Podcasts about statyn

Vi djupdyker i stayer, alltså går riktigt djupt, riktigt länge. Varför blir statyer så dåliga? Statyn av Dwyane Wade är ett skämt och vi pratar om det är med flit, eller om det bara är otur? Tor har en teori om att fula statyer kanske är ett stilistiskt drag, medan Johan bara vill veta varför Wades staty mer liknar en Bond-skurk (Dave Bautista) än Wade.Samtidigt som NBA-säsongen är igång, Johan berättar om sin favoritleksak. Tor har släppt ett nytt golfavsnitt! Vi pratar om Faluns hetaste röst och pratar om vilka deltagare som borde få vara med i ett Paradise Hotel All Stars. Vi snackar även Förrädarna Chris berättar om svampätande veganer med ripp! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Forna P3 Hemligheter-duon Samir Yosufi och Hanna Hellquist är återförenade! Shakira-statyn är ful enligt Hanna medan det är ovärdigt enligt Samir. Vi frågar efter dina fula statyer! Kocken Stefan Ekengren spår restaurangtrender för 2024. Kan man göra opera om vad som helst? Vi frågar operasångerskan Marianne Eklöf Törnblom det. P3 Nyheters Matilda Rånge sammanfattar årets nya lagar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Samir Yosufi och Hanna Hellquist.

Oscar Åkerström är mannen bakom Henrik Larsson statyn. Han berättar hela historien hur han som 16-åring fick idén och vad som krävdes för att till slut få den på plats nere vid strandpromenaden. Vi pratar även om Nakenhjälpen som är ett välgåörendesprojekt där Oscar och hans vänner poserar nakna i en kalender för att samla in pengar till Cancerfonden. Deras mottot är: ”inför cancer står vi alla nakna”. världen. Under inspelningen satt vi en lokal i centrala Helsingborg. www.helsingborgspodden.se Musik: De.Sign Besök och följ Helsingborgspodden på: Facebook  Instagram LinkedIn  

Begreppet "Snapphanar" används för att beskriva de skånska individerna som motsatte sig svenskarna. Ursprungligen var termen nedsättande och associerades med rån och brist på lag och ordning. Det äldsta dokumenterade användandet av "snapphane" är från 1558 av Gustav Vasa, som använde det för att beskriva stråtrövare.Snapphanerörelsen uppstod under 1600-talets konflikter, särskilt under Karl XI:s krig mellan 1675 och 1679. Snapphanarna var en mångfacetterad grupp som inkluderade friskyttar, bondeuppbåd och "egentliga" snapphanar. De kämpade mot svenskarna och stödde Danmark, och deras aktiviteter var föremål för olika tolkningar från svensk och dansk sida.Snapphanarna var mest aktiva i norra Skåne och speciellt i Göinge-regionen. Karl XI genomförde hårda åtgärder för att försöka slå ner rörelsen, inklusive bränna gårdar och döda män som kunde bära vapen. Snapphanarna var en blandad grupp, inklusive skogsbönder, äventyrslystna bonddrängar, och fredlösa individer. Deras handlingar var ibland grymma och våldsamma, och de var i konstant konflikt med svenska trupper. De utförde rekognoscering och spioneri för danskarna och fortsatte motståndet trots freden mellan Sverige och Danmark 1679.Litteratur:Snapphanarna – 1600-talets gerillakrigare Loshultskuppen: Då rånade skånska bönder Sveriges krigskassa | SvD Hatade sedeln ska betala minnesmärket Snapphanar - patrioter, gerillakämpar eller banditer? - Historiska Media Snapphanar och friskyttar - Historiesajten.se Omslagsbilden är ett från ett foto av statyn "Snapphanen" från 1934 av konstnären Axel Ebbe avbildar snapphanen Lille Mads. Statyn står i Hembygdsparken i Hässleholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Höjlund ska vara klar för United. Bör man enbart fokusera på övergångssumman, eller kostnaden över hela kontraktstiden? Salah och Darwin visar storform samtidigt som Arsenal ryktas vilja värva Raya. Är detta en vettig rekrytering då Ramsdale redan finns i laget? Utöver det är Robin på resande fot och dagens avsnittsbild tar oss in på ett statytema som hänger med honom hela avsnittet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om att omslutas av Marias moderliga omsorg pratar Conny Årlind i andakten. Han är katolsk präst i Stensele, Lappland. Conny Årlind pratar i andakten om den medeltida skyddsmantelmadonnan i Övertorneå kyrka.Statyn där framme i kyrkan är inte stor, men när jag står på nära håll och tittar på de båda sidorna som fällts ut, ser jag vad som ryms i hennes mantel: människor som du och jag. Det är som att Maria öppnar sin skyddande mantel för oss och vi får krypa in i tryggheten där hos vår mamma, säger Conny Årlind i andakten.TextJohannesevangeliet 19:26-27MusikAve Maria av G Caccini – Julian Lloyd Webber, Royal Philharmonic OrchestraProducent Helena Andersson Holmqvistliv@sverigesradio.seMoskit mediaför Sveriges radio Västerbotten

Alla har hört talas om antikens sju underverk, men få kan rabbla upp dem. Förteckningen över de märkvärdiga sevärdheterna kan närmast beskrivas som en uråldrig bucket-list, som man borde ha besökt. Men fanns antikens sju underverk på riktigt?I dag återstår enbart det äldsta av de sju underverken – Cheopspyramiden. Listan över antikens sju underverk är först känd från ett epigram av diktaren Antipatros från Sidon från 100-talet f.Kr som innehåller: Babylons murar, skulptören Fidias' Zeusstaty i templet i Olympia, kolossen på Rhodos, de hängande trädgårdarna i Babylon, pyramiderna vid Giza, Mausoleet i Halikarnassos och Artemistemplet i Efesos.I reprisen av det nymixade avsnitt 56 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen och författaren Allan Klynne, som precis kommit ut med boken Antikens sju underverk.Vi lever närmare i tid till de gamla grekerna än de levde nära det antika Egypten. Därför visste det antika grekerna mindre om de 4500 år gamla pyramiderna i Giza än vi gör idag. Pyramiderna, som en gång lyste bländande vita i hettan, är den överlägset äldsta av de antika underverken.Och kolossen på Rhodos, det vill säga en bronsstaty föreställande solguden Helios som var så enorm att den sades ha ett ben på vardera sida om öns hamninlopp får oss att ifrågasätta sanningshalten i de antika listorna. Men frågan är vilken lista som är korrekt och har alla underverk verkligen funnits?Skönast av alla underverk var Zeusstatyn i den grekiska helgedomen Olympia, hemort för de olympiska spelen. Här satt gudarnas kung på en tron inne i ett tempel, framför en bassäng fylld av olivolja. Statyn var över tretton meter hög och tillverkad av marmor, guld och elfenben. Hur kunde grekerna finansiera detta storverk för 2500 år sedan? Och vad vet vi om konstnären Fidias som skapade den? I Babylon påstås det att det fanns paradisiska trädgårdar, men på vilket sätt var de ”hängande”?An Appreciation by The Music of Ancient Greece is licensed under a Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 International License.I Maerten van Heemskercks målning från 1535 är antikens sju underverk bakgrunden till Paris bortförandet av Helena, från The Walters Museum. Public Domain. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

S02A03 - STORYSYNDROMET ger ordet till statyer. Och till Helen Ekeroth som i sin kommande bok »Den andra staden» blåser nytt liv i både statyer och en till synes helt vanlig stad. Och vi undrar om det ändå inte är så att oavsett genre blir en berättelse alltid mer levande om det vrids en aning på förutsättningarna. Som att hitta på en helt ny stad. I säsongens tredje avsnitt slår vi helt enkelt ett slag för fantasin – det blir roligare så!

Gustav II Adolf grundade Göteborg 1621. För att minnas detta lät Göteborgs stad i mitten av 1800-talet beställa en staty av kungen. Hör vad som hände med de olika gjutningarna innan han kom på plats. Hjältekonung har han kallats i historieböckerna, men krigarkonung vore ett bättre epitet. Han var fullt sysselsatt med trettioåriga kriget som till stor del böljade fram och åter över nuvarande Tyskland.Det var viktigt att statyn av Gustav II Adolf "indignerande med högra handen stället för staden, det vill säga han skulle peka med sin högra hand: där ska staden ligga! Uppdraget gick till konstnären Bengt Erland Fogelberg som mest arbetade i Rom.Första gjutningen fick kasseras, den andra gjutningen lyckades men fartyget som skulle frakta statyn till Göteborg gick i kvav, statyn hamnade på havets botten vid Helgoland. Driftiga helgolandsbor lyckades dock bärga statyn, men staden Göteborg tyckte att den begärda bärgarlönen var för hög och beställde i stället en ny tredje kopia som äntligen kunde placeras på Gustaf Adolfs Torg 1854.Det där andra exemplaret, som legat på havets botten, såldes till Bremen, där den märkligt nog restes i centrala stan och fick stå där tills Andra världskriget bröt ut. Då behövdes statyns koppar till annat, Gustav Adolf smältes ner för att användas inom tyska krigsindustrin.Ett bra exempel på ödets ironi: Gustav II Adolf kom till slut att kämpa på sina forna fienders sida.I programmet intervjuas Håkan Wettre, f d intendent på Göteborgs Konstmuseum och musiken vi hör är Salve Decus Suecorum Rex Gustave Adolphe, en hyllningskör skriven på 1600-talet och utdrag från Hugo Alfvéns Skådespelsmusiken ett stycke för kammarblåsare som heter Gustav II Adolf.Programmet är gjort av Mia Gerdin och sändes första gången 7 maj 2011.

Lyssna på hela morgonen igen!

Martin Schibbye och Brit Stakston pratar om veckan som gått och laddar för midsommar. Brit kritiserar att Tegnell sommarpratar och att äldre inte får ta emot besök på vårdhem. De resonerar båda om senaste i Blacklivesmatterrörelsen och nämner exempel på händelser i andra länder som får förnyad uppmärksamhet tack vare rörelsen och visar att den strukturella rasismen mot svarta finns över hela världen. Martin har spanat på svenska statyer som kan bli problematiska och landar i vilka statyer som saknas. Brit tycker det är orimligt att den svenska black lives matter-rörelsen mest hamnat i fokus genom debaclet runt Bard under en hel vecka. Podden avslutas med att de efterlyser deltagare till såväl ett redaktionsråd som poddsnack om demokrati. I samband med Blankspots 5-årsfirande bjuder vi in intresserade att medverka i ett redaktionsråd för att utvärdera och blicka framåt! I vår demokratiutställning efterlyser vi nya unga röster som engagerat sig i Black lives matter-demonstrationer nyligen. För båda delarna kan ni mejla brit@stakston.se Glad midsommar från redaktionen! Mer läsning från oss på teman som nämns i podden: Reflektion som ger utrymme för revolution https://www.blankspot.se/stakston-reflektion-ger-utrymme-for-revolution/ Vi behöver resa fler statyer https://www.blankspot.se/vi-behover-resa-fler-statyer/ Hög tid att uppvärdera ålderdomen https://www.blankspot.se/stakston-hog-tid-att-uppvardera-alderdomen/

Martin Schibbye och Brit Stakston pratar om veckan som gått och laddar för midsommar. Brit kritiserar att Tegnell sommarpratar och att äldre inte får ta emot besök på vårdhem. De resonerar båda om senaste i Blacklivesmatterrörelsen och nämner exempel på händelser i andra länder som får förnyad uppmärksamhet tack vare rörelsen och visar att den strukturella rasismen mot svarta finns över hela världen. Martin har spanat på svenska statyer som kan bli problematiska och landar i vilka statyer som saknas. Brit tycker det är orimligt att den svenska black lives matter-rörelsen mest hamnat i fokus genom debaclet runt Bard under en hel vecka. Podden avslutas med att de efterlyser deltagare till såväl ett redaktionsråd som poddsnack om demokrati. I samband med Blankspots 5-årsfirande bjuder vi in intresserade att medverka i ett redaktionsråd för att utvärdera och blicka framåt! I vår demokratiutställning efterlyser vi nya unga röster som engagerat sig i Black lives matter-demonstrationer nyligen. För båda delarna kan ni mejla brit@stakston.se Glad midsommar från redaktionen! Mer läsning från oss på teman som nämns i podden: Reflektion som ger utrymme för revolution https://www.blankspot.se/stakston-reflektion-ger-utrymme-for-revolution/ Vi behöver resa fler statyer https://www.blankspot.se/vi-behover-resa-fler-statyer/ Hög tid att uppvärdera ålderdomen https://www.blankspot.se/stakston-hog-tid-att-uppvardera-alderdomen/

En natt i februari 2013 smyger medlemmar från jihadistiska Nusrafronten fram och slår av huvudet av en bronsstaty i den syriska staden Maarrat al-Nu'man. Statyn föreställer Abu al-'Ala' al-Ma'arri, 937-1057, en blind, fritänkande och pessimistisk poet som levde där i början av förra årtusendet. På sin tid var han både hyllad och fruktad för sina dikter, idag är han en symbolfigur som allt ifrån vegetarianer till agnostiker och presidenter refererar till och håller fram för att styrka just sin sak.

En natt i februari 2013 smyger medlemmar från jihadistiska Nusrafronten fram och slår av huvudet av en bronsstaty i den syriska staden Maarrat al-Nu'man. Statyn föreställer Abu al-'Ala' al-Ma'arri, 937-1057, en blind, fritänkande och pessimistisk poet som levde där i början av förra årtusendet. På sin tid var han både hyllad och fruktad för sina dikter, idag är han en symbolfigur som allt ifrån vegetarianer till agnostiker och presidenter refererar till och håller fram för att styrka just sin sak.

Idag invigdes Statyn av Zlatan i Malmö, nästan 4 meter hög och gjuten i guldskimrande brons. Finns det någon som du skulle vilja se som staty?   I och med invigningen av Zlatan-statyn började vi fundera kring favoritstatyer och framför allt vem man själv skulle vilja se som staty. Så finns det någon som du ser upp till eller älskar och som du skulle vilja se gestaltad i guldskimrande brons? Någon känd person som gjort något beundransvärt eller någon helt okänd som gjort storverk bara för dig? Kanske en vän som stått vid din sida eller en diktare som gett livet guldkant? Varför är just den personen värd att hylla? Finns det någon staty som du alltid kikar lite mer på i parken eller på torget och vet du historien bakom verket? Eller vem saknar du i form av staty i parken eller på torget? Har du en favoritskulptör? Vilken roll ska skulpturer spela i stadsbilden? Och varför finns det så oerhört få statyer av namngivna kvinnor? Ikväll vill jag höra vill jag höra om vem du skulle vilja se som staty och var den skulle stå. Madeleine Fritsch Lärka är med dig med start 21.40, men du kan ringa till slussen redan från och med klockan 21.00. Numret är 099-110 90, och du når oss också på sociala medier eller på karlavagnen@sverigesradio.se!

Alla har hört talas om antikens sju underverk, men få kan rabbla upp dem. Förteckningen över de märkvärdiga sevärdheterna kan närmast beskrivas som en uråldrig bucket-list, som man borde ha besökt. Men fanns antikens sju underverk på riktigt? I dag återstår enbart det äldsta av de sju underverken - Cheopspyramiden. Listan över antikens sju underverk är först känd från ett epigram av diktaren Antipatros från Sidon från 100-talet f.Kr som innehåller: Babylons murar, skulptören Fidias' Zeusstaty i templet i Olympia, kolossen på Rhodos, de hängande trädgårdarna i Babylon, pyramiderna vid Giza, Mausoleet i Halikarnassos och Artemistemplet i Efesos. I avsnitt 56 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Kristina Ekero Eriksson med arkeologen och författaren Allan Klynne, som precis kommit ut med boken Antikens sju underverk.Vi lever närmare i tid till de gamla grekerna än de levde nära det antika Egypten. Därför visste det antika grekerna mindre om de 4500 år gamla pyramiderna i Giza än vi gör idag. Pyramiderna, som en gång lyste bländande vita i hettan, är den överlägset äldsta av de antika underverken. Och kolossen på Rhodos, det vill säga en bronsstaty föreställande solguden Helios som var så enorm att den sades ha ett ben på vardera sida om öns hamninlopp får oss att ifrågasätta sanningshalten i de antika listorna. Men frågan är vilken lista som är korrekt och har alla underverk verkligen funnits?Skönast av alla underverk var Zeusstatyn i den grekiska helgedomen Olympia, hemort för de olympiska spelen. Här satt gudarnas kung på en tron inne i ett tempel, framför en bassäng fylld av olivolja. Statyn var över tretton meter hög och tillverkad av marmor, guld och elfenben. Hur kunde grekerna finansiera detta storverk för 2500 år sedan? Och vad vet vi om konstnären Fidias som skapade den?I Babylon påstås det att det fanns paradisiska trädgårdar, men på vilket sätt var de ”hängandeAn Appreciation by The Music of Ancient Greece is licensed under a Attribution-NonCommercial-ShareAlike 3.0 International License.I Maerten van Heemskercks målning från 1535 är antikens sju underverk bakgrunden till Paris bortförandet av Helena, från The Walters Museum. Public Domain.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Neapel-kvartetten berättar om Lila och Lenù, deras vänskap och liv. Nu har romankvartetten blivit en teateruppsättning på Stadsteatern i Stockholm och P1 Kultur var på premiären! Det har varit publikrusning efter biljetterna till Stockholms stadsteaters uppsättning av "Min fantastiska väninna" och i fredags hade den Skandinavienpremiär på Årsta Folkets hus teater. Pjäsen bygger på Elena Ferrantes fyra romaner om de två vännerna Lila och Lenù, som genom livet har en stark, men också trasslig, relation till varandra. Vänskapen präglas av både kärlek och avundsjuka, beroende och avståndstagande.  Böckerna har varit en formidabel världsuccé och nu har den alltså blivit teater i dramatisering av April De Angelis och i regi av Maria Sid, som är nytillträdd biträdande teater- och scenkonstchef på Kulturhuset Stadsteatern. Teaterkritikern Kristina Lindquist var på premiären och kommer till P1 Kulturs studio för ett kritiksamtal om pjäsen: hur har det fungerat att skapa teater av romanerna? Vilka är förtjänsterna och vad är mindre lyckat? Mer teater! P1 Kultur har också varit på Dramatens urpremiär av Lars Noréns nyskrivna pjäs "Andante", som utspelar sig på ett servicehem. Den är en del av Noréns trilogi om åldrande och de två andra har redan haft premiärer i Stockholm och Paris  - "Vintermusik" i regi av Sofia Jupither på Kulturhuset Stadsteatern 2017 och "Poussière (Stoft)" i regi av Lars Norén själv på Comédie-Française våren 2018. Teaterkritikerna Jenny Teleman och Maria Edström, Expressen,  var på premiären och medverkar i P1 Kultur. Vi beger sig också i ett reportage ut i de härjedalska skogarna, några mil utanför Lillhärdal.  Där finns det nämligen sedan 2016 en Greta Garbo-staty, som är en hyllning till filmstjärnans starka behov att få bli lämnad ifred. Statyn är svår att hitta och om somrarna händer det att folk går vilse i sitt sökande. Och på vintern borde vara stört omöjligt att ta sig dit. Men det hindrade inte P1 Kulturs Joakim Silverdal! Dessutom mer om den nya konstutställningen "Dansk guldålder" som öppnat på Nationalmuseum i Stockholm och så blir det förstås en OBS-essä, i dag av kulturskribenten och översättaren Margareta Flygt, som reflekterar över riskerna med filmer som överskuggar verkligheten.  Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Maria Götselius

Gustav II Adolf levde ett mycket äventyrligt liv även som staty! Hjältekonung har han kallats i historieböckerna, men krigarkonung vore ett bättre epitet.  Han var fullt sysselsatt med trettioåriga kriget som till stor del böljade fram och åter över nuvarande Tyskland. I Sverige grundade han flera städer, bl a Göteborg 1621.  För att minnas detta lät Göteborgs Stad i mitten av 1800-talet beställa en staty av kungen, där det var viktigt att han indignerande med högra handen stället för staden, det vill säga han skulle peka med sin högra hand: där ska staden ligga!  Uppdraget gick till konstnären Bengt Erland Fogelberg som mest arbetade i Rom. Första gjutningen fick kasseras, den andra gjutningen lyckades men fartyget som skulle frakta statyn till Göteborg gick i kvav, statyn hamnade på havets botten vid Helgoland.  Driftiga helgolandsbor lyckades dock bärga statyn, men staden Göteborg tyckte att den begärda bärgarlönen var för hög och beställde i stället en ny tredje kopia som äntligen kunde placeras på Gustav Adolfs Torg 1854. Det där andra exemplaret, som legat på havets botten, såldes till Bremen, där den märkligt nog restes i centrala stan och fick stå där tills Andra världskriget bröt ut.  Då behövdes statyns koppar till annat, Gustav Adolf smältes ner för att användas inom tyska krigsindustrin.  Ett bra exempel på ödets ironi: Gustav II Adolf kom till slut att kämpa på sina forna fienders sida. I programmet intervjuas Håkan Wettre, f d intendent på Göteborgs Konstmuseum och musiken vi hör är Salve Decus Suecorum Rex Gustave Adolphe, en hyllningskör skriven på 1600-talet och utdrag från Hugo Alfvéns Skådespelsmusiken ett stycke för kammarblåsare som heter Gustav II Adolf. Dessutom hörs en kort bit från Gustav der König in Schweden, skriven på 1600-talet för 4 stämmor. Programmet är gjort av Mia Gerdin och sändes första gången 7 maj 2011.

Martin e på semester. Nacho e i huset. Vi snackar Statyn, Premier League, Chilensk medaljjakt, Formel 1, o lite Forsberg.

I veckans program ska vi snurra hundra år tillbaka i tiden och ta en titt på en kvinna som skulle kunna kallas för USA:s första supermodell Audrey Munson. Audrey Munsons proportioner ansågs vara perfekta. Hon jämfördes ofta med den kända grekiska marmorstatyn Venus de Milo, som numera finns på Louvren i Paris. Och för exakt hundra år sedan, 1916, gjorde denna likhet med en grekisk gudinna henne till en storfavorit bland dåtidens kända skulptörer, som blev alldeles till sig i trasorna över denna kvinna som de nästan slogs om att vilja avbilda.Än idag finns resultaten att se över hela USA i Washington D.C, Jacksonville Florida, Atlanta, Georgia. Men framför allt i New York. Det är till exempel bara Frihetsgudinnan som slår Audrey Munson ifråga om höjd. En nästan åtta meter hög skulptur, baserad på Audrey Munson, och tillverkad av förgylld brons, tronar nämligen på det fyrtio våningar höga, och mycket pampiga, Manhattan Municipal Building, New Yorks kommunhus, på nedre Manhattan. På natten glimmar hon i skenet av starka strålkastare. Statyn, som är gjord av Adolph Alexander Weinman har titeln Civic Fame (det vill säga en hyllad stadsmedborgare, ungefär) och har beskrivits som elegant och ovanligt charmerande.Men det är långt ifrån det enda stället där man kan se Audrey Munson avbildad. Statyer av henne finns på New York Public Library, ovanför fontänen på Plaza Hotel, vid brofästet till Manhattan Bridge och vid entrén av Brooklyn Museum. Bland annat. Audrey Munson finns kort sagt både lite här och där i staden, om man tittar efter.Hon hyllades och och kallades för konstnärsateljéernas drottning den mest perfekta kvinnan i världen och Miss Manhattan. Hon fick skriva tidningskrönikor, där hon gav goda råd om skönhet och mode. Även om hon inte deltog i tiden suffragettrörelse, så fördömde hon korsetten, och manade kvinnor med ambitioner att bli modell, att tänka på yrket som en business.Men efter att ha hyllats och kallats för konstnärsateljéernas drottning den mest perfekta kvinnan i världen och Miss Manhattan, så föll Audrey Munsons namn, och gärning, i glömska. Redan på sin fyrtioårsdag blev hon intagen hon på ett mentalsjukhus. Där förblev hon ända fram till 1996, då hon avled, 104 år gammal. Men under senare år har alltfler börjat fråga sig vem som egentligen döljer sig bakom alla dessa statyer i New York.I veckans program pratar vi med författaren och journalisten James Bone, som i våras gav ut boken The Curse of Beauty. När han för tre år sedan förstod att det var Audrey Munson som man kunde se i många av New Yorks statyer blev han intresserad och började titta närmare på Audrey Munsons spännande liv.Vi träffar också konstnären Hanna Lidén som bland annat blivit känd för sin utställning Everything, som var ett hedersuppdrag för staden New York och bestod av skulpturer föreställande gigantiska bagels. Och så pratar vi med filmregissören Sara Broos, aktuell med filmen Speglingar som handlar om relationen mellan henne och hennes mamma, konstnären Karin Broos. I hela sitt liv har Sara Broos figurerat i sin mammas bildkonst, men med sin film vänder Sara Broos på blicken och riktar sin filmkamera mot sin mamma istället, för att förstå både henne och sig själv bättre. Veckans gäst är Karin Smeds, stylist och modechef på Cover Magazine.

Hur slutar mysteriet med den bortglömda spökstationen Dymlinge, kommer Siri och Amir att behöva stanna där nere för alltid? Berättelsen är skriven av Oskar Ekman och bilderna är ritade av Carolina Stålberg/Carromic.

Det började som en vild idé när två Bajenfans fick veta att fotbollslegenden Lennart Nacka Skoglund en gång, 1960, spelat en match i Borrby. - Vi gör en staty, sa konstnären Richard Andersson. Och så blev det. För ett år sedan invigdes den. Efter stora protester. Den lilla byn Borrby på Österlen delades i två läger. De för och de emot statyn. Nu står ändå fotbollslegenden staty vid fotbollsplanen i byn. En del älskar den. Andra inte. Statyn har mötts av motstånd och hejarop, av både ilska och kärlek. Av tillresta Bajenfans som hängt klubbhalsduk om den och av vandalisering, när någon täckte hela statyn med svart tejp. Åsikterna går isär. – Varför står den här, han har väl inget med Borrby att göra? –  Den står monument över när stora världen, i form av Nacka och det brasilianska laget Fluminense kom till byn. –  Ska man hedra nån med staty i Borrby, då finns det andra som är värda äran. I dokumentären möter du både upprörda Borrbybor och Ulf Andersson, regissör från Halmstad som tillsammans med konstnären Richard Andersson fick idén. Du hör också Jan Ohlsson, sportchef på Ystads Allehanda – en av de hårdaste kritikerna. Och så får du bläddra i klippböckerna med Torsten Persson och Sven Erlandsson, två av de lokala fotbollslegenderna som var med, då 1960 – när Nacka Skoglund och det brasilianska laget Fluminense kom till byn. En dokumentär om att klacka enkronor i bröstfickan, om Stockholmare och bofasta, om publikens jubel och den där outgrundliga kärleken till fotboll. Dokumentären är gjord av Linda Evereus, reporter och programledare på Sveriges Radio Kristianstad.

I Klassikern om Gustav II Adolf-statyn i Göteborg