Podcasts about Torkel Klingberg

Svetten bryter fram i pannan och snart viker sig nog benen. I det här läget kan det kännas lockande att ge upp men vissa besitter förmågan att kämpa igenom både mjölksyra och smärta. De har en sak gemensamt: pannben. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Baksidan är att man ibland får för sig att framgång får kosta hur mycket som helst, och har man inte den mentala tuffheten som pannbenet kräver ses man istället som skör och svag, säger Göran Kenttä, idrottspsykolog på Gymnastik- och idrottshögskolan. Att ha pannben ses som en värdefull egenskap framförallt inom elitidrotten – att besitta förmågan att fortsätta kämpa trots att det tar emot. Men i vilken grad kan man egentligen tänka sig till resultat?– Det mentala är en outforskat område, svaret är att man i dagsläget inte riktigt vet när orken egentligen är slut, säger Göran Kenttä.Besläktat med ”att ha pannben” är personligsdraget grit som karaktäriseras av att ha driv, fullfölja projekt och att inte ge upp vid motgångar. Grit myntades av den amerikanska psykologen Angela Duckworth, som i sin forskning såg hur skolelever med hög grit bland annat hade större sannolikhet att fullfölja sin gymnasieutbildning. – Duckworth har visat att det även spelar in för högre utbildning och korrelerar med om man håller ut i sitt äktenskap eller inte, säger Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.Medverkar i programmet gör Göran Kenttä, idrottspsykolog på Gymnastik- och idrottshögskolan, Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, Karolinska institutet och Anna Kåver, psykolog och psykoterapeut. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Det finns mycket man kan lära sig från nätet, men förändras även själva lärandet av internet och digitala verktyg? Eftersom Vad Vi Vets mål är att hjälpa dig att bli allmänbildad - med minimal ansträngning - har jag intresserat mig för både metoder för lärande och hur hjärnan fungerar.Det här är saker som Torkel Klingberg kan. Han är professor i kognitiv neurovetenskap, med särskild inriktning på utveckling och plasticitet, vid Karolinska Institutet. Han har också skrivit boken “Framtidens digitala lärande” som berör detta fält. I sin forskning har han bland annat intresserat sig för sambandet mellan hjärnans aktivitet och kognitiva funktioner som minne, uppmärksamhet och koncentration. Det blev ett intressant samtal om hur hjärnan lär sig nya saker, vad som ligger bakom att vi lär oss saker olika snabbt, hur andra faktorer kan påverka oss och hans överraskande perspektiv på hur skolan ska förhålla sig till digitala läromedel!Klingbergs bokrekommendationer:The Precipice - Toby OrdThe Alignment Problem: Machine Learning and Human Values - Brian Christian When We Cease to Understand the World - Benjamín Labatut. “Perspektiv” är en podd från Vad Vi Vet, tjänsten som gör dig allmänbildad inom aktuella ämnen - med minimal ansträngning. Ta del av tusentals förklaringar och quiz på vadvivet.se eller @vadvivetProgramledare: Per Grankvist @pergrankvist Producerare: Andrea von Essen. Klippning: Jens Back. Mixning: Stray Dog Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Emma Frans och Maja Åström synar ett antal vanliga påståenden om intelligens, ställer dem mot vetenskapen och kommer fram till vad som är sant, falskt eller mittemellan. Vi hör också Maria Gunther, doktor i partikelfysik, författare och vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter samt Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.

If you go back in time, are there instances that you followed your intuition? I bet you, there would be many. All of us have that inner voice, that deep intuition that calls us to what we would have become at the present moment. It could be just saying yes to an invitation over a cup of coffee from an old acquaintance, just like what had happened to our special guest in this episode of Live Your Dreams Awake. I have a really wonderful conversation with my soul brother Geoff Fitzpatrick, whom I have connected with, over mandalas. Geoff is into Tibetan Sand Mandalas and his main intent is to support people to get the time, space and permission to disconnect from the non-stop stream of distractions, take a pause and RECONNECT with yourself. Geoff has two great passions, first the Sacred Geometry and second, Breath and Breathing, both very very interesting. I am sure you will love this conversation with Geoff wherein we deep-dived into inner work, tools, modalities and exploring the deeper meaning of realities.  Enjoy listening! REMEMBER - "The person who knows what's best for you is YOU." This week's feng shui tip is super easy and it's about really calling in all your dreams and desires into your life. So how do you do that? Well we can think about and imagine and dream about what we want but putting it down on paper will make a huge difference. Put your dreams  down in paper and write them in the present tense as if it is happening already in your life. For example: I am grateful for my loving relationship or I am grateful for the exotic travel and places I have been to. Make those intentions as specific as can be. Place the paper of your affirmations in an envelope and place it underneath your bed mattress. You will be able to tune in to those dreams into reality.  WHAT WE COVER DURING THIS EPISODE: Geoff’s authentic introduction of himself and his twin passion for sacred geometry and breath and breathing. An explanation of  what truly a mandala is and its ever presence in everything around us. . The most potent and powerful  part of Geoff’s workshop - the intense ritual of letting go, the brushing away of the grains of sand meticulously placed in the drawing board. (...How can destruction be a liberation?)  How can we bring this inner work into our everyday life?  Two provocative questions he would ask participants into his workshop that will bring about self-awareness and healing. Where can people start to dive deeper into the mystery of who they are? LINKS & RESOURCES: Free meditation guide to step into success  Book that Geoff Fitzpatrick is reading and highly recommends: The Overflowing Brain: Information Overload and the Limits of Working Memory by Torkel Klingberg  Join Geoff Fitzpatrick Sacred Geometry Module   CONNECT WITH GEOFF FITZPATRICK: Website   CONNECT WITH PATRICIA: Website Instagram Facebook Group  

Ena sidan hävdar att det kan orsaka alzheimer, den andra att det knappt är skadligt alls. Det handlar om skärmen och dess potentiella fara. Hur förhåller du dig? Ring in till programmet: 08-215 216. Men vad är egentligen fastställt om vad skärmen gör med oss? Och vad får de olika sidorna att inta så motstridiga ståndpunkter? Enligt psykologen Siri Helle är det just den tudelade debatten om skärmen som bidrar till problemet. Det är väldigt svårt för de som behöver få hjälp att få en bild av det vetenskapliga läget. Det gäller i synnerhet föräldrar till barn och unga. Det som saknas är helt enkelt ett samtal om vad experterna i fråga är överens om. Så finns det ett enkelt svar frågan hur mycket skärm vi egentligen tål? Om vi frågar Siri Helle så blir svaret nej. Hur ser du på skärmtid? Begränsar du dig själv och dina barn eller låter du dem sväva utan begränsningar i den digitala rymden? Hör av dig till oss på kropp@sverigesradio.se eller ring och var med direkt i programmet. Lyssnare kan ringa in direkt till programmet på nummer: 08-215 216. Gäster i programmet: Siri Hellre, författare och psykolog, Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, Sissela Bergman Nutley, med. dr. neuropsykologi vid Karolinska Institutet. Programledare: Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent: Shang Imam. Programmet sänds direkt.

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, berättar för Lars om hur barns hjärnor utvecklas och vad forskning visat att detta får för konsekvenser för tänkande och beteende. Boktipset är boken "Hjärna, gener och jävlar anamma", som getts ut på Natur & Kultur See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Conheça a História do Cogmed e como, um Neurocientista, chamado Torkel Klingberg, revolucionou, completamente, a história da Neurociência. Sendo contrário ao paradigma científico vigente que, acreditava que o nosso cérebro era imutável. Com o advento da Ressonância Magnética, pôde-se comprovar cientificamente, a existência da Neuroplasticidade. A capacidade de expansão e reorganização cerebral, através da estimulação adequada. Torkel, passou mais 2 anos, aprimorando seu software e o programa de tutores que desenvolveu. Hoje, validado e comprovado cientificamente, o Cogmed ganhou o mundo. E, agora, o mais inovador Treinamento de Memória Operacional, está disponível no Brasil, através da Plataforma da Cerebral Influencer. Descubra mais, sobre o protocolo de Ginástica Cerebral 5x5x50, através do nosso site: www.cerebralinfluencer.com.br

Evidências Científicas da eficácia de Cogmed para o Transtorno do Déficit de Atenção O primeiro estudo realizado em 1999, com a parceria de Helena Westerberg, Torkel Klingberg, idealizador do Cogmed, buscou compreender e validar o seu programa de treinamento computadorizado para a Memória Operacional. Selecionou para tanto, um grupo com 14 crianças suecas diagnosticadas com Transtorno do Déficit de Atenção e Hiperatividade. Seu objetivo era realizar os exercícios computadorizados com elas, durante 5 semanas com a frequência de 5 vezes por semana por 50 minutos cada. Os resultados obtidos foram bastante animadores e superaram todas as expectativas dos neurocientistas, demonstrando um aumento significativo na capacidade da Memória Operacional em crianças com TDAH, com o aumento na capacidade de recordar e reter informações, no grupo de crianças em que o treinamento foi aplicado. Venha pensar “fora da caixinha”! Acesse nosso site e conheça o treinamento digital mais inovador para a Memória Operacional: www.cerebralinfluencer.com.br

I dagens avsnitt av Kornhall & Skogstad gästas vi av Torkel Klingberg, läkare och professor i neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Vi pratar om hjärnans arbetsminne, om hur digitala verktyg påverkar elevernas inlärning och varför det är viktigt att förhålla sig skeptisk till pedagogiska modenycker. Intervjuar gör som vanligt Per Kornhall och Isak Skogstad.

Vissa forskare varnar för att de smarta mobilerna triggar samma belöningssystem som narkotika och talar om risken att de skapar en förlorad generation. Men larmet ifrågasätts från flera håll. Barns och ungas mobilsurfande gör dem håglösa, deprimerade och kan vara lika beroendeframkallande som narkotika, menar den amerikanska forskaren Jean Twenge.  Samtidigt säger svenska forskare att de smarta telefoner tvärtom kan förhöja livskvaliteten hos såväl unga och gamla.   Är det dags att sätta en gräns för timmar per dag när det gäller mobilsurfande? Och var i så fall ska gränsen dras?  I programmet hörs: Hassan Jaghoory, psykiater Huddinge Barn- och ungdomspsykiatriska mottagning, Torkel Klingberg, professor kognitiv neurovetenskap Karolinska Institutet, Sven Bremberg, docent socialmedicin. Jon Thunqvist vet@sverigesradio.se

Mona Liljedahl har under försommaren 2017 kommit ut med boken "Särskilt begåvade elever - pedagogens utmaning och möjlighet". Boken tar upp hur barn med särskild begåvning behöver stimuleras och få tillgång till undervisning – precis som alla andra barn. Det rör sig om ett stort antal elever, som behöver extra stimulans därför att de bearbetar information på ett komplext, djupt sätt och därför behöver erbjudas mer acceleration. I avsnittet pratar vi om det ska behövas "tur" att elever ska få tillgång till rätt stimulans och om läroplanen ska ha fast antal timmar eller anpassas till de behov olika elever har. Vi hänvisar därför i avsnittet även till avsnitt 39 med Torkel Klingberg och avsnitt 56 med Anna Arvsten. De belyser andra vinklar på olika individers behov av stöd i skolmiljön. Mona Liljedahl är pedagog, specialpedagog och speciallärare på ett gymnasium i Stockholm, men har arbetat i många olika skolmiljöer och olika städer. För att få tag i Mona kan man ta kontakt via https://monaliljedahl.wordpress.com/ Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet kan du maila till kontakt@hjarnpodden.se

Viggo har nu fått veta att tvålen uppfanns år 1850. Före detta luktade alla människor illa. Men ingen verkar ha brytt sig. Katarina förklarar hur detta hänger ihop. Katarina har läst en bok av professor Torkel Klingberg. Det visar sig nu att våra gener har mer att säga till om än vad Katarina tidigare trott. Naturen är orättvis, men skäddarsyr vi pedagogik och träning efter varje människas förutsättningar kan alla utvecklas mycket långt. Exakt hur detta ska gå till (nästan) förklarar vi också i veckans podcast. Avslutningvis för vi lite reklam får vår kommande bok I huvudet på en banbrytare som kommer i mars. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Glöm talang och genialitet, att nå framgång handlar mer om ansträngning och jävlar anamma. När psykologiprofessorn Angela Duckworth jobbade i skolan upptäckte hon att vissa barn gjorde bättre ifrån sig trots att de inte presterade bättre i till exempel intelligenstest. Det var något annat som avgjorde hur bra det gick för eleverna. Hon började studera det som på engelska kallas för grit, och som handlar om barnens förmåga att oförtrutet kämpa vidare. Hennes forskning visar att just den här kämparandan är viktigare för framgång än talang. Den svenska hjärnforskaren Torkel Klingberg har studerat grit hos lågstadiebarn som ska lära sig matematik. Det visade sig att egenskapen spelade stor roll för hur duktiga barnen blev. Programmet gästas av forskaren Alva Appelgren, psykologen Dan Katz, beteendevetaren Staffan Hultgren och entreprenören Andra Fahrad som diskuterar vilken roll grit spelar för oss och hur man kan skaffa sig mera grit.

Professor Torkel Klingberg, vid institutionen för neurovetenskap, forskar kring barns utveckling och lärande och träning av hjärnan. En del lär sig snabbt medan andra behöver längre tid på sig och kanske dubbelt så mycket övning – och jävlar anamma – för att nå sina mål. Samtalet beskriver också olika typer av motivation. Fungerar belöningar? Vilken roll spelar intresse och tron på att kunna förändras? En form av motivation som har visat sig vara särskilt viktig för att nå sina utvecklingsmål är ”grit”, ett slags ”jävlar anamma”. Förståelse för matematik och läsning är inget människor föds med. Det krävs många år av träning innan barn kan räkna och läsa flytande. I samspel mellan gener och miljö omformas barnets hjärna och gör plats för de nya kunskaperna. - Genetiska faktorer spelar in, men det är möjligt att påverka sina förmågor genom träning. Hjärnan är formbar, det är en viktig kunskap, menar Torkel Klingberg.   Maria Bohlin, Lärarnas Riksförbund, leder samtalet.

Torkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap och har skrivit tre böcker utöver sin forskning. Den senaste boken kom ut i oktober 2016 och heter just "Hjärna, gener och jävlar anamma". I det här avsnittet pratar Kristina Bähr med Torkel Klingberg om vad som händer i hjärnan när man har svårigheter när man ska lära sig att läsa och räkna. Vi pratar även om hur motivation påverkar lärande och undersöker myten om att 10 000 timmar räcker för att bli expert på något. Stämmer verkligen det? Det går att läsa forskningsartiklar som Torkel Klingberg deltagit i på klingberglab.se och vill man ha tag i Vektorappen vi pratar om i avsnittet för att träna matematikförmåga, hittas den på cognitionmatters.org.  För att nå Kristina med frågor och synpunkter eller önskemål om kommande ämne - maila till

Hjärnforskaren Torkel Klingberg studerar hur sexåringar kan träna matematisk förmåga på bästa sätt. Nyckeln till framgång är tallinjen och inkludering. Här berättar han varför. Han har stora förhoppningar om att vi kan bättra på Pisa-resultaten i matte, bland annat med hjälp av denna nya kunskap.

Hjärnforskaren Torkel Klingberg studerar hur sexåringar kan träna matematisk förmåga på bästa sätt. Nyckeln till framgång är tallinjen och inkludering. Här berättar han varför. Han har stora förhoppningar om att vi kan bättra på Pisa-resultaten i matte, bland annat med hjälp av denna nya kunskap.

Den är ofta en förutsättning för att vi ska få något gjort men den kan vara svår att behålla längre stunder. Det handlar om koncentrationen. Kan man träna upp sitt fokus och finns det hjälpmedel? Precisionsskytten Christina Bengtsson kämpade hårt för att hitta fokus på tävlingsbanan. Hon berättar om metoden som gjorde att hon lyckades ta hem titeln som världsmästare.  Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet, har forskat om arbetsminne och simultanutförande. Han menar att det ständiga informationsflödet gör att våra hjärnor svämmar över. Höjden av koncentration brukar kallas flow, men hur når man egentligen det där mytomspunna tillståndet då tid och rum försvinner? Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap har forskat om flow vid Karolinska Institutet.Och så besöker vi ett lab i Göteborg där forskare tror sig har upptäckt att vitt brus kan vara lösningen för dem som har svårt att koncentrera sig. Gäster: Christina Bengtsson, f.d världsmästare i precisionsskytte, Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet och Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

På bara några år har merparten av Sveriges befolkning skaffat en. Med den håller vi kontakt med omvärlden, hittar information, roar oss, utför ärenden. I var och varannans ficka ligger numer en smart mobiltelefon, och många av oss tycker att den tar för mycket tid och uppmärksamhet. Dagens program handlar om hur de smarta mobiltelefonerna har förändrat oss och våra vardagsliv. Ögat blivit större av att vi oftare korsar blicken ner i läsplattor, mobiler och böcker, säger ögonprofessor Jan Ygge. Vi har blivit smartare och snabbare, men också slarvigare och mer distraherade, säger hjärnforskaren Torkel Klingberg. Det faktum att vi alltid har den med oss skapar också möjligheter att ta del av terapier på ett nytt sätt, att arbeta med våra beteenden i vardagen. Medverkar i programmet gör också: Jonna Bornemark, filosof, Hoa Ly, som nyligen disputerade på en avhandling i psykologi om hur man kan behandla deprimerade personer via smartphone, Alexandra Weilenmann som bla forskar om hur ungdomar socialiserar och kommunicerar och Fred Nyberg, professor i beroendeforskning.