Podcasts about nytta

Hans Rosenfeldt med en klocka och en pratglad panel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Hans RosenfeldtI panelen: Pia Johansson, Eric Stern, Helena Lindegren och Mark Levengood.Enmanzbandet Erland = Erland von HeijneInspelning och redigering: Susanne MartinssonProducent: Mette GöthbergSpelades in 16 december 2024 i Lilla Studion på Kulturhuset i Stockholm.

Våre to gode venner så begge til Italia når de ville finne frem noe spennende til nyttår dog gikk de to forskjellige veier. Virkelig forskjellig. Søl og sprut blir det også når de setter i gang, men de kommer også med gode råd om når man drikker hva. Bellavista Franciacorta Alma Cuvée Brut / kr. 369,90 / Varenummer: 3310601 Medici Ermete Carezza Lambrusco di Sorbara / kr 254,90 / Varenummer 14957201 See omnystudio.com/listener for privacy information.

Djurgården har tagit sig vidare i Conference League som ett av topp åtta-lagen. Svenskmötet mellan Tottenham och Manchester United blev både roligt och dystert ur svenskperspektiv. Och ett lass flyttlådor har dykt upp på IFK Göteborgs kamratgården. Med: Wilhelm Edlund

Djurgården har tagit sig vidare i Conference League som ett av topp åtta-lagen. Svenskmötet mellan Tottenham och Manchester United blev både roligt och dystert ur svenskperspektiv. Och ett lass flyttlådor har dykt upp på IFK Göteborgs kamratgården. Med: Wilhelm Edlund

Skogen är en klimathjälte eftersom den lagrar så mycket koldioxid. Men det går att öka den lagringen ännu mer. Vi möter Johan Bergh, professor i skogsskötsel, som berättar hur vi kan öka skogens klimatnytta. Johan lär oss om fotosyntes, respiration, skogens kolbalans och varför barkborrarna blir allt fler. Vi pratar också om hur skogen påverkas av ett varmare klimat och vilka träslag man bör satsa på. 

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Filadelfiakyrkans verksamhet finansieras med frivilliga gåvor. Vill du vara med och bidra att täcka kostnaderna? Bli månadsgivare för 99kr i månaden. https://www.filadelfiakyrkan.se/online#signup Engångsgåva. Swisha: 123 311 76 94 https://www.filadelfiakyrkan.se/bidra

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Johannes Klenell är författare, poddare och kulturredaktör på tidningen Arbetet, där han varit verksam sedan 2018. Sedan 2007 har han också arbetat med projektet ”Northern Lights” vars syfte är att lansera svensk seriekonst i utlandet och då framför allt i USA. 2017 debuterade han med romanen "Det fria ordet" och samma år var han även pressekreterare för Vänsterpartiet. År 2020 nominerades han till priset som Årets stilist. Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jacob och Wille diskuterar artikeln Risk of bias in exercise science: A systematic review of 340 studies i veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack. För att forskning ska få högre tillförlitlighet och oftare visa på hur världen faktiskt fungerar så behöver den vara bra utförd. En viktig faktor när det gäller bra utförda studier är att man försöker minimera så kallad bias. Bias innebär systematiska fel eller en skevhet som gör att en studies resultat blir sämre i form av att det blir mindre tillförlitligt och svårare att använda sig av i andra situationer. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack om fotboll och småbarn (00:09:41) Hur är kvaliten på träningstudier rent vetenskapligt? (00:10:23) Termen bias kan ha lite olika betydelse i olika sammanhang (00:15:04) Innan man började inse problemen med bias trodde man på många fler tokiga saker (00:17:44) Förekomsten av tydlig bias i träningsstudier är hög (00:23:46) Nytta av en power-uträkning innan man börjar samla in data (00:26:28) Selektionsbias och träningsstudier (00:34:28) Performance och detection bias - är deltagarna blindade på ett bra sätt? (00:42:42) Attrition bias - folk som inte fullföljer studien (00:49:27) Reporting bias - du berättar bara om resultaten som du gillade (00:54:36) Det saknas ofta powerberäkningar i studier (01:00:15) Forskningen på träning och fysiologi behöver steppa upp (01:03:00) Kort om akupunktur som exempel på en gråzon

Spårvägsplanerna i Åbo har tagit ett steg framåt och debatten har igen blossat upp. Vem har nytta av en spårväg och är det faktiskt en nödvändig investering för att öka Åbos konkurrenskraft? Och har Åbo verkligen råd med en så dyr investering just nu? Frågan är också en dragkamp inom partierna. Nu väntar ytterligare kalkyler och analyser innan ett beslut ska fattas om två år. I debatten deltar Janina Andersson, De Gröna, Leif Grönroos, Åbo svenska Socialdemokrater samt Peter Ehrström, forskningschef och docent i regionalvetenskap. Lina Frisk leder ordet. Bilden är en visualiseringsbild av hur det kunde se ut om det fanns spårväg i Åbo centrum. E-post: slaget@yle.fi

Snart får vi veta vilka som får årets vetenskapliga Nobelpriser. Vi spanar på värdiga pristagarkandidater för i år och på tidigare fullträffar och bottennapp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En pandemi sveper över världen och på rekordtid tas ett vaccin fram med ny teknik. Nobelprisen ska gå till forskare som gjort mänskligheten den största nytta. Men hur lätt är det att avgöra vad som blir nyttigt eller inte? Att mixtra med material kan göra dem supraledande eller ge dem uppsugande förmågor som gör att de kan lagra koldioxid – förmågor som kan bli lösningar på våra stora världsproblem idag. Och att ändra i levande organismer kan ge dem nya egenskaper som kan vara oss till stor hjälp. Men det väcker också etiska frågor om hur pass mycket vi bör pilla i livets väv.I Vetenskapspodden hörs: Annika Östman och Lars Broström från vetenskapsredaktionen.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Svenska företag lägger varje år enorma summor på friskvårdsbidrag. Men hur ser man till att de gör nytta?Oskar Halling Ullberg är doktorand i folkhälsovetenskap vid Mälardalens Universitet och har forskat på hur friskvårdsarbete bedrivs och hur friskvårdsbidrag används.Runt 85 % av de som arbetar i Sverige erbjuds friskvårdsbidrag men bara 60-70% använder det fullt ut, enligt Oskars och hans kollegors studier.Det är svårt som forskare att studera om friskvårdsbidraget får effekt. Däremot kan forskningen visa vad som är viktigt att fokusera på och hur man ska göra.Tillräcklig summaFör att få effekt av friskvårdsbidraget är det bra att se till att summan räcker till något långsiktigt. Även om man kan köpa ett liftkort eller en massage för pengarna gör bidraget mer nytta om det räcker till åtminstone en del av ett gymkort eller något annat återkommande. Att summan är åtminstone 3000 kronor ökar användandet.Gör det enkelt - kanske genom en portalAtt göra det enkelt att använda friskvårdsbidraget gör också att fler utnyttjar det. Företag som anlitar en portaltjänst får högre nyttjandegrad. Inte minst för att medarbetare slipper ligga ute med pengarna själv och för att det blir mindre administration och kvittoredovisning.Prata om detAtt chefer pratar om friskvårdsbidraget bidrar också till att fler använder det. Det kan vara värt att ta upp då och då. Många glömmer helt enkelt bort det. En vinkel att prata om kan vara varför aktivitet i vardagen är viktig och hur det går att koppla till målen med själva arbetet: att man orkar mer, blir piggare och mår bättre.Främja aktivitet på arbetsplatsenOskar menar att man också ska fokusera mer på att göra den fysiska aktiviteten till att bli ett naturligt inslag i arbetsvardagen. Det kan vara sånt som att se till att det finns trappor att välja som alternativ till hiss. Den vardagliga rörelsen är viktig och här finns mycket att utveckla på arbetsplatser. Friskvård handlar ofta om det som händer på fritiden. Det blir för snävt och vi tappar den viktiga vardagsrörelsen.Andra exempel är att underlätta promenadmöten och möjliggöra transport till och från jobbet genom motion.LivspusseltjänsterOskars tips är att bredda perspektivet ännu mer och se bortom träning och kost. En del företag stöttar sina medarbetare med livspusseltjänster. Oskar berättar om företag som erbjuder matlådor att köpa med hem, något som också kan bidra till hälsa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

23 augusti. Terrorforskaren Magnus Norell är kritisk mot att politiker och myndigheter alltför mycket fokuserar på terrorhotnivån. Det är meningslöst och i värsta fall förvirrande och kontraproduktivt, menar han när Andreas Ericson intervjuar honom om terrorhotet.

De så kallade fiberbankarna utmed våra kuster är ett miljöproblem som debatterats länge men inte åtgärdats. Nu menar forskare att de bör kunna ses som en resurs och därmed bärgas. De metertjocka, giftiga lagren är rester från Sveriges pappersindustri som sedan mitten av förra århundradet legat och ruttnat på botten av våra sjöar och hav. Nu menar flera forskare tycker att det är dags att åtgärda fiberbankarna, något som får stör i en färsk rapport från Naturvårdsverket.Det var under främst 50- och 60-talet som Sveriges pappersindustri släppte ut stora mängder pappersfibrer, som efterhand byggde upp metertjocka sediment på botten av sjöar, åar och Östersjön, så kallade fiberbankar. Och det var inte bara pappersfibrer som släpptes ut utan även olika tungmetaller som kvicksilver, vilket kunnat märkas i fisk från Östersjön.Exakt hur många eller hur stora fiberbankar det finns vet ingen och 2019 fick ett antal myndigheter ett regeringsuppdrag där de skulle försöka ta reda på mer. Det uppdraget har redovisats nu i år och en av slutsatserna i den rapporten är att mer forskning och samverkan behövs. - Vi behöver fortsätta bygga kunskaper men också komma igång med åtgärder, säger projektledaren Jon Engström vid Naturvårdsverket. Samtidigt försöker forskare vid Mittuniversitetet hitta metoder för att göra kommersiellt gångbara produkter av fiberbankarna.- Det kostar ju pengar att rädda miljön och ett sätt locka till att ta den här kostnaden är att producera något som går att sälja, säger Erik Hedenström, organisk kemist vid Mittuniversitetet, som undersöker möjligheten att göra bl a biobränsle av materialet.Programmet är en repris från 13 mars 2023.Medverkande: Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet; Jon Engström, projektledare vid Naturvårdsverket.Reporter: Lasse EdfastProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Hur kan kommunikationsproffs använda AI på bästa sätt? Kan chatbotar och AI-genererat innehåll lyfta din kommunikation? Och vilka är de svåra frågorna med AI som vi i kommunikationsbranschen behöver fundera på?  I vårt nya poddavsnitt utforskar vi hur AI påverkar PR- och kommunikationsarbetet tillsammans med AI-experten Christian Landgren och PR-konsulten Karin Bäcklund. Avsnittet är fullproppat med inspiration och tips på bra AI-verktyg, hur man kommer igång och vad man ska vara vaksam på.

I radioprogrammet Du-plattor! träffar Beppe Wolgers här konstprofessorn Ulf Linde, för att spisa jazzplattor och tala om livet och lyckan i att spela vibrafon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur kan man vara lycklig när man spelar? Man gör vad man vill, svarar Ulf Linde, man möter omvärlden som man har den inom sig själv. Världen är inte en stor gnällig moster, man står ut med den när man skapar.

Du bjuds först på lite bakgrundshistoria kring starten av de första pulsklockorna 1977, om Polars framsteg på 90-talet, om Garmins GPS-klocka Forerunner 201 från 2003 och om gadgets som fot-poddar, GPS-poddar på armen, effektmätare, sensorer för tinningen och effektmätare i skidstavar. Sedan går vi över till varför du ska träna med en sportklocka, träningsklocka, pulsklocka, GPS-klocka, smartklocka, sportur eller vad det nu heter. Vi har även upp hur du kan träna/tävla med hjälp av klockan, vad som "ska" visas i displayen och vad du bör tänka på när du väljer klocka. Tack för alla fina lyssnarfrågor som förgyllde innehållet. Avsnittet presenteras av Institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs Universitet. Samma universitet varifrån Erik har en mastersexamen i molekylärbiologi och varifrån Niklas har ett studieuppehåll (sedan 2003). Övriga sponsorer: Hoka - Gå in på therunningcompany.se och slå till på ett par Hoka Rocket X 2 (20 procent rabatt med koden "LAGOMHOKA20") för nya personbästan på landsvägen. Wings for Life World Run - Virtirtuellt lopp 7 maj kl 13.00. Anmälningsavgiften går till forskning på ryggmärgsskador. Gå med i laget "Team Lagom". Idre Fjäll - Ditt val för en aktiv sommarsemester.

De så kallade fiberbankarna utmed våra kuster är ett miljöproblem som debatterats länge men inte åtgärdats. Nu menar forskare att de bör kunna ses som en resurs och därmed bärgas. De metertjocka, giftiga lagren är rester från Sveriges pappersindustri som sedan mitten av förra århundradet legat och ruttnat på botten av våra sjöar och hav. Nu menar flera forskare tycker att det är dags att åtgärda fiberbankarna, något som får stör i en färsk rapport från Naturvårdsverket.Det var under främst 50- och 60-talet som Sveriges pappersindustri släppte ut stora mängder pappersfibrer, som efterhand byggde upp metertjocka sediment på botten av sjöar, åar och Östersjön, så kallade fiberbankar. Och det var inte bara pappersfibrer som släpptes ut utan även olika tungmetaller som kvicksilver, vilket kunnat märkas i fisk från Östersjön.Exakt hur många eller hur stora fiberbankar det finns vet ingen och 2019 fick ett antal myndigheter ett regeringsuppdrag där de skulle försöka ta reda på mer. Det uppdraget har redovisats nu i år och en av slutsatserna i den rapporten är att mer forskning och samverkan behövs. - Vi behöver fortsätta bygga kunskaper men också komma igång med åtgärder, säger projektledaren Jon Engström vid Naturvårdsverket. Samtidigt försöker forskare vid Mittuniversitetet hitta metoder för att göra kommersiellt gångbara produkter av fiberbankarna.- Det kostar ju pengar att rädda miljön och ett sätt locka till att ta den här kostnaden är att producera något som går att sälja, säger Erik Hedenström, organisk kemist vid Mittuniversitetet, som undersöker möjligheten att göra bl a biobränsle av materialet. Medverkande: Erik Hedenström, professor i organisk kemi vid Mittuniversitetet; Christer Fält, miljöchef på SCA; Magnus Karlsson, forskare i miljöanalys vid IVL Svenska Miljöinstitutet; Jon Engström, projektledare vid Naturvårdsverket.Reporter: Lasse EdfastProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Pokémon Crystal! Lätta lätta Miltank! Rädslan för spöken! Oväntade Pineco! Äntligen bra lottning! Dagens Pokémon #608! Nördhörnan är mörk och svår! https://kristurnen.se/ BLI PATRON: https://www.patreon.com/podemon Jag streamar här: https://www.twitch.tv/otelulle Podémons facebookgrupp är här: https://www.facebook.com/groups/436661607269362 Och gå med i den gemensamma discorden här: https://discord.gg/AmZRcURD

I veckans avsnitt möter jag superentreprenören Kalle Nilvér som satsar helhjärtat på att stoppa klimatförändringarna. Han är medgrundare till både jämförelsesajten Booli och Sensebit som sysslar med trafikdata. 2016 gjorde Kalle exit när Booli såldes till SBAB och 2018 lämnade han flashiga entreprenörslivet för att rädda klimatet och startade GoClimate. Vi ska prata om Hållbarhetskollen som är ett samarbetet med Fortnox, att hoppa av ekorrhjulet och de vinster bolag gör när de jobbar för klimatet. Det här avsnittet är sponsrat av Fortnox. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stefan Ytterborn är vd och grundare av Cake som sedan 2016 leder den elektriska utvecklingen på två hjul framåt med sina eldrivna motorcyklar. Stefan är en erfaren entreprenör som tidigare har grundat och utvecklat varumärket POC till att bli en av de stora aktörerna inom skyddsutrustning för skid- och cykelsport. Anmäl dig gärna till Arash nyhetsbrev och få koll på det senaste inom ledarskap, tech och marknadsföring: https://bit.ly/3BOS2CI

Varför får man feber när man är sjuk – är det ett symtom eller något som hjälper immunförsvaret att bekämpa sjukdomen? Kroppens temperaturreglering, feber och nedkylning är i fokus i det här avsnittet från Vetenskap & hälsa. Gäst i avsnittet: Niklas Nielsen, professor vid Lunds universitet och intensivvårdsöverläkare vid Helsingborgs lasarett i Region Skåne.

Johannes Klenell är författare, poddare och kulturredaktör på tidningen Arbetet, där han varit verksam sedan 2018. Sedan 2007 har han också arbetat med projektet ”Northern Lights” vars syfte är att lansera svensk seriekonst i utlandet och då framför allt i USA. 2017 debuterade han med romanen "Det fria ordet" och samma år var han även pressekreterare för Vänsterpartiet. År 2020 nominerades han till priset som Årets stilist. Följ Johannes på Twitter: @JohannesKlenell Hela avsnittet + bonusmaterial hittar du på www.patreon.com/hurkanvi Om du vill lyssna på våra längre samtal kan du köpa loss enstaka avsnitt på www.voyd.tv/sv-SE/m/c/hur-kan-vi- Samtalet fortsätter i Eftersnack på www.facebook.com/groups/hurkanvi Alla tidigare avsnitt hittar du på www.hurkanvi.se Boka Navid som föreläsare, samtalsledare eller moderator via boka@hurkanvi.se

I veckan har Nobelprisen tillkännagivits och pristagarna har ägnat större delen av sitt liv åt att söka kunskap och lärande. Kanske började det redan i skolan - specialintresset. Hur var det för dig? Ikväll i Karlavagnen minns vi vår egen skolgång och den kunskap vi fick. Vilka skolämnen har du haft minst respektive mest nytta av? Finns det några speciella orsaker till att du tog in just den kunskapen?Hade du en bra lärare vad var det som gjorde hen så bra? Vilka ämnen var dina favoriter och  vilka ämnen låg lägst på din lista? Har du några kunskaper som sitter kvar, tex kan du de kemiska beteckningarna på alla grundämnena eller kan du rabbla åarna i Halland? Dela med dig av din kunskap, den du fick i skolan och den som sitter kvar.Har du kanske lyckats väldigt bra och hur har du haft nytta av den kunskapen? Du kanske inte fått Nobelpriset men kanske en annan medalj för att du är var extremt duktig inom något speciellt område. Dela med dig!Programledare: Mona WahlundKarlavagnen startar kl 21.40, men telefonslussen öppnar redan kl 21.00. Du kan mejla oss redan nu på karlavagnen@sverigesradio.se. Vi finns också på sociala medier där kan du delta i diskussionerna.Producent: Monika BohmanAnsvarig utgivare: Bosse Pettersson

Hur kan små kommuner bättre dra nytta av Leaderprojekt? Landsbygdsprogrammet går ju mot sitt slut och kommer nu ersättas av den så kallade strategiska planen. Den gäller för programperioden 2023-2027 och som vanligt innehåller det en lång rad satsningar. För mindre kommuner i glesbygd och landsbygd finns här en hel del stöd att söka, i synnerhet inom Leader, något som många kommuner ibland missar. Så vilka möjligheter finns för små kommuner och hur gör man för att lyckas med sitt Leaderarbete? Medverkande: Charlotta Haskovec, verksamhetsledare SmåKom Emma Gröndahl, kommunchef Hylte kommun Niclas Hökfors (S), kommunalråd Överkalix kommun Samtalet leds av Håkan Montelius

Den här veckan pratar vi om vardagssysslor. Hur ser dina dagliga sysslor ut? Vad är ditt ansvar? Vilka tips och tricks har du för att göra dina vardagssysslor inte bara till ett "måste" utan också roligt? Detta och många andra ämnen tar vi upp i veckans DBAP. Och du, du är välkommen! --- Send in a voice message: https://anchor.fm/daniel-andersson9/message

Metaverse bör enligt Mathias Andreasson finnas på varje organisations topp 5 lista och i detta avsnitt gör vi vårt bästa i att förklara varför. Mathias är grundare av Fictive Reality som utvecklar lösningar för lärande och rekrytering i Metaverse och är den som hjälper Anna Carlsson att reda ut begreppen och göra Metaverse enkelt och förståbart. Vi diskuterar även om några andra termer som har relation till Metaverse dvs VR, Blockchain, Kryptovaluta och NFT.  Materialet vi refererar till i avsnittet hittar du på poddavsnittets webbsida.

Vad innebär verksamhetsarkitektur och hur viktigt är det? Vi möter Josefine Hagbarth som brinner för att få teknik att fungera i verkligheten. Med en bakgrund som civilekonom och ett gymnasieval inom Natur gav avstamp för att starta eget företag och hjälpa företag med införande av tekniklösningar. Lyssna till Josefines avsnitt i Har du beSTEMt dig?

Nog är mänskligheten konstig för samtidigt som vi slår ihjäl varandra gör vi allt för att rädda liv. Om Ing-Marie Wieselgren:Ing-Marie Wieselgren är läkaren som blev psykiater fast hon inte tänkt det, men sedan aldrig ångrat sitt val - det finns nämligen ingen annan specialitet där man kommer så nära människor. Nu är hon mest byråkrat och jobbar med psykiatrifrågor på Sveriges Kommuner och Regioner, fast hon aldrig drömt om att spela roll på nationell nivå. Insikten är att man kan mer än man tror. Ing-Marie gillar kontraster och trivs lika bra i ett sammanträdesrum som i fårhagen.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Kommer din favoritsak som du lärde dig i skolan till väldigt lite nytta att finnas med på listan?Du kan stötta Fem i Topp!Det går att köpa Fem i Topp-grejer: https://www.podstore.se/podstore/fem-i-topp/Och det går att skicka en slant till vårt Swish-nummer: 123 500 69 52 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Adam Hjort är VP of Customer Success på Loop54 som hjälper sina kunders kunder att förenkla sök och hitta funktionen, med hjälp av Machine Learning. Adam är passionerad kring mycket och nördar gärna ner i hur teknik kan förenkla och förbättra för kunder. I det här avsnittet får vi djupdyka i skillnaderna mellan det populära uttrycker "data-drivet" och AI. Adam har koll på vilka tjänster som passar bra när ni har stor datamängder ni behöver hantera, analysera och ta handling efter. För enligt Adam kommer alla branscher behöva anamma AI. Så när är det rätt för er att komma igång med AI? Och hur gör man? Lyssna på Adam som har koll!

Ägarpodden/Emma Sjöström, Handelshögskolan Sthlm: Vilken nytta gör det att sälja av fossilbolag? by AP7Forvalt

Patric och Johan dricker kaffe och klurar lite kring hur vi kan skapa en hybrid mellan distansarbete och kontoret.

Intresset för Sveriges våtmarker har aldrig varit så stort som nu. I år satsar regeringen 350 miljoner på att restaurera, återväta och anlägga nya våtmarker. Men de är inte bara viktiga för klimatet och den biologiska mångfalden. De kan också spela en viktig roll inom lantbruket och som markägare finns gott om stöd att söka för att anlägga egna våtmarker. Så vilken nytta gör Sveriges våtmarker? Och hur gör man om man för att anlägga en? Medverkande: Eva Amnéus Mattisson, Naturvårdsverket Maria Gustavsson, länsstyrelsen Östergötland Mathias Jonsson, lantbrukaren från Ogestad Gård.

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3. Våldsutvecklingen eskalerar i Israel och Gaza efter att Hamas avfyrat raketer mot Jerusalem och israelisk militär svarat med bombningar mot palestinska mål. Världsdelarna manar återigen till lugn i den allt mer upptrappade konflikten. Detta först alltså, innan vi går vidare till Sverige och en ny forskningsrapport som utvärderat om det var bra eller dåligt att stänga en skola i ett utsatt område i Örebro för att minska segregationen där. En het potatis i skoldebatten som delar politiken.

I det hän podden pratar jag om energistädning och vad det är. Hur du kan använda dig av det. Detta är en viktig del av mina utbildningar där jag sedan 90-talet lärt människor hur de energistädar inte bara sig själva utan också i sitt hem.Hur klarseendet kan vara bra att ha.Hur gick det när jag besökte en herrgård i närheten av Umeå, det var inga vilsna andar i gångarna utan annat.Begräsningarna jag tvingas på vid ett besök i en herrgård.www.solkarina.seSolkarinas hemsidaOnlinekurserReikisidanRodialexander designInstagramFacebookYoutube See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jennie hade inte tidigare haft några utmaningar med vikten, men efter två graviditeter varav en med en tuff förlossningsdepression som följd, smög sig kilona på. Då, när det viktigaste var att hitta glädjen och må bra, gjorde hon ett aktivt val att låta det vara så, men sedan, när hon kände att hon orkade, började vägen tillbaka till ett mer aktivt och hälsosamt liv. Det finns mycket att inspireras av i Jennies berättelse så häng med och lyssna när hon generöst delar med sig av sin historia. En resa som med hjälp av WW appen och träning tagit henne tillbaka till där hon en gång var.

Välkommen till det 539:e avsnittet av Klart!, om ett verktyg för att slippa få frågor i knät.

Säg "pandemi" idag, och alla tänker nog på Covid-19. Men sedan länge pågår också den tysta pandemin antibiotikaresistens, som mikrobiologen Sanna Koskiniemi vill bromsa med sin bakterieforskning. Över en halv miljon människor dör årligen av antibiotikaresistenta bakterieinfektioner, och det är svårt att hitta nya antibiotika. Men bakterier kan också stoppa varandra genom att föra över toxiska proteiner som hämmar konkurrenternas tillväxt. Mikrobiologen Sanna Koskiniemi vid Uppsala universitet hoppas och tror på en enorm potential i forskningen kring bakteriernas ännu ganska okända stridsmetoder - för att framöver kunna specialutrusta goda bakterier att hämma dem som skadar och dödar oss. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg vet@sverigesradio.se

Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Luk4,16-22   Metodistkirken i Flekkefjord En relasjonsbyggende menighet med Jesus i hjertet www.metodisten.no

Godt nyttår alle sammen! Denne episoden går vi gjennom våre nyttårsforsetter, og håper vi tar med oss alle fantastiske lyttere inn i det nye året

Første pod ut i 2021! Jeg oppsummerer siste episode av Maskorama. Jeg gjør meg også noen tanker om døden og tiden etter man har mistet noen. Det viser seg at det er anmeldt flere overgrep mot barn i 2020 enn i 2019 og jeg deler mine tanker rundt det. I romjula var jeg og så «Den største forbrytelsen» på kino. Jeg forteller hva jeg synes og om da jeg besøkte Auschwitz.

Lev i linje med livet och du blir belönad. Det är det de här avsnittet handlar om. KUUUUL ATT DU ÄR HÄÄÄÄR!! DU ÄR VÄRD ATT ÄLSKAS! Har du frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till Marika på Mail: marika@varamedveten.se Hemsida: http://www.varamedveten.se YouTube Kanal: https://www.youtube.com/c/MarikaLarsTapper Facebook: https://www.facebook.com/baramig.se Instagram: https://www.instagram.com/marika.tapper Söndags Podcast på ca 30 min: https://soundcloud.com/user-159591503 --- Send in a voice message: https://anchor.fm/marika-tapper/message

I veckans avsnitt av Tyngre Träningssnack diskuteras vad som verkligen sker i kroppen när du konditionstränar på olika intensiteter. Och varför det är väldigt svårt att veta vad som händer i din kropp vid en viss intensitet mätt med puls, hastighet, laktat, effekt/watt eller liknande. I avsnittet diskuteras en del saker som kanske är svåra att förstå utan att se det framför sig så i den här bilden på vår Instagram kan du hitta en del användbar information. Här är också en länk till artikeln som avsnittet utgår ifrån. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta (och tidigare) avsnitt. Hålltider 00:00:00 Gudiols coronalivsstil 00:02:14 Likheterna mellan skadeförebyggande träning och fysisk distansering 00:05:04 Dagens avsnitt kring hur du mäter intensitet vid konditionsträning 00:06:35 Varför det är svårt att definiera Intensitet i studier på konditionsträning 00:10:23 Varför vill du veta vad som händer i kroppen vid olika intensiteter? 00:12:06 Tre olika intensitetszoner som skiljer sig åt fysiologiskt 00:21:45 En tränad och en otränad kan få väldigt olika belastning på samma procent av maxpulsen 00:26:47 Metoder där du utgår från en procent av ett maxvärde 00:30:22 Tester för maxhastighet och maxeffekt kan ge dig missvisande testvärden vid uppföljningen 00:33:47 Din maxpuls kan variera mellan olika typer av test 00:38:07 Tester som tittar på relativa markörer för vilken intensitet du arbetar på 00:40:47 Din puls säger inte särskilt mycket om vad du tränar 00:41:38 Submaximala riktvärden för att avgöra vilken intensitet du tränar på 00:45:44 Gränsen mellan nivå 2 och nivå 3 är svår att definiera 00:51:54 Ventilatoriska tröskeln och övergången mellan nivå 1 och nivå 2 00:54:12 Prattestet för att försöka avgöra på vilken nivå du tränar 00:55:59 Ytterligare osäkra metoder för att särskilja nivå 2 och nivå 3 00:58:15 Olika individer har olika stora zoner för varje nivå 00:59:09 Ditt anaeroba max är sällan användbart 01:01:21 Critical Speed och Critical Power 01:06:46 Nytta med att kunna göra ett väldigt snabbt test för att ta reda på Critical Speed och Critical Power 01:09:09 RPE vs fasta intensitetsmått likt puls eller hastighet 01:10:06 Karvonens formel och andra metoder där du har en maximal och en minimal punkt

Nyligen kom Louise och Thomas in på de tio budorden och insåg att de inte hade full koll. Har undervisningen i skolan av budorden förändrats idag? Och hur förberedda är duon inför På Spåret? Nyss kom nyheten att Louise och Thomas ersätter Hamid Zafar och Frida Boisen i den kommande säsongen av På Spåret. Redan imorgon åker de ned till Göteborg för att spela in programmet. Hur känns det att göra comeback och hur förbereder man sig med så kort varsel? För ett tag sen när vi pratade om det amerikanska presidentvalet kom vi av en händelse in på den tio budorden. Vi insåg då att vi inte hade full koll. Vi blandade ihop budord med varandra och dessutom kunde vi inte para rätt budord med rätt innehåll. Så idag kommer biskop emeritus Lennart Koskinen till studion för att upplysa oss både om budordens innehåll och om dess eventuella nytta i vår tid. Sedan kommer Maria Olson, professor i ämnesdidaktik vid Stockholms universitet för att prata om hur undervisningen om just budorden i den svenska skolan har förändrats sen kristendomsämnet ersattes av religionskunskap. Under de senaste månaderna har det kommit olika bud när det gäller i hur hög utsträckning corona-viruset har förändrats. Innebär förändringen att viruset blir mer eller mindre farligt för människan? Idag ska vi med hjälp av Vetenskapsradions Ulrika Björkstén reda ut vad vi vet och inte vet när det gäller virusets mutationer. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Maria Bertell Research: Julius Bäckman

I en viktstudie gick gruppen som fokuserade på potentiella hinder ner tio kilo mer i vikt än gruppen som fokuserade på hur lätt det skulle gå. I det här avsnittet presenterar jag några enkla skiften i ditt mindset som kan göra stor skillnad i ditt resultat. www.monkeymindset.se

I en viktstudie gick gruppen som fokuserade på potentiella hinder ner tio kilo mer i vikt än gruppen som fokuserade på hur lätt det skulle gå. I det här avsnittet presenterar jag några enkla skiften i ditt mindset som kan göra stor skillnad i ditt resultat. www.monkeymindset.se

Viktor Allvin, Johan Gärtner och Niclas Viberg drar igång Flyers-podden.