Podcasts about akademiska sjukhuset

Könshåret skyddar mot både smuts och infektioner. Ändå vill många raka bort allt för att känna sig fräschare. I Vetenskapsradion Hälsa gör vi också en historisk tillbakablick på kroppshåret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På 70-talet fanns löshår till bröstkorgen för killar som ville bättra på sin manlighet. Idag ser vi inte så mycket lurv längre, och könshåret ryker helt för allt fler. ”Det känns lite som att man ska vara Barbiedocka. Det ska inte finnas några spår av hår eller hårsäckar”, säger Anna.Intimrakning och hårborttagningskrämerKarin Sanner är läkare på Venereologmottagningen på Akademiska Sjukhuset. När hon började jobba för 25 år sedan, var det ett mindre antal kvinnor som tagit bort könshåret. Idag är det vanligt att både män och kvinnor gör det berättar hon. Många upplever att de känner sig renare när håret är borta.Medverkande:Agneta, som var ung på 70-talet. Då var kvinnorörelsen stark och kroppen skulle vara naturlig. Anna och Eva, som tror att många känner press att vara hårfria. Karin Sanner, överläkare på Venereologmottagningen på Akademiska Sjukhuset.Emma Erikdotter Lööv, barnmorska på Ungdomsmottagning i Uppsala.Cecilia Wallquist, intendent på Nordiska museet i Stockholm. Programmet sändes första gången 2 november 2023Reporter: Cecilia OhlènProducent: Annika ÖstmanLjudmix: Elvira Björnfot

Sebastian Ullmark är intensivvårdssjuksköterska på THIVA på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. För att delta i Sebastians studie: sebastian.ullmark@uu.se Kontakt: ivajuntan@gmail.com    Musik: Blind Love Dub by Jeris (c) copyright 2017 Licensed under a Creative Commons Attribution (3.0) license. http://dig.ccmixter.org/files/VJ_Memes/55416 Ft: Kara Square (mindmapthat)    Om du gillar du det vi gör - stöd Life Support Foundation! www.lifesupportfoundation.org     Bli månadsgivare eller använd Swish: 1234610804See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hör Dag Nyholm Professor i neurologi på Akademiska Sjukhuset i Uppsala, som sammanfattar forsknings - och behandlingsläget av Parkinsons sjukdom från året som gått, och titta framåt vad som är på gång under 2024.Detta avsnitt av Parkinsonpodden har möjliggjorts med stöd av Abbvie, Transcutan AB och Sensidose. Abbvie, Transcutan AB och Sensidose har ingen påverkan på programval eller innehåll.Programledare: Anders StålhammarTekniker/bollplank: Inge Amundsenhttp://www.parkinsonpodden.seanders@parkinsonpodden.sewww.alltomparkinson.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Könshåret skyddar mot både smuts och infektioner. Ändå vill många raka bort allt för att känna sig fräschare. I Vetenskapsradion Hälsa gör vi också en historisk tillbakablick på kroppshåret. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På 70-talet fanns löshår till bröstkorgen för killar som ville bättra på sin manlighet. Idag ser vi inte så mycket lurv längre, och könshåret ryker helt för allt fler. ”Det känns lite som att man ska vara Barbiedocka. Det ska inte finnas några spår av hår eller hårsäckar”, säger Anna.Intimrakning och hårborttagningskrämerKarin Sanner är läkare på Venereologmottagningen på Akademiska Sjukhuset. När hon började jobba för 25 år sedan, var det ett mindre antal kvinnor som tagit bort könshåret. Idag är det vanligt att både män och kvinnor gör det berättar hon. Många upplever att de känner sig renare när håret är borta. Medverkande:Agneta, som var ung på 70-talet. Då var kvinnorörelsen stark och kroppen skulle vara naturlig. Anna och Eva, som tror att många känner press att vara hårfria. Karin Sanner, överläkare på Venereologmottagningen på Akademiska Sjukhuset.Emma Erikdotter Lööv, barnmorska på Ungdomsmottagning i Uppsala.Cecilia Wallquist, intendent på Nordiska museet i Stockholm. Reporter: Cecilia OhlènProducent: Annika ÖstmanLjudmix: Elvira Björnfot

I detta avsnitt av Parkinsonpodden pratar vi om atypisk Parkinson, dopamin och DBS (Deep Brain Stimulation) och pumpar. Vi tar också en titt på forskningsläget. Är det något nytt på gång? Hör Dag Nyholm, Professor i Neurologi på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.Detta avsnitt av Parkinsonpodden har möjliggjorts med stöd av AbbVie, Transcutan AB och Sensidose. AbbVie, Transcutan AB och Sensidose har ingen påverkan på programval eller innehåll.Programledare: Anders StålhammarTekniker/bollplank: Inge Amundsenhttp://www.parkinsonpodden.seanders@parkinsonpodden.sewww.alltomparkinson.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ombytta roller i Parkinsonpodden! Dag Nyholm, Professor i neurologi på Akademiska Sjukhuset i Uppsala fick idén att han skulle vara programledare i ett avsnitt av Parkinsonpodden, och Anders Stålhammar som är ordinarie programledare skulle intervjuas. Hör om livet med Parkinson, om Parkinsonpodden och om webbsidan alltomparkinson.se.Programledare: Anders StålhammarTekniker/bollplank: Inge Amundsenhttp://www.parkinsonpodden.seanders@parkinsonpodden.sewww.alltomparkinson.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mathilda Stenbäck befann sig i Barcelona för studier när hennes pappa Thomas ringde. Hon hörde på rösten att något allvarligt hänt. Thomas berättade så milt han kunde för sin då 19-åriga dotter att han fått diagnosen metastatisk prostatacancer och som inte går att bota. ”Kommer pappa att dö nu, var det första jag tänkte i chocken, berättar Mathilda, innan far och dotter Stenbäck bröt ihop i telefonen. ”Det var första gången jag hört min pappa gråta.” Nu sitter vi tre år senare i poddstudion och pratar om hur allvarlig och aggressiv cancer drabbar även de närstående. Också för dem stannar livet. Ångesten och de existentiella frågorna om liv och död blir plötsligen påtagliga. För vissa familjer gör cancern att man kommer närmare varandra. För andra är det stigmatiserande och svårt att prata om svår sjukdom. Thomas Stenbäck fick sin diagnos spridd prostatacancer för tre år sedan. Idag har han ett flertal metastaser runt om i skelettet. Han är inne på sin tredje behandlingsomgång. Tidigare har han genomgått en hormonbehandling och även cytostatika. När cancern inte gav med sig utan spred sig vidare med höga PSA-världen fick han i vintras som en av de första patienterna i landet pröva behandling med sk PARP-hämmare. Thomas sätter sitt hopp till denna unika behandlingsmetod. Om den inte biter, vad finns då att göra? Det är de här frågorna vi tar upp i poddsamtalet. Thomas berättar om sin cancerresa. Om PSA-värden som plötsligen skjuter i höjden. Om tuffa behandlingar. Och om att leva under cancerns mörka skugga, och ändå hitta en form av normalitet i familjelivet. Mathilda har sökt sig till organisationen Ung cancer för att få stöd. Det är svårt att prata med kompisar som inte på djupet förstår när hon pratar om sin pappas cancersjukdom. I podden pratar vi om att leva med en obotlig cancer, och om hoppet om ny forskning. Vad vill man göra med sitt liv när livet plötsligen blivit ändligt? Om drömmar och om det finns en sk bucket list? Och om att få aggressiv prostatacancer när man bara är 51 år. Det närmaste en prognos Thomas fått är läkarens kommentar att han kanske inte behövde sälja sommarstugan, men att han förmodligen kommer att dö av sin cancer. Lyssna på ett fint och berörande samtal mellan far och dotter. Programledare är Henrik Frenkel, som själv har spridd metastaserad prostatacancer, och Anna Bill Axelsson, professor och läkare i urologi på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.

Operera eller stråla bort cancern? Det är ödesfrågan för alla som får behandlingsbar prostatacancer. I potten ligger impotens, urinläckage och kanske även risken för återfall. Läkaren är skyldig att upplysa om biverkningarna, men få vet att uppemot 70% av behandlade patienter riskerar långvariga skador från sin behandling. Eller är framtiden så kallad fokal behandling där man angriper cancercellerna direkt och med betydligt färre biverkningar? Vid fokal behandling förs nålar in i prostatakörteln och placeras runt tumören. Tumörvävnaden dödas genom att elektricitet skickas mellan nålarna, vilket ger celldöd utan någon värmeutveckling. Anna Lantz, specialistläkare och docent i urologi på Karolinska Universitetssjukhuset leder Skandinaviens första forskningsstudie kring fokal behandling. I det här poddsamtalet jämför Anna Lantz riskerna för impotens och urinläckage mellan de traditionella behandlingarna strålning eller kniven, och berättar om senaste nytt kring fokal behandling. Anna Lantz leder också ett pilotprojekt i Stockholm kring sk organiserad PSA-testning. Hon tror att Socialstyrelsen är på väg att om några år rekommendera allmän screening kombinerad med MR av män över en viss ålder, och att det i så fall kan rädda livet på minst 1000 personer per år. I samtalet lär du dig det senaste om olika metoder för behandlingsbar prostatacancer. Samtalet leds av journalisten Henrik Frenkel som själv lever med en spridd prostatacancer och professor Anna Bill Axelsson, professor i urologi på Akademiska Sjukhuset.

För ett år sedan fick jag diagnosen cancer i prostatan med spridning till lymfkörtlar och skelettet. Tiden stannade upp, Jag hade plötsligen blivit cancerpatient, och jag hamnade i rädsla och total förvirring om vad det här innebär för mig, för min familj och för mitt liv. Nu ett år senare nystartar jag och överläkaren Anna Bill Axelsson på Akademiska Sjukhuset i Uppsala Prostatacancerpodden. Lyssna på vår sk teaser om vad podden ska innehålla framöver.

"Kan du inte göra ett avsnitt av Parkinsonpodden som man kan be sina kollegor och arbetsgivare att lyssna på, som förklarar Parkinsons sjukdom på ett pedagogiskt sätt, och vad man kan förvänta sig av en kollega som har diagnosen?" Så skrev Oskar Berg från Jönköping till Parkinsonpodden. Det var ju en jättebra idé, klart vi gör ett sådant avsnitt!Hör Dag Nyholm, Professor i neurologi på Akademiska Sjukhuset i Uppsala, förklara vad Parkinsons sjukdom är, och hur den påverkar den som fått diagnosen.Programledare: Anders StålhammarRedigering: Inge Amundsenhttp://www.parkinsonpodden.seanders@parkinsonpodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Detta avsnitt av Parkinsonpodden ägnar vi helt åt dopamin. Vad är dopamin egentligen? Hur fungerar mina L-dopa tabletter? Hur många L-dopa tabletter kan jag ta om dagen? Varför fungerar de inte alltid? Hur viktigt är det att ta tabletterna på exakt rätt tid? Det där med före eller efter mat, är det så viktigt? ”Hade vi inte haft L-dopa och andra dopamin behandlingar, hade vi förmodligen dött av Parkinsons sjukdom, efter 10 - 15 år” säger Dag Nyholm, Docent i neurologi som du hör i Parkinsonpodden tillsammans med Agneta Gustafsson, Parkinsonsköterska, båda på Akademiska Sjukhuset i Uppsala.Detta avsnitt har möjliggjorts med stöd från AbbVie. AbbVie har ingen påverkan på programval eller innehåll.Programledare: Anders StålhammarProducerat av Poddcoast ABhttp://www.poddcoast.se

Vad är mer opraktiskt än sjukdom? Varför blev just jag sjuk? Och vad händer när sjukdomen flyttar in i ens liv och tänker att stanna? I poddens sjätte avsnitt samtalar filosofen Eva Schwarz med Ylva Skogh, leg. sjuksköterska och njursviktskoordinator på Njurmottagningen på Akademiska Sjukhuset i Uppsala och med etnologen Martin Gunnarson om sjukdomens mening och hur smärterfarenheter både kan avbryta ens livspraktik och öppna upp för nya sätt att leva. De talar om olika stadier av en sjukdomsprocess, om förnekelse, acceptans och förståelsen av en möjlig ”ny hälsa” i sjukdomen. Till slut reder de ut vad Nietzsche menar med att ”hälsa är en fördom, en feghet och kanske ett utslag av subtilaste barbari och efterblivenhet.” 

Barn som inte slutar kissa i sängen (eller plötsligt börjar göra det igen) – hur kan man tillfälligt åtgärda, faktiskt öva på, och vad är det INTE ett symptom för? Lars intervjuar barnläkare och forskare Tryggve Nevéus vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Tryggve tipsar om: https://svenskaenures.se/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det här avsnittet ska vi prata sömn med Romana Sehlik som är sömnforskare och smärtläkare vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Vad kommer först – smärtan eller sömnsvårigheterna? Hur kan sömnmediciner påverka smärttillståndet och hur ska medicinsk behandling egentligen gå till när en person lider av svåra sömnstörningar?Av Gunilla Brodda Jansen. Musik: Mats MöllerCopyright Gunilla Brodda Jansen 2020Produktion: Spoon

I avsnitt nr 11 träffar Painpodden Monica Burman som är psykolog, psykoterapeut och forskare vid Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Hur kan man med psykologiska metoder hantera långvarig smärta? Vilken typ av metoder fungerar och kan man behandla sig själv med hjälp av tjänster eller coachning via internet?Av Gunilla Brodda Jansen. Musik: Mats MöllerCopyright Gunilla Brodda Jansen 2020Produktion: Spoon

Runtom i landet ligger patienter nedsövda i respiratorvård. De är förlagda i koma tills de är friska nog att väckas. Vad händer när man söver ner patienter, och hur känns det? Hur är det att vakna upp efter att ha legat i koma? Patienter har vittnat om paranoida föreställningar och hemska mardrömmar efter att de väckts. Gäster: Per Hamid Ghatan, överläkare vid Akademiska Sjukhuset, Sigridur Kalman, professor i anestesi vid Karolinska Institutet, Malin Blom, tidigare patient som legat i koma. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Shang Imam. Programmet sänds direkt.

Senaste Nytt Tisdag 22 Oktober - Justin Trudeau mot valseger i Kanada & Akademiska sjukhuset i Uppsala börjar med planerade operationer efter materialstoppet. Samt mycket mer. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Ann-Britts make vårdades på centralintensiven (CIVA), Akademiska Sjukhuset i Uppsala efter att i samband med en stor operation drabbats av hjärtstopp. I avsnittet samtalar Ann-Britt med Sofia och Kalle om hennes upplevelser av intensivvården och tiden efteråt.

Han trodde att de pratade om hockey i omklädningsrummet, meni  själva verket var det Kim Bergstrand och Thomas Lagerlöf som meddelade sin avgång. Henry Offia gästar Are You Sirius? och berättar om sitt första år i Sverige och Sirius. Han minns tillbaka på när han scoutades i Nigeria för ett och ett halvt år sedan och hur han fick tio minuter på sig att imponera på Sirius Ola Andersson. Offia berättar även om utlåningen till Sollentuna, när han fick malaria och lades in på Akademiska Sjukhuset i Uppsala och hur agenten Innocent Okeke tagit hand om honom sedan ankomsten till Sverige.  

Cristina Eklund är specialpedagog vi Folke Bernadotte i Uppsala, en del av barnkliniken vid Akademiska Sjukhuset. På Folke Bernadotte träffar Cristina barn/elever som varit med om något traumatiskt som skadat hjärnan. Exempel kan vara en cykelolycka, drunkningsolycka, TBE (fästingvirus), hjärntumör eller stroke. Sedan 2000 har Cristina arbetat med detta och skapat en metodbok för pedagogiska insatser efter skallskada. Boken är utgiven via Barncancerfonden och kan beställas gratis där. Länk till beställning: https://www.barncancerfonden.se/informationsmaterial-och-bocker/informationsmaterial/metodhandboken/   I avsnittet pratar vi om cykelhjälmar, visuellt stöd, tillbakablick som pedagogiskt grepp, rutiner och strategier. Mer info om avsnittet hittar du på www.hjarnpodden.se För att nå Cristina mailar du till cristina.eklund@akademiska.se och Kristina Bähr når du som vanligt på kontakt@hjarnpodden.se Du kan även kontakta Kristina Bähr via Linkedin.

114 – På avdelning 114 på Akademiska Sjukhuset vårdas patienter med schizofreni, schizofreniliknande psykos eller något annat långvarigt psykiatriskt funktionshinder. Men 114 är också det antal avsnitt som hittills utkommit av din bästa podcast Kvack!. I detta etthundrafjortonde avsnitt har Henrik hittat skallande katter, David läser om självantändande fåglar och Frida är lyckligast i världen […] See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vecka 28 – Ralf Wallen: Utbildad sjuksköterska som praktiserat på Vidarkliniken, jobbar dock idag på Akademiska Sjukhuset. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Artikeln bakom påståendet att MPR-vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund skulle kunna ge autism var en bluff. Patienter som ligger nedsövda länge kan tappa mycket muskelmassa. Nu testar forskare på akademiska sjukhuset i Uppsala en maskin som de hoppas ska förebygga problemen: den drar i den medvetslöse patientens ben. Forskare ska ta reda på om sällsynta jordartsmetaller kan utvinnas ur avfallet vid LKABs gruvor. Modern filmanimeringsteknik bygger på komplicerade och tidskrävande beräkningar. En halv minuts animering kan ta veckor att göra för flera personer, får vi veta av programutvecklaren Marcus Nordenstam vid företaget Exotic Matter. Programledare: Camilla Widebeck. Artikeln bakom påståendet att MPR-vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund skulle kunna ge autism var en bluff. Det skriver den brittiska tidskriften British Medical Journal. Artikeln satte igång en stor diskussion om vaccinets eventuella effekter och många föräldrar valde att inte vaccinera sina barn. På sina håll i Europa utbröt mässlingsepidemier. I programmet medverkar Sven Arne Silfverdal som är barnläkare i Umeå och har haft många diskussioner om vaccinets fördelar och påstådda risker med föräldrar. Sällsynta jordartsmetaller kan kanske utvinnas ur avfallet vid LKABs gruvor. Sådana metaller är bland annat yttrium och europium som ger det röda på en LCD-skärm, cerium som används i bilfönster och neodym som finns i mp3-lurar. Produktionen av dem sker till 97 procent i Kina, för där görs den billigast. Gustaf Klarin träffade Per Weihed, professor i malmgeologi vid Luleå Tekniska Universitet, som nu ska undersöka möjligheten att få ut metallerna ur LKAB:s avfallshögar. Av dem som intensivvårdas på sjukhus är det många som på bara några veckors tid tappar väldigt mycket muskelmassa. Vissa får till och med förlamningar. Kroppens muskler bryts ned och förtvinar för att man ligger stilla så länge utan förmåga att röra på sig. Nu testar forskare på akademiska sjukhuset i Uppsala en metod som de hoppas ska förebygga problemen. Metoden går ut på att man drar intensivvårdspatienter i benen - medan patienterna ligger sövda i respirator. Lisen Forsberg har varit på Akademiska Sjukhuset i Uppsala för att träffa sjukgymnasten Magnus Andersson och överläkaren Lars Larsson, båda engagerade i forskningen. Nya spelfilmer med kända skådespelare tar alltmer hjälp av animering, framför när handlingen utspelar sig i fantasivärldar. Man går inte ut och filmar verkliga miljöer utan skapar omgivningen istället i datorn. Finner man vatten på en främmande planet, så ska det se ut som att vattnet rör sig enligt fysikens lagar, trots att vattnet i grunden är datagrafik. Därför tar nu filmbranschen hjälp av forskare som är bra på att utveckla databeräkningar som skapar naturtrogenhet. Några vattenscener i omtalade filmer som Avatar och fantasyn om sagolandet Narnia bygger på sådan avancerad databeräkning av rörelse. Trots att man har modernaste datateknik till hands så är det ingen lätt uppgift. En enda scen på några tiotals sekunder i slutprodukten kan ta timmar att bearbeta i datorn. Men realism har blivit ett måste inte minst i filmer, som filmas i 3D, och där effekter är en del av den konstnärliga produkten. – Vi har nu tagit fram en programvara som kan skapa detaljerad, naturtrogen rörelse, berättar programutvecklaren Marcus Nordenstam vid företaget Exotic Matter. Kombinerar man två kända beräkningsmetoder återger animeringen utifrån gällande fysikaliska lagar bättre än tidigare. I en demofilmen nedan, som Marcus Nordenstam varit med att ta fram, kan du själv se hur ett skepp driver vind för våg utanför en klippig kust: