Podcasts about Hagfors

HG Storm växte upp i det värmländska Hagfors i ett relativt dysfunktionellt hem. Han hamnar i specialklass för bråkiga elever och det hela kunde ha slutat väldigt illa om inte en ungdomsledare hade varit där som ett gott föredöme och som trodde på HG:s möjligheter. Det blev till slut studier i Uppsala i psykologi och nu har HG varit praktiserande Psykolog i över 45 år. Varför är män så ovana med att prata känslor? Älskar man sina barn lika mycket och kan kärleken inte defineras i kvantitet. Detta och väldigt mycket mer kommer här, men först - har HG nån dialekt eller inte?

8 sanno oo ay ka soo wareegatay weerarkii ka dhacay bartamaha magaalada Stockholm. Booliska ayaa soo gaba gabeeyay howlgalkii ay ka wadeen iskuul ku yaalla Hagfors. Soo jeedin cusub oo carruur iyo dhallinyaro badan ku muteysan karaan in daryeel.

Hagfors. Bruksort, björkskog, blöta vinterkängor. Ståldamm i luften, hammarslag i marken. Monica Zetterlund växer upp i en värld där man jobbar, håller käften och gör som man ska. Men hon hör något annat. Jazz. Stockholm. Amerika. En röst som inte låter som nån annan. Medan folkhemmet byggs och bondesamhället rasar, smyger sig swing och blå toner in i Sverige. Monica följer med. Från slit och slagg till rökiga scener och sena nätter.Det här är början på något nytt. För henne. För jazzen. För hela landet. Och ni, ni hänger med!Musikpodden finns även på:Instagram: Musik_poddenSpotify: Musikpodden med Arvid BranderApple podcast: Musikpodden med Arvid BranderKontakt: podcastarvid@gmail.comKällor:Gustafson, Klas. Enkel, vacker, öm. Boken om Monica Zetterlund. Leopard förlag, 2009.Dahlquist, Sofia. Kvinnlig rösträtt i Sverige – hur gick det till? Stockholmskällan. Senast uppdaterad: 26 december 2024. Publicerad: 26 februari 2018.Kvinnlig rösträtt i Sverige. Wikipedia. Hämtad december 2024.Gripenberg, Bertel. "Det skönaste landet". Publicerad 1927.Steinbeck, John. Vredens druvor. Översättning av Thorsten Jonsson. Första svenska utgåvan: Tiden, 1940.Ken Burns and Wynton Marsalis interview on "Jazz". Charlie Rose, sändes 2001.Kjellberg, Erik. Svensk jazzhistoria. Norstedts, 1985."Hagfors" och "Uddeholmsbolaget". Wikipedia. Hämtad december 2024.Zetterlund, Monica & Alandh, Tom. Hågkomster ur ett dåligt minne. Norstedts, 1992.Ur Taktiksäkerhetsverket ”Lag om Lagom” - Tage Danielsson. 1975. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hagfors. Bruksort, björkskog, blöta vinterkängor. Ståldamm i luften, hammarslag i marken. Monica Zetterlund växer upp i en värld där man jobbar, håller käften och gör som man ska. Men hon hör något annat. Jazz. Stockholm. Amerika. En röst som inte låter som nån annan. Medan folkhemmet byggs och bondesamhället rasar, smyger sig swing och blå toner in i Sverige. Monica följer med. Från slit och slagg till rökiga scener och sena nätter.Det här är början på något nytt. För henne. För jazzen. För hela landet. Och ni, ni hänger med!Musikpodden finns även på:Instagram: Musik_poddenSpotify: Musikpodden med Arvid BranderApple podcast: Musikpodden med Arvid BranderKontakt: podcastarvid@gmail.comKällor:Dahlquist, Sofia. Kvinnlig rösträtt i Sverige – hur gick det till? Stockholmskällan. Senast uppdaterad: 26 december 2024. Publicerad: 26 februari 2018.Kvinnlig rösträtt i Sverige. Wikipedia. Hämtad december 2024.Gripenberg, Bertel. "Det skönaste landet". Publicerad 1927.Steinbeck, John. Vredens druvor. Översättning av Thorsten Jonsson. Första svenska utgåvan: Tiden, 1940.Ken Burns and Wynton Marsalis interview on "Jazz". Charlie Rose, sändes 2001.Gustafson, Klas. Enkel, vacker, öm. Boken om Monica Zetterlund. Leopard förlag, 2009.Kjellberg, Erik. Svensk jazzhistoria. Norstedts, 1985."Hagfors" och "Uddeholmsbolaget". Wikipedia. Hämtad december 2024.Zetterlund, Monica & Alandh, Tom. Hågkomster ur ett dåligt minne. Norstedts, 1992. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hagfors. Bruksort, björkskog, blöta vinterkängor. Ståldamm i luften, hammarslag i marken. Monica Zetterlund växer upp i en värld där man jobbar, håller käften och gör som man ska. Men hon hör något annat. Jazz. Stockholm. Amerika. En röst som inte låter som nån annan. Medan folkhemmet byggs och bondesamhället rasar, smyger sig swing och blå toner in i Sverige. Monica följer med. Från slit och slagg till rökiga scener och sena nätter.Det här är början på något nytt. För henne. För jazzen. För hela landet. Och ni, ni hänger med!Musikpodden finns även på:Instagram: Musik_poddenSpotify: Musikpodden med Arvid BranderApple podcast: Musikpodden med Arvid BranderKontakt: podcastarvid@gmail.comKällor:Dahlquist, Sofia. Kvinnlig rösträtt i Sverige – hur gick det till? Stockholmskällan. Senast uppdaterad: 26 december 2024. Publicerad: 26 februari 2018.Kvinnlig rösträtt i Sverige. Wikipedia. Hämtad december 2024.Gripenberg, Bertel. "Det skönaste landet". Publicerad 1927.Steinbeck, John. Vredens druvor. Översättning av Thorsten Jonsson. Första svenska utgåvan: Tiden, 1940.Ken Burns and Wynton Marsalis interview on "Jazz". Charlie Rose, sändes 2001.Gustafson, Klas. Enkel, vacker, öm. Boken om Monica Zetterlund. Leopard förlag, 2009.Kjellberg, Erik. Svensk jazzhistoria. Norstedts, 1985."Hagfors" och "Uddeholmsbolaget". Wikipedia. Hämtad december 2024.Zetterlund, Monica & Alandh, Tom. Hågkomster ur ett dåligt minne. Norstedts, 1992. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi pratar om alla de ord eller fraser som är självklara för vissa, men främmande för andra! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Christer lär oss om ordet ”grannhörig”, Lotta pratar om när man utsätts för ”trappljusminne” och så hör vi Yvonne som har ”rytmat” sedan 60-talet. Vi bjuder dessutom på ett gäng Hagfors-glosor så fram med glosboken!I extramaterialet ställer vi oss frågan, vart har du gömt kabeln?

Under december återpublicerar vi några av de mest minnesvärda rättsfallen från Rättegångspodden genom åren. För dig som vill återupptäcka tidigare avsnitt – eller lyssna för första gången om du missat dem.Sent på kvällen den 19:e juli 2018 huggs den 21-åriga Harout Lappaian till döds. En mordutredning påbörjas, men inte en enda av dom inblandade i bråket tycks veta exakt vad det var som hände. Inte heller någon av dom uppemot 50 övriga vittnena säger sig ha sett det dödliga hugget. Även om ingen såg hugget har vittnena mycket att berätta och snart uppdagas ett triangeldrama kantat av svartsjuka och våld. Men, den stora frågan som genomsyrar det här fallet i både tingsrätt och hovrätt är; Vem mördade Harout? -Förhandslyssna reklamfritt och ta del av över 30 st bonusavsnitt via https://plus.acast.com/s/rattegangspoddenRättegångspodden görs i samarbete med Lexbase. Signa upp dig som betalande medlem på http://lexbase.se och ange rabattkoden "rättegångspodden", så får du ta del av tre kostnadsfria domar eller andra rättsliga dokument.Musik licensierad av PremiumBeat, Epidemic sound, Soundstripe och Slipstream.Källor:Sveriges Domstolarhttp://www.domstol.seAnsvarig utgivare: Jonas Häger Become a member at https://plus.acast.com/s/rattegangspodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under december återpublicerar vi några av de mest minnesvärda rättsfallen från Rättegångspodden genom åren. För dig som vill återupptäcka tidigare avsnitt – eller lyssna för första gången om du missat dem.Det döljer sig mer bakom Harouts död. Händelser före och efter bråket blir av allt större vikt och blir, som åklagaren menar, ett pussel att lägga. Tingsrätten kommer göra en bedömning medan hovrätten gör en annan. Tillslut verkar det som att man har en tillräckligt övergripande bild för att döma en gärningsman för mord.-Förhandslyssna reklamfritt och ta del av över 30 st bonusavsnitt via https://plus.acast.com/s/rattegangspoddenRättegångspodden görs i samarbete med Lexbase. Signa upp dig som betalande medlem på http://lexbase.se och ange rabattkoden "rättegångspodden", så får du ta del av tre kostnadsfria domar eller andra rättsliga dokument.Musik licensierad av PremiumBeat, Epidemic sound, Soundstripe och Slipstream.Källor:Sveriges Domstolarhttp://www.domstol.seAnsvarig utgivare: Jonas Häger Become a member at https://plus.acast.com/s/rattegangspodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

John Walter var en energisk femåring som älskade saker som snurrade. Han levde med flera olika diagnoser, adhd, autism och intellektuell funktionsnedsättning, vilket resulterade i att föräldrarna behövde mer och mer stöd med omhändertagandet av sin son ju äldre han blev.Våren 2021 flyttar därför John Walter till ett HVB-hem i Hagfors, trots att föräldrarna till en början var tveksamma till flytten för sin son. Men de blev bland annat lovade att John Walter skulle få uppsyn av två vuxna dygnet runt, och med de lovorden kändes beslutet bättre. Två veckor senare, den 15 juni 2021, lyckas John Walter ta sig ut från HVB-hemmet och försvinner spårlöst i nästan två timmar, innan han hittas drunknad i en närliggande å.I avsnittet gästas vi av mamma Hanna och författaren Marja. Vi får höra om vem John Walter var och Hanna delar med sig av sin kärlek och sorg för sin son.Vi pratar också om boken "Varför dog John Walter, en granskning av de nya barnhemmen", som Marja har skrivit. Hjälp till att äga din sorg här: https://plus.acast.com/s/utan-dig-ag-din-sorg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi oppsummerer første musikkhalvår sammen med spesiell gjest Martin Hagfors som sammen med Aslag Haugen har begått en av årets fineste plater! Men det er også mye annet bra. Eline, Olav og Andreas har alle sine favoritter. Vi presenterer også noen smakebiter fra sensommerens konsertprogram i sjappa og vi kan røpe så mye som at det er hele TO verdenspremierer på blokka. God lytt!

“Østavinden brøt mellom fjellhaugene på Bjørnfjell. Termometeret viste 25 kuldegrader. Det var ikke værende for folk utendørs. Johan, flisgutten min, og jeg var kommet hjem fra en snartur i Rombaksbotn.” Slik innledes julehistorien fra Per Fridheim. Det er julen 1901 og jernbaneanlegget skal være ferdig om ett år. De er to mann i en kald steinbrakke ved Søsterbekk, en liten kilometer nedenfor handelsmannen Edvard M. Hagfoss sin “Fjeldstue”. Ingenting tyder på at dette vil bli en trivelig jul. Men så banker det på døren. Foto: E. M. Hagfors fjellstue. Narvik Kommunale Fotosamling / Museum Nord.

Eva-Mi Tapper har arbetat som skådespelare, dansare och regissör i hela sitt vuxna liv och det var i Hagfors som hon fick smak på ett liv på scen. Efter utbildning på Skaras scenskola bosatte hon sig i Göteborg för att satsa på sitt yrkesval, men livet tog en annan vändning än det hon hade drömt om. Har hon glömt sin dröm? Blev det rent av bättre? Varför upplevde hon sig som annorlunda i skolan och varför är jantelagen så stark i Hagfors? Detta och väldigt mycket mer kommer här, men först - Ränder som aldrig går ur.

I veckans podd har Tobias swishat en femhundring och tagit flyget till Hagfors.Gabriel inser att han snart är klar för New York Marathon.Hur är det nu? Ska man lägga toalettpapper på ringen på en offentlig toalett eller ej?Om vi hade varit kvinnor, hur hade vår relation till smink varit då?Och till sist listar vi årets bästa låtar.Nu kör vi!I säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi pratar idag en hel del om bränsleved, död ved och skogscertifiering. Det finns helt klart intressanta vinklar i detta och en hel del diskussionsunderlag. Det har också satts ett regnrekord i Säffle. Detta och mycket annat finns i avsnitt 174 av Skogsfredag.

Bedragare försöker lura äldre på pengar. Men 80-åriga Ingrid i Hagfors gick inte på bedragarnas lögner. I Klartext möter vi också spelare i IFK Östersunds paralag. De är glada över att få spela ett par matcher, fast det anmälts för få paralag till Storsjöcupen.

Han upplevde redan vid 2 års ålder att leken med ord var enkel och hans. Han kallades då Anders Brokvist och blev med tiden Ismael Ataria som fortfarande använder ord som verktyg i kulturens verkstad. Hur är det att växa upp som poet i Hagfors? På vilket sätt löser man sin vilja att vara nöjd men samtidigt ständigt nyfiken, hur är man om man är tjurigt tålmodig och varför vill man vara en skald. Detta och väldigt mycket mer kommer här, men först - ska man behöva skaffa podd för att träffas?

Safaradda ciida Påsk-iga(Ciidul fusxa) oo bilowday iyo talo la siiyay dadka gaadiidka u safra inta dabaaldegga ciidaasi lagu jiro. Meyd laga helay agagaarka Hagfors oo dhacda gobolka Värmland. Qiimaha guryaha oo xoogaa kor u kacay bishii maarso 2023, marka loo barbardhigo bishii feeberaayo ee ka horreeysay.

Den här gången träffar vi Ninni Schulman för att prata om hur det är att lämna en succéserie som hennes Hagfors-böcker har varit och istället börja skriva på någonting annat. Som vi lekte är nämligen första delen av nya Siljan-serien som i dagsläget är tänkt att bli en trilogi med den nya karaktären Ingrid Wolt.Läs mer om oss på krimtidpodden.se och @krimtidpodden på insta.Produceras av Daniel Svärd, Concept Media SthlmMusik av These Modern Times Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det er en tradisjon å plukke frem noe ekstra godt rundt juletider i Scoochpodden. Og dette året er ikke noe unntak, vi besøkte kveldens gjest Øistein Hagfors i museumet "Kultur på hjul" på Fornebu. Her er han guide for gjester og lærer unge og gamle å nyte bilene i utstillingen som kunstverk. At mannen har en formidlingsevne utenom det vanlige ble fort klart da han loset oss igjennom hans utrolige bilhistorie. Takk for at du lærte oss triksene du har plukket opp ute i verden og hvordan man skaffer overnattning via Ferrari! Takk for praten Øistein! Scoochpodden ønsker alle lyttere en riktig god jul!Følg oss på facebook: https://www.facebook.com/profile.php?id=100051375947801Instagram: https://www.instagram.com/scoochpod/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Radiosportens intervjuer, reportage och sporttips för barn och unga. Viking Bandy från Hagfors har inte haft någon bandyverksamhet på ett antal år. Istället har de haft hand om konståkningen i ishallen. Men sedan ett par veckor tillbaka får de som vill också träna bandy. Nu träffar Juniorsporten tjejerna i Viking Bandy som spelar både bandy och åker konståkning.

Johan Nordell är stor innebandyprofil i Sundsvall. Han har upplevt 24 distriktslags-SM, vilket blir det stora diskussionsämnet i avsnittet. Nordell är mannen bakom Granlos ungdomsverksamhet, den gyllene årgången födda -88 och -89 med Martin Östholm, Johan Samuelsson och Robin Nilsberth. Han var med och startade Hagfors innebandygymnasium 2007 och formade ett 15-tal spelare som nådde SSL. Sedan 2013 verkar han hemma i Sundsvall igen på NIU-gymnasiet och ligger bakom den nya generationen spännande spelare från Sundsvall som är på gång. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nobelpriset i ekonomi, rättegång om femårings död på HVB-hem i Hagfors, Iran - röster inifrån, hackerattacken och framtiden, människohandel i Kenya, man skjuten under älgjakt, Ukraina efter broattacken, het politisk vecka inleds, extra röd dag i Lillhärdal, sugardejting och prostitution, försvarsministern om Ukraina.

Warar iyo Barnaamijyo Af Soomali ah Warshadda tamarta nukliyeerka ee Ringhals 4 ayaan awoodi doonin inay bixiso wax koronto ah muddo saddex bilood ah, ka dib markii ay ciladoowday iyadoo hadda u baahan in la dayactiro.Laba ka mid ah shaqaalihii hore ee hoyga daryeelka caruurta (HVB-hemmet) Platea ee Hagfors ayaa hadda lagu soo oogay tuhun ah inay sababeen dhimashada ilmo shan jir ah, sida lagu sheegay war saxaafadeed ka soo baxay dacwad oogaha.Hoggaamiyaha Xisbiga Liberaalka Johan Pehrson ayaa shaaca ka qaaday in uusan dooneeyn in ay dhacdo dowlad ay qeybka yihiin xisbiyadda SD iyo Social Demokraterna doorashada ka dib

Martin Hagfors is an American-Norwegian musician and songwriter. He is one of the most prolific songwriters in Norway. It took me twenty years to make this conversation happen. Join in as we talk about music, politics, and the joys and challenges of being an entertainer. Find out more about Martin Hagfors and his work here: https://www.megogkammeratenmin.no/velkommen * If you'd like to support The Comin' Home Podcast With John Alan, you can do that at one of the links here: https://patron.podbean.com/JohnAlan https://www.buymeacoffee.com/johnalanpod https://paypal.me/johnalanpod * My FM radio show COMIN' HOME WITH JOHN ALAN is broadcast through FreshFM24 every Saturday at 16-1800 Norway time (10 am-12 noon east coast USA, 7 am-9 am west coast USA), and is also live-streamed worldwide HERE  More info and my blog are here at https://johnalanpod.com/ #TheCominHomePodcastWithJohnAlan #MartinHagfors #Podcast

Idag berättar Klartext om att det kommit fram nya saker om händelsen på HVB-hemmet i Hagfors då en 5-årige pojke dog. Ni får också höra om vilket straff en man fick i Göta hovrätt, efter att ha våldtagit sex kvinnor med intellektuella funktionsnedsättningar. Vi berättar också om det viktiga klimatmötet i landet Storbritannien som började idag.

I somras dog en femårig pojke efter att ha rymt från ett HVB-hem i Hagfors och drunknat i en å inte långt från hemmet. Kaliber om vad som egentligen hände under morgonen som pojken försvann. En femårig pojke dog i somras efter att ha rymt från ett HVB-hem i Hagfors och drunknat i en å i närheten av hemmet. Kalibers avsnitt i samarbete med P4 Värmland handlar om hur olyckan på HVB-hemmet i värmländska orten Hagfors kunde ske. Larmsamtal till polis dröjde I en Lex Sarah-utredning står det att personalen på HVB-hemmet ringde 112 en dryg halvtimme efter att femårige John Walter rymt. Men polisen fick in samtalet om pojkens försvinnande först 53 minuter efter att han upptäckts försvunnen. Kritiserat HVB-hem Hemmet hade redan innan drunkningen fått kritik. 2019 konstaterade Inspektionens för vård och omsorg, IVO, att hemmet hade brister för tredje gången i rad när det gällde dokumentation av barnen och att de hållit fast barn.

Det tog nästan en timme innan någon ringde polisen när en femåring försvann från ett HVB-hem i Hagfors. Intern utredning pekar på rader av brister. Hackergrupp har stulit alla uppgifter från en datingapp för HBTQI-personer i Israel. Nu hotar gruppen att sprida uppgifterna om de inte får en miljon dollar. P4 Extra-gästen : Agneta Sjödin Ansvarig utgivare: Sofia Taavitsainen.

Hvordan er det å gi seg selv sparken som soloartist? Hvorfor er det så spennende å skrive musikk for barn og er det sånn at barnemusikk blir tatt litt for enkelt på? Er ikke den kunstneriske verdien den samme som musikk til voksne? Hva er det som gjør barn til kanskje det beste publikumet? Dette og mye annet får du høre om i episoden hvor musikeren og låtskriveren Martin Hagfors er gjest. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Klartext berättar vi idag om att konstnären Lars Vilks har dött. Han har länge varit mordhotad och dog i en bilkrock. Två poliser som skulle skydda honom dog också. Polisen utreder orsaken till olyckan. Vi berättar även att Samhalls fabrik i Svenstavik i Jämtland ska anställa många nya personer. Fabriken har fått en beställning på massor av elkablar. I Klartext får ni också veta mer om varför myndigheten IVO inte själva kommer att utreda händelsen på ett HVB-hem i Hagfors i Värmland. Då en femårig pojke dog.

Förra månaden dog en 5-årig pojke som rymt från ett HVB-hem i Hagfors i Värmland. Nu säger pojkens pappa att sonens död hänger ihop med ett dåligt staket som aldrig blev fixat. Det är fortfarande problem i många av Coops matbutiker i landet, efter att deras kassa-apparater slutade fungera i fredags. Felet beror på att brottslingar har hackat sig in i datasystemet som styr kassorna. Stefan Löfven kanske kan bli Sveriges statsminister en gång till, efter ha kommit överens med andra i riksdagen om ett sånt samarbete. På onsdag ska riksdagen rösta om förslaget.

Föräldrarna till den döda 5-åringen var kritiska mot HVB-hemmet i Hagfors. Trots det skickades deras son dit. I programmet berättar vi också att Centerpartiet försöker rädda Stefan Löfvens regering.

Jan Evert vill återuppleva svältåret 1867! Dessutom så bjuder livcoachen Peter Nilsson på sina bästa tips om renoveringar och andra sommarprojekt och så rapporter Kicki Tapper från Non Fighting generations summer camp i Hagfors.

Myndigheten IVO stänger nu det HVB-hem i Hagfors där en av de boende har dött. Det var i tisdags som en femårig pojke från HVB-hemmet hittades drunknad. På ett HVB-hem i Dalsland har unga flickor blivit misshandlade och kränkta av personal. Men myndigheten IVO gjorde inget för att stoppa problemen, trots att både boende och före detta personal har berättat om våldet för IVO:s inspektörer. I augusti hålls finalen i musiktävlingen Funkisfestivalen, för artister med funktionsnedsättning. Klartext har pratat med Therese Wappsell som ska leda tävlingen.

Regeringen presenterar åtgärdspaketet för att stoppa våld mot kvinnor. Vad hände med femåringen som hittades död i Hagfors? Lasse Persson spanar in Ulfs bygge en gigantisk kvarn. Joe Biden och Vladimir Putin möts. Caroline Seger historisk efter matchen i går. Dagens gäst är Nisse Hallberg.

Regeringens förslag om hur mäns våld mot kvinnor ska stoppas. Joe Biden och Vladimir Putin på toppmöte i Genève. Skjuten av kriminellt gäng. Helgens regionval i Frankrike. Riksdagen beslutar om förarbevis för vattenskoter. Försvunnen femåring i Hagfors hittades död.

Författaren Ninni Schulman är tillbaka med en ny Hagfors-deckare. Hon berättar för Erik Blix, från covid-karantänen, om nya boken, familjen och hur barndomens sjukdom påverkat henne.

Isa Nyberg, Hagfors kommuns medicinskt ansvariga sjuksköterska svarar på frågor kring pandemin.

Today’s guest is Adam Hagfors, Co-founder and CIO of Silverpeak. Adam grew up in the Midwest, and spent the majority of his career working at Accenture, Bear Stearns, JP Morgan and UBS. Through these roles Adam has become a specialist in all things credit.Adam launched a firm called Silverpeak Credit Partners with his partners about 5 years ago, focused on private credit investments of about 10 to 30 Million dollars. Adam explains the importance of being with the right team and the right partners as you grow your business, and the importance of being patient and disciplined as an entrepreneur.

Isa Nyberg är Hagfors kommuns MAS (medicinskt ansvariga sjuksköterska).

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

De historiskt nyckfulla gränserna mellan norm och avvikelse är något Ninni Schulman har funderat mycket på. Var hade hon själv hamnat bara ett par generationer bort? I den senaste romanen, När alla klockor stannat, bubblar de svartaste tankar under ytan i den lilla värmländska orten Hagfors och vi följer poliserna Christer och Petras jakt på vad som ser ut att vara en seriemördare. I podden pratar Ninni också om att ha en deprimerad hjältinna och klockor som lever sitt eget liv. På det romanen Kirke, om en kvinna som kan mer än bara fövandla män till svin. Programledare Lisa Tallroth. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

På måndag, 6 april, fyller den värmländske sångaren Christer Sjögren 70 år! Christer Sjögren växte upp i Hagfors. Han startade sitt första band 1964, ett band som hette Jonny-Christers, tillsammans med Stig-Åke Byberg och bröderna Johnny och Hans-Gunnar Brokvist. I den gruppen spelade Christer Sjögren elorgel. Han sparade ihop pengar till elorgeln genom att arbeta … Fortsätt läsa Micke’s SchlagerLager – 894 – 2020-04-02 – Christer Sjögrens 70:e födelsedag! →

J H Engström föddes i Hagfors. Bor ibland i Paris. Han ser det skrovliga i tillvaron, ensamheten men också ömheten. Nu sätter han samman bilder av ensamma män som han har fotograferat i 30 års tid. J H Engström har gett ut många fotoböcker internationellt och en gång tiden var han elev till Anders Petersen som han också gjorde utställningen "From back home" tillsammans med 2009. Katarina Wikars hälsade på honom i Östra Ämtervik i Värmland, såg HSB-längorna i Hagfors rivas, den sista kärleken på dansbanan och några trötta män utanför Paris. Vad är det han vill åt? Kan han blunda och inte se bilder? Vad finns utanför ramen? Kaos, säger J H Engström.

Veckans recensioner: Hagfors-dialekten, Joe Bidens felsägning, Hooked on a feeling-rasismen, hur killar upplever förlossningar, Jon Henriks svar på Reuters gåta, TV-spelskonspirationen, Voi för tvåsamhet, medeltidstrenden, Falungong, indisk IVF och robotar.

Det döljer sig mer bakom Harouts död. Händelser före och efter bråket blir av allt större vikt och blir, som åklagaren menar, ett pussel att lägga. Tingsrätten kommer göra en bedömning medan hovrätten gör en annan. Tillslut verkar det som att man har en tillräckligt övergripande bild för att döma en gärningsman för mord.-I podcastappen PodMe erbjuds förhandslyssning, bonusavsnitt och extramaterial för 29:-/månad, vid registrering på podme.com. En nyhet är att ni nu även kan få få tillgång till samtliga premiumpoddar hos PodMe för 69:-/månad. Detta erbjudande går just nu bara att teckna via hemsidan podme.com. Tack för ert stöd! Rättegångspodden görs i samarbete med Lexbase. Bli medlem på lexbase.se och ange rabattkoden "rättegångspodden" för att ta del av erbjudandet där du får tre domar att beställa ut kostnadsfritt.Musik: sptfy.com/1L5NMusik licensierad av STIM & PremiumBeatKällor:Sveriges Domstolarhttp://www.domstol.seAnsvarig utgivare: Jonas Häger See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sent på kvällen den 19:e juli 2018 huggs den 21-åriga Harout Lappaian till döds. En mordutredning påbörjas, men inte en enda av dom inblandade i bråket tycks veta exakt vad det var som hände. Inte heller någon av dom uppemot 50 övriga vittnena säger sig ha sett det dödliga hugget. Även om ingen såg hugget har vittnena mycket att berätta och snart uppdagas ett triangeldrama kantat av svartsjuka och våld. Men, den stora frågan som genomsyrar det här fallet i både tingsrätt och hovrätt är; Vem mördade Harout? -I podcastappen PodMe erbjuds förhandslyssning, bonusavsnitt och extramaterial för 29:-/månad, vid registrering på podme.com. En nyhet är att ni nu även kan få få tillgång till samtliga premiumpoddar hos PodMe för 69:-/månad. Detta erbjudande går just nu bara att teckna via hemsidan podme.com. Tack för ert stöd! Rättegångspodden görs i samarbete med Lexbase. Bli medlem på lexbase.se och ange rabattkoden "rättegångspodden" för att ta del av erbjudandet där du får tre domar att beställa ut kostnadsfritt.Musik: sptfy.com/1L5NMusik licensierad av STIM & PremiumBeatKällor:Sveriges Domstolarhttp://www.domstol.seAnsvarig utgivare: Jonas Häger See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I detta avsnitt av UFO-Sveriges Radio diskuterar Tobias och Johan en mycket intressant rapport. Händelsen utspelade sig i september 2017 precis utanför Hagfors i värmland. 

Ninni Schulmans kriminalromaner har gjort henne till Sveriges nya deckardrottning. Hagfors-serien har översatts till 14 språk och sålts i mer än 800 000 exemplar bara i Sverige. Vad är hemligheten bakom succén? Varför låser hon in mobilen i ett kassaskåp när hon skriver? Och har hon hittat någon bra mall för sitt skrivande? Tack till Johan Kuno (http://semara.se) för grafisk magi, Juliana Wiklund (http://julianawiklund.com) för Hillevi-foto, Josh Woodward (https://www.joshwoodward.com) för musik och Gunnar R Johansson (http://www.gunnar.se) för klippning.

Stadsinspektionen med arkitekturkritikern Mark Isitt är tillbaka med en jul- och nyårsspecial där årets inspektioner sammanfattas. Norrköping, Haparanda, Borås, Sigtuna, Östersund, Kristianstad, Hagfors och Fiskebäckskil är de städer som fått besök av Mark Isitt i höstens program.  I programmet tar Mark Isitt upp några av de saker han reflekterat över när han besökt städerna. Dessutom ringer han upp några som var med i programmet för att höra vad de har att säga om hans resa till deras stad. Hör hela Stadsinspektionens jul- och nyårsspecial i ljudklippet. Stadsinspektionen stadsinspektionen@sverigesradio.se

Joanna är speedwayfantasten från Hagfors som vid 16 års ålder fick diagnosen Aspergers syndrom, men då var det redan för sent för då hade hon redan försökt att ta sitt liv för första gången. Senare väntade flera år med psykisk ohälsa, psykiatrisk slutenvård och åtta självmordsförsök. I dag har hon hittat tillbaka till livet. Hon har flyttat till Karlstad, utbildat sig till journalist och åker bland annat runt över hela Sverige och föreläser. Hon delar med sig av sin historia för att hon vill öka öppenheten kring psykisk ohälsa. Men framförallt för att hon vill visa att en diagnos inte behöver vara ett hinder, utan kan vara en styrka om man får rätt stöd och hjälp – något som hon är ett levande bevis på.

Hagfors är en bruksort som är helt beroende av det stora järnverket. Invånarna blir allt färre och lika så stadens institutioner. Frågan är om arkitekturen kan vända utvecklingen? Hagfors är en av Sveriges yngsta städer och fram till 1950 så var det järnverket som styrde. När man fick stadsprivilegier tog politikerna över. När man det minst politikerförakt ska man inte komma hit, för då kan man "go bananas"! De har så våldfört sig på staden. 80 procent av det som byggdes i Hagfors på 1800-talet är rivet och ersatt med vad Mark Isitt beskriver som dussinmodernism. Det är en historielös stad. Det är som att se en film där man klippt bort hela första timman. Mark Isitt Det går i alla fall bra för järnverket Uddeholms AB, enligt politikern Åsa Johansson (S) som Mark Isitt träffar. Men det märks inte på resten av Hagfors. Det är skyltar om konkursutförsäljning, brun papp i affärernas fönster och brist på restauranger, om man inte gillar pizza. En förfallen folkpark, en nedlagd slalombacke och ett sjukhuskomplex som är som ett spökhus. Några pärlor huserar dock staden. Stadshuset, ritat av Harry Egler, har sina vackra sidor, bland annat ett fantastiskt atrium. Dock är det överbelamrat med kramdjur och täljda troll. Man kan inte se arkitekturen för allt tingeltangel, säger Mark Isitt. Städer ska byggas av sina medborgare. Men vad gör man om medborgarna flyttar därifrån och den ena instutitionen efter den andra lägger ner. Är Hagfors en stad eller bruksort och ska man satsa på medborgarna eller företaget? Politikerna måste bestämma sig! Hör hela Stadsinspektionen från Hagfors i ljudklippet. Stadsinspektionen stadsinspektionen@sverigesradio.se

Popmusiken bara forsar fram! När Ulf Henningsson och Åke Eriksson åter ställer kosan mot Värmland hamnar orter som Hagfors, Munkfors och Storfors i fokus för de poparkeologiska utgrävningarna liksom något större städer som Arvika och Kristinehamn. Som sig bör blir det rikligt med löjligt nördig information, intensivt namedroppande och superobskyr musik! På bilden: Horrible Sights från Hagfors

I P1 Kulturs granskning av partiernas kulturpolitik reser vi i dag till Hagfors, Skellefteå och Botkyrka för att se hur socialdemokraternas och vänsterpartiets kulturpolitik fungerar mer konkret. Det är P1 Kulturs Matilda Källén och Emma Engström som gjort veckans granskande reportage om partiernas kulturpolitik i den kommunala vardagen. Dessutom är fotografen Mikael Olsson, som ställer ut på årets Arkitekturbiennal i Venedig, gäst i studion. Här ska han också berätta om hur han plötsligt fick en roll i en av årets mest emotsedda filmer på filmfestivalen i samma stad, som öppnar i dag. Det blir även en OBS-essä av latinforskaren Anna Blennow kring uttrycket "lagom" och sanningen - och myterna - om dess historiska ursprung. Programledare: Roger Wilson Producent: Mattias Berg

Hur ska politiken styra kulturen och vilka är "kommersialismens" negativa verkningar? Den tredje delen av P1 Kulturs genomlysning av kulturpolitiken handlar om socialdemokraterna och de rödgröna. Lyssna på de två tidigare delarna i länkarna under artikeln I Skellefteå ska ett nytt kulturhus stå klart till årsskiftet 2020/2021. Ett stort, påkostat trähus på 19 våningar ritat av White arkitekter. Men bygget splittrar opinionen och har lett till en bitvis infekterad, kulturpolitisk debatt. Vi hör tillskyndare och kritiker i Emma Engströms reportage. Både i Miljöpartiets och Socialdemokraternas nya, kulturpolitiska program lyfts folkbildningen fram som ett viktigt politikområde. Men de kommunala stöden till studieförbunden minskar och staten har inte lyckats täcka upp. Matilda Källén besöker Hagfors i norra Värmland, där kommunens stöd till studieförbunden har minskat dramatiskt. Varför vill S återinföra det kulturpolitiska målet att "motverka kommersialismens negativa verkningar"? Och var går gränsen för den politiska styrningen av offentligt subventionerad kultur? Socialdemokraternas kulturpolitiska talesperson Gunilla Carlsson förklarar hur partiet tänker. Avslutningsvis analyserar Ekots inrikespolitiska kommentator Tomas Ramberg reportagen och intervjuerna. Programledare är Måns Hirschfeldt.

I veckans avsnitt intervjuar vi en av guiderna på Hagfors minnesmuseum. Ni hittar dem här: Facebook: Monica Z - Hagfors minnesmuseum Telefon: 0563-15120 Mejl: info@monicazetterlundmuseet.se

En längre intervju med nyförvärvet Victor Ejdsell om uppväxten i motorstaden Hagfors, mellanmjölk och hockeylivet i Jönköping.

En populär svensktoppsprofil återfinns bland veckans utmanare, Magnus Uggla är tillbaka och den här gången utmanar han med nya singeln Världen är din. Veckans listaJill Johnson behåller förstaplatsen och stärker sin ledning med Open your heart. Poängmarginalen är stor till tvåan Miriam Bryant med Ett sista glas och till trean Laleh med Bara få va mig själv.En populär svensktoppsprofil återfinns bland veckans utmanare, Magnus Uggla är tillbaka med nya singeln Världen är din. Magnus som ligger på fjärdeplatsen över svensktoppens rekordlåtar med Jag och min far. Bland veckans utmanare hittar vi även Danny Saucedo med Snacket på stan och Charlotte Perrelli med egenkomponerade Höstens sista blomma.Petter och Linnea Henriksson är nya på tiondeplatsen med duetten Se på mig nu. För förra veckans utmanare Lisa Ekdahl och Christer Sjögren blir det däremot ingen listplacering för Det värsta av allt respektive En enkel från Hagfors. Den låt som fick lämna listan blev Freddie Wadlings nytolkning av En dag efter bara en vecka./Carolina Norén  Mer om veckans utmanare Danny Saucedo Danny debuterade på Svensktoppen 2009 tillsammans med E.M.D. 2012 debuterade han i eget namn med melodifestivaltvåan Amazing. Den här veckan är han aktuell med Snacket på stan, en nytolkning av låten Talk of the town som i original framfördes av Tommy Nilsson i gruppen Easy Action.Charlotte Perrelli Charlotte jobbar på ett kommande album. Det första smakprovet heter Höstens sista blomma, skriven av henne själv som en hyllning till hennes favoritårstid hösten.Magnus Uggla - Uggla tillhör en av de artister som skrivit in sig i Svensktoppshistorien genom sina stora framgångar med långköraren Jag och min far. På nya singeln Världen är din är det hans son Ruben som inspirerat. svensktoppen@sverigesradio.se  

Jill Johnson går den här veckan rakt in på förstaplatsen med Open your heart som överlägset knuffar ner Laleh till andraplatsen. Open your heart som är Jills Så mycket bättre-tolkning av Tommy Nilssons tidigare svensktoppsetta Öppna din dörr från 1994. Även Freddie Wadling är ny på listan med en ny version av Tommys melodifestivalvinnare En dag, den får dock en blygsammare start på listans tiondeplats. Miriam Bryant återfinns i toppstriden med Ett sista glas och Black Car som nu är trea respektive fyra. Miriam får dock även lämna listan med Allt jag behöver och får sällskap ut av Jill Johnson som den här veckan även drabbas av ett bakslag när egna singeln Gotta love me more får lämna efter bara fyra listveckor. Kent stöter också på motgångar. Egoist faller till åttondeplatsen och nya Terapi går inte in på listan efter förra veckans utmanarchans. Veckans nya utmanare är Christer Sjögren som är aktuell med nya singeln En enkel från Hagfors. Lisa Ekdahl är också utmanare med Det värsta av allt liksom Petter och Linnea Henriksson med Se på mig nu. /Carolina Norén   Mer om veckans utmanare Christer Sjögren Christer sammanfattar sitt liv i bokform i självbiografin Får jag lov att berätta. Hans uppväxt präglar även innehållet i nya singeln En enkel från Hagfors. Lisa Ekdahl Lisa är en av årets deltagare i TV-programmet Så mycket bättre. Som utmanare är hon aktuell med en ny tolkning av Magnus Carlssons låt Det värsta av allt från 2001. Petter och Linnea Henriksson Petter har blivit släppt nya albumet Skeppsholmen. Fösta singeln är en duett med Linnea Henriksson och heter Se på mig nu.   svensktoppen@sverigesradio.se   

David Palm – lagkapten i Lillån IBK gästar Gnällbänken. Vi tar resan från uppväxten i Sunne och första kontakten med innebandyn. Innebandyn tog fart på allvar i Hallsberg innan övergången till Kumla. En uppåtgående resa i Kumla med två säsonger i division 1 innan han tog nästa steg i karriären till Lillån 2013, som då spelade i Allsvenskan södra. Första säsongen i Lillån slutade dock i nedflyttning till division 1, där han skulle stöta på sina gamla kompisar i Kumla. Säsongen 2014/2015 i division 1 slutade nästan i ett fiasko med nedflyttning, men man hängde sig kvar. Det var inte särskilt många som trodde på Lillån inför förra säsongen – men den slutade betydligt bättre med en topp 4-placering i serien och ett kval till Allsvenskan. En heroisk insats mot favoriterna Skoghall och sedan en något lättare serie mot Hagfors ledde till avancemang och Allsvenskt spel säsongen 2016/2017. Vi pratar om Davids knäskada som han åkte på under kvalspelet, rehabiliteringen samt när vi kan förvänta se honom på plan igen. Sen har lagkapten Palm ett par saker att säga om juniorerna i sin Gnällbänk….

Lördagsgästen Kicki Tapper är språkrör för Non Fighting Generation i Hagfors och Katla har gått in i väggen. Ett program från den tidigare opoddade första säsongen av Mammas Nya Kille. Från 2006.

Är stålindustrin en parentes i svensk historia? Samtidigt som det satsas stort i Sydkorea och på andra ställen i Asien så lägger man ner i Sverige. I veckan har 78 anställda på rörtillverkaren OSTP i Storfors varslats om uppsägning. I en serie i tre delar tittar Kaliber närmare på verksamheter och branscher som är viktiga lokalt runt om Sverige och som samtidigt är beroende av det som sker globalt. I Degerfors är det järnverket som  är motorn i samhället. Runt den har många småindustrier[AL3]  vuxit fram. En stor gammal skylt i stål med orden Degerfors Järnverk lyser stolt i blått. Stora tegelbyggnader vägg i vägg med moderna fabrikslokaler ligger inne på området. Här har det jobbats med järn sedan mitten av 1600-talet och det har med åren växt fram ett stort beroende av den här industrin. Skulle den läggas ner skulle det vara katastrof för kommunen, säger kommunalrådet Roland Halvarsson. Här möter jag Sabina Bergkvist som jobbat på järnverket som ägs av den finländska stålkoncernen Outokumpu. - Ja, man känner alltid en liten oro. Speciellt eftersom man fått gå hem flera gånger. Ända sedan jag började har det varit oroligt. Man är lite rädd för att man skulle kunna få gå hem vilken dag som helst, att det kan läggas ner. Man försöker ju hänga med lite vad som händer runtomkring. I dagens kaliber ska vi titta närmare på stålindustrin. Den som byggde upp stora delar av Sverige men som nu flyttat fokus till Asien. Så vad kommer hända med de gamla svenska bruksorterna när som vi ska se exempelvis Sydkorea satsar enorma resurser på att komma ifatt det svenska yrkeskunnandet.  För jobben är i fara, varnar många och enligt en rapport som kom i fjol från fackförbundet Metall har ungefär 160 000 jobb försvunnit från den svenska industrin sedan år 2000. Det är här sånt Sabina Bergkvist går och tänker på när hon går runt på det smutsiga fabriksgolvet i lilla Degerfors. - Ja, att det är hård konkurrens från andra länder, Kina och överallt. Så det är ju lite svårt. Och så har det ju inte så bra för Outokumpu de senaste åren så det är man lite orolig för, att det måste gå med vinst. För det gör det ju inte, det går ju med förlust hela tiden? - Ja, det går med förlust hela tiden. Så man funderar ju hela tiden hur länge det kan gå med förlust, vad kommer hända i framtiden. Det är man ju lite orolig för, säger Sabina Bergkvist. I Degerfors jobbar var tredje person över 16 år inom industrin. Motsvarande siffra i landet är var sjunde. Det innebär att om järnverket i Degerfors skulle läggas ner så skulle en betydande del av den vuxna befolkningen tvingas ut i arbetslöshet. Tiotusentals jobb har redan försvunnit inom svensk stålindustri och fler lär det bli. För de svenska bruksorterna som en gång i tiden byggdes upp kring järnhanteringen innebär det allt färre och allt äldre invånare. Men det är inte bara i Degerfors som det ser ut så här. Jan Jörnmark som är docent i ekonomisk historia pekar på vilket utsatt läge de svenska bruksorterna har. -- Alltså att vara ensidigt beroende av stålindustrin som Degerfors eller Avesta det är att vara känslig. Det är samma verklighet som finns på 50, eller 100, eller 150 andra bruksorter runt om i Sverige. Man kan väl ibland tänka att industrialiseringen så som den blev från sent 1800-tal och som levde upp på 1950 och 60-talet. Sverige var ju så ensamt så då levde Fagersta och Degerfors och allt det där upp. Men du kommer aldrig ifrån att det där var ganska mycket av en parentes, för det byggde ju på att Europa var i splendid isolation. Och det är inte Europa länge, minst av allt alltså, säger Jan Jörnmark.   Industrin försvann från Långshyttan trots stora investeringar För snart ett år sedan upplevde lilla Långshyttan i Hedemora kommun i Dalarna dramatiska dagar. Den 13 februari 2014 presenterar Outokumpus dåvarande Sverigechef Jarmo Tonteri beslutet att Klosterverken i Långshyttan ska läggas ner. - Jag önskar er alla välkomna och vi har idag informerat personalen om att vi kommer starta MBL-förhandlingar och målet är att stänga aktiviteten i Kloster, säger Jarmo Tonteri. Beslutet kommer som en total överraskning. Nermin Basic som är ordförande för fackklubben IF Metall i Långshyttan säger  att det var de värsta dagarna i hans liv. - Det var helt oväntat att man ska lägga ner. Vi hade hela tiden genom koncernfackliga möten varit oroliga för Nybys framtid, men Långshyttan kunde vi aldrig tänka oss. Men när det beskedet kom kunde vi inte tänka klart överhuvud taget. Jag ska tala om för dig, jag fick veta som fackrepresentant tre dagar innan det blev officiellt och det var de tre längsta dagarna i mitt liv. Jag kunde inte tala om för mina arbetskamrater, jag var tvungen att ljuga till och med och tala om att det är lugnt, det kommer gå bra. Så, det kändes åt pipan, säger Nermin Basic. Åtta år tidigare hade Outokumpu investerat en halv miljard kronor i Klosterverken.  Framtidstron var stor och investeringen sågs som en garanti för att verken skulle finnas kvar lång tid framåt. Men idag är allt det där som bortblåst. För nu står anläggningen stilla. När vi går in i lokalen är det bara fläktsystemet och en truck som hörs. Några anställda jobbar kvar för att hålla igång värme och annat. Jag vandrar runt i lokalerna tillsammans med produktionschef Håkan Morelius och fackklubbens Nermin Basic. De visar upp moderna maskiner och reservdelar som ligger staplade prydligt längs väggarna. Maskiner för miljardbelopp står nu oanvända och de 180 personer som jobbade här är idag inte längre kvar. Håkan Morelius funderar mycket kring hur det ska gå för svensk basindustri när en sådan här modern anläggning inte är värd att hålla igång. - Jag blir ganska fundersam över vad som kommer att ske med basindustrin i Sverige, för att min klara bedömning är att fabriken är i ett mycket mycket bra skick. Det är modern maskinutrustning, det är moderna lokaler. Vi har haft ett modernt arbetssätt. Att inte den verksamheten får en ekonomisk bärkraft, då blir jag lite fundersam på hur det ser ut i andra fabriker och vad finns det för omvärldsfaktorer som påverkar möjligheten att bedriva en verksamhet med lönsamhet för det är ju ändå det som måste ske, säger Håkan Morelius. Förutom att 180 personer blir av med sitt jobb innebär nedläggningen att Långshyttans absolut största arbetsgivare inte längre finns kvar.   I Sydkorea satsas det miljardbelopp på nya anläggningar   Men hur ser det ut för stålindustrin i andra delar av världen? För att ta reda på det åker jag till Sydkorea och möts av en helt annan värld. För samtidigt som ett modernt järnverk läggs ner i Dalarna råder nybyggaranda på andra håll i världen. Det är tydligt när jag landar i Sydkorea. Sydkorea är det land i världen som använder mest stål per invånare. I den moderna huvudstaden Seoul kan man förstå varför, här ligger skyskraporna tätt intill varandra. Men det är framförallt bilindustrin som kräver stål. Hyundai Steel grundades helt enkelt för att leverera stål till bilmärket med samma namn. Idag tillverkas även stål till bygg- och varvsindustrin. Jag blir upphämtad i hotellentren i Gangnam i Seoul av två välklädda personer i kostym respektive dräkt från Hyundai Steels informationsavdelning. Vi sätter oss i en ny bil och rullar ut ur Seoul. Det är framtidens stålindustri vi ska åka till och känslan av modernitet är slående. Bilen vi åker i är till stor del byggd av stål från Hyundai steel. Men koncernen växer snabbt och nu ligger man i startgroparna till att ta fram nya produkter, att hitta nya marknader och då kommer man bli ännu en konkurrent till den svenska stålindustrin. När vi efter en dryg timme är framme så möts vi av ytterligare två personer från informationsavdelningen. Vi kliver in i en ny bil och åker runt på anläggningen. Hyundai Steels senaste och största. Totalt rör det sig om 88 miljoner kvadratmeter, vilket gör området lika stort som en medelstor svensk stad. Vi åker runt, från anläggning till anläggning. Vi besöker enorma halvklotsformade lokaler där järnmalm från Australien eller Brasilien förvaras. Vi passerar  skelettet till en ny anläggning som byggs inne på området, en anläggning som enbart ska producera specialstål. Överallt är det rent och prydligt. Hela anläggningen kommer om ett år kunna producera 16 miljoner ton per år vilket är 7 miljoner ton mer än nordens största stålproducent SSAB. Samtidigt är det här alltså bara en av Hyundai Steels anläggningar. Men hur stora Hyundai Steel än är jämfört med de svenska stålproducenterna så är de inte ens med på tio i topplistan över världens största stålproducenter. Hyundai Steel är inte ens störst i Sydkorea. Konkurrenten Posco har ungefär dubbelt så stor kapacitet. Men Hyundai Steel gör en enorm satsning. Hittills har anläggningen i Dangjin kostat 70 miljarder kronor att bygga upp. Koncernen har idag 500 utvecklingsingenjörer och tänker anställa ytterligare 100 som enbart jobbar med produktutveckling. Vi går runt med Hyenongseok Lee som arbetar i stålverket. På hans hjälm sitter ett klistermärke där det står Säkerheten först. Han visar stolt upp valsverken och ugnarna. Inne i ett av kontrollrummen berättar han hur mycket han tror på den sydkoreanska stålindustrin.   Stålindustrin i Sverige kritisk till ökade miljöavgifter Hemma igen i Sverige är känslorna upprörda över flera förslag som den nya rödgröna regeringen lagt i budgeten. Den framtidstro jag mötte i Sydkorea möter jag inte på hemmaplan. Istället rasar stålbranschen mot miljöavgifter som föreslås i regeringsbudgeten. Ett av utspelen kom från Anders Ferbe som efterträdde Stefan Löfvén som förbundsordförande för IF Metall. - Jag tror att alla vill värna miljön, men det blir ju också väldigt svårt om vi i Sverige ska ha en så skarp lagstiftning som gör att de svenska tunga företagen tvingas lägga ner eller minska sin produktion till förmån för andra länder i Europa som inte har den här typen av straffbeskattningar, säger Anders Ferbe. Men när regeringens budget faller så drar stålindustrin en lättnadens suck. Men det finns annat som retar stålindustrin. Ett hittar vi i Oxelösund där SSAB har en av sina stora anläggningar, alldeles vid östersjökusten. Oxelösund har en av Östersjöns djupaste hamnar och härifrån skeppas stål till hela världen. 90 procent av stålet från SSAB:s anläggning går på export via Östersjön. Men Östersjön har samtidigt stora problem med miljögifter och därför har EU skärpt kraven. Det innebär att fartygstrafiken på Östersjön måste använda sig av bränsle med lägre svavelhalt. Bränslet är mycket dyrare och man beräknar att det kommer att fördyra transportkostnaderna för svensk del kraftigt. Men det som ska rädda miljön slår mot industrin, konstaterar PO Stark som är chef för specialstålsdivisionen på SSAB. - Det kommer medföra merkostnader för oss på drygt 100 miljoner kronor per år, så det är en väsentlig konkurrensförsämring. Problemet är som jag sa, stål är en internationell marknad och stål har ett världsmarknadspris. Vi kan inte långsiktigt ha väsentligt högre avgifter än vad våra konkurrenter har. Konsekvensen av det blir egentligen att vi slår ut delar av svensk stålindustri, ersätts av annan. Stålet kommer att tillverkas och säljas någon annanstans och kanske tillverkas i länder eller hos bolag där man inte är lika miljömedveten. Vi har idag i svensk stålindustri en av de mest resurssnåla och miljövänliga tillverkningssätten för stål, säger PO Stark.   Stålindustrin är global, därför måste även miljöavgifterna vara globala, resonerar stålbranschen i Sverige. Annars riskerar fler järnverk att slås ut. Det har hänt förr. På 70-talet drabbades världens stålindustri av kris. De svenska stålbolagen som överlevde gjorde det tack vare att de  började nischa sig, de gick sina egna vägar och slutade mer eller mindre att konkurrera med varandra. Nu satsade man på specialstål. Inte volymproduktion, utan specialproduktion. Svenska järnverk tillverkar till exempel inte armeringsjärn. I Degerfors till exempel görs plåtar till kemtankar eller plåtar till kärnkraftsindustrin. Men även om SSAB och de andra svenska tillverkarna varit framgångsrika inom specialstål så ökar pressen för varje dag. Hyundai steel och många andra satsar som sagt på specialstål och bedömare menar att konkurrensen kommer bli allt tuffare inom området. - Vi konkurrerar med kinesiska stålverk som har byggt ut kapaciteten kraftigt de senaste åren. Korea, Japan, Australien, Nordamerika, Brasilien, Tyskland, Spanien, Frankrike, you name it det finns ståltillverkare nästan överallt, säger PO Stark.   Järnverket i Degerfors går med förlust - Man måste vara med på noterna när man kör genom valsningen här. Du kör ju spakarna här, rullbanan och såna här grejer. Svårt att förklara hur aktiv jag ska va men det ser du ju nu när jag kör här va. Det är på g snart va? - Ja nu är det på g. Nu tar han ut det från ugn där. Just det, man ser det på bildskärmen att nu kommer den snart. - A, stämmer bra det, säger Stefan Örn. Direkt från ugnen kommer en 1200 grader varm plåt farande på valsverket. Det är ett mäktigt skådespel. Oljudet och den intensiva hettan från den rödglödgade plåten. Stefan Örn övervakar det från sin hytt i Outokumpus fabrik i Degerfors. Outokumpu gjort stora investeringar där. Så sent som i maj i fjol satsade den finländska stålkoncernen en miljard som bland annat resulterat i tre nya ugnar och ett helt nytt system som kyler de rostfria plåtarna och samtidigt renar kylvattnet. I Degerfors görs bland annat plåt till kemtankar åt fartyg. Specialiseringen har drivits till sin spets. Men Stefan Örns arbetskamrater har blivit färre. Verket går liksom många andra inte för full styrka. Orderböckerna[AL80]  har blivit tunnare. Och Outokumpu blöder ekonomiskt. Bjarne Rasmussen som är metalls ordförande i Outokumpu med djup och långvarig insyn i koncernen är mycket pessimistisk kring framtiden. Bjarne Rasmussen: - Tredje kvartalet minus 77 miljoner euro. Det innebär att 7,5 år har vi hållit på nu, kvartal efter kvartal och bara förluster så vi är väl uppe i 26, 27 miljarder spänn. Hela koncernen? - Ja, hela koncernen. Hur länge är det här hållbart? - Äh, det är ju inte ens hållbart i ett år tycker jag. Men hur täcker man de här ständigt återkommande förlusterna? - jaa du, det skulle jag också väldigt gärna vilja veta hur man gör men det är olika finansiella transaktioner hela tiden. Vi har sålt pryttlar för ungefär tio miljarder kronor och ändå har vi den här förlusten. Det är aktieemissioner, det är lån och vi lever på kassaflödet, säger Bjarne Rasmussen. Men det är inte bara de ständiga förlusterna som gör Bjarne Rasmussen orolig för framtiden. För Outokumpu har övergivit den modell som fick den svenska stålindustrin att överleva på 70-talet, menar han. I fjol gjordes nämligen en omstrukturering av koncernen. Man tog bort specialstålsdivisionen och Bjarne Rasmussen är rädd att det kommer leda till att koncernens svenska järnverk kommer att tappa i produktutveckling och på sikt kan det leda till ytterligare nedläggningar av järnverk, menar han. Men Outokumpus ledning håller inte med. Koncernen ska fortsätta tillverka specialprodukter, menar ledningen som ser en ljus framtid för de svenska järnverken.   Kinesiska subventioner och dumpning av priserna har lett till handelskrig  Vi vänder blicken till den globala nivån igen. Kina står för hälften av världens stålproduktion. Många av de gigantiska stålverken där är statliga och lassar in kraftiga subventioner. Det här har lett till en överproduktion av standardstål och att Kina börjat exportera billigt stål och dumpat priserna vilket ställt det för i stort sett all världens stålproducenter. 2010 gick USA ut och satte tullar för att minska importen av billigt kinesiskt stål till USA. Och det ledde till ett vakuum som utnyttjades direkt av bland andra Sydkorea. I somras gick USA:s  handelskammare ut igen med att Sydkorea och sju andra länder översvämmat den amerikanska marknaden med alltför billiga stålprodukter till byggindustrin. I somras gick även EU ut med att kinesiskt stål exporteras till Europa till orimligt låga priser och att det påverkar de europeiska producenterna negativt. Eu-kommissionen tillsatte en så kallad antidumpningsutredning som ska pågå till i sommar. I den här konflikten är Sverige en försvinnande liten spelare. Sverige står bara för tre promille av den totala stålproduktionen. En som talar med erfarenhet om handelskrigen och den globala konkurrensen är Johnny Sjöström, som är vd för Uddeholm i värmländska Hagfors. Han jobbade fyra år i Kina, bland annat för SSAB. - Det jag såg när jag jobbade på Scana var när kinesiska regeringen bestämde att valsar bara fick köpas av statligt producerande företag för att gynna de andra statliga stålföretagen så tappade vi halva vår orderbok över en natt. Det slog jättehårt mot oss. Tyvärr ingenting vi kan vara med och påverka, säger Johnny Sjöström. Så vad borde göras då tycker du. I början här pratade vi om så olika villkor för kinesiska stålbolag och svenska? - Ja, det tycker jag var en av de jobbigaste delarna med att flytta hem. När man jobbade i Kina så kunde man se hur den kinesiska stålindustrin fick enorma subventioner, indirekta subventioner i form av minskade kostnader på råmaterial, energikostnader som dras ner, indirekta subventioner på det sättet. Och framför allt fördelaktiga lån där man långar pengar utan amorteringskrav och utan räntekrav, det vill säga att de ger ut pengar till kinesiska stålföretag och då finns inga avskrivningskrav heller. De jobbar helt enkelt med en kostnad som är subventionerad. Så kommer man tillbaks till Sverige. Vi har ju allt annat än subventioner här. Vi har ju verkligen inga subventioner utan vi har jättemånga regler, avgifter, skatter. Så att här i Sverige lägger man på istället en stor kostnad, medan i Kina så drar man av en stor kostnad. Ytterst ansvarig för de här frågorna i Sverige är socialdemokraten och näringsministern Mikael Damberg. Vad säger han om hotet från Kina som stålindustrin upplever? - Det är sant att vi haft anledning att kritisera från Eu:s sida Kina som har använt regelverk på ett sätt som vi kanske inte tycker är förenligt med fri och rättvis konkurrens på den globala marknaden. Men Sverige är en frihandelsnation och vi tycker det är viktigt att man också tittar på hela effekten om man börjar diskutera olika former av motreaktioner mot Kina så måste man titta på vad det innebär för svensk stålindustri, verkstadsindustri i Sverige och se till att små och medelstora företag inte drabbas hårdare av det. Erfarenheten av stora handelskrig mellan EU och Kina är inte de bästa. Det har drabbat europeisk stålindustri när vi haft de väldigt hårda motsättningarna globalt sett så vi förespråkar att man tar tag i de här frågorna internationellt, att man är väldigt tydliga med Kina att de inte kan bete sig på det här sättet. Men att jobba just med  handelspolitiska sanktioner mot Kina har inte historiskt visat sig vara en framgångsrik väg för svensk och europeisk stålindustri. För det kan slå tillbaka mot svensk stålindustri menar du? - Ja, för att det här är några av de marknader som växer mest globalt sett och där vi också vill vara i större utsträckning som litet exportberoende land. Den svenska exporten går ju mycket till Europa idag och det är bra men om man tittar på tillväxtprognoserna de kommande åren framöver så är det ganska svag tillväxt i Europa medans Asien är framförallt den kontinent där det växer hårt och fortsätter att växa mycket framöver så det är viktigt för de svenska globala företagen att finnas tillgängliga på de här tillväxtmarknaderna, säger näringsminister Mikael Damberg.   "Stålindustrin kommer inte tillbaka och det är ingen idé att sörja"  Som Kaliber visat i det här reportaget står mycket på spel för den svenska stålindustrin och bruksorterna som är beroende av den. Tusentals jobb är hotade och för bruksorterna som är uppbyggda kring stålindustrin innebär det arbetslöshet, färre och färre och allt äldre invånare. För som produktionschefen i de nedlagda Klosterverken Håkan Morelius säger. Hur ska svensk basindustri klara sig om det inte går att få lönsamhet ens i en modern anläggning som den i Långshyttan? Därför måste de svenska bruksorterna hitta andra branscher som ortens invånare kan jobba inom. Det menar i alla fall Jan Jörnmark som är docent i ekonomisk historia. För jobben inom industrin kommer fortsätta försvinna, säger han. Och det är ingen mening att gråta över det. - Jag brukar alltid säga att det är ingen mening att sörja för de försvinner i alla fall. Och då behöver vi anpassa oss till det. Vi behöver omskola människor. Orter som varit starkt beroende av den typen av industrier behöver antingen minskas i omfattning eller att såna orter hittar en huvudsysselsättning, om det är turism eller någon form av ny-agrar produktion. Jag vet inte vad. Men de behöver i alla fall acceptera att det sker, för stålindustrin, eller svetsindustrin eller vad det kan vara, kommer inte tillbaks, säger Jan Jörnmark. Ytterst handlar det kanske om en fråga om stad och landsbygd. Många som jag mött under min resa har uttryckt en bitterhet kring att de inte räknas. Det är tjänstejobben i de stora städerna som lyfts fram i den allmänna debatten, har jag fått höra många gånger. En av de som säger det är Sabina Bergkvist på järnverket i Degerfors. - Nä, det är ju så tyvärr att det är storstaden som räknas och det är lite finare med tjänstejobben än industrin. Det tror jag väl de flesta tycker det att det är inte lika fina jobb, det är inget man vill lyfta fram. Stå på ett skitigt industrigolv, säger Sabina Bergkvist.    Peter Bjurbo P4 Örebro, reporter Andreas Lindahl, producent kaliber@sverigesradio.se