POPULARITY
Joakim jobbar som sjuksköterska Akademiska sjukhuset. Plötsligt drabbas han av en halsböld som gör att han under en dryg vecka behöver intensivvård. I veckans avsnitt samtalar vi om hur det är att gå från att vara vårdare till att bli vårdad. Sofia Lindström och Kalle Stoorhöök Waage tar nya tag med Intensivvårdspodden. God lyssning!
Janne är mitt i livet och karriären när han kommer åkande på sin motorcykel och blir överkörd av en buss. I detta avsnitt av Intensivvårdspodden samtalar Sofia och Kalle med Janne Blom som till vardags är pastor i Livets ord om att vara svårt sjuk och känd och om hur tron hjälpt honom att ta sig igenom de mörkaste av stunder.
Stairs podcast 254: Docent, överläkare Hans Barle, Anestesi och Intensivvård, Danderyds sjukhus föreläser om behandling av sepsis på IVA. Fokus på vätska och vasoaktiva
Podcast 253 Trauma-omhändertagande med Pierre Sundin, Överläkare Anestesi och intensivvård, Ryhov sjukhus. Permissiv hypotension, resuscitering och transfusion.
I detta avsnittet gästas podden av Paulina Andersson som arbetar som intensivvårdssjuksköterska på Neurointensiven (NIVA) i Lund. Paulina berättar för oss om sitt viktiga arbete och svarar på frågor från våra lyssnare. För mer information, besök @elinstrokefighter på Instagram eller mejla elinstrokefighter@gmail.com Gå in på https://strokeforbundet.se/ för att skänka en gåva och bli medlem. Gå in på https://www.optimarehab.se/ och läs mer om rehabilitering i Spanien och digital
Intensivvårdspodden är tillbaka! Med mer energi än någonsin kommer Sofia och Kalle samtala med gäster som har starka kopplingar till intensivvården. Vecka 45 är det donationsveckan, en kampanjvecka initierad av Socialstyrelsen för att få fler att ta ställning till organ och vävnadsdonation. Vad lämpligt då att vårat nya avsnitt handlar om just donation. I vårat senaste avsnitt samtalade vi med Inez som då väntade på få fem nya organ. Väntan är nu slut och hon är nu åter i vår poddstudio och samtalar med Sofia, Kalle och Sussie Wennman som är donationsansvarig sjuksköterska på centralintensivvårdsavdelningen här på Akademiska sjukhuset. Det blir tvära kast mellan skratt och gråt men framförallt en resa ut från det djupaste mörkret till en ljus framtid.
För att hjälpa nya undersköterskor in i arbetet har Centralintensiven på Sahlgrenska Universitetssjukhuset en särskild avdelningslärare. Hon heter Marie Toresson och har 40 års erfarenhet inom intensivvård. I avsnitt #48 av Sahlgrenskapodden medverkar också undersköterskan Maria Karlsson, som har valt att specialisera sig inom intensivvård. För dig som inte kan ta del av ljud, finns en transkribering av avsnittet här.
Hon presterar fantastiskt men fungerar skitdåligt. Intensivvårdsläkaren och anestesispecialisten Christin Edmark v. Oldenskiöld får sent i livet diagnosen ADHD. Det förändrar hennes liv. Diagnosen ADHD förändrar hennes liv. Det är både en sorg och en glädje att till sist förstå sig själv. Här berättar hon om sin resa och om att leva med en diagnos omgiven av myter och feluppfattningar. Vill du skicka en hälsning till Christin kan du göra det via programmets producent Ola Hemström. ola.hemstrom@sverigesradio.seProgrammet spelades in 2017Musik:Nocturnal waltz av Johannes Bornlöf / Epidemic SoundThe Big Transformation av August Wilhelmsson / Epidemic Sound
Podcast 235 är en inspelning av Magnus Falkenhav som föreläser om intensivvård av de allra svårast hjärnskadade patienterna.
Jag ramlar ihop i min brors knä. Jag liksom klättar upp på honom och mumlar inte igen , inte igen. Om Therése Eriksson:Therése Eriksson är grundare av och utvecklingschef på barnrättsorganisationen Maskrosbarn. Maskrosbarn har funnits sedan 2005 och arbetar med att stödja ungdomar som har föräldrar som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk samt för fram barns perspektiv till myndigheter och beslutsfattare.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se
Jul om tre dagar och omicronvarianten får coronasiffrorna att skena iväg. Hurudant är arbetet på intensivvårdsavdelningen och hur kan vi hjälpa vårdpersonalen? Intensivvårdsläkarna Jenna Ehn och Benny Hellqvist samt vetenskapsredaktören Marcus Rosenlund diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi
Omväxlande, utvecklande och roligt. Otroligt svårt och därför stimulerande. Så beskriver Monica Löfgren och Carl Demirtas Sjödin sina jobb som intensivvårdssjuksköterskor på centralintensiven på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. De har på sjukhuset totalt nästan 400 kollegor som kan titulera sig detsamma – en roll som går att utveckla och växa i nästan hur mycket som helst, inte minst genom de forskningsmöjligheter som erbjuds. Om specialiteten intensivvårdssjuksköterska handlar avsnitt 42 av Sahlgrenskapodden. Hör Carl och Monica berätta om vad det är som gör att de fastnat för sina jobb, varför de trivs så bra på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och vilka egenskaper en bra IVA-sjuksköterska bör ha. För fler kollegor behövs! För dig som inte kan ta del av ljud, finns här en transkribering av avsnittet.
Podcast 209 är en inspelning av professor Anders Oldner, som föreläser om intensivvård av traumapatienter. Inspelningen gjordes på TraumAAnestesi-kursen i maj 2021.
Coronaviruset fortsätter att vara krävande för vården. Och på Vasa centralsjukhus har man tvingats ställa in operationer på grund av att många patienter kräver intensivvård samtidigt. Samtidigt är poddens gäst, chefsöverläkare Peter Nieminen, hoppfull om att Vasa sjukvårdsdistrikt når vaccinationsmålet i slutet av månaden.
Som en av två regioner i Sverige vårdar man i Region Uppsala på Akademiska sjukhuset de svårast brännskadade personerna landet. Få vet hur en brännskadeavdelning fungerar och Kalle som numera är avdelningschef på brännskadecentrum tycker att det är hög tid att prata brännskadevård. I detta avsnitt av Intensivvårdspodden samtalar Sofia och Kalle med Alexandra Castro och Fredrik Huss som jobbar på Brännskadecentrum för att reda ut både fördomar och sanningar om brännskadevården i Sverige.
2021-06-20 | 60 MINUTER: Denna gång är temat intensivvård av coronapatienter. Jan Lötvall och Ola Stenqvist (professor i anestesiologi - läran om sövning/narkos och olika bedövningsmetoder) samtalar med docent och narkosläkaren Mats Eriksson. "Vetcov - 60 Minuter" spelas in LIVE och allt som diskuteras bygger på era frågor som ni skriver till oss under samtalets gång på chatten. Här finns samtalet på Youtube: https://youtu.be/ylzGRsl-odU Vill du stötta vårt arbete? Du kan bli medlem i Vetenskapsforum Covid-19 här: vetcov19.se/bli-medlem/ Du kan även donera till vårt arbete: vetcov19.se/donera/
Podcast 197 är en inspelning av Martin Sundström Rehal som föreläser om muskelatrofi vid intensivvård. Föreläsningen hölls på Grand rounds på för PMI:s läkare på Karolinska i Solna, den 14 juni 2021
Intensivvården har prövats och fortsätter att prövas hårt under pandemin. Det senaste året har handlat om att ta emot ett stort flöde av patienter samtidigt som man jobbat för att bygga upp intensivvårdsplatser. Vissa dygn pratar vi om att lösa ett par timmar i taget, berättar Nina Nilsson, intensivvårdssjuksköterska i Mölndal. I avsnitt 39 av Sahlgrenskapodden är hon gäst tillsammans med Karin Löwhagen, överläkare och verksamhetschef på anestesi- och intensivvårdskliniken i Mölndal. Hör deras berättelse inifrån intensivvården. Avsnittet spelades in 29 april. För dig som inte kan ta del av en ljudfil, finns här en transkribering av avsnittet.
Kontakt: ivajuntan@gmail.com Musik: Blind Love Dub by Jeris (c) copyright 2017 Licensed under a Creative Commons Attribution (3.0) license. http://dig.ccmixter.org/files/VJ_Memes/55416 Ft: Kara Square (mindmapthat) Om du gillar du det vi gör - stöd Life Support Foundation! www.lifesupportfoundation.org Bli månadsgivare eller använd Swish: 1234610804 Dagens artikel: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0263931920302398?dgcid=rss_sd_all See omnystudio.com/listener for privacy information.
Sidekick: Anders Helenius. Kjolarna bort år 1959. Mensen i dag. Påven i Irak, planerar för livet efter covid. Intensivvårdsplatser. Visst måste det spekuleras om utegångsförbud: vart skulle man ens gå? 100-åriga Ruth jobbar på McDonalds. Giffar och trender. Möta blicken på främmande. Ritualer gör dig mindre ensam: Lingonfrukosten som avbryts. Slemsvampen planerar utan hjärna.
Dana Yamini är specialistsjuksköterska intensivvård på Södersjukhuset. Det här är han historia om hur Covid-19 vände upp och ner på allt på endast några dagar. Hur de mobiliserade om vården för att prioritera intensivvården. En kamp som krävt mycket av de anställda. Övertid, jobba i full skyddsutrustning i 12 timmar eller mer. Sova för lite för att sedan gå till jobbet igen. Rent politiskt händer inte mycket för att gynna de hjältar som sliter till utmattning och utbrändhet. Idag har många dött och fler dör varje dag. Dana och hans kollegor är i många av fallen de sista personerna de får prata med innan de går bort! Viruset muteras och idag är det inte bara äldre som behöver vård utan nu kommer även de unga in och behöver respiratorbehandling. Instagram @pauldelvalle Stötta gärna podden på patreon https://www.patreon.com/oppetsinne
Siv jobbar normalt som sjuksköterska på en intermediärvårdsavdelning. När covid-19 kom så ändrades hennes arbete totalt med nya lokaler, nya patienter och massor med nya rutiner och restriktioner att förhålla sig till. Hur är det att jobba i en sådan miljö och hur blir det med vården av patienten under dessa omständigheter? I avsnitt 13 av Intensivvårdspodden samtalar Kalle och Sofia med sjuksköterska Siv om just detta.
EU överens om coronastöd. Intensivvårdsavdelningar i Skåne och Norrbotten hårt belastade. Röster från Tigray. Hemlig information om militära anläggningar har delats på nätet. Högsta dödssiffran i USA sedan pandemins början, samtidigt som landets läkemedelverk, FDA, förväntas godkänna Pfizer-vaccinet.
Stefan Löfven försvarar budgetuppgörelse. Hemlig information om militära anläggningar har delats på nätet. Röster från Tigray. Intensivvårdsavdelningar i Skåne och Norrbotten hårt belastade. Högsta dödssiffran i USA sedan pandemins början, samtidigt som landets läkemedelverk, FDA, förväntas godkänna pfizer vaccinet.
Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Trump kampanjar för GOP-senatorer i Georgia; Krystat förhållande mellan Kamala Harris och Biden; Biden skadar foten när han leker med hunden; Våldet fortsätter; skottlossning i New York, svart brandman i Chicago ihjälskjuten; Trump vann i domstol om muren mot Mexiko; Möjligt mikrovågsvapen har använts mot amerikanska konsulat; anarkist-förödelse faller under terrorism; Hård lockdown i Kalifornien; Intensivvårdsplatserna på väg att ta slut; Trump drar ut trupper från Somalia; Trump stänger ner kinesiska utbytesprogram; Obama kritiserar media för att sudda ut linjen mellan propaganda och nyheter. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html
Nyheterna Radio 13.00
Smittspridningen i Sverige minskar. Intensivvårdspersonal oroar sig inför hösten. Viruset drabbar olika länder i Latinamerika olika. Hur säkerställs Tysklands energiförsörjning när kolet och kärnkraften avvecklas?
Hur mår patienterna som blir allra svårast sjuka i covid-19?”Intensivvård handlar egentligen om att stötta alla organsystem så mycket som möjligt medan kroppen reder upp den sjukdom den är drabbad av”, säger Karin Löwhagen, överläkare och sektionschef på anestesi- och intensivvårdskliniken i Mölndal, som du hör i avsnitt 30 av Sahlgrenskapodden. Avsnittet är del två i patientens tre steg genom covid-vården.
Länge har jag velat prata om stress med någon från vården. Nu känns det viktigare än någonsin. Lyssna till en fantastisk person som brinner för sitt jobb. Hör hennes berättelse om hur det är idag under Covid-19.
Överfyllda intensivvårdsavdelningar i coronatider har fått efterfrågan på Sedana Medicals produkter att skjuta i höjden. ”Den senaste tiden är nästan att likställa med ett krigstillstånd”, säger vd:n Christer Ahlberg. Detta medicinteknikbolag har produkten (Anaconda) som sederar (söver) intensivvårdspatienter med gas, istället för intravenöst. Förhoppningen är att deras läkemedelskandidat Isoconda blir godkänt i Europa och kan användas tillsammans med Anaconda. Men just nu används Anaconda med andra läkemedel och generika på tusentals intensivvårdspatienter i hela Europa. Metoden är inte godkänd, den sker off label. Vad säger Ahlberg om det? Hur kunde de öka försäljningen med 90 procent? Hur kan ett bolag som omsätter så lite värderas så högt på börsen? Och hur känns det när ens produkter kan vara det sista en människa någonsin får uppleva?
Överfyllda intensivvårdsavdelningar i coronatider har fått efterfrågan på Sedana Medicals produkter att skjuta i höjden. ”Den senaste tiden är nästan att likställa med ett krigstillstånd”, säger vd:n Christer Ahlberg. Detta medicinteknikbolag har produkten (Anaconda) som sederar (söver) intensivvårdspatienter med gas, istället för intravenöst. Förhoppningen är att deras läkemedelskandidat Isoconda blir godkänt i Europa och kan användas tillsammans med Anaconda. Men just nu används Anaconda med andra läkemedel och generika på tusentals intensivvårdspatienter i hela Europa. Metoden är inte godkänd, den sker off label. Vad säger Ahlberg om det? Hur kunde de öka försäljningen med 90 procent? Hur kan ett bolag som omsätter så lite värderas så högt på börsen? Och hur känns det när ens produkter kan vara det sista en människa någonsin får uppleva?
Kalle Berg och Babs Drougge från P3 Nyheter reder ut och förklarar nyheter i Morgonpasset i P3. Det första vi pratar om är spillvatten-gate. I sista momangen stoppades ett massivt utsläpp av avloppsvatten rakt ut i Öresund från danska kusten, det här efter kritik från både svenska å danska politiker. Men nu visar det sig att miljarder liter bajs redan forsat ut. Vårt andra snack handlar om nästa avsnitt i ljuddagboken från Covid-19-avdelningen på Karolinska i Huddinge. Intensivvårdssjuksköterskan Katja Fougelberg rapporterar inifrån om patienter som svävar mellan liv och död.
Avsnitt 18 av Omvårdnadspodden gästas av Veronika Lindström, ambulanssjuksköterska vid Samariten Ambulans, docent och lektor vid Karolinska institutet och Helen Conte, intensivvårdssjuksköterska vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Vissa covid19-patienter ser relativt pigga ut, men lider av allvarlig syrebrist. Vad beror det på, hur vanligt är det - och finns det ett sätt att upptäcka det i tid? Medverkande: Karin Frisell överläkare och medicinskt ledningsansvarig på Intensivvårdsavdelningen på Mälarsjukhuset. Carl Otto Schell, tf överläkare på medicinkliniken på Nyköpings lasarett. Magnus Rasmussen, professor i infektionsmedicin vid Lunds universitetssjukhus. Stefan Nordberg, reporter på Vetenskapsradion. Programledare: Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se
Personalen beskriver läget som overkligt, som ett scenario de övat på men aldrig trodde att de skulle få uppleva. Undersköterskan Carina Palovaara Jansson och hennes kollegor jobbar 12-timmarspass för att hjälpa den strida strömmen av svårt sjuka patienter. I dag pratar vi med DN:s reporter Anna Gustafsson som har besökt intensivvårdsavdelningen för covidsjuka på Nya Karolinska. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.
Kalle Berg och Babs Drougge från P3 Nyheter reder ut och förklarar nyheter i Morgonpasset i P3. I dagens avsnitt: Vi får nästa del ur dagboken från Karolinskas covid19-avdelning. Intensivvårdssjuksköterskan Katja Fogelberg berättar om HUR behandlingen faktiskt kan se ut inne på avdelningen där de riktigt sjuka läggs in. Nummer två: Vi tar oss ut ur coronabubblan och talar om Linda Tripp som dog idag 70 år gammal hon var kvinnan som blev avgörande för att riksrätten mot Bill Clinton drog igång efter att hon smygbandat sina samtal med Monica Lewinski, där Lewinski pratar vitt å brett om sin relation med presidenten. Det blir en historisk avstickare om en av de största händelserna någonsin i amerikansk politik
"Just nu pågår en av de största händelserna i vår livstid. Covid-19 drabbar oss alla, antingen som sjukdom, att vi jobbar med det, eller genom restriktioner då vi solidariskt tar ansvar och gör inskränkningar i våra liv. I media pratas det mycket om intensivvården just nu, men de flesta som behöver sjukhusvård vårdas på infektionsavdelning." I ett specialavsnitt av Intensivvårdspodden träffa Karin Fischer Liddle, avdelningschef inom infektionssjukdomar på Akademiska sjukhuset. Tillsammans med programledare Kalle och Sofia samtalar de om hur vården förändrats radikalt på bara några få veckor.
I första avsnittet av "Läkarpodden Special" pratar vi om Intensivvård i allmänhet och Corona i synnerhet.Vad är egentligen intensivvård? Är det 1 plats? Hur ser intensivvården ut för Coronasmittade? Vilka utmaningar har vi och vad är i sånt fall lösningen på dom? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Det 116:e avsnittet spelas in mitt under den stora coronasmittan. Vi möter Jakob Pansell, intensivvårdssjukssköterska på Karolinska sjukhuset i Stockholm, som tar oss med in i sin verklighet där han tvingas möta dödssjuka Covid-19 patienter bakom skyddsmask. Jakob pratar om rädslan för att sjukdomen ska bli mer än vad han och hans kolleger klarar av, hur mycket de än jobbar, och om det svåra med att inte kunna släppa in de sjukas anhöriga. Men vi pratar också om hur Jakob ser Gud överallt just nu, och särskilt på sjukhuset.
I detta avsnitt av Intensivvårdspodden samtalar Sofia och Kalle med Frida. Hennes pappa drabbades av ett hjärtstopp och vårdades i respirator under flera dagar. Samtalet handlar om hur man tänker när det ofattbara inträffar och hur man hanterar beskedet att ens pappa inte kommer att överleva.
Podcast 146 är en inspelning av Karolinska Solnas staff-meeting 2020-03-23 där Professor Anders Oldner gick igenom ett nytt PM för farmakologisk behandling av COVID-19, med tonvikt på det som kan/bör ges på IVA.
Coronavirus intensivvård 200320 (2020-10) by Diagnostik & behandling
Podcast 130 är en inspelning av docent och överläkare Malin Jonsson Fagerlund, KS Solna, som föreläser om intensivvårdsfarmakologi. Första delen av farmakologiföreläsningen utgjorde förra veckans pod-avsnitt.
Podcast 129 är en inspelning av docent och överläkare Malin Jonsson Fagerlund, KS Solna, som föreläser om hur de farmakologiska förutsättningarna kan förändras under intensivvård och vad vi kan göra för att kompensera för detta.
I detta avsnitt av Intensivvårdspodden träffar programledare Kalle och Sofia Ronny och Anna. Ronny blev brännskadad i hemmet och behövde intensivvård under lång tid. Vi får höra ett samtal om hur man tar sig tillbaka till livet när man drabbats av svåra skador. Men samtalet handlar lika mycket om skam och den verklighet man kan uppleva som patient och närstående där vårdens förbättringspotential är uppenbar.
I detta avsnitt träffar vi Ingrid Sandgren. Hon är Regionalt Donationsansvarig sjuksköterska i Västra Götaland, ordförande för VOG-organ och en av experterna i den senaste donationsutredningen. Ingrid berättar om hur man jobbar med organdonation inom intensivvården, varför det behövs ett uppdaterat regelverk samt lyfter olika aspekter av den senaste donationsutredningen. Om du någon gång har funderat över hur det går till under en donationsprocess eller hur vi borde jobba i Sverige är detta avsnittet för dig!
Vad är det som gör att Kerstin under hela sin karriär jobbat på en och samma avdelning? I detta avsnitt av Intensivvårdspodden samtalar vi med Kerstin Wallenberg som jobbat nästan 50 år på centralintensiven på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Samtalet handlar om intensivvårdens utveckling men framförallt hur vi som vårdpersonal ser på patientens integritet, hur vi tänker kring samspelet mellan människa och teknik men också vad som kan utvecklas inom vården av de svårt sjuka patienterna.
Kontakt: ivajuntan@gmail.com Musik: Blind Love Dub by Jeris (c) copyright 2017 Licensed under a Creative Commons Attribution (3.0) license. http://dig.ccmixter.org/files/VJ_Memes/55416 Ft: Kara Square (mindmapthat) Om du gillar du det vi gör - stöd Life Support Foundation! www.lifesupportfoundation.org Bli månadsgivare eller används Swish: 1234610804 Dagens artikel: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4720506/
Ann-Britts make vårdades på centralintensiven (CIVA), Akademiska Sjukhuset i Uppsala efter att i samband med en stor operation drabbats av hjärtstopp. I avsnittet samtalar Ann-Britt med Sofia och Kalle om hennes upplevelser av intensivvården och tiden efteråt.
Avsnitt tre av Omvårdnadspodden gästas av Sara Beischer, författare som bland annat skrivit "Jag ska egentligen inte jobba här" och Eva Joelsson Alm, Intensivvårdssjuksköterska, Med. Dr, Södersjukhuset och Karolinska Institutet, Stockholm.
Sjuksköterskan Sofia Sundberg och undersköterskan Martin Bungner pratar med barnmorskan Milla Belkacem om sina erfarenheter och minnen av att arbeta med neonatal intensivvård och att vara nybörjare på jobbet. Alla tre arbetar på Karolinska universitetssjukhuset i Solna.
Intensivvårdspodden avsnitt 2 I detta avsnitt av intensivvårdspodden får vi ta del av Jockes berättelse om hur det är att vårdas på en intensivvårdsavdelning för livshotande skador och hur han tagit sig tillbaka från den svåra tiden. Vi får också träffa Jockes syster Lisa som berättar om hur det är vara närstående till någon som varit kritiskt sjuk. Programledare är Sofia Lindström och Kalle Stoorhöök. För mer information Besök hemsidan www.intensivvårdspodden.se
Intensivvårdspodden Avsnitt 1 Intensivvård är en högteknologisk vård som bedrivs dygnets alla timmar, året runt. Vi som jobbar inom intensivvården är till stor del specialistutbildade oavsett yrkeskategori. Intensivvård går ut på att ge patienten bästa möjliga förutsättningar att överleva. Intensivvårdens baksida är att många patienter har både fysiska och psykiska besvär efter intensivvården, till exempel mardrömmar, depression och extrem trötthet. Vägen tillbaka efter svår sjukdom är ofta komplex med många potentiella hinder. I detta avsnitt ni höra Helens berättelse om sin svåra sjukdom och hennes upplevelser. Läkaren Magnus deltar också i samtalet. Programledare är Sofia Lindström och Kalle Stoorhöök. För mer information Besök hemsidan www.intensivvårdspodden.se
Podcast 74 är en inspelning av Anders Kjellberg, medicinskt ansvarig för HBO på Karolinska Solna, när han föreläser om när och varför HBO används inom akutsjukvården och intensivvården.
Arbetet på en intensivivårdsavdelning är spännande och lärorikt, avancerat och medicintekniskt. En arbetsplats där personalen känner att det finns tid för att vårda sin patient och där man har ett fantastiskt teamarbete. Emelie berättar om arbetet på allmän IVA, sammarbetet med neo och lite kafferumssnack. Glöm inte att prenumerera på vår podcast. Följ oss gärna på instagram och facebook. Gillar du ett avsnitt – dela gärna. #IVA #neonatal #intensivvård #specialist #kalmar #allmäniva #sjuksköterskesnack #bästajobbetivärlden Musik: https://www.bensound.com Funny song
Karolinska universitetssjukhusets neonatala transportservice neoPETS flyttar nyfödda barn i behov av intensivvård mellan sjukhus. Hur går det till när nyfödda barn transporteras i ambulansflyg och vad behöver man tänka på vid förflyttning av mycket sjuka barn? Programledare: Milla Belkacem, Leg. Barnmorska Gäster: Åsa Östberg, specialistsjuksköterska och Ingela Edqvist, omvårdnadschef. Båda arbetar i Karolinska universitetssjukhusets neonatala transportteam.
Hon presterar fantastiskt men fungerar skitdåligt. Intensivvårdsläkaren Christin Edmark fick sent i livet diagnosen ADHD. Det förändrade hennes liv. Nu tar hon steget upp på scen med sin berättelse. Det var både en sorg och en glädje att till sist förstå sig själv. Här berättar hon om sin resa och om att leva med en diagnos omgiven av myter och feluppfattningar. Idag har läkaren Christine Edmark startat ett nytt liv som föreläsare och singer/songwriter under artistnamnet Edda Mark. Radioprogrammet Svenska berättelser, som bygger på lyssnarnas egna historier, flyttar nu in på scenen på Dramaten i ett möte mellan berättande, poesi och musik i ett samarbete mellan Sveriges Radio och Dramaten. Medverkar gör också: Lovisa Appelkqvist - Malmöpoet med cirka 15 år av scenvana. Emma Augustsson - Ursprungligen från Borås, musikaliskt skolad i Stockholm på Kungliga Musikhögskolan. Emma sjunger, spelar cello och filtrerar vackert svenskt vemod genom visa och pop. Regi av Niklas Mesaros, som även regisserar Spoken word på Dramaten. Producent och dokumentärt textansvarig: Ola Hemström, Sveriges Radio. ola.hemstrom@sverigesradio.se Detta är en liveinspelning från den 1 mars 2018.
Hon presterar fantastiskt men fungerar skitdåligt. Intensivvårdsläkaren och anestesispecialist Christin Edmark fick sent i livet diagnosen ADHD. Det förändrade hennes liv. Diagnosen ADHD förändrade hennes liv. Det var både en sorg och en glädje att till sist förstå sig själv. Här berättar hon om sin resa och om att leva med en diagnos omgiven av myter och feluppfattningar. Idag har läkaren Christine Edmark startat ett nytt liv som föreläsare och singer/songwriter under artistnamnet Edda Mark. Musik: Nocturnal waltz av Johannes Bornlöf / Epidemic Sound The Big Transformation av August Wilhelmsson / Epidemic Sound
Jag hade nyligen äran att föreläsa på en workshop om traumasjukvård i Ajman (ett av de sju emiraten i UAE). Åhörarna var läkare och sjuksköterskor, de flesta från Sheikh Khalifa Medical City Ajman – ett sjukhus som drivs av ett svenskt vårdföretag, med många svenskar i sjukhusledningen. Ämnet som jag talade om var (förstås) intensivvård. […]
Sepideh Olausson kom som 16-årig flykting till Sverige. Hennes erfarenheter av att då få stöd och hjälp har påverkat hennes forskning att handla om intensivvårdspatienters utsatta läge inom vården. På högskolan i Borås arbetar Sepideh Olausson som post doc med ett forskningsprojekt kring patientkomfort. Mycket behöver bli bättre - för intensivvårdsrummets miljö med blinkande maskiner, höga ljud, skarpt ljus och stressad vårdpersonal kan bli en mycket traumatisk upplevelse för en svårt sjuk patient.Programmet sändes första gången 23 augusti 2015.Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se
Del 2 om ECMO Centrum med överläkare Kenneth “Palle” Palmér vid Karolinska Universitetssjukhuset. Programledare är Anders Lidén.
Del 1 om ECMO Centrum med överläkare Kenneth “Palle” Palmér vid Karolinska Universitetssjukhuset. Programledare är Anders Lidén.
Sepideh Olausson kom som 16-årig flykting till Sverige. Hennes erfarenheter av att då få stöd och hjälp har påverkat hennes forskning att handla om intensivvårdspatienters utsatta läge inom vården, och vad som kan göras för att förbättra deras välbefinnande. På högskolan i Borås arbetar Sepideh Olausson som post doc med ett forskningsprojekt kring patientkomfort. Mycket behöver bli bättre - för intensivvårdsrummets miljö med blinkande maskiner, höga ljud, skarpt ljus och stressad vårdpersonal kan bli en mycket traumatisk upplevelse för en svårt sjuk patient.Ylva Carlqvist Warnborg lena.nordlund@sverigesradio.se
Fler eller färre platser i framtidens sjukvård? Kaliber handlar idag om balansen mellan en kostnadseffektiv vård och ett spel med människoliv. De två senaste veckorna har Kaliber berättat om krisen med plats- och personalbrist i vården. När vi gick igenom förra årets Lex Maria-beslut, där sjukhusen själva anmält allvarliga vårdskador, upptäckte vi att plats- eller personalbrist på sjukhusen var bidragande orsak i var tionde fall. Vi hittade 35 dödsfall och 24 skadade patienter. Vi berättade om elvaåriga Fredrik Sundqvist, som dog delvis därför att det var platsbrist på infektionskliniken när han kom in till Gävle sjukhus. Hans mamma Maja Sundqvist berättade: – Och det är också en sådan grej de säger “För vi har inga grejer här”, säger de, för vi har ingen antibiotika här. Det hade funnits om vi hade varit på barnkliniken. Det är ju också en sån där grej, det finns inte rum, det ska ju finnas saker i alla rum, eller åtminstone nära. Fredrik hade vattkoppor som lett till blodförgiftning. Vården av honom tog för lång tid. – Man förstod inte hur sjuk han var. Ja, det är så svårt. Vi undersökte också orsakerna till platsbristen på sjukhusen. Det visade sig att tre av fyra landsting har tvingats stänga ner vårdplatser på grund av personalbrist. Sjuksköterskor lämnar sjukhusen därför att stressnivån blivit för hög. My Morin som är sjuksköterska på Södersjukhuset i Stockholm berättar om situationen där: – För mig som jobbar på akutmottagningen så har vi sedan några år tillbaka en ganska ohållbar situation, där vi jobbar i lokaler som är byggda för ungefär 160 patienter per dygn medan vi förra året hade ungefär 300 patienter per dygn som passerade våra lokaler. Kalibers granskning visade också att platsbristen beror på att färdigvårdade patienter ligger kvar på sjukhusen och att samarbetet mellan kommuner och landsting brister. Ofta är det äldre sköra patienter som tar upp sängar på sjukhusens avdelningar. Men hur blev det så här, och hur ser framtidens sjukvård ut? Det ska vi försöka bena ut i dagens Kaliber. Sverige är det land i EU med minst antal vårdplatser per invånare. Så har det inte alltid varit. I slutet av 60-talet fanns det mer an 120 000 vardplatser på svenska sjukhus. Men i och med Aldreformen på 90-talet tog kommunerna over ett stort ansvar for aldrevarden fran landstingen. Antalet sjukhusplatser där man kan lägga in patienter sjönk då. Därefter har nedgangen fortsatt. De sista åren har drygt tre tusen vårdplatser försvunnit på de somatiska vårdavdelningarna på svenska sjukhus, enligt Sveriges kommuner och landsting, och i dag har vi drygt 20 000 platser. Det här är helt rätt utveckling, det menar en av sjukvårdssveriges mäktigaste personer, Mats Eriksson. Han är moderat ordförande i Sveriges kommuner och landstings sjukvårdsdelegation. Under en paneldiskussion om platsbristen i vården i Almedalen för två år sedan sa han: – Jag skulle vilja köra det i botten först. Det är inte ok om vi har ordnat det så i samhället att vi inte använder våra pengar optimalt. När vi har kört det i botten och det kvarstår ett behov. Ja, då måste vi ha fler i så fall. Mats Eriksson vill alltså inte utöka antalet vårdplatser på sjukhusen förrän han sett att vården har uppnått full effektivitet. Vi ska återkomma till honom senare i programmet. Men nu till ett av framtidens sjukhusbyggen. Vi klättrar upp för en smal metalltrappa till en plattform med högt staket runtom. – Man ska inte ha anlag för svindel här. Vi tittar ner på det som ska bli ett av Europas modernaste sjukhus, Nya Karolinska Solna som beräknas stå klart 2017. Informatör Katarina Monhagen visar. – Det till vänster här är de fem sjukhusbyggnaderna som kommer upp ur det nya sjukhuset, och sen har vi de äldre delarna här. Rakt fram här så håller man på med förberedelserna för Akademiska stråket. Och även behandlingsbyggnaden som kommer upp här. Men det nya sjukhuset har fått hård kritik, bland annat från Landstingets egna revisorer, som befarar att bygget kommer att förvärra platsbristen i länet. Hur många sjukhussängar kommer vi ha i Sverige de närmsta åren? Kaliber frågade samtliga 21 landsting om de planerar att öka eller minska antalet sjukhusplatser framöver. Sex landsting svarade att ska öppna nya platser. Två ska dra ner. De flesta planerar ingen förändring. Det pågår en livlig debatt om antalet vårdplatser i Sverige. Vissa menar att vi har för få sjukhussängar. Andra säger att det är en naturlig konsekvens av att vården har moderniserats. En av dem som givit sig in i diskussionen är Pelle Gustafson, docent i ortopedi. Antalet vårdplatser är inte avgörande, skrev han i en debattartikel för några månader sen, han delar den åsikten med många beslutsfattare inom vården. Pelle Gustafson menar att svensk sjukvård orättvist svartmålas i media. Pelle Gustafson tar emot i en kontorsbyggnad i centrala Stockholm: – När vi är som sämst i svensk sjukvård är vi oftast väldigt bra i ett internationellt perspektiv. De länder som går att jämföra med. Och det är det som är den stora styrkan i svensk sjukvård skulle jag vilja säga. Om man tittar på var vi ligger i behandlingsresultat så kan vi mäta oss med vilket land som helst inom vilket område som helst. Den svenska hjärtinfarktvården är 30% bättre än den brittiska, vi har världens näst lägsta spädbarnsdödlighet, vi har världens bästa överlevnad och funktionsförmåga efter stroke, vi har världens bästa överlevnad i AIDS, man kan räkna upp hur många siffror som helst. Det finns mycket att vara stolt över i svensk sjukvård, men det finns också mycket som kan bli bättre. Pelle Gustafson säger att det är för enkelt att bara ropa på mer resurser när det gäller bristen på vårdplatser. – Vi måste lära oss mer om hur vi använder de vårdplatser vi har för det går inte att ärligt säga att vi alltid har vårdplatsbrist för det har vi inte. Vi har periodvis brist på vårdplatser och det ställer till stora bekymmer, så problemet ska inte viftas bort, men lösningen är sannolikt inte att alltid ha fler sängar. Lösningen är att vi lär oss mer om hur vi använder de sängar vi har. Det perfekta antalet patienter per sjukhussängar är omdiskuterat, men en vanlig uppfattning att 90 procent beläggning på ett sjukhus är lagom, då har man några sängar lediga om det skulle krisa sig. Att ha alltför få patienter per plats på ett sjukhus blir dyrt eftersom man då måste stå med massa tomma sängar. Och sambandet mellan antal vårdplatser per invånare och överbeläggningar är inte helt enkelt. Fenomenet med patienter i korridorer och på fel avdelning finns också i landsting med relativt sett många vårdplatser per invånare. Vårdplatsdebattören Pelle Gustafson säger att det inte är rimligt att lägga ännu mer pengar på sjukvården. – Det är också viktigt att andelen av bnp som går till sjukvård inte stiger, för det indikerar en situation som USA nu hamnat i. De ligger på nästan 18% av sin bnp och det stiger. Om sjukvården drar iväg och ökar så kommer rättsväsendet dra iväg och så kommer skolan göra det och så kommer alla andra samhällssektorer öka på det här sättet. Det förstår vem som helst att det har vi inte råd med tillslut. Genom att effektivisera patientens väg genom sjukhuset kan man lösa platsbristen, säger Pelle Gustafson. Men många av dem som arbetar ute på sjukhusen har svårt att se att det går att effektivisera vården mer. My Morin på Södersjukhusets akutmottagning igen: – Det går inte att till minsta lilla detalj effektivisera att hjälpa en 87-årig dam på toaletten. Det är omvårdnad, det är mänsklig kontakt. Det är samtal och det är beröring och det är så många olika saker i det och det är så otroligt individuellt. Många av de My Morin tar emot på akuten är gamla sköra patienter med flera olika sjukdomar som ingen tagit ett övergripande ansvar för i den högspecialiserade vården, de kommer därför in igen gång på gång. – Människor springer runt omkring dig hela tiden, det är hög ljudnivå, skarpa lampor och ljus…. Jag och mina kollegor kommer förbi och försöker titta till dig så gott vi hinner medan vi samtidigt försöker hålla liv i de allvarligt sjuka. Det är den gruppen av patienter som till absoluta majoritet hamnar mellan stolarna. På Helsingborgs lasarett möter vi KG Prütz. Han är njur- och internmedicinare och har arbetat som läkare sedan början av 80-talet. Visst, vården har moderniserats säger han, men omsorgen om människor kan inte gå fortare. – Det tar lika lång tid idag att studera in en stråkkvartett av Beethowen eller Mozart och att framföra den på ett njutbart sätt som det gjorde för 200 år sedan och det tar lika lång tid att trösta en ledsen människa idag som håller på att dö som det gjorde för 10, 15 eller 100 år sedan. Man får inte glömma bort att sjukvården i grunden är en humanitär verksamhet, den måste klara av båda de här sakerna, vi måste bli bättre och utnyttja de medicinska framstegen och teknologiförbättringarna och produktivitetsökningsmöjligheterna, men vi får inte tappa den humanitära, den mänskliga sidan, omvårdnadssidan. Är den hotad idag? – Jag tror den är hotad. När Helsingborgs lasarett byggs om blir det 30 vårdplatser färre. Landstingsledningen säger att de ska kompenseras med 12 på Landskronas lasarett och en satsning på avancerad sjukvård i hemmet, men KG Prütz tror inte att man kan dra ner mer på antalet sjukhussängar. – Det blir lätt så att man tror att allting kan skötas hemma, ‘folk behöver inte ligga på sjukhuset, den bästa sängen är den egna sängen i hemmet' säger man men det är inte tryggt, säkert eller bra att vårdas för en akut hjärtinfarkt eller en svår blodförgiftning hemma i den egna sängen. Då riskerar ett antal människor att dö i förtid om man ska bedriva vården där vid den typen av sjukdomar. Också lungläkaren Charlotta Berling på Helsingborgs lasarett är orolig för hur det ska gå: – Som det är nu så upplever jag att vi har för få vårdplatser, helt klart, och skulle man utöver detta ta bort ytterligare 30 vårdplatser... jag kan inte se framför mig hur det skulle kunna bli en rimlig situation varken för patienter eller personal. Det är helt otänkbart. Vi återvänder till byggplatsen för Europas modernaste sjukhus, Nya Karolinska Solna. Liksom Helsingborgs lasarett förlorar Karolinska sjukhuset vårdplatser men den nya byggnaden, närmare bestämt 110 stycken. Men varje säng står å andra sidan i enkelrum, och ett högteknologiskt sådant. I ett showroom visar Annika Tibell, som är medicinsk chef på programkontoret, hur ett vårdrum på det nya sjukhuset kommer att se ut. – Vi har ett stort hygienutrymme. Alla patienter har ett eget hygienutrymme och det är extremt viktigt. Ska vi gå in och titta? – Man minskar spridningsrisken för infektioner väldigt mycket därför att de här multiresistenta bakterierna vi har och som är mycket mer frekventa i vår omvärld än i Sverige än så länge tack och lov, de bär vi ofta med oss i avföringen om vi har dem. Det innebär att just hygienutrymmet toaletten är en stor risk för att patienter … det här sprids mellan patienter eller genom personalen till patienterna. Badrummet är rymligt med en långsmal spegel framför handfatet så att man kan se också om man sitter i rullstol. I enda hörnet är en dusch och i det andra hörnet. Vad är det för skåp där i hörnet? – Det är vad vi kallar för desinfektor. Där desinficerar man pottor eller en rondskål för att man har kräkts eller så. Och på gammaldags avdelningar så var det ofta en desinfektor på avdelningen. Det här tog man med sig genom korridoren och sprang genom korridoren för att göra rent de här kärlen. Här gör vi det inne hos patienten vilket också minskar risken för spridning av bakterier. Att bygga så att spridningen av bakterier minskas är en viktig prioritering. Men så fort sängplatserna är för få och patienter hamnar i korridoren eller på fel avdelning ökar risken för spridning. Jan Halldin är pensionerad läkare som själv nyligen hamnade på sjukhus, vilket fick honom att fundera över platsbristen. Han opererades på Karolinska universitetssjukhusets öron-näsa-hals-klinik och blev då kringflyttad. – På kvällen vid halv tio-tiotiden kom en äldre sjuksköterska och sa att “tyvärr du måste byta rum för att vi får in en annan patient som inte tillhör öron”. Men det var den här utlokaliseringen då att de måste ta in en patient. Den måste ha det här rummet och då måste jag flytta till ett annat rum, ett fyrbäddsrum där det låg tre patienter. Jan blödde ur näsan och var allmänt omtumlad efter narkosen och operationen. Även om allt gick bra funderade han ändå i efterhand på hur säkert det där var. – Det finns ju väldigt mycket infektioner, man är ju väldigt känslig för det. Så känner man ju en viss oro och så. Så det är ju inte bra, det bad de om ursäkt för. Och jag förstod att personalen hade en väldig arbetsstress och ville gärna berätta för mig hur det var. Sjuksköterskorna berättade för honom om en pressad arbetssituation, hög personalomsättning och låga löner. På Karolinska universitetssjukhuset där han låg är just nu 160 platser stängda därför att man har för få sjuksköterskor. – Den här arbetsstressen och så vidare som det innebär att jobba i vården gör att folk flyr vården. Och det här ständiga ekonomitänket. Istället måste ju sådant som etik ligga i framkanten. Sjukvården är inte som att producera olika materiella saker, som bilar, utan det är något helt annat. Jan Halldin tycker att antalet vårdplatser per invånare är ett bra mått på vårdens kvalitet. – Vårdplatser är något som är väldigt konkret, det går att mäta och det är en förutsättning för att det blir en kvalitet i vården. Sen är de svårt att mäta kvalitet i vården. Vi har minskat alldeles för mycket. Det här med dagkirurgi, den utvecklingen inom vården har vi ju sett i andra länder också. Men varför ska Sverige ligga i botten? Det sker ju konsekvenser. Folk ligger och dör för att vi inte har antalet vårdplatser. Kan vi acceptera det i ett så kallat välfärdsland som Sverige ändå ska vara. Det tycker inte jag. I Kaliber i dag undersöker vi om vi har för få vårdplatser på sjukhusen i Sverige och hur det kommer att se ut i framtiden. De senaste veckorna har vi beskrivit hur patienter har dött och skadats när vårdplatser och personal saknas på sjukhusen. I 15 av 21 landsting har man stängda sjukhusplatser därför att man inte har lyckats behålla sin personal. Vi har hört läkare och sköterskor berätta hur de varje dag använder mycket tid till att hitta plats till patienterna och att arbetssituationen blir allt mer ohållbar. Vår enkät till landstingen visar att majoriteten av dem inte kommer att skapa fler vårdplatser de närmsta åren. Vad är då lösningen på sjukvårdens utmaningar? Ett nytt, högspecialiserat sjukhus byggs alltså i Stockholm. Men det kommer inte kunna ta emot fler patienter, snarare färre. Landstingsledningen säger att de 110 vårdplatser som försvinner där kommer att ersättas med 870 platser på andra sjukhus. Samtidigt har landstinget stora problem med att bemanna de sjukhusplatser man redan har därför att man saknar personal. Hur ska man klara att öppna hundratals nya vårdplatser när man redan idag tvingats stänga över 200 i brist på framför allt sjuksköterskor? – Platser är lätt att ordna men det hjälper ju inte om man inte har personal att bemanna de här avdelningarna med, säger Jan Nygren, ordförande i styrelsen för Danderyds sjukhus, ett av de andra akutsjukhusen i Stockholm. Nygren undrar hur det ska gå när Nya Karolinska Solna öppnar: – Jag är orolig för att hela det investeringsprogram som kom igång en aning för sent för bland annat Danderyd och Södersjukhuset inte kommer vara klart och då har vi ett dubbelt problem, nämligen att vi kanske generellt sett inte har tillräckligt med platser och vi har dessutom två akutmottagningar som inte är färdigbyggda då kan 2017-2018 bli ett problem för de akut sjuka i Stockholms län, utöver de problem vi redan har ska jag väl säga. Hur skulle du beskriva de problem ni redan har? – Det handlar väldigt mycket om sjuksköterskebrist, där akutsjukhusen tyvärr råkar sämst ut. Jag får signaler från våra personalansvariga på Danderyds sjukhus som säger att inte på 25 år har man upplevt något liknande, så det har gradvis blivit värre och värre. Stockholms läns landstings ledning svarar att man i år har varit framgångsrikt med sin rekrytering av personal och att man kommer klara att bemanna sjukhusplatserna. Förlängd introduktion för nyutexaminerade sjuksköterskor hoppas man ska hjälpa upp situationen. Landstingspolitikerna har också budgeterat 59 miljoner i år för att kunna attrahera de allra bästa specialistsjuksköterskorna till viktiga positioner. Men Jan Nygren menar att akutsjukhusen behöver mer resurser än så för att kunna behålla sin personal. – Vi kan knappast skära ner verksamheten ännu mer, stänga vårdplatser leder bara till ökade problem på akuten och det kostar både i kvalitet, vilket är det viktigaste i vården men också i pengar. Så resurser, ekonomiska resurser till akutsjukhusen så att vi kan åtminstone tillfälligt kan erbjuda något bättre villkor för de sjuksköterskor som vi behöver på nätter, obekväm arbetstid, etcetera med mera. Ulf Ljungblad är före detta sjukhusdirektör i både Sverige och i Norge. Han är en av de debattörer som skrivit artiklar om vårdens utmaningar. Han tycker att sjukvården borde organiseras om helt i Sverige för att råda bot på platsbristen. Bland annat borde man separera akutvård från planerad vård. – Problemet med akutsjukhusen är att där kolliderar den planerade vården och den akuta vården. Det är detta som skapar kaos. Det är som att bilindustrin skulle bedriva garantiservice och reparationer samtidigt som de producerar bilarna. Det blir inge bra säkert. Ja, sjukhusen är speciella organisationer på det sättet att de både ger akut vård och planerad vård. Det går inte att slimma ett sjukhus på samma sätt som en bilfabrik, man måste alltid ha beredskap för det akuta. Häromveckan rapporterade Ekot att mer än var tredje läkare på landets akutmottagningar är olegitimerade. Ulf Ljungblad menar att bristen på kompetent personal på akuten gör sjukhusen mindre effektiva, oerfarna läkare tenderar att lägga in patienter i onödan. – Det är alldeles för okvalificerade doktorer på akutintaget. De doktorerna har alldeles för liten tillgång till kompetenta doktorer. Det finns sällan någon doktor som är komplett ansvarig för att akutintaget fungerar. Dessutom är sällan akutintaget prioriterat av sjukhusen och sjukhusledningarna. Det är den plats som det är mest ointressant för doktorerna att arbeta på. Det är ett hundgöra att gå på akutintaget. Det ska vara de mest kompetenta doktorerna som är på akutintaget för det är där de svåraste avgörandena tas. Men i Sverige och många andra länder är det ju faktiskt tvärtom. Vårdens framtida utmaningar handlar mycket om prioriteringar. Hur mycket vård ska ges, och till vem? En allt äldre befolkning med allt fler sjukdomar kommer ställa stora krav. Tack vare den medicinska utvecklingen kan vi göra oändligt mycket mer än tidigare, men begränsningarna i pengar, personal och sjukhussängar finns kvar. Det betyder att vårdpersonal allt oftare ställs inför etiska dilemman där de måste välja att aktivt avstå från möjliga behandlingar. Intensivvårdssjuksköterskan Emanuel Sjöström på intensiven på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge efterfrågar tydliga prioriteringar från chefer och politiker: – Kravet som jag vill ställa på både organisationen och på lagen och på de som bestämmer, ‘hur vill du att vården ska va? Vilka vill du ge vården till?' för vi kan vårda alla och det kan vi göra länge. Men alla får inte plats, utan ni måste bestämma er. Hur ska vården se ut? Ska vi vända varannan timme för att minska trycksår eller för att lungorna ska må bra? Eller var fjärde timma? För att ska vi borsta tänderna för att undvika lunginflammation eller ska vi göra det bara två gånger per dag? Mats Eriksson är moderat politiker och ordförande i sjukvårdsdelegationen på Sveriges Kommuner och landsting. Vi ställer sjuksköterskan Emanuel Sjöströms fråga om prioriteringar till honom. – Vi har ju fastslaget i Sveriges Riksdag en prioriteringsutredning, men om jag får vara lite mer personlig, för mig är inte det viktigaste att förlänga livet till varje pris med enstaka dagar, veckor eller månader. Sen kan jag förstå problematiken som medarbetare i vården står inför, vem ska fatta det beslutet? För mig är det en dialog som måste till. Det går inte att fatta ett politiskt beslut som säger “så här är det” för det kan kanske vara olika beroende på vilken individ det är och vilken situation man är i. De senaste veckorna har Kaliber berättat om patienter som dör på grund av platsbrist och att sjukhuspersonal säger upp sig när bristen på sjukhusplatser gör arbetet för tungt. Vi påminner Mats Eriksson, en av sjukvårdssveriges mäktigaste personer, om vad han sa på seminariet för två år sen. – Jag skulle vilja köra det i botten först. Det är inte ok om vi har ordnat det så i samhället att vi inte använder våra pengar optimalt. När vi har kört det i botten och det kvarstår ett behov. Ja, då måste vi ha fler i så fall. Ser du att botten är nådd vad gäller antal sjukvårdsplatser i Sverige? – Jag hoppas att vi inom en väldig snar framtid har hittat de här väldigt optimala och bra flödena så att man får sin vård på rätt ställe. Man blir inte inskickad i ambulans från ett äldreboende utan man får sitt behov tillgodosett där, vi har en hemsjukvård som kan lösa mycket mer i hemmet. Vi har ungefär tio procent vårdskador i Sverige. Det är så i hela världen. Det är inte ok, vi måste jobba med att få ner den betydligt. Det blir väldigt många personer som ligger i en säng som vården själv har åsamkat en vårdskada. Ofta är det infektioner. Det finns ganska mycket att göra. När vi har detta så nära optimalt som går, har vi fortfarande platsbrist på sjukhusen, då ska jag vara den förste som fattar sådana beslut. Vi har träffat mycket vårdpersonal som säger att det går säkert att göra saker effektivare, men som det ser ut här och nu så behövs det fler platser. – Ja och det kan det finnas, men jag är säker på att vi är inne i en period där man jobbar mkt med kommunerna, hittar rätt flöden, minska onödiga inläggningar och vårdskador och jag tycker man ska göra det först, ibland måste man ha lite is i magen i detta. Men vi ser ju redan nu att patienter har dött och kommit till skada på grund av platsbrist. Har man inte nått botten då? – Nej för jag tycker inte att vi jobbar optimalt än med kommuner och hemsjukvården och så. Det är oerhört tragiskt, men vi måste också räkna med att sjukvården är en delvis lite riskfylld bransch. Den ska ju helst inte vara riskfylld för att det möjligen är fel kompetens eller fattas platser, men det är möten mellan människor och man kan ha komplicerade tillstånd där inte alltid symptomen är så jättelättlästa. Det kommer alltid tror jag att ske misstag eller brister i vården men de ska ju vara så få som möjligt. Reporter/producent: Maja Lagercrantz och Anna Iversen Exekutiv producent: Thomas Björklund kaliber@sverigesradio.se
Överbeläggningar och felplacerade patienter är vardag på landets sjukhus. Förra veckan visade vi att platsbristen leder till att patienter dör. I dag berättar vi om en ond cirkel där arbetsbelastningen får sjuksköterskor att säga upp sig. Men först till en av de patienter som blivit svensk sjukvårds Svarte Petter. Vill du ha kaffet eller kakan? – Kakan. Sture Lundquist sitter i sin permobil i solen utanför korttidsboendet Sjöglimten i Norrtälje och äter toscakaka. För ett halvår sedan var han en pigg 89-åring som spelade gitarr och klarade sig själv utan hemtjänst. I dag kan han inte gå själv, och han behöver hjälp med allt från att laga mat till att gå på toaletten. – Jag är uppfödd att jag ska klara mig själv så långt det går men… men när man inte kan göra nåt med händerna... Det var i höstas som Sture föll och bröt både nacken och lårbenet. På sjukhuset fick han också lunginflammation och på grund av platsbrist flyttades han flera gånger mellan olika avdelningar. När han var färdigbehandlad var han fortfarande för svag för att klara sig hemma. Han skulle ha behövt rehabilitering men där fanns ingen sådan plats. Istället blev han kvar en månad på sjukhuset i väntan på att komma till det kommunala boendet Sjöglimtens korttidsboende. Men här kan han inte heller stanna kvar. – De vet ju inte vad de ska göra av mig egentligen utan det förslag de har det är då att om jag nu kan klara mig hemma, eh… Ja, Sture ska troligen flytta hem till lägenheten i Norrtälje igen, efter att ha bott på olika sjukhus och boenden ända sedan september. I förra veckans Kaliber berättade vi att många vårdskador på landets sjukhus kan kopplas till brist på vårdplatser eller personal. Bland förra årets Lex Maria-beslut fann vi 35 dödsfall som helt eller delvis orsakats av plats- eller personalbrist. Nu handlar det alltså om orsakerna. Vårdplatserna på sjukhus har minskat de senaste åren och Sverige har nu minst platser per 1000 invånare i västvärlden. Vår sjukvård har blivit effektivare och behandlingarna går allt snabbare. Samtidigt blir befolkningen äldre och personer som Sture Lundqvist förväntas klara sig själva högre upp i åldrarna. – Jag kan äta själv… Över kaffet och toscakakan förklarar Sture hur kroppen påverkats av det senaste halvårets åkommor… – …men händerna de är okänsliga de här händerna och jag har svårigheter att trycka på knappar och... Jag klarar tv:n ganska bra. När benbrottet och lunginflammationen läkt blev Sture alltså kvar på sjukhuset en månad. Det fanns ingen plats inom rehabiliteringen och han var för svag för att skickas hem. Kommunen kunde inte heller ordna plats på ett lämpligt boende. Istället upptog han en sjukhusplats i onödan. Norrtälje kommun har haft ont om platser på särskilda boenden, men Cristine Dahlbom-Nygren på Sjukvårds- och omsorgskontoret säger till Kaliber att det blivit bättre och att man från och med i år kommer att ha tillräckligt många platser. Enligt lag är kommunerna skyldiga att skaffa fram särskilt boende eller hemtjänst inom fem dagar efter det att patienten är behandlats klart på sjukhus. Klarar kommunerna inte det måste de betala en straffavgift för varje dag som patienten ligger kvar på sjukhus. Förra året fick landets kommuner betala 174 miljoner kr till sjukhusen i såna avgifter. Det visar Kalibers enkät till samtliga landsting. – Ännu dyrare blir det för sjukhusen som måste upplåta sina sängar åt färdigbehandlade patienter. Enligt Socialstyrelsen kostar det landstingen 1,7 miljarder under 2012 – alltså tio gånger mer än för kommunerna. Ett av sjukhusen som har problem att få iväg sina färdigbehandlade patienter är Danderyd Sjukhus i Stockholm. – Då ser vi att på kvinnokliniken finns det platser… Chefläkare Carl-Göran Ericsson sitter framför sin dator där han kan följa hur många lediga platser de olika avdelningarna har timma för timma. Det är några dagar efter jul och sjukhuset har många överbeläggningar, det vill säga fler patienter än vad det finns vårdplatser och personal för. – På ortopedsidan finns det en del platser… de kommer säkert bli fulla… och kanske behöver det läggas ortopedplatser på kirurgen också. Telefonen ringer och Carl-Göran Ericsson lyfter luren: – Jag tror att det här är från akutmottagningen… Eriksson...hej. Carl-Göran blir uppringd av en läkare från akuten som undrar vad hon ska göra med en patient hon inte har någon ledig plats för. Flera av sjukhusets sängar är upptagna av äldre patienter som är färdigbehandlade och som väntar på att kommunen ska ordna särskilt boende åt dem. – Jag har nyss haft kontakt med infektion också och de har speciell smitta där på någon sal så att de inte kan lägga mer än en patient där. Carl-Göran Ericsson instruerar akutläkaren hur hon ska placera patienterna… – ...och då tycker jag att man redan nu planerar in flyttning av fyra till sex patienter till kirurgen från medicin, sådana som är stabila, färdigbehandlade. Fem vardagar är alltså den maxtid kommuner har på sig att få fram ett på särskilt boende eller hemtjänst så att patienterna kan lämna sjukhuset när de vårdats färdigt där. Men såhär vid storhelger med många röda dagar kan fem vardagar bli betydligt längre tid berättar chefläkare Carl-Göran Ericsson när han har lagt på luren. – De här fem dagarna om man utnyttjar de här fem dagarna kan de bli 17 dagar över helgerna, så jag skulle vilja säga att det är ett lagstadgat systemfel att fem dagar kan bli sjutton. Och hur mycket kostar det er för varje dag som patienten ligger kvar fast att den inte borde? – Pengar är inte huvudproblemet egentligen även om det kostar oss kanske ungefär 6-7 000 kr per dygn och efter fem dagar får vi, jag tror 3 400 från kommunen, då kostar det oss 3000 så att säga emellan, men den stora kostnaden är ju i slitaget i personal, det är otroligt jobbigt att ha överbeläggningar och att väcka patienter för att flytta till andra avdelningar. Det är inte bra att patienter med en åkomma vårdas på fel klinik, det är större risk för vårdskador och därigenom längre vårdtider. Så det är det stora, riskerna för patienterna och slitage för personal. Det är dom som får betala. Ja, ett problem för landets pressade sjukhus är att det ligger kvar patienter som är färdigbehandlade men som kommunerna inte tar emot. Patienterna blir ofta en slags Svarte Petter som både kommuner och landsting vill bli av med. – Vi skulle behöva överenskommelse med alla kommuner om att man har en funktion som tar emot och vårdplanerar patienter, alla röda dagar, sju dagar i veckan året om. Det skulle lösa vårt problem det är jag säker på. Carl-Göran Ericsson undrar varför samarbetsorganisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL) inte tagit tag i problemet som funnits länge. – Sveriges kommuner och landsting det hörs ju på namnet att man borde se till att det blir en optimal samverkan. Ska vi börjar med att du presenterar dig? – Ja, Mats Eriksson, är ordförande i SKL:s sjukvårdsdelegation….. Varför har ni inte fixat det här med samordningen? – Vi jobbar med frågan mellan två olika delegationer här. Det viktiga är väl att man inte ska behöva ligga fem dagar heller… utan när man inte behöver sjukhusets resurser så ska man ligga någon annanstans. Men den här lagen har ju funnits länge? – Man kan nog säga att samarbete är lite svårt. Sen har vi sagt till staten att det kanske är dags att förändra lagstiftningen, men det är inte gjort än. Nyligen tillsatte regeringen en utredning som ska se över femdagarsregeln och samarbetet mellan kommun och landsting. Men det är inte bara att patienter ligger kvar för länge som gör att det saknas platser på sjukhusen, det finns en annan och kanske ännu viktigare orsak – det fattas sjuksköterskor. Sen Kaliber besökte Danderyds sjukhus i vintras har platsbristen där förvärrats. Man har nämligen tvingats stänga 33 platser därför att man saknar sjuksköterskor. Och samma sak händer på många sjukhus. På Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm står 160 sängar tomma på grund av sjuksköterskebrist. En avdelning bemannas helt av hyrpersonal. På en annan avdelning bestämde man sig i höstat för att hyra in sig på privata mottagningar på stan för att kunna operera sina patienter. – Då hyrde vi extern operationssal hos privata vårdgivare där vi åkte ut själva som operatörer och så hyrde vi övrig personal och tog med oss våra egna patienter. Gunilla Tegerstedt är tillfördordnad områdeschef för gynekologi på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, där man bland annat behandlar kvinnor med förlossningsskador, cystor och endometrios. Eftersom operationsavdelningen saknar sköterskor kan patienter få vänta i upp till 8 månader på operation här, och det var därför som de valde att hyra in sig hos privata vårdgivare berättar Gunilla Tegerstedt: --Vi tittade på vår operationskö och så valde vi ut de patienterna, de mest friska. För att på de här privata vårdenheterna vill man helst ha friska patienter, de ska vara lätta att söva, och det innebär att våra sjukaste patienter, de kunde vi inte operera så de står kvar ju kvar i kön. Så då åkte era läkare ut till de här privata vårdgivarna på stan och opererade i deras operationssalar? – Precis, så gick det till. Det låter dyrt att hyra in sig på privata ställen… – Ja det var förstås dyrt, det kostade mellan 45 och 65 000 per operationssal per dag. Som Karolinska fick stå för, fast att man redan har sina egna operationssalar? – Ja. Det var alltså för att det saknades narkos- och operationssköterskor som avdelningen hyrde in sig hos privata vårdgivare under nio dagar till en kostnad av cirka en halv miljon kr. Hur kommer det sig att de här privata vårdgivarna där ni hyrde in er kan rekrytera sjuksköterskor men att Karolinska inte kan det? – Delvis är det förstås löner, men inte bara det, jag tror också att det är många som lockas av att arbeta på små enheter där man ej behöver gå jour, där man kan jobba dagtid, där man kan arbeta med friska patienter. Så det är lite lättare arbete helt enkelt? – Ja. I år planerar kliniken att öppna en egen dagmottagning för att beta av köerna. Gunilla Tegerstedt säger att det var problematisk att hyra in sig hos privata vårdgivare – även om det var bra för de patienter som på så sätt fick sin operation. – Alltså vi tänkte på våra patienter… vi var ledsna för att de inte kunde bli opererade så vi kände patienterna och de kunde lita på vi följde med och att vi opererade på det sätt som vi skulle ha gjort i Huddinge. Och varför har ni inte fortsatt med det här nu då? – Det beror mycket på att det är svårt att välja ut patienterna som är tillräckligt friska för att operera i den här privata enheten för där vill de ha bara patienter som är friska typ, som är lätta att söva, som inte har för mycket andra sjukdomar, helst unga också. Så då blev det lite konstig prioritering, att de friskaste fick vård först? – Absolut så blev det. Medan universitetssjukhusets kirurger opererade patienterna på privata mottagningar i city stod alltså deras egna operationssalar i Huddinge tomma. Vi besöker ännu en sal som är tom i brist på sjuksköterskor på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Specialistsjuksköterskan Emanuel Sjöström visar runt på intensivvårdsavdelningen: - Så då går vi in på en sal som egentligen är tom nu då men, det här är en fyra-sal och här... när vi har plats för 12 patienter då är den här salen också full. Så är det här ett av de rummen som är tomma på grund av personalbrist? – Exakt. Intensivvårdsrummet ser ut som ur en Science fiction film. Det är nästan 100 kvadrat stort, med två högteknologiska sängar och tillhörande datorer, respiratorer och dialysapparater. De här vårdplatserna kostar 40 000 kr per dygn och är till för människor som svävar mellan liv och död. – Nu simulerar vi att det här är en patient med den här lungan och om man är så trött att man inte andas, då går respiratorn in och andas åt en och då larmar den först och talar om att nu måste ni komma och kolla… Det finns 12 sådana här platser här i Huddinge men sedan några månader tillbaka står två av dem tomma. Inte för att det saknas patienter utan för att det saknas sjuksköterskor. – Om vi hade haft tillräckligt många sköterskor skulle vi kunna ha fler vårdplatser, vad som händer och har hänt under den här tiden är att vi varit tvungna att jobba mycket extrapass, sjuksköterskor och undersköterskor måste jobba dubbelpass, båda dag-kväll eller kväll-natt... Emanuel berättar att 12 specialistsjuksköterskor på den här avdelningen har sagt upp sig bara sen i januari – Det är många faktorer som spelar roll, det är inte bara en punkt men faktum är ändå att vi har för lite personal och att de som finns här mår jättedåligt just nu. Emanuel berättar att jobbet som sjuksköterska har blivit tyngre under de 12 år han jobbat här: – Jag tycker att arbetsgivaren försöker att möta eländet med att dra ner på vårdplatser men lyckas ändå inte för det räcker ändå inte för det är så många som slutar och så många vårdtunga patienter att ta hand om. Stockholm är det landsting i landet som har minst antal vårdplatser per person. När hundratals platser dessutom stängs i brist på personal så ökar trycket ytterligare på avdelningarna Just det, de där breven som du prata om… – Du kan få se lite hur de ser ut här... Emanuel Sjöström som är avdelningens skyddsombud har bett sina kollegor skriva ner hur de upplever arbetssituationen på intensiven, nu läser han upp några citat ur breven. – ”Tack Emanuel, valde att säga upp mig igår då jag kände att det blivit för mycket och måste se till min hälsa, tungt men genomtänkt beslut.” /Vänligen sjuksköterska... – En läkare skriver: ”…känns sorgligt att det gått så långt…” – En annan läkare har skrivit: ”…för alla, framför allt IVA-sköterskorna är läget ohållbart, det handlar trots allt om en arbetsplats om inte ett krigstillstånd...” – Och så är det ett långt brev från en sköterska… och….”Jag är som sagt förtvivlad… och utmattad i själen av allt detta jag ser heller ingen ljusning som kan hålla modet uppe. Tvärt om ser jag ju att vi inom kort har förlorat ett dussin sköterskor till… som då lämnar för en mer mänsklig arbetsbelastning. Det här låter förtvivlat, det är det också men vi kan inte säga att vi ska dra ner på platser för det har vi redan gjort och det betyder att patienter som behöver vård dör i förtid…” – Sen avslutar hon med ”Det här blev ett riktigt klagobrev, tack för att ni ville lyssna. Jag är i grunden stolt över mitt jobb och det jag gör.” Klas Östman är presschef på Karolinska universitetssjukhuset. Hur kommer det sig då att ni inte kan hålla alla de här platserna öppna som ni borde hålla öppna? – Brist på sjuksköterskor – Det är hela förklaringen egentligen. Och varför kan ni då inte bemanna med sjuksköterskor? – Därför vi lyckas inte anställa fler. Och varför lyckas ni inte med det? – Därför att det inte finns tillräckligt många, det är nationell brist på sjuksköterskor, och sen har vi ju som universitetsjukhus med väldigt avancerad vård också lite speciellt för vi kan ju inte ta vilka sjuksköterskor som helst, det är inte i första hand de nyutexaminerade grundutbildade sjuksköterskor som vi behöver, vi behöver ju erfarna och gärna specialistutbildade sjuksköterskor och de trollar man inte fram hur som helst. Men det är ju inte bara det att ni inte lyckas anställa nya sjuksköterskor till exempel, som på Intensivvårdsavdelningen i Huddinge där jag var och där väldigt många har slutat nu. – Det där varierar, men generellt sätt så har vi inte jättestor personalomsättning, den ligger på ungefär 10 procent per år. Sen är det vissa kliniker som har speciellt stora problem, svårt att rekrytera och många som slutar… det blir ju en ond cirkel därför att om många slutar blir arbetssituationen pressad och då blir det svårt att rekrytera flera. Karolinska universitetssjukhuset har bland annat infört trainee-utbildningar och karriärsstegar för att locka sjuksköterskor. Och den medarbetare som rekryterar en ny sjuksköterska får 25 000 kr i bonus. Men det tycks inte hjälpa - just nu fattas 160 sjuksköterskor på sjukhuset. Stockholms läns landsting gick förra året med nästan en miljard i överskott. Vi frågar Klas Östman varför man inte bara höjer sjuksköterskornas löner? – 5000...det är i själva verket lite mer… Han tar fram miniräknaren i mobilen. – Om du höjer lönerna för dem med 2000 kr per år blir det 24 000 per år per sköterska… 132 miljoner. Vad är det du har räknat ut här? – Jag har räknat ut att det skulle kosta 132 miljoner om vi höjde alla sköterskors löner rakt av med 2000 kr i månaden, så skulle det kosta 132 miljoner på ett år. Och det har ni inte råd med, eller? – Nej. Men har ni råd att ha stå med så många tomma platser som ni inte får betalt för av landstinget? – Nej. Hur mycket kostar det? – Det blir ju också hundratals miljoner i värsta fall… Hur stort problem är det här med sköterskebristen för Karolinska sjukhuset skulle du säga? – Jag skulle säga att det är vårt största problem precis som jag tror att det är för de allra flesta sjukhus i Sverige. Över hela Sverige stängs vårdplatser på sjukhusen därför att det fattas sjuksköterskor. Kaliber har frågat samtliga landsting om de just nu har stängda vårdplatser på grund av personalbrist. 15 av 21 landsting svarade ja. På Helsingborgs lasarett tex, har man stängt sex platser på grund av sjuksköterskebrist. Samtidigt ökar trycket från patienter, berättar sjuksköterskan Anja Backlund. – Jag tror att det är fler äldre som behöver vård och söker sig in till sjukhuset. Anja Backlund säger att det blivit vanligare att sjukhuset har fler patienter än vad det finns platser och personal för. – Framför allt de sista 4-5 åren har man märkt en konstant ökning, innan kunde det vara perioder när det var högre tryck och vi hade kanske överbeläggningar nån kort stund, men sista åren så känns det som att trycket har varit högt året runt. På Akademiska sjukhuset i Uppsala sade flera sjuksköterskor och läkare upp sig förra året. Det ledde till att man tvingades stänga vårdplatser. Just nu är mellan 50 och 60 platser stängda på grund av personalbrist. Infektionsläkare Erik Salaneck berättar om en avdelning där personalen går på knäna. – Arbetsbelastningen, stressnivån, känslan av att inte ha utfört ett gott arbete när dagen är slut har bidragit till detta. Jag vet att många har uppgett också den inte särskilt positiva löneutvecklingen på det här universitetssjukhuset som ytterligare en anledning så det finns ju många faktorer. Det är definitivt så att vi har slitit ut våra sköterskor och inte betalat dem tillräckligt. Erik Salaneck menar att ett stort problem är att man dragit ner på antalet vårdplatser. – Om man inte är insatt i sjukvården kan tycka att färre vårdplatser, att det blir mindre arbete men det blir precis tvärt om. Vi ska utföra samma uppdrag med mindre resurser så vi har precis lika många patienter som kommer in på sjukhuset men vi har färre sängar att lägga dem på. De betyder att det blir mer flyttningar mellan avdelningar, snabbare hemgångar, de som ligger inne är alla väldigt sjuka. En sköterska som för tio-15 år sedan hade hand om 10 patienter kanske hade fem som var dåliga och fem som var på väg att bli bättre. Nu har samma sköterska samma antal patienter men de är betydligt mer vårdkrävande. De behöver fler insatser. Det är alltså jobbigare att ta hand om tio patienter idag än för tio-femton år sen. Divisionschef Mikael Köhler på Akademiska sjukhuset håller med om att de inskrivna patienterna kräver mer vård idag än tidigare. Han säger att sjukhuset just nu ser över lönerna och hur mycket personal som behövs för varje sängplats. Men det här med att många sjuksköterskor slår larm om att de tycker att arbetsmiljön har blivit alldeles för tuff på sjukhusavdelningarna, kan det spela in? – Det kan spela in. Vi har ett problem med att rekrytera sjuksköterskor, men vi har ett starkt inflöde. Men vi har under en period hamnat efter. Det ska sägas. På Gävle Sjukhus har över hälften av sjuksköterskorna på akuten sagt upp sig på drygt ett år. Sjuksköterskan Rafael Saers säger att sjuksköterskebristen märks: – Dels blir det ju svårt att täcka korttidsfrånvaron, att folk blir sjukskrivna, det är svårt att få in vikarier. Sen är det ju svårt att lägga ett schema som blir vettigt. Det sätts upp listor på många olösta pass. Man blir ofta inringd på lediga dagar för att komma in och täcka korttidsfrånvaro och så. Gävle sjukhus har inte stängt nåra vårdplatser trots att det saknas sköterskor. Divisionschef Helena Björkman, säger att man försöker rekrytera ny personal. Och genom intervjuer försöker man ta reda på varför de gamla har slutat. – Det finns många orsaker till det förstås, och de stora delarna handlar om arbetstider, ökad arbetsbelastning, ökad mängd patienter som kommer. Det är liksom grundproblematiken. Och det är ett problem som vi delar med många andra akutmottagningar. Ja, allt sjukare och allt äldre patienter som behandlas för allt fler åkommor i ett allt högre tempo skapar en tung arbetsbelastning på många avdelningar. När sjuksköterskor säger upp sig en efter en tvingas sjukhusen stänga vårdplatser. I dagens Kaliber har vi hört att platsbrist ofta är detsamma som personalbrist, och att 15 av 21 landsting just nu har stängt sjukhusplatser därför att det saknas personal. Vi har också hört att äldre patienter ofta ligger kvar på sjukhus efter att de behandlats klart därför att kommunerna inte ordnar särskilt boende till dem i tid. 174 miljoner kr fick kommunerna betala i straffavgift till sjukhusen under förr året. 89-årige Sture Lundquist i Norrtälje ska snart flytta hem till sin lägenhet igen, för korttidsboendet där han vårdas idag är just bara ett korttidsboende. Men han oroar sig lite för hur det ska gå eftersom han har svårt att röra sig, ser dåligt och behöver hjälp med det mesta. Tror du att det går att flytta hem? – Ehh… ja de har ju gjort i ordning här hemma så... med alla attiraljer och telefoner och grejer och nu ska vi hem och prova…. men som sagt jag behöver ju hjälp på morgonen, och middag och kvällen. Nästa vecka fortsätter granskningen av platsbristen i svensk sjukvård. Då får vi höra vad Sveriges kommuner och landsting vill göra åt problemet. Reporter/producent: Maja Lagercrantz och Anna Iversen Exekutiv producent: Thomas Björklund kaliber@sverigesradio.se
Stella kallas mirakelflickan. När hon var sju år hamnade hon i det iskalla vattnet i skärgården och drunknade, hon hittades flytande på mage med is i ansiktet. Kroppstemperaturen var bara 13 grader, men Stella överlevde och klarade sig bra. Troligen är det tack vare kylan. Stella var nedkyld innan hon sedan drunknade vilket gjorde att hennes hjärna klarade sig bättre än den annars skulle ha gjort. Det här är ett unikt olycksfall med lyckligt slut, men faktum är att kunskapen om hur kyla påverkar hjärta och hjärna redan används inom vården. Dagens program handlar om hur man behandlar plötsligt hjärtstopp och hjärtinfarkter genom att kyla ner patienter. Vid en lägre kroppstemperatur klarar kroppen belastningen från en blodpropp bättre. Medverkar gör bland andra: Arvid Otterlind, överläkare i barnanestesi och intensivvård vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus samt Hans Friberg, överläkare vid Intensivvårdsavdelningen på Univeristetssjukhuset i Lund och expert på nedkylning.