Podcasts about alltifr

Självdestruktivitet kan ta sig många uttryck. Alltifrån subtila beteenden, som att man inte tar hand om sig själv ordentligt, utsätter sig för risker eller för personer som i sin tur behandlar en illa, över missbruk och ätstörningar. Till den yttersta självskadehandlingen - att ta sitt eget liv. Någonstans där emellan hamnar det man oftast menar med självskadebeteenden, det vill säga att människor tillfogar sig själva fysiska skador. Men varför skadar man egentligen sig själv? Vilka är symptomen? Och vad finns för behandling?Wikipedia säger sitt om självskadebeteende. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Går det att få en fin trädgård även om man har ont om pengar? Pernilla och John delar med sig av sina allra bästa budgettips. Alltifrån gratis växter till hur man gör egen jord och gödning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pernilla Månsson Colt och John TaylorPernilla och John är två av Sveriges mest profilerade inom trädgårdsområdet och är kända från SVT-programmet ”Trädgårdstider”. Där har vi hört deras vänskapliga gnabbande kring det mesta gällande odling, plantering och beskärning. Pernilla Månsson Colt är dessutom programledare för ”Ring så spelar vi" i P4 samt SVT-programmet ”Husdrömmar Sicilien” och vid Nobelfirandet.Lyssnarnas frågor besvarasI varje program besvarar Pernilla och John några av de lyssnarfrågor vi fått.Skicka in din fråga till tradgarden@sverigesradio.seProducent: Niklas SkagerlindRedaktör: Eva RobildLjud och redigering: Niklas Skagerlind

Stellz bjuder på julens totala program. Alltifrån leriga ljuspromenader, till riggad Bingo, till den total vinsten i julklappsleken. Dessutom tvättizarnas sämsta julklappar. Välkomna till julens sista avsnitt!Veckans avsnitt är sponsrat av Hinge, manifestera den dejting upplevelsen som du vill ha detta året, ladda ner Hinge och hitta någon som är värd att radera appen för!Ladda ner Hinge här: https://hin.ge/Nubörjarlivet

Svensktoppens Carolina Norén samtalar med Kylie Minogue om allt från det nya albumet till åldersfixeringen i musikbranschen för kvinnor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kylie Minogue är en av de mest framgångsrika kvinnliga artisterna med över 80 miljoner sålda skivor. Med sin mest framgångsrika låt ”Can´t Get You Out Of My Head” toppade hon listorna i över 40 länder och hon har vunnit de flesta utmärkelser och priser man kan få.Ändå blev Kylie Minogue överraskad av framgångarna hon fick med nya låten ”Padam Padam”:- Jag var inte alls beredd på det, det här är min första virala succé med en låt. Det är helt otroligt med alla memes och roliga videos som fansen har lagt upp på nätet. Min reaktion på den här framgången? Det har varit julafton för mig varje dag, jag är så glad!Kylie Minogue har under sina 35 år i branschen gått igenom många skepnader imagemässigt. Alltifrån en oskyldig ”Girl next door”-image till att idag ha landat i en mognare och tuffare kvinnoroll.- De här olika faserna speglar även min personliga utveckling, berättar Kylie.Men att bli privat i sina texter har hon medvetet valt bort:- Jag har sedan början av min karriär varit väldigt påpassad av media så mina egna tankar och mitt liv vill jag inte sjunga om. Det tror jag dessutom skulle vara ganska tråkigt att höra om ibland, konstaterar Kylie skrattande.Och idolerna ABBA, hur känns det att idag ligga på samma skivbolag som förebilden Agnetha Fältskog:- Tänk om 8-åriga Kylie hade vetat det, wow! Avslutar Kylie Minogue.

Självdestruktivitet kan ta sig många uttryck. Alltifrån subtila beteenden, som att man inte tar hand om sig själv ordentligt, utsätter sig för risker eller för personer som i sin tur behandlar en illa, över missbruk och ätstörningar. Till den yttersta självskadehandlingen - att ta sitt eget liv. Någonstans där emellan hamnar det man oftast menar med självskadebeteenden, det vill säga att människor tillfogar sig själva fysiska skador. Men varför skadar man egentligen sig själv? Vilka är symptomen? Och vad finns för behandling?Wikipedia säger sitt om självskadebeteende. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Döden har porträtterats på ofantligt många vis i kulturen. Alltifrån en schackspelande herre i Sjunde Inseglet, sorghantering i dramer till Weekend at Bernie's. Jag bjöd in författaren Augustin Erba för att prata om detta kanske mörka ämne, både vårt eget förhållande till döden och vilka verk vi tycker bäst har porträtterat den. Verk som nämns i avsnittet: Främlingen av Albert Camus, Patrick Melrose, nya testamentet, John Wick-filmerna, Avengers-filmerna, Bröderna Lejonhjärta, Själen, Coco, Upp, Broarna i Madison County, The Matrix, Lotr-trilogin, Star Wars, Final Destination, Alien, Six Feet Under, The Last of Us, Sjätte sinnet, Interstellar, Den hemliga historien av Donna Tartt, Modet att döda av Lars Norén, Weekend at Bernie's, South Park och Vänner. Stötta gärna Popkultur med Joseph på Patreon för exklusivt innehåll och annat skoj: https://www.patreon.com/popkultur Följ mig gärna på instagram och twitter, där heter jag popkulturjoseph https://twitter.com/popkulturjoseph https://www.instagram.com/popkulturjoseph/ Kom gärna på Popkultur med Joseph-quizet om du bor i Stockholm. Tisdagar kl 18.30 på Bar Brooklyn, Debaser Strand. Facebookevent finns alltid till nästa quiz på Debasers officiella facebooksida, håll koll där för eventuella datumbyten. Vinjetten är av Gustaf Ramsby och Kalle Scherman Loggan är designad av Ante Wiklund

Jag befann mig på en strand i Portugal när jag för ett år sedan fick diagnosen stor, aggressiv och spridd prostatacancer. Jag gick på en millisekund från att vara till synes helt frisk till att ha en dödlig sjukdom. Efter en tid av tårar, oro och ångest bestämde jag mig för att lära mig allt om Sveriges vanligaste och numera också dödligaste cancersjukdom. Nu sitter jag i en studio för att spela in första avsnittet av nya Prostatacancerpodden. Vid min sida under hela poddserien sitter överläkaren i urologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Anna Bill Axelson. I det här avsnittet berättar jag om min egen omtumlande cancerresa. Jag pepprar läkaren Anna med frågor. Alltifrån det mest basala om vad prostatacancer egentligen är för sjukdom till diagnosmetoder, olika risknivåer, behandlingar typ kirurgi och strålning, läkemedel och inte minst den nyaste forskningen. Alla mina frågor utgår ifrån mig som patient. Jag vill verkligen veta. (Fast när vi kommer in på prognos över min tid att leva blir det känsligt.) Vi ska i kommande avsnitt I podcasten samtala med många av landets ledande forskare och läkare inom prostatacancer. Men också med patienter och anhöriga som valt olika vägar i sin kamp för att försöka bli fria från sin cancer. De planerade avsnitten handlar om nya metoder för både kirurgi och strålning, om ny forskning och nya läkemedel, om livsstil och hälsa, men också om hur hela familjen drabbas av sjukdomen. Det kommer att handla om förlorad potens och sårad manlighet, och varför män så sällan berättar att de drabbats av prostatacancer. Men kanske mest om hur det är att leva med prostatacancer. Om chock, tårar, svåra val, och känslan av att livet ställs på sin spets. Cancer går även in i själen. Målgruppen för podcasten är patienter, anhöriga, många inom vården, men också alla som går omkring och är rädda för denna cancer som drabbar cirka var femte man under sin livstid.

Per Stålberg är veckans gäst! En musikalisk motor som förutom att vara producent och skivbolagsman på Welfare Sounds figurerar i mängder av band. Alltifrån purfärska Child och Grand Cadaver till långkörare som Division of Laura Lee och Pablo Matisse.  Rockpodden presenteras av Sweden Rock och Pistonhead

Att vara tonåring handlar inte sällan om att pröva gränser och pendla mellan myndigt och barnsligt beteende, med jämnåriga. Malin Krutmeijer ser hur människor och andra djur förenas i vuxenblivandet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 19 februari 2020. På en tågresa hem från Tyskland slog sig en grupp ungdomar ner i fyrsätet bredvid mitt. De var tre tjejer och en kille, gissningsvis 18-19 år gamla. De kastade sig över ett paket chokladkex som hungriga vargar. Deras intensiva samtal varvade snabbt upp till tordönsnivå, avbrutet endast av våldsamma fnissattacker. En tjej löste upp sin hästsvans och slängde sin praktfulla hårman rätt över mittgången så att den, utan att hon märkte det, nuddade smörgåsen som jag med vuxen diskretion satt och mumsade på. Folk omkring började utbyta blickar och smacka ogillande med tungan. Sedan fick en annan av flickorna telefon, och då gav hon plötsligt direktiv i luren på ett oerhört professionellt sätt. Det lät som att det var någon från jobbet som ringde, och betraktade henne som en auktoritet. Efter telefonsamtalet började hon, skrikande och skrattande, skojbrottas med killen som satt bredvid henne. De var med andra ord fyra helt normala ungdomar i fasen mellan pubertet och vuxen. Inte bara det: om vi ska tro evolutionsbiologen Barbara Natterson-Horowitz och vetenskapsjournalisten Kathryn Bowers så var de väldigt lika de flesta djur i samma livsfas. Alltifrån pingviner till knölvalar, apor och människor går igenom denna mognadsperiod, då de framstår som ömsom yviga och våghalsiga, ömsom vuxna och balanserade, och väldigt orienterade mot andra jämnåriga. I sin bok ”Wildhood: an epic journey from adolescence to adulthood in humans and other animals” driver författarna tesen att ungdomstiden är artöverskridande och universell. Adolescensen definierar de som den sociala och mentala mognadsprocess som fortsätter i flera år efter puberteten. Boken dignar av exempel från djurriket, alla baserade på forskningsstudier. Författarnas jämförande infallsvinkel är inspirerad av antropologen Margaret Mead, särskilt hennes klassiker ”Coming of age in Samoa” från 1928. Men Natterson-Horowitz och Bowers tar alltså det komparativa perspektivet vidare, och inkluderar djurens värld. Det är smått revolutionerande, men mot fonden av annan forskning om djurs kommunikation, känsloliv och intellektuella förmågor så är det kanske inte så anmärkningsvärt ändå. De senaste årens populärvetenskapliga litteratur berättar saker som att grisar kan reflektera över sin individuella existens, och att bläckfiskar pratar med varandra genom komplicerade färgsignaler. Så varför skulle deras ungdom inte kunna dela många grundläggande drag med vår? Författarna identifierar fyra centrala färdigheter som ungdomar av alla arter behöver tillskansa sig. De måste hålla sig i säkerhet, kunna navigera i sociala hierarkier, lära sig att uttrycka sin sexualitet och förstå sexuella signaler, och klara av att lämna boet och försörja sig själv. För att träna på allt detta ger de sig ut på äventyr, helst ihop med andra i samma ålder. Och man kan säga att det var just dessa saker som ungdomarna bredvid mig på tåget höll på med. De var tyskar på väg till Danmark – ett litet äventyr en bit hemifrån. De reste i grupp, och var därför mycket tryggare än om de hade gett sig iväg var för sig. Om någon hotade dem skulle de till exempel kunna göra som unga laxar: vända sig om i en koordinerad formation och skrämma bort angriparen. Tjejen som fick telefon från jobbet försörjde kanske redan sig själv. Hon framstod också som en oomstridd ledargestalt i gruppen. Det var hon som pratade med tågkonduktören, och det var hon som tog initiativ till kortspel och chokladkexätande. Det var dessutom hon som skojbrottades med gruppens kille – och finns det något mer klassiskt beteende bland halvstora däggdjursvalpar än skojbrottning? Min egen hund strålade av lycka när han i ettårsåldern umgicks med en lika muskulös och brottningssugen tik i samma ålder. Så tränar, enligt ”Wildhood”, unga djur inför strid men också konflikthantering. De skapar starka band med varandra när de brottas. Man skulle kunna lägga till att det ibland också kan vara ett sätt att aningen klumpigt signalera sexuellt intresse. En annan sak som unga gör är något som Natterson-Horowitz och Bowers kallar ”predator inspection”, att undersöka rovdjur eller mer generellt faror. När fladdermöss i den här åldern hör ett varningsrop från en vuxen artfrände kan de reagera med att flyga rakt mot faran. De vill se vad det är. Själv tänker jag osökt på hur jag och mina kompisar i början av 80-talet ringde den så kallade ”Heta linjen”. Det var ett primitivt förstadium till sociala medier, där alla som ringde kunde prata samtidigt med varandra i telefon. Givetvis kryllade där av snuskiga gubbar, tyvärr just en typ av fara som flickor i tonåren behöver lära sig att identifiera. Vi inspekterade så att säga rovdjuren tillsammans, på avstånd och i trygg gemenskap. Den här tendensen att söka upp faror oroar vuxenvärlden, åtminstone den mänskliga. De vuxna kungspingviner som skildras i ”Wildhood” tittar däremot inte ens när deras avkomma kastar sig i havet som är fullt av pingvinätande sjöleoparder. Men den mänskliga adolescensen har traditionellt varit kringgärdad av kontrollinstanser. Det kan handla om alltifrån passageriter där ungdomarna möter olika utmaningar under kontrollerade former, till att tvinga väldigt unga flickor in i äktenskap. I samtida, uttalat moderna samhällen är balansgången delikat på ett annat sätt. Det finns en förväntan på ungdomar att de ska vara kreativa och rebelliska, men de får ju å andra sidan helst inte göra revolution eller bli helt depraverade. Minns utbrotten av så kallad moralpanik över dansbanorna, videovåldet, hårdrocken och dataspelen. Plötsligt känner sig vuxenvärlden alltför främmande för ungdomskulturen och drabbas av panik – i regel förgäves. Natterson-Horowitz och Bowers är för sin del mest oroade över internet och sociala medier. Där pågår, menar de, dag och natt en stenhård statuskamp bland unga, som de aldrig får vila ifrån. I djurens värld varierar det mellan arterna hur hierarkisk deras sociala värld är, men alla behöver lära sig hur man navigerar bland rangordningar och statusmarkörer. Den mest fantastiska historien i boken är den om hyenavalpen Shrinks klassresa. Hyenor lever i starkt hierarkiska flockar, och Shrink föddes på botten. Hans mamma var mycket ranglåg, och till råga på allt hade han en dominant tvillingsyster. Faktum var att Shrink låg illa till för att dö av svält. Men när han hamnade i ett slags ungdomslya, där hyenaföräldrar placerar sina valpar när de nått en viss ålder, började han omedelbart ta initiativ till så kallade vänskapspromenader. Att gå på tur ihop är ett viktigt sätt för hyenor att skapa sociala band, och Shrink blev en uppskattad promenadpartner bland sina jämnåriga. Efter ett tag lyckades han dessutom övertala flockens obestridliga ledare, ”hyenadrottningen” kallas hon i boken, om att han också skulle få dia jämte hennes egen valp. Shrink fick nu näringsrik mat och många vänner. Han kom att leva ett bekvämt liv någonstans i mitten av flockens hierarki. Vad ska vi då dra för slutsatser av allt det här? Att social kompetens i vissa lägen kan rädda ens liv. Att bakom ungdomars påfrestande stökighet döljs en avancerad mognadsprocess. Och att snart sagt varje ny forskningsstudie om djurs beteenden och förmågor för dem närmare oss människor. Malin Krutmeijer, kulturjournalist Litteratur Barbara Natterson-Horowitz och Kathryn Bowers: Wildhood – an epic journey from adolescence to adulthood in humans and other animals. Förlag: Scribner.

Det är fredag, och vi bjuds återigen på en hel drös odödliga historier. Alltifrån orienterande barn till desorienterade säsongare. Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.com Missa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet 7:23 - Ett rött hus med bruna knutar 14:42 - Granna grannar 24:38 - Barnsligt beteende 29:57 - Säsongsdeo ala krogbranschen 42:40 - Backa igen 46:14 - Korvstoppning 53:20 - Frukost to go 1:03:45 - Apparaten 1:08:45 - Majjen

...och värdeskapande effekter på alla områden utifrån ett evighetsperspektiv. En person som aktivt väljer sin intention varje ny dag, vem hon ÄR och vill vara först. Är en person som inte gör för sakens skull, utan skapar för att hon vet att hon redan är den hon är. Det i sin tur skapar ringar på vattnet, en skörd och ett resultatet som bidrar till långt fler än hon själv och har ett värde som sträcker sig ända in i evigheten. Är du den person du vet att du innerst inne är och kan vara, den skapelse och kallelse som du fått? Har du de rätta verktygen, sammanhanget, planen för att fullt ut leva ut det med glädje, lätthet och frimodighet. Kan du säga att du fullt ut gör vad du kan utifrån den person du är? Att du litar på Gud och tar steg i tro på det som Han leder dig till? Om ja - Bra då behövs du som ledare för många sammanhang, att ha människor som får ta rygg på dig, inspireras av och bidra till att fler får blomstra på det sätt som du gör. Och du behöver inre ledarskap, hållbarhet och tydlighet i vad du ska säga ja och nej till så att du fortsätter att växa och blomstra. Känner du att du gör det till viss del men att det finns mer att hämta, mer att stärkas i, mer att bygga och det genom att växeldra, både bana väg, ta rygg på och kroka arm med, sida vid sida med andra som också drivs av samma passion för att bygga Guds rike med sina gåvor som du gör. Eller kanske du känner att du just nu är på en plats där du behöver ny motivation, inspiration och pepp att förstå ditt värde, dina gåvor, och att få blomma ut. Kanske har du stått still en längre tid, inte vet vad ditt nästa steg är. Eller känner att du tar ett steg fram och två steg bak... Oavsett vem du i den här säsongen stämmer inpå - ÄR - Sisters Collective för dig. Där kan du växa, utvecklas och blomstra inom ditt liv och uppdrag, spilla över och skapa många ringar på vattnet utifrån där du nu är och dit du kommer att vara när du investerat i dig och dina människor genom detta. Ta ett av dina livs bästa beslut, kom med oss i Sisters Collective och skapa det Gud kallat dig till tillsammans med oss. Det här är min inbjudan till dig och vi ser så fram emot att möta dig! Vänta inte en dag till. Låt det här få bli början på något helt nytt, en helt ny nivå av dig och den du är. Ta ett steg i tro och gör som många andra systrar som fått vittna om vad det här sammanhanget fått betyda för dem, deras tro, deras mod, deras kall och deras drömmar. Här snackar vi WHITE FRIDAY - Spara 75% om du tar del av det här helgen den 25-27 november. Och du, håll inte detta bara för dig. Led med generositet och med överflöd. Dela det med dina nära och kära, de som Gud lagt på ditt hjärta att så frön till. Och se på den skörd av kvinnor som får Blomstra för Gud, i sina Gåvor, för sina människor, just för en tid som denna. Din tid är nu!

Nu är säsong 14 äntligen igång!Fredrik och Filip inleder med att sammanfatta sommarens alla händelser.Alltifrån Toscana, Frankrike och Skåne.Det är också premiär för det nya segmentet Stiljournalen Grand Tour, där en specifik plats väljs ut för att djupdyka in i.Den här veckan om Le Club 55. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Äntligen får vi podda igen! Första avsnittet efter sommaren och det finns såklart en hel del att prata om. Alltifrån sommarbörsen och tänker kring årets andra halva till märkliga vd-avhopp och rapportkommentarer. Det blir även lite teknisk analys med argument emot fortsatt uppgång samtidigt som ett starkt sentiment agerar motpol. In och lyssna!

Självdestruktivitet kan ta sig många uttryck. Alltifrån subtila beteenden, som att man inte tar hand om sig själv ordentligt, utsätter sig för risker eller för personer som i sin tur behandlar en illa, över missbruk och ätstörningar. Till den yttersta självskadehandlingen - att ta sitt eget liv. Någonstans där emellan hamnar det man oftast menar med självskadebeteenden, det vill säga att människor tillfogar sig själva fysiska skador. Men varför skadar man egentligen sig själv? Vilka är symptomen? Och vad finns för behandling?Wikipedia säger sitt om självskadebeteende. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi är tillbaka från bröllopet - vi blickar tillbaka, gråter en skvätt och drar lärdomar & paralleller till karriären. Vi delar våra bästa tips på vad man ska tänka på när man roddar i stora projekt. Alltifrån att sätta syftet, förväntningarna till att dra gränser och ta hjälp av andra. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Äntligen tillbaka med en ny säsong av HaxDax! I veckans avsnitt plöjer vi oss fram genom alla kommande releaser som ligger på horisonten. Alltifrån de stundande storspelen i februari till de lite mer ovissa titlarna in höst. Spelåret 2022 är här!

Detta är det sista avsnittet med Real Talk...  ...För i år! Vi förbereder oss för att ta lite välförtjänt ledighet över jul genom att gå igenom det bästa som har hänt 2021. Vilket år det har varit! Alltifrån spontantrippar till Dubai, Antys flyttplaner, drama, och så klart mycket fest. Vilken energi kommer vi gå in med i 2022? Vi hörs igen i Januari! Följ oss på instagram @dianamoseni @anty och poddens instagram @antyochdiana Artist och låt: Imenella ”Aah shit” Du kan lyssna på henne här: https://open.spotify.com/artist/6IuS73qKuYfrYqA5g5iq0h?si=X1OEyMjOQdSl-1QVANBLRg

Fredag! I dag blir det en OTROLIG bredd. Alltifrån tömdatarmar till tömda pungar, via en besviken kristen släkt.Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det tillkafferepet@underproduktion.seMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bliprenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet11:46 - Kärleksförstoppning17:35 - Anledning att skaffa Tinder24:23 - Konstverket30:15 - Aja Baja Maja36:49 - Hunden41:01 - Bajs-basket49:05 - Pung Markus [sic]54:58 - Ridå-Rimmet1:00:54 - Leif från Healing-Huset

Karin är ute på vift igen och den här gången har hamnat norrut - närmare bestämt på FORMA i Umeå. Hon har ett härligt samtal med ägaren Matilda Mörk som berättar om sin tillvaro som egenföretagare. Alltifrån att bygga ett varumärke, att ha anställda och hur man räddar en misslyckad kund med presentkort och ärlighet… hon kom tillbaka i alla fall! Varmt välkomna!Glöm inte att följa oss på @hair_me_out_podcast

Annahita Parsan är präst i Hammarbykyrkan i Stockholm och leder den farsitalande församlingen där. Hon utgår från möten hon haft och hur de kopplar till bibeltexter i sina andakter. Varje dag består av beslut. Alltifrån vilken väg vi tar till jobbet, stanna i sängen eller kliva upp. Stora som små, besluten är många och precis som vi är Guds avbild har han gett oss friheten att välja. Och det händer att vi ibland missar de stora chanserna i livet genom att ta felaktiga beslut. Ur andakten  Text: Lukas 14: 18 -24 Musik: Tree - Ólafur Arnalds Annahita berättar själv: -Jag är präst i Hammarbykyrkan i Stockholm och leder den farsitalande församlingen där. Jag levde tidigare som muslim i Iran. Jag gifte mig ganska tidigt, fick ett barn, men min man dog i en bilolycka innan jag ens fyllt arton. Det var inte lätt för att vara både kvinna och änka. Andra äktenskapet var ett mardröm och vi blev tvungna att fly över de snöklädda bergen till Turkiet med min nyfödda dotter i en väska, som var nära att dö i kylan. Vi blev fängslade i Aghri men som ett mirakel blev jag fri och kunde fly vidare till Norden. I Sverige blev jag kristen och senare präst. Tron till Jesus blev min räddning och frälsning. Producent Marianne Greip Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Alltifrån restaurang och museibesök till att få tid för ett covidtest har gjort slot eller tidsslot till ett begrepp i tiden. En tidsslot har blivit lösningen för många verksamheter när de nu öppnat på ett smittsäkert sätt efter nedstängningarna i vintras. Cecilia Blomberg funderar över var spontaniteten får plats i en allt mer schemalagd tillvaro. Jag tror förra året var något av ett rekordår för nya ord. De flesta relaterade till covidpandemin vi lever genom. Men jag saknade ett ord: engelskans "slot". Det kanske är för att det är först nu när museer börjar öppna igen som alltmer i mitt liv ska bokas för att vara tillgängligt. "Vänligen uppmärksamma att förbokad tidsslottsbiljett krävs för alla besökare, inklusive barn (oavsett ålder)", skriver Nationalmuseum. Och i mitt eget flöde på sociala medier där dyker ordet slot upp allt oftare. Något det inte riktigt går att värja sig mot. ...utan det handlar numera om alltifrån matleveranser till läkartider och så småningom för allt fler - vaccinationsslotar. För en slot, eller en tidsslot, det är inte bara det sätt som många muséer och konsthallar har tagit till för att lösa kravet på kontroll av antal besökare i lokalerna, utan det handlar numera om alltifrån matleveranser till läkartider och så småningom för allt fler - vaccinationsslotar. Saker som tagit större plats i mångas liv under pandemin. Så trots att de av oss som får jobba hemma nu i pandemitider och flyter runt i ett gränslöst mjukisbyxtillstånd där de enda fasta punkterna är digitala jobbmöten, trots det så blir livet samtidigt allt mer schemalagt. De få nöjen som ett restaurangbesök tidigt på kvällen - även det kräver framförhållning. En bokning och en tydligt definierad tidsram när middagen får börja och när den måste vara slut. Det är då jag börjar tänka på de grå männen. De som håller på att ta över världen i Michael Endes barnbok "Momo och kampen om tiden". Tidstjuvarna som metodiskt tar sig in i människornas liv och gör att allt till sist är inbundet i ett livlöst och glädjelöst tillstånd. Jag är ju ändå glad att museerna har öppnat, ansträngt sig för att hitta ett fungerande system för att ta emot besökare - men det spontana lär dröja. Under tiden är det bara att fortsätta boka slotar. Man kan ju i och för sig intala sig att förbokning till en viss tidslucka har en internationell "air" över sig. Tidsslotar har länge varit ett begrepp för att kunna gå före kön till Vatikanmuseet eller ens få tillträde till en utställning som Louvrens med Leonardo da Vinci härom året. Där är det ju alltid trångt hur långt i förtid man än bokat. Nu är det lite ovanligt luftigt istället. Så kanske jag borde känna mig glad över att slippa trängas framför de mest eftertraktade konstverken. Lite glad är jag då - men mest längtar jag nog som så många andra efter att det ska vara som vanligt igen. Och att det där tidsslotsbokandet inte är ett system som museerna kommer ta med sig in i framtiden. För hellre lite trångt och med utrymme för spontana infall. För övrigt så tycker jag att slot är att ganska fult ord.

43 • Instagram LIVE med Jennie Persson   Livevideo är ett format i sociala medier som är helt oslagbart när det kommer till att interagera med dina följare, tittare, kunder och ditt nätverk. Under en livesänding kan engagemanget verkligen skjuta i höjden!    I det här avsnittet har jag bjudit in Jennie Persson som är otroligt kunnig och duktig på Instagram och dessutom sänder live på instagram varje vecka.    Du hittar henne under användarnamnet @Jennieperssonsolenum på Instagram. Och hon sänder live varje onsdag kl 13:00. Missa inte! :-)    I det här avsnittet delar hon med sig av massor av tips och idéer för Instagram Live. Alltifrån hur du får tittare till din sändning till hur lång den ska vara. Och vad du ska prata om för att få bästa resultat.    LÄNKAR SOM NÄMNS I PROGRAMMET: Jennie på Instagram: @jennieperssonsolenum   Freebie: Jennies gratis idéer för innehåll under en hel månad   Här hittar du mer om Jennie Persson Bloggen LinkedIn Jennie Persson Instagram  ÖVRIGA LÄNKAR : Läs mer om: Utbildningen Innehåll och video på LinkedIn   Facebook: @Stockholm Pixelhouse Instagram: @Stockholm Pixelhouse  LinkedIn: @heleneaberg  TikTok: @heleneaberg  Youtube: Helene Åberg - Stockholm Pixelhouse Hemsida: www.pixelhouse.se   PÅVERKA INNEHÅLLET I PIXELPODDEN Vill du vara med och påverka vad jag tar upp i podden och diskutera video i sociala medier så är du varmt välkommen att gå med i Facebookgruppen Pixelpodden - en podd om video. Här kan du också ställa frågor inför kommande avsnitt i podden där jag kommer svara på dina och andras frågor.    TYCK TILL & PRENUMERERA  Å ingen blir förstås gladare än jag om du vill skriva en recension om podden på iTunes. Ju fler stjärnor, desto gladare blir förstås jag :-) Å extra glad blir jag ju förstås om du vill prenumerera på Pixelpodden så att du inte missar något avsnitt!  /Helene

Att vara tonåring handlar inte sällan om att pröva gränser och pendla mellan myndigt och barnsligt beteende, med jämnåriga. Malin Krutmeijer ser hur människor och andra djur förenas i vuxenblivandet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 19 februari 2020. På en tågresa hem från Tyskland slog sig en grupp ungdomar ner i fyrsätet bredvid mitt. De var tre tjejer och en kille, gissningsvis 18-19 år gamla. De kastade sig över ett paket chokladkex som hungriga vargar. Deras intensiva samtal varvade snabbt upp till tordönsnivå, avbrutet endast av våldsamma fnissattacker. En tjej löste upp sin hästsvans och slängde sin praktfulla hårman rätt över mittgången så att den, utan att hon märkte det, nuddade smörgåsen som jag med vuxen diskretion satt och mumsade på. Folk omkring började utbyta blickar och smacka ogillande med tungan. Sedan fick en annan av flickorna telefon, och då gav hon plötsligt direktiv i luren på ett oerhört professionellt sätt. Det lät som att det var någon från jobbet som ringde, och betraktade henne som en auktoritet. Efter telefonsamtalet började hon, skrikande och skrattande, skojbrottas med killen som satt bredvid henne. De var med andra ord fyra helt normala ungdomar i fasen mellan pubertet och vuxen. Inte bara det: om vi ska tro evolutionsbiologen Barbara Natterson-Horowitz och vetenskapsjournalisten Kathryn Bowers så var de väldigt lika de flesta djur i samma livsfas. Alltifrån pingviner till knölvalar, apor och människor går igenom denna mognadsperiod, då de framstår som ömsom yviga och våghalsiga, ömsom vuxna och balanserade, och väldigt orienterade mot andra jämnåriga. I sin bok Wildhood: an epic journey from adolescence to adulthood in humans and other animals driver författarna tesen att ungdomstiden är artöverskridande och universell. Adolescensen definierar de som den sociala och mentala mognadsprocess som fortsätter i flera år efter puberteten. Boken dignar av exempel från djurriket, alla baserade på forskningsstudier. Författarnas jämförande infallsvinkel är inspirerad av antropologen Margaret Mead, särskilt hennes klassiker Coming of age in Samoa från 1928. Men Natterson-Horowitz och Bowers tar alltså det komparativa perspektivet vidare, och inkluderar djurens värld. Det är smått revolutionerande, men mot fonden av annan forskning om djurs kommunikation, känsloliv och intellektuella förmågor så är det kanske inte så anmärkningsvärt ändå. De senaste årens populärvetenskapliga litteratur berättar saker som att grisar kan reflektera över sin individuella existens, och att bläckfiskar pratar med varandra genom komplicerade färgsignaler. Så varför skulle deras ungdom inte kunna dela många grundläggande drag med vår? Författarna identifierar fyra centrala färdigheter som ungdomar av alla arter behöver tillskansa sig. De måste hålla sig i säkerhet, kunna navigera i sociala hierarkier, lära sig att uttrycka sin sexualitet och förstå sexuella signaler, och klara av att lämna boet och försörja sig själv. För att träna på allt detta ger de sig ut på äventyr, helst ihop med andra i samma ålder. Och man kan säga att det var just dessa saker som ungdomarna bredvid mig på tåget höll på med. De var tyskar på väg till Danmark ett litet äventyr en bit hemifrån. De reste i grupp, och var därför mycket tryggare än om de hade gett sig iväg var för sig. Om någon hotade dem skulle de till exempel kunna göra som unga laxar: vända sig om i en koordinerad formation och skrämma bort angriparen. Tjejen som fick telefon från jobbet försörjde kanske redan sig själv. Hon framstod också som en oomstridd ledargestalt i gruppen. Det var hon som pratade med tågkonduktören, och det var hon som tog initiativ till kortspel och chokladkexätande. Det var dessutom hon som skojbrottades med gruppens kille och finns det något mer klassiskt beteende bland halvstora däggdjursvalpar än skojbrottning? Min egen hund strålade av lycka när han i ettårsåldern umgicks med en lika muskulös och brottningssugen tik i samma ålder. Så tränar, enligt Wildhood, unga djur inför strid men också konflikthantering. De skapar starka band med varandra när de brottas. Man skulle kunna lägga till att det ibland också kan vara ett sätt att aningen klumpigt signalera sexuellt intresse. En annan sak som unga gör är något som Natterson-Horowitz och Bowers kallar predator inspection, att undersöka rovdjur eller mer generellt faror. När fladdermöss i den här åldern hör ett varningsrop från en vuxen artfrände kan de reagera med att flyga rakt mot faran. De vill se vad det är. Själv tänker jag osökt på hur jag och mina kompisar i början av 80-talet ringde den så kallade Heta linjen. Det var ett primitivt förstadium till sociala medier, där alla som ringde kunde prata samtidigt med varandra i telefon. Givetvis kryllade där av snuskiga gubbar, tyvärr just en typ av fara som flickor i tonåren behöver lära sig att identifiera. Vi inspekterade så att säga rovdjuren tillsammans, på avstånd och i trygg gemenskap. Den här tendensen att söka upp faror oroar vuxenvärlden, åtminstone den mänskliga. De vuxna kungspingviner som skildras i Wildhood tittar däremot inte ens när deras avkomma kastar sig i havet som är fullt av pingvinätande sjöleoparder. Men den mänskliga adolescensen har traditionellt varit kringgärdad av kontrollinstanser. Det kan handla om alltifrån passageriter där ungdomarna möter olika utmaningar under kontrollerade former, till att tvinga väldigt unga flickor in i äktenskap. I samtida, uttalat moderna samhällen är balansgången delikat på ett annat sätt. Det finns en förväntan på ungdomar att de ska vara kreativa och rebelliska, men de får ju å andra sidan helst inte göra revolution eller bli helt depraverade. Minns utbrotten av så kallad moralpanik över dansbanorna, videovåldet, hårdrocken och dataspelen. Plötsligt känner sig vuxenvärlden alltför främmande för ungdomskulturen och drabbas av panik  i regel förgäves. Natterson-Horowitz och Bowers är för sin del mest oroade över internet och sociala medier. Där pågår, menar de, dag och natt en stenhård statuskamp bland unga, som de aldrig får vila ifrån. I djurens värld varierar det mellan arterna hur hierarkisk deras sociala värld är, men alla behöver lära sig hur man navigerar bland rangordningar och statusmarkörer. Den mest fantastiska historien i boken är den om hyenavalpen Shrinks klassresa. Hyenor lever i starkt hierarkiska flockar, och Shrink föddes på botten. Hans mamma var mycket ranglåg, och till råga på allt hade han en dominant tvillingsyster. Faktum var att Shrink låg illa till för att dö av svält. Men när han hamnade i ett slags ungdomslya, där hyenaföräldrar placerar sina valpar när de nått en viss ålder, började han omedelbart ta initiativ till så kallade vänskapspromenader. Att gå på tur ihop är ett viktigt sätt för hyenor att skapa sociala band, och Shrink blev en uppskattad promenadpartner bland sina jämnåriga. Efter ett tag lyckades han dessutom övertala flockens obestridliga ledare, hyenadrottningen kallas hon i boken, om att han också skulle få dia jämte hennes egen valp. Shrink fick nu näringsrik mat och många vänner. Han kom att leva ett bekvämt liv någonstans i mitten av flockens hierarki. Vad ska vi då dra för slutsatser av allt det här? Att social kompetens i vissa lägen kan rädda ens liv. Att bakom ungdomars påfrestande stökighet döljs en avancerad mognadsprocess. Och att snart sagt varje ny forskningsstudie om djurs beteenden och förmågor för dem närmare oss människor. Malin Krutmeijer, kulturjournalist Litteratur Barbara Natterson-Horowitz och Kathryn Bowers: Wildhood an epic journey from adolescence to adulthood in humans and other animals. Förlag: Scribner.

På bara 1,5 år har Julia Larsson från Alicia Edelman, Stockholm lyckats gå från ny mäklare till bäst på hela Kungsholmen. Detta med 5.0 i kundbetyg och massvis av fantastiska omdömen. I podden berättar hon om vad hon gjort för att komma så långt på så kort tid. Alltifrån att fika med ordföranden, testat lokala nagelsalonger, styrt upp löparevent – till att agera taxi åt sina kunder. Ibland kanske hon till och med gjort lite för mycket, vilket förmodligen förklaras av Julias sprudlande och genuina känsla för service och nöjda kunder. Men vi bjuds också på en och annan story som involverar en viss toalett och mormors gamla cykel... I veckans spaning från Hemnet snackar vi upp biljettsläppet inför Guldhemmetgalan och I Action med Bernhard får vi en viktig lärdom om att "good enough" räcker lång väg!

Teo kör en Willian, men Malin och Jocke har styrt upp ännu ett avsnitt av Fredagsklubben. Den här veckan med en salig blanding av grejer. Alltifrån elchocker till Willian, från lagbygge till lån och från Martin Ödegaard till Alex Runarsson. Och lite om matchen mot Southampton i tisdags.

Tim har förberett ett gäng ljud från olika spel. Alltifrån gamla Nintendo-spel till moderna shooters. Habba, Jakob och Danny ska svara på vilket spel/konsol ljudet kommer ifrån och vad ljudet används till!

Dan Buettner är mannen bakom Blue Zones - de ”Blå Zonerna”. Några små platser på jorden där människor, omedvetet genom sin livsstil, lever i snitt tiotalet fler år än oss andra. I dessa blå zoner blir extremt många i befolkningen över 100 år gamla. De lever dessutom ofta friska liv hela vägen till dödsbädden.   Hur?   Dan Buettner är författare, vetenskapsjournalist på National Geographic och internationell superstar-föreläsare som varit på allt ifrån World Economic Forum till TED-talks.   Dessa platser, som han döpte till Blue Zones för över 15 år sedan, har han skrivit flertalet böcker om. Alltifrån hur de byggt upp sina samhällen till vad de har i sin dagliga kost. Dieter, livsstil, syften i livet, lycka, relationer och träningsvanor verkar vara faktorerna i gåtan om ”longevity”.   Dan gästar LoungePodden för att prata om The Blue Zones Project som är ett initiativ för att återskapa samhällen som är konstruerade som de originella blå zonerna. Där det, genom beteendedesign och nudging, blir ”lätt” att ta de hälsosamma besluten. Och stämmer den information jag fått om att de är nära på att upptäcka en helt ny blå zon?   Ett otroligt fascinerande samtal med internationella superstjärnan som finns överallt där poddar finns. Hoppas ni gillar avsnittet ❤️   GILLAR DU DET VI GÖR? Bli Patreon och stötta LoungePodden med valfri summa per månad på: https://www.patreon.com/taimaz Mer info på https://www.loungepodden.se ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️   Följ @loungepodden på alla sociala medier! YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A Instagram: https://www.instagram.com/loungepodden Linkedin: https://www.linkedin.com/company/loungepodden Facebook: https://www.facebook.com/LoungePodden Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21

Den svenska drogpolitiken diskuteras av Anton Stigermark och Jonas Nilsson. Alltifrån det statliga monopolet till marijuana, medicin och annan stimuli som nekas på grund av moraliska ställningstaganden. Länken till livestream med Linda Karlström:https://youtu.be/7kgAYvFf5uIAntons twitter: https://twitter.com/stigermarxJonas twitter: https://twitter.com/Jonas2Nilsson✅Stöd vår kanal✅ Dela, gilla, kommentera och donera: ▶️SWISH: 123 0265 298▶️BankGiro: 743-9433▶️Kontonummer SEB: 5403 10 554 55 ▶️ IBAN: SE3550000000054031055455▶️PATREON: https://www.patreon.com/palaestramedia ▶️Paypal: paypal.me/palaestra

I veckans avsnitt får du ta del av Ellies bästa hacks för ett peppigare liv! Alltifrån hur du hushåller med din energi till hur du städar din mediakonsumtion. Dessutom öppnar föranmälan till Peppministeriets första onlinekurs. Trevlig torsdag!

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Skådespelare med hyllade roller i bland annat norska tv-succén Exit och Torka aldrig tårar utan handskar. Om människans livsluft berättelsen. Att speglas genom berättelser I Simon Bergers Sommar berättar han om sin passion för att läsa böcker och då gärna Science fiction. -Berättelser, både fantastiska och jordnära, både ytliga och djuplodande, är helt nödvändiga för människan. Berättelser, är människans livsluft. Under sin uppväxt var han först mobboffer i skolan men efter flytten till Österlen blev allt bra då han bjöds in i gemenskapen. Efter några års sökande i lista ut vad han ville bli kom han till slut på att det var skådespelare. Simon pratar om mental träning och tekniker för att göra sina rollfigurer bra. Sedan sju års ålder har han spelat rollspel och vi får även lyssna på rollspel i programmet. -Det som gör rollspel magiskt, och som skiljer det från dess syskon bland berättarformer, böcker, filmer, teater, spel, är att deltagarna är skapare och publik samtidigt, och att ingen enskild person hittar på vad som ska hända. Om Simon J Berger Skådespelare, 41 år. Född och bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Senast hyllad för rollen som skrupelfri finanshaj i norska tv-succén Exit som är den hittills mest strömmade dramaserien i Norge. Slog igenom stort i SVT-serien Torka aldrig tårar utan handskar, där han spelade den roliga och världsvana Paul men blev känd för den breda tv-publiken i rollen som överklasskillen Erik i Upp till kamp. Spelar polis i vårens tv-serie Box 21 på Viaplay. Har även spelat Sickan i en nyinspelning av Jönssonligan Den perfekta stöten och medverkat i olika uppsättningar på Dramaten. Gick ut Teaterhögskolan 2007. Gillar westernboots. Mitt program kommer handla om människans livsluft berättelsen. Alltifrån de berättelser jag gestaltar på scen och i film, till mina alter egon i rollspelens värld samt några högst personliga iakttagelser från mitt eget liv. Producent: Lolo Westerman

Som förälder till ett barn med funktionsnedsättning är det viktigt att i god tid planera för hur det ska bli för barnet efter sin död. Familjejuristen Carola Erixon Gyllenmyr svarar på lyssnarfrågor och guidar oss i hur man med hjälp av juridiken kan förbereda på bästa sätt. Alltifrån god man till hur man kan tänka kring fördelning om det finns syskon. 

I det här avsnittet av NHL-podden listar Per Bjurman och Jonathan Ekeliw de bästa lagen och spelarna som INTE har vunnit Stanley Cup. Alltifrån Sedinarnas Vancouver till Pelle Lindberghs Philadelphia-upplaga. Dessutom en update om läget i NHL – närmar det sig ett beslut om återstart? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jobb, barn och livet generellt. Alltifrån Tilde de Paulas Let's Dance klänningar, till Nikki's Idolinspelningar plus Bonnie & Nilos bravader. Fullspäckat avsnitt helt enkelt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Johanna är jämställdhetsexpert och driver bolaget Equalate som jobbar med att driva jämställdhet i organisationer, hon är även en renommerad föreläsare på temat.  Vi pratar om vad hon hör när hon går in i en organisation för att driva dessa frågor. Alltifrån att det handlar om att synliggöra dolda värderingar till att analysera människors kroppsspråk i förhållande till varandra. Vi pratar också om strategier kvinnor utvecklat längs vägen för att tackla mansdominans och hur vi ofta lägger ansvaret på just kvinnorna. Det här är ett avsnitt med massor med kloka insikter från någon som verkligen kan frågan!

Veckans location är Sofias balkong därav är kvalitet alltså inte den bästa, men vad gör det när det är strålande sol en eftermiddag som denna. Lite Corona prat måste det väl bli, men ytterst lite. Vi låter istället avsnittet tillägnas vår resa till Nice. I Nice hände både det ena och andra. Alltifrån en trevlig strandpromenad, godaste middagen på länge, VIP-en häng och en dejt med fransmän. På dejten har vi lyckats få en liten inspelning från våra kära fransmän, merci beaucop! Dessutom stöter vi på Sofias ex, eller… (Klubbarna/barerna i Nice vi pratar om i podden heter , Waka bar, Le maori, Maze och Highclub hälsar vår kära Elsa.) Instagram @sofiiaalundberg @ssophieek

När Marianne Mörck bjuder in Sven Melander blir det mycket musik och minnen från det omvälvande sextiotalet, men också personliga favoriter från andra decennier. Alltifrån glad rock'n'roll till filmmusik och ljuv schlager.  Programmet sändes första gången 2019.

Vi möts dagligen av budskap från media att vi måste förändras. Alltifrån att gå ned i vikt, till att maximera oss själva och bli det ditt bästa. Det skapar en rädsla och ett driv att ständigt jaga det vi inte är. Det samtalar jag och Cecilia Eliasson om. Måste vi förändras?

Barnsjuksköterskan Birgitta Klang besvarar Sara & Nikkis frågor och orosmoment. Alltifrån förkylning, RS-virus, amning, sömn och mycket mer som präglar vardagen hos småbarnsföräldrar See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Uppdrag granskning utreder eget program om apatiska barn. Dolda intressen bakom SVT:s hyllade onani-dokumentär. Dagens ETC skrotar fossila annonser. Sydsvenskan repriserar syskonhumbug. Uppdrag granskning utreder eget program om apatiska barn   Efter Filters reportage där två personer vittnade om hur de tvingats att agera apatiska som barn, har debatten fortsatt om vilken bild medier gav av fenomenet på 00-talet. En fråga som ställts i veckan är var Uppdrag Granskning, som 2006 sände programmet "Spelet om de apatiska barnen", står idag? Vi kan nu berätta att Uppdrag granskning bestämt sig för att anlita en oberoende person för att göra en heltäckande analys av vilka beslut som togs runt programmet och om det finns lärdomar att dra. Reporter: Therese Rosenvinge. Kommersiella intressen lurar i SVT:s onanidokumentär Om du idag googlar på ordet orgasmgarantin så har en sexshop köpt den översta träffen. Väl inne på deras sajt deklarerar de stolt: vi har alla lufttrycksvibratorer från SVT-dokumentären orgasmgarantin. I SVT Edit:s dokumentär Orgasmgarantin får ett tiotal kvinnor hylla, prisa och lovorda sexleksaken lufttrycksvibrator. Den har, får vi som tittare lära oss, revolutionerat deras liv och i många fall gjort en manligt partner helt obsolet. Men vilka kommersiella intressen finns hos de medverkande i dokumentären? Reporter: Tonchi Percan.  Fler tidningar annonsbojkottar hela branscher Trots totalt sett ökade annonsinvesteringar kom i veckan ännu ett dråpslag för den svenska dagspressen. Det här när nya siffror för september visade att papperstidningarnas annonsintäkter fortsätter sitt totala ras. Jämför vi, som exempel, september 2018 med september 2019 så närmast halverade kvällstidningarna sina annonsintäkter i print. Samtidigt som det här sker bubblar en annan fråga kring tidningarnas annonser. Nämligen hur rimligt det är att låta branscher som står för stora utsläpp eller lockande betting-romantik att återkommande få tapetsera tidningarna med sina annonser. Reporter: Johan Cedersjö. Sydsvenskan repriserar storebrors syskonhumbug Vem du är i syskonskaran påverkar ditt liv i stor utsträckning. Alltifrån vilken partner du funkar ihop med, din yrkesbana, hur du lyckas med karriären och även var du står politiskt. De här långtgående slutsatserna sattes i veckan på pränt hos Sydsvenskan. Något som i sin tur fick humbug-varningsklockorna att gå igång på vår redaktion. För vad Sydsvenskan inte gjorde i artikeln var att sätta påståendena som gjordes i relation till vad forskning på området faktiskt säger och inte. Forskning som vi på Medierna gick igenom noggrant 2016 i samband med att Sydsvenskans storebror Dagens Nyheter publicerade en artikel med närmast identiskt innehåll. Reporter: Therese Rosenvinge.

I detta avsnitt pratar vi som vanligt om allt som är en del av Det Goda Livet. Alltifrån Pengar, Investeringar, Ekonomi och Lyx till Resor, Relationer, Karriär och Hälsa. I det här avsnittet fokuserar vi på mindset, inställning och vikten av att ta väl hand om sig själv. Vi gräver också ner oss i fondvärlden och jämför Sveriges alla aktieindexfonder. Som vanligt avslutar vi med månadens investeringscase. Trevlig lyssning önskar Daniel & Robin. Vår hashtag är #aldrigmerekorrhjulet och du hittar oss på både Facebook och Instagram. Vill du ställa en fråga till oss kan du mejla oss på info@poddendetgodalivet.se och www.poddendetgodalivet.se.

Återkomstavsnittet av Två Polare Podcast där Darnell är utanför länet och två nya gäster hoppar in! Alltifrån erotiska-drömmar till en magisk näsoperation behandlas och tanken om en Vingård i centrala Motala väcks till liv.

I detta avsnitt pratar vi som vanligt om allt som är en del av Det Goda Livet. Alltifrån Pengar, Investeringar, Ekonomi och Lyx till Resor, Relationer, Karriär och Hälsa. I det här avsnittet intervjuar vi en av Sveriges mest beresta tjejer, Nohad. Hon har besökt 88 länder och har som mål att komma upp i 100 inom kort. I vår intervju delar hon med sig av sina favoritställen, vad du bör tänka på när du reser och vilka hennes kommande destinationer blir. Trevlig lyssning önskar Daniel & Robin. #nohad100 Vår hashtag är #aldrigmerekorrhjulet och du hittar oss på både Facebook och Instagram. Vill du ställa en fråga till oss kan du mejla oss på info@poddendetgodalivet.se och www.poddendetgodalivet.se.

I detta avsnitt pratar vi som vanligt om allt som är en del av Det Goda Livet. Alltifrån Pengar, Investeringar, Ekonomi och Lyx till Resor, Relationer, Karriär och Hälsa. I det här avsnittet fokuserar vi på den nya bankskatten, vad du bör tänka på när du investerar i fastigheter och i vanlig ordning stämmer vi även av månadens investeringscase. Trevlig lyssning önskar Daniel & Robin. Vår hashtag är #aldrigmerekorrhjulet och du hittar oss på både Facebook och Instagram. Vill du ställa en fråga till oss kan du mejla oss på info@poddendetgodalivet.se och www.poddendetgodalivet.se.

I detta avsnitt pratar vi som vanligt om allt som är en del av Det Goda Livet. Alltifrån Pengar, Investeringar, Ekonomi och Lyx till Resor, Relationer, Karriär och Hälsa. I det här avsnittet fokuserar vi på investerarprofilen Henry Kravis samt vad man skall tänka på när man startar och driver eget företag. Vi passar även på att svara på en lyssnarfråga från Mulle: Vad rekommenderar ni för en 18-åring som vill försöka skaffa pengar? Trevlig lyssning önskar Daniel & Robin. Vår hashtag är #aldrigmerekorrhjulet och du hittar oss på både Facebook och Instagram. Vill du ställa en fråga till oss kan du mejla oss på info@poddendetgodalivet.se och www.poddendetgodalivet.se.

I detta avsnitt pratar vi som vanligt om allt som är en del av Det Goda Livet. Alltifrån Pengar, Investeringar, Ekonomi och Lyx till Resor, Relationer, Karriär och Hälsa. I det här avsnittet fokuserar vi på senaste tidens börsnedgång och hur du bör tänka i tider som dessa för att få så bra avkastning som möjligt på din investeringsportfölj. Daniel pratar även om ett av hans gamla resmål, Dubai, och vi går i sedvanlig ordning även igenom månadens investeringscase. Trevlig lyssning önskar Daniel & Robin. Vår hashtag är #aldrigmerekorrhjulet och du hittar oss på både Facebook och Instagram. Vill du ställa en fråga till oss kan du mejla oss på info@poddendetgodalivet.se och www.poddendetgodalivet.se.

I detta avsnitt pratar vi som vanligt om allt som är en del av Det Goda Livet. Alltifrån Pengar, Investeringar, Ekonomi och Lyx till Resor, Relationer, Karriär och Hälsa. I det här avsnittet fokuserar vi på investerarprofilen David Einhorn, den indiske affärsmannen Mr. Mukesh som byggde sin egna skyskrapa för att använda som privatboende. Vi analyserar också Malagas framtid och stadens nya satsningar. Trevlig lyssning önskar Daniel & Robin. Vår hashtag är #aldrigmerekorrhjulet och du hittar oss på både Facebook och Instagram. Vill du ställa en fråga till oss kan du mejla oss på info@poddendetgodalivet.se och www.poddendetgodalivet.se.

I det här avsnittet tar vi upp de frågeställningar som ni har skickat in till oss. Alltifrån hur vår träning har förändrat oss - kost - frågor som kommer få både oss & er att skratta! 

I detta avsnitt pratar vi som vanligt om allt som är en del av Det Goda Livet. Alltifrån Pengar, Investeringar, Ekonomi och Lyx till Resor, Relationer, Karriär och Hälsa. I det här avsnittet fokuserar vi på en lyssnarfråga från Lena om företaget Swissmain. Vi analyserar också Facebooks nya satsning, Libra, samt månadens investeringscase. Trevlig lyssning önskar Daniel & Robin. Vår hashtag är #aldrigmerekorrhjulet och du hittar oss på både Facebook och Instagram. Vill du ställa en fråga till oss kan du mejla oss på info@poddendetgodalivet.se och www.poddendetgodalivet.se.

Snart närmar sig det en välförtjänt semester☀️ Oftast åker man med någon i sällskap och ibland kommer man inte helt överens! Alltifrån: Vilket land man ska åka till? Vad man ska göra på plats? Hur löser man problem sinsemellan i ett främmande land? Ja frågorna är många. Vi pratar om semestra

När Marianne Mörck bjuder in Sven Melander blir det mycket musik och minnen från det omvälvande sextiotalet, men också personliga favoriter från andra decennier. Alltifrån glad rock'n'roll till filmmusik och ljuv schlager.

Alltifrån läktarhån om döda hundar till domargnäll. Däremellan hinner med att kommentera det som verkar vara Sveriges nya förbundskapten och rapportera från alla kvartsfinalerna. Det kan också hända att Hallbys skräll mot Karlskrona nämns. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi för Attraktionslagen till en mycket djupare och högre nivå, när vi diskuterar hur allt i ditt energifält är skapande. Alltifrån släktmönster till din själsuppgift. Zoë berättar även hur du kan förstärka din attraktiva kraft för att kunna dra till dig det du önskar ha i ditt liv med lätthet. Få gratis poddgåvor av Zoë genom att anmäla dig på www.zoeland.se/podd Följ Zoë i sociala medier: Facebook, Instagram, Youtube, Twitter

Davva har passerat det gyllene ålderssträcket. Detta firas med ett extra långt avsnitt. Och herre gudars som vi avhandlar! Alltifrån rådjursuppfostran, vad vi hatar och älskar mest med mello, hur vi båda var mobbade som små, om Davids tatuering, om ålderskriser och en miljard mer saker.Happy lyssning!

I årets första avsnitt pratar Linda och Alexandra om sina mål för det kommande året. Alltifrån att de vill resa mer, skaffa barn (Linda) och meditera varje morgon till att de ska ha ett stort säljfokus, sälja minst 100 webbutbildningar (Linda) och mycket, mycket annat. Häng med mot ett fantastiskt 2019!

Vår kära tidning Stock Magazine är ute och numrets tema är investmentbolag! Givetvis avhandlar vi Stockholmsbörsens investmentbolag och varför investmentbolag är så bra att äga. Alltifrån jättarna Investor & Industrivärden till okända Havsfrun gås igenom.

Dags att köra batchen långt ner i örongången eller nåt, för nu ska det handla om ljud. Alltifrån dörrklockan till ljudquiz ska avhandlas. Lyssna för en tease om vad som är på G. 

Kommande batch handlar om cash money, baby! Alltifrån pyramidspel till Blocket-försäljningar som spårar ur avhandlas. I denna hatch tar vi upp lite reaktioner från förra batchen samt förklarar lite varför vissa avsnitt måste ligga bakom betalvägg. 

Ett späckat program om kropp och knopp. Alltifrån reportage om "eftercaner-ångest" till hur det känns när spegeln säger att man inte längre duger. Dessutom gästades vi av två fantastiska artister, nämligen OlaOla och Elona Planman! Lyssna och njut!

Roger och Micke gästar podden och analyserar vilka möjligheter och utmaningar som finns när det gäller att studera på gymnasienivå men även på kommande högre nivåer. Alltifrån studiegrupper, passiv inlärning till vilka trappsteg man måste vara beredd på när man utvecklar sin studieteknik tas upp till diskussion.  

Kerstin Berggren åkte till Quebec City för att träffa den världsberömde kanadensiske teaterskaparen, skådespelaren, manusförfattaren och filmregissören Robert Lepage. Robert Lepage har i trettio års tid fängslat publiken världen runt med sina fantasifulla föreställningar. Nu får han en egen hemmascen i Kanada. Jag kommer till centralstationen Gare du Palais i Quebec City med tåget från Montreal. Resan har gått genom ett nästan övernaturligt färgsprakande höstlandskap i rött, gult och orange. Hit till Québec kom Alfred Hitchcock i början av 50-talet för att spela in sin film "I Confess", som blev ett suggestivt porträtt av dåtidens Quebec. Sen dess har Québec fått en annan skildrare i stadens egen son, den världsberömda teaterkonstnären Robert Lepage. Nu äntligen får han sin egen teater och jag är här för att träffa honom. Vi vill skapa en modern teater för det här århundradet, där konstnärer från alla områden ska kunna mötas och arbeta med den modernaste tekniken, säger Robert Lepage och poängterar att han kanske är litet väl ambitiös och pretentiös när han säger så, men det är hans målsättning med den nya teatern Le Diamant, Diamanten. Men vi ville också ha en plats som skulle vara en fri yta och nu får vi en ny flexibel teater som vi kan använda som vi vill, påpekar lägger Robert Lepage. Det var här i Quebec City som Robert Lepage föddes 1957 och han har blivit hemstaden trogen, samtidigt som han i trettio års tid turnerat världen runt med sina uppmärksammade föreställningar. Han är teaterregissör, skådespelare, manusförfattare och filmregissör. Särskilt hans sätt att använda ny teknik har väckt stort uppseende. Alltifrån de stora, tekniskt mycket avancerade föreställningarna på Metropolitan- operan till små enmansföreställningar, präglade av scenisk magi. Nu får vi en ny flexibel teater som vi kan använda som vi vill Robert Lepage Ett axplock - The Dragons trilogy", "The Seven Streams of the River Ota," "The Andersen Project", "Playing Cards", den senaste självbiografiska "887" - och inte minst den här: Lepages film "The Far side of the moon"- Kanadas Oscarsbidrag 2005- bygger på pjäsen med samma namn, som den svenske manusförfattaren och regissören Peder Bjurman kom med originalidén till. Far Side of the moon spelas fortfarande, sjutton år efter premiären. I höst i bland annat Bryssel och Paris, men den spelas just nu inte i Quebec. Det främsta skälet till att ha en egen teater är förstås att få en hemmascen här i Quebec City så att vi kan arbeta fram och spela föreställningar här innan vi åker ut i världen på turné, säger Robert Lepage som verkligen längtar efter sin nya teater. Den nya teatern Le Diamant ska ligga vid Place d´Youville. Det är en strategisk plats minst sagt, alldeles vid stadsmuren och Port Kent som leder in till gamla stans huvudgata. Man har sparat ytterväggarna på det gamla KFUM-huset och bakom den fasaden ska teaterbyggnaden växa upp, formad som en facett-slipad glaslåda som för tankarna till just en diamant. Diamanten kommer att ligga precis intill det gamla tegelhuset Le Capitol som inhyser en teatersalong, ett hotell och en restaurang. Där satt faktiskt Alfred Hitchcock och smorde kråset på premiärfesten när "I Confess" hade haft galapremiär här i Quebec en vinterkväll 1952. En dröm som går i uppfyllelse Robert Lepage Den nya teatern beräknas stå klar 2019 och Diamanten är också tänkt att bli en magnet för internationella gästspel - teater, nycirkus, opera och film. Hur känns det nu när du kommer att få din egen drömteater? Ja det är förstås en dröm som går i uppfyllelse, svarar Robert Lepage och ler stort. --Så länge jag kan minnas har jag skickat ut mina föreställningar i världen, nu är det dags att även kunna bjuda in publiken hit till Quebec. Kerstin Berggren kulturnytt@sverigesradio.se

Alltifrån psykologisk snobbism till vad som är roligast med psykologiämnet tas upp när Poya gästar podden. För de som vill komma in i ämnet så rekommenderas Stephen Fry och Hugh Laurie i ”The psychologist sketch”.

Podden pratar skolidrott med Jonas Carlberg som har hand om lektionerna i det ämnet i år. Alltifrån appen ”Knäkontroll” till begreppet ”Flavour of the month” diskuteras. Mot slutet av podden så kommer äntligen svaret på frågan som alla lärare på skolan ställt sig i åratal…

Det är klart den gör! Men på vilket sätt? Och hur länge? Ja, hur kommer det bli, på hundra års sikt? För barnen. Och barnbarnen. Vart är vi på väg? Det är en fråga som intresserat människan i alla tider. Alltifrån spågummor till framtidsforskare….och det populära P1-programmet Spanarna, som vaskar fram utvecklingstrender ur det pågående vardagsmyllret. Micke intar direkt det dystopiska spåret! Klimatkrisen, jordens uppvärmning, ökenutbredning, havsnivåökning, klimatflyktingar, trängsel, konflikter, strider, förintelse. Och inte nog med det! Antibiotikans slarvanvändande gör den snart verklingslös. Vi kommer dö av banala infektioner. Samtidigt som nya muterade virus och bakterier “anfaller”! Och snart har vi den “artificiella intelligensen” här i full blom. Skapad av oss, men kommer vi att bli dess slavar? Är ai-robotarna nästa steg i jordens artutveckling? STOPP!! Nästan skriker Nicke, och beskriver en lugnande tilltro till människans såväl godhet som begåvning. -Nyligen skrev nästan alla världens länder under Parisavtalet. En mycket bra början. Snart är fossila bränslen utfasade. Länder som Tyskland och Kina bryter ny lovande mark! -Javisst! Fyller Perre i, som bekänner sig till “singulariteten”, den accelererande tekniska utveckling….som gäller allt dåligt, såväl som det GODA! Han ser en kapplöpning i forskningsvärlden. Visst är det intressant!! Följ S64’s machetesvingande in i framtiden. Den är här redan i morgon, men hur ser den ut om 100 år? Ungefär som idag, tror Nicke. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Podden pratar med Anders Jeppsson som är programansvarig på skolan. Alltifrån hur programmet ser ut, att det går att läsa beteendevetenskap på skolan, till varför mattelärarna inte tycker om Anders tas upp.

Världens två minst aggressiva karlar pratar aggression. Det är väl lika fel som att låta Donald Trump prata ödmjukhet, Carola prata vetenskap eller Per Andersson prata humor? Nä fan, det här gjorde vi faktiskt bra. Ett böljande avsnitt med egna exempel på aggressiva ögonblick samt teorier kring vad som gör folk aggressiva. Alltifrån värme och trängsel, samhällsklyftor, tv-spel och chefen till frustration, vapen, kortisol och att faktiskt bli aggressiv av att observera andra som är just aggressiva. Och vad är vår evolutionära nytta med aggression? Dessutom en fängslande Elaine eller Freudera. Missa inte! Musik i podden: Kanye West - Runaway, Roc-A-Fella, Universal. Kelis – Caught Out There, Virgin, EMI. Magnus Uggla – Varning På Stan, CBS Records. De Vet Du – Swag i Skogen, Universal. M.I.A. – Paper Planes, XL, Interscope. Lily Allen – Fuck You, Regal. - We have legal rights to all the music that is played in this podcast. For more information - visit Ifpi web page. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi möte Patrik Stolt och får lyssna till hans livsberättelse. Alltifrån dagarna som egenföretagare på Widegrens till ICA kvantums populära videos och matstafetten. Också fem tips på vad du kan göra i Sollefteå.

I veckans avsnitt pratar tjejerna om helgens händelser och om fobier. Alltifrån de tio vanligaste till deras egna.

Max Lorentz är livsnjutaren som lever och andas musik. Han säger själv att han har 20 000 projekt på gång och blandar hejdlöst mellan både musikstilar och instrument. Alltifrån superprogressiva KAIPA DaCapo till soloplatta med nedtonade Bowietolkningar. Hör Max berätta om hur han hämnades på Nina Hagen efter hon blåst honom på alla royalties samt en hel del annat skönt snack! Följ gärna Rockpodden på Facebook, instagram och twitter.

I veckans avsnitt avhandlas allt ifrån hur man bäst jagar Pokemons till vad man har för drömmar och visioner See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den största operapubliken finns inte på operan, utan på fotbollsarenan. Jesper Tillberg lyssnar på läktarsångens kultur och hur hymnerna både hyllar och hånar i världens största religion, fotboll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att hylla sina spelare görs på de mest kreativa sätt på läktarna, via både hot och humor, oftast med stort hjärta. I detta program talar författaren Jesper Tillberg med musikern Magnus Carlson, AIK-fanet Maria Carlson och målvakten Rami Shabaan och lyssnar på musik av bland andra Guiseppi Verdi, Gene Kelly, Dean Martin, Dag Vag, Edward Elgar och Monty Python. - Det är en otrolig musikskatt som får nytt liv genom fotbollspubliken, något som lätt glöms bort. Alltifrån Tjajkovskij och Verdi till Monty Python och Dag Vag. På läktarna används musiken precis så som musik är tänkt, att ge utlopp för stora känslor och skapa en identitet, säger Jesper Tillberg.Varifrån hämtas melodierna? Vilken betydelse har musiken? Hur används texterna? Vad får tiotusentals fans att sjunga egna texter till opera, gospel, country, jazz, musikaler – en publik som sällan själv besöker Europas operahus? Men ändå är så mycket mer passionerade än just operapubliken.Serien sändes första gången i juni 2012.

Den största operapubliken finns inte på operan, utan på fotbollsarenan. Jesper Tillberg lyssnar på läktarsångens kultur och hur hymnerna både hyllar och hånar i världens största religion, fotboll. Att hylla sina spelare görs på de mest kreativa sätt på läktarna, via både hot och humor, oftast med stort hjärta. I detta program talar författaren Jesper Tillberg med musikern Magnus Carlson, AIK-fanet Maria Carlson och målvakten Rami Shabaan och lyssnar på musik av bland andra Guiseppi Verdi, Gene Kelly, Dean Martin, Dag Vag, Edward Elgar och Monty Python.  - Det är en otrolig musikskatt som får nytt liv genom fotbollspubliken, något som lätt glöms bort. Alltifrån Tjajkovskij och Verdi till Monty Python och Dag Vag. På läktarna används musiken precis så som musik är tänkt, att ge utlopp för stora känslor och skapa en identitet, säger Jesper Tillberg.Varifrån hämtas melodierna? Vilken betydelse har musiken? Hur används texterna? Vad får tiotusentals fans att sjunga egna texter till opera, gospel, country, jazz, musikaler en publik som sällan själv besöker Europas operahus? Men ändå är så mycket mer passionerade än just operapubliken.Serien sändes första gången i juni 2012.

Sjukskrivna socialarbetare, brist på lägenheter och ensamkommande barn som glöms bort. Kaliber nyhetsdokumentär om hur flyktingströmmen påverkar en kommun. Specialpodd: Tandläkarutbildade Deemas flykt från Damaskus till KopparbergFaktaruta: Kommunerna som tar emot flest och minst flyktingar Hello! Excuse me, do you know this person?Migrationsverkets flyktingboende i Ställdalen. Ljusnarsbergs kommun i Bergslagen. Två socialsekreterare letar efter en 16-årig afghansk kille. Det var ingen hemma, jag frågade några killar där borta också, säger Maud Bergman till kollegan Annika Andersson, och pekar bort mot andra sidan av den långa korridoren. Det är ju jättesvårt att hitta här för det är inte numrerat överallt, förklarar Annika Andersson. Ja, hur vet du vart du ska? Jag får springa och leta. Vi vet ju rummet, A7, men det står ju inte nummer på de här dörrarna, fortsätter Annika Andersson.Det luktar ingrott av cigarettrök. I trapphuset och längs väggarna i de trånga korridorerna följer nyfikna blickar mig och socialsekreterana Annika Andersson och Maud Bergman. Det är fullt med folk överallt. Excuse me, do you speak English?Det är många ensamkommande barn som ska tas om hand nuförtiden. På det tillfälliga asylboendet får inte de som är under 18 år bo om de inte är med sin familj. Det är ju klart att det inte är någon fin, trevlig miljö. Inte på långa vägar. Och det är ju ledsamt när man ser småbarn som bor här och leker ute på gården och så. Folk är ledsna, de är sjuka. Så det är ju inte någon trevlig miljö, säger Annika Andersson. Första gången jag var med hit kände jag, "Nämen Gud, här kan man inte bo!" Nu ser jag att man kan det, men det är bedrövligt att se dem. Ledsna, och som Annika säger, barn som leker här ute i lervällingen. Det är inte ok. Det är det inte. Men det finns ju inget annat, säger Maud Bergman.Ställdalens Hotell gick i konkurs 2008. Sen dess har hotellet öppnats och stängts igen en gång innan det blev asylboende. De stora vita hotell-bokstäverna står kvar högst uppe på fasdaden. Annika och Maud har ställt sig utanför entrén och flera av de boende kommer fram och vill hjälpa till att hitta den ensamkommande 16-åringen.  Är det vanligt det här som händer nu, att ni inte hittar de ni ska hitta? Ja, det är rätt vanligt. Men vi kontaktar ju Migrationsverket då och ibland är de kanske ner till Migrationsverket i Lindesberg eller Örebro, säger Annika Andersson. Men tanken är att ett ensamkommande barn, under 18 år, ska placeras någonstans? Ja och då är det ju Bergsgården eller något familjehem tillfälligt. Det är väl över 300 personer här så det är ju bra om man har rumsnumret och det har vi ju nu, men vi hittar inte rummet. Det här är ju en anmälan från Migrationsverket, att den här ungdomen befinner sig i Sverige utan legal vårdnadshavare. Ibland kommer det fel från Migrationsverket, men den här ringde de särskilt om så han bör befinna sig här, säger Annika Andersson.Den de letar efter heter Abdul. Han är bara en av många asylsökande. Strömmen av flyktingar och migranter som kommer till Sverige är större än någonsin. Nästan 150 000 människor har sökt asyl i år. Jämfört med drygt 80 000 förra året och 50 000 året innan det.Den 29 september ordnades galan Hela Sverige skramlar i Globen i Stockholm. Ett evenemang med ett 60-tal artister som drog in över 40 miljoner kronor till organisationer som hjälper människor på flykt. Men när galan är över och musiken tystnat. Vad händer då? Kaliber har rest till Ljusnarsberg, en av de kommuner som sett till antalet invånare tar emot allra flest flyktingar i Sverige. Under några dagar har vi följt hur kommunen påverkas av flyktingströmmen och hur man hanterar de situationer som uppstår i vardagen.Bostäderna är slut Ja, alltså det blir ju värre och värre hela tiden nu. Det är både skrämmande och fascinerande på samma gång. Kopparberg är som en kikare in i framtiden, hur Sverige förmodligen kommer att se ut om fem, sex år. När alla samhällsfunktioner börjar verkligen kollapsa, säger Ted Lundgren. Ted Lundgren är integrationssekreterare i Ljusnarsberg kommun och ger råd och praktisk hjälp till flyktingar som fått uppehållstillstånd.  Allt de behöver hjälp med egentligen. Alltifrån ansökan till pensionsmyndigheten, där hade jag ett fall alldeles nyss, till bostadsbidrag, barnbidrag. Allt möjligt sådant.Han hjälper också till att ordna boende till de flyktingar som kommer till kommunen. Som det ser ut när vi träffas finns det inga fler lediga lägenheter att erbjuda de som kommer. Antingen bor de kvar på förläggningarna eller så lyckas de ordna eget boende på något sätt. Och då blir det ofta då hos skrupelfria aktörer som inte skyr några som helst medel. Då snackar vi inte om sådana här stora fiskar, ingen nämnd ingen glömd, utan ofta mindre som satt det i system. Jag har alltså varit med om folk som har råttor i lägenheten och skabb, löss, mögel, allt vad det nu kan vara för något, säger hanLjusnarsberg är en så kallad utflyttningskommun. Kanske är orten Kopparberg den som flest känner igen till namnet. Förr känd för sin gruvindustri, numer mest för sitt öl- och ciderbryggeri. Sen gruvorna började läggas ner på 60- och 70-talen har också folk flyttat härifrån. Tvåvåningshus har rivits till enplanshus. Idag bor knappt 5000 personer i kommunen. Men just nu finns här också drygt 900 flyktingar som befinner sig någonstans i asylprocessen. De kommer framförallt från Syrien och Afghanistan. Och fler väntas. Jag har ju egentligen ansvaret för att försöka skaffa fram boende åt dem då. Men det finns ju helt enkelt inga då, säger Ted Lundgren.Hälften av socialarbetarna är sjukskrivnaTed Lundgren kallar det för kaos. Hälften av kommunens alla socialsekreterare är långtidssjukskrivna på grund av flyktingsituationen berättar han. Att socialtjänsten i Sverige har det ansträngt är knappast någon hemlighet, men det här låter nästan absurt tycker jag. Ända tills jag knackar på hemma hos Nell Andreasson där hon och kollegan Sofi Lundegård tar emot för att berätta om situationen. Båda är socialsekreterare. Båda är sjukskrivna. Vi har faktiskt varit en ganska frisk arbetsplats tidigare. Det är under det här året som sjukskrivningarna har kommit. Eller hur? säger Nell Andreasson. Ja, fyller Sofi Lundegård i, och fortsätter berätta hur den ökade arbetsbelastningen påverkat henne. Det började med att jag hade svårt att sova på nätterna, jag hade svårt att släppa jobbet när jag kom hem. Jag tänkte hela tiden på allting som jag inte hade hunnit med som jag borde göra. Jag har haft hjärtklappning, yrsel. Man glömmer bort saker, vad man har för lösenord till datorn. Man glömmer bort vart man är på väg någonstans när man sitter på ett tåg, sådana grejer.Sofi Lundegård är handläggare för ensamkommande barn. Det är hennes första jobba efter utbildningen. Ett och ett halvt år senare, i september i år, blev hon sjukskriven på heltid. För det första är det mycket att göra på alla delar inom socialtjänsten. Och sen, i och med att vi är ett ganska lite kontor, om det är en som går hem och är sjukskriven så måste nån annan ta tag i de arbetsuppgifterna så då blir det mer som läggs på kollegorna. Och då blir det för mycket för dem också och så blir nästa sjukskriven. Så det blir en dominoeffekt. Att man är stressad hela tiden, att man inte gör ett tillräckligt bra jobb, säger Sofi Lundegård.När Sofi blev sjukskriven var de två handläggare på avdelningen för ensamkommande barn. Varje vecka kommer flera nya barn som de har att hantera. Totalt har de närmare 100 ensamkommande barn i systemet nu, som ska tas omhand med uppföljningar, besök och stödåtgärder. Det blir mer att man släcker bränder hela tiden än kvalitet i arbetet man gör. Man får placera barnen där det finns plats helt enkelt och det kan ju göra att det lite senare visar sig att det här var inget bra boende för den här ungdomen, säger hon. Vi har ju haft placeringar där vi har betalat åtskilliga tusenlappar per dygn, där vi har blivit lovade att det ska vara stödinsatser i form av psykologsamtal och att det finns ett rikt nätverk runt familjen och så vidare, där de inte har levt upp till det, fyller Nell Andreasson i.Samma två handläggare ska också bedöma alla de barn som kommer till migrationsverkets tillfälliga asylboende på hotellet i Ställdalen, där de bor i väntan på ett mer permanent boende i en annan kommun. Är de ensamkommande och behöver tas om hand på en gång eller har de familj med sig och kan stanna några dagar? I somras ledde den här arbetsbelastningen till en stor miss. Ett barn som är placerat ska ju följas så att vi vet att barnet har det bra, förklarar Nell Andreasson. Och det upptäcktes att det hade vi inte gjort. I många ärenden. Jag vet inte hur många det handlade om, 27 stycken? Ja, 27 stycken var det, bekräftar Sofi Lundegård.Uppföljningar av hur barnen har det på sina boenden är socialtjänsten enligt lag skyldiga att göra minst en gång var sjätte månad. Men kontrollen av 27 stycken barn hade fallit mellan stolarna. Det hela Lex Sarah-anmäldes och inga barn kom till skada, men inspektionen för Vård och omsorg beskriver händelsen som en påtaglig risk för ett allvarligt missförhållande. Och det här är talande säger Nell Andreasson. Vi hinner liksom inte se det i tid utan problemen hinner bli stora innan vi hinner ta tag i dem, säger hon.Nya asylboenden planeras Här har ju mina barn gått i skolan! Det måste vara sju eller nio år sedan den lades ner nu.Bara ett par kilometer från Kopparberg ligger Bångbro. Här bor Barbro Gällström som är Röda Korsets representant i kommunen. Hon visar mig den gamla skolan som nu blivit en byggarbetsplats. När det var skola här så gick klass 1-6 här. Där var gymnastiksalen, och där har det nu varit Lek & Bus som vi ser att de har rivit ur. Och då var det så mycket barn att de fick göra matsal nere i Bångbro Folkets Hus, så dit ner gick barnen och åt lunch. Sen när det vart färre barn så gjorde de om det här huset till matsal, säger hon och pekar. Och såhär är det idag.På marken ligger högar med byggskräp och en nedmonterad lekplats. Det har varit ishockeyplan, det har varit fotbollsplan och idrottsplan. Bångbro hade eget ishockeylag, du vet Bångbro mot Kopparberg! Det finns ingenting idag. Så nog förändras det. Tiderna förändras, säger Barbro.Genom ett fönster i en av byggnaderna frågar jag de som jobbar på bygget. Vad ska det bli här? Ja det ska bli ett asylboende tror jag. Hur långt har ni kvar då? Ja, ganska mycket. Det är mycket att göra.Den gamla skolan ska bli ett nytt asylboende. Det pratas om att runt 200 personer ska kunna bo här. Ytterligare två asylboenden är på gång i kommunen. Det finns ju en prognos på hur många asyl det ska vara per invånare i en kommun och jag har sett nånstans att vi skulle ha 250 asyl då, säger Barbro Gällström.Men idag finns alltså drygt 900 flyktingar i Ljusnarsberg. Och närmare 600 nya platser väntas. Då kommer vi ju upp i vad vi hade i november fjol då, ungefär. Det var inget märkvärdigt då och det är det inte nu heller. Det får ju bara rulla på. Så är det, säger hon.Något har fallerat  They called me from the Migration Office specially about this guy!På asylboendet i det gamla hotellet i Ställdalen hittar socialsekreterarna Annika Andersson och Maud Bergman till slut rummet där den ensamkommande killen ska hålla till. Där inne på underslafen i en av våningssängarna sitter han. 16-årige Abdul från Afghanistan. Får han flytta på en gång då? Ja, vi har ju Bergsgården och sen har vi ett familjehem som tar emot, säger Annika Andersson. Du kan ta dina saker så ska vi köra dig till ett annat ställe, förklarar Maud Bergman till 16-årige Abdul.Jag sätter mig på sängen brevid Abdul medan han packar ihop sina saker. Han berättar om sin resa till Sverige. Turkiet, Grekland, Makedonien, Serbien, Kroatien, Österrrike och Tyskland. Sen Sverige. 20 dagar tog resan. Båtresan över medelhavet var värst, säger han. Jag mår inget bra. Verkligen, jag mår inget bra. Jag är ensam nu, säger Abdul.Medan Abdul packar har en grupp på fyra killar kommit fram till socialsekreterare Maud Bergman. Problem Annika! De är under 18 hela gänget här. Han här är född -98, ropar hon till sin kollega.  17 år är han? Nej, jag måste ringa min chef, säger Annika Andersson och tar upp telefonen.De fyra killarna är också från Afghanistan. Ensamkommande killar under 18 år. Det är nått som har fallerat, säger Annika Andersson. Det är nått som har fallerat riktigt, säger Maud Bergman. Vad är det som har fallerat? Ja, vi har ju inte fått information om de här och de har varit här i 15 dagar. Och vi har inte fått några papper på dem. Att det finns, förklarar Maud Bergman. Vad gör det då? De ska inte bo här. De kommer hit utan släktingar, utan någon anhörig och då ska de inte bo här. Dessutom så ska vi ha information från Migrationsverket på fax när de kommer, men de här har ramlat mellan stolarna tydligen. Vad är nästa steg? Nu har du hört av dig till chefen, vad händer nu? Ja, nu väntar vi. Hon ska kolla upp med Migrationsverket vad det är som har hänt. Eftersom det är så många nu, säger Annika AnderssonDeema drömmer om att bli tandläkare23-åriga Deema Marroush från Syrien tar emot mig i lägenheten hon tilldelats av Migrationsverket. Här bor hon tillsammans med sin mamma och sin lillebror. Ett rum och kök. I rummet står tre smala sängar mot var sin vägg. Här är där vi sover, tre stycken. Och här är som ett litet förråd som är väldigt stökigt. Det är allt.Trots att de redan är tre vuxna i lägenheten, kan det komma att bli fler säger Deema. Vi kanske ska få någon mer som ska bo här. Eftersom så många kommit nu på senaste tiden så har Migrationsverket satt upp lappar att vi kanske kommer få in fler att bo med oss.Deema är utbildad tandläkare i Syrien. Trots att bomberna föll över Damaskus ville hon inte fly innan hon var klar med sin utbildning. Jag tänkte på framtiden, vem ska försörja min familj? Det var bara jag, mamma hade inget jobb. Så det var jätteviktigt. Det var min dröm. Jag har velat bli läkare sen jag var liten, säger hon.Deema Marroush kom till Sverige för drygt ett år sen och på den tiden har hon lärt sig svenska flytande. Hon håller nu på att få sin tandläkarlegitimation godkänd i Sverige och under tiden försöker hon hålla sig sysselsatt. Jag går till en tandläkare två dagar i veckan för att praktisera, eller bara vara runt en tandläkare för att se hur det fungerar i Sverige. Det är inte så stor skillnad, det är bara bättre utrustning här, säger hon och skrattrar till.Personer med Deemas kompetens är eftertraktade. Språkkunskaperna är ett extra plus. Ja, det är jättebra gjort. Det skulle ju vara ett extra plus, säger Jan Gustavsson som är tandläkare på Folktandvården i Kopparberg. Fram till för några månader sen var han även klinikchef.De jag pratar med som jobbar på Folktandvården och Vårdcentralen i kommunen säger att de klarar av att hantera flyktingsituationen bra. Även om det innebär fler arbetsuppgifter och nya arbetssätt. Det är nya personer som ska föras in i journalsystemen, tolkar behöver kallas in och barn med dåliga tänder som kanske aldrig varit hos tandläkaren förut behöver tas om hand. Det är varje dag vi har de här barnen. Det är inte alltid de kommer hit med akuta besvär men mer eller mindre så har de ont och värk i sin mun. Det har de, berättar Jan Gustavsson.Barnen, som ska tas om hand på samma sätt som svenska barn, prioriteras. De vuxna som har rätt till akutvård hänvisas ofta till landstingets jourklinik i Örebro. Men det är klart att ju mer det tar av vår tid, desto mindre tid får vi givetvis till våra andra patienter. Men man försöker ju prioritera från landstinget och ge oss mer resurser här uppe, säger Jan Gustavsson.Samma sak hör jag från Ulrica Vidfeldt som är verksamhetschef och ansvarar för vårdcentralen som ligger en trappa ner i samma hus i Kopparberg. Antingen pressar vi in fler per dag vilket gör att arbetsbelastningen ökar eller så blir det väntetid. Det är så det fungerar, säger honOch längre väntetid är inte alltid så populärt bland kommuninvånarna. Det är klart att våra medborgare som ringer och känner att de behöver en tid till läkare eller komma in för en bedömning och inte får det här och nu, känner sig besvikna och tycker att det är dåligt.Men i en kommun som många väljer att flytta ifrån innebär flyktingströmmen också möjligheter. På vårdcentralen har man infört praktikplatser till flyktingar som har fått uppehållstillstånd. De erbjuds då att få komma hit och vara värd eller värdinna på vårdcentralen. Vi har två personer idag som kombinerar det med att läsa svenska på SFI, Svenska för invandrare. På det sättet får de också en inblick i svensk sjukvård och blir kanske intresserade av att söka en utbildning för att utbilda sig inom vårdsektorn. Så jag ser det som en rekryteringsmöjlighet helt enkelt. Att vi på det sättet kan rekrytera människor med utländsk bakgrund, berättar Ulrica Vidfeldt."Har du visat hur man gör i tvättstugan?"Jag har satt mig i köket hemma hos Barbro Gällström i Bångbro. I 30 år har hon varit engagerad i Röda Korset i kommunen. Hon ordnar insamlingar av kläder, hushållsprylar och annat en dag varje månad. Tre dagar i veckan öppnar Röda Korset också sina lokaler för flyktingar som vill umgås och bjuder på lite fika. Det brukar vara uppskattat. Få av boendena har nämligen några egna gemensamhetslokaler, berättar Barbro. Jag frågar henne hur stämningen kring flyktingarna är i kommunen.  Det som jag har märkt att många stör sig på är tvättstugan. För när de blir placerade i hyreshusen så ska man ju gå till tvättstugan och tvätta. Man skriva upp sig på en tid och så får man ju inte springa där jämt. Det där kommer det en del och klagar på. Men jag brukar fråga "har du visat hur man gör i tvättstugan?" De flesta svarar nej. Och då är det inte så lätt att veta hur man ska göra. Och det står väl inte på arabiska eller engelska heller, utan det står nog bara på svenska. Så det skulle jag rekommendera dem att skriva, säger Barbro."Vi bryter mot lagen hela tiden"Utanför asylboendet i Ställdalen står nu fem unga killar, under 18 år, och undrar vad som händer. Socialsekreteraren Annika Andersson pratar med sin chef. Vad blev beskedet? frågar jag när hon lägger på. Ja, två kan vi placera och så får vi fundera på de andra tre, berättar hon. Så när det blir såhär, trots att de egentligen inte ska vara här, så får de vara kvar ett litet tag till? Ja, alltså de ska ju inte det. Men det är ju så, det finns inga platser. Man kan ju säga att vi bryter mot lagen hela tiden. Eller, inte hela tiden, det ska jag inte säga, men de möjligheter vi har där är det redan fullt. Och Bergsgården har tagit emot jättemånga fler än vad de ska. Hur väljer ni vilka två ni ska ta med er, hur går det här till?            Ja, Abdul var ju klar, det var ju den vi visste. Och så kom ju den här första killen så vi får ju ta de två med oss nu och sen får vi lösa det efter hand. Idag.En av killarna, Abul, blir glad när han hör att han ska få åka här ifrån. Men ska mina vänner verkligen stanna här, undrar han? My friends should stay here, really? De stannar här, vi ordnar nått annat åt dem. Vi kommer tillbaka. Du kan tala om det för dem, säger Maud Bergman.Abul samlar ihop sina få tillhörigheter i en bärkasse med Mimmi Mus på. Han kramar om och kindpussar sina kompisar i rummet hej då. Vad sade du till dem undrar jag? Jag kan ringa er, oroa er inte. Jag kommer tillbaka och hälsar på i framtiden. Vi kommer spela fotboll ihop igen. Oroa er inte. Reporter: Mikael SjödellProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Vår gäst denna vecka, Christine är en van dejtare och har träffat killar via både den ena och den andra dejtingsiten. Alltifrån killen som redan har sambo till killen som gick bort mitt i dejtandet..eller? Vi får även höra om hennes erfarenhet av speeddejting, singelfester och massa annat.

Att skicka avklädda bilder till varann är ett fenomen som blivit vanligare i och med sociala medier och chatprogram i telefonerna - ungdomar beskriver det som "något som alla gör". Men vad händer om bilden kommer på villovägar eller plötsligt publiceras offentligt? Kaliber har granskat det rättsliga skyddet för de som hängs ut med nakenbild på nätet. Anna fick nakenbilder spridda på nätet, en avklädd bild på Ebba hamnade på Instagram och en 13-årig flicka i Växjö hängdes ut på Facebook. Alla visste vem som gjort det - ingen kunde straffas. Idag handlar Kaliber om när privata bilder hamnar på nätet. – Man har ju killkompisar som går in på KIK, den här sms-appen, bara för att fråga tjejer om nakenbilder, för att det tycker de är kul.  Har du blivit tillfrågad om nakenbilder? – Ja, många gånger, jag har fått nakenbilder också av killar, det är inte ovanligt, säger 15-åriga Hannah. På en högstadieskola i en liten stad i Västsverige träffar jag Hannah och Ebba. De är femton år och går i nian. Vi pratar om de bilder de har fått via olika sociala medier och kontakttjänster på nätet - och de frågor de har fått - om att skicka bilder på sig själva - avklädda. Varför vill killar skicka nakenbilder på sig själva till dig? – För att få en tillbaka, tror jag, eller för att visa att de är typ stolta över sitt könsorgan, säger Hannah. Men hur avklätt är det på de här bilderna? – Alltifrån kalsongbilder, magbilder, vad ska jag säga, helnaket, det är stånd och "vanligt", säger Hannah. Ebba plockar upp sin telefon och visar applikationen Kik, det är ett program som man kan ladda ned till sin mobil och använda för att skicka och ta emot meddelanden till personer som har lagt upp sin profil där. – Jag går in på Kik här nu då, och det första man ser är den där chathistoriken, där man ser alla man har skrivit med och här, längst upp till vänster... Ebba berättar att hon har valt att blockera en del av dem som har tagit kontakt med henne.  – Här har jag blockat alla som har skickat bilder, och frågat om bilder. Jag vet inte riktigt hur många det är, en, två tre...18 stycken...och då har jag ändå rensat en gång också. Men kan du se vad de har skickat till dig? – Nej, inte nu, man tog ju bort det det första man gjorde. Det är lite, ”oh, you look so sweet, I want to se more, take some clothes off”, först är de snälla och det är väl det som gör att tjejer skickar bilder till dem också, berättar Ebba. Varken Ebba eller Hannah har skickat några avklädda bilder på sig själva andra, de säger att de vet vad som kan hända om man gör det. Men de vet samtidigt andra som har skickat avklädda bilder och de beskriver det som ganska vanligt. – När man tar bilden tänker man kanske inte på konsekvenserna, men när man gjort det så tänker man att han kanske kommer att skicka runt bilden och visa den för andra, det har ju hänt tjejer här på skolan. Och sen tyckte folk att det var hon som gjorde fel, säger Hannah. Ebba och Hannah berättar att det inte är ovanligt att de får frågan både från kända och okända om att skicka avklädda bilder på sig själv. Jag bestämmer mig för att testa - jag registrerar mig på en av de vanligaste meddelandeapplikationerna och utger mig för att vara en 14-årig tjej - jag har ingen profilbild på min användare, bara ett påhittat namn. En kort stund senare tar en kille kontakt, han utger sig för att vara i 20-års åldern och frågar vad jag gör, och var jag bor - jag svarar och frågar tillbaka. Sedan undrar han om jag har någon bild på mig själv som jag kan skicka till honom. När jag säger nej, vill han skicka en bild på sig - och det kommer en självtagen bild på hans bara överkropp. Vi fortsätter att skicka några meddelanden fram och tillbaka, han skriver att han vill att jag ska berätta hur jag ser ut, sen frågar han om han får skicka en bild som ska göra mig kåt. Det plingar till i telefonen igen - och meddelandet innehåller en bild på en erigerad penis. Idag handlar Kaliber om att skicka avklädda bilder på sig själv till kända och okända via mobilen eller nätet - och vilket rättsligt skydd som finns om bilden publiceras till allmän beskådan på Internet. Det är en mulen höstdag i slutet av oktober, 15-åriga Ebbas mamma Josefine är hemma för att äta lunch och mata hunden. Och hon minns tillbaka på den där dagen strax innan jul förra året. – Ebba ringde mig till jobbet på mobilen och var väldigt ledsen och upprörd, hon berättade vad som hänt, då ringde jag polisen och kollade av med dem då hur man gick till väga. En avklädd bild på hennes dotter Ebba lades ut på Instagram, en bildtjänst på Internet där vem som helst kan starta ett konto och lägga ut bilder. Rubriken där Ebbas bild lades ut pekade ut henne som en av stadens horor. Ryktet om Instagramlistan spred sig fort på skolan. De elever jag pratar med idag har alla sett bilderna. – Ja, jag har sett bilden, det var någon som sa att det fanns bilder, säger en kille på skolgården. Vad tänker du om det som hände de här tjejerna? – De får skylla sig själva, de skulle ju inte ha skickat bilderna, fortsätter han.  Det var i mitten av december förra året, bara någon vecka innan jullovet, bilderna var på nakna eller avklädda elever på skolan. – Alltså man känner ju folk som berättar för en och man har Instagram själv och så, jag såg flera av tjejerna, berättar några tjejer jag träffar på skolgården. Vad tänker ni om det som hände? – Alltså jag fattar inte vad de tänker med, det finns inte en chans att man kan skicka till en kille utan att han sprider det, fortsätter tjejerna på skolgården. Ryktet om att nakenbilder på elever på skolan hade lagts ut på nätet hade också nått Ebba. Men hon visste inte då, att hon själv, var en av de uthängda tjejerna.   – När jag fick reda på det satt på hemkunskapen, jag visste redan om att sidan fanns för min klasskamrat hade blivit upplagd där och hon var helt förkrossad och jag lovade att hjälpa henne att ta reda på vem som låg bakom. Och helt plötsligt petar hon mig på axel, och säger Ebba du behöver nog se det här...och så var jag på bilden, jag blev jättearg och ledsen och slog i dörrar, säger Ebba. Bilden hade Ebba tagit tillsammans med en kompis på skoj och inte skickat vidare. Ebba tror att bilden kom på villovägar genom att en kille på skolan hade lånat hennes mobil och skickat över bilden till sin egen telefon... – Först blev jag helt iskall och jag visste inte vad jag skulle göra. Vi pratade med rektorn, jag ständigt grät för jag visste inte vad jag skulle göra, jag hade panik. Jag har ju aldrig skickat såna bilder, för jag visste att något sånt här kunde hända. Ebba beskriver bilden på sig som ganska oskyldig, den förställde henne i joggningbyxor och bh men några av de andra tjejerna på Instagramlistan var mer avklädda - och en av de andra tjejernas föräldrar tog kontakt med polisen. Det blev en anmälan om förtal, som gick vidare till åklagaren men ärendet lades ned eftersom den misstänkte killen inte var straffmyndig. Även Ebbas mamma Josefine kontaktade polisen. – Jag ringde polisen för att kolla vad vi kunde göra. Ebba informerade mig att sidan var ju redan borta och nedlagd. Och då fick jag ju till svar från polisen att de kan ingenting göra eftersom då finns inte sidan här utan då finns sidan sparad på en server utomlands. Vad tänkte du då? – Nej, vad ska man göra, jag kan ju inte göra en jätteapparat om det ändå inte leder någonstans, säger Ebbas mamma Josefine.  Ebba och hennes mamma Josefine valde att inte göra någon polisanmälan. Svaret från polisen, att det var svårt att göra något, gjorde att de kände att det inte var någon mening. När jag ringer polisen idag och frågar blir svaret ett annat. Gerd Brantlid, enhetschef för polisens kontaktcenter i Västra Götaland, säger att det måste ha blivit något fel. – Vi får ju in många anmälningar och direktivet är att vi ska skriva en anmälan, vi skulle ha rått den här mamman att anmäla, det var fel att inte göra det och det är jättebeklagligt, säger Gerd Brantlid, enhetschef för polisens kontaktcenter i Västra Götaland, idag. Det här programmet handlar om att skicka avklädda bilder på sig själv till andra via mobilen eller över nätet, och hur det rättsliga skyddet ser ut om bilden hamnar på villovägar, till exempel läggs ut till allmän beskådan på Internet. Jag tar kontakt med 15 olika stödcentrum runt om i landet som jobbar med unga brottsoffer, där får jag höra om hot och kränkningar på nätet - och att bilder blir en vanligare del av det här. Jag får höra att bilder ibland tas i intima situationer och sedan används som maktmedel för att hota, eller att bilder som någon skickat frivilligt används för att tvinga till sig fler bilder och också att det finns en skam över att ha skickat en bild, för att man känner sig delaktig och skyldig. – Jag tänkte ju inte på det då, nu efteråt tänker jag "fan vad korkad jag är", men nu finns inget att göra åt det, så säger en 15-årig tjej i Stockholm som jag får kontakt med via ett stödcentrum för unga brottsoffer. Hon säger att hon gärna vill berätta sin historia för oss men hon vill vara anonym, vi kallar henne Anna. – Det började med att jag var ”på G” med den här killen, sen så började vi snacka, ringas på kvällarna, sen så skickade vi bilder till varandra, säger Anna. Anna berättar att hon träffade en kille som hon blev intresserad av, och han verkade intresserad av henne också. De började skicka meddelanden till varandra på mobilen och sen även bilder. – Då skickar man ju vanliga bilder, ansiktet typ. Sen blev det ju mer och mer, naken, stringtrosor, du vet. Och så sa jag "du också", så man skickade alltid varannan bild, säger Anna.  Går det inte att säga nej? – Nu gör det ju det så klart men då gick det inte. Han sa på ett sånt sätt att man tänkte okej då...det gick liksom inte att säga nej. Vad är det man känner i ett sådant läge, om man skulle säga nej? – Det är ju jag som bestämmer om jag vill skicka eller inte, man sa kanske nej någon gång, då blev han kanske lite småsur, jag var inte erfaren av pojkar då. För en dryg månad sen, mer än ett halvår efter att Anna sagt upp kontakten med killen, kom det plötsligt ett obehagligt meddelande på Facebook.  – Jag fick hjärtklappning, säger Anna. Meddelandet på Facebook var från killens nya tjej, hon hade hittat de avklädda bilderna på Anna och hotade att lägga ut dom på Annas Facebooksida på Internet och hon gjorde också verklighet av hotet. – Man blir ju skitnervös, och ledsen också, man ska inte skicka sådana bilder men alla gör det, fortsätter hon. Anna ringde direkt till polisen - som tog upp en anmälan om förtal. – Samtidigt som jag pratade med polisen tog jag bort bilderna, och polisen sa att det här är hemskt, det här ska inte hända. Och att de skulle kontakta mig. Några veckor senare kom ett brev från åklagaren, om att Annas fall hade lagts ned. I beslutet står det: "Åtal för brottet är inte av särskilda skäl påkallat från allmän synpunkt.".  Lagstiftningen om förtal har höga trösklar. Utgångspunkten är att den som har förtalats själv ska vända sig till domstol, och väcka åtal och kräva straff och skadestånd. Det är en stor skillnad mot de flesta andra brott, om någon till exempel har blivit misshandlad, då är åklagaren skyldig att driva målet - om det finns tillräckliga bevis. Men när det gäller förtal får åklagaren bara driva fall där det finns särskilda skäl, och den bedömningen görs utifrån ett allmänt samhällsperspektiv. Det kan till exempel handla om att någon pekas ut som kriminell. – Det är en reglering som säger att vi bara får väcka åtal i särskilda fall, helt enkelt, när det är såpass anstötligt att någon har blivit utsatt att staten behöver träda in och ta sitt ansvar, säger Helene Gestrin. Helene Gestrin är åklagare i Linköping, hon handlägger ofta förtalsmål, och är också engagerad i debatten om kränkningar på internet. – Det är ett ställningstagande som riksdagen har gjort gång på gång, egentligen. Man har konstaterat att förtal och förolämpning, det är det staten har sagt att hit men inte längre, här är det inte längre rimligt att staten går in och värnar sina medborgares intressen i den utsträckningen. 15-åriga Annas fall, vars nakenbilder publicerades mot hennes vilja på nätet, men som inte gick vidare var enligt lagen alltså inte tillräckligt allvarligt för att hon skulle få hjälp av samhället. – Man borde fatta att det här är allvarligt, det är så pinsamt för oss tjejer, även fast polisen tycker att det är en småsak, men det är inte en småsak för oss, säger Anna.  Jag vill veta mer om det här, och börjar leta efter fall som har gått till rättegång och jag hittar några olika domar - som alla har avgjorts det här året och där den som har drabbats är under 18 år. En av domarna gäller en 13-årig flicka i Växjö. I mitten av maj dök en bild på henne upp på en fejkad Facebooksida. Bilden föreställde 13-åringen i bara trosor - hon hade skickat bilden till en kille - men en annan tjej hade kommit över den och lagt ut den på den fejkade Facebooksidan och det hela gick till rättegång. – Det blir ju också en fråga om vad man kan utläsa utav en bild egentligen, och jag menar att omständigheterna runtomkring det här fallet gör att de som ser bilden tolkar det hela på ett visst sätt som gör att det är förtal, säger Tommy Sköld, åklagare i Växjö. Åklagaren Tommy Sköld menar att den bild av flickan som publiceringen förmedlade gjorde att det handlade om förtal: att hon kunde framstå som en person som gärna vek ut. Men tingsrätten i Växjö gjorde en annan bedömning. Åtalet ogillades - den flicka som erkänt att hon lagt ut bilden friades - det var inte förtal.  I domen läser jag "Att enbart publicera en nakenbild på en människa är oftast inte förtal. För att en sådan gärning ska innebära förtal måste något ytterligare läggas till så att en nedsättande uppgift kan anses lämnad." Det krävs ofta något mer än bara en avklädd bild, antingen att det skrivs något - ett nedsättande omdöme, till exempel att personen på bilden är lösaktig. Eller att bilden publiceras i ett sammanhang som gör att andra som ser bilden ser ned på den som visas. Jag hittar flera fällande domar där personer har dömts för att ha lagt ut lättklädda bilder på före detta flickvänner på sexkontaktsidor, till exempel. Trosbilden på 13-åringen i Växjö lades inte ut i något sådant sammanhang, utan på Facebook. Men den friande domen i Växjö tingsrätt har överklagats och ska prövas i hovrätten. – Det är ju för att se, var går gränsen egentligen, för att den här bilden ligger ju ganska nära den undre gränsen som jag ser det men jag tycker fortfarande att det ändå är förtal om man ser till omständigheterna runtomkring, säger Tommy Sköld. Bland domarna hittar jag ett annat fall. I slutet av sommaren förra året började snacket gå bland ungdomar i Hudiksvall. Tjejer fick höra att nakenbilder på dom fanns med i nåt som kallades för ”Hudikmappen”. Det visade sig handla om en mapp med över hundra bilder på mer eller mindre avklädda tjejer, totalt var ett 30-tal olika tonårsflickor från trakten med i mappen - som också hade lagts ut på nätet. Tomas Eriksson var åklagare i målet. – Tjejerna upptäckte att folk började viska bakom deras ryggar i skolkorridorerna. Och någon av flickorna berättade att en person hade kommit fram till henne och frågat om hon ville ha sex, och när hon sa nej så blev hon kallad hora. Det här förekom både på stan och på nätet, berättar Tomas Eriksson. I mitten av juli i år dömdes en 17-årig pojke för att ha förtalat två av flickorna: i domen berättar flickorna hur det började, att de lärt känna killen, att de var intresserade av honom och ville bli ihop och att han skickat nakenbilder på sig till dem och att han ville ha motsvarande tillbaka. Den ena flickan berättar: "Jag sa först nej, men sen gav jag med mig, jag ville inte göra honom besviken - och verka tråkig och jag trodde att jag var den enda för honom. " Åklagaren Tomas Eriksson kunde inte bevisa att det var den 17-årige killen som lagt ut bilderna på nätet, bara att han skickat dem till en kompis och att dom sen har hamnat på nätet. – Högsta domstolen har slagit fast om man bara visar upp en naken kropp så är inte det att förtala den personen för att alla är vi nakna ibland. Men jag menar att när man visar upp en person naken i ett sammanhang där det framstår att personen vill visa upp sig naken tillsammans med andra nakna och poserar på internet - då menar jag att man sprider en uppgift om personen som är nedsättande, säger Tomas Eriksson. Till skillnad från i Växjö döms här en 17-årig kille för förtal. Här var det sammanhanget som avgjorde, anser åklagaren Tomas Eriksson. Nakenbilderna på flickorna publicerades tillsammans med en lång rad andra nakenbilder på andra tjejer, den som såg bilderna kunde få uppfattningen att flickorna inte hade något emot att visa upp sig på det sättet. – Jag tycker att det är ett märkligt rättsläge som vi har nu, sedan Högsta domstolen har bestämt sig för att en avklädd bild i sig inte innehåller några förtalande uppgifter. Jag tycker nog att man ska pröva om man ska väcka åtal i varje fall, säger Tomas Eriksson. – Jag tycker personligen inte att det är klandervärt att man avbildas naken på bild, om man själv vill det. Men det betyder inte att jag är så naiv att jag tror att den liberala synen på den här saken är normaliserad i samhället. Det räcker att gå till sig själv, och känna - hur skulle min omgivning reagera om nakenbilder på mig började spridas på nätet, skulle allt vara som vanligt då eller skulle det vara på något annat sätt när jag kom till jobbet. Skulle folk prata bakom min rygg? Jag tror att de flesta människor i samhället upplever att om det började sprida nakenbilder på dem på nätet skulle de uppleva det negativt, folk skulle börja prata, säger Tomas Eriksson. Jag läser vidare i domen och fastar vid skadeståndet. Det står: "tingsrätten finner rättspraxis visa att kränkningsersättningen skulle ha bestämts till 15 000 kronor om flickorna inte hade medverkat till att bilderna på dem hade hamnat i pojkens besittning. Tingsrätten finner skälig kränkningsersättning vara 10 000 kronor... " Tingsrätten sänker alltså skadeståndet från 15 000 till 10 000 kronor till flickorna, eftersom de själva skickade bilderna till killen.  Jag tar kontakt med rådmannen Ola Hansson men han vill inte kommentera varför skadeståndet sänktes mer än det som står i domen. Men åklagaren Tomas Eriksson är kritisk till att det sänktes. – Jag kan tycka att det är väldigt problematiskt, med hänvisning till att målsägande skulle ha medverkat till sin egen kränkning. De här tjejerna medverkade inte till den här kränkningen. De var helt förvissade om att om de visade upp de här bilderna för gärningsmannen så skulle han inte sprida dem vidare, han hade lovat dem det. De hade ingen anledning att inte tro honom. De här flickorna kan inte på något sätt klandras för det som hände. Men något eget ansvar måste man väl ändå ha? – Ja, något ansvar måste man ha och det ansvaret tycker jag sträcker sig till att man inhämtar ett löfte från mottagaren att det här bilderna inte ska spridas vidare, säger Tomas Eriksson.  De höga trösklarna i lagstiftningen om förtal har kritiserats. Nyligen presenterade regeringen ett förslag om att sänka kraven, så att fler som utsatts för förtal ska få samhällets hjälp. Men flera av de åklagare jag pratar med i arbetet med det här programmet tror inte att det kommer att göra någon större skillnad just när det kommer till avklädda bilder eller nakenbilder. En av dem är åklagaren Helene Gestrin i Linköping, som engagerat sig i debatten om nätkränkningar. – Enbart topless eller nakenbilder på kvinnor eller män, där finns det ett antal rättsfall som säger att uppgiften i sig är inte förtal. Och då hjälper det ju inte att justera åtalsribban så att säga. Är uppgiften överhuvudtaget inte förtal då blir ju inte det aktuellt. Jag har svårt att sätta fingret på exakt hur bildhantering skulle justeras, säger Helene Gestrin.  Är det är ett slag i luften? – Det vi kommer tillbaka till är att vi inte har något bildskydd på det sättet i svensk lagstiftning nu. En bild på en naken individ är inte skyddad, säger Helene Gestrin. – Det som inte är tillfredsställande i dagens lagstiftning är spridning av bilder som uppfattas kränkande, det är bara förtalslagstiftningen och den matchar inte, anser Helene Gestrin. Vi återvänder till 15-åriga Ebba som vi hörde i början av programmet. Hon valde att inte polisanmäla det som hänt henne, den avklädda bilden som lades ut på Instagram. – Jag har oftast varit jättenoga, men sedan när det här hände - det var ju inte ens meningen, och då känner man bara att det här var ju kört. För de här bilderna försvinner ju inte från Instagram heller. De som är riktigt bra på sådana grejor de kan ju återskapa bilderna, säger Ebba. Ebba visar sin mobiltelefon igen. Har du fått några bilder? – Ja det har jag, en hel del. De flesta har jag tagit bort för jag tycker att det är äckligt, men jag har några kvar. Vill du visa? – Ja, det kan jag göra, den här har jag fått från en kille som jag vet vem det är. Eh, det är en snopp... Och jag tänker på det jag har fått höra tidigare - om en känsla av tvång att skicka bilder på sig själv - men också bilden som maktmedel.  Du har sparat den? – Jag var arg på honom, jag tycker han är dum i huvudet. Vad tänker du att du ska göra med den bilden då? – Bara ha den för att reta honom lite typ, jag hade inte planerat att jag ska skicka den eller så, bara om han gör något mot mig så kan jag visa den och säga - tänk efter nu… Men det såg ut som du hade flera avklädda bilder i din telefon? – Men det är mycket av tjejer som jag vet vilka det är, ofta tjejer jag inte tycker om... Hur har du kommit över de bilderna då? – Jag umgås med flera killar än tjejer och mina killkompisar litar ganska mycket på mig och det är killkompisar som fått sådana bilder av tjejer och ibland skickar de dem till mig och undrar varför tjejerna har skickat de här bilder, det är ju inte så att killarna vill att jag ska lägga ut bilderna på Instagram eller så. Men vad ska man ha de här bilderna till då, du har ändå sparat avklädda bilder på både killar och tjejer? – De här bilderna med tjejerna sparar jag mer för att det är så komiskt, jag brukar sitt och skratta åt det för jag förstår inte varför man skickar såna här bilder överhuvudtaget. Låter som man lever farligt, man skickar en bild till någon och så kan någon annan ha dem som ett hot? – Jo, för den som har bilden känner att man har ett övertag, för det har jag ju själv varit med om. Samtidigt tycker jag att man får skylla sig själv, man borde fatta att det kan hamna hos vem som helst, man får ha det i åtanke. När du själv drabbats nu då, på sätt och vis, du ska inte vara lite schysst och radera de bilder du har fått? – Alltså jag har raderat en hel del också, men de flesta som är där är sådana personer som har varit taskiga mot mig. Och då känner jag att försöker de något igen, så kan jag liksom visa bilden även om jag inte har planerat att lägga ut bilderna - mer passa dig liksom. – Jag skickade ju inte min bild så jag känner egentligen inget medlidande för dem, för jag tycker att de förtjänar det. Med tanke på att jag inte skickade min bild själv. Om man har skickat en bild själv, då förtjänar man det? – Alltså, förtjänar gör man väl inte, inte att det ska hamna på internet men om man skickar och vet om att det kan hamna hos vem som helst då får man ju lite skylla sig - man får tänka sig för, säger Ebba. Reporter Jenny Hellström jenny.hellstrom@sverigesradio.se Producent Eskil Larsson

Vaknade du upp av en skönsjungande Christer Sjögren efter årets blöta midsommarfest? Eller återfann du din stulna cykel på en loppis i Spanien? Idag snackar vi oväntade fångster i Christer. Alltifrån otippad fiskelycka till minnesvärda krogragg eller helt enkelt lite överraskande fynd. Har du en liten tanke eller anekdot som du tror passar in? Dela med dig! Med Christer Lundberg