Podcasts about tydligt

HOE HOE HOE OCH GOD JUL PÅ ER!Tellus skönaste människa, SannaDollan gästar och det blev minst sagt en resa – så spänn fast er.Vi måste bara TYDLIGT triggerwarna detta avsnitt innan ni smetar på det på högtalaren med farmor som smyglyssnar medan ni bakar julkola.Fast egentligen, varför inte?Triggerwarning:Ätstörningar Alkohol och drogerOm du är kräsmagadNi fattar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

HV71:s scout och videoanalytiker, Nicklas Pettersson, gästar oss för att gå igenom SHL-lagen på djupet. Vissa lag har överpreseterat ordentligt medan lag i botten kan trösta sig med att siffrorna ser bra ut. Vi går även igenom de bästa målvakterna, backparen och forwardsuppställningarna vilket också bjuder på en del överraskningar. Dessutom har det varit landslagsturnering där Sverige gick på pumpen i alla tre matcher. Var det lika illa som resultaten visade? Vår gäst har fått knåpa ihop en lista inför veckan som stundar där SHL-hockeyn äntligen är tillbaka igen! Programledare:Tobias Dahlberg I studion: Christopher Heino-Lindberg Gäst: Nicklas Pettersson

Kids Brand Stores VD Johanna Levy gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om kreativitet vs data, och hur en tydlig ledare ska vara. 01:45 - Vem är Johanna privat? 07:15 - Hur såg Kids Brand Store ut innan Johanna klev in? 13:50 - Varför är det så viktigt med branding? 20:00 - Hur såg det ut när Johanna klev in som VD? 26:15 - Kreativitet vs att endast titta på data31:50 - Hur ser deras lager ut? 36:30 - Hur ser bra ledarskap ut? 37:50 - Hur är man tydlig som ledare?39:20 - Vilka är deras huvud-KPIer 41:30 - Om att behöva ta jobbiga beslut 43:40 - Hur såg förra året ut för Kids Brand Store?Här hittar du Johanna & Kids Brand Store:https://www.linkedin.com/in/johannalevy2/ https://kidsbrandstore.se/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQSponsor:https://www.juni.co/ Poddproducent Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

”Den största vinsten med överenskommelsen är att jag känner mig trygg och får tillit till de som hjälper mig med vården.” Dokumenterad överenskommelse ska säkerställa delaktighet, personcentrering och säkerhet i vårdinsatserna. Det skapar trygghet för alla parter om vad som är nästa steg, vem som ska göra vad och vem som är fast vårdkontakt. Lyssna till Elsa Ask, patientföreträdare, Charlotta Larsdotter, läkare och direktör Vårdcentralerna Bra liv och Sofia Persson, utvecklingsledare, sektionen folkhälsa och sjukvård - alla från Region Jönköpings Län.

3 dagars ljus-utbildning https://solkarina.se/produkt/hogre-uppvaknande-en-3-dagars-fysisk-utbildning/Min hemsida: http://www.solkarina.seKalender https://solkarina.se/kalender/Följ mig på Instagram: http://www.instagram.com/solkarina.sehttp://www.medireiki.sehttp://www.sannessens.se Digitala kursgården med Reikiplattformenhttp://www.shamballa.seFacebook: http://www.facebook.com/SinnligkunskapYoutube: https://www.youtube.com/user/sinnligkunskap/videos Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kinas politiska elit samlas i Peking, i vad som brukar kallas för ett låtsasparlament. Den tröga ekonomin överskuggar folkkongressen samtidigt som Kinas aktiemarknad har upplevt ett historiskt ras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om hur utländska investerare på sistone börjat ompröva sin syn på Kina och dess speciella aktiemarknad. Enligt Johan Hagbarth, global aktiestrateg på SEB, ser placerare nu oftare till alternativet att helt ställa sig utanför Kinas aktiemarknad. Den senaste tidens enorma tapp, som skapat krisrubriker världen över, vittnar om ett lågt förtroende för Kinas marknad och för företagens förmåga att skapa långsiktig tillväxt. Oförutsägbarheten och bristen på transparens för kanske tankarna till ett casino snarare än en traditionell börs. Xis maktspel på folkkongressenTrots den tröga ekonomin och problemen på aktiemarknaden presenterade Kinas premiärminister Li Qiang ett djärvt BNP-mål för 2024 när årets folkkongress inleddes på tisdagen. Men frågan är om målet på 5 procents tillväxt kommer att kunna nås givet de enorma utmaningar som världens andra största ekonomi brottas med. Tydligt är i vilket fall att premiärministerns roll tonas ner på årets folkkongress, något som kan ses i ljuset av hur Xi Jinping koncentrerar alltmer makt runt sig själv. Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Tilde Lewin, Asienkorrespondent för SVT. Johan Hagbarth, investeringsstrateg på SEB. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Maria Stillberg

Allt det senaste från det nya näringslivet (och den nya makten) får du i Breakit Podcast! I veckans avsnitt ger reportrarna Julia Lundin och Åsa Johansson dig allt du behöver veta. I avsnittet diskuteras: 1:09 Åsa snackar med entreprenören bakom de hajpade frottétröjorna – som “inte fått mycket gratis” under ett tufft makroekonomiskt år4:57 Julia pratar med investeraren som har stenkoll på Norrland – och vad som är stekhett (och iskallt)10:50 Fem snabba nyheter från veckan:# Ljusglimtar för kämpande e-handeln – “Tydligt trendbrott”# Temu och Shein tar över det globala fraktutrymmet# Senaste dragen i maktkampen i Klarnas styrelserum# Elflygbolaget säkrade en miljard – nu får en tredjedel av de anställda gå# Tesla-härvan fortsätter – LO-förbundet Seko varslar om en ny sympatiåtgärd14:39 Hemliga dokument avslöjar detaljer om den potentiella Caia-affären: “Sektliknande” 22:25 Guldkornen hos svenska inkubatorer: “Här är de mest innovativa idéerna just nu”Och du - glöm inte att ge feedback till podcast@breakit.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Louise Felldin berättar om de varumärkesresor hon varit med om under sin karriär som kommunikations- och marknadschef och VD på en reklambyrå. Vi pratar om varumärkeslöftet och hur det påverkar företagets framgång. 

I vårt avsnitt nummer 300 – hurra! – väljer vi varsitt favoritämne från snart 8 år som podd.Inför vårt avsnitt 300 gav vi varandra uppgiften att välja ett enda favoritämne ur poddhistoriken. Ett ämne som förhoppningsvis också kunde sammanfatta en hel del av det man behöver, för att få just hälsa på jobbet.Fokus – något vi behöver mer än någonsinFokus blev Boels val av ämne. Fokus behövs både för att jag som individid ska kunna koncentrera mig på vad jag ska göra varje dag, och för vi tillsammans ska få syn på helheten vi bidrar till på jobbet. Vad är vi här för att göra? Vad ska det bidra till? Och vad gör vi då inte?Håll händerna på rattenMan kan behöva ändra sitt fokus då och då eftersom världen är föränderlig. Men man kan inte ändra hela tiden. Det går inte att ha ett flytande fokus. Istället behöver vi (bildligt talat) hålla händerna på ratten och följa vägen. Fokus kräver visst mod, särskilt i en tid som belönar trendkänslighet. Vi tipsar om filosofen Svend Brinkmann som pratar om värdet av att stå fast vid principer över tid och att våga säga nej till förändring för förändringens skull.Favoritavsnitt om fokusHär är några av våra favoritavsnitt om just fokus:6: Så vill hjärnan jobba91: Är det tid eller plats som avgör när du jobbar?133: Bättre struktur i tillvaron27: Tydligt varför ger bättre resultat”Vänta lite nu!”Vi har alltid sökt det som är viktigt både för verksamheten och medarbetaren. Annies val av ämne är förmågan att säga ”Vänta lite nu!” för att:* Prioritera rätt väg framåt* Hantera komplexitet och få in fler perspektiv* Motverka osunda kulturer som destruktivt ledarskap och mobbning* Hålla i längden istället för att köra över oss själva och vår hälsaDet behövs strukturer som gör att det finns tillfällen att säga: ”vänta lite nu”. Det krävs också en kultur där det är okej och till och med uppmuntrat att göra det. Vi måste också ha ORKEN. Har vi suttit i tio teamsmöten en och samma dag kanske vi inte har kraften att stanna upp och tänka efter.Vikten av eftertankeDet är bättre att springa lite långsammare åt rätt håll än att springa fel i fel riktning. Bygg in tid och förutsättningar för eftertanke i organisationen.För att vi ska få tillfällen för eftertanke behöver det också finnas en vilja att engagera sig i verksamheten. Och det i sin tur kräver att det finns ett tydligt fokus.Favoritavsnitt om eftertankeHär är två favoritavsnitt om varför vi behöver säga ”vänta lite nu” då och då:266: Destruktivt ledarskap, värre än en galen chef?289: Vänd komplexiteten till en styrkaVi tackar er lyssnare för de här 300 avsnitten. Tack för att ni finns därute och för att ni hör av er med hejarop och idéer. Fortsätt med det! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi pratar bl.a. om Xbox Partner Preview, Skull & Bones nya fönster, Spider Man 2:s försäljningssiffror, Far Cry 7:s in-game timer, Infinity Trials, Sea of Stars, Super Mario Bros. Wonder, Marvels Spider Man 2 & Alan Wake 2 Stötta oss på Patreon! För 50kr i månaden får du tillgång till podden oklippt & reklamfri direkt när den har spelats in, ett exklusivt extraavsnitt kallat KB+(PLUS) i månaden och dessutom tillgång till allt tidigare exklusivt content samt allt material under jul/nyår och sommarledigheter. För 100kr i månaden får du allt som 50kr-patrons får men du får OCKSÅ vara en del av podden genom det RAFFLANDE segmentet "Audio Log" där vi spelar upp ett kort ljudmeddelande från våra 100kr Patreons som vi bemöter, besvarar eller dömer ut. På den här nivån får du dessutom första tjing på alla eventuella koder & gratisgrejer som vi ibland erbjuder! www.patreon.com/kontrollbehov Köp vår merch på Podstore.se! https://www.podstore.se/podstore/kontrollbehov/ Besök vår Youtube-kanal och prenumerera: https://www.youtube.com/channel/UClQ2sTbiCcR0dqNFHwcTB0g Gå med i gruppen Kontrollbehov - Eftersnack på Facebook: https://www.facebook.com/groups/1104625369694949/?ref=bookmarks Vi finns såklart också på Discord! https://discord.gg/848F6TWXDY Hör av er: kontrollbehovpodcast@gmail.com

Vad är det som gör att vissa bolag presterar mycket bättre än andra? Vi djupdyker i en klassiker bland management-böcker: Good to great. Den handlar om några av våra favoritämnen: ledarskap, fokus, resiliens och om att människorna är den viktigaste resursen i alla organisationer.I Good to great av Jim Collins kan vi läsa om varför vissa bolag får enastående resultat i termer av vinst och aktieutveckling. Samtidigt lämnar de efter sig konkurrenter som, utåt sett, inte skiljer sig så mycket från dem. Vad är då nyckeln till den här utvecklingen?Som apotekskedjan Walgreen som ökade femton gånger mer än snittet på den amerikanska marknaden - inkluderat den stora IT-börsuppgången 1999. 7 framgångsfaktorer Den omfattande studien bakom boken jämförde bolags utveckling under en 15-årsperiod och kom fram till några avgörande faktorer som skilde agnarna från vetet.Nivå 5-ledarskap: ödmjuka (och uthålligt målmedvetna) ledare som satte organisationens bästa i fokus, inte sin personliga framgång.Först vem - sen vad: framgångsbolagen såg först till att få rätt personer på rätt plats. Sen satte de sina framgångsrika strategier och genomförde dem. Människan först, alltså.Se den brutala verkligheten i vitögat och ändå inte tappa tilltron (Stockdale-paradoxen).Igelkottskonceptet - att hitta sitt tydliga fokus och sen hålla fast vid det istället för att hela tiden hoppa på nya trender.En kultur av disciplin och entreprenörskap: effektivitet genom att undvika hierarki och byråkrati.Teknologi-acceleratorer: inte teknik för teknikens skull utan rätt teknik, noga utvald.Drivhjulet: att se sitt jobb som att man rullar ett tungt hjul uppför en backe, länge. Framgång kommer inte genom plötsliga revolutioner utan genom ihärdigt, fokuserat arbete.Ett bra exempel på en nivå 5-ledare är Darwin Smith, som var vd för Kimberley Clark, idag en av världens största producenter av mjuka pappersprodukter och kända för bland annat näsdukarna Kleenex. Han fattade det avgörande beslutet att styra om verksamheten till konsumentmarknaden. Få trodde på honom. Men 25 år senare hade de köpt den ena huvudkonkurrenten och presterade bättre än den andra.När Darwin Smith pensionerades sa han "jag slutade aldrig anstränga mig för att kvalificera mig för jobbet".Och apotekskedjan Walgreens är ett bra exempel på ett igelkottskoncept. De valde att fokusera på lättillgängliga butiker med hög vinst per kundbesök. Medan konkurrenterna saknade en lika tydlig strategi och experimenterade med försäljning av andra produkter körde Walgreens på med sitt koncept, år ut och år in, och vann på det sättet marknaden.Tydligt fokus, hårt arbete och rätt personer på rätt plats, med andra ord. Och ledare med organisationens bästa för ögonen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Michelangelo Antonioni var 1960-talets filmare. I nyskapande verk gestaltade han krocken mellan den gamla världen och den nya som föddes i revolternas decennium. Mikael Timm tecknar hans porträtt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Sändes första gången 2018-03-29.Alienation – förfrämligande, känsla av maktlöshet, meningslöshet, social isolering och brist på identitet.En gång i tiden var "alienation" ett av de vanligaste orden på kultursidorna. Idag ser jag nästan aldrig till det. Ordet har försvunnit och kanske av goda skäl. Måhända är vi inte alienerade längre. Kanske har vi alla blivit till subjekt nu när vi är stjärnor i våra egna tinder-liv. Och eftersom klasskamp ersatts av identitetspolitik har väl alla ett tydligt "jag". Ja, Marx alienationsteori är lika avlägsen som svart/vit tv.[Utdrag radioprogram med Torsten Jungstedt] Radioarkivet innehåller knappt fler intervjuer med Antonioni. Numera är han blott en notis i filmhistorien. Hans filmer skymtar förbi på tv-skärmen sena nätter, ofta sönderstyckade av reklam. Fragment från en försvunnen tid.Att hans svävande, föga dramatiska filmer var så framgångsrika antyder att Antonioni visade ett kollektivt sinnestillstånd.Vart tog han och hans gestalter vägen: välklädda, svala, lidande…Jag föreställer mig gärna att Antonionis gestalter fortsätter att irra runt i cyberrymden, i väntan på att ett rymdskepp ska komma och föra dem hit igen. De försvinner inte, men de kan heller inte utvecklas, inkapslade som insekter i sin egen avlägsna tid. Claudia och Sandro från Äventyret, så förvånade över att livet fortsätter när deras vän försvunnit. Författaren Giovanni i Natten, oförmögen att röra den värld han beskriver. Giuliana i Den Röda Öknen som känner varje skiftning i världen men inte kan leva i den. Och så förstås Piero och Vittoria, spelade av Alain Delon och Monica Vitti i L'Eclisse eller Feber som den hette på svenska och som Torsten Jungstedt talade om.Hur skulle de klara livet idag?Stig Björkman går i sin bok "Michelangelos Blick" grundligt igenom Antonionis filmografi. Hans storhetstid var 60-talet, från Äventyret år 1960 till Zabriske Point 1970, efter det nådde Antonioni inte längre den stora publiken. Men under tio år gick han i perfekt takt med sin tid. Ingen annan filmare kunde som han skapa bilder av tillstånd som knappt låter sig utsägas i ord. Att hans svävande, föga dramatiska filmer var så framgångsrika antyder att Antonioni visade ett kollektivt sinnestillstånd. Känslan av oro, otillräcklighet – oklarhet. Tre "On". Det fjärde – Orsaken – fick publiken vi söka utanför filmduken. Antonioni gav aldrig några förklaringar.Men samtidigt som Antonioni var de undflyende sinnestillståndens skildrare så var han mer än någon annan de konkreta landskapens filmare. När jag ser om hans filmer slås jag av hur var och en av dem utgår från platsen berättelserna utspelas inär Antonioni var som mest skarpsynt föredrog han dimmaKonstkritikern och författaren John Berger skriver i en liten text om Antonioni att de viktigaste iakttagelserna han gör är preverbala. Berger menar att man bör uppfatta Antonioni som en målare. I en berättelse letar han efter det tidlösa – som en bildkonstnär, inte som en dramatiker efter vad handlingarna leder till.Jag minns en vernissage i Venedig på 80-talet när Antonioni ställde ut bilder av berg, le montagne incantate, De förtrollade bergen. Han gick omkring tyst framför sina oerhört vackra, abstrakta bilder av bergstoppar medan beundrarna följde honom. Det var filmfestival och han ville vara del av filmvärlden. Samtidigt såg han ut att längta därifrån. Han var, som sina gestalter, mellan två världar.Däremot minns jag inga berg från hans filmer utom i den sista, som Wim Wenders hjälpte honom genomföra. Nej, när Antonioni var som mest skarpsynt föredrog han dimma. Han började som dokumentärfilmare och hans första inspelningsplats och ämne var Po-deltat. Där filmade också neorealisterna som Antonioni som ung var allierad med, men Antonioni sökte inte yttre realism. Också i de dokumentära filmerna låter han människor och landskap spegla varandra. Det hade ingen betydelse om filmen var dokumentär eller fiktion. Det var själsliga landskap därför kunde den fysiska platsen lika gärna vara Po-deltat som börsen i Milano, Syd Italiens bergiga kust eller en liten by i Nordafrika. När han lyckas får Antonioni människa och landskap at bli en organisk helhet. I ”Den Röda öknen”, Antonionis första färgfilm, är filmens huvudperson Giuliana gift med chefen för en petrokemisk industri. Hon vandrar runt i landskapet där dimma och avgaser blandas, förlorad någonstans mellan livet och döden. Och till skillnad från iden antika myten finns ingen Orfeus som kan uppväcka henne, älskaren är maktlös, kärleken gör inte livet livligare.Antonioni har rykte om sig att vara en intellektuell filmare, men film är förstås en konkret konstart. Alla tankar måste bli bild. Och här är Antonioni intressant därför att han utgår från bilden, inte från vad som ska berättas. Ja, man kan till och med säga att han visar snarare än berättar. Till skillnad från generationskamraten Ingmar Bergman är Anonioni återhållsam med närbilder. Hans bildspråk får platser och kropparnas placering att samverka i bildkompositioner där volymerna är nästan skulpturala. Det vi inte ser är lika viktigt som vad vi ser. Historien i Den Röda Öknen om kvinnan som tvekar mellan make och älskare har berättats hur många gånger som helst. Men Antonionis bilder av Monica Vitti förlorad i landskapet och relationerna går knappt att glömma. Osannolikt vackra bilder av en värld som inte hänger ihop.När världen hann upp Antonionis gestalter hade den inte längre behov av honom och han var dömd att irra vidare som en av sina egna figurer.Antonioni var verksam under revolternas 60-tal men så här på avstånd förefaller han född i fel tidsålder. Hans favoritförfattare var Scott Fitzgerald och likt huvudpersonen i Den store Gatsby var Antonio obekväm i sin samtid. Tidsandan krävde engagerad konst och Antonioni var mest av allt en iakttagare. Han såg, kommenterade inte. Och deltog absolut inte. I avslutningsscenen i Blow-Up, filmen om en modefotograf i London, spelar ett par personer låtsastennis. Bollarna syns inte, men man hör dem studsa. Det sättet att bygga film fungerade när han rörde sig i en värld han kände igen. När han accepterar en inbjudan till Kina och där gör en dokumentärfilm blir det ett magplask av B-films mått. Han är inte kritisk, inte smickrande. Magin är borta.Antonioni skrev också noveller. På svenska finns Två telegram. Den första berättelsen heter Skeendets Horisont och börjar med hur Antonioni sitter i ett flygplan och ser ut över ett oändligt landskap. Tydligt. Alägset. Orörbart.Det är verkligen en typisk Antonioni-position och med den inställningen är det lätt att förstå att det inte blev så många filmer. Hans huvudpersoner verkar tagit steget in i en post-industriell värld medan industrialismen fortfarande dominerade. Därför var de ohjälpligt förlorade. När världen hann upp Antonionis gestalter hade den inte längre behov av honom och han var dömd att irra vidare som en av sina egna figurer.1985 drabbades Antonioni av en stroke som ytterligare försvårade hans möjligheter att göra film. Men han fortsatte att skriva filmmanus och det finns flera utgåvor av dessa inte förverkligade filmer. I "Film nel cassetto", filmer i byrålådan, som han kallade dem. En av dessa heter "Tecnicamente dolce", tekniskt ljuvt eller ömt. Och det kan vara en bra sammanfattning av Michelangelo Antonionis verk: han riktade en distanserad, klar men också öm blick på verkligheten. Och även om vi nu lever i de självförälskades übersäkra epok finns det ögonblick, övergångar mellan till synes säkra stadier där vi behöver Antonionis blick för att se det landskap vi färdas igenom. Mikael Timm, kritikerLitteraturStig Björkman: Michelangelos blick. Atrium förlag, 2017.

VECKANS AKTUELLT | Regeringen bjuder in till samtal och Socialdemokraterna kräver bokriskommission – precis som våra experter har efterfrågat. Kent Persson konstaterar att det är tydligt att Bostadspolitik.se når ut. Han kommenterar även att Danske Bank har svängt till en mer positiv syn på bostadsprisutvecklingen, att fler än tidigare föredrar hyresrätt, debatten om startlån – och vårt lyckade event Bopol Live Hyresrätt i onsdags. Programledare: Anna Bellman.

Ibland är det inte något att göra åt saken. Många gånger är förutsättningarna givna. Ändå ska det tjatas om saker och ting i tid och otid. Anna brukar använda "pelaren i rummet", som en metafor, för att adressera och förklara varför det är viktigt att veta det verkliga nuläget. Vad som är givna förutsättningar och inte samt hur den vetskapen tar oss framåt. Varje tisdag kommer makarna Vilkas ut med nya samtal i podden Vilkas Podderier. Tankar om hur det är att inse att man är medelålders blandas med reflektioner och matnyttigheter från deras respektive expertområden. Anna är Mastercoach med en passion för människan, ledarskap, och framtidens organisation. Hur skapar man tillväxt genom fokus, engagemang och glädje? Mikael är mediemannen med den välkända speakerrösten. Han har ett brinnande intresse för media, musik, design och kärnkraft. Hans näsa för trender och konspirationer tar oss ut på spännande resor. Hör gärna av dig på contact@sumoteam.com för idéer & mer information.

Det är stängt på flera håll i Asien. Tokyobörsen backar tydligt och centralbanken på Nya Zeeland höjde räntan oväntat mycket. Lyssna på Di Morgonkoll med Alexander Klaar.

Valrörelsen fylldes med löften om kraftigt sänkta bränslepriser och elstöd till hushållen innan jul. Henrik Torehammar intervjuar Elin Naurin, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, om politikerna och deras vallöften. Hur bra är svenska politiker på att hålla sina löften?

Vetenskapliga studier har visat att en av de viktigaste faktorerna för hur vi kommer att utvecklas – i termer av lycka, framgång, ledarskapsegenheter och meningsfulla relationer – är vår förmåga till; tillgänglighet, närvaro och gott samarbete. Ändå verkar just dessa tre delar vara vår största akilleshäl. Eva Berlander tror att en av orsakerna till att vi så ofta fastnar i kamp, konflikter och svårigheter är brist på kunskap och tydliga verktyg. Därför har hon valt att skapa en mängd av utbildningar som du och ni kan göra på distans. En form av instruktionsbok i kärlek, framgång, kommunikation och mental hälsa.  Alla behöver vi bli hörda, sedda och begripna. Fysisk och emotionell beröring är helt enkelt, vårt grundbehov. I över 30 år har Eva utbildat tusentals individer, par och grupper till att se den stora bilden av det som gör oss mänskliga. Tydligt, autentiskt och kärleksfullt lär hon dig vad forskning visar fungerar, och hur du inifrån och ut kan lära dig att leda dig själv, kanske dig och en partner, dina anställda eller dina klienter mot ett mer framgångsrikt och lyckligare liv. Som du säkert vet, är Evas yrkesspecialitet - inre och yttre kommunikation. Eftersom Eva vet vad som fungerar och vad som leder framåt, har hon nu bestämt mig för att filma ytterligare en utbildning. En kurs som hon gör tillsammans med modiga och generösa par, som vill hjälpa henne att skicka kunskapen vidare. Arbetsnamnet för utbildningen är: Eva Berlander & Kommunikation 2.0. Denna kurs kommer att vara en fördjupning på hennes uppskattade grundutbildning: Att leva istället för att överleva, den stora bilden.  Syftet är att lära ut detaljer av hur kommunikation fungerar, när den är som bäst.   I det här podcastavsnittet får du höra när Eva tillsammans med ett av dessa modiga och generösa film-par, sätter spotlight på några viktiga och lekfulla metaforer i konsten att skapa kärleksfulla relationer. Utbildningen kommer att publiceras sen höst eller tidig vår.   Tänk så spännande, att nya steg alltid är möjliga i den livslånga relationsdansen. Det är faktiskt så att när vi förändrar sättet som vi ser på saker, ja, då förändras helt enkelt det vi ser.  Som vanligt ska du känna dig varmt välkommen att lyssna!  

För första gången på flera månader faller bomber över ukrainska städer däribland huvudstaden Kiev. Enligt Putin är attackerna ett svar på explosionen på Kertjbron mellan Krim och ryska fastlandet. På en kvart får du veta vad eskaleringen i kriget innebär och vad den kan få för konsekvenser. Med Jesper Sundén, utrikesreporter på Svenska Dagbladet.

Tydligt och förutsägbart men långt ifrån tråkig och utan utmaningar! Så ser träningen ut som Milene kommer att prata om idag.Att det ska va Lätt Att Göra Rätt för hunden kan låta som en klyscha men är i själva verket grunden till att både bygga en bra relation till sin hund och skapa rolig träning som fungerar och ger resultat.Vi avhandlar:Belöningsbeteende och dess innebördSkräpbeteenden som inte suddas utDen livslånga resan som träning handlar om för hunden och oss5 tips för att få träningen att bli lätt och rättVikten av att alltid filma sin träningMycket att se fram emot i dagens avsnitt alltså där den certifierade Beteendeutredaren Milene Wallin tar oss med till hundens inre värld.Behöver du hjälp med din hund eller söker träningsinspiration finner du allt Milene erbjuder på Braver Dogs Utbudssida.Det vore toppenkul att höra vad du tänker om det vi diskuterade idag. Tagga oss och berätta, @braverdogssweden på Insta, Facebook, YouTube och TikTok!Mentioned in this episode:LJUDRÄDSLA MasterclassLjudRädsla Masterclass är självstudiekursen för dig som vill lära dig bygga upp en ljudrädd hunds självförtroende med modern, reko träning där hunden själv väljer att aktivt delta! Självstudiekursen inkluderar grundläggande teori som skapar förståelse, instruktionsvideos med övningar, praktiska video-exempel från träning, flera illustrerad guider som belyser viktiga detaljer! Du får även information om beteende-mediciner som kan hjälpa i de fall då du behöver komplettera träningen med läkemedel och många andra tips. Läs mer på; https://utbud.braverdogs.com/products/ljud

Elin Bergman är operativ chef på Cradlenet, ett medlemsnätverk vars syfte är att främja näringslivets omställning till en cirkulär ekonomi genom utbildning, inspiration och samverkan. I det här samtalet benar vi ut vad cirkulär ekonomi är, hur begreppet uppstod och vart Sverige är på väg. Tydligt är i alla fall att det behövs ännu fler branschöverskridande samarbeten, politiska ramar och nya, spännande affärsmodeller inom delningsekonomi, industriell symbios och allt annat som ryms inom cirkulär ekonomi. Vi träffade Elin under Nordic Sustainability Expo på Stockholmsmässan. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och framtidenshallbara.se

Legendariska King-profilen Hans-Åke Lilja och jag diskuterar superfärska romanen Fairy Tale/En saga. Spoilerfri diskussion fram till cirka 20 minuter, sen markerar vi TYDLIGT när spoilersnacket börjar! Stötta gärna podden på patreon! www.patreon.com/strandberg

NATO är det bästa strandskyddet för Sverige. Tydligt budskap från Växjöpodden. Mikael Johansson, regionstyrelsens ordförande, besökte podden. Vi diskuterade vårdfrågor där BUP, vårdköer och psykisk ohälsa var i centrum. I Region Kronoberg ligger vi på andra plats när det gäller vårdköer. När vi tog över majoriteten i regionen var vi en av de sämsta i landet… Nu är det annorlunda. Tomten på befintliga lasarettet, vad ska hända när flytten till Räppe blir klar? Lyssna och kommentera dessa och andra ämnen som diskuteras i ett nytt avsnitt av Växjöpodden!

I veckans Geflepodden så pratar vi om helgens förlustmatch mot Brage, summerar våra spelarporträtt och snackar upp genrepet mot Hudiksvall. Vi börjar med att vara ganska besvikna över prestationen vi såg i Borlänge, det ständiga rullandet och avsaknaden av intensitet avhandlas bland annat. Vi summerar våra spelarporträtt där vi ger procent till hur sannolikt spelarnas egna tips går in. Kommentera gärna vad ni tror! Avslutningsvis så får vi en skadeuppdatering på Nils Eriksson och så spekulerar vi kring startelvan mot Hudiksvall som vi tror är premiärelvan! God lyssning! Om du vill hjälpa oss i Geflepodden ekonomiskt så bli en Patreon och skänk minst 1 dollar i månaden till oss och få tillgång till poddar minst en dag innan de går offentligt. Vill du ha poddar två dagar innan de släpps offentligt så bli en patreon för minst 5 eller 10 dollar i månaden. Detta gör du här: www.patreon.com/geflepodden Du kan också swisha valfri summa till 072-5265829 (Märk Geflepodden) om du vill bidra ekonomiskt till Geflepodden.

I veckans Geflepodden så pratar vi om helgens förlustmatch mot Brage, summerar våra spelarporträtt och snackar upp genrepet mot Hudiksvall. Vi börjar med att vara ganska besvikna över prestationen vi såg i Borlänge, det ständiga rullandet och avsaknaden av intensitet avhandlas bland annat. Vi summerar våra spelarporträtt där vi ger procent till hur sannolikt spelarnas egna tips går in. Kommentera gärna vad ni tror! Avslutningsvis så får vi en skadeuppdatering på Nils Eriksson och så spekulerar vi kring startelvan mot Hudiksvall som vi tror är premiärelvan! God lyssning! Om du vill hjälpa oss i Geflepodden ekonomiskt så bli en Patreon och skänk minst 1 dollar i månaden till oss och få tillgång till poddar minst en dag innan de går offentligt. Vill du ha poddar två dagar innan de släpps offentligt så bli en patreon för minst 5 eller 10 dollar i månaden. Detta gör du här: www.patreon.com/geflepodden Du kan också swisha valfri summa till 072-5265829 (Märk Geflepodden) om du vill bidra ekonomiskt till Geflepodden.

Proffs på att styra viktiga initiativ! Möt Petra Kauraisa som nyligen tagit sig an rollen som Executive Director på EMMA (European Music Managers Alliance) - en paraplyorganisation som representerar managements i flera kommersiellt framgångsrika territorier/länder i Europa. Hon har över 20 års erfarenhet från musik- och filmindustrin inom bland annat kommunikation och PR hos exempelvis Universal Music, Way Out West, Los Angeles Film Festival och Slamdance Film Festival. Men hon har även varit med och dragit igång många grymma initiativ, som exempelvis ”50/50 by 2020” för att lyfta jämställdhet inom den globala filmindustrin och var även drivande under pandemin för att ena den svenska evenemangsnäringen inom musik. Hör om hennes resa där vi snackar om allt från att söka efter sitt ”varför” och ställa förslag istället för frågor till att pusha mot jämställdhet och rättvisa med politik. Lyssna nu! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Proffs på att styra viktiga initiativ! Möt Petra Kauraisa som nyligen tagit sig an rollen som Executive Director på EMMA (European Music Managers Alliance) - en paraplyorganisation som representerar managements i flera kommersiellt framgångsrika territorier/länder i Europa. Hon har över 20 års erfarenhet från musik- och filmindustrin inom bland annat kommunikation och PR hos exempelvis Universal Music, Way Out West, Los Angeles Film Festival och Slamdance Film Festival. Men hon har även varit med och dragit igång många grymma initiativ, som exempelvis ”50/50 by 2020” för att lyfta jämställdhet inom den globala filmindustrin och var även drivande under pandemin för att ena den svenska evenemangsnäringen inom musik. Hör om hennes resa där vi snackar om allt från att söka efter sitt ”varför” och ställa förslag istället för frågor till att pusha mot jämställdhet och rättvisa med politik. Lyssna nu! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Amerikanska basketstjärnan Brittney Griner arresterad i Ryssland; USA manar alla sina medborgare att lämna Ryssland; Elon Musk vill att USA producerar mer olja och gas; Elizabeth Warren yrar om att krisen med Ryssland aldrig inträffat om man haft grön energi; Ryssland har legat bakom gröna rörelser i väst; Trump genomskådade Rysslands spel med Tyskland; USA fortfarande beroende av olja från Ryssland; Viktiga primärval hölls i Texas den 1 mars; Jen Psaki sa att Biden hade stor erfarenhet av ryska invasioner; Tydligt att det är olagliga vapen som är det stora problemet i USA; Frivilliga amerikaner ansluter till Ukrainas kamp; Joe Manchin sätter sig bland Republikanerna; Kamala Harris ”Om ni röstade på Biden fick ni vad ni ville”; Trump om att han varnade Putin för att invadera Ukraina; Winsome Sears i Virginia har blivit alltmer politiskt profilerad; Kina bad Putin att inte invadera Ukraina innan OS var över; Socialister i USA skyller Rysslands agerande på USA; Republikanerna behandlar Ketanji Brown Jackson mycket mer respektfullt än Demokraterna behandlade republikanska HD-domare. --------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Fotbollskanalen on tour med Olof Lundh, Martin Petersson och Andreas Sundberg är DIN svenska poddföljeslagare under europaveckorna (Champions League, Europa League och Conference League) och landslagsveckorna!I dagens avsnitt får ni höra Malmö FF's jakt efter Colaks ersättare, Viktor Claessons status, IFK Göteborgs frågetecken, läget med Astrit Selmaniplus mycket mer. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Skidskytten Mona Brorsson är isolerad på ett hotell och bara väntar på att OS i Peking ska starta. Sysselsättningen padel – hur låter egentligen sysselsättningen? Miljöexperten förklarar. Dessutom, det godkända fusket inom handbollen, nycklarna till helgens Big 9 och sömnpillret idrottsgalan.

Ola Göransson och Daniel Stridh följde sin dröm om ett mer hållbart kontor och skapade Place2Place - den första helt cirkulära återvinningsplattformen för kontorsinredning. De gör det också möjligt för alla företag och organisationer som vill bli mer hållbara att göra samma sak internt - en fantastisk möjlighet att skapa hållbarhet med minimal arbetsinsats! Kontakta Ola eller Daniel om du också vill ha en återvinnings-bubbla i din organisation!

UNCODE.initRow(document.getElementById("row-unique-0"));Hej kära läsare Som du kanske sett så har jag återvänt till min första kärlek golfen och satt ihop ett fantastiskt 3-dagars program tillsammans med min ”gamla” landslagskompis Kricken Härdin: Hitta Din Sweetspot! Det blir härliga dagar med kombinerad golfträning, livskunskap och personligt ledarskap på fantastiska Barsebäck Golf & Country Club den 28-30 april 2022. Du som känner att det kan vara rätt för dig hittar mer information HÄR! Väldigt begränsat antal platser så först till kvarn gäller! Kanske bästa julklappen att ge dig själv och något att se verkligen fram emot

Åsiktskorridoren av och med Ulrica Schenström, Jonna Sima, Ingvar Persson och Anders Lindberg

Pengar och privatekonomi är något som angår varenda en och något som vi alla måste förhålla oss till. Men alla klarar inte av det. Och även om många fixar att betala in hyran och räkningarna i tid, så skapar det ibland en hel del oro och ångest. Men varför är det så? Och kan man vara ekonomisk analfabet? Ekonomisk analfabetism utgår i från att man upplever att man har svårt att betala sina räkningar varje månad, att man saknar grundläggande kunskaper, t.ex att man inte kan räkna, att man inte sparar och att man inte vet vad en fond är. Det säger Charlotta Bay, lärare och forskare i företagsekonomi, som just nu forskar om hur människor förhåller sig till pensionen och det orangea kuvertet.   Jag tror att det finns en allmän uppfattning att ekonomi är något rationellt, något som man använder huvudet till, att man tänker fram ekonomi. Men pratar man med människor så märker man att det rör upp känslor som ilska, frustration, ångest, likgiltighet, eller glädje och lugn. Tydligt är att ekonomi nästan alltid framkallar känslor. Det är inte bara rationellt och intellektuellt utan i allra högsta grad emotionellt. Gäster i programmet är: Charlotta Bay, lärare och forskare i företagsekonomi, Patrik Wincent, beroendeterapeut och programledare för Lyxfällan och David Waskuri,  psykolog, specialist inom psykologisk behandling och psykoterapi, psykoterapeut vid Sveapsykologerna. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Alice Lööf.

SVT publicerade namn och bild på tolk kvar i Afghanistan. En dödsdom menar kritiker. Tydligt egenintresse när så kallad sparekonom intervjuades i Dagens Industri om finansministerns privata sparande. Om tipspengar till poliser som bryter sekretess. Hur vanligt är det egentligen idag?

I det här avsnittet träffar vi Gunilla Göran som är styrelseledamot i Reumatikerförbundet. Hur kan vården och patientföreningar samarbeta bättre och vilka frågor behöver vården ta tag i för att bli bättre på smärtrehabilitering? Av Gunilla Brodda Jansen. Musik: Mats Möller Copyright Gunilla Brodda Jansen 2021 Produktion: Spoon

Konstnären Oskar Kardemark reflekterar över vårt behov av skrivande, utifrån poeten Anna Greta Wides diktning och minnet av ett rum i ett hus, på landet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Efter att både min farmor och farfar gått bort och deras hus rivits har jag ofta funnit mig själv dagdrömma om dem och gården där jag spenderade delar av min uppväxt. Hemvant vandrar jag från rum till rum i mitt inre, tar upp föremål, vrider och vänder på dem, minns. Bakom spetsgardinerna ligger döda flugor på rygg, fixerade och torra, mer som smulor än flugor. Jag slutar alltid på samma plats; i fåtöljen mitt emot farmor Asta. I minnet är det bara vi i huset, jag är omkring 10 år och solen silas genom det dammiga fönstret. Utanför slår hästarnas hovar mot hagmarken. I slänten växer det murklor och någonstans i stallet arbetar farfar. Det är vår. Mina tunna, bara ben värms av solen, i övrigt ligger rummet i skugga. Farmor sitter med nacken krökt över en svart anteckningsbok med röda hörn. Hennes fåtölj är bred, nedsutten, kolabrun, naggad i hörnen, draperad i plädar, och försedd med en bred och mjuk dyna. Jag iakttar henne från min halvslummer medan sida efter sida fylls med hennes sirliga handstil. Flugor landar och lyfter från mina underarmar och från mina ben. Jag försöker kontrollera min andning, stilla mina rörelser; allt för att inte skrämma bort dem. Jag njuter av hur deras ben kittlar. Hade någon annan - en vuxen - kommit in i rummet hade Asta lyft blicken, stoppat undan skrivboken och skyndsamt rest på sig; men min närvaro stör henne inte. Det är detta återkommande minne som fått mig att tänka på skrivande och vilken roll det spelade i min farmors liv. Asta föddes till enkla förhållanden 1921 i Dalsland, och det var på Dalslands åkerslätter som hon kom att spendera sitt liv; som hemmafru och som släktens milda matriark. I mitt minne ser hon ut som äldre kvinnor gjorde på landet då, när sjuttio inte var det nya femtio utan, ja, sjuttio. Jag ser henne i en lång, veckad kjol med noppriga strumpbyxor, i tofflor med öppen häl och blommig akrylblus, en lagad kofta över axlarna med hopvikta ark av hushållspapper i fickorna. Kring halsen en knuten scarf som sattes som huckle när hon gick ut. Det grå håret rullades lockigt med papiljotter. Ville hon få extra styr och lyster på lockarna doppade hon kammen i ett glas lättöl, något som kunde ge henne en svag doft av alkohol, ironiskt nog eftersom hon var nykterist. Astas skrivande utgjorde inget brott i vardagen, det var vardagen, en väsentlig och obestridbar del av den; så pass så att sysslan lämnats näst intill osynlig. Den franska författaren Marguerite Duras menade att män inte står ut med kvinnor som skriver, att det är plågsamt för dem. Men så länge det inte inkräktade på andra sysslor tycktes min farfar acceptera det, och även om han inte till fullo förstod skrivandets betydelse för henne verkade han ha förstått dess nödvändighet för gården och hela maskineriet. Skrivandet var ett instrument för Asta, ett sätt att manövrera såväl den yttre som den inre världen. Till detta hade hon tillgång till flera språk. Ett för att skriva till banken, ett annat för att skriva med släkt, vänner, barn och utflyttade fosterbarn. Ett annat språk hade hon för alla de breven skrivna å farfars vägnar, inte sällan utan hans kännedom. De breven var noggrant formulerade ursäkter, konststycken i diplomati, ofta tänkta att släta över någon incident eller oförrätt farfar gett upphov till. Inom familjen skänktes hon smeknamnet U Thant efter den burmesiska diplomaten och generalsekreteraren i FN. Men så hade hon ett språk till, ett djupt personligt och egensinnigt språk för att skriva till Gud. Det var detta språk som fyllde sidorna i hennes anteckningsböcker. I dem löpte olikfärgade pennor längs marginaler och diagonaler, lodrätt och vågrätt, upp- och nervända ord mellan raderna, stycken skrivna i all hast eller noga bokstaverade. Ibland teckningar, ibland kryptiska förkortningar. För att stå ut i en sådan ohygglig ordning torde förmågan att kunna skriva ha varit livsnödvändig. Utöver att vara djupt troende var min farmor både vidskeplig och fantasirik; en kombination som gjorde henne benägen att genomsöka vardagen efter händelser och tecken som kunde laddas med mening. Detta kunde leda till plågsamma föreställningar. Hittade hon inte mig eller något av de andra barnen på gården så hade vi hämtats hem av Gud, och hon lämnats ensam kvar. För att stå ut i en sådan ohygglig ordning torde förmågan att kunna skriva ha varit livsnödvändig. I poeten Anna Greta Wides sena diktning är religiösa tvivel och längtan efter tröst centralt.  Alltid har människan älskat broar inleder hon diktsamlingen Broar från 1956. I diktsamlingen sammanförs det som varit skilt, förbindelser skapas, kontakt uppstår. Kontakt med naturen, med sin egen natur med Gud. Det är den rastlösa tron som ges kropp kontaktsökande och sanningstörstande, ömsom drömmande, ömsom nyktert reflekterande. Längtan efter klarsyn, efter resning genomsyrar dikterna, resning över det egna och det nära, det till kroppen bundna. Bron, som stäcker sig från det kända mot sin förtöjning i det okända, bär på löften om enighet. Hade Asta läst generationskamraten Wides dikter så hade säkert en särskild genklang ljudit inom henne. Farmor gick bort först, några år senare följde farfar. Efter begravningen sammanstrålade familjen för att ta hand om kvarlåtenskapen. Det var då farmors anteckningsböcker och brev samlades i svarta sopsäckar för att brännas. Inte av ointresse, utan på grund av de intrikata fantasier som hennes skrivande laddats med. En lidande människas klotter som ingen mår bra av att läsa, så löd omgivningens utlåtande. Hennes skrivande var en färdighet, och som sådan en outgrundlig makt för en novis. Konflikter löstes, avtal slöts, träffar stämdes allt med enkel hand. En osynlig bro hade byggts mellan min farmors melankoliska episoder och hennes eget skrivande. Det var som om texterna var förtrollade, att de i sig själva ägde makten att göra den som läste sjuk. Genom att glänta på dörren till ett komplext inre liv; fullt av motsträviga känsloyttringar, smärta och tvivel hotade anteckningsböckerna bilden av husmorsarketypen. Nu har även jag en penna. Mina böcker kommer från detta hus, skriver Duras och fortsätter, Från detta ljus också, från parken. Från detta ljus som reflekteras i dammen. Astas texter kom ur den dalsländska myllan, som murklorna i slänten och flugorna ur dyngan. Allt hörde ihop. Vad blir egentligen kvar av detta skrivande, efter att böcker och brev bränts? Att farmor fann tröst i sin tro vittnar släkten om, men jag undrar hur mycket av trösten som kom ur tron, och hur mycket som kom ur själva skrivandet. Tydligt är att mitt eget skrivande har sina förtöjningar vid hennes minne. Inför det tomma arket är jag åter i den nedsuttna fåtöljen, i huset som inte längre finns, i salig samvaro mitt emot henne. Nu har även jag en penna. Duras menade att tvivel och ensamhet kan ge upphov till skrivande, men något mer ska till. Kontakt; Anna-Greta Wides bro som sträcker sig från strand till strand. Det är vad jag tror skrivandet gav min farmor, och det är också vad jag hittar i dessa minnen, vad som består. Kontakt, och förnimmelsen av små flugben som kittlar i vårsolen. Oskar Kardemark Litteratur: Duras, Marguerite. Att skriva. Ellerströms förlag 2014 Wide, Anna Greta. Sedan kan allting hända. Nordstedts förlag 2020.

Konstnären Oskar Kardemark reflekterar över vårt behov av skrivande, utifrån poeten Anna Greta Wides diktning och minnet av ett rum i ett hus, på landet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Efter att både min farmor och farfar gått bort och deras hus rivits har jag ofta funnit mig själv dagdrömma om dem och gården där jag spenderade delar av min uppväxt. Hemvant vandrar jag från rum till rum i mitt inre, tar upp föremål, vrider och vänder på dem, minns. Bakom spetsgardinerna ligger döda flugor på rygg, fixerade och torra, mer som smulor än flugor. Jag slutar alltid på samma plats; i fåtöljen mitt emot farmor Asta. I minnet är det bara vi i huset, jag är omkring 10 år och solen silas genom det dammiga fönstret. Utanför slår hästarnas hovar mot hagmarken. I slänten växer det murklor och någonstans i stallet arbetar farfar. Det är vår. Mina tunna, bara ben värms av solen, i övrigt ligger rummet i skugga. Farmor sitter med nacken krökt över en svart anteckningsbok med röda hörn. Hennes fåtölj är bred, nedsutten, kolabrun, naggad i hörnen, draperad i plädar, och försedd med en bred och mjuk dyna. Jag iakttar henne från min halvslummer medan sida efter sida fylls med hennes sirliga handstil. Flugor landar och lyfter från mina underarmar och från mina ben. Jag försöker kontrollera min andning, stilla mina rörelser; allt för att inte skrämma bort dem. Jag njuter av hur deras ben kittlar. Hade någon annan - en vuxen - kommit in i rummet hade Asta lyft blicken, stoppat undan skrivboken och skyndsamt rest på sig; men min närvaro stör henne inte. Det är detta återkommande minne som fått mig att tänka på skrivande och vilken roll det spelade i min farmors liv. Asta föddes till enkla förhållanden 1921 i Dalsland, och det var på Dalslands åkerslätter som hon kom att spendera sitt liv; som hemmafru och som släktens milda matriark. I mitt minne ser hon ut som äldre kvinnor gjorde på landet då, när sjuttio inte var det nya femtio utan, ja, sjuttio. Jag ser henne i en lång, veckad kjol med noppriga strumpbyxor, i tofflor med öppen häl och blommig akrylblus, en lagad kofta över axlarna med hopvikta ark av hushållspapper i fickorna. Kring halsen en knuten scarf som sattes som huckle när hon gick ut. Det grå håret rullades lockigt med papiljotter. Ville hon få extra styr och lyster på lockarna doppade hon kammen i ett glas lättöl, något som kunde ge henne en svag doft av alkohol, ironiskt nog eftersom hon var nykterist. Astas skrivande utgjorde inget brott i vardagen, det var vardagen, en väsentlig och obestridbar del av den; så pass så att sysslan lämnats näst intill osynlig. Den franska författaren Marguerite Duras menade att män inte står ut med kvinnor som skriver, att det är plågsamt för dem. Men så länge det inte inkräktade på andra sysslor tycktes min farfar acceptera det, och även om han inte till fullo förstod skrivandets betydelse för henne verkade han ha förstått dess nödvändighet för gården och hela maskineriet. Skrivandet var ett instrument för Asta, ett sätt att manövrera såväl den yttre som den inre världen. Till detta hade hon tillgång till flera språk. Ett för att skriva till banken, ett annat för att skriva med släkt, vänner, barn och utflyttade fosterbarn. Ett annat språk hade hon för alla de breven skrivna å farfars vägnar, inte sällan utan hans kännedom. De breven var noggrant formulerade ursäkter, konststycken i diplomati, ofta tänkta att släta över någon incident eller oförrätt farfar gett upphov till. Inom familjen skänktes hon smeknamnet U Thant efter den burmesiska diplomaten och generalsekreteraren i FN. Men så hade hon ett språk till, ett djupt personligt och egensinnigt språk för att skriva till Gud. Det var detta språk som fyllde sidorna i hennes anteckningsböcker. I dem löpte olikfärgade pennor längs marginaler och diagonaler, lodrätt och vågrätt, upp- och nervända ord mellan raderna, stycken skrivna i all hast eller noga bokstaverade. Ibland teckningar, ibland kryptiska förkortningar. För att stå ut i en sådan ohygglig ordning torde förmågan att kunna skriva ha varit livsnödvändig. Utöver att vara djupt troende var min farmor både vidskeplig och fantasirik; en kombination som gjorde henne benägen att genomsöka vardagen efter händelser och tecken som kunde laddas med mening. Detta kunde leda till plågsamma föreställningar. Hittade hon inte mig eller något av de andra barnen på gården så hade vi hämtats hem av Gud, och hon lämnats ensam kvar. För att stå ut i en sådan ohygglig ordning torde förmågan att kunna skriva ha varit livsnödvändig. I poeten Anna Greta Wides sena diktning är religiösa tvivel och längtan efter tröst centralt.  Alltid har människan älskat broar inleder hon diktsamlingen Broar från 1956. I diktsamlingen sammanförs det som varit skilt, förbindelser skapas, kontakt uppstår. Kontakt med naturen, med sin egen natur med Gud. Det är den rastlösa tron som ges kropp kontaktsökande och sanningstörstande, ömsom drömmande, ömsom nyktert reflekterande. Längtan efter klarsyn, efter resning genomsyrar dikterna, resning över det egna och det nära, det till kroppen bundna. Bron, som stäcker sig från det kända mot sin förtöjning i det okända, bär på löften om enighet. Hade Asta läst generationskamraten Wides dikter så hade säkert en särskild genklang ljudit inom henne. Farmor gick bort först, några år senare följde farfar. Efter begravningen sammanstrålade familjen för att ta hand om kvarlåtenskapen. Det var då farmors anteckningsböcker och brev samlades i svarta sopsäckar för att brännas. Inte av ointresse, utan på grund av de intrikata fantasier som hennes skrivande laddats med. En lidande människas klotter som ingen mår bra av att läsa, så löd omgivningens utlåtande. Hennes skrivande var en färdighet, och som sådan en outgrundlig makt för en novis. Konflikter löstes, avtal slöts, träffar stämdes allt med enkel hand. En osynlig bro hade byggts mellan min farmors melankoliska episoder och hennes eget skrivande. Det var som om texterna var förtrollade, att de i sig själva ägde makten att göra den som läste sjuk. Genom att glänta på dörren till ett komplext inre liv; fullt av motsträviga känsloyttringar, smärta och tvivel hotade anteckningsböckerna bilden av husmorsarketypen. Nu har även jag en penna. Mina böcker kommer från detta hus, skriver Duras och fortsätter, Från detta ljus också, från parken. Från detta ljus som reflekteras i dammen. Astas texter kom ur den dalsländska myllan, som murklorna i slänten och flugorna ur dyngan. Allt hörde ihop. Vad blir egentligen kvar av detta skrivande, efter att böcker och brev bränts? Att farmor fann tröst i sin tro vittnar släkten om, men jag undrar hur mycket av trösten som kom ur tron, och hur mycket som kom ur själva skrivandet. Tydligt är att mitt eget skrivande har sina förtöjningar vid hennes minne. Inför det tomma arket är jag åter i den nedsuttna fåtöljen, i huset som inte längre finns, i salig samvaro mitt emot henne. Nu har även jag en penna. Duras menade att tvivel och ensamhet kan ge upphov till skrivande, men något mer ska till. Kontakt; Anna-Greta Wides bro som sträcker sig från strand till strand. Det är vad jag tror skrivandet gav min farmor, och det är också vad jag hittar i dessa minnen, vad som består. Kontakt, och förnimmelsen av små flugben som kittlar i vårsolen. Oskar Kardemark Litteratur: Duras, Marguerite. Att skriva. Ellerströms förlag 2014 Wide, Anna Greta. Sedan kan allting hända. Nordstedts förlag 2020.

Vi pratar om att hålla i tekniska intervjuer. Vad är våra erfarenheter, hur ser vi på olika typer av intervjuer och hur ställer vi oss till att knacka kod på en whiteboard. Vi hinner även diskutera om tekniska intervjuer inte bara handlar om hur bra kandidaten är på att skriva kod samt att få betalt för att skriva ett hemtest. Till sist också lite om att bli kallad för ninja, några korta tankar om bias och en paketleverans mitt i avsnittet. Om du gillar podden blir vi väldigt glada för en liten recension i iTunes, prenumeration på Spotify eller om du säger hej på Twitter (Anton, Therése)

Nytt år nya trender? Går det ens att spana kring trender på årsbasis när det kommer till trädgårdskultur? Vi tror inte riktigt det men gör trots detta ett försök. Elsa tror att vissa detaljer som t.ex blomsterfakirer och eterneller följer med även in i 2021. Hon tror även att fler snittblomsodlingar kommer att dyka upp i vårt avlånga land. Karin tittar på flyttmönster och fantiserar om en utopisk utveckling som bromsar polariseringen mellan stad och land. Tydligt, när vi scrollar i flöden och tittar i livsstilsmagasin, är dock att Trädgård, i sig, är trendigare än någonsin. Vi undrar, med viss oro mellan raderna, om det är nu det peakar? Vi tror båda att en bredare trädgårdsvärld är redo för att uppvärdera både hantverket ”trädgård” och det miljömedvetna trädgårdsskapandet.  Karin hittas på @detsomväxer & Elsa hittas på @elsasträdgårdar

Cilla och Jonas pratar om vad det finns för olika risker med att bilda familj på ett icke normativt sätt med fokus på ett medföräldraskap och ett självstående föräldraskap. Riskerna är desamma för andra icke normativa familjebildningar, även för heteronormativa som behöver någon form av hjälp från klinik eftersom det också är ett icke normativt sätt att komma till världen på. Vi pratar om riskerna för barnet men också om riskerna för dig själv i ditt föräldraskap. Tydligt att det handlar om tillit, flexibilitet och att det inte finns något facit att gå efter så vi kan bara spekulera men det är väldigt viktigt att göra det. Vi gör ju ett val som påverkar en annan persons hela liv. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hör hela avsnittet här: https://www.svegot.se/2020/08/24/sverige-vaknar-6-november-2020/

Förbundskaptenen Janne Andersson, gästar Framgångspodden, tar oss med bakom kulisserna i svensk fotboll och lär oss allt om ledarskap. I över 40 år har han varit i en ledarroll, från division 5 till landslaget, och har hyllats för sin tydlighet. Han är även nu aktuell med boken ”Att bygga ett lag”. Vi pratar om hans väg upp till denna topproll och hur det är att leda ett lag som alla har en åsikt om. Vi pratar om hur han går tillväga för att analysera motståndare, varför han sjunger bakom stängda dörrar, hur man får folk att fungera bra i grupp och konflikthantering. Dessutom får vi även höra hur en fransk journalist kan förändra ett mindset och om framtiden för Sveriges herrlandslag! Med andra ord ett utomordentligt bra avsnitt för alla som har eller vill ha en ledarposition – eller helt enkelt gillar fotboll! Tusen tack för att du lyssnar! Anmäl dig till "Sveriges största framgångswebbinarium": https://bit.ly/2FHWfyd Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se I samarbete med Bredband2: https://www.bredband2.com/ I samarbete med A Good Company: https://agood.com/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Förbundskaptenen Janne Andersson, gästar Framgångspodden, tar oss med bakom kulisserna i svensk fotboll och lär oss allt om ledarskap. I över 40 år har han varit i en ledarroll, från division 5 till landslaget, och har hyllats för sin tydlighet. Han är även nu aktuell med boken ”Att bygga ett lag”. Vi pratar om hans väg upp till denna topproll och hur det är att leda ett lag som alla har en åsikt om. Vi pratar om hur han går tillväga för att analysera motståndare, varför han sjunger bakom stängda dörrar, hur man får folk att fungera bra i grupp och konflikthantering. Dessutom får vi även höra hur en fransk journalist kan förändra ett mindset och om framtiden för Sveriges herrlandslag! Med andra ord ett utomordentligt bra avsnitt för alla som har eller vill ha en ledarposition – eller helt enkelt gillar fotboll! Tusen tack för att du lyssnar! Anmäl dig till "Sveriges största framgångswebbinarium": https://bit.ly/2FHWfyd Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se I samarbete med Bredband2: https://www.bredband2.com/ I samarbete med A Good Company: https://agood.com/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fastna inte i relationssmeten på jobbet. Lyft blicken och fokusera på verksamheten istället. Det här avsnittet som sändes första gången i april 2017 har vi återkommit till och citerat flera gånger i senare avsnitt. Därför är det extra roligt att få köra det i repris. Både målmedvetenhet och trivsel Forskning visar att vi mår bra av att enas runt ett mål. Samtidigt är det viktigt att trivas på jobbet. Hur ska man balansera dessa två fokus? - Det är inte vad vi tycker om varandra som ska styra på arbetsplatsen, säger organisationskonsulten och doktorn i psykologi Ylva Elvin-Nowak och fortsätter: - Skräckbilden är när kompetenta chefer som leder kompetenta medarbetare fastnar i att reda ut frågor som inte har med jobbet att göra. Tydlighet är medicinen Tydlighet är medicinen för allt: att fokusera på verksamheten ska inte vara förhandlingsbart. Idag är det dessutom viktigare än någonsin eftersom omvärlden och kraven på organisationer är i ständig förändring. Vi behöver få vara kompetenta yrkespersoner och möta varandra professionellt i arbetsvardagen helt enkelt. Vår samarbetspartner Twitch Health hjälper sina kunder att proaktivt ta hand om hälsan - pandemi eller inte! När spelutvecklingsbolaget Embark som många andra behövde ställa om till mer hemarbete hjälpte Twitch Health dem med hem-ergonomin genom online-utbildning och enkla övningar. En snabb men genomtänkt insats för att möta ett behov och göra stor skillnad. Vill du veta mer om hem-ergonomi, titta på den här inspelade live-sändningen från Twitch Health. Tillsammans med vår samarbetspartner Motivation.se vill vi inspirera till vidare läsningom ledarskap, motivation och hälsa. Idag har vi valt att lyfta en artikel om hur ett gott syfte motiverar - samma tema som i det här avsnittet med andra ord.

Vad är feminism? Varför är feminism? Och vem är egentligen feminist? I detta heldedikerade avsnitt går vi igenom så mycket det bara går på lite över timmen, och Eli får äntligen avslöja sina top 5-inister (See what I did there?) 00:55 - Intro 02:22 - Elis top 5 feminister 23:50 - Feminist vs Humanist 32:10 - Feminism i politiken 60:43 - Outro/Avsnitt 9 preview

Har det varit ett osynligt etikettskifte sedan smartphones gjöts in i våra händer? Vi diskuterar gubbjävlar som kommer fram och snackar trots att man TYDLIGT sitter och skriver ett viktigt sms, och hur de å sin sida tycker att man är ohyfsad för att man glor på sin telefon när man faktiskt kan umgås “på riktigt” i fikarummet. Sen slänger vi in lite hat mot fjuniga teknikamagasinetanställda som har börjat ni-a kunderna som i nån jävla pilsnerfilm. Följ oss på Twitter & Insta: @bad_batches, där kan du önska ämnen eller klaga på faktafel!

I Veckans Aktuellt fokuserar vi helt på effekterna av Corona. Att vi är inne i en stor kris för samhällsekonomin, att vi har ett läge då det är befogat att ta bort amorteringskraven för alla men att de som hotar om risk för räntechock hos privatpersoner har fel. Tydligt är att delar av fastighetsbranschen är starkt påverkade av krisen men än så länge råder lugnet före stormen i byggbranschen, åtminstone för de större aktörerna. Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på:  podd@bostadspolitik.se https://www.bostadspolitik.se https://www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Byggbranschen och övriga näringslivet vet vad som behöver göras men politikerna bromsar utvecklingen då de inte tar de beslut som krävs för att vi ska nå miljömålen. Coronakrisen har redan visat positiva effekter på miljön men kommer det att hålla i sig när ekonomin ska återhämta sig? Möt Svante Axelsson som leder regeringens satsning Fossil­fritt Sverige, i ett samtal om Corona, vikten av innovationer och politisk handlingskraft för att Sverige ska bli fossilfritt till 2045. Själv är han övertygad om att det kommer att gå snabbare än vad vi idag tror. Stefan Attefall tror däremot att Coronakrisen kommer att försena klimatomställningen ytterligare. I Veckans Aktuellt fokuserar vi helt på effekterna av Corona. Att vi är inne i en stor kris för samhällsekonomin, att vi har ett läge då det är befogat att ta bort amorteringskraven för alla men att de som hotar om risk för räntechock hos privatpersoner har fel. Tydligt är att delar av fastighetsbranschen är starkt påverkade av krisen men än så länge råder lugnet före stormen i byggbranschen, åtminstone för de större aktörerna. Innehåll: 01.29: Veckans Aktuellt med Stefan Attefall 11.52: Samtal med Svante Axelsson 43.37: Kommentar av Stefan Attefall Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se https://www.bostadspolitik.se https://www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Jag tror att invånarna i en kommun förstår att det är klokt att rösta på de partier som har förmågan att attrahera de mest kompetenta företrädarna för dem de ska tjäna, invånarna. Jag tror också att allt fler svenskar börjar inse att de två riktigt viktiga demokratiska plattformarna idag är lokalt och inom EU där de flesta förändringar av lagar och regler genomförs. Insikten om detta faktum talar för att avveckla de tidigare landstingen och ersätta dem med rikspolitiker som får driva de regionala frågorna med fokus på specialist sjukvård och kollektivtrafik. Det kommunala självstyret måste stärkas. Bland annat genom att vi får stopp på rikspolitikers ständiga utspel om små riktade statsbidrag samt att kommuner, som förr, får del av lokalt kopplade företagsskatter. Det senare kan till exempel få lokala politiker att bättre vårda sitt näringslivsklimat. Det borde också vara självklart att kommunerna får starkare kraft att upprätthålla kvalitet inom offentligt finansierade tjänster. Till exempel en skola som gång efter gång brister i sin förmåga att leva upp till uppsatta regler måste snabbare kunna avvecklas. Personligen anser jag att vi kan lära mycket av amerikanerna vad avser fungerande kvalitetssystem på en marknad. Pengar är det ”språk” som fungerar. Tydligt mätbara kvalitetsmått och jättehöga ekonomiska viteshot är ett signalsystem som fungerar. ”Tillitsbaserad” styrning är en bra ambition. Den ambitionen behöver dock tydliga ramar inom vilka tilliten kan blomstra. Karin Pihl, GP, skriver klokt om att kommuner måste får mer självbestämmande inom givna ramar kopplat till skolverksamhet. Dagens besvikelse De som styrt EUs utveckling de senaste tjugo åren. Jag är mycket väl medveten om komplexiteten men de har inte insett att framgången finns i att begränsa samarbetet till några få områden och i övrigt låta mångfalden blomstra. På många sätt är Sveriges riksdag som politiskt maktcentrum en illusion. Med tanke på hur mycket som idag styrs från EU nivå borde den politiska mediabevakningen ändras till mycket mer lokalt och EU. Varför är det inte redan så? http://stefanhanna.blogspot.com/2019/12/kommunala-sjalvstyret.html?m=1

Välkommen till det 481:a avsnittet av Klart!, om vad du behöver göra för att känna dig ledig när du är ledig.

En rapport från Statens medieråd om ungas sjunkande läsning har väckt starka reaktioner. Men myndighetens omvärldsanalytiker Ulf Dahlquist tycker att reaktionerna har varit alltför alarmistiska. Tydligt är ändå att unga läser allt mindre böcker och tidningar. Vad kan man göra för att få dem att läsa mer? Och vad är det vi vill att de ska läsa? Vi pratar med svenskläraren Jenny Edvardsson om vikten av att skapa läsvanor. Och vi träffar författaren Linda Skugge som skriver böcker för den grupp unga läsare som kallas tweenies.

En rapport från Statens medieråd om ungas sjunkande läsning har väckt starka reaktioner. Men myndighetens omvärldsanalytiker Ulf Dahlquist tycker att reaktionerna har varit alltför alarmistiska. Tydligt är ändå att unga läser allt mindre böcker och tidningar. Vad kan man göra för att få dem att läsa mer? Och vad är det vi vill att de ska läsa? Vi pratar med svenskläraren Jenny Edvardsson om vikten av att skapa läsvanor. Och vi träffar författaren Linda Skugge som skriver böcker för den grupp unga läsare som kallas tweenies.

Välkommen till det 473:e avsnittet av Klart!, om en förutsättning för att få tiden att räcka till om du är chef.

Ute: 1. Offerkoftan 2. Jonglering och trolleri 3. Att tro sig veta vad Astrid Lindgren hade tyckt om någonting 4. Ordet "random" 5. Menykoncept med bara "mellanrätter" (tack, Loke Berg) 6. Att jämföra cannabis med alkohol 7. E-cigaretten 8. Statusuppdateringar på Facebook 9. 3D-skrivaren 10. Spraydeon 11. Att förstå vad ordet populism betyder 12. Crossovermetal och hårdrock som är svår att definiera 13. A-lagare (tack, Mathias Eriksson) 14. Att säga att det man har är det militären använder Inne: 1. Tydligt definierbar hårdrock och metal 2. Psykisk ohälsa 3. ADHD

"Själen" är inte ett ord på modet. Men om vi ska handla som om människan har en själ, bör vi vara beredda på att även tillskriva djur och växter en sådan, reflekterar Helena Granström. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Har människan en själ? Frågan är förstås alltför mångtydig, lika mångtydig som det där undflyende begreppet, för vad är egentligen en själ? Något i oss som överskrider materian? Kanske rentav Guds närvaro i oss? Eller bara en konsekvens av att materia har arrangerats på ett särskilt sätt? Är själen det som skiljer oss från djuren, eller är den det som förenar oss med djuren? Kanske till och med det som förenar oss med allt som lever? Just som djurrättsrörelsen äntligen lyckats få oss att, om än med viss tvekan, acceptera djurens själslighet, kommer någon alltså dragande med hela växtriket Vad själen än är, framhåller den romerska diktaren Lucretius i sin grandiosa lärodikt Om tingens natur, så är det uppenbart att den är dödlig, sårbar, på samma sätt som kroppen är dödlig och sårbar. Tydligt kan vi, argumenterar Lucretius, se att den uppstår tillsammans med kroppen, föds och mognar, åldras med den, att den på samma sätt kan utsättas för sjukdom och påverkas av berusningsmedel. Själen är dessutom det som ger upphov till lemmarnas rörelse och hur skulle ett kunna försätta ett annat i rörelse om det självt inte var av materiell natur? I Ingvar Björkesons översättning: Denna komplexa själ härbärgeras alltså av kroppen/ som den förlänar dess liv och även beskyddar och vaktar/ ty de är sammanvuxna tätt med gemensamma rötter/ och kan ej ryckas isär utan dödlig utgång för båda./ Själens substans är i själva verket, låter oss Lucretius få veta, ytterst små partiklar, runda och glatta som vallmofrön; de är lättrörliga och osynliga för ögat, men på samma sätt som en flyktig doft är de en fysisk realitet, trots att de är utom räckhåll för vår blick. Med det intima band mellan själ och rörelse som vi finner hos Lucretius tycks det uppenbart att också alla djur är i besittning av en själ. Djuren men växterna då? Åt denna fråga, på senare år återaktualiserad i kulturen, vigde tidskriften Aiolos i slutet av 2018 ett vackert utformat temanummer. I en tid då den etiska vegetarianismen normaliseras måste vi, skriver numrets redaktör Erik van Ooijen, fråga oss huruvida växtätandet verkligen är så oskyldigt. Just som djurrättsrörelsen äntligen lyckats få oss att, om än med viss tvekan, acceptera djurens själslighet, kommer någon alltså dragande med hela växtriket varför inte inkludera mikroberna när man ändå håller på? Ja, varför inte? Vad gäller växterna tycks stödet för något som måste kallas besjälning i alla händelser starkt: Som den tyske skogvaktaren Peter Wohlleben berättar om i sin bok Trädens hemliga liv kommunicerar de, oftast på kemisk väg men i vissa fall även med ljud; de ingår i sociala gemenskaper, uppvisar tidskänsla och minne och kan fatta beslut om framtiden på grundval av impulser utifrån. Kanske fungerar, som modern forskning antyder, deras rotsystem faktiskt som en stor, dunkel, markbunden hjärna, precis som Charles Darwins så kallade rothjärnehypotes en gång gjorde gällande. När en hängiven djurrättsaktivist debatterar med en växtfilosof låter det, noterar van Ooijen, misstänkt likt när en köttätare argumenterar mot en vegan: Växter kan ju inte förnimma, de kan inte lida, de saknar egenintresse och fungerar helt mekaniskt vilket alltså tycks vara felaktigt i princip alltihop. Slutsatsen måste kanske bli att allt levande är besjälat just eftersom det är levande och ändå måste vi döda det, precis därför måste vi döda det, eftersom vi själva är levande. kanske är detta, i synnerhet i vår automatiserade tid, också en definition så god som någon av själen: Den är inte en algoritm. Detta är något som för den samtida människan, på bekvämt avstånd från såväl liv som död, kan tyckas skrämmande, men insikten är allt annat än ny. Snarare är den det existentiella villkor som skänker begreppet människa dess mening; den jordmån, om man så vill, från vilken mänskligheten hämtar sin näring. Att vi lever i en kultur som gjort sitt bästa för att lyckas glömma det är förstås ett faktum, men det är denna flykt från rötterna som utgör undantaget, inte tvärtom. Och insikten återfinns också i en ganska självklar form hos många tidigare tänkare, gestaltade exempelvis i de teorier om en växtsjäl som i lite olika skepnad förekommer hos såväl Platon som Aristoteles: en sorts grundläggande livskraft bunden till de kroppsliga behoven och begären, som hos människan huserar någonstans i magtrakten. I människokroppen är denna växtsjäl underordnad bröstets och huvudets högre själar, men den är i sig gemensam för allt det som lever; ett spår av det radikalt annorlunda inuti oss själva. Men, hur ska då denna själ av växtlig natur eller ej egentligen förstås? Är den ens möjlig att definiera? Fysikern Roger Penrose gör i sin bok The emperor's new mind ett försök att ringa in begreppet medvetande och detta, skriver han, är så långt som han är beredd att sträcka sig; begreppet själ skulle vara ännu mer omöjligt att precisera. Men en central tes hos Penrose är att medvetandet som väl kan betraktas som en sorts specialfall av själen definieras av att det inte är regelstyrt eller algoritmiskt, i betydelsen att en maskin inte skulle kunna programmeras att utföra samtliga dess funktioner. Vilket, om det stämmer, skulle innebära att de tänkande maskiner som vi med allt mer komplicerade matematiska algoritmers hjälp gör vårt bästa för att få att överträffa oss själva, i alla fall i denna bemärkelse aldrig kommer att bli verkligt tänkande. En frånvaro av abstrakt regelstyrning som en medvetandets definition, alltså och kanske är detta, i synnerhet i vår automatiserade tid, också en definition så god som någon av själen: Den är inte en algoritm. Det är i alla fall troligt att negativa definitioner av denna typ är det närmaste vi någonsin kommer att komma att ringa in en själens innebörd, vilket i så fall gör att frågan om själens existens förblir i grunden lika oviss som sitt svar. Men denna fråga om huruvida själen existerar eller inte existerar kan den inte i själva verket vara felställd? Saknar inte i själva verket många av våra mest centrala begrepp en klar definition: kärlek, till exempel, för att bara nämna ett   Jag tänker mig att den lite grann liknar frågan om huruvida Gud existerar, betraktad ur en troendes perspektiv; det är helt enkelt inte rätt fråga. Som musikern Nick Cave har uttryckt det: För mig är den relevanta frågan vad det innebär att tro. Mitt liv domineras av föreställningen om Gud, oavsett om det är Hans frånvaro eller Hans närvaro. Jag tror både på Guds närvaro och på Hans frånvaro. Jag tror på själva sökandet efter ett svar, mer än vad jag tror på det som skulle kunna bli resultatet av ett sådant sökande. Kanske är det med själen som med så många andra av de ord som människan omger sig med, att de blir meningsfulla inte i kraft av sin tydlighet, utan i kraft av sin förmåga att rymma det skenbart motsägelsefulla, sin beredvillighet att låta sig fyllas med vitt skilda innehåll. Saknar inte i själva verket många av våra mest centrala begrepp en klar definition: kärlek, till exempel, för att bara nämna ett och, uppriktigt sagt, hur väldefinierat är det lilla ordet jag, förändrar sig inte också innebörden av det från timme till annan? Vi behöver dessa ord, men inte för att vi förstår dem, utan för att vi inte skulle vara desamma utan dem. "Tror jag då på Gud", frågar sig Nick Cave. Tja, jag handlar som om jag gjorde det, för mina egna högre syften. Om vi handlar som om vi trodde att människan hade en själ, är det inte på samma sätt möjligt att vi får se själen manifesterad genom våra egna handlingar? Kanske är det först genom denna tro som människan, och den värld hon upplever, blir i verklig mening besjälad. Alltså: Har människan en själ? Har djuren, växterna, världen en själ? Visst, det tror jag men nej, ändå nej, för det är nog inte dessa frågor vi ska ställa. Såhär, istället: Kan den själ vi delar med världen utgöra grund för ett samtal, kanske till och med för en sorts existentiell intimitet? Kan en själ möta en annan själ, och jublande känna igen både sitt djupaste lidande och sin gränslösa lycka? Kan två själar, för ett försvinnande kort ögonblick, till och med vidröra varandra? Ja.   Litteratur Aiolos, nr 62-63 (2018) Titus Lucretius Carus, Om tingens natur i översättning av Ingvar Björkeson, (Bokförlaget Faethon, 2019).  Nick Cave, https://www.theredhandfiles.com/belief-in-a-god-explain-your-faith/ Roger Penrose, The Emperor's new mind (Oxford University Press, 2016). Peter Wohlleben, Trädens hemliga liv i översättning av Jim Jakobsson, (Norstedts, 2016).

Tydligt uppåt i Asien efter brexitoptimism. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I år är det 80 år sedan andra världskriget inleddes och det här året kommer Förintelsens offer att hedras världen över. Men hur ska man få unga att lyssna? Kanske har Steven Spielberg svaret. Det finns något motsägelsefullt. Ja, mer än så: det finns något oöverstigligt i att se utställningar om förintelsen. En lätt känsla av skam. En känsla av att inkräkta på de döda och plågades liv. Och samtidigt måste vi se. Jag går omkring på en liten men drabbande utställning på Historiska Museet i Stockholm och ser. Där en väska som någon haft med sig till koncentrationslägret, där en fångjacka en av de första politiska fångarna burit. På väggarna texter: en tidslinje. 30 porträtt av gamla människor som överlevde plågoandarna och nu ser oss besökare i ögonen. Och så ett par rader under där de får framföra sitt budskap. Tydligt. Pedagogiskt. Och ändå helt omöjligt att förstå. Men inte omöjligt att ta till sig. För de som var med berättar. De ger detaljerna: som att det inte gick att spara lite bröd för det stals om natten, som att det var så trångt natt om en person vände sig i sömnen måste alla runtom vända sig. Som Franciskas möte med den man som arbetade på krematoriet och visste att han själv skulle brinna där för att inte kunna vittna efter kriget. 1993 filmade Steven Spielberg Schindlers List i Polen, en film han nog fick göra för att hans andra filmer dragit in så mycket pengar. Nu gjorde han den i svart/vitt, filmbolaget suckade och hoppades kunna sälja filmen på kassett för att få tillbaka pengar en större publik skulle väl inte vilja se den. Skådespelarna som skulle gestalta offren hämtades till stor del från Israel, hela teamet var tyst det kändes som att filma på en kyrkogård har Spielberg sagt. Filmbolaget hade bjudit in verkliga överlevare, en av dem kom fram när en scen var klar. Hon ville berätta mer. Och Spielberg startade The Shoah Foundation som intervjuat mer än 51.000 människor och som med Spielbergs sedvanliga intresse för teknik nu senast gjort veckolånga intervjuer med ett antal överlevare som fått svara på 2000 frågor. Deras svar har bearbetats med sofistikerat dataprogram och artificiell intelligens så att man nu kan ställa en fråga till bilden och nästan börja ett samtal. Ja, det var en museiman som ställde frågan på pressvisningen. Men hur fungerar det? Jag gick dit någon dag efter att utställningen öppnats. Det var proppfullt framför Spielbergs skärm. Gamla och unga. Spielbergs hightech är ett sätt att skapa direkt kontakt mellan historien och nuet. Ett annat ser jag i London där Photographers Gallery, ett av Europas viktigaste fotogallerier, visar bilden av Roman Vishniac. Mest känd som en vetenskaplig fotograf i Lennart Nilssons anda, men på 30-talet utsänd att dokumentera judiska samhällen i Östeuropa. Idag finns inget kvar av dessa samhällen utom Vishniacs bilder. Inget. Han är en saklig fotograf, hans bilder av människor på gatan och i affärer har ingenting av charmen hos 50-talets så kallade humanistiska fotografer, men är inte heller katastrofbilder. De är diskreta och därför så gripande. Som när han som jude vill fotografera i Berlin på 30-talet vilket judar inte får. Då tar han med sig sin lilla dotter och ställer henne framför ett skyltfönster så han kan dokumentera vad butiken säljer redskap för att mäta skallar. Den utställningen borde tas till Sverige, både för sitt konstnärliga och sitt historiska värde. På väg ut från Historiska museet ser jag en monter från Lovön i Mälaren med några föremål. Till Lovön gick min första skolutflykt och jag minns att vi fick se vikingautgrävningarna. Nu ser jag något annat. Efter kriget fanns 185.000 krigsflyktingar i Sverige, i över 100 läger. Ett av dem alltså på Lovö med bland annat överlevande från Belsen-Belsen. Under de utgrävningarna inriktade på Vikingatiden har man funnit föremål från lägret på Lovön som fanns i två år. NU ligger de där, spröda och vittnar om ett läger alla glömt bort. Det viktigaste är att inte dela in världen i vi och andra, säger Pinkas Gutter, en av överlevarna som fått svara på tvåtusen frågor. Mikael Timm

Människor har länge betraktat tillvaron i termer av kontraster eller motsatser. Särskilt i det vi brukar kalla västvärlden. Eva-Lotta Hultén tycker att det är hög tid att göra upp med dualismen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Fel, fel fel! Eller, det är ju inte fel, det är ju rätt men det finns ett fiffigare svar! I showen Fem myror är fler är fyra elefanter dök Brasse alltid upp med sin lattjolajbanlåda med fyra djur. Tre hörde ihop, men hur? Det kunde till exempel vara genom att de började på samma bokstav, att de alla levde i vatten eller att de hade lika många ben. Barnprogrammet från 70-talet har inte bara lärt generationer av svenska barn att läsa och räkna utan också, bland mycket annat, övat upp deras förmåga att tänka i kategorier och att se att det går att dela in på flera sätt.  Jag kommer att tänka på lattjolajbanlådan när jag läser om studien som jämförde kinesiska och amerikanska barns sätt att tänka. Barnen fick se tre bilder och fick frågan vilka två som hörde ihop. Ett exempel var en ko, en höna och gräs. Barnen från USA sa hönan och kon eftersom båda är djur, medan de kinesiska barnen i stället parade ihop ko och gräs, eftersom kon lever av gräs. Medan vi i västerlandet betraktar lycka som något som kommer genom en positiv självbild ser exempelvis japaner ut att kunna må bra även när de är mycket självkritiska  I sin bok The patterning instinct skriver författaren Jeremy Lent om hur våra tankemönster utvecklats sedan vi alla var jägare och samlare. Vi förstår världen i berättelser och olika kulturer kan ha olika grundberättelser. Genom dem tolkar och förstår vi vår omvärld och hur vi själva hänger ihop med den. Lent förklarar att det västerländska tänkandet är objektfokuserat och betonar vikten av att ställa upp regler något som manifesteras exempelvis i Brasses ivriga uppdelande av djur, eller i den storsäljande boken Omgiven av idioter, av Thomas Eriksson, som bygger på en helt ovetenskaplig förenkling av mänskliga personligheter till endast fyra typer. Detta kan beskrivas som reduktionism, med vilket menas tendensen att låta komplexa förhållanden förklaras av de enklare fenomen som de är sammansatta av. Det kan leda till att man missar samband och sammanhang eftersom man inte ser den stora bilden utan bara den eller de delar man koncentrerar sig på. Lent visar att det östasiatiska tänkandet traditionellt är mer inriktat på relationer och på att sätta in saker i en kontext: till exempel att se hur djur samverkar med sin omgivning, som barnen som valde att para ihop kon och gräset gjorde. Han kopplar också detta till hur vi i olika kulturer relaterar till andra människor. Medan vi i västerlandet betraktar lycka som något som kommer genom en positiv självbild ser exempelvis japaner ut att kunna må bra även när de är mycket självkritiska ett förhållningssätt som kommer av att relationen till omgivningen och att ingå i en gemenskap ses som viktigare än självförverkligande. Lent spårar denna skillnad i tänkande bakåt i tiden och menar att ett nytt sätt att se på världen och människan utvecklades och fick spridning i det antika Grekland. Ett tidigare mer kollektivistiskt och relationsinriktat tänkande fick lämna plats åt ett mer reduktionistiskt och dualistiskt. Grekiska filosofer delade upp kosmos i en himmelsk och en jordisk värld och människan i en kropp och en själ, och ansåg att det himmelska och det själsliga stod över det jordiska och kroppsliga. I spåren av denna dualism följde både förakt för sinnlighet och kroppsliga behov och en känsla av att stå över allt annat i naturen, upphöjd, men också avskild. Jeremy Lent jämför detta med den kinesiska taoismens framväxt, där idén om yin och yang visserligen också kan ses som två poler men där ingen står över den andra utan de båda fungerar som komplement. Taoismen gav uttryck för ett holistiskt systemtänkande. Världen sågs som en sammanhängande, levande organism. I den neokonfucianska filosofin, med start på 1000-talet, fortsatte kineserna att utveckla sitt synsätt att det kroppsliga och det andliga är integrerade och att ting och levande organismer samverkar med och beror av varandra. Samspel mellan moral, känsla och förnuft sågs som idealet. De västerländska föreställningarna om begrepp som stod i opposition till varandra förstärktes i stället under medeltiden: gott och ont, manligt och kvinnligt, högt och lågt, kunskap och njutning, förnuft och känsla. Tydligt uppdelat, aldrig blandat, det ena i huvudsak bra, det andra i huvudsak dåligt. En stark kraft för det dualistiska tänkandet var 1600-talsfilosofen Descartes. Vid denna tid började vi alltmer också betrakta världen som en maskin behärskad av människan, och förnuft och rationalitet som de enda sätten att förstå världen och tillvaron. Under 1700-talet fick sedan känslorna visserligen ett uppsving med romantiken men det får kanske betraktas som en tillfällig avvikelse. De västerländska tankemönstren med rötter hos de gamla grekerna dominerar fortfarande i vår del av världen och sprider sig stadigt. Bland dem med makt och pengar har de redan företräde oavsett religion, kultur eller nation, menar Jeremy Lent. Just nu ser vi också ett nytt uppsving för ett föreställt neutralt förnuft, och för hårda fakta en tydlig motreaktion på de senaste årens känslostyrda samtal i sociala medier och relativisering av begrepp som sanning och fakta. Det finns ingen anledning att vara emot rationellt tänkande och vetenskapliga fakta, men ibland kan vi kanske behöva påminna varandra om att förnuft och fakta aldrig ensamma kan användas som domare för vad som är bra eller dåligt. Någonstans i den processen måste känslor och värderingar in. Det finns inget neutralt förnuft. Vad som är rationellt och förnuftigt beror helt enkelt på vilka ideal och mål vi har. Vilket i sin tur beror på kulturellt betingade världsbilder och värdesystem. Med annan grundsyn på vad som är värdefullt och eftersträvansvärt, förändras också vår syn på vilka fakta som har betydelse och vilka vägar som är mest rationella att välja. Kan vi rentav åter, som jägare och samlare, börja vörda naturen och se oss själva, både kroppsligt och själsligt, som en integrerad del av den? Så här i tider med återkommande och alarmerande budskap om att klimatkatastrofen utvecklas snabbare än vi trott, finns anledning att fundera över hur vi kan ta oss vidare från det destruktiva tänkande som lett oss hit. Sitter vi fast i en tankebur vi byggt åt oss själva, där vi är naturens ägare och mästare hela vägen in i den ekologiska katastrofen; och där vi måste trampa ner medmänniskor för att nå den ensamma och blåsiga topp som kallas självförverkligande? Eller kan vi kombinera de religioner och kulturellt styrda synsätt vi redan har med idén om världen som komplexa processer, system och relationer snarare än som ting, kategorier och motsatser? Kan vi rentav åter, som jägare och samlare, börja vörda naturen och se oss själva, både kroppsligt och själsligt, som en integrerad del av den? Förändringen kanske kan börja i det vardagliga. När en Facebookbekant för ett tag sedan deppade och tvivlade på sitt eget värde skyndade genast många till och intygade att hen var unik och fantastisk. Jag tänker att räddningen när man är nere kanske inte är att tänka jag är unik och fantastisk utan snarare jag behöver inte vara unik och fantastisk. Jag är en liten del av allt och allt jag verkligen behöver göra är att vara snäll och visa hänsyn. Det skulle kanske inte bara kunna hjälpa oss att bli mindre statusstressade och dämpa vårt för miljön så destruktiva belönings- och tröstshoppande (because were worth it). Det skulle också kunna ge oss en större känsla av samhörighet med världen och mer lust att engagera oss inte bara i vår egen framgång utan också i andras välmående och i de hotade ekosystem vi alla är beroende av. Eva-Lotta Hultén, journalist och författare

Skyddar Paul Manafort presidenten, eller finns det andra anledningar till att han har ljugit för utredarna och nu riskerar ett längre fängelsestraff än tidigare? Trumps tidigare kampanjchef Paul Manafort är i klammeri med rättvisan - igen. Efter att ha ingått en överenskommelse med Robert Mueller har det nu framkommit att han har ljugit för både polisen och utredarna, även efter att han hade ingått avtalet med Mueller. Ivar Ekman, programledare för Konflikt, Fernando Arias, korrespondent i New York, Billy McCormac, PR-konsult, Sanna Thorén Björling, reporter på DN, tidigare korrespondent i Washington D.C, analyserar och kommenterar de senaste händelserna kring Rysslandsutredningen. Men de pratar också om den senaste utvecklingen på gränsen mellan USA och Mexiko. Under helgen utspelade sig dramatiska scener, där gränsvakterna kände sig tvungna att ta till tårgas.  Precis innan helgen släpptes också den amerikanska klimatrapporten som görs på uppdrag av staten var fjärde år. Årets rapport målar upp en dyster bild, men president Trump säger att han inte tror på delar av rapportens slutsatser.   USApodden kan såklart inte heller låta bli att prata om årets julpynt i Vita Huset, som enligt somliga väcker skräckfilmsassociationer, men som enligt Ivar Ekman är en kombination av det vackra, det ljusa och det tydligt mörka.   Programledare: Sara Stenholm Pihl  Producent: Åsa Secher

När gästgiveriet Anna Karolinas Kök öppnade gick det snabbt tills besökarna hittade dit. Ta del av hur det gick till och vad som har haft störst betydelse. Hör också kloka råd om vad som har stor betydelse när en marknadsplan upprättas för ett företag. 

Här är de sista 5 nycklarna till en frisk organisation. Har din arbetsplats svar på våra 10 frågor? I del ett fokuserade vi på organisationens syfte och hur vi gör det möjligt för alla att jobba mot det syftet. De 5 följande nycklarna handlar om vår sociala arbetsmiljö och hur vi får förutsättningar att ta hand om oss. 6) Vilka forum för kommunikation krävs för vår verksamhet? I dagens samhälle har vi betydligt fler möjligheter att kommunicera än tidigare. För att kommunikationen ska bli effektiv och värdeskapande behöver vi identifiera vad vi behöver kommunicera om, vilka som behöver kommunicera med varandra och utifrån det besluta om vilka forum vi ska använda till vad och hur vi ska använda dem. 7) Vilket ledarskap krävs i vår organisation? Det här kan förändras över tid. I en tid av förändringsarbete eller omorganisation kan ledarskapet behöva större plats. Det handlar om att förmedla information, om att hjälpa medarbetare hantera att information inte finns, om att stötta och lyssna. I en situation med många nyanställda medarbetare kan det vara att stötta i lärande och bland mer seniora medarbetare att coacha till utveckling och utmaningar. 8) Hur jobbar vi med mångfald, jämställdhet och mot diskriminering? Hur ser vi till att ingen blir illa behandlad på arbetsplatsen, att vi speglar samhället omkring oss och våra egna kunder? 9) Vilka verktyg behöver vi för att arbeta mot vårt gemensamma mål? Verktyg handlar idag om andra saker än för bara 50 år sen och kan vara allt från fysiska verktyg och maskiner till rent mentala redskap och metoder. För många kan det vara avgörande för hållbarhet och prestation att hantera ett överflöd av information. Det kan vara verktyg för att ladda hjärnan under arbetsdagen, för att hantera vardagsstress, fatta beslut och sortera i våra att-göra-listor. Har vi enhetliga riktlinjer för hur vi använder olika kommunikationskanaler kan det vara ett verktyg för att använda tiden bättre och prioritera rätt. 10) Hur skapar vi förutsättningar för våra medarbetare att ta hand om sin fysiska hälsa under arbetsdagen? Här kan vi jobba i tre led: På organisationsnivå behöver vi skapa en struktur och tydlighet i att vi anser att den fysiska hälsan är viktig, identifiera vår organisations unika utmaningar och ge möjligheter för alla att ta hand om kroppen på sitt sätt. Förtydliga att vi ser fysisk hälsa som en del av vår verksamhet men inte lägger oss i hur exakt det görs. Skapa strukturer för promenadmöten, underlätta att motionera till och från jobbet. Bygg in aktivitet i våra konferenser, se till att det som erbjuds i fikarum och vid sammankomster ger god energi. Se till att de friskvårdsaktiviteter vi erbjuder främjar just hälsa och inte ger en ny arena för hård prestation för redan frälsta. Låt alla medarbetare vara med och definiera vad hälsa är. På ledarskapsnivå behöver chefer ha verktyg och kunskap för att stötta sina medarbetare i att hitta sitt sätt att ta hand om sig. Aktivt ställa frågan om behov och möjligheter, utan att styra. Stötta med omtanke. Underlätta och driva sådant som promenadmöten och pauser. På individnivå behöver alla medarbetare känna att de är stöttade i att prioritera sin hälsa under arbetsdagen. Att det är ok att lyfta den frågan om den inte får tillräckligt utrymme. Är syftet tydligt och vi gemensamt har definierat vad hälsa är hos oss blir det mycket enklare att välja och få igenom förslag åt alla håll. Ett tips är att tänka lite utanför boxen i vilka som får sätta tonen för hälsa. Om organisationens definition av hälsa ska representera alla är det viktigt att alla får komma till tals. Här är länkarna till tre tidigare avsnitt vi nämner: 70: Personlighetstester - funkar de verkligen? 71: 10 nycklar till en frisk organisation - del 1. 27: Tydligt varför - bättre resultat med Ylva Elvin-Nowak. God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel!

Nita Silverspjuth intervjuar Pontus Cornelius, VD Ernströmgruppen. Världsvan supersäljare som tidigt blev driven VD och duktig på att skapa resultat. Lyssna till hur Ledarskapet gör skillnad! Vad tycker Nita var intressant: 1. Att sälja in en dröm inte produkten/tjänsten i sig. 2. Ledarskapsmodellen är ett eget förhållningssätt mot människor 3. Mellanchefspositionen den svåraste rollen 4. Matris VS Decentraliserade organisationer 5. Tydligt resultatansvar det viktigaste verktyget 6. Effektivitet är att hålla fingrarna borta från syltburken, dvs inte lägga sig i som ledare 7. Reflektion som verktyg för att skapa trygghet 8. Annorlunda Affärsmodell som gagnar ECO systemet och en hållbar digital framtid.    Shownotes: 01 Ernströmgruppen - LinkedIn 02 Pontus Cornelius - LinkedIn 13 ”You miss 100 percent of the shots you don't take.” 17 Samlad Entreprenörskraft  39 UGL (Utveckling av grupp och ledare) - Wikipedia 40 ”Ernströmsgruppen miljöklassar de egna företagen: ”Det är en bra affär”” - Dagens Industri 42 ”Ernströmgruppen Eco Screening Tool”  44 Life Plan - wikiHow 45 Mind map - Wikipedia   (Notering från poddradioproducenten: På grund av ett tekniskt fel, så blev Nita Silverspjuths röstvolym lägre än vanligt. Skrivet av Martin Lindeskog.)

Denna vecka fokuserar Jacob och Wille på olika sätt att snabba på återhämtningen efter ett träningspass eller en tävling. Du får veta vilka metoder vet vi fungerar, vad som eventuellt skulle kunna fungera och vad är mest ett slöseri på tid och/eller pengar. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Det svåra i att föreläsa för ungdomar 00:04:35 Tema återhämtning mellan täta träningspass 00:06:34 Hur mäter man återhämtning? 00:09:08 Aktiv återhämtning 00:17:51 Nedjoggning kan göra nytta efter långa träningspass som belastat hjärtat hårt 00:19:47 Med kort paus är det bäst att inte bli kall emellan 00:26:16 En nyare meta-analys på återhämtningsmetoder 00:28:58 Tveksam data men några metoder har kanske en liten effekt 00:31:18 Tydligt publikationsbias 00:37:00 Skillnaden mellan elitidrottare och motionärer här 00:39:14 Att äta kolhydrater fungerar 00:42:11 Sömnens mer akuta inverkan är svårstuderad 00:45:50 Protein har en effekt på sikt men tveksamt om den är akut 00:47:36 För mycket träning ger mer slitage och du presterar sämre 00:49:18 Spara den hårdaste träningen till den mer specifika träningen 00:53:15 Kompressionskläder och deras eventuella effekt 00:54:43 Är man stressad får man sämre återhämtning 00:56:26 Skaderisken ökar under stressiga perioder i livet 00:58:55 Lyssna på ljudbok som avslappning

Rakhmat Akilovs försvarsadvokat Johan Eriksson höll idag sin slutplädering. Han menar att det inte är klarlagt att Akilovs dåd har skadat det svenska samhället och därför inte ska klassas som ett terroristbrott.

Michelangelo Antonioni var 1960-talets filmare. I nyskapande verk gestaltade han krocken mellan den gamla världen och den nya som föddes i revolternas decennium. Mikael Timm tecknar hans porträtt. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Alienation förfrämligande, känsla av maktlöshet, meningslöshet, social isolering och brist på identitet. En gång i tiden var "alienation" ett av de vanligaste orden på kultursidorna. Idag ser jag nästan aldrig till det. Ordet har försvunnit och kanske av goda skäl. Måhända är vi inte alienerade längre. Kanske har vi alla blivit till subjekt nu när vi är stjärnor i våra egna tinder-liv. Och eftersom klasskamp ersatts av identitetspolitik har väl alla ett tydligt "jag". Ja, Marx alienationsteori är lika avlägsen som svart/vit tv. [Utdrag radioprogram med Torsten Jungstedt]     Radioarkivet innehåller knappt fler intervjuer med Antonioni. Numera är han blott en notis i filmhistorien. Hans filmer skymtar förbi på tv-skärmen sena nätter, ofta sönderstyckade av reklam. Fragment från en försvunnen tid. Att hans svävande, föga dramatiska filmer var så framgångsrika antyder att Antonioni visade ett kollektivt sinnestillstånd. Vart tog han och hans gestalter vägen: välklädda, svala, lidande Jag föreställer mig gärna att Antonionis gestalter fortsätter att irra runt i cyberrymden, i väntan på att ett rymdskepp ska komma och föra dem hit igen. De försvinner inte, men de kan heller inte utvecklas, inkapslade som insekter i sin egen avlägsna tid. Claudia och Sandro från Äventyret, så förvånade över att livet fortsätter när deras vän försvunnit. Författaren Giovanni i Natten, oförmögen att röra den värld han beskriver. Giuliana i Den Röda Öknen som känner varje skiftning i världen men inte kan leva i den. Och så förstås Piero och Vittoria, spelade av Alain Delon och Monica Vitti i L'Eclisse eller Feber som den hette på svenska och som Torsten Jungstedt talade om. Hur skulle de klara livet idag? Stig Björkman går i sin bok "Michelangelos Blick" grundligt igenom Antonionis filmografi. Hans storhetstid var 60-talet, från Äventyret år 1960 till Zabriske Point 1970, efter det nådde Antonioni inte längre den stora publiken. Men under tio år gick han i perfekt takt med sin tid. Ingen annan filmare kunde som han skapa bilder av tillstånd som knappt låter sig utsägas i ord. Att hans svävande, föga dramatiska filmer var så framgångsrika antyder att Antonioni visade ett kollektivt sinnestillstånd. Känslan av oro, otillräcklighet oklarhet. Tre "On". Det fjärde Orsaken fick publiken vi söka utanför filmduken. Antonioni gav aldrig några förklaringar. Men samtidigt som Antonioni var de undflyende sinnestillståndens skildrare så var han mer än någon annan de konkreta landskapens filmare. När jag ser om hans filmer slås jag av hur var och en av dem utgår från platsen berättelserna utspelas i när Antonioni var som mest skarpsynt föredrog han dimma Konstkritikern och författaren John Berger skriver i en liten text om Antonioni att de viktigaste iakttagelserna han gör är preverbala. Berger menar att man bör uppfatta Antonioni som en målare. I en berättelse letar han efter det tidlösa som en bildkonstnär, inte som en dramatiker efter vad handlingarna leder till. Jag minns en vernissage i Venedig på 80-talet när Antonioni ställde ut bilder av berg, le montagne incantate, De förtrollade bergen.  Han gick omkring tyst framför sina oerhört vackra, abstrakta bilder av bergstoppar medan beundrarna följde honom. Det var filmfestival och han ville vara del av filmvärlden. Samtidigt såg han ut att längta därifrån. Han var, som sina gestalter, mellan två världar. Däremot minns jag inga berg från hans filmer utom i den sista, som Wim Wenders hjälpte honom genomföra. Nej, när Antonioni var som mest skarpsynt föredrog han dimma. Han började som dokumentärfilmare och hans första inspelningsplats och ämne var Po-deltat. Där filmade också neorealisterna som Antonioni som ung var allierad med, men Antonioni sökte inte yttre realism. Också i de dokumentära filmerna låter han människor och landskap spegla varandra. Det hade ingen betydelse om filmen var dokumentär eller fiktion. Det var själsliga landskap därför kunde den fysiska platsen lika gärna vara Po-deltat som börsen i Milano, Syd Italiens bergiga kust eller en liten by i Nordafrika.  När han lyckas får Antonioni människa och landskap at bli en organisk helhet. I Den Röda öknen, Antonionis första färgfilm, är filmens huvudperson Giuliana gift med chefen för en petrokemisk industri. Hon vandrar runt i landskapet där dimma och avgaser blandas, förlorad någonstans mellan livet och döden. Och till skillnad från iden antika myten finns ingen Orfeus som kan uppväcka henne, älskaren är maktlös, kärleken gör inte livet livligare. Antonioni har rykte om sig att vara en intellektuell filmare, men film är förstås en konkret konstart. Alla tankar måste bli bild. Och här är Antonioni intressant därför att han utgår från bilden, inte från vad som ska berättas. Ja, man kan till och med säga att han visar snarare än berättar. Till skillnad från generationskamraten Ingmar Bergman är Anonioni återhållsam med närbilder. Hans bildspråk får platser och kropparnas placering att samverka i bildkompositioner där volymerna är nästan skulpturala. Det vi inte ser är lika viktigt som vad vi ser. Historien i Den Röda Öknen om kvinnan som tvekar mellan make och älskare har berättats hur många gånger som helst. Men Antonionis bilder av Monica Vitti förlorad i landskapet och relationerna går knappt att glömma. Osannolikt vackra bilder av en värld som inte hänger ihop. När världen hann upp Antonionis gestalter hade den inte längre behov av honom och han var dömd att irra vidare som en av sina egna figurer. Antonioni var verksam under revolternas 60-tal men så här på avstånd förefaller han född i fel tidsålder. Hans favoritförfattare var Scott Fitzgerald och likt huvudpersonen i Den store Gatsby  var Antonio obekväm i sin samtid. Tidsandan krävde engagerad konst och Antonioni var mest av allt en iakttagare. Han såg, kommenterade inte. Och deltog absolut inte. I avslutningsscenen i Blow-Up, filmen om en modefotograf i London, spelar ett par personer låtsastennis. Bollarna syns inte, men man hör dem studsa. Det sättet att bygga film fungerade när han rörde sig i en värld han kände igen. När han accepterar en inbjudan till Kina och där gör en dokumentärfilm blir det ett magplask av B-films mått. Han är inte kritisk, inte smickrande.  Magin är borta. Antonioni skrev också noveller. På svenska finns Två telegram. Den första berättelsen heter Skeendets Horisont och börjar med hur Antonioni sitter i ett flygplan och ser ut över ett oändligt landskap. Tydligt. Alägset. Orörbart. Det är verkligen en typisk Antonioni-position och med den inställningen är det lätt att förstå att det inte blev så många filmer. Hans huvudpersoner verkar tagit steget in i en post-industriell värld medan industrialismen fortfarande dominerade. Därför var de ohjälpligt förlorade. När världen hann upp Antonionis gestalter hade den inte längre behov av honom och han var dömd att irra vidare som en av sina egna figurer. 1985 drabbades Antonioni av en stroke som ytterligare försvårade hans möjligheter att göra film. Men han fortsatte att skriva filmmanus och det finns flera utgåvor av dessa inte förverkligade filmer. I "Film nel cassetto", filmer i byrålådan, som han kallade dem. En av dessa heter "Tecnicamente dolce", tekniskt ljuvt eller ömt. Och det kan vara en bra sammanfattning av Michelangelo Antonionis verk: han riktade en distanserad, klar men också öm blick på verkligheten. Och även om vi nu lever i de självförälskades übersäkra epok finns det ögonblick, övergångar mellan till synes säkra stadier där vi behöver Antonionis blick för att se det landskap vi färdas igenom.                   Mikael Timm, kritiker Litteratur Stig Björkman: Michelangelos blick. Atrium förlag, 2017.

I detta avsnitt pratar vi om hur viktigt det är att ha ett mål och en tydlig bild av var man är på väg. Johan och Emilio berättar om när, var och varför deras danskarriärer tog en vändning. Vad är egentligen betydelsen av att gå över lik eller lämna nära och kära oförstående bakom sig […]

Välkommen till det 417:e avsnittet av Klart!, om hur du undviker en vanlig nödlösningsfallgrop.

Bra luft, gröna växter och bra mat i pentryt ger personal som mår bra och presterar. Vi pratar WELL-certifiering, ett tecken i tiden! Filip Elland är hållbarhetschef på fastighetsbolaget Castellum. Vi bjöd in honom till ett samtal om nyheten WELL-certifiering, ett sätt att se till att våra fysiska miljöer hjälper oss att må bra. Vi efterfrågar allt oftare miljömässiga värden och låg elförbrukning i byggnader och det är en bra utveckling. Men miljöcertifieringar missar några av de faktorer som påverkar oss människor som arbetar i byggnaderna. Och som Filip Elland säger, för många företag ligger elkostnader på omkring 3% av totalkostnaderna medan kostnaderna för personalen står för runt 90%. Så det finns stora vinster med att satsa på att vår fysiska miljö ska gynna vårt välmående - vi tar helt enkelt väl vara på företagens mest värdefulla tillgång. Sju kategorier  WELL-certifieringens omkring 100 parametrar är baserade på forskning och sammanfattas i sju kategorier: Luft Vatten Näring Ljus Sinne Komfort Fitness Vissa saker byggs in i den fysiska miljön (som luft- och ljuskvalitet) medan andra handlar om hur människor beter sig (som hur vi äter och om vi rör oss). När det gäller den senare handlar det om att skapa förutsättningar för att göra hälsosamma val. Det ska finnas ytor för träning och åtminstone rekommendationer kring vilka lunchrestauranger som serverar ekologisk och närproducerad mat. Hela eller delar av byggnad Det går att certifiera en hel byggnad eller en del av en byggnad. I Sverige finns ännu inga färdiga WELL-certifierade fastigheter, men Castellum håller på att färdigställa en fastighet med certifieringen i Malmö och vi känner till åtminstone ett planerat WELL-certifierat hus till, där Platzer fastigheter uppför en kontorsbyggnad i Göteborg. Var börja?Även om WELL är en stor investering finns det mycket att inspireras av. Vissa åtgärder kan vilken arbetsgivare som helst göra redan idag med små eller obefintliga kostnader. Några sådana är att fylla på med gröna växter i lokalen, skapa förutsättningar för promenadmöten och skapa möjlighet att styra ljusets styrka och temperatur efter dygnets olika tider. Varför inte brainstorma tillsammans över vad ni kan göra hos er? Här kan ni läsa mer om vad som ingår i en WELL-certifiering. Appar att testa Två appar vi pratar om i avsnittet är appen Flux och Arbetsmiljöverkets buller-app. Lycka till! Vår partner Twitch Health hjälper företag att ta ett strategiskt grepp på hälsoarbetet. Här är deras fem viktiga punkter att tänka igenom för att en hälsosatsning ska bli framgångsrik: 1) Tydligt mål med satsningen 2) Arbeta systematiskt genom att förankra, kartlägga ett nuläga, sätta ett mål, utvärdera och återkoppla. Och så vidare. 3) Kommunicera om kvalitet genom hela organisationen 4) Ledare behöver stå bakom och stötta- men behöver nödvändigtvis vara experter 5) Roller behöver vara tydliga och resurser tillräckliga Läs mer i det här blogginlägget om framgångsrikt hälsoarbete hos Twitch Health. Vår partner Skandia har alltid hälsan i fokus och arbetar just nu med att sprida information om de så viktiga varningssignaler man bör ta akt på för att undvika utmattning. Deras hälsoförsäkring stöttar arbetsplatser i det arbetet. Läs mer här.  

Hälsoarbetet på företag styrs ofta av lösryckta aktiviteter. Vill man ha framgång behövs ett mål och en plan, berättar Fredrik Karlsson, vd hos vår partner Twitch Health. Det första man behöver göra är att svara på frågan varför organisationen ska jobba med hälsa. Är det av ren omtanke om medarbetarna, för att man ska orka prestera, för att få bättre intäkter eller för att locka fler talanger? Det kan vara lockande att svara "allt det där". Men för att att jobbet ska bli framgångsrikt behöver man prioritera och sätta upp tydliga mål som man sen kan mäta. Tydligt mål skapar motivation Ett genomtänkt svar på frågan varför skapar också motivation. Det ger medarbetare möjlighet att förstå hur satsningen är relevant för honom eller henne och det blir lockande att delta. Tyvärr går det sällan till så här. I 9 fall av 10 menar Fredrik att organisationer börjar med aktiviteter istället för syfte och strategi. Rätt ordning och rätt timing Systematik, timing och kommunikation är också avgörande framgångsfaktorer. Det får inte ta för lång tid mellan budskap, kommunikation och att sen initiera aktiviteter. Jobba i ett spår, inte flera Ofta jobbar man med friskvård, arbetsmiljö och ledarskap som parallella spår och processer. Fredrik tycker att man ska slå ihop dem.  Följa upp ledarskapet, medarbetarsamtal, det systematiska arbetsmiljöarbetet och se alla verktyg för att mäta hälsa som man redan har. Man tjänar mycket på att låta alla processer arbeta med varandra, inte parallellt. Om man gör det på ett strukturerat sätt så behöver det inte ta så mycket tid i jämförelse med vad man får ut av det. Det är en investering. Det är också viktigt att vara transparent, inte perfekt. Visa att vi vill men inte kan allt rätt och bjuda in medarbetarna till det för att få veta vad de känner är mest prioriterat. Hur skapar man tiden? Nyckeln här är att göra det strukturerat och enligt en plan för då kommer man kunna jobba mer tidseffektivt. HR-drivet kontra verksamheten Om frågan är isolerad hos HR tar det väldigt lång tid att fatta beslut och få förankring i verksamheten. I en organisation där hälsoarbetet är förankrat i hela organisationen kan man få långsiktig effekt genom att bygga en hållbar kultur där hälsa är en självklar del. Fredrik avslutar med att tipsa och några frågor att ställa sig för att mäta temperaturen på sitt hälsoarbete: Har vi en målsättning med hälsoarbetet? Har vi en plan för hälsoarbetet? Har vi aktiviteter som leder till den målsättningen? Känner alla till den planen? Följer vi den? Om det är nej på en eller fler frågor finns det utvecklingspotential. Läs mer om framgångsrikt hälsoarbete här. I det här avsnittet tipsar Ann-Sofie också om Nordic Health Convention på Svenska Mässan i Göteborg den 15:e november. Kanske ses vi där? Vår partner Skandia bedriver ett genomtänkt hälsoarbete sedan många decennier tillbaka och har lyckats sänka sjuktalen för sina kunder till hälften på tio år. Ett relativt nytt inslag är den hälsoapp Skandia erbjuder företag med fler än 30 medarbetare, en engagerande tröskelsänkare för att komma igång med goda vanor. Läs mer om hälsoappen här.

- Det känns som att jag inte kan släppa taget, trots att jag vill. Emma är känslomässigt kvar i sin senaste relation och hon behöver sätta gränser för att gå vidare. Båda var överens om att deras femåriga relation skulle ta slut men för Emma var det snarare för att hon inte kände sig respekterad och lyssnad på, än för att känslorna för pojkvännen försvunnit. Därför dras hon lätt tillbaka när hon träffar sitt ex. Trots att det är slut är han fortfarande intim och förtrolig när de ses. Emma känner att hon bär hela ansvaret för avslutet, på samma sätt som hon kände att hon bar ansvaret även i relationen. - Om vi fortsatt tillsammans skulle jag fått vara den som hållit ihop allting och jag ville inte ha det så, säger Emma. Ändå har jag nu svårt att känna att jag gjorde allt jag kunde. Jag skulle behöva höra att han förstår hur jag känner, även om han inte håller med. Men jag kommer nog aldrig få höra det. Nu behöver Emma ett tydligt avslut för att kunna gå vidare. Vad kan hon göra för att få det?

I Sverige är arbetsmiljön högt prioriterad. Men när trivseln tar för stor plats på bekostnad av verksamhetsfokus har vi gått vilse, menar organisationskonsulten och doktorn i psykologi Ylva Elvin-Nowak. Forskning visar att vi mår bra av att enas runt ett mål. Samtidigt är det viktigt att trivas på jobbet. Hur ska man balansera dessa två fokus? Ylva Elvin-Nowak refererar i en debattartikel i SvD till den så kallade Sverigestudien som visar att kundfokus är lägre i Sverige än i många andra länder, medan däremot arbetsmiljön är jämförelsevis högt prioriterad. Men, invänder hon, det är inte vad vi tycker om varandra som ska styra på arbetsplatsen. Skräckbilden är när kompetenta chefer som leder kompetenta medarbetare fastnar i att reda ut frågor som inte har med jobbet att göra. Vi är alltså för dåliga på att ställa oss frågan varför verksamheten finns till. Det är nämligen inte genom att ägna all tid åt relationer som vi mår bra på jobbet, menar Ylva Elvin-Nowak. Tvärtom, när verksamhetens mål och syfte får vara i fokus blir också arbetsmiljön som bäst. Hon beskriver det som att många har fastnat i en relationssmet som kan vara svår att komma ur. Då är den bästa medicinen att jobba med verksamhetsmålen och inventera resurser och verktyg utifrån det. Det "äter upp" många konflikter. Dels för att något gemensamt och viktigare hamnar i fokus. Men också för att var och en känner sig tilltalad som kompetent yrkesperson och lyfts i sin professionalitet. Tydlighet är medicinen för allt, fortsätter Ylva Elvin-Nowak. Att fokusera på verksamheten ska inte vara förhandlingsbart. Idag är det dessutom viktigare än någonsin eftersom omvärlden och kraven på organisationer är i ständig förändring. Tydlighet alltså, kombinerad med en förmåga till flexibilitet hos både chefer och medarbetare. Vi önskar god lyssning! /Ann-Sofie och Boel Det här avsnittet producerades i samarbete med Twitch Health som hjälper företag att bygga hållbar hälsa med strategiska insatser. Twitch har sammanfattat vad som har visat sig stärka psykisk hälsa på arbetsplatser i fyra punkter: Rättvist och stödjande ledarskap, kontroll över arbetsuppgifterna, balans mellan arbetsinsats och belöning och tydliga mål. Läs mer om hur arbetsplatser kan stärka psykisk hälsa här.

Antibiotikaresistenta bakterier hos barn har ökat dramatiskt. Vi får en inblick i de små hoppstjärtarnas stora värld och det blir perspektiv på veckans mjölklarm. Den neuropsykiatriska funktionsnedsättningen adhd syns i hjärnan. Det är framför allt fem områden, bland annat hippocampus och amygdala, som är något mindre hos personer med adhd. Det är en stor studie, över 3000 personer från flera länder har fått sina hjärnor avbildade och drygt hälften av dem hade diagnosen adhd. Christopher Gillberg som är professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Göteborgs universitet kommenterar studien. I Vetenskapsradions veckomagasin hör vi också om hur en undersökning av blöjor på förskolor i Uppsala visar att antibiotikaresistenta bakterier hos barn har ökat dramatiskt de senaste åren. Tysklands regering vill bränna avloppsslam för att utvinna ren fosfor och det kan få betydelse även för Sverige. Vi hör också om den legendariske Winston Churchill och hans välinformerade syn på liv i rymden. Dessutom handlar det om cannabis i vården och vi får en rapport från världens största vetenskapskonferens som domineras av samtal om USA:s nye president.

Ankan har märkt att han är undernärd och Jonatan har utvecklats som människa! I sportvärlden handlar det om boxning och ordkrig! Jonatan har insett att fakta fuckar upp sina spaningar! Avslutningsvis tar Ankan vid där Simon har varit tidigare: det handlar om tydlighet. Tack till vår mest behövda sponsorn bethard.com Della Monde klipps av Niklas Runsten See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ankan har märkt att han är undernärd och Jonatan har utvecklats som människa! I sportvärlden handlar det om boxning och ordkrig! Jonatan har insett att fakta fuckar upp sina spaningar! Avslutningsvis tar Ankan vid där Simon har varit tidigare: det handlar om tydlighet. Tack till vår mest behövda sponsorn bethard.com Della Monde klipps av Niklas…

I veckans avsnitt av La Liga-podden diskuterar panelen bland annat om efterspelet mellan Valencia -Barcelona, om Gus Poyets framtid i Real Betis och om de spanska representanterna i Europa League. Dessutom läggs stort fokus på Villarreal CF.

I veckans avsnitt av La Liga-podden diskuterar panelen bland annat om efterspelet mellan Valencia -Barcelona, om Gus Poyets framtid i Real Betis och om de spanska representanterna i Europa League. Dessutom läggs stort fokus på Villarreal CF.

Välkommen till det 364:e avsnittet av Klart!, om hur ett snabbt rannsakande ger oss en rimligare arbetsbelastning.

Om VikareångestOm Hård BettingOm Stockholms hatOm StandupfestOm tuffaste namnet på greenOm TydlighetOm att vara TydligOm det tydliga nya tänketOm telefonnummerOm att få en MotorOCH TACK Bethard.com

Om Vikareångest Om Hård Betting Om Stockholms hat Om Standupfest Om tuffaste namnet på green Om Tydlighet Om att vara Tydlig Om det tydliga nya tänket Om telefonnummer Om att få en Motor OCH TACK Bethard.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Välkommen till det 272:a avsnittet av Klart!, om vad vi behöver göra för att få ut maximalt av strukturansträngningarna.

The post Tydligt i Cannes appeared first on Filip & Fredrik.

Historien om Margareta Klipper som lurades bort från hemmet och hamnade på en fransk bordell har berättats i långa tider på öarna i Göteborgs norra skärgård. Om den är sann vet ingen, men säkert är att den har fungerat i avskräckande syfte. Runt förra sekelskiftet gjordes stora ansträngningar för att unga kvinnor inte skulle ge sig av hemifrån. Det man var rädd för var att unga kvinnor skulle bli offer för det som kallades för vit slavhandel. Flera föreningar, både i Sverige och utomlands arbetade för att upplysa och praktiskt hjälpa unga kvinnor som var på resande fot. Historien om Margareta Klipper Det berättas att Margareta Klipper var en kaptensdotter som kom från Instön, en ö innanför Marstrand. När hon förlorade sina föräldrar och sin bror hamnade hon på Björkö, lite längre söderut längs kusten. Där på en plats som heter Björkö huvud, kom hon i tjänst som piga hos en annan gammal Instö-bo, Anders Svensson. Hos honom och hans fru fick Margareta bland annat den viktiga uppgiften att ta hand om familjens lille son Alexander. Historien om Margareta Klipper och hennes hemska öde är som ett skillingtryck. Själva kulmen på berättelsen är placerad i augusti 1789. Bengt Knutsson som är hembygdsforskare på Björkö kan berättelsen väl. -Den här dagen i Augusti 1789 var Margareta ensam hemma, eftersom hennes husbondefolk hade gått iväg till grannarna tillsammans med barnen, berättar han. -Hon satt på farstutrappan när det kom två sjömän vandrande upp från hamnen vid Björkö huvud och de frågade om de kunde få köpa lite mjölk och ägg. De två berättade att de kommit till Björkö med ett franskt skepp som låg nere i hamnen, och efter en stund erbjöd de henne att följa med ner för att titta på skeppet. Det gjorde hon, och det visade sig vara ett fint fartyg med ett överdåd av lyx. De samma sig nere i salongen och hade trevligt, när det plötsligt kom en man och sa att de genast måste ge sig av till Kalvsund, som ligger ett par kilometer från platsen där de satt. -Men när de närmade sig Kalvsund påstod de plötsligt att de inte kunde gå in till Kalvsund utan genast måste ge sig av till sin hemmahamn i  Normandie. Det går förstås riktigt illa. Berättelsen om Margareta Klipper fortsätter med hur hon själv förstår hur illa det är ställt. När hon kom till Frankrike förstod hon att hon kidnappats och blivit föremål för vit slavhandel och skulle hamna på ett glädjehus, berättar Bengt. Hon arbetade på den franska bordellen i ett par år, när en kapten vid namn Paul Sand fick höra talas om henne och köpte henne fri. Efter ett år gifte de sig, de fick flera barn, och med tiden barn-barn. Det äldsta barnbarnet hette Edmund Sand och han blev lots i den franska hamnen Rouen. Och så kommer dagen då han ska lotsa ett svenskt fartyg in till kaj. -Edmund hörde att de talade svenska på båten, och snart stod det klart att den svenske kaptenen var från Björkö. Edmund bjöd hem honom för att han skulle få träffa sin svenska farmor Margareta, som blev överlycklig för att få livstecken hemifrån. Den svenske kaptenen, som sägs ha hetat Sven Nilsson, berättade för Margareta om allt som hänt hemma på Björkö under alla år hon hade varit borta. Hon fick veta att Alexander numer var en viktig man i Öckerö socken, med uppdrag som nämndeman och som därtill ägde nästan hela Björkö huvud. Kaptenen fick också med sig presenter hem till Björkö. Det var två stycken mangelträ. Det ena skulle Alexander ha, och det andra Alexanders äldsta dotter Anna-Britta. -Och det lustiga är att de här båda träna finns kvar än idag, berättar Bengt Knutsson, och tillägger skrattande: -Och det är väl det som gör att historien är sann – eller? Vi åker tillsammans åker Kerstin Lännerbo  på gården Björkö Sörgård, för att titta på en av de här franska gåvorna som hon har kvar  hemma hos sig. Kerstin är ättling till Alexander och hans äldsta dotter. Det är ett fint mangelträ med årtalet 1719 ordentligt inkarvat och Kerstin vårdar det ömt. -Det har alltid funnits här. Min mamma berättade att det var från Frankrike och att det kommit hit som ett livstecken från Margareta i Frankrike. Kerstin har aldrig använt mangelbrädan, men hennes farfar hade den alltid stående vid spisen och använde den för att skära sin tobak på baksidan. Och det är inte till salu, svarar hon bestämt. -Jag har inte råd att skänka det till hembygdsföreningen ens en gång, säger Kerstin Lännerbo. Bengt Knutsson visar mig platsen där Margareta Klipper skulle ha bott. Så vi traskar tillsammans längs en grusväg, ner till en havsvik vid Björkö huvud. Han pekar på en plätt och berättar att där bodde Nathan Odenvik, en ättling till Alexander, och den som har skrivit ner berättelsen om Margareta Klipper. Bengt berättar att Alexander har många släktingar på ön. -Jag skulle tro att det finns  4-500 stycken. Och på hela ön bor det bara ungefär 1500 människor, säger han. Nu är Nathan Odenviks hus borta, bara stengrunden finns kvar. Likadant är det med Alexanders gamla hus, bara stenkistan i botten ligger kvar på marken. Jag frågar om en av de många konstiga detaljerna i historien, nämligen vilket språk de pratade med varandra, de som kom från skeppet och Margareta, för det påstås att de kunde prata obehindrat med varandra. -Ja det sägs ju att de pratade svenska, men jag har också funderat mycket på det. Det är ju lite märkligt egentligen? Ja, det är mycket i den här historien som är märkligt. Den är full av detaljer men när man kollar dem lite mer ingående så finns det gott om luckor. En del av dessa luckor kanske Hjördis Dangardt på den lilla ön Fjällsholmen kan täppa till. Hennes ö ligger mitt emellan Instön och Björkö, och Hjördis Dangardt som är en mycket rutinerad släktforskare som vet allt som är värt att veta om livet på de här öarna i gamla tider.  Hon har försökt utröna hur mycket som går att belägga i arkivmaterialen av den här berättelsen. -Jag har kunnat belägga att Anders Svensson flyttade från Instön till Björkö huvud, och namnen på hans fru och barn stämmer också, berättar hon. -Men med Margareta Klipper är det värre. Det finns ingen med det namnet vare sig på Instön eller Björkö, och det går heller inte att hitta några personer som skulle passa in på hennes förmodade familj. Men att folkbokföringsmaterialet haltar under den här tiden är inte så konstigt. -Det gäller att komma ihåg att detta var en mycket märklig tid här på kusten, berättar Hjördis Dangardt. Två olika omständigheter sammanföll. Dels pågick en av de riktigt stora sillperioderna, och dels pågick den så kallade Port Franco, frihamnsperioden, på Marstrand som ligger nära alla dessa öar. När sillen kom till västkusten så kom också folk hit, i stora skaror från hela landet, i vissa socknar både dubblades och tredubblades befolkningsmängden. Ovanpå det hamnar Margareta Klipper-berättelsen alltså mitt i Porto Franco-tiden på Marstrand. Det var en tid om nästan 20 år då staden var fri från alla de restriktioner som annars rådde i landet. Här rådde handels- och religionsfrihet.  Här fanns inga skråbestämmelser och dömda brottslingar fick leva och verka på ön. Också öarna i Marstrands närhet påverkades av porto-franco bestämmelserna som avskaffades efter 20 år för att det blev för svårt att hantera situationen på ön. Men det finns ytterligare skäl till att Hjördis Dangardt tvivlar på historien. Just den här sommaren var Sverige i krig, och det låg örlogsfartyg och vaktade längs med kusten. -Jag ifrågasätter hur en båt kunde komma in till Björkö för att sedan ge sig av igen utan att någon hindrade dem, säger Dangardt. Utanför Björkö låg örlogsfregatten Venus för att bevaka kusten. -Jag förstår inte att Margareta skulle kunna sitta och titta på et fridfullt hav när det i själva verket var jättemycket rörelse på havet här ikring, säger hon. De båda mangelträn finns kvar på öarna skulle ju ha varit hemförda till Björkö av en kapten som hette Sven Nilsson och var från Björkö Sörgård. -Sven Nilsson i Björkö Sörgård finns inte, säger Hjördis Dangardt bestämt. Hon har letat i allt tillgängligt folkbokföringsmaterial och också letat efter folk som hetat Sven eller Nils och som skulle kunna vara far till Sven Nilsson, men inte ens det finns. Också Bengt Knutsson är lite försiktig. Historien låter helt otrolig så därför låter den ju osann. Men, säger han, var kommer mangelträna ifrån då? -Det brukar ju vara så med alla såna här gamla historier att någonting brukar vara sant i dem. Men vad som är sanning och inte, det är ju svårt att säga, slutar Bengt Knutsson. Föreningen Vaksamhet Den här typen av historier berättades mycket runt förra sekelskiftet. Vissa var säkert sanna medan andra diktades upp för att skrämma unga kvinnor så att de inte skulle ge sig av hemifrån. Det man var rädd för var att unga kvinnor skulle bli offer för det som kallades för vit slavhandel, det som Margatera Klipper råkade ut för. Flera föreningar, både i Sverige och utomlands, arbetade för att upplysa och praktiskt hjälpa unga kvinnor som var på resande fot. Ann Hallner som är doktorand i historia vid Stockholms Universitet har i sin forskning bland annat stött på föreningen Vaksamhet. - Föreningen Vaksamhet startade 1903 i Stockholm och fick en filial i Göteborg lite senare, berättar Ann Hallner. - De samarbetade med flera nationalkommittéer mot vit slavhandel som fanns i Europa, Nordamerika och Sydamerika. Anledningen till att Vaksamhet startade består av två berättelser berättar Ann Hallner. Den ena är från England där många av den här typen av föreningar fick sin början. - Där började man prata om vit slavhandel redan i slutet av 1870- talet efter att ha upptäckt att många engelska unga flickor hade kidnappats eller förts till Belgien. För att undersöka om det var sant köpte journalisten W.T. Stead en 13- årig oskuld från landsbygden för fem pund. Flickan såldes sedan till en bordell där journalisten föreställde en köpare. Historien skrevs i tidningen Pall Mall Gazette och fick stor uppmärksamhet. Resultatet av uppmärksamheten gjorde att samtyckesåldern från 13 år till 16 år och fick också ringar på vattnet i Sverige. 1899 var det en stor konferens i London med många europeiska representanter, bl a 15 svenskar som tog med sig många tankar hem och startade föreningen Vaksamhet. Den andra början på historien är att i Sverige hade redan Fredrika Bremer förbundet i mitten av 1880- talet sett den här typen av kvinnlig arbetskraft som flyttade utomlands. De gjorde egna undersökningar men kunde inte bevisa att kvinnorna hamnat i prostitution men att de hamnat i ett osedligt leverne och många kom hem med så kallade oäkta barn och hade blivit utnyttjade. Hur arbetade föreningen Vaksamhet praktiskt? - De kallade sig själva för en kamp- och skyddsorganisation. Målet var att påverka lagstiftningen och dessutom arbetade de mycket med information, berättar Ann Hallner. De föreläste om vit slavhandel och försökte påverka myndigheter. De hade dessutom ett stort nätverk utomlands så att kvinnorna kunde vända sig till Vaksamhet när de sökte en tjänst utomlands som kunde telegrafera och ta reda på om arbetsplatsen var en "riktig" arbetsplats. Hur kända var de? I kvinnorörelsekretsar var Vaksamhet kända. De jobbade hårt med att föreläsa, men kände sig ganska motarbetade för att myndigheter och även en stor del av allmänheten tog inte problemet på allvar. - Dels erkände myndigheterna inte alltid att det fanns en vit slavhandel men framförallt att den inte ägde rum i Sverige. De försökte inleda samarbete med polisen men där fanns inget intresse för frågan. Vaksamhet och andra liknande föreningar avrådde kvinnor från att resa utomlands. Vit slavhandel och emigration kopplades ihop och skrämde de högre samhällsklasserna som ansåg att Sverige utarmades på ungdom. - Det var framförallt arbetarklassens kvinnor som låg i farozonen, särskilt gruppen tjänarinnor som arbetade i andras hem.  Hur vanligt var det så att kvinnor hamnade i vit slavhandel? - Det är omöjligt att säga och det är också en av anledningarna till att föreningen Vaksamhet hade svårt att få fram sin sak, berättar Ann Hallner.  Det var svårt att få fram siffror precis som det är idag då vi pratar om trafficing. - Jag har tittat på svenska polisutredningar från den här tiden och det är inte ett enda fall där de kunnat fälla någon för vit slavhandel. Men tittar man i USA finns det många fall där människor fälldes, bland annat en svensk man som det går att läsa om i Stockholmskällan. Se på handlingar från Stockholmskällan och läs mer om: - Det var också så skamfyllt så att även när det uppdagades fall med vit slavhandel kan man läsa i polisrapporterna att flickorna inte ville vittna eller försvann. berättar Ann Hallner. Vad hände då egentligen med den 13- åriga flickan från England? - Hon hette Eliza Armstrong och blev nog inte sexuellt utnyttjad eftersom den första kunden var journalisten som skrev artikeln. Men hon visste ju inte om det utan trodde att det var på riktigt. De hade också undersökt hennes oskuld hos en barnmorska och blivit utsatt för detta. - Hon skickades till Frankrike där Frälsningsarmén tog hand om henne. Hon kom tillbaks till England och hennes pappa stämde journalisten som fick sitta i fängelse några månader. Anledningen till att flickan såldes var att den alkoholiserade mamman behövde pengar, avslutar Ann Hallner. Läs mer om:   Lyssna även till: Rådgifvaren 1909 Föreningen Vaksamhet delade ut skriften Rådgifvaren 1909 till unga kvinnor och skrev så här i den: ”’Rådgifvaren’ är skrifven i syfte att tjäna dig, som nu skall lämna hemmet för att förtjäna ditt bröd bland främlingar. Den är utgifven af föreningen Vaksamhet, som grundades i ändamål att skaffa dig skydd och hjälp i de städer och på de orter, dit skickelsen för dig, vare sig i ditt hemland eller i utlandet.” s. 3. Tydligt att de absolut inte rekommenderar att man far utomlands, och om man gör det är det endast de kristna kvinnoorganisationerna eller skandinaviska präster som är att lita på. Man skall heller inte lita eller fråga män (om de inte är poliser) om någonting. ”Du är ung och oerfaren, du har intet begrepp om världens ondska och de snaror, som kunna läggas för dig. Akta dig särskildt för obekanta, som vilja locka dig från din plats och erbjuda dig en enligt deras utsago både bättre och lättare anställning. Många unga flickor har gått förlorade just på detta sätt. Följ därför aldrig obekanta personer, som vilja anvisa dig bostad och söka skaffa dig tjänst!” s. 5 ”Var alltid försiktig och tillbakadragen; stifta ej för hastigt bekantskaper. Välj med omsorg ditt umgänge och var ej förtrolig med kamrater eller dem du arbetar tillsammans med, förrän du fullt försäkrat dig om deras redbarhet och goda karaktär.” s. 5. Förespråkar flit, att inte sträva efter mer betalt eller lättare jobb, att be till Gud, att vara vänlig och tjänstvillig och tacksam. S. 5-6. Känns som om man vill göra det lätt för arbetsgivarna. Klart drag av disciplinering och kontroll. En del pratiska råd vid resa om baggage och var man förvarar sina pengar, samt att man bör sitta i damkupé. Männen nämns egentligen aldrig, men att de är det stora hotet är väldigt tydligt. ”Beflita dig om ordning och renlighet. Kläd dig nätt, men anspråkslöst, och sätt upp ditt hår enkelt. Bär du håret krusadt eller med lugg och valkar, kan du lätt ådraga dig dåliga och opålitliga människors uppmärksamhet och därigenom gå miste om goda platser och aktningsvärda bekantskaper. Låt icke narra dig att slösa penningar på onödigt prål för att kunna täfla med andra; var istället sparsam och gör det till regel att lägga af en bestämd del af din lön.” s. 6. ”En enkel, anständig klädedräkt och ett lugnt, höfligt sätt äro undgängligen nödvändiga för hvarje kvinna, som reser ensam. Hon kommer då ej att väcka uppmärksamhet och gör på samma gång ett godt intryck på sådana medresande, som kunna vara henne till verklig hjälp och trefnad.” s. 10. Är uppenbart att det är kvinnan som ska anpassa sig och förändra sig så hon inte verkar lockande eller sticker ut. Mannens ansvar adresseras inte, inte heller hennes föräldrars. ”Ingen har bättre utsikt att reda sig i Amerika än en frisk, redbar och duktig flicka, som kan och vill utföra vanliga husliga sysslor.” s. 12 ”Till slut ännu några råd till dig, unga flicka, hvart du än ämnar sig å utrikes ort, till hvilket främmande land eller till hvilken världsdel du än må begifva dig.// Förbehåll dig att få gå i kyrkan åtminstone hvar fjortonde dag. Är du på en ort eller i en stad, där det ej finns någon skandinavisk församling, så besök den protestantiska gudstjänst, som hålles på stället; du lär dig nog efter hand att förstå det främmande språket. Tar du in på ett ”hem” eller ”härbärge”, så deltag i de upbyggelsestunder, som där hållas. Blygs ej att visa din gudsfruktan, hvilken ställningar de personer, hos hvilka du tjänar, än må intaga till kristendomen. När du är ledig om söndagarna, så uppsök någon kristlig för-/ening af unga kvinnor. Sådana föreningar finnas numera nästa öfverallt. […] Akta dig för skvaler och onödigt prat. Läs ej dåliga böcker, som väcka orena tankar och göra dig missnöjd med din ställning samt ingifva dig begär efter skadliga förströelser. De kristliga föreningarna, tillhandahålla goda och nyttiga böcker, som du kan få låna.// Akta dig för ytliga, dåliga nöjen, gå aldrig till andra ställen, än där du kan hafva dig Gud med dig. S. 13-14. Sedan är det en lång lista med lämpliga härbergen, föreningar eller personer i olika städer runt om i världen. KFUK är den flitigaste nämnde föreningen i Sverige och i en del andra av länderna. FBFs placeringsbyrå nämns också. S. 16-53. Arkivens dag Till sist ett tips till alla som blivit är redan är intresserade av att leta i arkiv. Lördag den 10 november är det Arkivens dag vilket betyder att många arkiv öppnar sina dörrar med utställningar, föreläsningar och visningar i arkiven. Temat i år är framtiden! Läs mer: För 15:e året i rad firas Arkivens dag runt om i Sverige med öppet hus, föreläsningar och visningar. Arkivens dag har sedan 1998 arrangerats i Sverige som ett nationellt arrangemang för att väcka intresse för arkivens verksamhet. Sedan 2001 firas Arkivens dag i samtliga nordiska länder och vart 3:e år har de nordiska länderna ett gemensamt tema för dagen. Framtiden... Hur ska vi bevara vår samtid? Vem bestämmer vad som ska sparas? Vilka tekniska svårigheter måste vi övervinna nu när foton och handlingar oftast är digitala? Framtidsplaner som inte blev av visas på många ställen, till exempel i Ockelbo där du kan se på Ralph Erskines förslag till en skolbyggnad - skolan blev byggd men inte enligt förslaget. Stockholm lockar dig med jakten på spökraketer och Lund med science fiction-serier. I Göteborg får man veta mer om 2000-talets folkbokföring och framtidens släktforskning och i Eskilstuna resonerar man kring vilka spår som blir kvar i arkiven. Vill du skicka en hälsning till framtiden kan du göra det i Visby genom en tidskapsel som kommer att förvaras i arkivet.

Röriga eller ofullständiga mötesanteckningar ångrar du inte förrän du behöver veta vilka att-göra-uppgifter du egentligen åtog dig att göra under mötet. Klart! handlar idag om ett lätt sätt att få reda i mötesnoteringar och snabbt komma vidare i det du har att göra.