Podcasts about basinkomst

Premier night of the new members club Basinkomst @evighetenrecords in Norrköping, Recorded November 2023. Here´s Ben Aki! Track list: Ben Aki - Closer Ben Aki - The growler Ben Aki - Original doom Ben Aki - Sub Cult Ben Aki - Drone Ben Aki - The bear Johnny Osbourne - Budddy bye bye (Ben Aki VIP) Nia Archives - Forbidden Feelings (Ben Aki VIP) Anthony B - Police (Ben Aki VIP) Lion of Judah - Exodus (Ben Aki VIP) Ben Aki - Hold on Ben Aki - I get high Ben Aki - Roll it up Ben Aki - Lighter Ben Aki - En ey Ben Aki - The blue line Remarc - R.I.P (Dj Hype remix) (Ben Aki VIP) Ben Aki - Crossings Ben Aki - Agent of chaos Ben Aki - Can't stop now Digital - Deadline (Ben Aki VIP) Dub Two - Sensi Tip (Ben Aki VIP) Ben Aki - Das boot Ben Aki - Dirty Air Photek - Sidewinder (Ben Aki VIP) Dark soldier - Dark Soldier/Shy fx - Original Nuttah (Ben Aki mash-up) Listen on Spotify: https://linktr.ee/ben_aki_dnb?fbclid=PAAaa6UvokqH2ITjG78FPVTqmQPc9xhb8AqI_JllfMmzfT82vI-oHoHxNoMHo_aem_AdlszCa6dD_BgrkiFz2Sgrg7ChcmlOzp8bEmvUvz9ECNQ8sHKYYcGWZQGX9lsnZVDqA

Hur hårt är Daniel Helldéns kärnkraftsmotstånd? Hur ska han samarbeta med Märta Stenevi? Och hur ser han på ekonomisk tillväxt, basinkomst och Miljöpartiets migrationspolitik? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Daniel Helldén valdes till språkrör för Miljöpartiet på partiets kongress för två veckor sedan. Han efterträder Per Bolund och kommer att samarbeta med Märta Stenevi. Daniel Helldén var tidigare trafikborgarråd i Stockholm.Efter kongressen väckte han uppståndelse genom att säga att det inte kommer att bli någon ny kärnkraft i Sveriges, trots att regeringen har öppnat för statliga stöd och trots att energibolaget Vattenfall planerar för ny kärnkraft. Hur kan han vara så säker?”Det finns inga företag som skulle gå och bygga in det här, för det finns ingen lönsamhet, man kan inte se den framåt.”, säger Daniel Helldén.Men Svenskt näringsliv vd Jan-Olof Jacke reagerade ganska hårt på det och sade att näringslivet ser att de behöver all fossilfri el som de bara kan få. Så det verkar ju inte stämma?”Nej, organisationen Svenskt näringsliv säger det, men när jag är ute och träffar företag runt om i landet, och om man läser deras debattartiklar, så är det förnybart de vill ha, de vill ha det nu, de vill ha vindkraft, framförallt den havsbaserade. Därför att de vet också att kärnkraften, om den skulle komma, så ligger det så långt fram i tiden att vi redan är framme då vi ska ha avvecklat alla fossila drivmedel och energikällor.”, säger Daniel Helldén.”Vi är revolutionära”I sitt språkrsörstal på partikongressen sade Daniel Helldén att Miljöpartiet vill ändra förutsättningarna för samhället och att de är revolutionära i den meningen. Vad är det för radikala förändringar Daniel Helldén ser framför dig?”De stora sakerna är ju att vi måste ändra hela vårt energisystem, vi måste ändra våra transporter. Vi behöver ha en tydlighet i att det här innebär inte att så som vi lever idag per automatik är så som vi lever idag om 20 år. Och det här måste vi våga prata om”, säger Daniel Helldén.Basinkomst motiverat av AIMed utvecklingen av artificiell intelligens, AI, kommer många jobb att försvinna, skriver Daniel Helldén och två andra miljöpartister i ett förslag till riksdagen om att låta utreda om det behövs en garanterad inkomst för alla, utan villkor. Basinkomst, eller medborgarlön, har MP föreslagit flera gånger tidigare. ”Det som vi ser idag som det klassiska sättet att arbeta på kommer att förändras inom en ganska kort tid och det måste vi ha med oss i det här. Vad händer om nu en stor del av befolkningen kanske blir arbetslös från de arbeten de har idag så måste vi göra någon form av förändring av socialförsäkringssystemen.”, säger Daniel Helldén.Gäst: Daniel Helldén, språkrör Miljöpartiet Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Kommentar: Helena Gissén, Ekots politikkommentatorTekniker: Victor UbeiraProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 1 december.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De onödiga tjänster och dåliga jobb som kännetecknar gigekonomin har lett till en global flodvåg av arbetskritik. Men kan fritiden existera utan arbete? Ella, Filippa och Jacob pratar om basinkomst, positiv och negativ fritid och frihetens infrastruktur med utgångspunkt i texten "Post-Work Socialism?" Alex Gourevitch: "Post-Work Socialism?": https://catalyst-journal.com/2022/09/post-work-socialism

Två olika vanligt förekommande premisser kring införande av universell basinkomst diskuteras och nedmonteras: 1. Robotar snor jobb. 2. De arbetsbestulna återfår sin köpkraft smidigast genom basinkomst. https://www.mises.se/2021/06/20/ar-garanterad-basinkomst-losningen-pa-att-robotar-tar-vara-jobb/

Basinkomst diskuteras allt oftare som välfärdssystem. I detta samtal med Sven Larson går vi igenom fördelar och nackdelar. Kan man på demokratisk väg ersätta alla bidrag med basinkomst utan att chockhöja skatter? Går det att förhindra att politiker bjuder över varandra och förvandlar samhället till en sovjetstat?

Är basinkomst den frihetsreform som kan möta både automatiseringen, ojämlikheten och hjälpa oss mot en ekonomi utan tillväxt? Eller kan det öka tillväxten? I detta avsnitt samtalar jag med journalisten Lennart Fernström, som har räknat fram ett eget förslag på basinkomst för Sverige. Vi pratar om experiment i andra länder och argument för och emot. I introt snackar jag om hur vi skulle kunna slopa 17 billioner av USA:s ekonomi utan att amerikaner skulle få det sämre.

Som en reaktion på den växande oron för att att maskiner ska ta alla jobb (det kommer de inte att göra) har många pekat på medborgarlön eller basinkomst som en nödvändig lösning, men vad innebär det egentligen? Vem ska få medborgarlön? Hur skiljer det sig från det svenska systemet idag? Har något land infört basinkomst? Och handlar det till sist om mer eller smartare omfördelning? Kan det rent av vara värt att implementera delar av idéerna bakom medborgarlön även om robotarna inte tar våra jobb?LÄNKAR:Finlands experiment med basinkomst:https://www.kela.fi/web/sv/forsok-med-basinkomstIs experimentation the answer to 21st century challenges - the case of Finland (kapitel 3)Basinkomst är inget radikalt förslagBasinkomst – nyckeln till ett fritt samhället och en sund ekonomi?Basic Income - A Radical Proposal for a Free Society and a Sane EconomyCybersäkerhet för en uppkopplad ekonomi See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En inringare påminner Daniel och Klaus om det problematiska med basinkomst.Hör hela avsnittet här https://www.svegot.se/2020/05/04/sverige-vaknar-4-maj-2020/

Hör hela avsnittet här: https://www.svegot.se/2020/04/30/sverige-vaknar-30-april-2020/

Antony Sammeroff diskuterar kring universell basinkomst och den potentiella risken i att ge våra statliga överhuvuden så stor makt över vår disponibla inkomst. https://www.mises.se/2020/03/12/universal-basinkomst-en-sann-drom-for-despoter/

Sydstatsmodell och palliativ basinkomst by Markus och Malcom

Medborgarlön, även kallad basinkomst, kritiseras ofta för att vara ett radikalt och utopiskt politiskt förslag. Men hur mycket skiljer sig egentligen denna idé från de trygghetssystem som vi har i dag? I det här seminariet hör vi välfärdsforskaren Andreas Bergh reda ut begreppen, och så berättar Minna Ylikännö om vad som hände när Finland testade idén skarpt.

Basinkomst har blivit ett hett ämne i förbindelse med automatiseringens befarade framfart på arbetsmarknaden. Men skulle vi kunna införa basinkomst i Sverige? Absolut, menar piratpartisten och före detta EU-parlamentarikern Christian Engström. Hans förslag omfattar enbart de som i dag har det svårast i samhället, som därmed skulle kunna få villkorslösa utbetalningar istället för att fastna i utanförskap och förnedrande handläggningsprocesser. Vad tycker du, har han en poäng? Programledare: Christian von Essen http://hejaframtiden.se

Det talas mycket om artificiell intelligens och hur den ska göra vårt arbete övrflödigt. Likväl talas det mycket mer om basinkomst än om den arbetsförkortning som behövs innan dess. Att tekniken gör oss mer effektiva är ingen nyhet men var ska vi ta vägen när företagen inte behöver oss längre? Det är snart 100-års jubileum för 8-timmars arbetsdag så, vad gör vi nu?

Det talas mycket om basinkomst eller medborgarlön i dessa dagar. Och kanske måste hela begreppet "arbete" omdefinieras? Tänk bort lön och produktionskrav, föreslår Elin Grelsson Almestad. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. På 1930-talet förutspådde ekonomen John Maynard Keynes att automatisering skulle leda till att vi vid seklets slut bara skulle behöva arbeta 15 timmar i veckan. I stället arbetar vi mer än någonsin. Arbete, arbetslöshet och vikten av att lönearbeta har dominerat politik och samhälle i flera decennier. I en artikel i The Guardian från början av 2018 konstaterar journalisten och historikern Andy Beckett att arbetet dominerar dagens värld. För de flesta människor är det omöjligt att föreställa sig ett samhälle utan arbete och jobben genomsyrar vår vardag och våra liv. vad kommer arbete att vara i en värld där hälften av dagens sysslor blivit obsoleta? Många författare och skribenter har de senaste decennierna diskuterat arbetets roll i det moderna samhället. I Storbritannien kom journalisten Joanna Biggs 2016 ut med boken All Day Long: A Portrait of Britain at Work. Här intervjuas ett stort antal människor om deras arbeten, från förskolelärare till politiker. Biggs konstaterar att arbete är det som ger våra liv mening när religion, partipolitik och samhälle faller bort. I Sverige har sociologen Roland Paulsen i böckerna Arbetssamhället hur arbetet överlevde teknologin och Vi bara lyder nagelfarit och kritiskt diskuterat ett samhälle där arbetet blivit ett självändamål och inte ens arbetsförmedlarna tror på vad de gör längre. Många teoretiker har skrivit om arbetets dominerande roll i dagens samhälle, men också hur det ofrånkomligen kommer att förändras. För inom 20 år kommer hälften av de svenska jobben vara automatiserade, konstaterade Stiftelsen för strategisk forskning i en rapport 2014. Automatiseringen berör alla branscher, såväl vård- som byggsektorn. I januari 2017 visade konsultbolaget McKinsey på liknande siffror globalt. Tekniken finns redan och har redan alltmer introducerats inom olika sektorer. Det väcker frågor om hur vi ska organisera ett samhälle som idag är helt ekonomiskt och materiellt kopplat till lönearbetet. Basinkomst, även kallad medborgarlön, det vill säga en låg men regelbundet utbetalad summa från staten till samtliga medborgare utan krav på motprestation är ett vanligt förslag. Det har lyfts fram av en progressiv vänster, såväl som ledande ekonomer och forskare vid Chalmers. Pilotprojekt förekommer i bland annat Finland, där 2000 personer får basinkomst under en period för att studera hur det påverkar sysselsättning. Lönearbete i den moderna industrin innebär, för Weil, att 'varje människa lever i ständig hets, pådriven av främmande viljor och samtidigt fryser själen, våndas i sin övergivenhet'. Men bortsett från det ekonomiska och materiella; vad kommer arbete att vara i en värld där hälften av dagens sysslor blivit obsoleta? Hur ska vi ställa om från en kultur där arbete genomsyrar våra liv och också våra identiteter, där arbete som Andy Beckett uttrycker det dominerar våra samhällen?  Hur skulle den omställningen kunna se ut? Kanske är svaret att återupptäcka och återerövra definitionen av arbetet som frikopplad från lön och produktion. I poeten David Väyrynens debutbok Marken från 2017 återfinns något så omodernt och samtidigt idag radikalt som arbete för människans och det gemensammas skull. Som i dikten Samfälligheten: Jag arbetar, emedan jag genom arbetet förstår att jag utför någonting meningsfullt och samtidigt erkänner att människan är ett samarbetande djur I arbetet blir vi upptagna i den gemenskap som syftar till att vara till nytta för alla. Eller i dikten Den gamla byfinska bondepraktikan där det konstateras att: Det ska man inte glömma, att det är ju också jobb och alltid får man nåt, kanske bättre än lön, bara sitta hos nån gamling och språka över kaffe. Det är det som är frihet, det är så man får tänka.   Filosofen och mystikern Simone Weil formulerade någonting liknande när hon, efter att under en period ha arbetat i fabrik, konstaterade att fabriksarbete ligger nära gräslighetens yttersta gräns. Lönearbete i den moderna industrin innebär, för Weil, att varje människa lever i ständig hets, pådriven av främmande viljor och samtidigt fryser själen, våndas i sin övergivenhet. Mot detta ställer hon det arbete som är sprunget ur människans vilja att arbeta och genom arbetet bli medveten om sig själv, världen och naturen. Hon gör heller ingen hierarkisk uppdelning mellan det intellektuella arbetet och kroppsarbetet. Precis som konsten och vetenskapen är kroppsarbete en viss art av kontakt med verkligheten, sanningen, skönheten och den eviga visdomen, slår Weil fast. En positiv syn på arbetet, som går att spåra tillbaka till bland andra Martin Luther, som menade att det är i arbetet som människan förverkligar sig själv och sina djupaste funktioner som människa; att vara till hjälp för andra och till skapelsen. Dagens lönearbeten ligger ofta långt bort ifrån den definitionen. Men kanske är det inte arbetsbegreppet som ska försvinna ur våra relationer utan löner och produktionskrav som ska sluta vara en självklar del av arbetet? Redan idag finns det däremot en uppsjö av arbeten, som ändå inte riktigt räknas som arbete eftersom de varken bidrar till landets BNP eller det egna ekonomiska välståndet. Ideellt arbete och föreningsliv, hemarbete och inte minst den omsorg och vård av närstående, det vill säga det emotionella arbete som många feminister lyft fram som kvinnligt kodade oavlönade sysslor. Att projektleda familjens vardag, lyssna på hur någon mår och vårda sina vänskapsrelationer. Om vi i definitionen av arbete i stället för lön och produktivitet fokuserade på det vi gör som är till gagn för andra människor, samhället och naturen skulle ett helt nytt arbetsliv öppna sig. Idag finns en ibland uttryckt skepsis mot begrepp som arbeta på relationen, eftersom det konnoterar lönearbetet och dess ofta tydligt uppsatta mål. Men kanske är det inte arbetsbegreppet som ska försvinna ur våra relationer utan löner och produktionskrav som ska sluta vara en självklar del av arbetet? Även det tankearbete och den fria konstutövning som idag indelas i skarpa linjer mellan hobbyverksamhet och arbete som ger ekonomisk avkastning skulle luckras upp. Att skriva, måla, läsa och tänka är att arbeta, oavsett om det resulterar i en konstutställning, romansvit, OBS-essä eller inte. Kritiker till basinkomst menar att lönen krävs som incitament för att människor inte ska bli lata eller välja bort kollektiv samvaro. Men om mycket av det som idag pressas in i våra få timmar av fritid; hushållsarbete, föreningsverksamhet, omsorg om familj och vänner, ideella åtaganden och liknande, räknades in i definitionen av arbete trots bristen på ekonomiska incitament skulle väldigt få uppfattas som lata eller asociala. De allra flesta skulle i stället ha tid och möjlighet att fördjupa det arbete som det innebär att, som Väyrynens dikt uttrycker det, språka med en gamling eller för den delen städa och bygga om i sitt eget hem. Vi bör ta Simone Weil på orden och se att det i det arbete som vi själva valt och definierat finns meningsfullhet, utveckling, värme och gemenskap. Elin Grelsson Almestad, författare och skribent   Källor: Andy Beckett: Post work the radical ideal of a world without jobs. The Guardian, 2018-01-19 Joanna Biggs: All Day Long. Britain at work. Serpents Tail, 2015. Peter Fleming: The Death of Homo Economicus: Work, Debt and the Myth of Endless Accumulation. Pluto Press, 2017 David Graeber: On the Phenomenon of Bullshit Jobs: A Work Rant. Strike Magazine, nr 3 2013 Roland Paulsen: Arbetssamhället hur arbetet överlevde teknologin. Gleerups, 2010. Roland Paulsen: Vi bara lyder: en berättelse om Arbetsförmedlingen. Atlas förlag, 2015. Guy Standing: En färdplan för prekariatet. Daidalos, 2014. David Väyrynen: Marken. Teg Publishing, 2017. Simone Weil: Personen och det heliga. Artos, 1994. Vartannat jobb automatiseras inom 20 år utmaningar för Sverige. Stiftelsen för strategisk forskning, 2014 A future that works: automation, emplyment and productivity. McKinsey Global Institute, 2017

Varför pratar alla basinkomst från Finland till Nederländerna, Schweiz och Silicon Valley?

Basinkomst är en radikal förändring i synen på arbete och socialt skyddsnät, i grund och botten ett helt nytt välfärdssystem där alla ges ekonomisk grundtrygghet utan krav på uppföljning. I Finland förbereds just nu ett storskaligt experiment med statlig basinkomst, ofta kallad medborgarlön, i flera regioner. Vad innebär statlig basinkomst och hur påverkas arbetsmarknaden och socialförsäkringssystemet? Det här är ett seminarium från Almedalen 2016, arrangerat av Reglab och Fabel.

Basinkomst, också kallat medborgarlön: Kanske en idé när den tekniska utvecklingen gör att vi inte skulle behöva jobba så mycket? Katerin Mendez, Anne-Marie Pålsson och Andreas Bergh diskuterar saken. Jobba halvt ihjäl sig för att sedan kunna sticka till Thailand på ett lite lagom förlängt jullov för jobbskatteavdraget, eller vara helt arbetslös, gå hemma och drälla och känna sig obehövd och överflödig i samhällsbygget. Måste det vara antingen-eller?Kanske vore en basinkomst för alla, ett slags medborgarlön, ett fungerande sätt att skapa ett mer jämlikt samhälle? För varför ska någon behöva tillbringa de flesta vakna timmar av de bästa åren i livet på en själsdödande arbetsplats nu, när teknikutvecklingen lett till att så mycket mer kan produceras på så mycket mindre tid?Varianter av basinkomst testas i Finland och Nederländerna, och i Schweiz folkomröstar man om saken den 6 juni. På arbetarrörelsens internationella högtidsdag diskuterar Filosofiska rummet för- och nackdelar med basinkomst med Katerin Mendez, socialpolitisk talesperson för Feministiskt initiativ, Anne-Marie Pålsson, nationalekonom och f d moderat riksdagsledamot samt Andreas Bergh, välfärdsforskare.Programledare är Lars Mogensen och producent Thomas Lunderquist.

Vårt stöd- och bidragssystem är snårigt och byrokratiskt, men vårt välfärdssamhälle utgår från att alla människor skall hjälpas till ett existensminimum. Skulle en basinkomst spara och effektivera? Regeringen funderar på att testa detta. Men det finns också en stor rädsla för att en basinkomst skulle leda till att människor inte mera vill jobba. Hurdan är människosynen i ett bidragssamhälle och i ett samhälle med basinkomst? Pia Abrahamsson diskuterar med filosofen Mari Lindman och Ville Lindholm som är diplomingenjör och litteraturvetare. Docent Jan Otto Andersson reder ut olika modeller och författaren Johanna Holmström berättar om hur hennes liv skulle ändras om hon fick en basinkomst. Programmet sändes den 21 februari 2016.