer. Om historiens store landshold og personligheder. I dette andet afsnit starter vi med VM i 1990 i Sydkorea og slutter med VM i 1999 i Danmark og Norge. Der er meget at fortælle om fra 90'erne. Og alt det får du fortalt af Thomas Ladegaard. Undervejs bringes der lydklip fra DR, TV2 m.fl. Alle klip er hentet fra Youtube. * Udsendelsen er sponsoreret af Sparekassen Kronjylland *

I denne serie har sat os for at fortælle hele historien om kvindernes VM-slutrunder. Fra det første VM i Jugoslavien i 1957 til VM i Spanien i 2021. Her får du fortællingen om VM-historiens store kampe og dramaer. Om historiens store landshold og personligheder. I dette første afsnit starter vi med det første VM i 1957 og slutter med VM i 1986. Det hele er fortalt af vores vært og redaktør Thomas Ladegaard. Undervejs bringes der lydklip fra DR, TV2 m.fl. Alle klip er hentet fra Youtube. * Udsendelsen er sponsoreret af Sparekassen Kronjylland *

Tusentals civila rapporteras döda samtidigt som striderna i Gaza blir alltmer intensiva. Israels mål är att utradera Hamas och man hävdar att bombningarna är proportionerliga. Men runtom i världen höjs nu röster om att det som pågår riskerar att, och till och med utgör flera brott mot internationella lagar och regelverk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Shareef Abu Watfa, boende i Gaza, Agnés Callamard, generalsekreterare Amnesty International, Mark Klamberg, professor i folkrätt, Mikael Fakhri, professor i juridik och FN:s särskilde rapportör för frågor som rör rätten till mat, Nobuo Hayashi, utredare av krigsbrott och brott mot mänskligheten i forna Jugoslavien, Sami Abu Salem, Sveriges Radios medarbetare i Gaza, Donia Ashour, boende i Gaza, Mahmoud al Shaer, boende i Gaza, Ziv Nevo Kulman, Israels ambassadör i Sverige, Rami Khoury, journalist och analytiker, Michael Robbins, chef Arab Barometer.Programledare: Edgar Mannheimeredgar.mannheimer@sr.seReportrar: Fernando Arias, David RasmussonTekniker: Elin HagmanProducent: Simon Moser simon.moser@sr.se

I de seneste uger er der blevet proklameret ”marxismens genfødsel”, bevirket af Søren Maus seneste bog ”Stum tvang”, samt en forside i Berlingske med rubrikken ”Marx er tilbage” grundet en nymarxistisk bølge på de danske universiteter. Pelle Dragsted skriver sig ligeledes ind i denne fortælling med sin nylige bog ”Nordisk socialisme”. Men hvorfor dør idéen om socialisme aldrig på trods af de mange forfejlede eksperimenter - med ofte grufulde implikationer? Dét forsøger Kristian Niemietz, Head of Political Economy på Institute of Economic Affairs, at forklare med afsæt i sin bog ”Socialism: The Failed Idea That Never Dies”. Marxister og socialister, nye som gamle, har altid ønsket en ”demokratisk socialisme” - et bottom-up socialistisk samfund – hvorfor de nymarxistiske tankegange ikke synes revolutionerende. I bogen tager Niemietz udgangspunkt i 25 socialistiske eksperimenter, hvoraf han og Ågerup fokuserer på Sovjetunionen, Jugoslavien og Venezuela. Men hvorfor består idéen om socialisme, når både teori og empiri konstaterer, at socialistiske systemer vil fejle? Niemietz har udviklet en række faser, som forsøger at forklare tilslutningen til socialismen, og hvordan begejstringen ebber ud. Ligeledes giver både Niemietz og Ågerup mere økonomisk samt evolutionært funderede forklaringer på marxismens genfødsel. Lyt til afsnittet og bliv klogere på den seneste debat om marxisme ud fra et empirisk og teoretisk perspektiv. Kontakt til podcastvært Martin Ågerup: martin@CEPOS.dk   Optagelsen er lavet d. 13. oktober 2021. Links:Samfundstanker afsnit 8: Mark Littlewood om Brexit, modstanden imod EU og fremtiden https://samfundstanker.captivate.fm/episode/mark-littlewood-om-brexit-modstanden-imod-eu-og-fremtiden- Samfundstanker afsnit 30: Pelle Dragsted om nordisk socialisme – adskiller den sig fra traditionel socialisme? https://samfundstanker.captivate.fm/episode/pelle-dragsted-om-nordisk-socialisme Caplan, Bryan (2000): “Rational Irrationality: A Framework for the Neoclassical-Behavioral Debate”, Palgrav Macmillan Journals Dragsted, Pelle (2021): “Nordisk socialisme”, Gyldendal Mau, Søren (2021): “Stum tvang”, Klim Niemietz, Kristian (2019): “Socialism: The Failed Idea That Never Dies”, Institute of Economic Affairs Olson, Mancur (1971): ”The Logic of Collective Action: Public Goods and the Theory of Groups”, Havard University Press

Hör om Internationella brottmålsdomstolen i Haag och hur Putin kan dömas. EU stöttar arbetet med att samla bevis och utreda misstänkta krigsbrott i Ukraina. Men vägen till en rättsprocess är snårig. I Ukraina pågår ett febrilt arbete för att samla in bevis och registrera misstänka krigsförbrytelser. Lubna El-Shanti har träffat offer och krigsbrottsutredare och totalt har över 70 000 misstänkta krigsbrott registrerats. I Ukraina finns en stark förhoppning om att kunna åtala och döma Putin för invasionen, aggressionsbrottet. Ukraina sätter stort hopp till folkrättenSvårigheterna inför en framtida rättsprocess är många immunitet för ledare, att Ryssland inte erkänt Internationella brottmålsdomstolen ICC, möjligheten att gripa Putin med mera. Förslag finns om att upprätta en ny särskild internationell tribunal för att runda vissa av problemen. Men flera komplikationer återstår och frågan om hur rättvisa ska kunna skipas för det som nu sker i Europa har hamnat högt upp på EU:s dagordning. Flera europeiska länder bedriver också egna utredningar, däribland Sverige. Ukraina sätter stort hopp till det internationella rättsväsandet. Alla de mest ansvariga ledarna i krigen i Jugoslavien har hamnat i tribunalen förr eller senare. Så tiden verkar för rättvisan, säger Pål Wrange, professor i folkrätt i Europapodden.Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Programledare: Caroline Salzinger Producent: Therese Rosenvinge Tekniker Tor: Sigvardsson

Vapensmugglare har försett svenska kriminella med tusentals skjutvapen. Nu träder en av dem fram och berättar hur smugglingen går till. Efter 90-talets inbördeskrig i Jugoslavien har ingen myndighet koll på hur många vapen som delades ut till befolkningen, och istället för att lämnas in smugglas de till länder som Sverige.Marko har dömts för flera brott men aldrig för alla de vapen som han smugglat till Sverige från Balkan. I över 20 år har han fört pistoler, automatkarbiner och handgranater över Europas gränser. Ibland bakar han till och med in vapen i bröd.En ond spiral i SverigeDen ökade tillgången på vapen i Sverige göder det dödliga skjutvapenvåldet. 2022 sköts 63 personer till döds.Nils Duquet, vapensmugglingsexpert på det flamländska fredsforskningsinstitutet, säger att Sverige är ett exempel på en ond spiral som inte går att stoppa: Det är en dödlig cocktail av vapen och unga killar som skjuter på varandra.Marko heter egentligen något annat.Av: Karwan Faraj och Martin Jönsson Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Tor Sigvardsson Skådespelare: "Alex" - Dennis FrancoSå gjorde vi serien SmuggelsverigeArbetet med serien Smuggelsverige har pågått i över ett år med ca 100 intervjupersoner, däribland Tullverkets och polisens underrättelsetjänster, vapensmugglaren Marko, narkotikasmugglaren Micke och Alex, som ingått i ett av gängen i Biskopsgården.Karwan Faraj är frilansjournalist och har i över tio års tid gjort granskande dokumentärer om terrorism och gängkriminalitet för TV och radio. 2019 belönades han med stora journalistpriset för P3-dokumentärserien Terrorsyskonen och IS.Martin Jönsson har jobbat på Sveriges Radio sedan 2005. Han är reporter och producent på P1:s dokumentärredaktion. Martin är tidigare Guldspadenominerad och har arbetat på bland annat Ekot och varit Sveriges Radios vikarierande korrespondent i London. Har du tips på frågor som rör vapen- och narkotikasmuggling? Hör av dig till oss! dokred@sr.se.

K har utsatt sin dotter för oönskad intimitet och Jonatan har märkt hur kroppen tar allt större plats i hans liv. Det handlar om allt som är bra med Vm i Qatar, en otäck historia från det forna Jugoslavien, hur man löser en konflikt samt hur Iran egentligen ska uttalas. På söndag kommer ett nytt avsnitt av pappa- och kompispodden Della Papa. Kom in i värmen och lyssna du också, det är du värd! underproduktion.se

Ivana Macek kommer från Zagreb i dåvarande Jugoslavien, numera Kroatien. När hon var doktorand vid Uppsala universitet och Bosnienkriget brutit ut åkte hon till det belägrade Sarajevo, för att ta reda på hur kriget påverkar människor. När hon hör nyhetsinslag om de krigsdrabbade i Ukraina är det mycket hon känner igen från Sarajevo. Men hon forskar idag på något helt nytt.Ivanas nuvarande forskning handlar om relationen mellan människor och det invasiva stilla havsostronet. Reporter: Ulla de Verdier Producent: Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Den 8. september 1972 blev håndboldverdenen ændret for altid. Det skete i Olympiahalle i München, hvor Jugoslavien nedlagde mastodonten Rumænien og spillede sig i den første OL-finale. I dette afsnit tegner vi et portræt af en af håndboldspillets største trænere, kroaten Vlado Stenzel. Hør hvordan Stenzel ændrede spillet med helt nye forsvarssystemer og en ny måde at tænke håndbold på. Med i studiet er den længst siddende landstræner for de danske herrer, Leif Mikkelsen. Han har mødt Stenzel adskillige gange og fortæller om inspirationen fra jugoslaverne – og geniet Stenzel. Gæst: Leif Mikkelsen Vært: Thomas Ladegaard ** Udsendelsen er sponsoreret af Sparekassen Kronjylland **

- Det var en fullständig farbror Vok-kult som präglade en hel del av våra liv. Han var en personlighet som höll ihop hela den stora släkten. Han kunde fatta rätt beslut över allt och alla Om Fausta Marianovic: Fausta Marianovic är psykiatrisjuksköterska, medicinskt ansvarig sjuksköterska och vårdlärare. Men framförallt är hon författare där hon med sin beskrivning av hur hennes barndoms Jugoslavien förvreds i etniskt hat som hon skildrat i romanen "Sista kulan sparar jag åt grannen".Producent Karin Grönberg tankar@sverigesradio.se

- Jag flydde från Balkankrigen till okänd destination för 30 år sedan. Jag visste inte var min flyktresa skulle sluta och vilka länder jag skulle färdas genom. Om Fausta Marianovic: Fausta Marianovic är psykiatrisjuksköterska, medicinskt ansvarig sjuksköterska och vårdlärare. Men framförallt är hon författare där hon med sin beskrivning av hur hennes barndoms Jugoslavien förvreds i etniskt hat som hon skildrat i romanen "Sista kulan sparar jag åt grannen".Producent Karin Grönberg tankar@sverigesradio.se

I dag, d. 28. juni, er en af de mest ikoniske datoer i nyere europæisk historie. På denne dato i 1914 skød og dræbte den unge serbiske nationalist, Gavrilo Princip, nemlig Østrig-Ungarns tronfølger Franz Ferdinand og hans hustru Sofie. Få attentater i verdenshistorien har haft så vidtrækkende konsekvenser. Skuddet i Sarajevo blev i bogstavelig forstand startskuddet til Første Verdenskrig. En måned senere var Europa kastet ud i en blodig krig, som i de følgende fire år kostede flere end tyve millioner soldater og civile livet. Hvad var det Princip ville opnå med sit angreb? Og hvilken lære kan vi i dag - i et uroligt Europa - drage af den store krig? Det er nogle af spørgsmålene i dagens Kampen om historien, hvor Adam Holm taler med Nils Arne Sørensen, professor i historie ved Syddansk Universitet, og ph.d. i historie Zlatko Jovanovic, der forsker i nationalisme og identitet i det tidligere Jugoslavien. Musik: Adi Zukanovic.

Resić är historiker och docent i Europastudier vid Språk- och litteraturcentrum vid Lunds universitet, där han sedan år 1998 undervisat om Balkans, särskilt forna Jugoslaviens, historia. Resić har skrivit två böcker, Balkans historia och Jugoslaviens undergång.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.

Radio Kamrat är en podd för upplysning om kommunism och kommer ut varannan onsdag. I varje avsnitt berättar Rebecca Weidmo Uvell om kommunism. Det finns oerhört mycket fakta om kommunismen som medvetet gömts och glömts och någon organiserad folkbildning om världens värsta ideologi finns inte.  Veckans avsnitt fortsätter från förra avsnittet och går igenom förtryckarapparaten i Albanien, Rumänien, Jugoslavien och DDR.  Podden produceras i samarbete med den konservativa tankesmedjan Oikos.

"Serbere og russere er brødre for altid". Sådan lød det taktfast, da en gruppe demonstranter for nylig gik på gaden i Serbiens hovedstad Beograd for at tilkendegive deres støtte til Rusland. I de officielle serbiske medier fremstilles krigen i Ukraine som en 'befrielsesoperation' og ifølge en ny meningsmåling mener et flertal af serberne at den egentlig aggressor i Ukraine er NATO og USA, ikke den russiske hær. Men hvad er den historiske forklaring på det tætte bånd mellem serbere og russere? Og hvordan bruger det officielle Serbien historien som et politisk redskab? Det er nogle af spørgsmålene i denne uges Kampen om historien, hvor Adam Holm taler med historikerne Tea Sindbæk Andersen og Zlatko Jovanovic, der begge forsker i eks-Jugoslavien. Musik: Adi Zukanovic.

Bandet slår igenom i en tid av förändring flyktingvåg, ekonomisk kris och nynazismen slår rot i Sverige. Var står egentligen Ultima Thule? Punkarna har blivit skinnskallar och bakom bandets debutplatta står högerextrema Bevara Sverige Svenskt BSS. Ultima Thule fortsätter att hänga i kretsarna runt den växande vitmaktrörelsen och trycket på bandet ökar. Vilka är de och vad står de för?Samtidigt slår den ekonomiska krisen till med full kraft, flyktingar från det forna Jugoslavien söker asyl i Sverige och främlingsfientligheten frodas. Det våldsamma och rasistiska 90-talet har inletts på allvar.BSS lägger ner och ur skärvorna bildas Sverigedemokraterna. Trummisen och Ultimas Thules informella ledare, Ulf Hansen, blir en av de första medlemmarna. Partiet tackas på albumet Svea Hjältar och nu börjar resan. Tillsammans går Sverigedemokraterna och Ultima Thule mot det stora genombrottet.Det här är den andra delen av tre i en serie om Ultima Thule.I del tre:Ultima Thule jagas i media med frågor om sitt förflutna. I fokus hamnar låttexterna. Är de rasistiska eller inte? Samtidigt växer publiken och i den finns unga Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Linus Bylund. Hör hur de inspireras av Ultima Thule.P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.Programmet gjordes 2022.Slutmix: Tor Sigvardson.Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.Ultima Thules tredje album För fäderneslandet har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Dejan är 12 år när kriget kommer till hans stad. Hans storasyster lämnar Sarajevo. Hon tar med sig Dejan. I Sverige får de beskedet: Mamma är skjuten av en krypskytt. Från 2015. Såren från Sarajevo är en berättelse om tillståndet mitt emellan kriget och freden, för i fredens tid är kriget ständigt närvarande. Den handlar även om vad som händer i en familj som präglas av smärta och där barnen tvingas växa upp snabbt och föräldrarna hamnar i en beroendeställning, säger Dejan Cokorilo. Genom min historia önskar jag få fatt i de känslor och tankar som cirkulerar hos andra människor i Sverige som har levt med kriget och smärtan i 20 år. 80 000 människor flydde från kriget i forna Jugoslavien till Sverige och berättelserna är en del vår moderna historia. Vilka är såren efter kriget? Vilka historier kan man nu, 20 år senare, berätta?Lyssna på fler minnen och berättelser #frånkriget

I år er det 30 år siden, at det daværende Jugoslavien blev kastet ud i en blodig krig. Forskellige etniske og religiøse grupper, som havde levet side om side, var pludselig hinandens dødsfjender. Den socialistiske enhedsstat blev i bogstavelig forstand sprængt i stumper og stykker, og ud af ruinerne voksede nye stater som Kroatien, Serbien og Bosnien. Med det jugoslaviske sammenbrud forsvandt samtidig den fælles historiefortælling om partisankamp under Anden Verdenskrig og socialisme. Men hvilke historier er trådt i stedet? Det ser Adam Holm nærmere på med Balkanekspert Christian Axboe Nielsen og med komponist Adi Zukanovic, der har bosniske rødder.

Regissören om när kriget knackade på ytterdörren och att tvingas fly in i det okända. Goran Kapetanovi regisserade den hyllade thrillerserien Kalifat som sändes i SVT vintern 2020. Han fick en Guldbagge för bästa regi för filmen Min faster i Sarajevo och hans kortfilmer har tilldelats mängder av internationella priser. Goran Kapetanovi kom till Sverige som 17-åring efter att ha flytt från kriget i dåvarande Jugoslavien. Goran Kapetanovis Sommarprogram handlar om hur kriget knackade på deras ytterdörr under flera år men ändå överraskade alla med sin brutala verklighet. - Jag kommer berätta om förnekelsens och lögnernas brutala konsekvenser och om en liten familj som tvingades fly in i det okända. Om Goran Kapetanovi: Filmregissör, manusförfattare, 46 år. Född i Sarajevo, bosatt i Malmö. Debuterar som Sommarvärd. Producent: Anna Landelius. Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.