Podcasts about vibekes

I denne episoden sjekker vi inn på unike overnattinger i Norge, og koser oss på gratis fotturer i Oslo. Vi tipser også om lovene du kanskje ikke visste om, Vibekes barn havnet nemlig på kanten av loven i Thailand - uten å vite det. Det er en jungel av rare lover der ute, som for eksempel at det ikke er lov å tisse i havet i Portugal. Til slutt: hva gjør man hvis man har fått reiseskrekk og blitt livredd?En reisepodcast produsert av Bortebest.no og Tenkkoffert.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har snakket med Vibeke Bergsletten. Vibeke startet å løpe rundt 2018. Hun har hatt rask progresjon på disse seks årene. Nylig stilte hun til start på 100 miles SMVE - og vi snakket med henne et halvannet døgn etter at hun stoppet klokka. Lange, seige løp er Vibekes greie. Hun ser ikke ut til å kunne bli sliten og sur. Vibeke sprer overskudd og humør til medløpere og publikum. Hva er det som driver henne?Blir hun aldri lei? Og hvor liker hun seg best - terreng eller asfalt? I denne episoden får du svar.

Vegard stusler seg videre på de stutte bena sine, men med bedre diksjon! Cia har sunget med Take That, men hun har det ikke bare moro hun heller, altså! NY SPALTE spontaninnføres på direkten! Vi leser tilbakemelding fra tidligere innsender og brev fra nye, og sørger over Vibeke Sæther (rip) i noen dramatiske sekunder, før vi oppdager at hun lever (hurra)! TSGVB: Labbetuss ("Tre-fire-fem") og BUA.no Tipsglass: VIPPS #813459 Kontakt oss på nitteritte@gmail.com [Detta nitter itte er sponset av nomadicguiding.no og ciamaria@online.no]

Morten er klar med ny sesong av "Det som ikke dreper deg". TV-profilen Vibeke Klemetsen går i 2020 fra å ha et liv hun elsker, til å bestemme seg for å ta sitt eget liv. I siste liten blir hun stoppet. Hvordan er det å miste seg selv fullstendig, og hvordan reiser man seg igjen? Dette er Vibekes historie. Vil du høre mer? Ny episode av "Det som ikke dreper deg" hver torsdag hos PodMe.

I denne time af TalentLab kan du høre resten af Vibekes historie i De tog ud. Derefter kan du høre Spejderliv med vært Kim Pedersen der taler med Nicklas fra De gule spejdere om spejderhattens historie. Vært: Alberte BendixSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Unge kvinner fyller opp forelesningssalene fordi guttene ikke klarer karakterkravet. Er flere kjønnspoeng løsningen? Fra Lekestue og Labbetuss til Shakespeare på Nationaltheatret. Geir Børresen var et kunstnermenneske! Det sier Vibeke Sæther - om en god venn og medspiller i mange år. Støres ba moderate muslimer om å ta et oppgjør etter masseskytingen i Oslo: Med holdningene og hanldingene. Det har skapt sterke reaksjoner - men er uforståelig sutring, mener lokal Ap-leder Sports-BH? Det er nok på trenigssenteret for en som kommer til oss - men hun blir ofte bedt om å kle på seg. - Kleskode hindrer kroppspress ,mener en forsker. Hør episoden i appen NRK Radio

Vibeke og Anders snakker om Vibekes ønsketema, Klematis. God lytting!

Vores liv er fyldt af forventninger. Til os selv, til hinanden, til livets gang. Det gælder både kærlighedslivet, arbejdslivet, og muligvis også det, der kommer efter livet? Det sætter os under et vedvarende pres for at vælge det rette. Men i hvor høj grad er selv herre over de valg - og over udfaldet? Og hvad stiller vi op, når det ikke går som ventet? Det er nogle af de spørgsmål, som skuespiller- og instruktørparret, Julie Rudbæk og Jesper Zuschlag, altid har kredset om i deres arbejde. Senest med serien '29', som i år sluttede med den femte sæson, hvor de to hovedpersoner fylder 33. Julie og Jesper er taget til Grundtvigs Kirke i Nordvest i København for at besøge præst Vibeke Bidstrup til en snak om 30-årskrise og livets mange forventninger. Faktisk lige nøjagtig på Vibekes 33 års fødselsdag. Musik: Maibritt Sommerlund

Vi besöker Ljungby Berättarfestival och spelar in ett liveavsnitt med temat folktro i mörkaste Småland. Som gäst har vi med oss Vibeke Hyltén-Cavallius som berättar en klassisk sägen från Småland. Läs gärna mer om Vibekes berättande på www.admetam.se och om festivalen på www.ljungbyberattarfestival.se.

I dette afsnit kan du høre Vibekes historie om da hun forelskede sig i en mand, der til at starte med skræmte hende langt væk. Trigger: Stalking“Jeg vil gerne fortælle min beretning i din podcast!" Tak. Først og fremmest – for du vil gøre en kæmpe forskel for lytterne og hjælpe mig til at hjælpe alle dem, der sidder alene og er i tvivl om, hvad der sker og hvad de skal gøre.Du kan enten deltage med:1) En skriftlig beretning. Jeg læser din mail op som en lytterberetning i podcasten, så du har fuld anonymitet gennem min stemme. Du skal blot sende din lytterberetning til kontakt@cleoh.dk 2) At deltage som gæst. Vi mødes online eller i min klinik. Vi afsætter 2-3 timer, så vi har tid nok til at du kan føle dig tilpas. Denne samtale vil have samme form, som var det psykoterapi: Jeg vil stille åbne, nysgerrige og ikke-dømmende spørgsmål. Jeg vil spejle dig og lytte. Forhåbentlig vil samtalen gøre en forskel på samme måde som psykoterapi – og tilmed have en empowering effekt på dig, fordi du taler højt om det og hjælper andre. Du kan være anonym med et andet navn – din stemme vil være din stemme.Uanset er du velkommen til at sende mig en mail, og så kan vi finde ud af, hvad der passer dig bedst.Og ja, jeg ved godt at du ikke gør det ‘for opmærksomheden'. Jeg ved at du gør det, for at hjælpe andre – og det sætter jeg ubeskrivelig stor pris på.Første skridt: Skrive til mig på kontakt@cleoh.dk Ønsker du at booke samtaler hos Cleoh? Hun kan bookes her: www.cleoh.dk Vil du følge med i instagram-siden? Her er linket: https://www.instagram.com/hvorfor_gik_du_ikke_bare/Vidste du at Cleoh har lavet en anden podcast, som også omhandler psykologi? Den hedder 'Indsigt med Cleoh - Samtaler om Psykologi' og er tilgængelig på alle podcast-apps og kan også findes her: https://link.chtbl.com/OF9ZiTIc

Det handlar om barns rättigheter och om föräldrars rätt till sina barn. I Norge har den frågan ställts på sin spets när ett 30-tal fall nu prövas i Europadomstolen för mänskliga rättigheter. När en myndighet tar ett barn från sina föräldrar med tvång ska det vara för att skydda barnet. Men hur långt kan myndigheterna gå utan att kränka föräldrarnas mänskliga rättigheter? Vibeke Morriseys två flickor är i lektagen när jag hälsar på. Lillasyster låter mest, men det här handlar om den snart femåriga storasystern. När hon var bara några dagar gammal beslutade myndigheterna att ta henne från sina föräldrar. Pappa Ken Olsen är tidigare dömd till fängelse för våldsbrott i den kriminella världen, och han bedömdes som farlig av den kommunala myndighet som här i Norge kallas "barnevernet", alltså barnskyddet. Ken säger att han förstår myndigheternas oro, men inte sättet som hans familj blev behandlad på. Innan vi blev föräldrar hade vi ett turbulent samliv. Därför förstår vi deras inledande bekymmer, men inte deras sätt att göra det på. De har skapat en bild runt mig som farlig, och sedan missbrukar de den för allt vad de är värda. Ken och Vibeke säger att de aldrig blev erbjudna hjälp i sin nya roll som föräldrar. De fick inte heller chansen att visa att de, som de själva ansåg, hade mognat och lämnat droger, våld och psykiska problem bakom sig. Nej, dottern togs ifrån dem och hon hamnade i en fosterfamilj. Tingsrätten beslutade att de biologiska föräldrarna fick lov att träffa sin lilla flicka bara två timmar varannan månad. Vi var föräldrar tolv timmar om året, berättar Ken, och i början alltid med polis och personal från "barnevernet" på plats. På en polisstation i ett mötesrum med polis och "barnevern" som satt och såg på oss. Myndigheterna var rädda att Ken och Vibeke skulle kidnappa sitt eget barn och fly. Föräldrarna drev olika rättsliga processer för att få tillbaka sin dotter, först efter mer än tre år lyckades de. De är långt ifrån ensamma om att känna sig kränkta och överkörda av det norska "barnevernet". "Stoppa barnevernet", har det skrikits i demonstrationståg både här i Norge och utomlands på senare år. Ganska många tvångsomhändertagna barn har nämligen koppling till andra länder, inte minst i öst-Europa. I bland annat Polen, Ryssland och Tjeckien har politiska ledare använt brösttoner mot Norge, och "barnevern" har blivit ett riktigt känt norskt ord i flera länder, ett skällsord. Men hur är det då, är det norska systemet för tvångsomhändertagande av barn extremt? Nej, säger Marit Skivenes, professor vid Bergens universitet som forskar mycket om barns rättigheter och social barnavård, alltså det som på norska kallas "barnevern". Norge är ganska likt Sverige, Danmark, Finland, Tyskland och en del andra länder när det gäller antalet barn som "barnevernet" flyttar ut från sina hem. De senaste åren har knappt en procent av barnen i Norge varit placerade hos fosterföräldrar eller på institutioner. Professorn kallar det norska systemet rättssäkert. Föräldrarna ska höras ordentligt och bli professionellt bedömda, säger hon, även om Ken och Vibeke tycker att de just inte blev hörda kring parets förstfödda dotter. Marit Skivenes ser Norge som ett föredöme som ser till barnets bästa, även när det krockar med föräldrarnas vilja. I dag har barn egna rättigheter. Det betyder att staten har ett direkt ansvar för barn. Man ska inte bara snacka och korrespondera med familjen, man ska även ha direkt ansvar för barnet i familjen. Det betyder att det kommer bli konflikter och större potential för motsättningar mellan familjen och staten. Att Norge har tagit detta på allvar kan vara en förklaring till att vi får så mycket kritik. Vi tittar uppifrån och säger att vi skyddar barn enligt barnkonventionen. Enligt Marit Skivenes är det inte möjligt för "barnevernet" att skydda barnen från till exempel drog- och våldsproblem och ändå alltid få föräldrarna att acceptera myndigheternas beslut. I Oslos regeringskvarter kliver jag in till Norges barn- och familjeminister Kjell Ingolf Ropstad. Ministern menar att "barnevernet" i de allra flesta fall försöker hjälpa så att man kan undvika att ta barn ifrån sina föräldrar med tvång. Vi har ett "barnevern" som lyckligtvis i de allra flesta åtgärderna går in i familjerna, hjälper och säkrar att föräldrarna klarar att ta hand om sina ungar på bästa möjliga sätt och säkra att så många barn som möjligt för en trygg och bra uppväxt. Sedan finns upprepade rapporter som har gått igenom situationen i "barnevernet". De visar att när man måste gå in och ta över omsorgen för barnet är det riktigt vid det tillfället, men vi borde ha gjort mer för att förebygga och göra flera riktiga åtgärder tidigare så att man kunde ha undgått tvångsomhändertagande. Enligt ministern finns rapporter som visar att myndigheterna i flera fall kunde ha gjort mer förebyggande för att undvika tvångsomhändertagande av barn. Ken och Vibeke, som vi hörde förut, menar alltså att de inte fick ett enda erbjudande om hjälp innan deras dotter togs ifrån dem. 2015 fick Norge kritik av Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter för att romska familjer i alltför hög grad fick sina barn tvångsomhändertagna, och invandrarfamiljer är fortfarande överrepresenterade när det gäller åtgärder från "barnevernet". Jag frågar ministern om det norska systemet bedömer olika på grund av etnicitet, eller om "barnevernet" är så att säga "färgblint". Det ska självklart vara färgblint, det ska vara individuella värderingar i varje enskilt fall. Men vi är måna om att öka kompetensen, och att det har begåtts fel måste vi erkänna. Dessvärre begås det fel, medger barn- och familjeministern. Han säger sig vilja se en bättre kulturförståelse och generellt höjd kompetens inom "barnevernet" i framtiden. Minister Ropstad hoppas även att invandrargrupper ska få bättre tillit till myndigheterna, när det gäller såna här känsliga frågor kring barns och familjers rätt. I franska Strasbourg finns Europadomstolen för mänskliga rättigheter som nu hanterar ett 30-tal ärenden med koppling till norskt "barnevern". Sju domar har kommit hittills. Norge har friats helt i två fall, men fällts för brott mot mänskliga rättigheter i totalt fem fall, bland annat kring den omtvistade tvångsadoptionen av en treårig pojke. Men professor Marit Skivenes menar att den domen inte tyder på något systemfel inom norskt "barnevern", snarare fel i behandlingen av det här enskilda fallet. Så är vi tillbaka hemma hos Vibeke Morrisey och Ken Olsen. Även de har vänt sig till Europadomstolen i kampen för sin dotter. Den 19 november kom domen, och enligt den var det okej att myndigheterna tvångsomhändertog dottern 2015. Däremot var det fel att föräldrarna under åren därefter bara fick träffa henne så lite som två timmar varannan månad. Domstolen menar där att Norge bröt mot Europakonventionens artikel som ska garantera skydd för privat- och familjeliv. Fast föräldrarna upplever det som ett övergrepp att delvis ha förlorat i domstolen. Det känns som ett nytt övergrepp att inte få medhåll i det andra, för vi vet ju att det var fel att vår dotter blev omhändertagen i tre och ett halvt år. Ken hävdar att myndigheterna gjorde fel som tog dottern, och paret begär att Europadomstolen ska pröva deras fall på nytt, med fler domare närvarande. Ekot har varit i kontakt med "barnevernet" i Kens och Vibekes tidigare hemkommun, som avböjer att kommentera det enskilda fallet. Däremot säger barnevernschefen rent generellt att barnens röster inte är hörda i fallen i Europadomstolen. Chefen är nyfiken på hur domarna skulle ha sett ut om ärendena hade bedömts i ljuset av barnkonventionen. Oavsett domen säger Vibeke och Ken att deras snart femåriga dotter nu mår bra hos sina föräldrar. Flickan både leker och bråkar med sin lillasyster. I februari ska Norges högsta domstol pröva några rättsfall kring "barnevernet" i sken av de nya domarna från Europadomstolen. Dessutom arbetar departementet med att 2021 få på plats en ny barnevernslag. Jens Möller, Norgekorrespondent jens.moller@sverigesradio.se

I likhet med svigerinnen har «Vibeke» en datter som snart skal konfirmeres. Nå føler Vibeke et gavepress fra svigerinnen som sier hun skal bruke 1500 kr på konfirmasjonsgave til Vibekes barn. «Charlotte» får tyn fra venninnen fordi hun ikke ønsker å bruke for mye penger på venninnegjengens utdrikningslag, bryllup og babyshowers. I denne episoden av Pengetabu diskuterer Fritjof Wilborn og sosialantropolog Gunn-Helen Øye dilemmaer som raskt kan oppstå når man skal gi gaver. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Disclaimer: En fejl gjorde, at vi desværre snød dig for hele to temaer i vores valgspecial. Her er den fulde udgave. Hvis du allerede har hørt "#26 - Valgspecial", så spring evt. hen til 11:10. Vi beklager ulejligheden!---------Bliver politikere også komodovaraner? Hvordan ved du, om din kandidat har en hjerne i balance?Og har compassion gode kår i en valgkamp?Vibeke og Henrik har sat sig omkring bordet i Vibekes køkken og taler om valg, hjerner, politikere og compassion. Det er anderledes. Men det er jo valgkamp!

Disclaimer: En fejl gjorde, at vi snød dig for hele to temaer i vores valgspecial. Lyt derfor i stedet til "26.1 - RIGTIG Valgspecial!" for det fulde afsnit. Og hvis du allerede har hørt "#26 - Valgspecial", så spring evt. hen til 11:10. Vi beklager ulejligheden!---------Bliver politikere også komodovaraner? Hvordan ved du, om din kandidat har en hjerne i balance?Og har compassion gode kår i en valgkamp?Vibeke og Henrik har sat sig omkring bordet i Vibekes køkken og taler om valg, hjerner, politikere og compassion. Det er anderledes. Men det er jo valgkamp!

Fremdeles får Vibeke Sæther brev fra folk som husker henne fra barne-tv-program som Lekestue, og hun forteller om et nydelig brev som nylig fikk henne til å gråte. Vibeke Sæther har et veldig tett forhold til huset hun bor i, Villa Gro-Gro. Bestemor og skuespiller Lalla Carlsen var hennes store idol, og huset var et samlingsted for kunstnere etter krigen. Men det var mange lystige lag i huset og Vibeke beskriver det som en blanding av omsorgssvikt og mye kjærlighet. Da hun var fem år bestemte hun seg for at hun skulle leve et helt annet og mye roligere liv. Programlederen, som også er utdannet barnehagelærer, er veldig kritisk til hvordan vi organiserer det moderne livet med små barn og angrer selv på at hun jobbet så mye da barna var små.

I tredje afsnit af Novelle podcast taler jeg med forfatter Vibeke Mouridsen.Vi taler blandt andet om det at skrive i fællesskab med andre og om at deltage på skrivekursus. Vi taler om hvor Vibeke finder sin inspiration og Vibeke kommer med nogle gode råd til nye forfattere.Til sidst i podcasten kan du høre Vibekes novelle "Mordet i Montepulciano"vært Rasmus Christensen. Link hjemmeside: http://novellepodcast.dk/Link Facebook: https://www.facebook.com/Novelle-Podcast-309917999645204/Instagram: https://www.instagram.com/novelle_podcast/?hl=daVært og tilrettelægger: Rasmus Christensen.

Vibeke Sporon-Fiedler er ramt af afasi på grund af en hjerneskade. I Podcasten fortæller hun om sit liv med afasi - undertiden støttet af sin mand Gustav, der ofte har måttet fungere som tolk i Vibekes liv. Hav tålmodighed og lyt! Lyt til Vibeke fortælle, og så vil du høre at bare fordi man har mistet sine ord, betyder det ikke at man ikke har noget at sige.

Hun var sterkt tilstede i vår alles barndom med sitt milde og trygge åsyn. Vibeke Sæther forteller om hvordan det er å bli hele Norges ekstra-mamma, håndtering av Labbetuss, og om å vokse opp med bestemor og revydronning Lalla Carlsen.

Vært: Mads Steffensen. Panel: Livsstilsekspert Mads Christensen, tv-vært Sofie Linde og erhvervsleder Stine Bosse. Ugens emner: 1. Pia vil gerne have hele familien med i biografen og se Swinger Klubben 2. Marie er ikke blevet inviteret til sin bedste vens bryllup. 3. Kajas søster kommer altid irriterende meget for sent. 4. Katrine gav i sin tid nogle nøgenbilleder til sin kæreste. Nu er de ikke kærester mere og hun vil gerne have billederne tilbage. 5. Mikkel bliver i diskussioner med sin kærestes onkel lukket ned med 'det er fordi du er så ung'-kortet. 6. Ida har mistet sexlysten og det er hendes mand ked af. 7. Karina lider af sclerose og er i tvivl om hun skal sige det på sin arbejdsplads. 8. Charlotte har en meget online mor og er træt af koncerten af notifikationer. 9. Elisa er blevet liket på Tinder af en underordnet og ved ikke om hun kan gå videre med ham. 10. Vibekes kærestes eks er blevet inviteret til svigermors fødselsdag