Tillväxtparadigmet

Ekonomiskt värde är abstrakt, lite svårgreppbart och det finns olika perspektiv. Samtidigt är det så centralt för hur man förstår ekonomin och samhället. Jag fick några kommentarer och frågor på det förra avsnittet om ekonomiskt värde. Bland annat om ifall naturen verkligen inte bidrar med ekonomiskt värde... Därför kommer här en uppföljning på det tidigare avsnittet där vi fördjupar oss, problematiserar och exemplifierar ytterligare.

Den kanske vanligaste motiveringen av vad som är den smartaste ekonomiska politiken eller vad samhällsekonomin ska sträva efter är begreppet effektivitet. Begreppet verkar vara objektivt, men det döljer sig ideologi och antaganden bakom. Men vad är effektivitet? Hur definieras det idag? För vem ska något vara effektivt? Och hur mäts input och output? Dessa frågor besvarar jag i denna fortsättning på serien om ekonomiska begrepp.

Med insikterna från förra avsnittet om hur ekonomiskt värde skapas, tar vi här oss an konceptet vinst. Att vinstkravet överordnas allt annat gör det omöjligt att skapa en ekonomi för välbefinnande inom planetens gränser. Men pratar vi verkligen alltid om samma sak när vinst diskuteras? Varför lägger vissa bolag ner trots att de gör vinst? Är vinst för ägarna detsamma som vinst för företaget? Borde inte konkurrensen pressa ner vinsten till noll? Varför har icke-vinstdrivna företag svårt att hävda sig på marknaden? Jag svarar på alla dessa frågor i detta avsnitt.

Serien avsnitt fortsätter som fördjupar och problematiserar grundläggande ekonomiska begrepp. Nu pratar jag om vad som utgör ekonomin. Vad gör att vi kan jämföra olika produkter mot varandra? Vad gör att vi kan ansamla kapital, få in ökade skatteintäkter eller ha ekonomisk tillväxt? Vad är skillnaden på pris och värde? Och varför kan inte allt räknas monetärt? Jag använder mig av Marx arbetsvärdelära men utsätter den för en hel del prövande frågor och tillägg. När detta blir begripligt så förstår man vårt ekonomiska system och hur det kan förändras så mycket bättre.

Detta är tredje delen i serien som problematiserar och fördjupar grundläggande ekonomiska begrepp. Nu tar vi oss an "marknaden". Hur kom de första marknaderna till? Uppstår marknaden av egen kraft eller är den beroende av sin omgivning? Vilken relation har stat och marknad? Snarare än motsatser ser vi att staten är en förutsättning. Slutligen, vilka spelregler behövs? Samt, när är marknadskrafter och konkurrens positivt och när är det destruktivt?

Här kommer andra delen i en serie kortare avsnitt som går igenom centrala ekonomiska begrepp och fördjupar, problematiserar och slår hål på vad som vanligen lärs ut om ekonomi och predikas av politiker. I det här avsnittet lär vi oss om vad inflation är och dess olika orsaker. Jag går igenom både bristerna i hur man mäter inflation och bristerna i Riksbankens metod att styra inflationen - där vi kommer in på ränta. Jag gör också upp med föreställningen att staten måste strama åt utgifter vid inflation, vilket regeringen nu hävdar.

Detta är första delen i en serie lite kortare avsnitt (utan gäster). Jag går igenom centrala ekonomiska begrepp och fördjupar och problematiserar vad som vanligen lärs ut om ekonomi, samt slår hål på en del etablerade uppfattningar. I det här avsnittet lär vi oss om vad pengar är, hur de kom till, dess funktioner, olika typer av pengar, vem som skapar och kontrollerar pengar och hur våra pengar upprätthåller ett destruktivt system.

I detta avsnitt pratar jag med klimatpsykologen Kali Andersson. Vi får råd hur vi kommer ur känslan av hopplöshet utan att blunda för de enorma ekologiska kriser som händer och som väntar. Vad gör det med oss att leva i en stormig tid? Vad är "förbannad mindfullness" och varför engagerar sig folk och andra inte? I introt drar jag en sammanfattning av den senaste stora IPCC-rapporten, för att köra stämningen i botten. Skoja, utan att ha en bild av verkligheten vet vi ju inte vad vi ska förhålla oss till.

Första avsnittet i säsong 2 gästas av den flitige gröne liberale debattören Mattias Goldmann. Han berättar varför han tror omställningen måste beskrivas som lustfylld och lönsam. Framförallt diskuterar vi kring det ekonomiska systemet; måste det förändras eller hinner vi inte? Bör vi istället försöka använda oss av systemet för att få till största möjliga förändring? Vad definierar egentligen det ekonomiska systemet? Finns redan idag exempel som pekar på att grön tillväxt är möjligt? I slutändan landar vi trots olika perspektiv i flera gemensamma åsikter.

Isadora Wronski, f.d. Sverigechef och nu systemskiftes-strateg på Greenpeace är gäst i detta avsnitt, tillsammans med Carl Dalhammar som forskar om cirkulär ekonomi och hållbar konsumtion. Vilka reformer och styrmedel behövs för att skapa en ekonomi som hushåller istället för slösar med resurser och energi? Hur ska miljörörelsens förhålla sig till det ekonomiska systemet? Och hur gör vi ett hållbart ekonomiskt system till en attraktiv vision och engagerar människor för systemförändring? Det handlar sommarens sista poddavsnitt om. I introt reflekterar jag även lite utifrån Andreas Cervenkas senaste bok Girig-Sverige.

I det här avsnittet samtalar jag med Arne Müller, frilansjournalist och författare till prisbelönta böcker om vad ”nyindustrialiseringen” av Norrland innebär, om gruvor och de naturrresurser som behövs till elbilarna. Utvecklingen i Norrland som idag benämns som Sveriges klimatomställning och regional utveckling – vem gynnar den? Vilka konflikter uppstår? Räcker naturresurserna, energin och elen till? Hur förändras bilden om vi för in det viktiga ordet "hushållning"? I introt pratar jag också om hur bortglömd energin till värme är i klimatdebatten och om en extremt energi- och resurseffektiv teknisk lösning – solvärme. Foto: Ord & Visor förlag

Vad är egentligen statsskuld? Har Modern Monetary Theory (MMT) missuppfattat penningsystemet? Vår tidigare gäst Lars Alaeus, grundare av Positiva Pengar och väl insatt i bank- och penningsystemet, reder ut makroekonomin och riktar stark kritik mot MMT. Tillämpat kan synsättet nämligen, enligt Lars, skapa kortsiktig populism, svårkontrollerad inflation, ökad privat skuldsättning och ett större beroende av tillväxt. Jag gör mitt bästa för att föra fram MMT-argumenten från boken Underskottsmyten och i introt kommenterar jag hur omvärlden reagerat på Ukraina-kriget, med bensin-subventioner, olje-bojkott och oligark-jakt.

Här kommer två avsnitt om statens finansiella roll och om statsskuld. Ett nytt synsätt på makroekonomi växer sig starkare inom vänstern - Modern Monetary Theory (MMT). Gäst är Peo Hansen, professor i statsvetenskap och en tydlig förespråkare av denna teori. Enligt synsättet borde vi inte vara rädda för underskott, ökad statsskuld och inflation. Istället slopa finanspolitiska regler och gå med underskott för att kunna investera i klimatomställning och välfärd. Men vad har MMT för syn på tillväxt, miljö och vad händer egentligen när staten skuldsätter sig? I nästa avsnitt berättar Lars Alaeus om varför han menar att MMT är en tankefälla och ett stort misstag.

I denna andra del om ojämlikhet, med gästerna Hanna Nelson och Lars Alaeus, pratar vi om lösningar. Vad behöver vi göra för att rigga skattesystem och internationella avtal så att de bidrar till minskade klyftor istället för ökade? Och hur kan vi både bryta vårt sjukliga beroende till bankerna, stabilisera finanssystemet och minska ojämlikheten genom att ändra på hur pengar skapas?

Ojämlikhet skapas automatiskt i vårt ekonomiska system. Gäster är Hanna Nelson, policychef på Oxfam Sverige och Lars Aleaus, medgrundare till Positiva Pengar i Sverige och väl insatt i penning- och banksystemet. Vi går igenom allt ifrån skatter och skatteparadis till global handel och bostadspolitik. Hur pengar skapas och hur ekonomin är riggad verkar helt enkelt gynna de som äger tillgångar. Jag pratar också kort om 2021 års till viss del positiva men extremt kortsiktiga ekonomiska utveckling i USA.

I det här avsnittet visionerar vi vidare utifrån en ekonomi utan vinstsyfte och utforskar vad det innebär att vi alla får vara med och styra ekonomin demokratiskt. Avsnittet gästat av Bo Herlin, förlagsredaktör och beteendevetare som författat en text om hur kooperativ med offentlig finansiering skulle kunna utgöra en demokratisk, jämlik och hållbar ekonomi. I introt bemöter jag också några möjliga invändningar mot att fasa ut vinst ur ekonomin och visar hur effektivitet kan betyda olika saker beroende på om vi tittar på pengar eller verkliga resurser.

This is the second part of the exciting conversation I had with Jennifer Hinton, where we were going into the crucial question how a transition to a not for profit economy – and a much more sustainable economy - can be made possible. I´m also talking a little about the climate negotiations and why it should have a totally different starting point to enable climate action.

Dr Jennifer Hinton is researching the role of profit in the economy and is my guest in this and next episode (in English). By looking at existing Not for profit businesses, she is modelling how a not profit driven economy would function. It turns out that profit is a key driver of economic growth, inequality, market concentration and political capture. While Not for profit companies can focus on social goals with no need to constantly grow.

Det här avsnittet gästas av journalisten och klimat-entrepenören Johan Ehrenberg och debattören och klimatanalytikern Max Jonsson. Vi pratar om hur mycket av det vi ser som utmaningar med en grön omställning har att göra med det rådande synsättet på ekonomi och vilka som har makten över ekonomin. Kan vi göra oss fria från dessa föreställningar, maktkoncentrationer eller kanske bygga upp det samhället vi vill se själva så kanske omställningen inte alls är svår och kostsam utan ganska enkel och ge många vinster.

I det här avsnittet pratar jag med debattören Göran Håden, talesperson för En köpfri dag och en ivrig förespråkare av möjligheterna till lycka med ett enklare liv bortom konsumtionssamhället. Vi pratar om lyckoforskning, reklam, arbetslinjen och svårigheter/möjligheter med att förändra normer. I introt tar jag upp ett eventuellt paradigmskifte i globaliseringen och synen på globala allmänningar.

Varför pratar vi ofta om varandra när det handlar om tillväxt och miljö? Det här avsnittet är ett live-samtal vi hade på Facebook med miljöforskaren och ekonomen Mikael Malmaeus som gäst, i samband med att vi släppte hemsidan tillvaxtparadigmet.se. Mikael har skrivit en rapport som reder ut begrepp och olika syn på tillväxt, samt varför det kan bli missförstånd. Vi kommer in på olika synsätt på ekonomi - både inom vänstern och högern - och föreställningar om hur ekonomi fungerar. Sophie Gripenberg är även med i slutet av avsnittet där vi svarar på lyssnares frågor. Sophie kommer samordna arbetet med bloggen och hemsidan.

Är miljörörelsen för kategoriskt emot vissa tekniska lösningar utan att lyssna på forskningen? Måste vi ibland offra natur för klimatomställningen? Ja, det tycker i alla fall gästen för detta avsnitt, den gröna liberala skribenten Elias Rosell. Vi pratar om GMO, kärnkraft, målkonflikter och jag relaterar det till tillväxtfrågan. I introt pratar jag om att minskade metanutsläpp kanske är vår enda chans att klara Parisavtalet. Och det har mer med livsstil än teknikomställning att göra, som jag ser det. Bilden är ett montage, bild t.v. av Eric Ray https://tinyurl.com/dzdmzuct

Vad är det som ligger bakom slapp inställning till corona-rekommendationer, utfiskning, kärnvapenhot, låga löner och klimatkrisen? Jo, allmänningarnas tragedi – när alla tjänar på att ta av en resurs men ingen tjänar på att den överutnyttjas. Samtidigt kan vi med fler allmänningar skapa underbara gemenskaper för hållbar produktion och konsumtion som motverkar storföretags maktkoncentration. Det gäller bara att sköta allmänningarna rätt. Detta kortare avsnitt är utan gäst. Bild av Rosa Bonheur : https://commons.wikimedia.org/wiki/File:Ch%C3%A2teau_de_Chantilly,_Rosa_Bonheur,_sheeps_in_the_Pyrenees.JPG

I det här avsnittet pratar vi om kapitalism och socialism. Vi gästas av Rikard Warlenius, humanekolog och vänsterpartist, som delar in miljörörelsen i ekomodernister, malthusianister eller keynesianister. Vad betyder det? Innebär tillväxtkritik att kapitalismen måste avskaffas och finns det i så fall lättare sätt att undvika klimatkatastrof och snabbt styra mot ett hållbarare samhälle? I introt ger jag ett förslag på hur 400 miljarder i corona-stöd kunde användas lite smartare.

I detta avsnitt pratar jag med Ylva Lundkvist Fridh, VD på Mikrofonden, som projektleder och föreläser om lokala och sociala ekonomier. Vi pratar om fördelar med en mer lokaliserad ekonomin av miljöskäl, för social sammanhållning och för krisberedskap. Vi kommer också in på experiment med lokala/komplementära valutor och hur de kan hindra utflöden av pengar ur bygden. I introt resonerar jag om "andlig frihet" apropå filosofen Martin Hägglunds hyllade bok.

Rebecka Le Moine, talesperson för biologisk mångfald (MP) och kandidat till språkrörsposten är gäst denna gång. Vi pratar om systemkritik i politiken, artrikedomen och ekosystemen, deras egen rätt och hur vi är helt beroende av dem. Även om en konkret reform för att stoppa artdöden – bonus-malus för markanvändning. I introt pratar jag om att människan nu skapat prylar som väger MER än all natur (!) och varför informationsekonomin inte hjälper oss ur det dilemmat.

Är basinkomst den frihetsreform som kan möta både automatiseringen, ojämlikheten och hjälpa oss mot en ekonomi utan tillväxt? Eller kan det öka tillväxten? I detta avsnitt samtalar jag med journalisten Lennart Fernström, som har räknat fram ett eget förslag på basinkomst för Sverige. Vi pratar om experiment i andra länder och argument för och emot. I introt snackar jag om hur vi skulle kunna slopa 17 billioner av USA:s ekonomi utan att amerikaner skulle få det sämre.

Avsnittet gästas av vår stammis Johan Landgren, poddare och författare till Olja för blåbär. Vi pratar om USA-valet och maktkampen, USA:s nuvarande hälso- och ekonomiska kris, Bidens planer på klimatomställning och om framtiden – mer högerpopulism eller ett ekonomiskt paradigmskifte?

Floder och skogar som juridiska subjekt - hur går det till? Vad har vi för skyldigheter till andra arter? Ska storskalig miljöförstörelse vara ett internationellt brott? Pella Thiel, aktivist, föreläsare om naturens rättigheter och medgrundare till Omställningsnätverket, gästar detta avsnitt. Vi pratar både om omställning, naturens rättigheter och filosofi. I introt delar jag tankar om hur post-tillväxt omställning skulle kunna bli en politisk rörelse. Samtalet med Pella börjar efter 21:18 min.

I denna andra del om banker och pengar fortsätter jag samtalet med Samuel Kazen Orefur. Nu snackar vi lösningar - hur ett hållbart penningsystem skulle se ut. Vi går igenom reformen "sovereign money" som får allt större uppmärksamhet i världen. Jag tar även upp hur detta system hjälper oss att göra ekonomin oberoende av tillväxt. I introt pratar jag också om USA:s nya depression - där större ekonomi inte alltid är bättre.

Svaret på frågan förvånar många och behöver sin förklaring. Kan privata banker verkligen trolla fram pengar från intet? Vad består digitala pengar av? Detta avsnitt gästas av Samuel Kazen Orefur från organisationen Positiva Pengar. Vi går så pedagogiskt och grundligt vi kan igenom bank- och penningsystemet och alla problem detta system skapar i samhället - från finanskriser till ojämlikhet. I nästa avsnitt kommer vi in på lösningar.

The dominating story about global development and globalisation is a very bright one. In this narrative extreme poverty has been halved and people everywhere are living better lives. But is this completely true? Here I summarise some important arguments from the book The Divide, by Jason Hickel. There are other ways of measuring income poverty which makes the results look much worse. And are the positive trends really thanks to economic growth, "free trade" and globalisation? Where does poverty actually come from?

In this episode (in English) we meet Gloria Jimwaga, policy advisor on food- and land rights, in the NGO Afrikagrupperna - which is cooperating with grassroots organisations in Sub-Sahara-Africa. We are talking about food sovereignty, land grabbing and the modernistic ideology of development, from the perspectives of small scale farmers and communities in Africa. In the intro I'm also analyzing parts of Greta Thunbergs summer talk.

Detta är andra delen av samtalet med humanekologen Alf Hornborg och den ekologiska ekonomen Lina Isacs. Vi går in på teknikens väsen. Sparade egentligen ångmaskinen arbetstid? Vem betalar för elbilarnas bilbatterier? Vi pratar också om medborgarjurys, värderingsövningar och jag tar i introt upp varför corona-krisen visar att tillväxtkritik inte är mindre relevant utan mer!

Mitt i pågående pandemi samtalar jag med Johan Landgren, författare och poddare som skrivit om oljans roll i världsekonomin och om krisberedskap. Vi pratar om framtiden i och med covid-19-pandemin, om Sveriges krisberedskap och lärdomar. Dessutom går vi igenom den ekonomiska krisen, åtgärderna och alternativa lösningar.

Humanekologen Alf Hornborg och den ekologiska ekonomen Lina Isacs gästar detta avsnitt, som är första delen av tre om globalisering, handel och miljöorättvisa. Vi svarar på frågor som: Hur ser mainstream ekonomisk teori på värde och hur man sett på detta historiskt? Hur leder detta synsätt till att miljö och globala utbytesrelationer döljs? Varför är det problematiskt att bara prissätta naturen för att spegla dess värde? Vad är världssystemanalys? I introt pratar jag även om hur corona-pandemin och börsrasen visar på hur ekonomin måste designas om.

Hur skapas ekonomiskt värde? Vad skapar BNP-tillväxt? Går det att skapa ekonomiskt tillväxt utan att använda mer och mer energi och material? Vad är rekyleffekter och hur viktiga är de? Hade Adam Smith och Karl Marx rätt om arbetsvärde? Så pedagogiskt vi kan försöker vi reda ut detta med hjälp av miljöforskaren och ekonomen Mikael Malmaeus.

I detta nyårsavsnitt utgår jag från miljöprofessor Johan Rockströms Vinterprat. Jag försöker navigera mellan pessimism och optimism i det planetära nödläge vi är i. Jag pratar om självförstärkande mekanismer, värderingar och möjligheter. Mycket pekar mot att en omställning till ett hållbarare samhälle kommer ske, men inte mycket på att det kommer gå tillräckligt snabbt. Men vi har ändå all anledning att satsa allt på en omställning!

I detta avsnitt pratar jag med forskaren Eléonore Fauré om projektet "Bortom BNP-tillväxt" som utforskat fyra framtidsscenarier där människor lever goda liv inom planetens gränser, men utan BNP-tillväxt. Forskningsprojektet vill utmana oss att tänka förbi business as usual och föreställa oss andra möjliga hållbara samhällen. Jag pratar också om hur regeringens och EU:s nya klimatpolitik är fast i tillväxtparadigmet och om en av vägarna ut ur det. (Samtalet med Eléonore börjar efter 16:15 min)

The outspoken air travel boycotting climate scientist Kevin Anderson is the guest of this first episode in English. We talk about the moral assumptions built into the climate scenarios and reliance on future technics of negative emissions. Kevin also shows the huge imbalances in emissions between rich and poor. Regardless of political views equity is needed to fight the climate crises - Kevin explains why. We also discuss solutions like the Green New Deal and rationing.

I det här avsnittet träffar vi Anna Rosengren, som grundat GNH Sweden. De vill sprida kunskap och dialog om Bruttonationallycka, ett holistiskt mått från Bhutan. Vi pratar om vad ett gott liv och ett hållbart samhälle är. I introt går jag också igenom hur det gått med regeringens egna nya mått på välstånd.

Vad bör vi sträva efter i samhället? Hur kan man mäta välfärd? Det här avsnittet är det första av två om välfärdsmått. I detta avsnitt gästas vi av Sophie Gripenberg, hållbarhetsansvarig på Svenska Röda Korset, som har undersökt olika välfärdsmått ur ett socio-ekologiskt perspektiv. Dessutom ger jag klimatkompensering en hel del kritik.

Detta avsnitt gästas av Thomas Hahn - ekologisk ekonom, och Christer Sanne - författare och samhällsforskare. Vi reder ut grön tillväxt, frikoppling och rekyleffekten. Vi pratar också om varför tillväxten inte ger mer välfärd och diskuterar lösningar som arbetstidsförkortning och basinkomst. I introt tjatar jag lite mer om biobränslen då skogsindustrin försöker övertala oss att de räddar klimatet, när det är tvärtom.

Detta avsnitt gästas av hållbarhetsprofilen Anders Wijkman och professor Staffan Laestadius. Vi pratar om vidden av en verklig klimatomställning och om "The Great Acceleration" . Vi frågor oss också om det alls är smart att prata om tillväxt... Jag går även snabbt igenom senaste IPCC-rapporten och gör upp med myten om biobränslen och skogsbruk som klimatlösningar. Bilder av: Boberger och Samuel Mann

I första avsnittet av Tillväxtparadigmet gästas vi av Johan Landgren, författare till Olja för blåbär, som pratar om oljans roll i världsekonomin och hur tillväxt och energi är ihopkopplade. Jag berättar om varför vi bör ifrågasätta tillväxtparadigmet, om våra ekologiska kriser och om ett mer holistiskt sätt att se på ekonomi.