Podcasts about arbetsgivarna

Här hittar du våra AI-genererade uppläsningar av Dagens Arbetes nyhetsartiklar från vecka 14, 2025.Artiklarna som förekommer i uppläsningen är:1: Beskedet: Hälften av Northvolts personal måste gå⁠2: Massuppsägningar på Northvolt – endast 1 700 jobb blir kvar⁠3: IF Metall efter massuppsägningarna på Northvolt: ”Finns en rädsla att man frångår principen om las”4: Uppgifter: Personal flyttas runt när Northvolt prioriterar Scania-linjen: ”Hela havet stormar”⁠⁠5: Avtal klart: 6,4 procent på två år⁠⁠6: Fackens förhandlare om avtalet: ”Leverans på alla frågor – enorm facklig styrka”⁠⁠7: Arbetsgivarna bekymrade: ”Kan äventyra konkurrenskraften”⁠⁠8: Lön, arbetstid, övertid – här är nyheterna i nya avtalet⁠⁠9: Röster om det nya avtalet: ”Ganska bra ändå”⁠⁠10: Interna siffror – exakt så många får lämna Northvolts olika bolag: ”Kommer bli tufft”⁠⁠11: IF Metall: Northvolt gör sig av med fackliga företrädare: ”Nu upphör det fackliga arbetet”⁠⁠12: Harald Gatu: Tiden för frihandel är förbi – nu gäller den starkes rätt⁠⁠13:⁠⁠14: Så reagerar parterna på Trumps tullar: ”Stå upp för människors lika värde i detta kaos”⁠⁠15: Så vill ministern skydda svensk industri i handelskriget: ”Undanta viktiga insatsvaror”16: Facket överraskat av Volvos besked: ”Förväntar mig information”17: Folksam säljer Teslaaktier – LO-ägda AMF behåller: ”Är nära gränsen”

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Arbetsgivarna bekymrade: ”Kan äventyra konkurrenskraften”

Vårstrejken är slut. Arbetsgivarna och facket Vårdförbundet är överens. I Årjäng håller föreningen Proud nerds association sommaröppet, så att ungdomarna får bra rutiner även under lovet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Transport och hamnstrejken fortsätter och konflikten på arbetsmarknaden trappas upp ytterligare. I måndags kom beskedet om att Metsä Group och UPM stänger sina fabriker. Arbetsgivarna inom Finlands näringsliv, EK, har enats om att sluta betala löner, om strejken leder till att företag stänger ner sin produktion. Även om de anställda inte strejkar. Varpå Industrifacket hotar med rättsliga påföljder. Vart är arbetsmarknadskonflikten på väg? I debatten deltar Ralf Sund, ekonom med lång erfarenhet inom fackföreningsorganisationer och Stefan Törnqvist, tidigare bankman och företagare. Mikaela Löv leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Författaren Annie Ernaux om pensionsprotesterna i Frankrike, recension av dokumentären "Take a chance"om Agneta Fältskogs stalker och Louise Bourgeois-spindel såldes rekorddyrt. Producent: Andrea ValderramaProgramledare: Camilla Walldán

Medlingsinstitutets Irene Wennemo gästar Arbete och fritid. Att matkedjornas vd-löner rusar gör inte avtalsrörelsen lättare menar hon. Det största hotet mot avtalsrörelsen 2023 är intern splittring hos både fack och arbetsgivare. Medverkar gör också Britta Lejon, Fackförbundet ST. Leder samtalet gör Mikael Feldbaum, Arbetsvärldens chefredaktör.

Podden Arbete och fritid möter samordnaren för Visions 70 klimatombud. Bättre upphandlingar, mer utbildning och förmånscyklar står på deras dagordning. Viktoria Hellström samordnar Visions klimatombud. Arbetsgivarna är ofta positivt inställda till förändringar så det handlar mycket om att klimatombuden ska sätta sig in vilka verktyg facket har för att påverka, menar hon. I podden också Britta Lejon om angreppen på yttrandefriheten hos tjänstemän på myndigheter och kommuner. Hur stort är hotet från Sverigedemokraterna där till exempel riksdagsledamoten Björn Söder vill ”städa departementen från sosse-aktivister”?

Efter flera års förberedelser och politisk diskussion har regeringen presenterat en proposition över en ny lag om anställningsskydd (LAS) som föreslås träda i kraft med tillämpning från 1 Oktober 2022. Den nya lagen innebär den största förändringen av LAS på 30 år och innehåller bland annat förändringar av turordningsregler, utökad rätt att säga upp i väntan på prövning av en uppsägning och begränsningar i möjligheterna att anlita bemanningsarbetare. I avsnittet diskuterar Roschiers arbetsrättsexperter Peder Boström och Hilda Cangemark dessa förändringar och vilka konsekvenser det får för arbetsgivarna.

Synen på kontoret har förändrats. Idag är det bara en av många platser vi kan jobba på. Så hur kommer den hybrida arbetsplatsen att se ut och fungera? Aram Seddigh är vd och arbetsplatsstrateg på WeOffice som nyligen gjorde en studie om framtidens arbetssätt. 1100 personer i 8 organisationer i både privat och offentlig sektor har deltagit i studien. Resultatet hittar du i en rapport här. En studie om var man vill jobba och varför Studien tar reda på hur och var medarbetare vill arbeta och varför. Vilka vill mest jobba hemma och vilka vill mest jobba på kontoret? Vilka orsaker ligger bakom? Vad kan arbetsgivare göra för att locka medarbetare till kontoret och hur kan de hjälpa medarbetarna att vara produktiva på distans? 50-50: en ny verklighet Man har bekräftat att många vill arbeta på distans. Ungefär 50% vill ha sin huvudsakliga arbetsplats på ett annat ställe än kontoret. Merparten vill vara på kontoret 2-3 dagar per vecka och cheferna är överens med medarbetarna här. Vad förklarar sambanden? Det som sticker ut är att balansen mellan arbete och privatliv har förbättras. Därför vill många fortsätta att arbeta på distans i hög utsträckning. Det handlar också om hur man har kunnat utföra sina individuella arbetsuppgifter. Var förutsättningarna goda redan innan pandemin upplever man inte lika hög produktivitetsökning. Det beror också på hur bra hemmamiljön passar för arbete. Vi har aldrig varit 100% på kontoret Ofta tänker vi att före pandemin var 100% av oss 100% av tiden på kontoret. Men det stämmer inte, säger Aram. En tidigare studie baserad på inpasseringssystem på arbetsplatser visar att en vanlig dag före pandemin var bara 70% på kontoret. Det kan ha varit möten utanför arbetsplatsen, sjukdom eller annat som bidrog till de siffrorna. Det betyder att när många idag säger att de vill vara 2-3 dagar på kontoret är förändringen inte så stor som vi kanske tror. Vi går från ett snitt på 3,5 till 2,5 dagar i veckan. Fallgrop att göra kontoret till en stor mötesplats Individuella arbetsuppgifter passar bättre för hemarbete eftersom de kräver mindre interaktion. När vi har möten och när vi samarbetar vill vi i högre utsträckning vara på kontoret. Det här blir lätt knepigt! Om vi bygger om våra kontor så att de mest ska fungera för möten och interaktion med syftet att locka fler till arbetsplatsen finns en risk för motsatt effekt. Fokusytor är fortfarande viktiga Saknas ytor för individuellt fokusarbete kan det bli svårt att jobba effektivt och ostört under tiden mellan olika möten. Det kan resultera i att man styr sina möten till digitala forum och kommer in till kontoret mera sällan. En annan aspekt är att alla inte kan jobba hemma. Alla har inte rätt förutsättningar i den fysiska miljön. Andra har emotionellt tunga arbetsuppgifter och behöver kunna få stöd på plats av kollegor. Tänk till innan du skalar ner För arbetsgivaren innebär den nya, hybrida situationen osäkerheter. Ska man behålla sina kontorslokaler eller finns det anledning att gå ner i yta och spara pengar? Aram tycker att det är klokt att ha lite is i magen och avvakta innan man säger upp sina hyresavtal. Har man minskat kontorsytan för mycket så är man vips ganska inlåst och kan behöva hitta alternativa lösningar. Hans tips är att göra en ordentlig kartläggning för att förstå medarbetarnas behov och önskemål och deras potentiella konsekvenser. Det är tveklöst så att kontoret som fenomen är ett mer flexibelt koncept efter pandemin, säger Aram. Olika organisationer löser det på olika sätt. Vissa använder sitt kontor som ett nav där man möts ibland medan de flesta jobbar hemma eller i co-working-ytor. Andra fortsätter ungefär som tidigare men med större flexibilitet. Och även om många trivs på distans finns det många andra som har blivit socialt isolerade. Arbetsgivarna behöver ta ansvar för arbetsmiljön, säger Aram, och se till att medarbetarna både trivs och kan prestera. Vår partner Twitch Health vet hur ert hälsoarbete blir framgångsrikt. Till att börja med är det viktigt att tydliggöra vad ni vill uppnå.  Många organisationer lägger stora summor på hälsorelaterade aktiviteter utan att ha något tydligt och mätbart mål. Det är förstås ett problem. I en artikel delar Twitch Health med sig av både de 5 vanligaste misstagen och de 5 viktigaste nycklarna till ett framgångsrikt hälsoarbete. Vår samarbetspartner motivation.se har en hel del artiklar om distansarbete och framtidens kontor. Den här veckan har vi valt en text om en större studie kring distansarbete som fick förvånande resultat. Trots att produktiviteten och trivseln ökade när människor fick möjlighet att jobba hemma valde de ändå att jobba på kontoret. Varför då? Vissa kände sig socialt isolerade men det handlade också om rädsla att gå miste om karriärmöjligheter.

Är du framtidens arbetstagare? Ja, eller frilansare, gigare, independent worker, interimskonsult - olika ord för att vara egen och inte fast anställd på ett bolag. Det segmentet växer snabbt och kommer att bli allt större i framtiden. Det handlar om människor som vill bestämma över sig själva och lära sig nytt hela tiden. Det är digitaliseringen som gjort det möjligt. Pandemin har fått arbetsgivare och arbetstagare att inse att det går lika bra oavsett var man jobbar. Däremot märker independent workers (läs: arbetstagare) att skatterättsliga frågor, pensioner och försäkringar inte är anpassade för den globala arbetaren. Om avsnittet: Målgrupp: allmänhet, ledning, it-folk, studenter, management, anställda, politiker Lär dig: digitala arbetsmarknad, digitalisering, gigare, independent worker, interimskonsult  Arbetsgivare: Idag tittar inte längre de stora IT-bolagen efter arbetare utifrån var kontoret är, utan arbetsmarknaden är global. Arbetsgivarna måste därför hitta ledare som kan bygga kultur i hybridteam; på plats och på distans och både på kort och lång sikt. En bra onboarding blir viktig, konsulten är inte en robot. Satsa på mångfald, andra tankesätt, inspiration och ny kompetens! Testa om det fungerar, annars avsluta uppdraget. Arbetstagare: Sohaila Bagger-Sjöbäck tipsar om att smyga igång, ta tjänstledigt istället för att säga upp dig! Prova dig fram. Exponera dig som tillgänglig och när uppdragen trillar in fakturera via en tredje part, så slipper du administrationen med att starta bolag från början. Ett vanligt misstag är att undra varför man inte får en massa uppdrag, att man inte exponerats för den rätta kunden vid det rätta tillfället. Du är din egen marknad- och säljavdelning. Du måste ta för dig på LinkedIn och liknande arenor. Sohaila Bagger-Sjöbäck, Jonas Jaani (22:45) Länkar / mer information: https://gigassembly.com/sv/oka-innovationskraften-i-foretaget-med-tillfalliga-team/ https://gigassembly.com/sv/oka-innovationskraften-i-foretaget-med-tillfalliga-team/ https://gigassembly.com/sv/hur-kan-foretag-attrahera-de-basta-konsulterna/ https://gigassembly.com/sv/hur-kan-foretag-attrahera-de-basta-konsulterna/ https://gigassembly.com/sv/5-tips-for-att-forenkla-ditt-liv-som-giggare/ https://gigassembly.com/sv/5-tips-for-att-forenkla-ditt-liv-som-giggare/ GigAssembly Gigassembly på Instagram Gigassembly på Facebook Novare Interim & Recruitment Sohaila Bagger-Sjöbäck på LinkedIn Sohaila Bagger-Sjöbäck - Intervju i BreakIt Sohaila Bagger-Sjöbäck - Debattartikel Realtid.se : Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Vi finns där du hittar dina övriga poddar: Apple Podcasts Google Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm

Här är ett klipp från intervjun med Hans-Owe Sundberg i avsnitt 100. På telefon: Berndt Lindstedt Programledare: Jörgen Forsberg, Anders Malmrot och Markus Myron

I det här avsnittet har vi samlat ihop de bästa jobbtipsen från sex olika arbetsgivare vi träffat under året 2020. Till exempel hur du kan undvika misstagen som 95% andra gör i sin jobbansökan, hur du kan googla fram nya jobb som passar dina kunskaper eller varför det är viktigt att ha rätt inställning och rätt attityd när du söker jobb och så klart mycket mer.

I det här avsnittet har vi samlat ihop de bästa jobbtipsen från sex olika arbetsgivare vi träffat under året 2020. Till exempel hur du kan undvika misstagen som 95% andra gör i sin jobbansökan, hur du kan googla fram nya jobb som passar dina kunskaper eller varför det är viktigt att ha rätt inställning och rätt attityd när du söker jobb och så klart mycket mer. Programledare: Charlotte Lindman Gäster: Alexander Åström från Gigstr, Marie Wetterstrand från way2grow, Lina Säll Nilsson och Micke Eriksson från Stöten i Sälen, Båb Bengtsson från Karolinska universitetssjukhuset, Katarina Borstedt från Northvolt och Cato Helleren från Liseberg Tekniker: Andreas Damgaard Skriv gärna till oss om vad du tyckte om det här avsnittet och berätta om du har idéer på vad du vill att vi ska prata om i podden. Anmälan dig till vårt nyhetsbrev här. Här är en textversion av avsnittet.

Konflikten om lagen om anställningsskydd, LAS, har blossat upp rejält – och riskerar nu att leda till en regeringskris. Arbetsgivarna vill ha mer flexibilitet. Arbetstagarna ska få mer trygghet. Hur ska man lyckas lösa den ekvationen? Enligt januariavtalet, där Socialdemokraterna kommit överens med Liberalerna och Centern, ska man utreda LAS. Utredningen lades fram i somras och nu är förslagen ute på remiss. Men Vänsterpartiet vill ha kvar LAS som den är. Nu hotar de att fälla regeringen och Stefan Löfven, om man inte skrotar de nya förslagen. Och i så fall har de Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna med sig. Så hur stor är risken att vi snart har en ny regeringskris? Och vad betyder egentligen LAS-förändringarna för vanliga arbetstagare? Det reder vi ut i Aftonbladet Daily. Gäst är Lena Mellin, Aftonbladets inrikespolitiska kommentator. Programledare är Olivia Svenson.

Arbetsgivarna och fackförbunden ska börja förhandla om reglerna för de som jobbar igen. | Politikerna i Östhammars kommun har sagt ja till att slutförvara avfall från kärnkraft där. | Svenska Akademien har fått två nya medlemmar. Det är författarna Steve Sem Sandberg och Ingrid Carlberg. | Läs texterna till nyheterna här: www.sverigesradio.se/lattsvenska Programledare: Ingrid Forsberg & Jenny Hallberg.

Partierna har gett ett förslag om att de tillfälliga lagarna om migration ska bli permanenta | De som jobbar med kultur och sport vill ändra på reglerna kring coronasmittan | Arbetsgivarna säger till fackförbundet att anställda kanske inte får någon höjd lön. | Programledare: Lana Zand

Frågan för dagen är har vi pensionssystem som står rycken i en värld med minus eller nollränta och en befolkning som blir allt äldre.I dessa dagar är Frankrike delvis lamslaget av strejker och demonstrationer.Fackföreningar och allmänhet protesterar mot förändringar av pensionssystemet. Men vi har haft stora strider om pensioner i Sverige också.På 50-talet förorsakade pensionerna regeringskris och folkomröstning och förslaget om allmän tilläggspension. ATP gick igenom i dåvarande Andra kammaren 1957 med röstetalen 115 mot 114 med en nedlagd röst. Nu finns inte ATP längre utan vi har alla allmän pension som det heter. Arbetsgivarna i Sverige betalar in 16 procent på våra inkomster till staten för att finansiera den allmänna pensionen. Dessutom betalar arbetsgivarna in 2,5 procent till premiepensionen alltså totalt 18,5 procent. Till det kommer tjänstepensioner och eventuella privata pensioner.För att reda i allt detta har vi även idag hjälp av Evert Carlsson som är universitetslektor vid Handelshögskolan i Göteborg.

Kommunal går in i den här avtalsrörelsen utanför LO-samordningen i syfte att få till rejäla lönelyft för sina yrkesutbildade välfärdsarbetare utöver det så kallade märket. De vill lyckas med det man fick till 2016 när undersköterskorna fick rejäla lönelyft, men nu ska fler välfärdsgrupper med. Men övriga LO ville inte. Samhällsvetarpodden pratar med Tobias Baudin, ordförande i fackförbundet Kommunal om var skon klämmer. Ursula Berge ställer frågorna.  - Jag är besviken att vi inte fick ihop LO-samordningen i år. Det handlade om en enda mening. Nu står 40 procent av LO utanför LO-samordningen. Det gör den så klart svagare, förklarar Tobias. - Välfärdssektorn behöver anställa en halv miljon på sex år och då är lön en viktig del. Men även arbetstider är betydelsefullt för att skapa attraktiva jobb så att vi kan ha en bra välfärd för alla. Jag är förhoppningsfull att vi kan lyckas, trots att kommunerna har för dålig ekonomi nu. Avtalsrörelsens resultat är avgörande för att folk ska söka sig till välfärdsjobben, säger Tobias. - Vi har gemensam problembild, men det kommer inte att bli lätt i den här avtalsrörelsen. Arbetsgivarna är ofta snåla. Men nu måste vi ha offensiva arbetsgivare som vågar satsa på att vi ska ha en bra välfärd, fortsätter Tobias. Varför är det just på jämställda löner LO-samordningen alltid havererar? - Visst är det konstigt! Om det skiljer så mycket mellan kvinnor och mäns löner måste kvinnodominerade yrken få mer. Därmed måste mansdominerade stå tillbaka. Då blir det lite jobbigt. Det är pinsamt att LO inte kan prioritera kvinnors löner. Men det är det som måste till, säger Tobias. Strejker inom välfärden anses ofta vara samhällsfarliga. Borde inte fack som har svårare att strejka kompenseras för det? - Det är en klok tanke. Våra grupper kan ofta inte strejka. Det visar ju hur viktiga välfärdsjobben är. Om en bilreparatör strejkar är det någon som inte får sin bil reparerad, men om en undersköterska strejkar kanske folk dör. Ändå får bilreparatören 40 000 kronor mer om året. Vi hanterar det här med att vissa inte kan strejka genom att vi är så stora. Vi kan ta ut andra grupper, eller tex genom nyanställningsblockader, förklarar Tobias. Och sist men inte minst frågar vi så klart om det är nästa LO-ordförande vi pratar med. Svaret på den frågan och många andra får du i veckans Samhällsvetarpodden.

Arbetsgivarna betalar våra pensioner på två sätt, dels via arbetsgivaravgifterna till den allmänna pensionen, dels till tjänstepensionerna. Hur ser de på kommande förändringar inom den allmänna pensionen med höjda pensionsåldrar och förändringar i LAS? I avsnittet deltar Ingvar Backle , Svenskt Näringsliv.

Ett nytt system ska utvecklas där fristående aktörer matchar och rustar arbetssökande för de lediga jobben. Vilka är framgångsfaktorerna när man arbetar med stöd och matchning av arbetssökande? Hur hittar man arbetsgivarna? Lyssna på samtalet mellan Maria Mattsson Mähl, grundare AlphaCE och Maja Dahl.

Roxana mobbades svårt i skolan och fick tourette. Hon gör ljud och säger ord som hon inte kan styra. På stan säger folk åt henne att hålla käften. Men hon vill tala högt om vart mobbning kan leda. Jag är ganska enkel att hitta. Hittar man inte mig så är det bara att följa rösten, säger Roxy, 25. Min psykolog säger att han har andra patienter med tourette och de går inte ens ut, de sitter bara hemma om dagarna. Tourettes syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som är mycket socialt hämmande. Men Roxy försöker leva normalt, fastän hon blir illa bemött på stan. Folk är oförskämda, riktigt jävla oförskämda. Någon kan komma fram och bara: håll käften eller whatever. Tyst med dig, sök hjälp. Det tar ju väldigt mycket på psyket varenda gång man ska gå ut, säger hon. Roxy berättar också att hon har svårt att få jobb, på grund av sin funktionsnedsättning. Arbetsgivarna vill bara ha en fullt normalfungerande människa. Genom att vara öppen med min historia vill jag varna för vart mobbning kan leda, säger hon. Programmet är gjort av Lotta Malmstedt. Hit kan du vända dig: Psykiatristöd

Årets produktchef Caroline Sjöblom jobbar på Arbetsförmedlingen med digitala tjänster och berättar om vilka tjänster vi erbjuder för att underlätta din rekrytering och hur du som arbetsgivare kan påverka utbudet. Hon berättar också om vilka nyheter vi har på gång för arbetsgivare och vad man kan förvänta sig framöver.Gäst: Caroline SjöblomProgramledare: Susanna WestgrenInspelningsansvarig: Jonas Kowalski Olika sätt som Arbetsförmedlingen kan underlätta din rekrytering på hittar du om du klickar här!

I Sverige 1908 råder en hätsk stämning mellan arbetare och arbetsgivare. På grund av de dåliga arbetsförhållandena har Sveriges alla hamnarbetare gått ut i strejk. Arbetsgivarna sätter hårt mot hårt och tar in strejkbrytare från England. Aktionen provocerar arbetarna och med knutna nävar diskuteras konflikten högljutt i de ungsocialistiska klubbarna i Malmö. På Café Utposten sitter tre unga män och planerar ett attentat mot strejkbrytarnas bostad, fartyget Amalthea. Engelsmännen ska bort. Sommarnatten i Malmö den 11 juli 1908 är varm. Nere i hamnbassängen ror en ung man en eka mot det stora fartyget Amalthea. Med sig har han en bomb som ska komma att döda en engelsman och skada ett tjugotal. Attentatsmännen grips och döms hårt- både av rättsväsendet och överheten.  Arbetarrörelsen växer sig starkare och med den en amnestirörelse för de tre fångarna. Amaltheadådet kom att förändra det svenska rättsväsendet och ge en tydlig bild av de stora motsättningarna mellan de rika och fattiga. Producenter: Isabell Höjman och Manuel Cubas Genuint tack till Roger Johansson som varit en viktig källa för dokumentären. I "Ekot från Amalthea" och "Elbogen" kan ni läsa mer om Amaltheadådet, författare är bl.a. Roger Johansson, Lars Bergren och Kerstin Martinsdotter.