Podcast appearances and mentions of gustav adolfs

Denna podcast publicerades ursprungligen 6 november 2019. Vi återpublicerar denna fem år senare, och önskar alla lyssnare en härlig Gustav Adolfs-dag! Den 6 november är det Gustav Adolfs-dagen, vilket högtidlighålls på olika sätt runt om i så väl Sverige som i andra delar av Europa. Vi hedrar honom med en podcast om hans barndom, hans världssyn och hans betydelse för Sverige och världen. ”Det skall komma ett gult Lejon från Norden, som skall angripa och besegra Örnen. Innan detta sker, skola dock allehanda plågor och hemsökelser vederfaras folken. Kristi fiender skola uppbjuda all sin kraft. Men det väldiga Lejonet skall med sin lilla hop av rättfärdiga, stärkt av Guds allmakt, nedslå ondskans herradöme, gripa Örnens spira och underlägga sig hela Europa och delar av Asien och Afrika. Folken skola med glädje hylla denne gudfruktige härskare, mäktig av under och stora gärningar [...]Då det nordiska lejonet fullbordat sitt lopp, skall frid och endräkt överallt bli rådande och Herrens ankomst och den yttersta dagen skola därefter snart vara att förvänta.” Så låter delar av den profetia som tysken Paracelsus gav ut i början av 1500-talet, och som mer än hundra år senare så starkt skulle komma att förknippas med Gustav II Adolf, eller Gustav Adolf den store som riksdagen beslutade att han för alltid skulle kallas. I den här podcasten blickar vi tillbaka till ett oroligt Europa som delades av religiösa strider mellan protestanter och katoliker. Vad var det för ett samhälle som Gustav Adolf växte upp i? Vad har han haft för betydelse för Sverige och världen? En podcast om inspirerande hjältedåd, som manar till stolthet hos dig som svensk. Efter att ha hört detta program kommer du förhoppningsvis ha en än större förståelse för vad det innebär att vara svensk, vad Gustav Adolf och många andra offrade för vår frihet från utländskt välde. Låt dig bildas, men låt dig också inspireras! Inlägget Ur arkivet: Om Gustav Adolf den store dök först upp på Dagens Svegot.

Efter mer än 50 år i långbänk har frågan om Stockholmsoperans framtid utvecklats till den svenska kulturpolitikens värsta surdeg. Under tiden har hundratals miljoner gått till olika konsulter. Den 27 juni fattade regeringen beslut om att anslå ytterligare 325 miljoner kronor till Fastighetsverket för en renovering av det existerande operahuset vid Gustav Adolfs torg, det så kallade Nollalternativet. Samtidigt finns en plan som tagits fram på privat initiativ som skulle ge Stockholm ett operahus vid vattnet såsom Sydney, Köpenhamn och Oslo, skriver Thomas Nordegren i den andra delen av artikelserien Operatragedin. Inläsare: Staffan Dopping

Vi gästas av Andy Zetreus, avgående ordf för RFSU-Malmö, som nu börjar på Positiva Gruppen i Stockholm. En liten demo för Ukraina hölls lördagen den 24/2, på årsdagen av invasionen, och söndagens (25/2) Palestina-demo från Gustav Adolfs torg var ENORM, vi var på plats. Teateföreställningen "Tick, tick, boom" hade premiär på Hipp i fredags och Claes såg filmen "All of Us Strangers". Musik i programmet: Ya lel - Bashar Murad Hardstyle fish - Little Big, Little Sis Nora Маніяк - Ily B (I love you Both) The power of love - Frankie goes to Hollywood Religion - Boy George Vestrið villt - Bashar Murad, Einar Hrafn Stefánsson

Allerheiligen wird in Schweden manchmal, aber nicht immer am 1. November gefeiert. In diesem Jahr gedenken die Schweden am 5. November ihren Toten. Warum das so ist? Und warum dieses Fest ein besonders schönes ist, das erfährst du in dieser Episode. Am 6. November wird dann gleich wieder gefeiert. Nun ist der König Gustav II. Adolf der Anlass, der legendäre Schwedenkönig, der 1632 in der Schlacht bei Lützen fiel. Besonders Uppsala und Göteborg verehren den Urenkel des Gustav Vasa sehr. Warum? Auch das wird in dieser Episode verraten. Du willst Elchkuss unterstützen? Dann besuche uns bei Steady: https://steadyhq.com/de/elchkuss-schweden-entdecken/about Falls bei dir die Shownotes nicht angezeigt werden, dann findest du sie auf jeden Fall bei Podigee: https://elchkuss.podigee.io/

I detta avsnitt möter ni följande valarbetare, Sven Erik Rasmusson, Kristina Westling, Joakim Sandell. No samtalar om valfrågorna och känslorna i valrörelsen nere på valstugan på Gustav Adolfs torg.

Längs karga klippor och en vindpinad kust möter vi onda gärningar och gengångare. Men också vänskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En vänskap så hjärtinnerligt stark att den inte ens kan hindras av döden.Elsalill och hennes fostersyster är de allra bästa vänner i Herr Arnes hushåll. Men tillvaron kommer att ta en brutal vändning till ett liv kantat av ond bråd död, olycklig och omöjlig kärlek och svek.Elsalill, blir vittne till hur hennes fosterfamilj brutalt rånmördas av tre män. Förövarna tror att de osedda utfört denna blodiga gärning, men för Elsalill klarnar minnesbilderna allt mer. Och oundvikligen ställs hon inför ett livsavgörande beslut. Ska hon välja rättvisan eller kärleken?"Herr Arnes pengar handlar om goda människor och om illgärningsmän, om svåra brott och om fåfäng vilja till försoning. Den tror på kärleken och på det höga men bittra i att uppoffra sig." sa regissören Åke Falck under repetitionerna av föreställningen i de dåvarande studiolokalerna på Gustav Adolfs torg i Stockholm.Herr Arnes pengar av Selma LagerlöfBearbetning: Bertil MalmbergBerättare: Barbro Hiort af OrnäsI rollerna: Herr Arne – Sven Bergwall, Herr Arnes hustru – Märta Arbin, Elsalill – Jane Friedmann, Fostersystern – Öllegård Wellton, Torarin – Jan-Erik Lindqvist, Torarins mor – Sif Ruud, Sir Archie – Ulf Palme, Sir Philip – Sven-Eric Gamble, Sir Reginald – Arthur Hulthing, Olof hästskötare – Georg Skarstedt, Skepparen – John Elfström, Värdinnan på rådhuskällaren – Birgitta Valberg, Värden på Branehög – Axel HögelDessutom medverkade: Nina Scenna, Märta Dorff, Ivar Wahlgren, Kerstin Karte, Tor Isedal, Curt Broberg och Sven-Olof BernMusiken framfördes av Göteborgs Radioorkester under ledning av Sixten EckerbergKompositör: Gösta NystroemStudiotekniker: Lars KarlssonRegi: Åke FalckFrån 1954.

I säsongens sista avsnitt delar vi med oss av våra allra bästa tips för den där extra fräscha sommarkänslan:C-vitamin för att skydda den känsliga huden i ansiktet mot pigmenteringar, BUS-droppar för att fuska fram brännan, solspray för återkommande påfyllning av livsviktig SPF OCH SJÄLVKLART lite kosmetika och parfym för att pigga upp det hela.När vi sedan djupdyker långt under den solglittrande vattenytan gör vi oss av med lite ånga och säger vad vi tycker om Pridehästen på Gustav Adolfs torg, inför World Pride. Hbtq-konstnärer kan så mycket bättre, ge oss en staty av Selma Lagerlöf istället!Tune in och Glad Sommar, kära lyssnare. I höst hörs vi igen! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens avsnitt bland annat: Malmö spenderar 900 000 SEK på rosa blinkande enhörning, flergångskasse gjord på förnyelsebara råvaror beläggs med plastpåseskatt, rasblandning väcker starka känslor mellan hunduppfödare, 3 000 år gammalt skytiskt DNA kan användas för mänskliga kloner samt anonyma militärer bakom andra brev om ett förestående franskt inbördeskrig uppmanas säga upp sig https://radio.bubb.la/onsdag-19-maj-2021/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Malmö stad spenderar 900 000 SEK på sex meter hög och tio meter bred rosa blinkande enhörning som ska pryda Gustav Adolfs torg samtidigt som staden får 6 miljarder SEK i kommunalt utjämningsstöd, Andreas Schönström (S) säger han litar på att alla Malmöbor tar den till sitt hjärta Högsta förvaltningsdomstolen fastslår att företaget Gaia som utvecklat flergångskasse gjord på förnyelsebara råvaror ska beläggas med plastpåseskatt, EU har tidigare investerat tiotals miljoner SEK för utveckling av kassen men produktionen kan nu flyttas utomlands, problemet för myndigheterna är att den ser ut som en vanlig plastkasse Frågan om rasblandning väcker starka känslor mellan hunduppfödare, puritaner menar att 360 väl definierade raser riskerar upplösas i en soppa av likformighet medan progressiva vill se ras mer som ett regnbågsspektrum till skydd mot inavel 3 000 år gammalt skytiskt DNA kan användas för mänskliga kloner, antyder Rysslands försvarsminister Sergej Sjojgu, tidskriften Popular Mechanics befarar att en hel armé ska skapas bestående av genetiskt överlägsna antika krigare Franska arméns personalchef uppmanar anställda som undertecknat ett andra brev adresserat till Emmanuel Macron med varningar om ett förestående inbördeskrig att säga upp sig så de fritt kan uttrycka sin oro, brevet kritiserar regeringen för att göra eftergifter åt islamism och riskera Frankrikes upplösning

Kalle Lind och Vante Rosengren ser pantomimer vid Gustav Adolfs torg, lustspel på Folkets hus, revy på Hipp, flugigheter på Södran, musikal i flyghangar och jazzdrama med Musikteatergruppen Oktober. Vantes gamla lärare Erna Hammar får en tribut. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför får man så lite mat när man äter på restaurang? Dessutom ställer vi oss frågan: när var den svenska äldrevården som bäst? På senare tid har tillståndet i den svenska äldrevården fått stor uppmärksamhet. Vad beror det på att så många äldre blivit smittade av corona-viruset? Och har vården de fått varit av tillräckligt hög kvalité? I dag ska vi göra en historisk tillbakablick för att ta reda på om svensk äldrevård någonsin haft en guldålder. Helene Brodin, universitetslektor institutionen för Socialt arbete vid Stockholms universitet, medverkar. På senare år har det blivit trendigt med mellanrätter, det vill säga ganska små portioner som ska kombineras. Det har fått Louise att undra om denna vurm för det minimala även påverkat vanliga kvarterskrogar så att mängden mat i en huvudrätt numera är betydligt mindre än för tio år sedan. Vad gör jag då som konsument? Kan jag be om mer mat utan att vara oartig? Viggo Cavling, krogskribent, och Ulrika Karlsson, krögare och föreläsare, medverkar. I förra veckan blev det klart att Zlatan-statyn ska stanna i Malmö. Själv tänkte jag på Gustav Adolfs torg. Jag har fått lyssnarkritik för detta förslag. Hur resonerar kommunen? Frida Trollmyr (S) , kommunalråd med ansvar för kultur och fritid, är med i programmet. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist

Deltagare: Dan Eriksson, Jalle Horn och Magnus SödermanPubliceringsdatum: 6 november 2019Längd: 1:21:35Hör hela Svegot Plus om Gustav Adolf den store på https://www.svegot.se/2019/11/06/om-gustav-adolf-den-store/ - prova en månad Svegot Plus för bara 9 kronor med rabattkoden vinter. Rabattkoden fungerar november 2019 ut.--Den 6 november är det Gustav Adolfs-dagen, vilket högtidlighålls på olika sätt runt om i så väl Sverige som i andra delar av Europa. Vi hedrar honom med en podcast om hans barndom, hans världssyn och hans betydelse för Sverige och världen.”Det skall komma ett gult Lejon från Norden, som skall angripa och besegra Örnen. Innan detta sker, skola dock allehanda plågor och hemsökelser vederfaras folken. Kristi fiender skola uppbjuda all sin kraft. Men det väldiga Lejonet skall med sin lilla hop av rättfärdiga, stärkt av Guds allmakt, nedslå ondskans herradöme, gripa Örnens spira och underlägga sig hela Europa och delar av Asien och Afrika. Folken skola med glädje hylla denne gudfruktige härskare, mäktig av under och stora gärningar […]Då det nordiska lejonet fullbordat sitt lopp, skall frid och endräkt överallt bli rådande och Herrens ankomst och den yttersta dagen skola därefter snart vara att förvänta.”Så låter delar av den profetia som tysken Paracelsus gav ut i början av 1500-talet, och som mer än hundra år senare så starkt skulle komma att förknippas med Gustav II Adolf, eller Gustav Adolf den store som riksdagen beslutade att han för alltid skulle kallas.I den här podcasten blickar vi tillbaka till ett oroligt Europa som delades av religiösa strider mellan protestanter och katoliker. Vad var det för ett samhälle som Gustav Adolf växte upp i? Vad har han haft för betydelse för Sverige och världen?En podcast om inspirerande hjältedåd, som manar till stolthet hos dig som svensk. Efter att ha hört detta program kommer du förhoppningsvis ha en än större förståelse för vad det innebär att vara svensk, vad Gustav Adolf och många andra offrade för vår frihet från utländskt välde. Låt dig bildas, men låt dig också inspireras!

Många bekanta ansikten passerade förbi när författaren Hjalmar Söderberg år 1900 satt på sitt favorithak, Rydbergs, vid Gustav Adolfs torg i Stockholm. En av dem var August Strindberg.

Varmt välkomna ska ni vara till årets sjunde Melodikryss, som sänds direkt från Gustav Adolfs torg i Malmö. Anders Eldeman leder som vanligt programmet och Melodikrysset går att lösa här direkt på sidan och i vår app till och med onsdag. Det gäller att vara musikdetektiv i Melodikrysset. Här ställs frågor kring musik och artister som man ska fylla i, i kryssplanen för att vinna äran och de fina priserna som presenteras i programmet. Ta mig direkt till webbkrysset! Varje vecka är det tusentals lyssnare som samlas och kryssar tillsammans framför radioapparaterna, på webben och på sociala medier.  Vill du dela med dig av hur det ser ut när du löser Melodikrysset kan du alltid ta en bild och dela på till exempel Instagram och Twitter och tagga den med #Melodikrysset så hittar vi den. Använder du Facebook så har vi en egen sida där som heter Melodikrysset där alla får vara med och man kan se vad som händer där även om man inte har ett eget konto.  Här kan du kika på Facebooksidan! Det går också självfallet lika bra att mejla eller skriva brev till oss. melodikrysset@sverigesradio.se     eller skriv ett brev till: Melodikrysset Sveriges Radio P4 109 12 Stockholm   Melodikrysset är ett musikaliskt korsord med Anders Eldeman. Melodikrysset går att lösa här på sverigesradio.se/melodikrysset och i vår app till och med onsdag. 

Det var kvinnorna som satte ihop program och såg till att gästerna trivdes, lyssnade och konverserade i 1800-talets musikaliska salonger. Kunde de själva underhålla med pianospel och kanske också med egna musikstycken, var det en stor tillgång. Fredrika Limnell höll litterär och musikalisk salong i den stora stadsvåningen vid Gustav Adolfs torg i Stockholm. På somrarna flyttades sällskapslivet ut till den rymliga sommarvillan Lyran strax söder om staden. Tonsättare, sångare och andra musiker var välsedda gäster.Mot slutet av 1800-talet uppfördes den så kallade Villastaden på Östermalm. En av dem som lät uppföra en exklusiv villa i området var professor Curman. Han och hans hustru Calla Curman började bjuda in till soaréer. Det stora atriet visade sig vara ett utmärkt musikrum. Många av tidens mest namnkunniga kulturpersonligheter minglade och avnjöt musik i den Curmanska villan på Floragatan 3.Under 1800-talet startade många föreningar för olika ändamål. 1885 tog Calla Curman initiativ till Nya Idun, en damernas motsvarighet till herrarnas vittra sällskap Idun. Många musiker och tonsättare blev medlemmar i Nya Idun, Helena Munktell, Laura Netzel och Ika Peyron till exempel. Musiken var redan från början en viktig del av sammankomsterna. Del tre av sju i en serie av Christina Tobeck.

Släktbands landskapsupplaga 8 dec 2008 I detta program ska vi ägna oss åt det landskap som kanske har den allra tydligaste profilen när det gäller symboler för sådant vi ofta tänker på som typiskt svenskt. Vi ska till Dalarna med sina dalahästar, folkdräkter och midsommarstänger. Men Dalarna har också rykte om sig att vara hemvist för ett ovanligt frihetsälskande och upproriskt folk. Till exempel skriver man i Sveriges Folk från 1918 så här: Ett utmärkande drag i dalkarlens karaktär är en stark självkänsla som lätt gör honom högmodig och envis. Ett annat faktum var att många människor, både kvinnor och män, från Dalarna gav sig i våg på länga vandringar för att söka arbete. Det kallades herrarbete, vilket helt enkelt betydde att de fick arbete hos människor, eller herrar, med pengar. Hoff Sven Hedlund bor i Leksand. Hans mor var trädgårskulla. I hans arbetsrum är bokyllorna fulla med mappar som inrymmer de arbetsvandrande kullornas historia. -Här har jag en sån här mapp med bilder och annan information om olika kullor som vandrat till andra delar av landet för att arbeta, berättar Hoff Sven, och tar ut en mapp med fotografier, brev, släktutredningar och annat som tillhör just den kullan. För några år sedan startade Hoff Sven Hedlund en hembygdsförening i Hjortnäs som ligger vid Siljan. -Jag tog del av alla de protokoll som fanns i byn och det slog mig att det var något märkvärdigt med den byn. Det verkade inte ha funnits några kvinnor som levt och verkat där, i alla fall inte om man skulle tro protokollen. -Men jag förstod naturligtvis att det inte var så. Jag bestämde mig för att ta reda på vad de hade gjort och åstadkommit, och gick från gård till gård för att fråga om kullornas historia. Då visade det sig att i varenda gård hade det funnits duktiga kvinnor varav många var herrarbetande kullor. Många gånger förknippar man kullor med hårarbete och trädgårdskullor, men det finns många fler yrken som kullorna arbetade med. I sitt arbete med att arkivera kullor har Hoff Sven identifierat 40 olika yrken som kullorna hade. Hoff Sven tar fram en lista och börjar läsa från den. -Trädgårdar, tobaksodlingar, kyrkogårdar, bryggerier, ljusfabriker, ammunitionsfabriker, gruvor, sågverk, hamnar, kullroddbåtar, hårarbeten, smörtillverkning, bandvävning, textilslöjd, tröskning med slaga, mursmäckor på byggen mm mm. -Ifrån Gagnef var det kullor som under 40 år tog sig till en fältspatgruva i Åkersberga i Roslagen. Där var det härt arbete, berättar Hoff Sven. -Mursmäckorna kanske hade det värst, de blandade bruket och bar sedan 60 kg tunga hinkar upp till muraren som kunde vara både tre och fyra våningar upp på bygget. -Och då var det så att det fanns motsättningar mellan murarna och kullorna. Murarna menade att det fanns så många arbetslösa familjeförsörjare som borde få de här jobben istället för kullorna. Av den anledningen kunde murarna nästan trakassera kullorna, de stack ner fingret i bruket och sa att det var för löst eller för hårt blandat. Kullorna fick därmed gå ner och hämta en ny tung hink med murbruk. Historiskt började männen vandra på 1500- talet och från slutet av 1600- talet började också kvinnorna ge sig iväg. Männen gick till en början till Falu gruva, som då var Sveriges största arbetsplats. -Det finns ingen annanstans i Sverige där rörligheten har varit större än i Dalarna, men inte hela Dalarna berättar Hoff Sven. Det var från områdena Gagnef, Leksand, Rättvik, Mora, Boda, Orsa och i viss mån Vänjan. Det var med andra ord områden på östra sidan av Siljan. -De vandrade för att gårdarna där var små, familjerna var stora, det var flera missväxter plus ”den romerska rättens princip” som gjorde att alla arvingar skulle ha en liten del av allt vilket sönderstyckade gårdarna. Det var med andra ord för mycket folk och för lite mat, säger Hoff Sven Hedlund. Arbetsvandringen var säsongsvis, den började oftast i maj och i slutet av oktober kom många av kullorna hem till Dalarna. Och ofta fick kullorna med sig beställningar på dukar och servetter som de arbetade med under vinterhalvåret. Om du har frågor eller uppgifter om kullor och vill komma i kontakt med Hoff Svens arkiv klickar du på den här e- postadressen och skriver till Hoff Sven: hoff.sven@telia.com Hårkullans grav Många av kullorna valde att gå i stora grupper, speciellt när de skulle gå hem till Dalarna med årets förtjänst på fickan. För de som inte gjorde det kunde det gå illa. I Hössna i Västergötland lever än idag berättelsen om dalkullan som försvann. Anna Lena Hultman som bor i Hössna har många gånger hört historien om dalkullans grav. -Hon gick vägen fram och var inne i ett torp och där hon sålde sina hårarbeten. Efter det var hon försvunnen, hon kom aldrig fram till nästa torp. Det gjordes efterforskningar och man misstänkte en torpare, men hade inga bevis. Än idag finns det ett ställe i skogen som kallas för Dalkullans grav, men den har aldrig undersökts berättar Anna Lena Hultman. -Efter några år flyttade torparen till ett nytt ställe där en äldre kvinna bodde på undantag, dvs torparen skulle ordna med ved, mat och annat till kvinnan. Det blev tydligen betungande för torparen och en dag slog mannen ihjäl den äldre kvinnan och grävde ner  henne i potatislandet. Han blev tagen av länsman, men tog livet av sig innan rättegången. -Och folk tänkte att om han kunde slå ihjäl en person,  kunde han kanske ha tagit Dalkullan av daga också. Sanningen om dalkullan som försvann i Västergötland kommer kanske aldrig fram. Är dalmasar verkligen upproriska? Folket i Dalarna har i långa tider omgetts av ett skimmer av uppror och frihetslängtan. I till exempel Nordisk Familjebok från 1906 skriver man Fria från allt stormannavälde voro de ett själfständigt och frihetsälskande folk av själfägande bönder och myndiga bergsmän, som lärt att lita på sig själfva och ej ville tåla främmande herrar. Så grundmurad är föreställningen om dalfolkets speciella upprorstradition att en forskare i historia bestämt sig för att ta reda på om det verkligen är sant. Han heter Martin Linde och arbetar vid Göteborgs universitet. -Jag trodde nog att den här myten om Dalarna var uppfunnen under nationalromantiken på 1800-talet. Därför blev jag överraskad när jag upptäckte att landshövdingen i Falun mycket tidigare tilltalade sina underlydande som ”Mina tappra dalkarlar” och liknande, säger han. Martin Linde har upptäckt att dalkarlarnas rykte som särskilt upproriska och frihetstörstande har djupa rötter, djupare än de flesta andra landskapsomdömen som härrör från 1800-talets föreställningar: -Det här att Dalarna är något särskilt ”svenskt” det kommer däremot på 1800-talet, men Dalarna och folket där var alltså tidigt mytomspunna – och det menar jag beror på att de förknippas med Gustav Vasa, säger Martin Linde. Gustav Vasa tog ju hjälp av dalkarlarna i sin kamp mot Christian II av Danmark och mot den katolska kyrkan. Och eftersom historieskrivningen gjort Gustav Vasa till den hjälte som kastade det påvliga oket av det svenska folket, så fick dalkarlarna också en släng av sleven: -Religionen var ju det viktigaste sättet att legitimera makt i det tidigmoderna samhället, och det gjorde att Gustav Vasa blev en viktig person att komma ihåg – i alla fall i bildade kretsar, säger Martin Linde. Därför lästes och återberättades Gustav Vasas öden ur olika krönikor bland dem som kunde läsa. -Gustav Vasa förknippades med frihet från ”den påviska villfarelsen” och i viss mån frihet från Christian Tyrann, och jag antar att den friheten smittade av sig på dalkarlarna. Men Martin Linde har funnit ännu en anledning till dalkarlarnas tidiga rykte som särskilt frihetstörstande. Under den svenska stormaktstiden på 16- och början av 1700-talet försökte man på olika sätt leda i bevis att Sverige hade ett mer pampigt förflutet än vad som egentligen var fallet. Den mytomspunna folkgruppen Goter skulle enligt göticismen härstamma från Sverige och Göterna. Inom teorin fanns också de som hävdade att både Troja och det sjunkna Atlantis legat i Sverige. Runor ansågs av Göticisterna vara en källa till det historiska götiska arvet, och när man upptäckte att runorna fortfarande användes i Dalarna var ju saken strängt taget klar: -Just i Dalarna hade konsten att tyda runor bevarats, vilket man nogsamt noterade till exempel i Antikvitetskollegiet i Stockholm, en statlig myndighet som fanns under den svenska stormaktstiden och som sysslade med fornforskning. Förutom runskriften så talade dalkarlarna en väldigt ålderdomlig dialekt, och detta tillsammans med kopplingen till Gustav Vasa gjorde att man gärna gav dalkarlarna en viss lyster av Göticism, tror Linde Ryktet hade de alltså, dalkarlarna, om att vara mer upproriska än andra. Men när Martin Linde studerar verkligheten så finner han att det strängt taget inte var fler uppror i Dalarna än på andra håll i landet. -Man kan nog snarare se Dalarna som ett av många flera områden där det blossar upp oroligheter ibland. 1743 inträffade det stora allmogeuppror som senare kallats Stora Daldansen. Under några månader tågade flera tusen dalkarlar och kullor ner till Stockholm för att komma till tals med maktens herrar, men väl där blev de nesligen nerslagna av militär.  Martin Linde tror att just det faktum att tusentals bönder gick till Stockholm skapade ett särskilt rykte omkring dem som upproriska. Men att bönderna från Siljansbygden gick till landets huvudstad, det var ju strängt taget precis vad de var vana att göra, menar han: -Jag tror mer att det handlar om arbetsvandringarna, herrarbetena. Dalkarlarna var vana att vandra till Stockholm i grupp och det låg nära till hands för dem att göra det. -Det är typiskt att upprorssocknarna 1743 är just de socknar runt Siljan där herrarbetstraditionen var som störst, slutar Martin Linde. Hans forskningsrön kommer snart ut i form av en bok ”I Fädrens spår? Dalallmoge och överheten under 1700-talets första hälft” Upprorsmannen Pung Eriks ättling  1743 inträffade vad som har kallats det allra sista dala-upproret, Stora Daldansen. Det var ett nedsättande namn som antydde att dalfolket led nederlag, vilket också var exakt vad som hände. Det finns flera teorier om vad som låg bakom Stora Daldansen, då dalfolk i tusentals tågade till Stockholm, där de fick stöd av folk från andra delar av landet, främst mälardalen, i sina försök att komma till tals med makten. Margaretha Hedblom i Malung är släktforskare med sina rötter i Leksandstrakten. En av hennes förfäder Pung-Erik Ersson från Skedvi i Leksand dömdes med tiden som en av anstiftarna till upproret. -Stora Daldansen var en upprorsrörelse som hade sin grund i missnöjet bland bönder från Dalarna som var uppretade över flera saker, berättar hon. Dels var man orolig för att gränshandeln började inskränkas genom att staten ville lägga tull på olika varor. Gränshandeln med Norge var ju sedan gammalt oerhört viktig för dalfolket. Det rådde samtidigt missnöje när det gällde tronföljarfrågan i landet, och ytterligare ett skäl var det faktum att dalaregementet lidit väldigt svårt i slaget i Vilmansstrand i Finland ett par år tidigare. Inte nog med att tusentals svenskar, bland dem många dalkarlar, dog, man förstod heller aldrig varför striden bröt ut. Makthavarna lyckades aldrig, eller brydde sig aldrig, om att förklara skälen till striderna. -Allt det här gjorde att missnöjet jäste och att man på olika håll började dra igång en rörelse mot herrarna – inte mot kungen – men mot överheten i Stockholm, berättar Margaretha Hedblom. En av männen i denna upprorsrörelse var hennes anfader Pung-Erik Ersson, en vanlig bonde från Skeberg i Leksand, en liten skogsby långt från centrum. Att de var släkt visste hon från början. ”Pung” är ett gårdsnamn, och hon visste att hennes familj kom ffrån den gården. -Varför han fick bära hundhuvudet för det här, det vet jag inte, säger Margaretha Hedblom Men hon vet att han var med vid ett möte som kallades landsting i Leksand, där bland andra landshövdingen var med. -Leksandskarlarna blev mer och mer uppretade på mötet och till slut så small en spikklubba i taket ovanför landshövdingen, och då fanns det inte längre någon återvändo. I april 1743 beslöt man vid ett möte att gå till Stockholm för att ”runka perukerna av herrarna.” -Det blev ett följe av män, kvinnor och barn som gick iväg via Falun ner till huvudstaden. De blev flera tusen 4000 tror Margareta Hedblom, fast det finns sånger från den tiden som talar om 5000 man. De kom till Stockholm, fast de kom inte så samlat som man hade tänkt sig utan i flera omgångar. Väl framme i huvudstaden utbröt striden: -De kom till Norrmalmstorg, det som idag är Gustav Adolfs torg, och väl där beordrade myndigheterna eld mot dalkarlarna. -Många kastade sig i Strömmen, men simkunnigheten var ju lika med noll så många drunkade. Några skottskadades, några lyckades fly men många blev tillfångatagna och blev satta i förvar där många dog, berättar Hedborg. Pung Erik var en av de personer som hade undertecknat protesten riktad mot herrarna i Stockholm. Han var ju skrivkunnig till skillnad från de flesta i 1700-talets allmoge. Kanske var det därför som han fängslades och ställdes inför rätta. -Det kan ha varit så, tror Margaretha Hedborg. Det kan också varit så att han var en pratsam person som gärna förde ordet – den sortens kunskap är ju svår att få tag på när det gäller våra förfäder. -Jag vet inte hur rättegången gick till, men det var få personer som dömdes till döden Pung Erik Ersson dömdes som en av anstiftarna till upproret. Hans straff blev att sitta 4 år på Bohus fästning några mil norr om Göteborg. Och faktiskt så vet man en del om hur han hade det där. Det speciella med Pung-Erik var att han kunde läsa och skriva, något som inte var vanligt bland allmogen vid den här tiden. Men märkligt nog är också några av de brev han skrev hem till Dalarna under sin fångenskap bevarade. Ett av breven, som finns bevarade i arkivet på Leksands kommun, är skrivet till hans hemförsamling. -I det brevet är han ganska bitter över att han har fått bära hundhuvudet för upproret och han önskar att de övriga församlingsborna ska hjälpa honom med pengar. Han har ju inte bara mist kontakten med sin familj han har ju också berövats möjligheten att försörja sin fru och fyra barn, säger Hedborg. Jag hemställer nu Gud och varje rättänkt kristen själ, om icke jag allaredan synes nog pliktat för denna resan, som förutan den långsamma tiden jag varit stängd från min kära hustru och barn, vad skada och märklig avsaknad jag därav tagit vet Gud bäst, som lärer kännas i framtiden, har och även måst blotta kroppen och undfått 40 par spö förutom all annan svårhet jag härunder fått kännas vad, så i Stockholm som här, varest jag är dömd att sitta en fången och svårt arbete undergå i 4 års tid. Vad sådant har att betyda, vet i mine käre bröder, icke av är och nu ting som jag vid hjärtat vill önska, att varken i eller någon av edra barn nånsin måtte erfara. (…) Sluteligen anönskar jag eder allom, mine käre medbröder guds milda nåd och välsignelse, samt med lika kärlek nu som förr oföränderlig till dödsstunden i mitt bittra öde lever. Allas eder ödmjuke tjänare Pung Erik Ersson ifrån Skeberg och Leksands socken, nu förtiden en fattig fånge på Bohus. Bohus den 29 januari 1745 Man förstår av breven från Pung-Erik att han trots allt hade en viss frihet under sin fångenskap. I ett av breven skriver han om hur han tycker att man missköter sina jordar i södra Bohuslän: Gud vare lov, jag hör att Gud har välsignat eder med en välsignad årsväxt varav jag hjärteligen mig fägnar. Vad som angår årsväxten här på orten så har de skurit säden här i Larsmässotiden och då begynte det på att regna och höll på så i fem veckor som säden låg på marken, för ty de hanterar icke säd här som folk utan som djävlar. Här är en svår tid vad som man skall på hålla. Sädtunnan kostar här 24 daler koppar och ett pund lin kostar 21 daler kopparmynt. Lädret är så dyrt här så att jag måste ge 6 mark par halvsulor som jag ska sätta under mina skor. Bohus fästning den 2 oktober anno 1744 Man har inte svårt att förstå hur mycket han längtade hem från sitt fängelse. Vad arbetet här angår så så står jag väl ut, ibland om dagen säger jag något och ibland intet. Som gudi vare lov jag mår väl, men den bekymmer och sorg som jag haver över min kära hustru och barnen den plågar mig hårt som gudi klagan. Den första jag lägger mig i säng om kvällarna och någon sömn faller mig uppå så drömmer jag att jag är hemma och detta gör mig så ont. (…) Nu tillslut hälsar jag min kära hustru och barna samt de andra mina kära i hemmavarande och så många som mitt namn känna. Jag önskar eder så många fröjdestunder som sandkornen emellan eder och mig. Jag är och förblir min kära hustrus man och maka intill min död datum. Bohus fästning den 10 april Ano 1744 Erik Ersson    Margaretha Hedborg vet också en del om Pung-Eriks öden efter fångenskapen. Han kom hem till Skeberg och fortsatte sitt liv precis som vanligt. Han och hans hustru fick ytterligare ett barn, och själv gick han fortsatt ner på arbetsvandringar till Stockholm. Han dog slutligen under en av dessa resor, i Stockholm, i lunginflammation 1756.