Näravårdpodden - en podcast från SKR

”Hur får ditt liv mening och hur kan du leva ett liv med värdighet, respekt och till din fulla potential i det här samhället? - Vi måste ha en annan syn på perspektivet psykisk ohälsa.” Lyssna till ett viktigt samtal med Jenny Wetterling, intressepolitisk talesperson för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH och specialistsjuksköterska inom psykiatrisk omvårdnad. Ett samtal om hur vården behöver utvecklas för möta människor på bästa sätt.

”Vi önskar, förstås, att färre blir svårt sjuka och att vi ska arbeta mer proaktivt och med tidiga insatser, samordnat.” Hur går man från förslag till verklig verkstad? Samsjuklighetsdelegationens har inlett sitt arbete för att genomföra de reformer som utredningen föreslog. Det handlar bland annat om vem som ska ansvara för vården av personer med både psykiatriska diagnoser och beroendeproblematik och hur tvångsvården ska regleras. Lyssna till Martin Färnsten, som leder samsjuklighetsdelegationen och Zophia Mellgren, ämneskunnig i delegationen.

”Det är stora resursvinster och samtidigt bättre kvalitet för de här individerna - om vi tänker personcentrerat runt lösningarna.” Vad vet vi om effekterna av de nya arbetssätten inom Nära vård och kan de arbetssätten öka takten i omställningen? Viktiga frågor när vi nu tar nästa steg i den största transformationen av svensk hälso- och sjukvård och omsorg. I en ny rapport finns några av svaren på vilka arbetssätt som både skapar högre kvalitet och effektiviserar och hur de är spridda över landet - lyssna till Dag Norén, Governo AB som är en av författarna.

”Hur kan vi få till förflyttningen, få till en helhet och arbeta mer för att försvara och stärka vår demokrati.” ”För de äldre som behöver vård och omsorg är Nära vårdomställningen så viktig.” Ett samtal om modigt ledarskap, behov av ett robust samhälle och en välfärd som möter behov i en tid av stora förändringar. Med Sabina Joyau, sektionschef Äldreomsorg och Petra Svedberg chef Sektion för demokrati och styrning, båda på SKR.

”Även vi på ledningsnivå behöver förstå invånarna och utgå från personcentrering och behov - det gör oss bättre.” En central del i Nära vård är att kommuner och regioner utvecklar ett gemensamt systemledarskap som utgår från invånarens perspektiv. Lyssna till Jane Ydman, regiondirektör Region Jönköpings län och Annika Hedvall, kommundirektör Vaggeryds kommun när de berättar hur de leder tillsammans i Jönköpings län. 

”Nära vård handlar om att kunna arbeta mer förebyggande och hälsofrämjande. Det är inte bara hälso- och sjukvårdens uppdrag utan vi måste samverka och ha en bred folkhälsopolitik. Vi behöver börja uppströms och många delar av samhället behöver vara engagerade.” Olivia Wigzell, generaldirektör Folkhälsomyndigheten berättar om myndighetens uppdrag, om arbetet tillsammans med barn och unga och kopplingen till Nära vård. Om det viktiga gemensamma målet att främja hälsa för en frisk befolkning med fler friska år. 

Från den här veckan kommer vi att gå över från att sända en podd varje vecka till varannan vecka. Samma dag som vanligt, lördagar klockan 07.00 så släpps den men nu istället ojämna veckor. Nästa avsnitt kommer den 15:e mars och då har vi ett spännande samtal med Olivia Wiksell generaldirektör för Folkhälsomyndigheten. Trevlig helg!

”När man får kundens perspektiv och berättelse, får se och känna en annan människa- då går det in i magen på den som lyssnar. Se att det inte är en slipad skurk utan en människa som berättar om sin ångest i mötet med en myndighet.” Omställningen till Nära vård handlar om att förflytta ett komplext system – det handlar om organisation och ledarskap men också om kulturförändring. Förändringsprocesser tar tid och kräver tålamod. Någon som vet mycket om det är Lennart Wittberg, som under många år arbetade på Skatteverket och bidrog till att förvandla verket till en av våra mest framgångsrika och uppskattade myndigheter.

”Cancervården är som en kedja från prevention till palliation - det är när alla länkar fungerar som cancervården blir bra.” Allt fler drabbas av cancer men allt fler överlever också till följd av forskning och utveckling. Hur ska cancervården blir bättre och hur hänger det ihop med utvecklingen mot Nära vård? Den nya uppdaterade nationella cancerstrategin är ute på remiss - lyssna till Mef Nilbert, överläkare och adjungerad professor i onkologi, tidigare särskild utredare uppdaterad nationell cancerstrategi, Margareta Haag, ordförande Nätverket mot cancer, Kjell Ivarsson, nationell cancersamordnare, RCC i samverkan

”Tillit och förtroende har goda behandlingseffekter bara det, om man har tillit och förtroende.” Veckans gäst är Kurt Bohman, professor emeritus vid Umeå universitet, pionjär bakom det framgångsrika Norsjöprojektet som på 1980-talet drastiskt minskade hjärt-kärlsjukdomar genom förebyggande hälsoarbete och livsstilsförändringar. Han delar med sig av sina erfarenheter från att ha vuxit upp med döva föräldrar, vilket gav honom en unik förmåga att läsa kroppsspråk - något han senare hade stor nytta av i sin läkargärning. Han betonar vikten av helhetssyn i vården, att framgångsrikt hälsoarbete bygger på tillit och att förebyggande arbete kan appliceras på dagens samhällsutmaningar som psykisk ohälsa och fallskador.Vi ber om ursäkt för sämre ljudkvaliteten pga av tekniska bekymmer under inspelningen.

”Bibehålla självständighet - det är det äldre uppger är viktigast av allt!” En av förflyttningarna i omställningen till Nära vård handlar om att gå mot ett mer proaktivt arbetssätt. Det handlar om att se risker och göra rätt saker i rätt tid för att förebygga en skada eller att sjukdom uppstår. Fallprevention är ett sådant lyckat arbete där tidigt insatser skapar trygghet, bygger självständighet och till och med förhindrar förtidig död. Lyssna till Marina Arkkukangas, fysioterapeut och forskare på bland annat området fallprevention vid FOU Sörmland.

”Vår roll att det ska finnas tillgängliga kunskapsstöd enligt vetenskap och beprövad erfarenhet och att vi ska stå för prioriteringar och utvärderingar.” ”Att koppla ihop vården och omsorgen för de med komplexa problem kommer att vara ett bra spår framåt.” Socialstyrelsen är Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg, ett brett uppdrag. Hur ser den nye generaldirektören på myndighetens arbete och utvecklingen av svensk hälso- och sjukvård, tandvård och social omsorg framåt? Lyssna till Björn Eriksson, generaldirektör Socialstyrelsen.

"Välfärdsteknik ska stödja vården och omsorgen för att möjliggöra kvalitet och effektivitet men viktigast är självständighet och oberoende på ett tryggt sätt för invånarna.” ”I varje möte och på alla nivåer utgår vi från 'Vad är viktigt för dig?' - både omsorgstagare och personal får den frågan.” I Värmland har man länge arbetat med välfärdsteknik i hela länet och införlivat den i vardagen hos omsorgstagare och personal – så hur har det gått? Lyssna till Cecilia Fenelius, vård- och omsorgschef Arvika kommun och Ann-Sofie Gustafsson, utvecklingsledare välfärdsteknik, vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstad.

”Det finns en längtan, en strävan och en riktning mot att ge plats åt omdömeskunskapen.” Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola, diskuterar vikten av att bredda kunskapssynen inom vården. Hon belyser behovet av att balansera evidensbaserad kunskap med professionellt omdöme och argumenterar för ett tillitsbaserat ledarskap. Hon menar att dagens detaljstyrning riskerar att göra vården mindre effektiv och att vi behöver ge mer utrymme för vårdpersonalens kompetens och erfarenhet.

”Vi behöver göra våra kunder delaktiga, se vad kan de och inte ta ifrån dem det. Sen kan vi fundera över vad vi kan tillföra. Vi har en bit kvar i det arbetet.” I Helsingborg satsas på utbildning i personcentrering för all personal inom vård- och omsorgsförvaltningen. 4500 medarbetare får möjlighet till ny kunskap men också ett tillfälle att diskutera och reflektera med varandra vad personcentrering betyder och hur de ska arbeta för att bättre möta invånarnas behov. Hur genomför man ett så stort förändringsarbete? Lyssna till Malin Remmerfors, tjänstedesigner och Marina Forssberg, verksamhetsutvecklare, Helsingborg.

”Min vision är att det är lätt att styra kommunikationen mellan olika delar i sjukvården. När något händer så ska kommunikationen komma till den fasta vårdkontakten, till mig eller någon nära mig i teamet - vi kan kalla det precisionskommunikation.” ”Veta och ha kunskap om hur kopplingen ser ut mellan läkaren och patientgruppen man är ansvarig för - det är infrastruktur för personcentrerat arbete.” Lyssna till Lena Bäckström, primärvårdschef och Susanna Althini, allmänmedicinsk sakkunnig i primärvårdsledningen på Gotland om hur de arbetar med fast vårdkontakt, kontinuitet och team och hur de har implementerat detta viktiga arbetssätt.

”En inre tillfredställelse att kunna påverka andra människors liv i en positiv riktning.” ”Utrymmet för innovation måste finnas - att omforma hur vi möter behov.” Hur kan idéburna organisationer bidra till omställningen mot Nära vård? Vilka utmaningar och möjligheter finns för icke-vinstdrivande aktörer i välfärdssektorn? Lyssna till Emma Henriksson, generalsekreterare för branschorganisationen Famna.

”Nära vårdsatsningen har hjälpt till att accelerera, stärka och sprida arbetet kring personcentrering.” ”Det är fortfarande för långa avstånd och det hänger inte riktigt ihop i beslutsfattandet och utförandet - det måste vi jobba med.” Uppföljning är nödvändig för att veta att rätt saker görs vid rätt tid och ger effekt. Lyssna till Kajsa Westling och Anders Printz, Hälsolabb om vilka slutsatser de drar om framgångsfaktorer och fortsatta utmaningar när de analyserar data i arbetet med Årsberättelsen för Nära vård 2023-2024 - en bild av hur den nära vården utvecklas runt om i landet. 

I januari 2023 fick vi en lag om Sammanhållen vård och omsorgsdokumentation som ska öka, förbättra och förenkla kommunikationen mellan vårdgivare och omsorgsgivare. Det handlar i grunden om att vi ska få en jämlik, personcentrerad och säker vård där informationen följer vård- och omsorgstagaren sömlöst. Lyssna till: Johanna Bendtsen, Socialt Ansvarig Samordnare (SAS) och Belina Pllana, Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), Kristianstads kommun och Annelie Amigelius, samordningsfunktion Sammanhållen vård och omsorgsdokumentation på SKR.

Vi firar 200 med ett spännande avsnitt! Tack till alla som lyssnar och såklart till alla gäster, som så generöst delar sina insikter och perspektiv!”Det här går helt i linje med omställningen till nära vård - vi får en skjuts i arbetet.” ”Vi ska jobba uppsökande, tidigt och hitta nya vägar att nå ut.” Nästa år beräknas en ny reviderad socialtjänstlag träda i kraft. Vad innebär detta för kommunerna och hur kopplar det till omställningen till Nära vård? Ulrika Vitalis, socialchef Hammarö kommun och Niklas Eriksson, handläggare på SKR berättar om hur de arbetar för att använda lagen som hävstång för utveckling framåt.

”Vi har en skatt av klagomål och synpunkter som behöver lyftas fram och komma ut. Ett bra redskap för vården att komma närmare hur det är, egentligen.” Patientnämnderna, runt om i landet, är den instans som patienter och närstående kan vända sig till med klagomål för att utreda vad som gått fel och som också ger verksamheterna kunskap om vad som behöver förbättras. Lyssna till representanter för patientnämnderna i Västra Götaland, Susanne Tedsjö, Region Stockholm, Pia Bornevi och  Region Uppsala, Kristina Holmberg när de berättar om arbetet.

”Personer som kommer tillbaka och berättar att de använt Naloxon och räddat livet på någon - det gör det värt allt arbete.” ”Det handlar om att hitta en enkel och nära väg in.” 27 000 personer beräknas leva i hemlöshet i Sverige. Det är en grupp där många lever med substansberoende och andra utmaningar. Att möta behov hos den här gruppen, som är en av de allra mest utsatta i samhället, kräver extra insatser där vård och omsorg måste komma nära. Daniel Thorsén, socionom och verksamhetsutvecklare inom Göteborgs stad och Sofia Lexén, specialistsjuksköterska och sektionsledare inom LARO, Sahlgrenska berättar om sitt arbete där regionala och kommunala vården samarbetar med civilsamhället.

”Den bästa hälsoinsatsen är den som inte behövs - den har 100 % effektivitet.” Hälsosamtal är ett viktigt verktyg i det förebyggande arbetet men idag når insatsen inte ut till alla. Hur ser vi till att alla får möjligheten att få sina behov tillgodosedda för att uppnå en bättre hälsa? Lyssna till Lars Jonsson, MAS inom funktionshinderomsorgen i Umeå kommun, som berättar hur de ändrat arbetssätt för att nå ut till personer som får stöd och hjälp inom LSS.

”Allmänläkarens roll är att se helheten och hela människans situation!” Lyssna till två nyblivna distriktsläkare som under våren har genomfört förbättringsarbeten i Nära vård i sin ST-utbildning. Det är en helt ny kurs där SKR står som värd för att ge läkare möjlighet att träna på förbättringsarbeten inom primärvården för en bättre och närmre vård där viktiga delar är kontinuitet, delaktighet, tillgänglighet och samordning.Cecilia Niklasson och Maria Stenman har gått kursen och berättar om sina erfarenheter och den kunskap de fått. 

”Patienten ska inte behöva bry sig om vilken huvudman eller vårdnivå man färdas i och över utan patienten ska få den sömlösa vården.” I det personcentrerade arbetet är den fasta vårdkontakten den som ger trygghet och stabilitet och kan agera för att möta individens behov i kontakt med olika aktörer. Hur är det att vara fast vårdkontakt och varför är det viktigt? Lyssna till Camilla Johansson distriktsköterska Rosenlunds vårdcentral i Jönköping och Erika Johansson, professionspolitisk handläggare på Arbetsterapeuterna.

”Vad kan vi göra för att fler ska få leva ett gott liv?” Ida Texell är kommundirektör i Upplands-Bro och ordförande för Scouterna. Hon berättar om hur man kan få ett samhälle att hänga ihop, ha människan i centrum och göra det bästa vi kan och ta ansvar i våra uppdrag. 

”Vi måste lyssna in och fråga hur vill du ha det? Jag tror inte att vi ska vara rädda för att öppna dörren!” Vårdcentraler och hälsocentraler har en avgörande roll, i sitt breda uppdrag, att möta invånare för att skapa bättre hälsa. Hur kan man lyckas med det och samtidigt skapa en arbetsmiljö där medarbetare mår bra och utvecklas? Inspireras av Ulrika Widerholm, verksamhetschef Nära vård och hälsa, Stenhagens Vårdcentral.

”Vi behöver få ut verktyg till alla så att de kan leva det liv de vill, även om man är sjuk.” Hur är det att vara ung och leva med kronisk sjukdom? Hur kan vi säkra en trygg och personcentrerad övergång mellan barn och vuxenvård? Lyssna till Tintin Forssbergs och Elin Cederbrants erfarenheter av att leva med diabetes typ 1, av sjukvården och egenvården, om svårigheter, utmaningar och hur vården behöver utvecklas.

”Vi vill ge en vård som människor upplever gör nytta och skillnad - en vård som syftar till att förbättra livskvaliteten så bra och länge som möjligt.” ”Nära vård handlar om att göra vården individanpassad och använda resurserna bättre.” Digitaliseringen är ett verktyg för Nära vård men hur kan det stödja en personcentrerad vård där patienter får en aktiv roll i sin vård och hälsa? Hur kan vi komma närmare patienter och närstående för en bättre, säkrare och effektivare vård? Lyssna till Maria Taranger, områdeschef Sahlgrenska universitetssjukhuset och Jenny Harrysdotter, digitaliseringsstrateg Region Uppsala.

”Personcentrering, egenvård, folkhälsa, distrikssköterskans roll och ledarskap ligger som hand i handsken i kursen för nära vård.”Det är viktigt att nästa generations medarbetare får vara med och så väl utveckla som träna i de nya arbetssätten i omställningen. Lyssna till  hur distriktssköterskeutbildningen vid Hälsohögskolan i Jönköping tagit fram kurser i Nära vård. Med Elin Anefur, student, Elzana ODzakovic, universitetslektor på hälsohögskolan och Lise-Lotte Jonasson, universitetslektor och docent på hälsohögskolan.

”Jämlik vård handlar inte om att göra lika utan om att göra det som individen behöver för att nå sina mål.” Nära vård handlar om att möta varje invånare som den unika person den är, förstå olika behov och möta behoven på bästa sätt för såväl individen som verksamheten. Lyssna till Linda Björklund, verksamhetschef och Louise Palmqvist Liljehov, sjuksköterska på Näsby vårdcentral i Skåne när de berättar om arbetet med personcentrering över gränser och lagrum.

”Sjukstugan har områdesansvaret - då måste vi se till att kunna hjälpa patienten på bästa sätt. Det är vi som finns från början och till slutet.” Glesbygdsmedicin och glesbygdsjukstugor är avgörande för att kunna erbjuda hälso- och sjukvård över hela landet men frågan är om det också är en modell för andra delar av landet som inte är glesbygd? Lyssna till Mante Hedman, distriktsläkare vid Storumans sjukstuga, lärare på Läkarprogrammet i Umeå och forskare på glesbygdssjukstugor.

”Vi ska hjälpa till så vi kan gå från ord till handling!” Ann-Marie Wennberg Larkö, ordförande för Nationella vårdkompetensrådet berättar om den nationell plan där rådet analyserat kompetensförsörjningsbehovet. Viktiga aspekter som betonas är behovet av ökad medicinsk kompetens inom den kommunala vården, VFU-platser i hela landet, fortbildning på arbetstid, tydliga karriärvägar, introduktionsprogram för nya medarbetare och tillvaratagande av senior kompetens. 

”Vi vill ge bästa möjliga hälsa för befolkning. Invånarna ska få den vård de behöver när de behöver den - det kräver omställning till nära vård.” Hur tänker politiker om deras ansvar för att driva på omställningen till nära vård? Lyssna till Rachel De Basso regionstyrelsens ordförande (s) i Region Jönköpings län och ordförande i SKR:s Sjukvårdsdelegation och Tobias Smedberg, kommunalråd (v) Uppsala kommun och ordförande i SKR:s beredningen för primärvård och äldreomsorg. 

”Informationskontinuiteten är det som vi behöver allra mest, egentligen.” I detta avsnitt diskuterar vi digitalisering, innovation och hoppet om att vi nu kan bygga en infrastruktur som ger stöd för en personcentrerad, sammanhållen nära vård för invånare, medarbetare och vårdgivare över hela landet. Ett samtal med Daniel Forslund som drivit dessa frågor i sina olika roller på regeringskansli, myndigheter, region och nu som utvecklingsansvarig på Vårdföretagarna.

”Många av utmaningarna vi står inför är inte specifika för Sverige utan vi har god grund för att vi måste bygga hälso- och sjukvården utifrån människors närmiljö, deras förutsättningar och att de ska vara delaktiga - det är bästa sättet att bygga en jämlik hälsa.” För fyra år sedan kom slutbetänkandet i utredningen om en God och nära vård. En utredning som lade grunden för mycket av det arbete med omställningen till Nära vård som pågår runt om i landet. Utredaren Anna Nergårdh ger i veckans podd sin syn på engagemanget i Nära vård, vad som hänt, var vi står idag och vad hon ser är vägen framåt.

”Ta inte för givet att människor fungerar på samma sätt - med en ökad medvetenhet kan vi göra anpassningar som gör det bättre för autister, vilket också är bra för andra, tror jag.”Nära vård handlar om att du som person blir sedd, lyssnad till och får dina behov tillgodosedda utifrån dina förutsättningar och förmågor. Det handlar om: Vad som är viktigt för dig! Men hur möter vi dem som inte reagerar som vi är vana vid och hur ser vi till att vården är till även för dem? Lyssna till Clara Törnvall, författare, journalist och autist som bland annat skrivit boken ”Vanliga människor – autistens guide till galaxen”. Ett annat lästips för dig som vill lära dig mer är Maria Bühlers bok ”Att möta autister i vården”. Båda böckerna är från Natur och kultur.

”En aktiv patient ser man positivt på nu, det är det 1177 handlar om i grunden.” ”Även som sjuk ska man känna självständighet och inte tänka på att vara sjuk hela tiden - sammanhållen planering är nästa demokrati-reform efter journalen på nätet.” Dokumenterad överenskommelse och sammanhållen planering är viktiga delar i en personcentrerad och säker vård. Inera, ansvariga för 1177, arbetar nu med en översikt där du som invånare ska få en sammanhållen bild av kontakter, tider och provsvar m.m. Lyssna till Sofie Zetterström, affärsområdeschef för 1177 och kunskapstjänster, och Kristina Stensson Ljungdahl, strateg med fokus på Sammanhållen planering på 1177.se, på Inera.

”Den största vinsten med överenskommelsen är att jag känner mig trygg och får tillit till de som hjälper mig med vården.” Dokumenterad överenskommelse ska säkerställa delaktighet, personcentrering och säkerhet i vårdinsatserna. Det skapar trygghet för alla parter om vad som är nästa steg, vem som ska göra vad och vem som är fast vårdkontakt. Lyssna till Elsa Ask, patientföreträdare, Charlotta Larsdotter, läkare och direktör Vårdcentralerna Bra liv och Sofia Persson, utvecklingsledare, sektionen folkhälsa och sjukvård - alla från Region Jönköpings Län.

”Det blir både mer tillgängligt och personcentrerat och kanske också högre kvalitet om vi kan skräddarsy ditt rehabiliteringsprogram utifrån dina behov.” Patrik Göransson, enhetschef innovation och utveckling, Ängelholms sjukhus, Region Skåne berättar om hur de utvecklat rehabilitering för att bättre möta cancerpatienternas behov med hjälp av ny teknik och i samverkan med primärvården. Ett arbete som belönats med priset Årets brobyggare 2024. 

”Nära vård inrymmer väldigt mycket av de transformeringarna vi behöver göra, där vi måste vara gränsöverskridande och se hur relationerna och nätverken runt en patient ser ut.” Ett samtal om hur vi organiserar oss, varför det ser ut som det gör och hur vi kan se framåt för att möta de utmaningar vi står inför. Om att gå från det enkla till det komplexa med Hans Winberg, generalsekreterare Leading Health Care.

”Vi människor gillar inte att ändra oss - vi gör det först när det blir eld i baken - många upptäcker då att det inte var så farligt.” Veckans podd med Felicia Gabrielsson-Järhult, lärare och doktorand vid Jönköping University  om hur vi använder digitala tjänster från rapporten ”Hur klickar vi med vården?”. Ett samtal om vikten av personcentrering, att bilda team, lära av varandra och ställa om till Nära vård.

”Det finns ett stort politiskt engagemang att driva frågorna kring god och nära vård men vi måste röra oss från de goda piloterna till att skala upp till länsgemensamma arbets- och förhållningssätt - det måste gå fortare.” Systemledning i praktiken - hur går det till och vad krävs för att kunna prioritera det gemensamma? Med Lars Liljedahl, kommunchef Härnösand och Åsa Bellander, regiondirektör Västernorrland.

”Det ställer till så mycket problem för oss att vi inte får ihop det i mellanrummen.””Vad har vi för samverkansformer som verkligen ger effekt.” Systemledning - vad är det och varför är det viktigt för omställningen till Nära vård? Lyssna till Kajsa Westling, Experio Lab och Anders Printz, Samhällsnytta, som stöttat Västernorrland och Värmland i arbetet med systemledning som tar ansvar för helheten. 

”Att även om det är i livets slut så är det just livet vi ska fokusera på - för både patient och anhöriga.” I den palliativa vården är det som allra viktigast att vi tar bort alla mellanrum. Det behöver fungera sömlöst över kommun och region och vara nära. Hur får vi till en jämlik och tillgänglig palliativ vård i ett helt län? Lyssna till hur man arbetar med en länsgemensam samverkansmodell i Uppsala län. Med Karin Artusson, MAR och Susanne Ahlman, MAS i Uppsala kommun och Lisa Sörell, från specialiserade palliativa vården i Region Uppsala. 

”Ledarskapet behöver skapa förutsättningar för att inspirera, hämta in kunskap, utvärdera och ompröva hela tiden.” Johan Kaarme, chef vård- och omsorgsavdelningen SKR, om vikten av att balansera bilden att det finns saker som fungerar och annat som behöver förbättras. Ett samtal om ledarskap, mod, samarbete, eget ansvar och det gemensamma målet. 

”Vi hade samma patient men såg det från olika håll.” ”Jag ser att äntligen händer det något nu, men det är stora kulturförändringar vi måste igenom.” ”Det finns inga förlorare i detta - patienten bryr sig inte om varifrån vi kommer, hemsjukvård eller vårdcentral.” I Tingsryd, Region Kronoberg har man identifierat behov av samordning för att minska köer, ge bättre vård till personer som söker vård ofta och minska akutbesöken. De har satsat på tre saker: 1. vårdkoordinatorer, 2. ökad samverkan mellan vårdcentral, kommunala hemsjukvården och ambulansen, 3. kontaktvägar mellan läkare i primärvård och specialistvård  - lyssna till hur de gjort och vilka resultat de ser. Elsa Bengtsson, chef hemsjukvården Tingsryds kommun, Gunilla Berg, chef och Amelie Svensson, vårdkoordinator, vårdcentralerna i Tingsryd. 

”Ökad trygghet och mer kunskap om patienten verkar leda till att de inte hamnar på sjukhus.” I Region Östergötland har Äldrevårdsmottagningar lett till färre sjukhusinläggningar, vårddagar och minskade kostnader - proaktivt, samordnat och tryggare för patienten. Magnus Nord, forskare vid Linköpings universitet och distriktsläkare berättar om arbetet och forskningen.

”Hur kan vi förändra våra arbetssätt, tillsammans, för att skapa ett värdigare liv för invånaren och använda våra resurser på ett bättre sätt med de utmaningar vi ser runt hörnan?” I Ljungby kommun har region och kommun gått samman och arbetat med två delar. 1. Informationsdriven vård där de delat hälsodata mellan region och kommun och med hjälp av AI analyserat data för att ge bästa vården på rätt plats, i rätt tid och av rätt profession. 2. Smartahem med mål att invånarna ska kunna leva ett självständigt liv. Lyssna på vad det gett för resultat. Med Jennie Vidal, kommundirektör Ljungby och Martin Myrskog, regiondirektör Region Kronoberg.Avsnittet är transkriberat med hjälp av Ai

”Vi behöver bygga tillbaka tilliten och möta människor där de är, i ögonhöjd.” Hälsomottagningen på Riastugan i Falun finns inte på vårdcentralen utan i Hela människans lokaler. Där kan personer som lever i hemlöshet få hjälp med sin hälsa och enklare sjukvård utifrån förutsättningar och behov. Samtal med Ulrica Strömgren, sjuksköterska Hälsomottagningen Riastugan, David Johansson, verksamhetschef Hela människan, Annika Olofsson, avdelningschef God och nära vård, Region Dalarna. 

”Vi vill inte bara släcka bränder utan också arbeta med det som ger resultat längre fram.” ”Det ger stora effekter när man tittar på hela verksamhetens alla listade patienter.” Att systematiskt och strukturerat använda data för att förbättra verksamheten skapar förutsättningar för bättre hälsa hos patienterna och bättre arbetsmiljö för personalen. Elisabeth Lunderbye, verksamhetschef Örsundsbro vårdcentral och Susanne Steen, specialist allmämedicin och projektledare Primärvårdskvalitet beskriver hur Primärvårdskvalitet används för att ge bättre resultat.