POPULARITY
Dagens ämnen: 0:00 Intro 4:24 Försvar 11:28 Musk och Trump 20:10 Krypto och AI 24:16 Tesla 25:03 Småbolag och drönare 32:17 Fetma 35:00 Råvaror 41:08 Index 43:45 Veckans Fill or Kill www.instagram.com/fillorkillpodden Tack IG! https://upl.inc/ig_fillorkill Tack RoboMarkets! http://gorobo.pro/2aue @RoboMarketsSE Tack Virtune! www.virtune.com
Hur ser framtidens behandling av obesitas ut? I det här avsnittet gästas vi av Anders Forslund, läkare och forskare vid Uppsala universitet, som står bakom en ny tablettbehandling som efterliknar effekten av en gastric bypass utan operation eller injektioner. Vi pratar om hur behandlingen fungerar, varför det här kan bli ett tillgängligt alternativ för många, och vad som krävs för att skapa hållbara resultat. Hur viktigt är det att kombinera läkemedel med stöd för livsstilsförändringar och vad har vi lärt oss hittills av den snabba utvecklingen på området? Mange och Pischa är två populära coacher med helt olika bakgrunder men som sammanstrålar i en DUO som vill hjälpa människor mot en bättre hälsa och relation till sig själva. Podden kommer även gästas av personer som på ett eller annat sätt berörs av ämnet övervikt. Du som lyssnar på vår podd får gärna betygsätta den på den plattform du lyssnar på – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att vi värdar blir glada.
Semaglutid har gjort sensation som medel mot övervikt. Nu hoppas forskare att det också ska kunna fungera mot allt från hjärtproblem till alzheimer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 20240625.Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge. Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel? Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
Läkemedel som används mot fetma kan göra att det köps mindre skräpmat, mindre mängd mat generellt och mer nyttig mat som frukt och grönsaker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kanske är vi i början på en revolution för global viktminskning. Flera läkemedel mot diabetes och övervikt som lanserats det senaste decenniet gör att folk inte bara går ner i vikt. De gör det också lättare att bibehålla en lägre vikt.Det handlar om preparat som kallas GLP1-preparat eller GLP1-agonister. De minskar aptit och hunger. I amerikanska hushåll där en eller flera personer tar GLP1-preparat minskar utgifterna för mat med åtminstone fem procent, enligt en forskargrupp från Cornell University.Fetma, obesitas, har under de senaste decennierna blivit ett växande globalt problem med stora kostnader i människoliv och lidande. Aldrig förr har så många kunnat äta alldeles för mycket.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
Är obesitas och fetma synonymer? Hur kommer det sig att obesitas har blivit så mycket vanligare i allmänspråket? Och vilket av orden är lämpligast att använda i olika sammanhang? I det här avsnittet av Språktombolan samtalar Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet, och Anders Svensson, chefredaktör för Språktidningen, om orden obesitas och fetma.
Över 60 procent av alla finländare anses ha övervikt och experter har redan länge varnat för att fetma är ett växande samhällsproblem. Samtidigt berättar personer med övervikt att de stöter på fördomar eller får ett dåligt bemötande i vården. Hur ska man egentligen åtgärda övervikt som samhällsproblem? Är bantningsmediciner eller operationer lösningen? Och hur ser attityderna till övervikt ut idag i Finland? I debatten deltar Risto Juusela, gastrokirurg, överviktsexperten och docenten Erik Hemmingsson och bildkonstnären Alexandra Furubacka. Mikaela Löv leder ordet. E-post: slaget@yle.fi
I dagens Börslunch diskuterar vi obesitas och försvar med Bo Pettersson från Tellus fonder och Joakim By från Coeli. Vi kikar på den amerikanska banksektorn, Trump-relaterade händelser, hur försvarsaktier gått och diskuterar Novo Nordisks framgångar inom obesitasbehandling. Dessutom blickar vi mot det amerikanska utbildningsbolaget Grand Canyon Education.
Dagens ämnen: 00:00 Intro 05:06 Pantmarknaden 08:55 Krypto 23:51 Fetma 32:19 USA-spaningar 42:12 Index 42:57 Veckans Fill or Kill www.instagram.com/fillorkillpodden Tack RoboMarkets! http://gorobo.pro/2aue @RoboMarketsSE Tack IG! https://upl.inc/fillorkil_ig_main Tack @savr! http://savr.com
Ring P1 från Göteborg om bland annat fred och upprustning, om hemtjänsten ska begära utdrag ur belastningsregistret och om medicin mot fetma. Programledare: Emmy Rasper, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Semaglutid har gjort sensation som ett medel mot övervikt. Men nu hoppas forskare att det som från början var ett diabetesläkemedel också ska kunna fungera mot hjärtproblem, parkinson, alzheimer och ännu fler sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge. Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel? Programmet är en repris från 25 juni 2024. Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seVarför har vi blivit så feta? Och kan ozempic lösa problemet? Ivar och Anna-Karin fördjupar sig i frågan om ett magiskt piller kan lösa världens tilltagande övervikt.
Semaglutid har gjort sensation som ett medel mot övervikt. Men nu hoppas forskare att det som från början var ett diabetesläkemedel också ska kunna fungera mot hjärtproblem, parkinson, alzheimer och ännu fler sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hormonet semaglutid har startat en kapplöpning bland läkemedelsföretagen. Idag säljs det under flera olika varumärken som ett effektivt medel mot diabetes typ 2, och framför allt mot övervikt. Men nu upptäcker man att det har allt fler effekter. I studier ser man positiva resultat mot hjärt- och kärlsjukdomar och mot njurproblem.Det finns också förhoppningar om att semaglutid och närbesläktade substanser ska kunna fungera som ett slags bromsmedicin för patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdomar. Just nu pågår en internationell studie på alzheimerpatienter med deltagare på Karolinska Institutet i Huddinge. Men frågan är vad vi vet om de här relativt nya ämnenas biverkningar och långtidseffekter och inte minst vad de kommer att kosta sjukvården. Idag är det endast diabetiker, framför allt med typ 2, som får ämnet subventionerat. Är semaglutid och liknande hormoner på väg att bli vårt vanligaste läkemedel? Medverkande: Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning Lunds universitet; Kerstin Brismar, läkare och diabetesforskare Karolinska institutet Solna, Mikael Rydén; professor och diabetesforskare Karolinska institutet Huddinge; Jenny Vinglid, generalsekreterare Obesitas Sverige; Ylva Trolle Lagerros, docent och forskare Centrum för Obesitas Stockholm; Anne Börjesson Hanson, alzheimerforskare Karolinska institutet.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Erik Hemmingsson är författare och docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan med inriktning på folkhälsa. Han har ägnat många år åt forskning kring övervikt och fetma, både i England (University of Bristol) och på Karolinska Institutet. 2022 släppte han tillsammans med Stina Wollter boken "Kriget mot kroppen".Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Jacob och Erik diskuterar tre olika ämnen i avsnitt 112. Först blir det lite kort om ett bra inslag på Nyhetsmorgon i TV4 där man diskuterade övervikt och feta. Från det går vi över till frågan om gener och fetma och vad det faktiskt betyder när man säger något i stil med att fetma är 50 procent ärftligt eller gener. Efter det så diskuterar vi kort en nyhet om att barn 3-5 år blev tyngre under pandemin men att deras vikt sedan verkar ha återgått till samma som före pandemin så fort vardagen återgick till den som var före pandemin. Till sist diskuterar vi den sista delen i SvD kring ultraprocessad mat, ”Är evidens man sällan ser kring mat och hälsa”. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om påsklov och landslagsfotboll (00:07:58) Ett bra inslag i Nyhetsmorgon kring fetma med "doktor markus" (00:16:38) Fetma och övervikt hos små barn ökade under pandemin men har gått ner igen (00:26:55) Del fyra om ultraprocessad mat i SvD, aka när Jacob spårar iväg
Börslunch tar sig i detta avsnitt an läkemedelssektorn. Tillsammans med gästerna Ellinor Hult, Health Invest och Johan Unnerus, Redeye analyseras Novo Nordisk, Bioarctic, Xvivo Perfusion, Calliditas, Camurus och Fusion Pharmaceuticals.
Medicinen har omtalats som en revolution inom fetmabehandlingen. Den har fått kilona att rasa – men efterfrågan att rusa- så till den grad att den har blivit en bristvara. Men hur fungerar den egentligen? Hur mycket kan man förvänta sig att gå ner i vikt? Och vad händer om vi slutar med medicinen? Hindrik Mulder, professor i ämnesomsättning vid Lunds universitets diabetescentrum och läkare vid Skånes universitetssjukhus intervjuas av Eva Bartonek Roxå.
Fetma är ett globalt folkhälsoproblem och i dag klassas ungefär varannan vuxen finländare som överviktig. Forskare efterlyser omfattande samhällsåtgärder för att råda bot på befolkningens skenande viktökning. Vi vet att det finns sjukdomar kopplade till övervikt, men vi vet också att en stigmatisering av personer med övervikt kan bidra till ohälsa. Hur ska vi prata om problemet med fetma i samhället utan att skuldbelägga personer med övervikt? Hur ska vi bli bättre på att prata om vikt på ett mer konstruktivt sätt? I Slaget efter tolv på torsdag 14.12 möts överviktsläkare André Heikius, Rasmus Isomaa, utvecklingspsykolog och ordförande för Ätstörningsförbundet samt Emma Geisor, kreatör som i flera år engagerat sig i diskussioner kring kroppspositivism. Lina Frisk leder ordet. Slaget efter tolv torsdag klockan 12:03 i Yle Vega. E-post: slaget@yle.fi
Läkaren Vincent Flinck Amble-Naess gästar podden och konstaterar att det idag finns effektiv medicinsk behandling för viktnedgång. Frågan är bara vem som har rätt till medicinen och vem som ska betala för den? Istället för att göra det enkelt att få tag på en medicin som skulle kunna hjälpa många, gör man det svårt, varför då?
Markus Krunegård avslöjar dom hemliga siffrorna kring sin finska spelning på Mosebacke.Fredrik Boltes om sin tjockumentär och HUR han hade MAGE att inte låta en enda kvinna komma till tals i sin film.Senior-yoga-influencern Lotta Sebzda om sin otroliga framgång på instagram.Linda Skugge är rasande på samtiden som vanligt och vi har en otrolig morgon i bakfyllans fnissiga tecken!Tack för att ni lyssnar vi älskar er!Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I detta avsnitt är Erik Dunåker jävig då han precis denna vecka börjat arbeta för ett företag som bland annat hjälper personer med fetma att gå ner med hjälp av sådana mediciner som vi tar upp i avsnittet. Fetma och fetmamediciner är ämnet för dagen i avsnitt 80 av Hälsoveckan by Tyngre där avsnittet börjas med att diskutera en nypublicerad studie där man har undersökt hur vanligt det är att människors vikt förändras över tid på olika vis. Till exempel så visade studien att av 4 miljoner personer med BMI 30-35 så var det endast 1 av 150, eller 0,7% som gick ner till normalspannet för BMI, 18,5-15. Överlag är datan tydlig med att stora förändringar i vikt är ovanliga i befolkningen även om en hel del går från till exempel BMI 30-35 till BMI 25-30 och vice versa. Efter det så diskuterar vi fetmamedicinerna som har kommit på marknaden de senaste åren och andra som är på väg ut. Vi går igenom lite kring hur studierna har sett ut, vad man finner för effekter, vad man tror kring biverkningar. Vi lägger också ett lite större fokus på SELECT som är en nyligen avslutad studie där man fann att medicinen Semaglutid minskade risken för en allvarliga kardiovaskulära händelser, hos personer med fetma och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom, med 20 procent. Till sist nämner vi också kort även en artikel i DN där Isobel Hadley-Kamptz lyfter flera bra poänger runt fetmamedicinerna och hur de diskuteras av vissa typer, Varför firar inte alla mirakelmedicinen mot övervikt?. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack kring livet och verifieringar på sociala medier (00:09:05) Sannolikheten att någon i befolkningen tappar 5% vikt eller går ner till normalvikt beroende på utgångsläget (00:13:21) De flesta stannar inom sin BMI-kategori över 3-13 år (00:20:44) Andelen personer som går från kategori ovanför normalvikt till normalvikt (00:24:29) De flesta som vill gå ner i vikt har väldigt höga förväntningar och ser därför nästan allt som ett misslyckande (00:31:01) Allmänt snack kring dagens nyare fetmamediciner baserade på så kallade intekriner (00:36:53) Medicinerna idag och det nästa som är på gång (00:38:45) Resultaten för de här studierna är upprepade i flera stora RCT med tusentals deltagare (00:43:56) Semaglutid har betyande effekt på hjärt och kärlsjukdom hos personer med fetma och andra riskfaktorer (00:48:38) Andra inkommande mediciner har haft större effekt i sina studier (00:53:10) De kända biverkningarna just nu är samtliga snälla (00:54:28) Medicinerna funkar genom att ändra på människors förhållande till mat (00:56:59) EMA tittar för närvarande på en eventuell ökning i självmordsrisk (00:59:05) Det är flera varianter på fetmamediciner på gång idag (01:01:52) När ska man sätta in en sådan här medicin om bilden för biverkningar förblir lika positiv? (01:05:11) En bra krönika i DN om varför så många trots allt verkar negativa mot medicinerna (01:07:03) Det är en bedrift att vara normalviktig som vuxen idag men mycket beror ändå på dina gener (01:11:25) Erik är jävig då han precis börjat ett nytt jobb med att hjälpa fetmapatienter med bla de här medicinerna
VI FYLLER ÅR! Podden fyller whisky – tre år – och vi ställer oss frågan om man blir tjock av whisky (och duckar för svaret). Översvämning. konkurs och eld – veckans destilleri 12" remix Benrinnes hade en tuff start. Men så bra det blev! NYHET: Nu startar vår serie med veckans whiskyperson. Först ut: Aeneas Coffey, mannen bakom Coffey-pannan, aka mannen som körde kaffebönor i spritkoket. En trea whisky fyller whisky! Tre år banne oss! Vad var det i glaset? Mathias hade Skrewball, Peanut butter whiskey: https://www.skrewballwhiskey.com/ David hade Sherry Darling Ferie: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/112137/bergslagens-06-year-old-ber Jeroen körde BK på Berg batch 3! Den här: https://www.whiskybase.com/whiskies/whisky/190883/high-coast-berg Whisky och kalorier Kolla in Systembolaget: https://www.omsystembolaget.se/folkhalsa/kropp-och-halsa/halsa/alkohol-kalorier/ https://www.drinkaware.co.uk/facts/alcoholic-drinks-and-units/units-and-calories-in-alcoholic-drinks/whisky Veckans destilleri 12” remix: Benrinnes! Vi kan starkt rekommendera sherrybomben Benrinnes 15 på 43%, 599 bagis på Systembolaget: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/benrinnes-4135401/ Benrinnes historia: https://www.malts.com/en-us/brands/benrinnes/history-of-benrinnes The Big Amalgamation 1925: https://www.taylorfrancis.com/chapters/mono/10.4324/9781315760988-20/managing-decline-brands-marketing-two-mergers-big-amalgamation-1925-guinness%E2%80%93dcl-1986-geoffrey-jones-nicholas-morgan Sim Saladin! https://www.entreawhisky.se/50 Mer om destilleriet, inklusive lite foton: https://www.whisky.com/whisky-database/distilleries/details/benrinnes.html https://scotchwhisky.com/whiskypedia/1821/benrinnes/ Det saknas knappast oberoende buteljeringar av Benrinnes, kolla här bara: https://www.masterofmalt.com/distilleries/benrinnes-whisky-distillery/ Intressanta whiskypersonligheter, #1: Aeneas Coffey Här lite om Coffey: https://scotchwhisky.com/magazine/whisky-heroes/20740/aeneas-coffey/ Kerr, J. J., ”Aeneas Coffey and his patent still”, Dublin Historical Record 9 (1946:1), s. 29–36. Här ett poddavsnitt som vi frankt erkänner att vi själva inte lyssnat på: https://storiesandsips.com/history-of-irish-whiskey-episode-5/ Kolla också: https://en.wikipedia.org/wiki/Aeneas_Coffey Och här, med en del foton på Coffeypannor faktiskt: https://www.linkedin.com/pulse/distilled-genius-aeneas-coffey-kenneth-l-mitchell/ Spirit of Hvens vodka heter faktiskt Coffey Vodka, destillerad i Coffeypannan av trä: https://www.systembolaget.se/produkt/sprit/spirit-of-hven-3476102/ Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960
Hur ska man som förälder prata med sitt barn om övervikt? Med förskolan? Hur många barn har övervikt? Varför drabbas bara vissa? Vad ska man servera - utan ett stenhårt schema? Hur får man ihop matlagningen med flera barn? Och varför är risken större för ohälsa - både fysisk och psykisk? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström möter Paulina Nowicka - familjeterapeut, docent i pediatrisk vetenskap och professor i kostvetenskap. Läs mer: * Karolinska Institutet: Paulina Nowicka (https://medarbetare.ki.se/people/paulina-nowicka) * Bonnier Fakta: Hälsovikt för ditt barn (Paulina Nowicka) (https://www.bonnierfakta.se/bocker/282949/halsovikt-for-ditt-barn/) Lyssna också på: * BVCpodden 126: Fysisk aktivitet: "Vi måste släppa ut barnen - utan föräldrar!" (https://bvcpodden.fireside.fm/126) * BVCpodden 117: Övervikt: "Vi pratar om hälsa - inte utseende" (https://bvcpodden.fireside.fm/117) * BVCpodden 110: Fysisk aktivitet: Rör sig barn för lite? (https://bvcpodden.fireside.fm/110) * BVCpodden 93: Motiverande samtal: "Det kan verkligen hjälpa föräldrarna" (https://bvcpodden.fireside.fm/93) * BVCpodden 85: Barn och fetma: "Socker är inget gift, men det borde beskattas" (https://bvcpodden.fireside.fm/85) * BVCpodden 76: Övervikt och fetma: Ny metod stöder föräldrar (https://bvcpodden.fireside.fm/76) * BVCpodden 72: Mat, vikt, föräldraoro: "HUR man äter är viktigare än VAD man äter" (https://bvcpodden.fireside.fm/72) * BVCpodden 58: Hur pratar man om barn och övervikt? (https://bvcpodden.fireside.fm/58) * BVCpodden 47: Fetma och övervikt hos barn (https://bvcpodden.fireside.fm/47) Special Guest: Paulina Nowicka.
Mejla din historia eller dina frågor till drama1podden@gmail.com eller Drama1podden på instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
2022 års sista avsnitt är här. Vi pratar om vetenskapens högtid Nobel, och årets nobelpris i fysiologi eller medicin som tilldelades Svante Pääbo som har kartlagt arvsmassa från neandertalare. Vi svarar även på en lyssnarfråga som handlar om ifall choklad verkligen kan skydda mot stroke. Dessutom diskuteras några artiklar från dagspressen kring periodisk fasta och kompressionsstrumpor. Gott slut och Gott nytt år! Länkar finns som vanligt på: https://www.fortasana.se/fortasanabloggen/
Hur kan man på ett respektfullt sätt bemöta den gravida med övervikt och se till att det blir en komplikationsfri graviditet och förlossning?Närmare 30 procent av de gravida som skrivs in i mödrahälsovården har övervikt eller obesitas. Det är en grupp som behöver extra uppmärksamhet och omsorg för att minska risker för komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Samtidigt visar studier att personer med övervikt ofta blivit illa behandlade eller kränkta av någon inom vården. Veckans gäst i podden är Eva Wiberg-Itzel, docent, förlossningsöverläkare och grundare av Viktigprojektet på Södersjukhuset i Stockholm. Eva är även aktuell med boken Övervikt & Obesitas vid graviditet, en bok som utbildar vårdpersonal kring gott omhändertagande och god vård av gravida med övervikt eller obesitas.Missa inte podavsnittet med Evas råd till dig som är gravid, och till dig som är vårdpersonal och möter gravida och födande. Länk till Eva Itzels blogg: Blogg | Doktor EvaVeckans avsnitt sponsras av MAM Tips: Lyssna även till vår systerpodd - AMNINGSPODDEN Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Snösmockan. Grundlagsändringen. Fotbolls-VM och armbindeln. Åska mitt i snöfallet. Fetma och kroppsaktivism. Bråk mellan L och SD. Tyst klippning. Rehabilitering av hjärnskador. Migranter ska skickas till Rwanda.
Erik Hemmingsson är författare och docent vid Gymnastik- och idrottshögskolan med inriktning på folkhälsa. Han har ägnat många år åt forskning kring övervikt och fetma, både i England (University of Bristol) och på Karolinska Institutet. 2022 släppte han tillsammans med Stina Wollter boken "Kriget mot kroppen". Följ Erik på Instagram: @erik_hemmingsson Följ Stina på Instagram: @stinawollter Hela avsnittet + bonusmaterial hittar du på www.patreon.com/hurkanvi Om du vill lyssna på våra längre samtal kan du köpa loss enstaka avsnitt för 60 kronor på www.voyd.tv/sv-SE/m/c/hur-kan-vi- Samtalet fortsätter i Eftersnack på www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla tidigare avsnitt hittar du på www.hurkanvi.se Boka Navid som föreläsare, samtalsledare eller moderator via boka@hurkanvi.se
Elinor Svensson är komiker och denna vecka pratar vi om fetma. Det finns ett bonusavsnitt på 16 minuter för dig som donerar valfri summa till den här podden på Patreon: https://www.patreon.com/arkivsamtalSwish: 0760724728Twitter: @gardenfors#arkivsamtalInstagram: @gardenforsFacebook: Arkiv Samtal - eftersnackgruppenStandup med Simon Gärdenfors: https://www.gardenfors.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
En övervikt i graviditet kan medföra många komplikationer. Idag pratar Karin med barnmorskan Anna om hur de tänker inom vården och vad man gör om en gravid kvinna är överviktig. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Googlar du på "bränna fett" så är det svårt att veta vad som faktiskt kommer hjälpa. Ska du klicka på rubriken "25 Tips För Att Bränna Fett Snabbt" eller "Så lär du kroppen att bränna fett - 10 effektiva sätt"? Eller varför inte klicka på annonsen högst upp som stolt säljer Fettförbrännare? Många svåra val...Men vad skulle du säga om vi sa att du ska sluta bry dig om att bränna fett? För att bränna fett kommer inte automatiskt göra att du också tappar fett. Lyssna på detta avsnitt så reder vi ut det. -Följ Smartare Fitness på Instagram, Facebook, Youtube & TikTok.Skriv upp dig på vår VIP-lista för gratis mailutskick om hur du på ett smartare sätt kan optimera din träning, kost och hälsa. Du kommer även få reda på när vi släpper nya produkter först av alla.För mer från oss, gå in på smartarefitness.se
Skulle du vara beredd att betala mer för lördagsgodiset, chokladkakan eller läsken? Debatten om sockerskatt har blossat upp igen. Hör fetmaforskaren Claude Marcus och liberala debattören Kajsa Dovstad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi pratar också om hur våra konsumtionsvanor förändras nu när restriktionerna släpps. Det blir reportage om elbilar och så svarar Plånbokens privatekonomiska expert Patrick Siegbahn på lyssnarfrågor. Programledare: Pia FridénProducent: Erik Laquist
Skulle du vara beredd att betala mer för lördagsgodiset, chokladkakan eller läsken? Debatten om sockerskatt har blossat upp igen. Hör fetmaforskaren Claude Marcus och liberala debattören Kajsa Dovstad. Vi pratar också om hur våra konsumtionsvanor förändras nu när restriktionerna släpps. Det blir reportage om elbilar och så svarar Plånbokens privatekonomiska expert Patrick Siegbahn på lyssnarfrågor. Programledare: Pia Fridén Producent: Erik Laquist
I avsnitt 58 tar vi oss två lyssnarfrågor. Den första handlar om fruktos och om kolhydrater är boven till all fetma eller om det ändå är den totala mängden energi som spelar störst roll. Den andra frågan handlar om fjällvandring och vad som händer i kroppen och Jessica får prata om sina favoriter – mitokondrierna! Alla länkar finns på: https://www.fortasana.se/fortasanabloggen/
Gravida med högt BMI kan ha ökad risk för komplikationer och därför är det viktigt med råd, hjälp och stöd via barnmorska och mödravårdsläkare för att försöka minimera dessa risker.Risker för mamman är t ex att utveckla graviditetsdiabetes, högt blodtryck och havandeskapsförgiftning samt komplikationer vid och efter födseln som akut kejsarsnitt, stor blödning, blodpropp och infektioner.För barnen till gravida med fetma ökar bl a risken för födelsevikt > 4000 g, skulderdystoci (att barnet fastnar med sina axlar vid framfödandet) och lågt Apgar (skattningsskalan där BM bedömer hjärtfrekvens, andning, färg, muskeltonus och retbarhet hos barnet) vid 1 resp 5 och 10 minuts ålder.Livsstilsförändringar vad gäller kosthållning, vardagsmotion, träning och kosttillskott har visat goda resultat. Gravida med fetma kan också ha en större oro och rädsla inför sin förlossning än andra gravida därför behöva extra stöd kring detta.På Södersjukhuset i Stockholm startas nu Viktigmottagning, för gravida med BMI >35 som planerar att föda på Södersjukhuset. Målet är att med hjälp av individuell rådgivning och stöd minska komplikationsriskerna och förbättra utfallet för mor och barn. I vårt podcastavsnitt intervjuar vi dr Vangelis Patavoukas, spec.läkare i obstetrik och gynekologi, och en av initiativtagarna till mottagningen. Vi får höra om de besök och insatser mottagningen erbjuder, om individuell riskbedömning och skräddarsydd behandling!Vill du som gravid skriva in dig på mottagningen (BMI 35 eller över, och önskan om att föda på Södersjukhuset) är du välkommen att kontakta viktigmottagning@gmail.com. Du kan också be din barnmorska skicka en remiss i samband med ditt inskrivningsbesök! Vi finns på www.babyzblogg och @babyzpodcast -följ oss gärna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Markus Brissman, leg. sjukgymnast, försvarade nyligen sin avhandling om fetmakirurgi hos tonåringar och vuxna med titeln ”To cut or not to cut”. I samtalet med docent Wim Grooten diskuteras ämnet i stort samt resultat från de olika studierna. Fysioterapeutiska aspekter av fetma och övervikt, mät- och behandlingsmetoder, the obesitas paradox och ett antal myter belyses.
Kunskap om fetma ger dig en bättre chans att hantera ditt välmående då det gäller vikten. Det här avsnittet är kopierat ur en fotbollspodcast som gjorts tidigare i år för Fotbollsfabriken Finland. Besök www.fotbollsfabriken.fi Intromusik från: https://freesound.org/people/frankum/sounds/384306/
Över en miljon vuxna svenskar lever med fetma, och många studier visar att övervikt och fetma är riskfaktorer i pandemin. Hur länge är det rimligt att människor med fetma väntar i vaccinationskön? Inte förrän i våras började det svenska intensivvårdsregistret systematiskt samla in uppgifter om patienternas längd. Hittills har det därför varit svårt att studera sambanden mellan högt BMI och svår covidinfektion, men både svensk och internationell forskning har publicerat resultaten att övervikt och fetma är tydliga och oberoende riskfaktorer. Men i Folkhälsomyndighetens prioriteringar krävs extrem fetma, minst BMI 40, och dokumenterad nedsatt lungkapacitet och förmåga att hosta upp slem, för att prioriteras upp från vaccinationsfas 4 till 3. Det här borde ändras, menar Joanna Uddén Hemmingsson från Svensk förening för obesitasforskning och KI-forskaren Per Svensson. I programmet medverkar också Jenny Vinglid, generalsekreterare riksförbundet HOBS, intensivvårdssjuksköterskan Marie Eriksson, Johnny Hillgren, Svenska intensivvårdsregistret och Carina som lever med fetma sedan många år. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
Över en miljon vuxna svenskar lever med fetma, och många studier visar att övervikt och fetma är riskfaktorer i pandemin. Hur länge är det rimligt att människor med fetma väntar i vaccinationskön? Inte förrän i våras började det svenska intensivvårdsregistret systematiskt samla in uppgifter om patienternas längd. Hittills har det därför varit svårt att studera sambanden mellan högt BMI och svår covidinfektion, men både svensk och internationell forskning har publicerat resultaten att övervikt och fetma är tydliga och oberoende riskfaktorer. Men i Folkhälsomyndighetens prioriteringar krävs extrem fetma, minst BMI40, för att prioriteras upp från vaccinationsfas 4 till 3. Det här borde ändras, menar Joanna Uddén Hemmingsson från Svensk förening för obesitasforskning och KI-forskaren Per Svensson. I programmet medverkar också Jenny Vinglid, generalsekreterare riksförbundet HOBS, intensivvårdssjuksköterskan Marie Eriksson, Johnny Hillgren, Svenska intensivvårdsregistret och Carina som lever med fetma sedan många år. Programledare Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
Varför tycker många inom barnhälsovården att det är så svårt att tala om övervikt? Hur pratar man med barn och föräldrar? Vad är ett bra samtal? Ska barnet vara med? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström möter Catharina Neovius, BHV-sjuksköterska och vårdutvecklare. Läs mer: * Riksförbundet HOBS - Hälsa oberoende av storlek (https://www.hobs.se/#) Lyssna också på: * BVCpodden 110: Fysisk aktivitet: Rör sig barn för lite? (https://bvcpodden.fireside.fm/110) * BVCpodden 85: Barn och fetma: "Socker är inget gift, men det borde beskattas" (https://bvcpodden.fireside.fm/85) * BVCpodden 76: Övervikt och fetma: Ny metod stöder föräldrar (https://bvcpodden.fireside.fm/76) * BVCpodden 72: Mat, vikt, föräldraoro: "HUR man äter är viktigare än VAD man äter" (https://bvcpodden.fireside.fm/72) * BVCpodden 58: Hur pratar man om barn och övervikt? (https://bvcpodden.fireside.fm/58) * BVCpodden 47: Fetma och övervikt hos barn (https://bvcpodden.fireside.fm/47) Special Guest: Catharina Neovius.
Är vårtecken något positivt? Det verkar inte så när man hör veckans lista, av 6 klassiska vårtecken är det egentligen bara ett som klingar positivt, i övrigt verkar våren vara en avskyvärd tid. Träningsdagboken börjar så sakteliga lämna den ensidiga skidrapporteringen bakom sig, även om antalet timmar den här veckan är i lägsta laget så är antalet olika aktiviteter desto större.Ämnet för veckan är SVT:s program Sverige möts om övervikt och fetma. Jonas var påtänkt som gäst men blev i slutändan bortvald. Eftersom vi tycker att Jonas inlägg i debatten är viktigt och värt att höras så ger vi er det här! Håll till godo. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Eon förstörde fornlämningar på norra Öland. Nordeachef åtalas för grovt insiderbrott. Brittiska politiker vill stoppa diskriminerande vaccinpass. Fetma vanligt hos coronapatienter. Forskare: Behövs mer kunskap inom biologisk mångfald. Facebook förbjuder Donald Trumps röst. Över halv miljard Facebook-konton läckta. Belgisk polis attackerade ungdomar med tårgas och vattenkanoner. Sändningen sponsras av teuton-systems.com och dalwebb.se . För fler nyhetsuppdateringar besök nyadagbladet.se . Nya Dagbladet - Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Ansvarig utgivare: Markus Andersson. För att säkerställa att vi kan fortsätta med sändningarna - swisha gärna ett stöd till123 611 30 21. Tack för ditt bidrag!
Listan kallar vi kognitiv dissonans och den innehåller ordentligt sprängstoff, i alla fall i den offentliga debatten av idag. Dagens ämne är fetma och övervikt och hur det förbises som ett grundläggande problem till många formers ohälsa i dagens värld. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Vi reflekterar över alla hjärtans dag, kritiserar nyhetskanalers fokus, Eddie har träffat på creep-gubben från hans drömmar igen, Oskar har skalat ner sitt användande av sociala medier och vi upptäcker att vi har olika sätt att hantera dötid. Allt detta, och mycket hjärtan i avsnitt femton av Dretpodden! KONTAKT: dretpodden@gmail.com
2018 uppgav 51% av befolkningen övervikt och fetma. Fetma kostar cirka 70 miljarder kronor per årInstagram , medlemskap & FacebookLäsa gratis ur mina böcker & min blogg genom att Klicka här
Hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, barn som blir infödda i fetma och oansvariga föräldrarGlöm inte följa mig påInstagram , Youtube & FacebookLäsa gratis ur mina böcker & min blogg genom att Klicka här
Sveriges främsta överviktsforskare, Erik Hemmingsson, gästar LoungePodden för att prata om en av modern tids värsta folksjukdomar och pandemier – fetma- och överviktspandemin. Efter andra världskriget började livsmedelsindustrin sälja en hel del onyttig mat. Och den ultraprocessade skräpmaten i vår kultur ökade exponentiellt på 1980-talet. Under 80-talet hade ca 10 % av USA:s befolkningen fetma. Idag har närmare 40 % fetma och 80 % har övervikt. Dessutom går medellivslängden hos amerikanare bakåt! Även trenden i Sverige ser mörkt ut. Övervikten ökar även här och delar av Sverige har en vikande medellivslängd. Hur har det blivit så? Erik Hemmingsson är epidemiolog, föreläsare och författaren som har skrivit den hyllade populärvetenskapliga boken Slutbantat. I samtalet med Taimaz pratar han om hur vi har hamnat där vi är idag i Sverige. Varför trenden går åt fel håll och vad vi kan göra åt det på kollektiv nivå. Erik förklarar också vilka faktorer som leder till övervikt, hur man kan påverka sin egen tillvaro, psykologin, biokemin, fysiologin och sist men inte minst; varför bantning inte fungerar på lång sikt. Ett otroligt intressant samtal som täcker allt det senaste om övervikt- och fetmaforskning på både socialt och individuellt plan med den otroligt kunniga, pedagogiska och härliga Erik Hemmingsson! GILLAR DU DET VI GÖR? Bli Patreon och stötta LoungePodden med valfri summa per månad på: https://www.patreon.com/taimaz Mer info på https://www.loungepodden.se ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ FÖLJ @loungepodden PÅ ALLA SOCIALA MEDIER! YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A Instagram: https://www.instagram.com/loungepodden Linkedin: https://www.linkedin.com/company/loungepodden Facebook: https://www.facebook.com/LoungePodden Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21
Det var inte länge sedan den brittiske premiärministern avskydde när staten la sig i de engelska kostvanorna. Men hans nära-döden-upplevelse har fått honom på andra tankar. Inte bara om sockerskatten. I dagens avsnitt pratar vi med DN:s Katrine Marçal – som serverar historien om hur kampen mot övervikt blivit Boris Johnsons väg ut ur coronakrisen. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.
I avsnitt 43 pratar vi om vikt! Att gå ner, att gå upp, klass, att använda ordet tjock som ett adjektiv, Adele, 16 weeks of hell, samhällets fettfobi och mycket mer. Utöver det hinner vi också prata om de som tycker jämställdheten gått för långt. Tyck gärna till om innehållet! Instagram: kackelihonsgarden Facebook: Kackel i hönsgården - podcast Vinjett: Hen-Ingvarz - Över bron
I mitten av april gick Socialstyrelsen ut med att fetma är en riskfaktor för svår covid-19. I Sverige har runt 300 000 personer ett BMI över 35. Men vad är det som gör att fetma gör sjukdomen svårare? Medverkande: Joanna Uddén Hemmingsson, läkare och verksamhetsansvarig på Obesitascentrum vid St:Görans sjukhus i Stockholm, och ordförande för Svensk förening för obesitasforskning. Jenny Vinglid, generalsekreterare i föreningen HOBS. Josephine Reijs. Programledare: Katarina Sundberg katarina.sundberg@sverigesradio.se
Kalle Berg och Babs Drougge från P3 Nyheter reder ut och förklarar nyheter i Morgonpasset i P3. Dagens första nyhet handlar om att WHO backar Sveriges Coronastrategi, åtminstone lyfter man fram den som ett framtida scenario för andra länder i världen att gå igenom vi reder ut hur dom tänker och hur stolta vi ska vara. Nästa ämne: Fetma klassas som en riskfaktor i coronakrisen. P3 Nyheters reporter Emma Isberg har snackat med en tjej som har ett samhällsviktigt jobb, men också är överviktig. Hon känner att det är svårt att få ett intyg för att hon tillhör en riskgrupp och nu vet hon inte om hon ska isolera sig eller fortsätta jobba som vanligt.
Ett avsnitt om kroppspositivism blir kroppsnegativt men kan man förvänta sig nåt annat när man lever i ett samhälle som hatar tjocka? Men vad handlar det om då? Vill tjocka bara visa upp sig nakna och varför uppmuntrar de fetma? Er favoritduo pratar om rätten till sin kropp även som tjock, ondgör sig över smala som kapar debatten och om kroppsångest som är svår att bli av med. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Den finska staden Seinäjoki har haft en särskild metod att minska barnfetman - och påstått sig ha halverat övervikten. Flera länder i världen har följt efter. Men siffrorna håller inte. Seinäjoki i Finland blev världsberömt för fem år sedan när WHO lyfte fram att staden halverat andelen barn med övervikt och fetma. Men Vetenskapsradions och finska YLEs granskning visar att statistiken är missvisande. I själva verket har barnövervikten inte minskat i Seinäjoki nämnvärt och metoden som kopierats av flera länder ifrågasätts nu. Att den påstådda minskningen av barnens övervikt inte har funnits där har ansvariga i Seinäjoki vetat om i flera år, visar Vetenskapsradion Hälsa i samarbete med YLE. Men det har man inte kommunicerat till media och allmänhet. Programledare: Johan Bergendorff johan.bergendorff@sverigesradio.se Producent: Lars Broström lars.brostrom@sverigesradio.se
Om man är ofrivilligt barnlös som kvinna och samtidigt har ett BMI på runt 30-35 kan det vara mycket svårt att få hjälp. Många kliniker kräver en viktnedgång innan påbörjad ivf-behandling. Dr Ann Thurin Kjellberg arbetar på reproduktionsmedicinska enheten på Sahlgrenska i Göteborg. Där har man tillsammans med Merck genomfört en av de största studierna någonsin för att titta på om viktnedgång bland kvinnor med ett BMI mellan 30-35 påverkar ivfbehandlingarna. I det här avsnittet så pratar vi om olika resultat kring ivf bland överviktiga men framförallt feta kvinnor. Om råden, resultaten och resonemangen kring detta. Vi diskuterar Sverige i jämförelse med omvärlden! Tack Ann för ditt engagemang för dessa kvinnor och för att du kom till studion. Tack Merck för att ni sett detta område som viktigt att satsa på!
Fetma och övervikt bland barn ökar på många håll i världen. Vilka samhällsaktörer behöver samarbeta för att vända den dåliga trenden? Och hur stort ansvar har föräldrarna och skolan? I det här avsnittet pratar vi med forskaren Emilia Hagman från Karolinska Institutet och kocken och författaren Johanna Westman om hur vi skapar sunda vanor och de bästa förutsättningarna för våra barn. Matlaboratoriet är en podcast från Openlab. Programledare är Per Styregård. Redaktion: Elise Johanson, Ivar Björkman och Per Styregård. Matlaboratoriet produceras av Soundtelling. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Socker. Är det ett gift? Vad har det med fetma att göra? Blir barn beroende? Blir de mer vilda av socker? Är det bättre med sötningsmedel? Malin Bergström, barnhälsovårdspsykolog, samtalar med Claude Marcus, barnläkare och professor. Lyssna också på: BVCpodden 8: Slipp matkrånglet! (https://bvcpodden.fireside.fm/8) BVCpodden 47: Fetma och övervikt hos barn (https://bvcpodden.fireside.fm/47) BVCpodden 58: Hur pratar man om barn och övervikt? (https://bvcpodden.fireside.fm/58) BVCpodden 59: Lyhörd matning kan minska krånglet (https://bvcpodden.fireside.fm/59) BVCpodden 72: Mat, vikt, föräldraoro: "HUR man äter är viktigare än VAD man äter" (https://bvcpodden.fireside.fm/72) BVCpodden 76: Övervikt och fetma: Ny metod stöder föräldrar (https://bvcpodden.fireside.fm/76) Special Guest: Claude Marcus.
"Mer och Mindre" heter ett nytt föräldrastödsprogram för barn med övervikt och fetma. Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström samtalar med två som deltagit i arbetet: Anna Ek, dietist och forskare på Karolinska Institutet och Therese Isenborg, barnhälsovårdssköterska. Läs mer här: Karolinska Institutet: Mer och Mindre (https://ki.se/clintec/mer-och-mindre-studien) Lyssna också på: BVCpodden 8: Slipp matkrånglet! (https://bvcpodden.fireside.fm/8) BVCpodden 47: Fetma och övervikt hos barn (https://bvcpodden.fireside.fm/47) BVCpodden 58: Hur pratar man om barn och övervikt? (https://bvcpodden.fireside.fm/58) BVCpodden 59: Lyhörd matning kan minska krånglet (https://bvcpodden.fireside.fm/59) BVCpodden 72: Mat, vikt, föräldraoro: "HUR man äter är viktigare än VAD man äter" (https://bvcpodden.fireside.fm/72) BVCpodden 85: Barn och fetma: "Socker är inget gift, men det borde beskattas" (https://bvcpodden.fireside.fm/85) Special Guests: Anna Ek and Therese Isenborg.
I en samtid som tror att lösningen på alla problem är att träna och äta rätt, ses överviktiga lätt som ett samhällsproblem. Men hunger har ofta inte alls med mat att göra, konstaterar Annina Rabe. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades första gången 2018. Just nu är jag mitt uppe i ett garderobsrensningsprojekt. Det tar ganska lång tid, inte bara för att jag inte gjort det på länge och skåpen därför bågnar av diverse tröjor och klänningar jag inte längre använder. Utan för att det är ganska plågsamt. Plaggen väcker minne till liv, minnen från en tid när jag var en annan person. Den personen som var smal. Den som kunde ha vackra kläder eller för den delen vilka kläder som helst, för hon såg ändå okej ut i allt. En person som ter sig som mer och mer avlägsen från den som jag är idag. Jag tänker att den personen måste ha levt ett bekymmerslöst liv. Ett liv utan kroppshat och dåligt samvete, utan att vara en anomali i omvärldens kritiska ögon. Sedan minns jag, att så var det ju inte alls. Den smala personen mådde tvärtom dåligt för jämnan, och detta trots att hon levde upp till alla samtidens krav på slankhet och åtminstone relativ skönhet. Inte hade jag vett att uppskatta det inte. Den icke-smala personen jag - är faktiskt generellt gladare och mer harmonisk, om än inte helt nöjd med sitt utseende. Mer eller mindre omedvetet märker jag att jag delar in mitt liv i före och efter den där hösten när jag plötsligt skenade i vikt och blev den jag är idag. Nej, jag är inte sjukligt överviktig. Jag skulle förmodligen inte kvala in till Biggest Loser eller få en gastric bypass om jag önskade det. Men jag väger definitivt mer än vad man bör göra när man är lika lång som jag. Så har det varit de senaste tio-femton åren, och trots flera försök har jag inte lyckats gå ner de där envisa kilona. Medelåldern gör det inte lättare; inte heller att ha ett stillasittande yrke och därtill mat och vin som intresse. Och mitt problem är knappast ovanligt. Om det nu ens är ett problem. För vem är det egentligen som har bestämt att det är ett problem med övervikt? Man stör liksom hela samhällsordningen om man väger för mycket. Man blir den där felande länken. Men om vi nu ändå skulle säga att det är ett problem så skulle det väl i så fall vara mitt eget, och ingen annans? Ändå känner jag mig ständigt utsatt för omvärldens kritiskt granskande blickar ibland även kommentarer. Vissa dagar känns det som om jag med min lilla övervikt är ett samhällsproblem. Ett välfärdsproblem. I vår gravt kroppsfixerade tid där det entydiga svaret på nästintill varenda fråga är att träna och äta rätt vad nu rätt kost är just den här säsongen, undvik socker, kolhydrater, fett, eller vänta nu, fett får man väl äta eller var det förra veckan? I en sådan tid finns ingen ursäkt för att vara ett fetto. Lösningen framstår som enkel: det är bara att skärpa sig! Man stör liksom hela samhällsordningen om man väger för mycket. Man blir den där felande länken. Det räcker alltså inte med ens egna känslor av otillräcklighet man ska dessutom bära samtidens besvikelse på sina axlar. Och i vår tids stora hyckleri ingår dessutom att alla tränings- och kosttrender saluförs som något som ska få oss att rent allmänt må bättre, när det i själva verket nästan uteslutande handlar om att bli smal. Det indirekta budskapet blir: hur ska man kunna må bra om man inte är smal? Om jag, med en förhållandevis ringa övervikt, ofta umgås med alla dessa destruktiva tankar, känner att mitt värde som människa sitter i hur många kilo jag väger hur skall det då inte vara för dem som enligt alla måttstockar verkligen är feta? Den amerikanska författaren Roxane Gay vet. Större delen av sitt liv har hon varit gravt överviktig, som mest med en vikt på över 250 kilo. I den självbiografiska boken Hunger a memoir of my body berättar hon om ett liv med en kropp som är allas angelägenhet och allmänt byte för allehanda fördomar. På den feta kroppen är det fritt för var och en att projicera sitt eget narrativ. Fetma, precis som hudfärg, är något som inte går att dölja hur mycket du än försöker. Och som tjock, svart, queer och kvinna hamnar Roxane Gay längst ner på statusskalan i nästan vartenda sammanhang. Främmande människor i matvaruaffärer känner sig nödgade att diskret plocka ut varor ur hennes kundvagn Hon utvecklar diverse strategier för att, som hon skriver, överleva i en värld som har mycket lite tålamod eller medlidande för en kropp som hennes. En metod är att vara rolig; att förekomma omvärldens eventuella hånfulla skratt genom att dra fokus till sin övervikt. Hon beskriver hur en gravt överviktig kropp blir allas rättighet att kommentera; inte bara bland familj och vänner. Hur hon ständigt får lyssna på utläggningar om det farliga i att väga så mycket som hon gör. Som om, skriver Gay, jag inte bara var fet utan också fruktansvärt korkad. Dessa råd är utdelade i all välmening, från människor som anser sig bara tänka på hennes bästa. Främmande människor i matvaruaffärer känner sig nödgade att diskret plocka ut varor ur hennes kundvagn och byta ut dem mot något nyttigare. I all välmening. Hon dissekerar hyckleriet och cynismen kring realityshower som "Biggest Loser" och det överdrivna medieintresset för framför allt kvinnliga kändisars vikt. Allt pekar på samma sak: det är den smala kroppen som är normen, allt annat är en avvikelse. Det är ju inte någon okänd slutsats och hennes tankar kring det är kanske inte så nya, men sällan har det beskrivits så hjärtskärande som här. Allt landar till sist i hungern, den som gett boken sitt namn. Hungern som är både fysisk och psykisk och egentligen handlar om helt andra saker än mat. Allting som har med våra kroppars utseende att göra är komplicerat Att vara en fet kvinna är en paradoxal kombination av att vara osynlig och på samma gång ta alldeles för mycket plats. Roxane Gay beskriver hur hon en gång började äta för mycket för att bokstavligen bygga ett pansar kring sin egen kropp. Som 12-åring blir hon brutalt gruppvåldtagen av en klasskamrat och hans kompisar. En klasskamrat hon dessutom är kär i. Hon känner kraftiga skamkänslor och berättar inte för någon om det inträffade. Hon fortsätter till och med att träffa killen som iscensatte våldtäkten ett bra tag efter det inträffade. Skammen leder till att hon börjar äta. Fetman blir en slags rustning, som gör henne obegärlig och skyddar henne mot att utsättas för våldtäkt igen. Varje gång hon börjar banta och träna bort fettet slutar hon tvärt just när det börjar ge resultat. En smalare kropp gör henne mer ömtålig, både bokstavligt och bildligt. Samtidigt är det ju just fetman som gör henne extra sårbar och till ett villebråd för omgivningens hån och missriktade välvilja. Låter det motsägelsefullt? Ja, det är det också. För är det något som Roxane Gays bok visar med plågsam tydlighet så är det är att detta med kroppen inte är enkelt. Det är inte bara att ta sig samman, sluta äta kolhydrater och gå till gymmet. Allting som har med våra kroppars utseende att göra är komplicerat, inkonsekvent och ofta förenat med en grundångest vi inte alltid är beredda att konfrontera. Och detta i en hurtig samtid som inte basunerar ut något annat budskap än att det är enkelt, bara man tar sig samman. Det finns ingen ursäkt för att vara ett fetto. Annina Rabe, litteraturkritiker Litteratur Roxane Gay: Hunger a memoir of my body. Harper, 2017.
Vad gör man om man märker att sitt barn börjar gå upp i vikt? Hur får man ett barn att röra på sig och hur onyttigt är egentligen "snabbmat" som falukorv, fiskpinnar och färdiga köttbullar? I det här avsnittet svarar vi på lyssnarnas frågor om barn och fetma. Vi pratar även med Carolina Klüft, verksamhetschef på Generation Pep, om deras arbete med att få barn att röra sig mer och äta bättre.
Föräldrar från olika länder har de olika oro för barnets vikt. Varför det? Hur ökar man chansen för jämlik hälsa? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström samtalar om mat, vikt och föräldraoro med Sara Ask, dietist och författare. Lyssna också på: * BVCpodden 8: Slipp matkrånglet! (https://bvcpodden.fireside.fm/8) * BVCpodden 47: Fetma och övervikt hos barn (https://bvcpodden.fireside.fm/47) * BVCpodden 58: Hur pratar man om barn och övervikt? (https://bvcpodden.fireside.fm/58) * BVCpodden 59: Lyhörd matning kan minska krånglet (https://bvcpodden.fireside.fm/59) * BVCpodden 76: Övervikt och fetma: Ny metod stöder föräldrar (https://bvcpodden.fireside.fm/76) * BVCpodden 85: Barn och fetma: "Socker är inget gift, men det borde beskattas" (https://bvcpodden.fireside.fm/85) * BVCpodden 103: Vegansk mat: Hur funkar det för små barn? (https://bvcpodden.fireside.fm/episodes/page/103) Special Guest: Sara Ask.
I avsnitt 178 av Tyngre Träningssnack går vi på djupet kring inflammation och vad som menas med antiinflammatorisk kost. Är man intresserad av dieter och hälsa så har man nog inte missat den senaste trenden med storsäljande dietböcker som påstås förmedla en antiinflammatorisk kost. Vilken forskning ligger bakom dessa böcker och vad vet vi idag kring vilken kost som är inflammatorisk och vilken kost som är antiinflammatoriskt? Och är det bra att fokusera på endast inflammationsdelen i kroppen eller riskerar vi att tappa ett helhetsperspektiv? Till vår hjälp i det här avsnittet har vi David Ek som varit med flera gånger som gäst i podden. Om du gillade det här avsnittet så gillar du troligen också de tidigare avsnitten som vi har haft med honom. Det är avsnitt 4, avsnitt 19, Avsnitt 60 och avsnitt 125. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Försnack 00:01:18 David Ek är tillbaka som gäst 00:02:53 Antiinflammatorisk kost - vet vi ens vad det är? 00:03:28 Vad är inflammation? 00:05:40 En typ av låggradig inflammation som vi inte vill ha 00:10:42 Vi vill inte motverka alla inflammationsprocesser 00:12:16 Fetma och för mycket fettmassa har stor inverkan på låggradig inflammation 00:12:36 Försöker man bara påverka ett symptom med antiinflammatorisk kost? 00:14:48 Överskattar vi fettmassa eftersom vi kan mäta det precist? 00:15:52 Vi vet att fettmassa påverkar rent mekanistiskt med 00:18:51 Kroppen hanterar tillfälliga förändringar väldigt bra 00:20:18 Epidemiologiska studier på antiinflammatorisk kost är väldigt tveksamma 00:26:04 Vad innebär de antiinflammatoriska index som finns? 00:31:40 Antiinflammatoriska index är inte bättre än andra index för hälsosam mat 00:35:30 Interventionsstudier där man sett en lägre inflammation 00:37:46 Vissa tillskott som sänker inflammationen försämrar hälsoutfall 00:42:45 En pågående svensk studie på antiinflammatorisk kost och reumatism 00:48:05 Det går att sälja det nya och coola utan att överdriva 00:50:19 Finns det faror med att folk överdriver doserna? 00:54:20 Felaktiga förklaringsmodeller begränsar också människor i onödan 00:59:21 Enskilda livsmedel och deras påverka på inflammationsmarkörer 01:02:41 Interventionsstudierna är svåra att tolka - ett löjligt exempel 01:04:56 Har man testat ett råd eller faktisk fysiologi i en interventionsstudie? 01:06:20 Termen antiinflammatorisk kost för friska ger ingenting nytt
Följ vårt gemensamma konto @tankomnagon på instagram! Sam: @husssamoo på Instagram och Snapchat. Tim: @Timpalimpaa på Snapchat & @Timpalimpaah på Instagram.
Får mitt barn i sig allt som behövs? Kan dom verkligen välja själva? Vad är lyhörd matning? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström samtalar om barn och mat med Sara Ask, dietist och författare. Lyssna också på: * BVCpodden 8: Slipp matkrånglet! (https://bvcpodden.fireside.fm/8) * BVCpodden 47: Fetma och övervikt hos barn (https://bvcpodden.fireside.fm/47) * BVCpodden 58: Hur pratar man om barn och övervikt? (https://bvcpodden.fireside.fm/58) * BVCpodden 72: Mat, vikt, föräldraoro: "HUR man äter är viktigare än VAD man äter" (https://bvcpodden.fireside.fm/72) * BVCpodden 76: Övervikt och fetma: Ny metod stöder föräldrar (https://bvcpodden.fireside.fm/76) * BVCpodden 85: Barn och fetma: "Socker är inget gift, men det borde beskattas" (https://bvcpodden.fireside.fm/85) * BVCpodden 103: Vegansk mat: Hur funkar det för små barn? (https://bvcpodden.fireside.fm/episodes/page/103) Special Guest: Sara Ask.
Ska man prata med barn om övervikt? Hur pratar man med föräldrarna? Hur ska föräldrarna prata med barnen? Barnhälsovårdspskykolog Malin Bergström samtalar med Sofia Trygg Lycke - vårdutvecklingsledare, specialistsjuksköterska i barn- och ungdomsmedicin och grundutbildad psykoterapeut med barn- och ungdomsinriktning. Lyssna också på: BVCpodden 8: Slipp matkrånglet! (https://bvcpodden.fireside.fm/8) BVCpodden 47: Fetma och övervikt hos barn (https://bvcpodden.fireside.fm/47) BVCpodden 59: Lyhörd matning kan minska krånglet (https://bvcpodden.fireside.fm/59) BVCpodden 72: Mat, vikt, föräldraoro: "HUR man äter är viktigare än VAD man äter" (https://bvcpodden.fireside.fm/72) BVCpodden 76: Övervikt och fetma: Ny metod stöder föräldrar (https://bvcpodden.fireside.fm/76) BVCpodden 85: Barn och fetma: "Socker är inget gift, men det borde beskattas" (https://bvcpodden.fireside.fm/85) BVCpodden 93: Motiverande samtal: "Det kan verkligen hjälpa föräldrarna" (https://bvcpodden.fireside.fm/93) Läs mer: Sofia Trygg Lycke: En viktig bok om övervikt (https://www.gothiafortbildning.se/alla-barnhalsovard/en-viktig-bok-om-overvikt-p77411390) Vårdgivarguiden: Övervikt och fetma (https://www.vardgivarguiden.se/Behandlingsstod/halsoframjande-arbete/overvikt-och-fetma/) Special Guest: Sofia Trygg Lycke.
Malin Andersson, utbildad friskvårdsinstruktör, svarar på lyssnarnas frågor om övervikt och fetma. Några frågor som besvaras och diskuteras: ⚫Hur motiverar man människor till att banta sin hund/få de att se att hunden är överviktig? ⚫Kan hunden äter kattens mat ibland? ⚫Är det bättre att hålla hunden lite för smal eller lite för tjock? ⚫Vad är motion egentligen? Ska man fokusera på tiden eller intensiteten? ⚫Hur mycket motion är lagom? ⚫Är det så att för mycket protein är dåligt för hundens njurar? ⚫Hur hjälper man en överviktig seniorhund? Du stöttar podden genom att ge ett valfritt belopp via bankgiro (5065-5042 och märk med SÄSONG 8 eller Swisha och märk meddelandet med SÄSONG 8 till nr:
Drygt hälften av hundarna i Sverige lider idag av övervikt. Precis som för husse och matte kan övervikt ge hundar negativa hälsoeffekter och följdsjukdomar. Jag träffar Malin Andersson, utbildad friskvårdsinstruktör som driver Dogparkour Sweden, som menar att man inte behöver en massa redskap eller dietfoder för att få ner hunden i vikt eller hålla hunden på en bra viktnivå. Många som kommer till Malin med överviktiga hundar frågar ofta efter det bästa bantningsfodret och hon brukar svara med frågan: Hur ser din hunds motionsvanor ut? Problemet ligger inte i vad eller hur mycket hundarna äter, utan hur lite vi hundföräldrar motionerar våra hundar. För att få behålla din hund i livet under lång tid ska du som ägare med andra ord se till att den inte blir överviktig, ge den bra foder och se till att den hålls vältränad. Några frågor som besvaras och diskuteras: ⚫ Hur mycket är egentligen övervikt? ⚫ Hur vet man att hunden väger för mycket eller för lite? ⚫ Hur håller man vikten? ⚫ Krävs det något individuellt upplägg kring hundens viktnedgång eller är det mestadels generella utgångspunkter man ska titta på? ⚫ Hur ser en anpassad plan för en lyckad viktnedgång ut? ⚫ Hur kan man dra ner på energiintaget och samtidigt ha en mätt och tillfreds hund? Du stöttar podden genom att ge ett valfritt belopp via bankgiro (5065-5042 och märk med SÄSONG 8 eller Swisha och märk meddelandet med SÄSONG 8 till nr:
År 2016 passerades en magisk gräns – det var året då över halva mängden av Sveriges befolkning räknades till överviktiga eller feta. Trots det lever många av oss fortfarande med villfarelsen att vi svenskar är sunda. Hur gör vi för att vända trenden? Finns det någon genväg? Hur stark är kopplingen mellan vårt BMI och tarmfloran? Och varför yrar Lina om Djungelboken?
Varför är det så känsligt att prata om barn och övervikt? När blir det farligt? Vad kan man göra åt det? Barnhälsovårdspsykolog Malin Bergström samtalar med barnläkaren Claude Marcus, som har jobbat i många år med de här frågorna. Lyssna också på: BVCpodden 8: Slipp matkrånglet! (https://bvcpodden.fireside.fm/8) BVCpodden 58: Hur pratar man om barn och övervikt? (https://bvcpodden.fireside.fm/58) BVCpodden 59: Lyhörd matning kan minska krånglet (https://bvcpodden.fireside.fm/59) BVCpodden 72: Mat, vikt, föräldraoro: "HUR man äter är viktigare än VAD man äter" (https://bvcpodden.fireside.fm/72) BVCpodden 76: Övervikt och fetma: Ny metod stöder föräldrar (https://bvcpodden.fireside.fm/76) BVCpodden 85: Barn och fetma: "Socker är inget gift, men det borde beskattas" (https://bvcpodden.fireside.fm/85) Special Guest: Claude Marcus.
Peter Bergsten, läkare och forskare i cellbiologi, forskar om barn och övervikt.
Det sägs att majoriteten av våra huskatter är överviktiga men vad innebär egentligen övervikt hos en katt? Hur mår katten av att vara överviktig, hur förhindrar vi det och vad kan vi göra om katten älskar mat men hatar att motionera? Vår veterinär Leilani Nordin ger oss svaren i veckans avsnitt som alltså handlar om överviktiga katter. Glöm inte prenumerera på Kattsnackspodden!
I en samtid som tror att lösningen på alla problem är att träna och äta rätt, ses överviktiga lätt som ett samhällsproblem. Men hunger har ofta inte alls med mat att göra, konstaterar Annina Rabe. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Just nu är jag mitt uppe i ett garderobsrensningsprojekt. Det tar ganska lång tid, inte bara för att jag inte gjort det på länge och skåpen därför bågnar av diverse tröjor och klänningar jag inte längre använder. Utan för att det är ganska plågsamt. Plaggen väcker minne till liv, minnen från en tid när jag var en annan person. Den personen som var smal. Den som kunde ha vackra kläder eller för den delen vilka kläder som helst, för hon såg ändå okej ut i allt. En person som ter sig som mer och mer avlägsen från den som jag är idag. Jag tänker att den personen måste ha levt ett bekymmerslöst liv. Ett liv utan kroppshat och dåligt samvete, utan att vara en anomali i omvärldens kritiska ögon. Sedan minns jag, att så var det ju inte alls. Den smala personen mådde tvärtom dåligt för jämnan, och detta trots att hon levde upp till alla samtidens krav på slankhet och åtminstone relativ skönhet. Inte hade jag vett att uppskatta det inte. Den icke-smala personen jag - är faktiskt generellt gladare och mer harmonisk, om än inte helt nöjd med sitt utseende. Mer eller mindre omedvetet märker jag att jag delar in mitt liv i före och efter den där hösten när jag plötsligt skenade i vikt och blev den jag är idag. Nej, jag är inte sjukligt överviktig. Jag skulle förmodligen inte kvala in till Biggest Loser eller få en gastric bypass om jag önskade det. Men jag väger definitivt mer än vad man bör göra när man är lika lång som jag. Så har det varit de senaste tio-femton åren, och trots flera försök har jag inte lyckats gå ner de där envisa kilona. Medelåldern gör det inte lättare; inte heller att ha ett stillasittande yrke och därtill mat och vin som intresse. Och mitt problem är knappast ovanligt. Om det nu ens är ett problem. För vem är det egentligen som har bestämt att det är ett problem med övervikt? Man stör liksom hela samhällsordningen om man väger för mycket. Man blir den där felande länken. Men om vi nu ändå skulle säga att det är ett problem så skulle det väl i så fall vara mitt eget, och ingen annans? Ändå känner jag mig ständigt utsatt för omvärldens kritiskt granskande blickar ibland även kommentarer. Vissa dagar känns det som om jag med min lilla övervikt är ett samhällsproblem. Ett välfärdsproblem. I vår gravt kroppsfixerade tid där det entydiga svaret på nästintill varenda fråga är att träna och äta rätt vad nu rätt kost är just den här säsongen, undvik socker, kolhydrater, fett, eller vänta nu, fett får man väl äta eller var det förra veckan? I en sådan tid finns ingen ursäkt för att vara ett fetto. Lösningen framstår som enkel: det är bara att skärpa sig! Man stör liksom hela samhällsordningen om man väger för mycket. Man blir den där felande länken. Det räcker alltså inte med ens egna känslor av otillräcklighet man ska dessutom bära samtidens besvikelse på sina axlar. Och i vår tids stora hyckleri ingår dessutom att alla tränings- och kosttrender saluförs som något som ska få oss att rent allmänt må bättre, när det i själva verket nästan uteslutande handlar om att bli smal. Det indirekta budskapet blir: hur ska man kunna må bra om man inte är smal? Om jag, med en förhållandevis ringa övervikt, ofta umgås med alla dessa destruktiva tankar, känner att mitt värde som människa sitter i hur många kilo jag väger hur skall det då inte vara för dem som enligt alla måttstockar verkligen är feta? Den amerikanska författaren Roxane Gay vet. Större delen av sitt liv har hon varit gravt överviktig, som mest med en vikt på över 250 kilo. I den självbiografiska boken Hunger a memoir of my body berättar hon om ett liv med en kropp som är allas angelägenhet och allmänt byte för allehanda fördomar. På den feta kroppen är det fritt för var och en att projicera sitt eget narrativ. Fetma, precis som hudfärg, är något som inte går att dölja hur mycket du än försöker. Och som tjock, svart, queer och kvinna hamnar Roxane Gay längst ner på statusskalan i nästan vartenda sammanhang. Främmande människor i matvaruaffärer känner sig nödgade att diskret plocka ut varor ur hennes kundvagn Hon utvecklar diverse strategier för att, som hon skriver, överleva i en värld som har mycket lite tålamod eller medlidande för en kropp som hennes. En metod är att vara rolig; att förekomma omvärldens eventuella hånfulla skratt genom att dra fokus till sin övervikt. Hon beskriver hur en gravt överviktig kropp blir allas rättighet att kommentera; inte bara bland familj och vänner. Hur hon ständigt får lyssna på utläggningar om det farliga i att väga så mycket som hon gör. Som om, skriver Gay, jag inte bara var fet utan också fruktansvärt korkad. Dessa råd är utdelade i all välmening, från människor som anser sig bara tänka på hennes bästa. Främmande människor i matvaruaffärer känner sig nödgade att diskret plocka ut varor ur hennes kundvagn och byta ut dem mot något nyttigare. I all välmening. Hon dissekerar hyckleriet och cynismen kring realityshower som "Biggest Loser" och det överdrivna medieintresset för framför allt kvinnliga kändisars vikt. Allt pekar på samma sak: det är den smala kroppen som är normen, allt annat är en avvikelse. Det är ju inte någon okänd slutsats och hennes tankar kring det är kanske inte så nya, men sällan har det beskrivits så hjärtskärande som här. Allt landar till sist i hungern, den som gett boken sitt namn. Hungern som är både fysisk och psykisk och egentligen handlar om helt andra saker än mat. Allting som har med våra kroppars utseende att göra är komplicerat Att vara en fet kvinna är en paradoxal kombination av att vara osynlig och på samma gång ta alldeles för mycket plats. Roxane Gay beskriver hur hon en gång började äta för mycket för att bokstavligen bygga ett pansar kring sin egen kropp. Som 12-åring blir hon brutalt gruppvåldtagen av en klasskamrat och hans kompisar. En klasskamrat hon dessutom är kär i. Hon känner kraftiga skamkänslor och berättar inte för någon om det inträffade. Hon fortsätter till och med att träffa killen som iscensatte våldtäkten ett bra tag efter det inträffade. Skammen leder till att hon börjar äta. Fetman blir en slags rustning, som gör henne obegärlig och skyddar henne mot att utsättas för våldtäkt igen. Varje gång hon börjar banta och träna bort fettet slutar hon tvärt just när det börjar ge resultat. En smalare kropp gör henne mer ömtålig, både bokstavligt och bildligt. Samtidigt är det ju just fetman som gör henne extra sårbar och till ett villebråd för omgivningens hån och missriktade välvilja. Låter det motsägelsefullt? Ja, det är det också. För är det något som Roxane Gays bok visar med plågsam tydlighet så är det är att detta med kroppen inte är enkelt. Det är inte bara att ta sig samman, sluta äta kolhydrater och gå till gymmet. Allting som har med våra kroppars utseende att göra är komplicerat, inkonsekvent och ofta förenat med en grundångest vi inte alltid är beredda att konfrontera. Och detta i en hurtig samtid som inte basunerar ut något annat budskap än att det är enkelt, bara man tar sig samman. Det finns ingen ursäkt för att vara ett fetto. Annina Rabe, litteraturkritiker Litteratur Roxane Gay: Hunger a memoir of my body. Harper, 2017.
Idag pratar vi om ett ämne som aldrig verkar gå ur tiden... nämligen kroppen.Det finns något som heter BODY POSITIVISM och det är väldigt Viktigt och Bra att det finns. Alla ska älska sina kroppar och alla storlekar är vackra. Men om man älskar sin kropp ska man ta hand om den. Fetma är farligt, så är det bara.Vi pratar även om sociala mediers påverkan och influensers ansvar.In och lyssna på ett väldigt ärligt och viktigt avsnitt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Smaka nytt? "Taco-modellen"? För lite mat? För mycket? Och socker...? Här får du svar på alla frågor. Och hjälp att ge ditt barn matglädje. Barnhälsopsykolog Malin Bergström samtalar med Sara Ask, dietist och författare. Lyssna också på: * BVCpodden 47: Fetma och övervikt hos barn (https://bvcpodden.fireside.fm/47) * BVCpodden 58: Hur pratar man om barn och övervikt? (https://bvcpodden.fireside.fm/58) * BVCpodden 59: Lyhörd matning kan minska krånglet (https://bvcpodden.fireside.fm/59) * BVCpodden 72: Mat, vikt, föräldraoro: "HUR man äter är viktigare än VAD man äter" (https://bvcpodden.fireside.fm/72) * BVCpodden 76: Övervikt och fetma: Ny metod stöder föräldrar (https://bvcpodden.fireside.fm/76) * BVCpodden 85: Barn och fetma: "Socker är inget gift, men det borde beskattas" (https://bvcpodden.fireside.fm/85) * BVCpodden 103: Vegansk mat: Hur funkar det för små barn? (https://bvcpodden.fireside.fm/episodes/page/103) Special Guest: Sara Ask.
Fetma, doping, set-point och olika kroppstyper är några av ämnena som tas upp med Jacob Gudiol denna gång. 00:09:11 – Gäst in 01:35:46 – Gäst ut
Fetmaoperationer är en vanlig behandling mot sjuklig övervikt hos vuxna. Torsten Olbers vill ta reda på om det fungerar på samma sätt med barn och ungdomar. Varför är det kontroversiellt med fetmaoperationer? En av förklaringarna kan ligga i synen på fetma. Trots att sjukdomen till 80% beror på gener är den allmänna uppfattningen att ens vikt beror på hur bra eller dåligt man "sköter sig". Liveinspelning från Vetenskapsfestivalen i Göteborg 12 maj 2017. Torsten Olbers är docent vid Sahlgrenska akademin och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Akademiliv är en podcast från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Kontakt oss gärna på akademiliv@gu.se · http://sahlgrenska.gu.se
För den som kan stå ut med en del trams så bjuds det på kolesterolsänkande läkemedel, kroppsliga funktioner, glad fetma samt John Candy. Mycket nöje. --- email: poddenrimligheten@gmail.com "Rimligheten" på facebook för extramaterial "Enveten skaplig pod. Av forskare för gemene hen"
Fetma, bilkörning, åldersgränser på filmer, feber i alla dess former samt grundämnet krom. Även kritik av nobelstiftelsens karaktärsbedömning. --- email: poddenrimligheten@gmail.com "Rimligheten" på facebook för extramaterial "Enveten skaplig pod. Av forskare för gemene hen"
Du har väl inte missat det senaste avsnittet av Coltings Nakna Sanning! Vi tar fajten och debatten kring de senaste massmediala dumheterna kring kött och fetma och gör slarvsylta av den absurda tolkningen av den aktuella studien som ligger till grund för de här rubrikerna. Självklart är det så att man INTE blir fet av (oprocessat) kött, en basföda som följt människan i hundratusentals år. Fetma är en väldigt ny företeelse och har med nya livsmedel att göra. Typ raffinerat socker. Som funnits i 200 år. Och som nu är allerstädes närvarande. Connect the dots… Dessutom pratar vi @otillo och hela den anmärkningsvärda resan som det eventet gjort och hela sporten swimrun för den delen. Jonas berättar också om sina fantasier kring den pipande dammsugaren. Plus mycket ironi och satir. Laddat! Magiskt! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Vi lär oss om övervikt och fetma, vad det beror på, hur samhället ser på det och vad man kan göra för att undvika det. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Om kopplingen mellan med gener och fetma med Erik Ingelsson, professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper och Science for Life Laboratory, Uppsala universitet. Programledare är Madeleine Nilsson.
Jag har gått in i klädaffärer och sagt saker som: "Jag söker ett par jeans i storlek häst!. Jag vet inte om det varit ett sätt att skydda expediten, så att hon inte ska känna sig dum när storleken hon föreslår är för liten. Bättre börja riktigt stort och gå neråt... Eller har det varit ett sätt att skydda mig själv - så att jag inte ska bli ledsen när expediten föreslår för trånga byxor. Jag vet inte. Jag har ju tränat mycket genom åren. Tränat och lärt mig vad som är bra kost och mindre bra - och riktigt dålig. Jag vet vad som är nyttigt och onyttigt. Jag vet vad priset är för att äta för mycket av det som gör mig tjock. Ändå är jag ju inte jättetjock. Många ser mig nog som helt normal, men JAG är sällan nöjd med vad jag ser i spegeln. -Katarina Hultling Lördagens program blir Katarina Hultlings premiär och handlar om kroppsideal, bantning och fetma. Vi får höra Kalle Norrhäll berätta om hur han efter många år som överviktig gick ner 45 kilo på ett halvår - men som numera fokuserar på att må bra på insidan. Professorn och överläkaren Mai-Lis Hellénius berättar om vad hon och hennes nordiska forskarkollegor har kommit fram till är bäst för hälsan. Komikern Cecilia von Strokirch berättar om sitt jojobantande som ledde till en föreställning och etnologen Fredrik Nilsson ger oss det historiska perspektivet på detta med kroppsideal. Producent: Erik Klarén
Lata, giriga och opatriotiska. Så har man allt sedan 1800-talet betraktat överviktiga män. Ett synsätt som har sitt ursprung i tankar om nationalism och kapitalism. - Fetma hade tidigare varit en symbol för välstånd och rikedom, men kom under det sena 1800-talet att bli synonymt med borgerlighetens sämsta sidor, berättar etnologen Fredrik Nilsson som kartlagt de feta männens historia. I Vetenskapsradion Historia förhandstittar Tobias Svanelid också på det mytiskt laddade ödesdatumet 21 december 2012. Enligt mayaindianerna är det sista dagen i deras så kallade long count, vilket av bland annat Hollywood har tolkats som jordens undergång. Men enligt religionshistorikern Bodil Liljefors Persson finns det ingen större anledning att vara rädd. - Jag är mer nyfiken än rädd på vad som kommer att hända, säger hon.
I dagens program: Dagens Nyheters vetenskapsreporter Karin Bojs, som tillsammans med medicinreporterna Anna Bratt skrivit boken Vikten av gener, hur DNA påverkar din vikt.