Podcasts about inera

¿Tienes unos minutos? Te contamos la actualidad de Cuba y del resto del mundo en 'Cuba a Diario', el podcast noticioso de Diario De Cuba. CINCO NOTICIAS DEL DÍA: —El Gobierno de La Habana echa el cierre al concurrido mercado de La Güinera y genera más malestar https://diariodecuba.com/cuba/1728281029_57612.html —Un acuerdo de cielos abiertos entre Honduras y Cuba provoca polémica en Tegucigalpa https://diariodecuba.com/cuba/1728253403_57611.html —Milton se convierte en huracán mientras avanza próximo al oeste de Cuba https://diariodecuba.com/cuba/1728239594_57609.html —El régimen quiere sacar tajada del dolor de los cubanos por 'El Taiger' https://diariodecuba.com/cuba/1728217807_57604.html —Venezuela sextuplicó su cifra de presos políticos desde agosto, y ya supera a Cuba https://diariodecuba.com/internacional/1728247665_57610.html ESCÚCHANOS de lunes a viernes en: DDC Radio: https://diariodecuba.com/radio Soundcloud: https://is.gd/Da9TSp Apple Podcast: https://is.gd/3V010V Google Podcast: https://is.gd/kbaiIl Spotify: https://is.gd/J2Ifoy SÍGUENOS: • FB: www.facebook.com/DIARIODECUBA • TW: https://twitter.com/diariodecuba • IG: www.instagram.com/diariodecuba/ • YT: https://www.youtube.com/@DDCTV-DIARIODECUBA • Telegram: https://t.me/titularesDDC Lee hoy la Cuba de mañana: https://diariodecuba.com/

Nach dem zweiten Weltkrieg war Europa verwüstet und hatte viele hungrige, obdachlose Kinder, die durch die Kämpfe zu Waisen geworden waren. Man brachte sie in großen Camps unter, wo sie Nahrung und Pflege bekamen. Doch schliefen sie nachts nicht gut; sie waren ängstlich, nervös und unruhig. Die Pfleger waren ratlos, bis ein Psychologe ihnen riet, jedem Kind abends ein Stück Brot anzubieten – nicht zum Essen, sondern zum Festhalten im Bett. Das Ergebnis war verblüffend. Die Kinder schliefen durch, denn sie wussten, sie würden am nächsten Tag nicht hungern. Das Brot zu halten, gab ihnen ein Gefühl der Sicherheit (ich bin sicher), der Wichtigkeit (jemand sorgt für mich) und des Glücks (ich habe genügend Brot für morgen). Diese drei Dinge waren alles, was sie brauchten – und sie sind das, was du auch brauchst. Und alle drei finden sich in einer Beziehung mit Jesus. Als Jesus sagte: „Ich bin das Brot des Lebens; wer zu mir kommt, wird nie mehr hungern,“ meinte er damit: „Ich bin für deine Seele, was Nahrung für deinen Körper ist.“ Brot ist eine Sache, die die meisten von uns gemeinsam haben; es gehört nicht nur zu einer bestimmten Region oder Nation, und ist in allen Formen und Größen erhältlich. In Deutschland sind es vielleicht Brötchen, in Südamerika Tortillas, in New York Bagels und in Äthiopien Inera. In einer einfachen Aussage erinnert uns Jesus daran, dass er immer und überall unsere Nahrung ist. Lies also jeden Tag in deiner Bibel; sie ist dein tägliches Brot.

”En aktiv patient ser man positivt på nu, det är det 1177 handlar om i grunden.” ”Även som sjuk ska man känna självständighet och inte tänka på att vara sjuk hela tiden - sammanhållen planering är nästa demokrati-reform efter journalen på nätet.” Dokumenterad överenskommelse och sammanhållen planering är viktiga delar i en personcentrerad och säker vård. Inera, ansvariga för 1177, arbetar nu med en översikt där du som invånare ska få en sammanhållen bild av kontakter, tider och provsvar m.m. Lyssna till Sofie Zetterström, affärsområdeschef för 1177 och kunskapstjänster, och Kristina Stensson Ljungdahl, strateg med fokus på Sammanhållen planering på 1177.se, på Inera.

”Digitaliseringen - verktyg för att stödja människor i sitt liv och levande.”Nära vård och digitalisering hänger tätt ihop men hur? Patrik Sundström, VD för Inera (tf VD när avsnittet spelades in) pratar om att digitaliseringen är en självständighetsreform där invånare ska kunna komma nära välfärdssystemet på det sätt som jag vill och önskar. Han berättar om Ineras arbete med bl. a. 1177 och en blick framåt vad som är på gång. Ett samtal om att det behövs utveckling och införande av arbetssätt och system som förenklar både för invånare och för medarbetare. 

Omsorgspodden åker på turné! Under två soliga höstdagar packade Stina och Lisa väskorna och tog tåget till huvudstaden för att träffa några riktigt spännande personer. Tre möten senare har vi tre fantastiska avsnitt att bjuda på – med Klas Nilsson från SKR som startskott. SKR, Adda och Inera samordnar i ett projekt kommuner och leverantörsmarknaden för en mer effektiv utveckling av socialtjänstens verksamhetssystem. Målbilden är ett fungerande ekosystem av olika IT-stöd och informationskällor, där dagens verksamhetssystem är en central del. För att nå dit behövs ett mer enat språk och tekniska standarder.    Klas Nilsson från SKR, som tidigare besökt Omsorgspodden under 2022, är projektledare för projektet ”Utveckling av socialtjänstens verksamhetssystem”. Tillsammans pratar vi om vilka som deltar i projektet, dess övergripande mål och vad förhoppningarna är kring vad som skall uppnås. Tusen tack till Klas för ett (som vanligt) supertrevligt samtal! Välkommen att lyssna på Omsorgspodden. Har du tankar/idéer eller vill du kanske bara ge feedback? Hör av dig på omsorgspodden@pulsen.se

I dagens avsnitt av Techrekpodden har vi nöjet att välkomna Peter Arrhenius, VD på Inera. Inera ligger bakom flera digitala tjänster som spelar en viktig roll i digitaliseringen av offentlig sektor och sjukvården, inklusive 1177. Peter delar med sig av lärdomar från sin tidigare karriär och berättar hur han fick sitt första ledarjobb för att till slut landa som vd på Inera. Huvudfokus i dagens avsnitt ligger på digitaliseringen av offentlig sektor. Var har vi halkat efter och vad behöver vi fokusera på framåt? Peter delar även med sig av sina tankar kring rekrytering av en ny CIO till Inera, samt vilka utmaningar och möjligheter det innebär. Avslutningsvis får vi några trendspaningar och hur dessa insikter påverkar Ineras strategi och framtida satsningar. Är ditt företag i behov av IT-rekrytering, eller vill du tipsa om en gäst? Hör av dig till cj@ants.se eller läs mer om hur vi arbetar på ants.se   Prenumerera på vårt nyhetsbrev. 

”Möjligheten att kunna erbjuda dokumentation och information om det absolut viktigaste man har - sin egen kropp och hälsa” I stort sett alla har kommit i kontakt med 1177 och i detta avsnitt av Nära vårdpodden berättar Sofie Zetterström på 1177/Inera om arbetet med att ta fram nationella tjänster med verktyg som stärker och skapar möjlighet för invånare att vara självständiga när de så önskar.

I vårens första avsnitt tar vi hjälp av våra kollegor Nina och Patrick för att reda ut definitionerna av begreppen digitalisering, digital mognad samt utmaningen i att mäta nyttan av dessa. Vi diskuterar och tittar djupare in i den digitala förmågan och hur viktigt det är att arbeta med det digitala arvet. Men avsnittet bjuder på så mycket mer! Nina och Patrick berättar om det spännande projektet DigiGrow, som drivs inom Miljö- och Samhällsbyggnadsförvaltningen. Här går de in på faktorer som kan användas för att få ihop alla delar av ett projekt och hur man skapar en väg framåt. Vi pratar om till exempel parametrisk design, digital målbild och målträd, för att nämna några av de saker som tas upp i avsnittet. Vi knyter ihop säcken för denna gång genom att lyfta framgångsfaktorer, men även passa på att ge tips till er som vill göra samma digitala resa. För er som är nyfikna på DigiGrow och vill veta mer, så hittar ni det på digitalförvaltningens hemsida: https://www.digitalforvaltning.se/dimios/ och https://www.smartbuilt.se/projekt/informationsinfrastruktur/digigrow/ För mer information om metoden Lots som Nina nämner i slutet, gå till: https://lots.se/ Vi vill även passa på att rekommendera Inera och Arkitekturgemenskapen: https://inera.atlassian.net/wiki/spaces/AR/overview Den digitala elefanten är ett initiativ från Linköpings kommun för att dela med oss av tips och erfarenheter av att driva digitaliseringsprojekt. Vi vill inspirera dig som arbetar med digitalisering inom offentlig sektor och hoppas att den här podden hjälper dig att lättare komma igång med din digitaliseringsresa. Namnet "Den digitala elefanten" syftar till att projekt har en förmåga att växa och växa tills du måste stanna upp, tänka till och strukturera upp arbetet i hanterbara bitar (för det är ju så man äter en elefant). Vi som pratar heter Felizia Schnell och Tess Neale och driver ett digitaliseringsprojekt inom HR. Om du har några frågor, funderingar, feedback eller tips på ämnen vi borde prata om - hör av dig till oss på DenDigitalaElefanten@linkoping.se. För löpande aktiviteter och information om projektet, följ oss på Facebook och Instagram: @DenDigitalaElefanten eller Twitter: @DigitElefanten ------------------------ Musiken i detta avsnitt är delar tagna ur Evan Schaeffer's Around the Bend. CC Attribution License tagen från http://freemusicarchive.org/music/Evan_Schaeffer/Glow_1216/Evan_Schaeffer_-_09_-_Around_the_Bend_1887

À plus de deux mille kilomètres de Kinshasa et cent kilomètres de Kisangani, au cœur de la forêt du Bassin du Congo, se cache un joyau insoupçonné : Yangambi. Dans la province de la Tschopo, au nord-est de la RDC, cette immense cité scientifique, jadis plus grande station de recherche tropicale au monde, a été le siège au temps de la colonisation belge, de l’INEAC rebaptisé depuis INERA, Institut national pour l’étude et la recherche agronomiques. Sur place, entre le puissant fleuve Congo et les grands arbres centenaires de la deuxième forêt tropicale au monde, on voyage parmi de curieux vestiges de bâtisses coloniales, de briques et de bois, au lustre éteint, mais bel et bien encore debout. Et l’on découvre des trésors de savoirs et de biodiversité, du plus grand herbarium d’Afrique centrale, à l’immense bibliothèque de recherche en passant par la xylothèque ou collection de bois tropicaux. Quoiqu’isolés, les lieux ont traversé l’histoire tumultueuse du pays, de l’exploration coloniale et impérialiste belge par le fleuve Congo à l’exploitation intensive et meurtrière de l’arbre à caoutchouc, dont tout le monde se rappelle les heures sombres. Aujourd’hui, les appétits coloniaux mâtinés de science ont su faire place à une réserve de biosphère de l’Unesco de plus de 250 000 hectares et à de nouveaux projets soutenus par des bailleurs de fonds internationaux. Longtemps délaissée, Yangambi renaît donc lentement, notamment grâce au concours de l’Union Européenne et du CIFOR, Centre de recherche forestière internationale. Petit à petit, les chercheurs retrouvent le chemin des longs couloirs de sa bibliothèque et celui des pistes du plus grand massif forestier d’Afrique, deuxième poumon vert au monde après l’Amazonie qu’il faut protéger de la déforestation, un enjeu international, colossal et vital... Mais pour ce faire, il faut savoir s'entendre avec les populations locales qui vivent à l'intérieur ou autour de la réserve de biosphère. Des hommes de la forêt qui y puisent leurs ressources et leur subsistance mais aussi leur culture et leurs savoirs ancestraux.  Une série en 2 épisodes d’Élise Picon, initialement diffusée le 05/07/2020 et le 12/07/2020. Liens utiles sur Yangambi : - Retrouvez les activités du CIFOR qui, depuis 2017, a mis en place à Yangambi le projet FORETS - Découvrez l'INEAC en images, au temps des colons belges - Le Jardin botanique de Meise en Belgique a participé avec les agents de l’INERA à la numérisation des herbiers de Yangambi - Les studios Kabako à Kisangani ont lancé le projet de sensibilisation à la déforestation « Dessine-moi une forêt » - Plus d’infos sur la réserve de Biosphère de Yangambi. Un article de Justin Kyale Koy - La revue d'art et d'essai belge Almanach Soldes, « revue des ouvriers philosophes et des intellectuels bricoleurs » a imaginé, dans son édition 2021, un récit illustré par les Soeurs Chevalme de la série radiophonique d'Elise Picon.

À plus de deux mille kilomètres de Kinshasa et cent kilomètres de Kisangani, au cœur de la forêt du Bassin du Congo, se cache un joyau insoupçonné : Yangambi. Dans la province de la Tschopo, au nord-est de la RDC, cette immense cité scientifique, jadis plus grande station de recherche tropicale au monde, a été le siège au temps de la colonisation belge, de l’INEAC rebaptisé depuis INERA, Institut national pour l’étude et la recherche agronomiques. Sur place, entre le puissant fleuve Congo et les grands arbres centenaires de la deuxième forêt tropicale au monde, on voyage parmi de curieux vestiges de bâtisses coloniales, de briques et de bois, au lustre éteint, mais bel et bien encore debout. Et l’on découvre des trésors de savoirs et de biodiversité, du plus grand herbarium d’Afrique centrale, à l’immense bibliothèque de recherche en passant par la xylothèque ou collection de bois tropicaux. Quoiqu’isolés, les lieux ont traversé l’histoire tumultueuse du pays, de l’exploration coloniale et impérialiste belge par le fleuve Congo à l’exploitation intensive et meurtrière de l’arbre à caoutchouc, dont tout le monde se rappelle les heures sombres. Aujourd’hui, les appétits coloniaux mâtinés de science ont su faire place à une réserve de biosphère de l’Unesco de plus de 250 000 hectares et à de nouveaux projets soutenus par des bailleurs de fonds internationaux. Longtemps délaissée, Yangambi renaît donc lentement, notamment grâce au concours de l’Union Européenne et du CIFOR, Centre de recherche forestière internationale. Petit à petit, les chercheurs retrouvent le chemin des longs couloirs de sa bibliothèque et celui des pistes du plus grand massif forestier d’Afrique, deuxième poumon vert au monde après l’Amazonie qu’il faut protéger de la déforestation, un enjeu international, colossal et vital... Mais pour ce faire, il faut savoir s'entendre avec les populations locales qui vivent à l'intérieur ou autour de la réserve de biosphère. Des hommes de la forêt qui y puisent leurs ressources et leur subsistance mais aussi leur culture et leurs savoirs ancestraux.  Une série en 2 épisodes d’Élise Picon, initialement diffusée le 05/07/2020 et le 12/07/2020.   Liens utiles sur Yangambi : - Retrouvez les activités du CIFOR qui, depuis 2017, a mis en place à Yangambi le projet FORETS - Découvrez l'INEAC en images, au temps des colons belges - Le Jardin botanique de Meise en Belgique a participé avec les agents de l’INERA à la numérisation des herbiers de Yangambi - Les studios Kabako à Kisangani ont lancé le projet de sensibilisation à la déforestation « Dessine-moi une forêt » - Plus d’infos sur la réserve de Biosphère de Yangambi. Un article de Justin Kyale Koy. - La revue d'art et d'essai belge Almanach Soldes, « revue des ouvriers philosophes et des intellectuels bricoleurs » a imaginé, dans son édition 2021, un récit illustré par les Soeurs Chevalme de la série radiophonique d'Elise Picon.  

À plus de deux mille kilomètres de Kinshasa et cent kilomètres de Kisangani, au cœur de la forêt du Bassin du Congo, se cache un joyau insoupçonné : Yangambi. Dans la province de la Tschopo, au nord-est de la RDC, cette immense cité scientifique, jadis plus grande station de recherche tropicale au monde, a été le siège au temps de la colonisation belge, de l’INEAC rebaptisé depuis INERA, Institut national pour l’étude et la recherche agronomiques. Sur place, entre le puissant fleuve Congo et les grands arbres centenaires de la deuxième forêt tropicale au monde, on voyage parmi de curieux vestiges de bâtisses coloniales, de briques et de bois, au lustre éteint, mais bel et bien encore debout. Et l’on découvre des trésors de savoirs et de biodiversité, du plus grand herbarium d’Afrique centrale, à l’immense bibliothèque de recherche en passant par la xylothèque ou collection de bois tropicaux. Quoiqu’isolés, les lieux ont traversé l’histoire tumultueuse du pays, de l’exploration coloniale et impérialiste belge par le fleuve Congo à l’exploitation intensive et meurtrière de l’arbre à caoutchouc, dont tout le monde se rappelle les heures sombres. Aujourd’hui, les appétits coloniaux mâtinés de science ont su faire place à une réserve de biosphère de l’Unesco de plus de 250 000 hectares et à de nouveaux projets soutenus par des bailleurs de fonds internationaux. Longtemps délaissée, Yangambi renaît donc lentement, notamment grâce au concours de l’Union Européenne et du CIFOR, Centre de recherche forestière internationale. Petit à petit, les chercheurs retrouvent le chemin des longs couloirs de sa bibliothèque et celui des pistes du plus grand massif forestier d’Afrique, deuxième poumon vert au monde après l’Amazonie qu’il faut protéger de la déforestation, un enjeu international, colossal et vital... Mais pour ce faire, il faut savoir s'entendre avec les populations locales qui vivent à l'intérieur ou autour de la réserve de biosphère. Des hommes de la forêt qui y puisent leurs ressources et leur subsistance mais aussi leur culture et leurs savoirs ancestraux. Une série en 2 épisodes d’Élise Picon. Liens utiles sur Yangambi :- Retrouvez les activités du CIFOR qui, depuis 2017, a mis en place à Yangambi le projet FORETS- Découvrez l'INEAC en images, au temps des colons belges- Le Jardin botanique de Meise en Belgique a participé avec les agents de l’INERA à la numérisation des herbiers de Yangambi- Les studios Kabako à Kisangani ont lancé le projet de sensibilisation à la déforestation « Dessine-moi une forêt »- Plus d’infos sur la réserve de Biosphère de Yangambi. Un article de Justin Kyale Koy.

À plus de deux mille kilomètres de Kinshasa et cent kilomètres de Kisangani, au cœur de la forêt du bassin du Congo, se cache un joyau insoupçonné : Yangambi. Dans la province de la Tschopo, au nord-est de la RDC, cette immense cité scientifique, jadis plus grande station de recherche tropicale au monde, a été le siège au temps de la colonisation belge, de l’INEAC rebaptisé depuis INERA, Institut national pour l’étude et la recherche agronomiques. Sur place, entre le puissant fleuve Congo et les grands arbres centenaires de la deuxième forêt tropicale au monde, on voyage parmi de curieux vestiges de bâtisses coloniales, de briques et de bois, au lustre éteint, mais bel et bien encore debout. Et l’on découvre des trésors de savoirs et de biodiversité, du plus grand herbarium d’Afrique centrale, à l’immense bibliothèque de recherche en passant par la xylothèque ou collection de bois tropicaux. Quoiqu’isolés, les lieux ont traversé l’histoire tumultueuse du pays, de l’exploration coloniale et impérialiste belge par le fleuve Congo à l’exploitation intensive et meurtrière de l’arbre à caoutchouc, dont tout le monde se rappelle les heures sombres. Aujourd’hui, les appétits coloniaux mâtinés de science ont su faire place à une réserve de biosphère de l’Unesco de plus de 250 000 hectares et à de nouveaux projets soutenus par des bailleurs de fonds internationaux. Longtemps délaissée, Yangambi renaît donc lentement, notamment grâce au concours de l’Union Européenne et du Cifor, Centre de recherche forestière internationale. Petit à petit, les chercheurs retrouvent le chemin des longs couloirs de sa bibliothèque et celui des pistes du plus grand massif forestier d’Afrique, deuxième poumon vert au monde après l’Amazonie qu’il faut protéger de la déforestation. Un enjeu international, colossal et vital.  Une série en 2 épisodes d’Élise Picon. Liens utiles sur Yangambi :- Retrouvez les activités du CIFOR qui, depuis 2017, a mis en place à Yangambi le projet FORETS- Découvrez l'INEAC en images, au temps des colons belges- Le Jardin botanique de Meise en Belgique a participé avec les agents de l’INERA à la numérisation des herbiers de Yangambi- Les studios Kabako à Kisangani ont lancé le projet de sensibilisation à la déforestation « Dessine-moi une forêt »- Plus d’infos sur la réserve de Biosphère de Yangambi. Un article de Justin Kyale Koy.

I avsnitt 13 av Fysioterapeuternas podd "En podd i rörelse" samtalar förbundets ordförande Stefan Jutterdal med Eva Fernvall, bland annat ordförande i Inera och vice ordförande för Karolinska sjukhuset. I avsnittet samtalar de om ledarskapet betydelse inom hälso- och sjukvården. Vad händer när fokus ligger på det strategiska ledarskapet istället för det administrativa ledarskapet och ledstjärnan tillåts vara patienten i fokus?

Aku tipe org yg introvert, tapi aku pengen kalian semua tahu pelajaran hidup yg aku dapet biar kalian belajar dr situ

Tänk system och öppna plattformar i stället för enskilda tjänster – och omfamna oförutsägbarhet under processens gång. Det är företagsekonomen Anna Esséns tips för att lyckas med digitalisering inom hälso- och sjukvården. I det här seminariet från SNS presenterar hon en ny SNS-rapport om framgångsfaktorerna bakom lyckad digital innovation i vården. Studien beskriver hur Svensk Reumatologis Kvalitetsregister (SRQ) utvecklades till en av landets mest framgångsrika digitala innovationsplattformar. I rapporten presenteras även ett antal rekommendationer för hur beslutsfattare kan skapa förutsättningar för innovation och ta tillvara på den kompetens som finns hos patienter, vårdprofessionen och industrin. Studiens resultat och förutsättningarna för vårdens digitalisering diskuteras med juridikprofessor Cecilia Magnusson Sjöberg, expert på rättsinformatik vid Stockholms Universitet, Sara Meunier, vice vd för Inera, som utvecklar och förvaltar nationella tjänster inom e-hälsa och digitalisering på uppdrag av regioner och kommuner, Jenni Nordborg, nationell samordnare för life science på Regeringskansliet, och Carolina Wallenius, Sverigechef för Cerner, som utvecklar digitala informationssystem och journaler.

La société valaisanne INERA veut faciliter le regroupement d'autoconsommateurs d'énergie

Vi är återigen på Inera i Stockholm och diskuterar NPÖ:s nya gränssnitt. Vi diskuterar varför Inera valde att utveckla nytt gränssnitt och även vad som är det bästa med det nya. För dig som vill lyssna på vårt första avsnitt om NPÖ, lyssna in avsnitt 4 först och därefter detta

Jonas Edström gästas av Johan Assarsson, vd Inera och vice ordförande eHälsomyndigheten, och Lise Lidbäck, förbundsordförande Neuroförbundet, i det tredje avsnittet av Sjukvårdspodden.

I veckans avsnitt vidgar vi våra vyer. På Söder i Stockholm spelar vi in vårt tredje avsnitt hos Inera. Vi träffar Linda, Madelene & Jenny  som pratar om Inera och deras tjänster.

En esta emisión de Antártida nacional, el equipo conformado por Carla Fassio, Adriana Martinez, y con operación técnica de Guillermo Mamani, describieron el paisaje más blanco y cargado de nieve. También, dieron la bienvenida a la dotación, a Vanesa Pascual, oriunda de Bahía Blanca, quien está por recibirse de bióloga con orientación en ecología, y es parte del equipo que hará la precampaña en las pingüineras, verificando la llegada de los pingüinos, observando la puesta de huevos y su incubación.