Podcasts about fackf

Vilka fler kontaktade Måns Zelmerlövs PR-konsult? Vad ser Handelsbanken i papperstidningen? Varför byter Schibsted namn? Stora frågor avhandlas i detta avsnitt. I det 193:e avsnittet av Publicistpodden samlar programledare Jonas Nordling åter sin panel: Yasmine Winberg, chefredaktör och utgivare för Resumé och Dagens Media. James Savage, publisher på The Local och ordförande för Utgivarna och Sveriges Tidskrifter. På agendan denna gång stod bland annat: Läget för Joakim Medin Måns Zelmerlövs planterade intervju Schibsteds ”nya” namn Fackförbundet Akavia lägger ned sin tidning Sanningen bakom EFNs papperssatsning Kvartals nye delägare Googles kräftgång och döden för SEO Publicistpodden görs av Jonas Nordling på uppdrag av Sveriges Tidskrifter. Ansvarig utgivare är Kerstin Neld.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det här poddavsnittet möter Partsrådets Olof Hugander två representanter från centrala parter, Åsa Pyka, Arbetsgivarverket och Sanna Feldell, OFR/S,P,O för att belysa frågan om hur man skapar goda förutsättningar för lönekartläggningsarbetet. Vi får också lyssna på tre representanter från Länsstyrelsen Västernorrland, John Molin, arkeolog och ordförande för Saco-S, Elisabeth Edmark Lundgren, HR -chef och Oscar Norrgrann, naturvårdshandläggare och lokal ordförande för Fackförbundet ST och som representerar OFR/S,P,O.

En av dem som ogillade tsarbesöket hette Hjalmar Vång. Han ville mer än att bara snällt protestera…Källor:Hjalmar Wång - StockholmskällanHjalmar wång gick till handling åtta år före ryska revolutionen... attentat mot ryske tsaren i stockholm - 19 Apr 2023 - Hänt i Veckan - Readlyhttps://www.youtube.com/watch?v=hpl-qwwMPLg(dokumentär av Eva Schönholzer)Kungligheter, mord och revolutionärer. Polismuseet facebooksida.Fackföreningarnas framväxt | Historia | SO-rummetBeckman, Otto Ludvig (1856-1909), generalmajor mördad 1909 | AnbytarforumBrand (tidning) – WikipediaBorgmästare Carl Lindhagen vägrar flagga för tsaren 1909 - StockholmskällanStorstrejken i Sverige 1909 – WikipediaSVENSKA DAGBLADET 1909-06-30Support till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Polisen har gripit 50 personer efter sprängningarna. / Riksbanken sänker räntan igen till 2,25 procent. / Fackförbunden för arbetare får färre medlemmar. / Pontus tycker alla borde prova kallbad Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

2002 togs en man på bar gärning när han skulle lämna över hemliga Ericsson-dokument till en rysk underrättelseofficer. Fallet fick stora konsekvenser. Numera görs hårda kontroller av personal som hanterar säkerhetsklassade uppgifter. Men rekryteringen av agenter på svenska bolag och myndigheter pågår fortfarande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Markus Küchler, it-säkerhetschef Epiroc Gösta Lemne, fd teknikchef Ericssons radioenhet Roland Sätradahl, fd kriminalinspektör Säpo Joakim Lindqvist, förbundsjurist Fackförbundet ST Johan Tell, säkerhetschef Skatteverket Runar Viksten, fd chefsrådman Stockholms tingsrätt. Daniel Stenling, fd chef kontraspionage Säpo Börje Ekholm, vd Ericsson Micael Johansson, vd Saab Stefan Widing, vd Sandvik Martin Lindqvist, vd SSAB Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Den snabba AI-utvecklingen håller just nu på att radikalt förändra förutsättningarna för yrkesverksamma kulturskapare. Vissa yrken riskerar att försvinna, andra omformas och nya skapas. Vilka förändringar har redan skett och vilka ser vi framöver? Vad behövs från politiken för att möta utvecklingen?  Lyssna på denna inspelning av vårt seminarium från Almedalsveckan i Visby 2024, som arrangerades av oss i Journalistförbundet, tillsammans med KLYS och Fackförbundet Scen & Film. Medverkande: Mårten Sandén, ordförande KLYS, Emma Hanquist, illustratör, Simon Norrthon, ordförande Fackförbundet Scen & Film, Josefine Engström, ordförande Svenska Tecknare, Per Kornhall, ordförande Läromedelsförfattarna, Mats Berglund, ordförande kulturutskottet, Miljöpartiet, Camilla Mårtensen, ledamot arbetsmarknadsutskottet, Liberalerna, och Ann-Therese Enarsson, vd för Futurion. Moderator: Petteri Flanagan Karttunen, Journalistförbundet.

Fackförbundet Vårdförbundet varnar för att sjuksköterskor kan strejka. Klimat och stöd till Ukraina viktigast för Socialdemokraterna. Risk för bränder i naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lätt svenska med Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Fackföreningen vårdförbundet och Sveriges regioner kan inte komma överens. Därför kan det bli brist på vårdpersonal i sommar. I Uddevalla har synskadade visat kommunen hur svårt det är att gå på stan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fackföreningen vårdförbundet och Sveriges regioner kan inte komma överens. Därför kan det bli brist på vårdpersonal i sommar. I Uddevalla har synskadade visat kommunen hur svårt det är att gå på stan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Utan social rättvisa finns det ingen fred, det menar FN:s arbetsrättsorgan ILO, International Labour Organization. Arbetarrörelsen har en lång tradition av internationellt samarbete, såväl när det gäller fackligt samarbete som inom politik och diplomati. Här berättar Stefan Löfven om sambandet mellan fackförbund, demokrati och fred, om vikten av respekt och förtroende i förhandlingar och om att alla tjänar på att alla – inte bara vissa – får det bättre.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fackförbundet Kommunal varslar om strejk, två månader kvar till val till EU-parlamentet, Kevin har shorts från april till oktober. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lätt svenska med Ingrid Forsberg och Jenny Pejler.

Artisterna Sofia Jannok och Salamanca Taikon Gonzalez är ute på turné med Riksteaterns föreställning Nomad. Föreställningen är ett musikaliskt möte mellan Sofias samiska och Salamancas romska rötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SOCIALA MEDIER I FILMBRANSCHENMina Benaissa har undersökt kopplingen mellan de nya, unga skådisstjärnornas följarskaror och deras attraktivitet i filmbranschen. Borde teaterutbildningarna lägga in ett moment om hur de maxar sina sociala medier? Vi har ringt upp Simon Norrthon, förbundsordförande för Fackförbundet Scen & Film, för att fråga det. HAN SKAPADE DEN SVENSKA LANDSBYGDENHur kommer det sig att den svenska landsbygden ser ut som den gör? Ett svar är att lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiöld, även kallad ”krusidullmannen”, har en hel del med saken att göra. Han är ett självklart namn i den svenska arkitekturhistorien men ändå okänd för de flesta. Född 1810 och död 1888. Hans tjocka bok ”Landtmannabyggnader” från 1868 har nyligen kommit ut på nytt, komplett med ritningar över torpstugor, hönserier och ladugårdar. OBS-ESSÄN OM HUMANISMENS DUBBLA ANSIKTEHumanismen är en tradition som väcker positiva associationer för de flesta. Men antagandet om människans särställning har fått kritiker att varna för lärans förödande konsekvenser. Eva-Lotta Hultén är en av dem och dagens radioessä funderar hon på humanismen kan rädda oss från humanismen. Programledare: Lisa BergströmProducent: Nina Asarnoj

Förväntningarna på förskolan är skyhöga - både från föräldrar och politiker. Men många kommuner och företag lever inte upp till de stolta målsättningarna i förskolans läroplan. Och många barnskötare och förskollärare vittnar om hur underbemanning skapar risker för det viktigaste vi har - barnen.Fackförbundet Kommunal vill lagstifta om miniminivåer för bemanning och personaltäthet i förskolan. Vi bjöd in Sepideh Westerberg, som är utredare på Kommunals förbundskontor och arbetar med frågor om förskola, skola och fritidshem, till ett samtal med utgångspunkt i en ny rapport.I programmet sägs att bemanningsreformen kostar 15 miljarder, den korrekta summan ska vara omkring 16 miljarder kronor.Musik: Pixabay Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flera viktiga räntebesked kommer nu i veckan, bland annat från Riksbanken. Fackförbundet Unionen menar att det finns risk att vi får för låg inflation om inte räntan sänks nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Tobias Brännemo, chefekonom Unionen och Kristian Åström, ekonomikommentator

Flera viktiga räntebesked kommer nu i veckan, bland annat från Riksbanken. Fackförbundet Unionen menar att det finns risk att vi får för låg inflation om inte räntan sänks nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Tobias Brännemo, chefekonom Unionen och Kristian Åström, ekonomikommentator

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Medicine doktorn och fysioterapeuten Cecilia Winberg, ordförande för fackförbund Fysioterapeuterna, ger oss en inblick vad förbundet gör för fysioterapin i Sverige och Europa. Vi får höra hur förbundet arbetar med olika frågor såsom remissvar, specialistutbildning, årets fysioterapeut, kongress, lönebildning, utbildning, etc.

Reportrarna Martin Hävner och Åsa Johansson summerar veckans hetaste snackisar i Breakit Podcast – och ger dig allt du behöver veta (och lite till). I avsnittet avhandlas bland annat: 1:49 Åsa träffar Anna Storåkers som är tydlig med att nya tider väntar: ”Går inte att bygga bolag på en förhoppning längre”6:35 Martin snackar med bolagsgrundaren (som dessutom är lagläkare för i Elfsborgs IF) – och får nya insikter14:02 Horsetech utmanar traditionella miljardbranschen: “Det här är bara början”21:46 E-handlarna levererar “nästan overkligt bra rapporter” trots dystra tider – och Martin har sin analys redo27:58 Instagram börjar kosta pengar och Åsa ger tummen upp29:34 Fackförbunden har spelat sina kort snyggt i de senaste striderna – det här tror vi händer härnäst 30:44 Glöm riskkapitalet till din startup – här är EU-bidragen du kan söka istället32:50 Stark säljsignal på Go North: “Vet inte hur det här kommer att sluta”Och du - glöm inte att ge feedback till podcast@breakit.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenska institutioner har visat sig vara sårbara för infiltration, korruption och välfärdsbedrägerier. Hur ser problemen ut på kommunal nivå? Vilka branscher är särskilt utsatta? Och hur kan samhället stärka sin motståndskraft? Medverkande Per-Erik Ebbeståhl, trygghetsdirektör i Malmö stad Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande i Södertälje Carina Gunnarson, docent i statskunskap, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och affilierad till statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Christina Kiernan, samordnare mot välfärdsbrott, otillåten påverkan och våldsbejakande extremism, SKR Anna Nitzelius, sakkunnig i rätts- och förvaltningspolitik, Akavia. Fackförbundet Akavia har bland annat gett ut en rapport om hot, våld och trakasserier mot medarbetare i medborgarnas tjänst. Samtalet leds av Louise Lorentzon, forskningsledare på SNS.

IF Metall och Unionen vill tvinga fram kollektivavtal på Tesla och Klarna. Är det oskälig utpressning, eller ett styrkebesked från den svenska modellen och i förlängningen en garant för ekonomisk stabilitet och tillväxt? Dessutom: blev det här veckan då räntorna äntligen vände ned? I studion: - Jenny Welander Wadström, advokat och arbetsrättsexpert på Roschier. - Mikael Hansson – docent i juridik vid Uppsala Universitet - Robert Bertqvist – seniorekonom på SEB.

Från den 1 november gäller nya lagar för försörjningskrav vid arbetskraftsinvandring, vilket ska göra det svårare att utnyttja svenska lagar så väl som utländsk arbetskraft. Fackförbunden rasar: Tydligen tycker de att lågavlönad arbetskraftsinvandring är något bra.Vi tittar närmare på vad förslaget innebär, kritiken emot det och resonerar kring framtiden för svenska företag, svensk arbetsmarknad och välfärdsstat. HELA AVSNITTET: https://www.svegot.se/s03e47Alla våra program finns på https://www.svegot.seOrganisera dig för en svensk framtid på https://www.detfriasverige.seTa del av den viktigaste kulturdebatten på https://www.sveating.seFölj oss på:X: https://www.twitter.com/radiosvegotTelegram: https://www.t.me/svegot

Från den 1 november gäller nya lagar för försörjningskrav vid arbetskraftsinvandring, vilket ska göra det svårare att utnyttja svenska lagar så väl som utländsk arbetskraft. Fackförbunden rasar: Tydligen tycker de att lågavlönad arbetskraftsinvandring är något bra. Vi tittar närmare på vad förslaget innebär, kritiken emot det och resonerar kring framtiden för svenska företag, svensk arbetsmarknad och välfärdsstat. Inlägget Höjt försörjningskrav: Klarar sig Sverige utan lågbetalda utlänningar? dök först upp på Svegot.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

250 miljoner kronor, så mycket mer uppger Klarna att deras anställda får i förmåner jämfört med om betalbolaget hade tecknat ett kollektivavtal. Fackförbunden köper dock inte förklaringen, i veckans avsnitt av Digitalpodden går vi igenom alla turer i de numera kollapsade förhandlingarna. Dessutom avhandlar Di Digitals reportrar Johannes Karlsson och Monika Nilsson Lysell Spotifys nya verklighet som ett lönsamt bolag. Hör själv hur Spotifys ledning, med vd:n Daniel Ek i spetsen, utlovade konsekventa svarta siffror i ett samtal med analytiker på Wall Street. Frågan är dock bara hur hög vinsten kan bli för musikjätten i framtiden? Slutligen går vi igenom en färsk dom mot entreprenören Katrin Zytomierska, som innebär att hon ska betala 1,25 miljoner i böter för att inte ha reklammärkt inlägg på Instagram tillräckligt tydligt. Hennes advokat flaggar nu för att utfallet kan få negativa konsekvenser för fler svenska influerare.

I dag tisdag kom beskedet om att IF Metall varslar om strejk mot elbilsföretaget Tesla. Varslet gäller från och med nästa fredag och innebär att det blir en total arbetsnedläggelse på alla Teslas sju verkstäder i Sverige om man inte lyckas komma överens om ett avtal innan dess. Hur stora är chanserna att fackförbundet lyckas få till ett kollektivavtal hos elbilsjätten? Gäst: German Bender, doktorand vid Handelshögskolan och utredningschef på tankesmedjan Arena Idé Programledare: Jon Andersson

Regeringen Orpo vill reformera det finländska arbetslivet med hård hand. Fackförbunden har ingen förståelse för de krav och mål som ställs och motsätter sig statens sysselsättningspolitik. Är det finländska arbetslivet förlegat? Vad är det som fackförbunden inte ser och vad anser företagarna i Finland? I debatten deltar Henrik Wickström, SFP. Industrifackets Nina Wessberg samt Hippi Hovi som är vd för Kust-Österbottens företagare. Redaktör: Jesper Alm.

Manusförfattarna i Hollywood har strejkat klart och fixat ett nytt avtal där man hindrar AI från att sno jobb och ta all kredd. Fackförbundet tvingar också streamingjättarna att langa fram sin data. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Hunter Biden åtalas för olagligt vapeninnehav, men HD-beslut kan bli hans räddning; Republikanska kongresskvinnan Lauren Boeberts sexuella eskapader fångad på kamera; Republikan vill ställa energiminister Jennifer Granholm inför riksrätt; Biden yrar på om egen lärarkarriär helt fel; Donald Trump kommer inte att åtalas i Georgia innan presidentvalet 2024; Helt lika mellan Trump och Biden; Trumps syn på aborter kommer förmodligen att gynna honom; NFL-stjärnan Rob Gronkowski tar avstånd från biologiska män i damidrott; Trump talar trans-genderism med Megyn Kelly; Bojkotter mot kosmetikaföretag som anlitar BLM-aktivist; Los Angeles borgmästare Karen Bass oroad för konservativ bussning av illegala immigranter; A.O.C utbuad efter prat om illegalas rättigheter i New York City; San Diego släpper ut illegala invandrare på gatan efter alltför stor överbelastning på boenden; Arizonas demokratiska guvernör Katie Hobbs vill nu stoppa den illegala invandringen; Stort folkligt stöd för Trump i Arizona; Republikanske presidentkandidaten Tim Scott kritiserar dem som kritiserar hans vita flickvän; Hälften av av transgender-män i Wisconsins kvinnofängelser är inlåsta för sexbrott; Borgmästare i stad i Kalifornien i sexlek med dragqueen inför barn; Fackförbundsledare i Chicago helt emot fria skolval men skickar sin egen son till privatskola. ------- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Från Almedalen 29 juni 2023 Antalet frilansare ökar, inte minst inom kultur och media, men i dagens system har många svårt att få en rimlig och rättvis sjuk- och föräldrapenning. SGI-utredningen presenterar i juni sina förslag till ett rättvisare system. Hur påverkar förslagen den sociala tryggheten för kulturskapare? Seminariet inleds med en presentation av den aktuella utredningens förslag av Calle Nathanson, utredare. Därefter kommer företrädare för kulturskapare och journalister kommentera och diskutera utredningens förslag och hur de kan underlätta för bl.a. kombinatörer och stipendiater att få en rimlig social trygghet. Avslutningsvis låter vi ansvariga politiker från olika partier samtala om förslagen och ge sina politiska perspektiv på dem. Illustration: Emma Hanquist. Medverkande: Simon Norrthon, moderator, Fackförbundet Scen & Film Calle Nathanson, utredare, SGI-utredningen Karin Inde, ordförande, KLYS Victoria da Silva, ombudsman, Journalistförbundet Josefine Engström, ordförande, Svenska Tecknare Martin Jonsson Tibblin, ordförande, Föreningen Svenska Tonsättare Emma Ahlström Köster, ledamot kulturutskottet, M Jessica Rodén, ledamot socialförsäkringsutskottet, S Annika Hirvonen, ledamot socialförsäkringsutskottet, MP Nike Örbrink, gruppledare Stockholms stad, KD

Fackförbundet Transport varslar om strejk och det kan få konsekvenser för den som ska ut och resa i sommar. Räntan höjs i Europa men i USA är det paus, hur påverkas den svenska riksbanken? Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter och Michael Grahn, chefsekonom på Danske bank

Fackförbundet Transport varslar om strejk och det kan få konsekvenser för den som ska ut och resa i sommar. Räntan höjs i Europa men i USA är det paus, hur påverkas den svenska riksbanken? Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter och Michael Grahn, chefsekonom på Danske bank

Nya attacker mot ryskt territorium samtidigt som offensiven mot Kiev fortsätter. Flera elever i knivbråk i samband med friluftsdag. Fackförbund uppmanar till förbud av gratis returer. Med mera.

På torsdag stannar tågen om inte parterna kommer överens. Lokförarna är missnöjda med att arbetsgivaren med kort varsel kan ändra deras schema. Fackförbundet Seko talar om modern livegenskap. Förtydligande: Enligt LKAB står de själva för cirka 45 procent av alla järnvägstransporter i Sverige, räknat i ton. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Arbetsmarknadsreporter Anders Jelmin och ekonomireporter Margareta Svensson

På torsdag stannar tågen om inte parterna kommer överens. Lokförarna är missnöjda med att arbetsgivaren med kort varsel kan ändra deras schema. Fackförbundet Seko talar om modern livegenskap. Förtydligande: Enligt LKAB står de själva för cirka 45 procent av alla järnvägstransporter i Sverige, räknat i ton. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Arbetsmarknadsreporter Anders Jelmin och ekonomireporter Margareta Svensson

Nyheterna står som spön i backen i tech-sfären. Stefan Lundell snackar tillsammans med Åsa Johansson om de hetaste händelserna i det nya näringslivet i Breakit Podcast.2:14 Stefan träffar riskkapitalisten som står redo att investera miljardbelopp (och avslöjar i vilka segment)5:50 Åsa snackar med entreprenören som vill få oss att handla “pre-loved”14:51 Investerare värderar tech-bolag rekordhögt samtidigt som investeringar i vissa techbolag rasar – vi reder ut hur det hänger ihop23:35 Extrema påfrestningar och existentiell ångest – därför öppnar Voi-grundaren upp om måendet i jakten på kapital38:48 Prislappen för Tutto Balutto avslöjad 39:51 Ljusglimtar i den dystra ekonomin – över 100 startups håvade in riskkapital de senaste månaderna 40:43 Fackföreningar kräver kollektivavtal på Spotify: “En tydlig knuff i rätt riktning”42:48 Stefan sätter en stark sälj på Kivra-utmanaren Billo – här är varför Och du - glöm inte att ge feedback till podcast@breakit.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Medlingsinstitutets Irene Wennemo gästar Arbete och fritid. Att matkedjornas vd-löner rusar gör inte avtalsrörelsen lättare menar hon. Det största hotet mot avtalsrörelsen 2023 är intern splittring hos både fack och arbetsgivare. Medverkar gör också Britta Lejon, Fackförbundet ST. Leder samtalet gör Mikael Feldbaum, Arbetsvärldens chefredaktör.

Kulturdebatten har på sista tiden handlat mycket om ett armlängds avstånd som ska gälla mellan politiken och kulturens innehåll. Men vilken tolkning av begreppet gäller? Regeringens eller SD:s? En av de saker som Regeringen har lyft fram som särskilt viktiga i kulturpolitiken är principen om ett armlängds avstånd mellan politiken och kulturens innehåll.En allmän definition av armlängds avstånd är att politiken sätter ramar med pengar och organisation, men lägger sig inte i innehållet och konstnärliga bedömningar. Parisa Liljestrand håller med om den definitionen.–Kulturen ska vara fri, säger hon.Frågan om kulturens frihet och principen om armlängdsavstånd mellan politik och kulturens innehåll har debatterats på senare tid. Frågan har skapat förvirring om vad det är som gäller.Sverigedemokraternas ledande kulturpolitiker Alexander Christiansson har sagt att det är både en rättighet och skyldighet som folkvald att lägga sig i vilken kultur som finansieras med skattepengar. Sverigedemokratiska politiker har även försökt stoppa skattefinansierad kultur som de inte uppskattar, som en sagostund med dragartister på ett bibliotek i Kalmar i höstas.Men politiker ska inte lägga sig i kulturens uttryck, säger kulturministern.–Nej men då håller man ju inte på armlängds avstånd. Och det är viktigt att det hålls, inte bara på nationell, utan också på regional och kommunal nivå. Varje gång man försöker gå in och bestämma över kulturens innehåll – då blir det inskränkningar i det som är vår öppenhet och demokratiHär är det du som har rätt och SD som har fel?Här är jag ganska kompromisslös. Det beror på när det beror på kulturens frihet så är det fastslaget i vårt gemensamma Tidöavtal. Där har alla partier som har gått med i överenskommelsen. Där har vi alla skrivit under på att leva upp till det och där finns detta redan reglerat.Förväntningarna på en kulturministerHittills har den nya regeringen dragit mer på kulturbudgeten med 1,1 miljarder. Framför allt är det de tillfälliga pandemistöden som har tagits bort, ett stöd som många menar skulle behövas extra mycket idag. Delar av kulturproducenterna har inte har fått tillbaka sin publik efter pandemin och dessutom har vi fått en skenande inflation.Men Parisa Liljestrand anser att regeringen har fattat riktiga beslut. Det är en fråga om prioriteringar, säger hon.Kulturministerns statssekreterare Karin Svanborg Sjövall skrev nyligen en artikel i tidskriften Axess - med rubriken “Dags att tänka nytt”. Hon skriver bland annat - om en “svällande kulturbyråkrati ute i landet, där strategier och kulturplaner idisslas till en för mig inte uppenbar nytta. Det finns väldigt mycket att städa upp.” Parisa Liljestrand säger att hon har börjat städa. Enligt henne har flera beslut blivit liggande efter den tidigare regeringen.Det gäller att våga fatta beslut, våga städa upp och se till att saker inte fastnar i byråkrati, säger hon och på frågan om antalet myndigheter som finns under Kulturdepartementet borde bli färre, svarar hon ja. Det är en fråga som hennes departement kommer att titta närmare på, eftersom det kan innebära att pengar kan frigöras.KulturkanonEtt av regeringens förslag är att Sverige ska få en kulturkanon, alltså ett slags rättesnöre eller en beskrivning av vad som kan betraktas som svensk kultur, eller ett gemensamt svensk kulturarv. Att en “fristående expertkommitté” ska ta fram en svensk kulturkanon, har slagits fast i överenskommelsen mellan regeringspartierna och samarbetspartiet Sverigedemokraterna, i det så kallade Tidöavtalet. Men nio av kulturlivets intresseorganisationer, bland dem Författarförbundet, Konstnärernas Riksorganisation, Fackförbundet Scen och Film, har skrivit under ett upprop MOT en kulturkanon. Även Svenska Akademien har sagt att de inte tänker medverka till en kulturkanon. Parisa Liljestrand är förvånad över motståndet men medger att arbetet bara är i startgroparna.Gäst: Parisa Liljestrand, kulturminister (M)Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Fredrik Furtenbach, Ekots politikkommentatorTekniker: Joar JonssonProducent: Margareta Svensson

Varför slås det nedåt när de enda som tjänar på det är överklassen? De rättigheter vi har i dag och som fortfarande bekämpas är komna ur kamp, låt oss komma ihåg det. Lyssna på ett samtal med arbetarförfattaren Bernt -Olov Andersson om hur arbetarklassen ska ta större utrymme.Inspelad hos ABF Gästrikebygdens poddstudio.https://sv.wikipedia.org/wiki/Bernt-Olov_Andersson

Fackförbundet: Allt yngre skådespelare drivs till att göra skönhetsingrepp - och hård kritik av finska premiären av "På spåret". Producent: Jens MöllerProgramledare: Camilla Walldán

Kort intervju med Sam! Vilka är egentligen blottarna? Varför är folk...FÖLK så dåliga på leverera nyheter och varför i helv har artister trekanter med fans? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverigedemokraterna står till vänster om M och KD i arbetsmarknadspolitiken. Det menar Sverigedemokraternas nya ordförande i arbetsmarknadsutskottet Magnus Persson som gästar Arbete och fritid. Magnus Persson välkomnar LO:s och Byggnads besked om att man kommer att träffa Sverigedemokraterna för att påverka partiets politik. Han menar att Sverigedemokraterna är garanten för att hålla emot de borgerliga partiernas önskan att sänka a-kassan. Och han anser att de regionala skyddsombuden inte längre kan utses av facken eftersom de ”politiserats”. Medverkar i podden gör också Britta Lejon som menar att den reformering av Arbetsförmedlingen som Sverigedemokraterna och de borgerliga partierna förespråkar är en ”fin omskrivning för att slakta arbetsmarknadspolitiken”. Vi talar också om metoder för att få bukt med långtidsarbetslösheten, Lex Laval, att ställa krav på arbetslösa, arbetskraftsinvandring, diskrimineringslagen och varför Magnus Persson har fått smeknamnet ”fackpampen” bland partikollegorna.

Från Almedalen 5 juli 2022 Antalet frilansare ökar, inte minst på kultur- och medieområdet, men det är många gånger svårt för dessa att få tillgång till a-kassa när de inte har jobb. Detta blev särskilt tydligt under pandemin Hur bör a-kassan reformeras för att bättre fånga en växande grupp frilansare på arbetsmarknaden? Regeringen arbetar just nu med en stor a-kassereform som syftar till en modernisering av arbetslöshetsförsäkringen och till att fler på arbetsmarknaden ska ha rätt till a-kassa. I detta samtal diskuterar politiker och företrädare för kulturskapare och journalister, hur a-kassan bör reformeras för att bättre fånga en växande grupp frilansar på arbetsmarknaden. Artisten och låtskrivaren Annika Fehling spelar sin nya låt "Lite längre bort". Hon ackompanjeras av pianisten Robert Wahlström. Medverkande: Anna Johansson, ordförande arbetsmarknadsutskottet Socialdemokraterna Alireza Akhondi, ledamot arbetsmarknadsutskottet Centerpartiet Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet Simon Norrthon, ordförande Fackförbundet Scen & Film Karin Inde, ordförande KLYS Mats Essemyr, expert i a-kasseutredningen, fd utredare TCO Petteri Flanagan Karttunen, moderator, Journalistförbundet

Från Almedalen 5 juli 2022 Tre år har gått sedan EU-parlamentet antog DSM-direktivet, men implementeringen i svensk lag har dröjt. Först i höst räknar riksdagen fatta beslut om hur en moderniserad upphovsrätt ska se ut i Sverige. Vilka problem finns kvar att lösa? Och vilka delar är en flipp? Eller en flopp? Medverkande: Olle Wilöf, upphovsrättsjurist Journalistförbundet, Jörgen Gassilewski, vice ordförande Sveriges Författarförbund, Ulrica Källén, verksamhetsledare KLYS,  Simon Norrthon, ordförande Fackförbundet Scen & Film och Petteri Flanagan Karttunen, moderator Journalistförbundet

Mattias Dahl är vice vd för Svenskt Näringsliv, expert på arbetsrätt och verkar för arbetsgivare i Sverige. I media blir han ofta omnämnd som Arbetsgivarbossen och jag har bjudit in honom för att höra vad som händer bakom kulisserna i förhandlingsrummen. Vi pratar om varför media ofta porträtterar arbetsgivare som Goliat, hur man som arbetsgivare går till väga om man råkar få ett ”dåligt äpple” i sin korg och hur Sverige står sig i arbetsrättsfrågor i jämförelse med våra nordiska länder. Jag vill veta om fackförbunden har fått för stor makt och Mattias listar otrygghet och brottslighet som ett av de största hoten mot företagandet i Sverige just nu. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Mattias Dahl är vice vd för Svenskt Näringsliv, expert på arbetsrätt och verkar för arbetsgivare i Sverige. I media blir han ofta omnämnd som Arbetsgivarbossen och jag har bjudit in honom för att höra vad som händer bakom kulisserna i förhandlingsrummen. Vi pratar om varför media ofta porträtterar arbetsgivare som Goliat, hur man som arbetsgivare går till väga om man råkar få ett ”dåligt äpple” i sin korg och hur Sverige står sig i arbetsrättsfrågor i jämförelse med våra nordiska länder. Jag vill veta om fackförbunden har fått för stor makt och Mattias listar otrygghet och brottslighet som ett av de största hoten mot företagandet i Sverige just nu.

Aktörspodden med programledare Johan Mårtensson och Vincent Nordgren välkomnar Christine Marttila till, Säg vad du tycker. Ett laddad avsnitt med massor av frågor om LO och givetvis inför valet. Väl lyssnat

Bidens sjunkande popularitet, fackföreningar i Amerika, anklagelser om kokainorgier i kongressen, och mer om 6 januari.

Inget parti kommer att våga gå emot V-S-MP-förslaget om att höja pensionerna med upp till tusen kronor. Om de skulle det, så kommer höstens val att gå till historien som tusenkronorsvalet. Det spår Forenas samhällspolitiska chef Håkan Svärdman. Alla partier är överens om att pensionerna behöver öka. Men inte om hur. I veckans avsnitt av Arbete och fritid reder vi ut vad som förlamar Pensionsgruppen från att realisera just det alla säger sig vilja åstadkomma: höjda pensioner. Till vår hjälp har vi Håkan Svärdman på Forena och Britta Lejon på Fackförbundet ST. Leder samtalet gör Mikael Feldbaum, Arbetsvärldens chefredaktör.

I detta avsnitt besöker GigWatch Folkets Husby och intervjuar Shamal och Jonis från Husby Arbetarcentrum. De bedriver facklig verksamhet utanför de traditionella fackens ramar och organiserar utifrån det lokala och under Husby socialt center. Vilka verktyg behövs för att möta dagens osäkra arbetsmarknad? Hur kan en inofficiell och ideell förening lyckas med att få arbetsköpare att betala ut obetalda löner till folk som jobbat svart? Läs mer om HAC och deras arbete på https://www.arbetarcentrum.nu

Det här är poddversionen av vår livesändning från Vänsterpartiets fackliga rikskonferens som hölls helgen den 18-19 september på Clarion Hotel Stockholm. Fackföreningsrörelsen står idag inför en rad utmaningar - lägre organisationsgrad och medlemsdemokrati, liksom utbredning av allt osäkrare anställningsformer som försvårar organisering. Samtidigt har vi sett konflikter inom LO-kollektivet, där olika förbund inte alltid drar jämt. I det här samtalet diskuterar fackligt aktiva vänsterpartister sina perspektiv på de här frågorna.Deltagare: Lars Henriksson, Skyddsombud på Volvo Torslandaverken och redaktör för arbetsplatstidningen Kvasten. Jeanette Stojic, ombudsman IF Metall Västra Skåne.Marta Aguirre, SEKO pendelklubben.Samtalet leds av Sam Carlshamre.

Fackföreningsmannen Stefan Löfven fick kliva in och rädda Socialdemokraterna i Sverige. Han var mycket erfaren inom partiet och inom facket men hade aldrig suttit i riksdagen. För att bilda regering fick han göra fler kompromisser om den egna politiken än vad de svenska socialdemokraterna varit vana vid. Och han kommer att gå till historien som den förste svenske statsministern som blivit avsatt. Men nu har han fått nog. Att få ihop en regeringskoalition har i Sverige varit svårt redan i åratal och alternativ till den oälskade regeringskompromissen verkar saknas. Vad händer nu? I Slaget efter tolv diskuterar Dan Ekholm, ledarskribent på Vasabladet och Carin Göthelid, tidigare stockholmskorrespondent. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Aktivismen i OS; CNN sparkar ovaccinerade; Svart kvinnlig brottare hyllar USA; Fackföreningsledaren Richard Trumka död; Senator Carl Levin död; Vänsterliberaler hycklar om ansiktsmasktvång; Barack Obama firar 60, men följer han Coronarestriktionerna?; Nick Sandmann tar vaccin för att slippa betala för coronatester; Biden ger amnesti till Hong Kong-bor; Andrew Cuomo skyldig till sextrakasserier och Chris Cuomo också inblandad; Krisen vid gränsen fortsätter, krav ställs på riksrätt mot Biden; Infrastrukturplanen går framåt; Biden förlänger vräkningsförbudet; Ron DeSantis på ormjakt i Florida; Rätten att försvara sig är stark i Arizona; Mer vilda västern i Arizona skolor. ------ STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Äntligen har det nya avtalet för träningsbranschen blivit färdigt och vi intervjuar Linda Inderdahl på Unionen för att läsa oss mer. Hur kommer det här avtalet påverka oss som Personliga Tränare? Vad kan vi göra för att fortsätta förbättra våra villkor? Tove Swansson som har arbetat som PT i 10 år och är förtroendevald hos Unionen gör även ett gästinspel och berättar om hur det är att både vara PT och vara förtroendevald. Det här kan mycket väl vara ett av våra viktigaste avsnitt vi har gjort och du bör verkligen lyssna på det.

I veckans avsnitt talar vi om en par oerhört intressanta domar som ska tas upp i Högsta domstolen i höst - som rör brännande ämnen som aborträtt och vapen - och som kommer att ge svart på vitt om vad Donald Trumps alla domarutnämningar innebär i praktiken. Och så gräver vi på djupet av den amerikanska fackföreningsrörelsen, dess status, hur den sett ut genom historien och om den nu ser en ny gryning när Biden sagts sig vara en “union guy”. Missa inte detta och annat smått och gott. 

Häromdagen utsågs framtidens kvinnliga ledare och Karlavagnen vill prata just ledarskap. Har du haft en chef som spelat stor roll för din utveckling vad var det den gjorde för att få dig att växa? Fackförbundet Ledarna rankade i veckan landets främsta unga kvinnliga ledare och på första plats kom Helya Riazat, medgrundare av och rektor för Järvaskolan. I motiveringen stod att hon bland annat var lösningsfokuserad och empatisk i sitt ledarskap. Vad har du för erfarenhet av en riktigt bra chef? Vad gjorde den som du gillade? Var den tuff, stöttande, rolig? Hur ska en lysande ledare vara, och hur ska den absolut inte agera? Har du själv erfarenhet av att chefa över andra vad var svårast? Berätta i Karlavagnen! Christian Olsson tar över micken 22:12 i P4 men telefonslussen öppnar redan 21. Du ringer 020- 22 10 30 eller mailar oss på karlavagnen@sverigesradio.se. I våra sociala medier är diskussionen igång hela kvällen. Välkomna! Karlavagnen i P4 Ring 020 - 22 10 30 Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl.

I veckans Godmorgon världen: krönika av Katarina Barrling, Panelen med Tove Lifvendahl (SvD), Martin Klepke (Arbetet) och Lisa Pelling (Dagens Arena. Dessutom satir med Public Service och kåseri av Emil Jensen. Timme 1 Öppna skolor och stängda liftar. Samtal om veckans coronanyheter med infektionsläkaren Björn Olsen. Munskydd på allas läppar - är debatten över nu? Inslag av Nina Benner. Trumps första framträdande som ex-president. Samtal med Ekots USA-kommentator Ginna Lindberg. Fackförbund och konservativa - en oväntad kärleksaffär. Reportage av Pär Karlsson. Krönika av Katarina Barrling. Panelen med Tove Lifvendahl (SvD), Martin Klepke (Arbetet) och Lisa Pelling (Dagens Arena). Timme 2 Grön omställning ger Ludvika nytt hopp. Reportage av Margareta Svensson. Kan tech-ledarna förnya stålindustrin? Samtal med Ekots ekonomikommentator Kristian Åström. Satir med Public Service. Finsk fetaostpasta gör succé i sociala medier. Reportage av Lubna El-Shanti. Våldsamma protester i Myanmar. Samtal med Ekots Sydostasienkorrespondent Peder Gustafsson. Dags för omdiskuterad Golden Globe-gala. Analys av Ekots New York-korrespondent Roger Wilson. Programledare: Sara Stenholm Producent: Mark Malmström Fast Tekniker: Joakim Persson

Dessutom om den brittiska artisten och låtskrivaren SOPHIE som avlidit i en olycka, bara 34 år gammal.

Regionerna kan börja vaccinera en del vårdpersonal redan nu. Men det är viktigt att vaccineringen av äldre fortsätter samtidigt, säger Folkhälsomyndigheten. | En man var åtalad men döms inte för två stora explosioner i Kista och Husby, i Stockholm. Men han döms för utpressning. | Det kan bli strejk på privata äldreboenden och vårdföretag. Fackförbundet och arbetsgivarna kommer inte överens om löner och bidrag. | Läs texterna på webbsidan: www.sverigesradio.se/lattsvenska Programledare: Ingrid Forsberg.

Povel är med i sin lokala Sekoklubbs styrelse och arbetar med att öka medlemsinflytandet. På Daniels arbetsplats ville arbetarna ha mer inflytande men blev motarbetade av Kommunal, det ledde till att flera medlemmar blev av med sina fackliga uppdrag och flera uteslöts. Sossarnas fackförbund är toppstyrda och sviker ofta sina medlemmar, ändå är vi kommunister ofta aktiva i dem. Varför då? Och vad kan vi egentligen ha facken till? Podden spelades in innan arbetarna på Pågatågen utlyste sin vilda strejk. Läs gärna mer om den och andra fackliga frågor och arbetarekamper i Proletären. http://proletaren.se/artikel/uttalande-vi-stodjer-ola-och-arbetarkollektivet-pa-pagatagen Vill du läsa mer om konflikten på Göteborgs Spårvägar? http://proletaren.se/artikel/hotas-med-uteslutning

Det kan bli strejk i butiker nästa vecka. Fackförbundet Handels och arbetsgivarna Svensk Handel kommer inte överens om löner och villkor. | Nu kan personer i riskgrupper vaccinera sig mot influensa. I år är det särskilt viktigt att många vaccinerar sig, säger Folkhälsomyndigheten. | Nästan alla nyanlända har fått jobb i Kiruna. | Läs texterna till nyheterna på webbsidan: www.sverigesradio.se/lattsvenska Programledare: Ingrid Forsberg & Jenny Hallberg

I veckans avsnitt gästas vi av Caroline Bergqvist från Sveriges Ingenjörer. Vi pratar bland annat om fördelar med att gå med i fackförbund som student. Caroline bjuder även på en hel del tips för studenter!

En man döms för mord på två personer i Linköping 2004. Han döms till särskild psykiatrisk vård. | Fackförbunden och arbetsgivarna har inte kommit överens om reglerna för arbete. | Nu får man besöka äldreboenden igen. | Läs texterna till nyheterna här: www.sverigesradio.se/lattsvenska Programledare: Ingrid Forsberg

Fackförbundet Kommunal menar att de larmat om bristerna. Tusentals p-böter som skrivits ut har varuolagliga. Och så pratar vi med Parisa Amiri som redan innan 30-års ålder uppnått sina mål.

Fackförbunden är splittrade i avtalsrörelsen, hur besvärligt är det? Och var drar LO och IF Metall gränsen för C och L:s inflytande över regeringens politik? Marie Nilsson, ordförande för IF Metall och ledamot av Socialdemokraternas partistyrelse är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot. Därefter som svensk narkotikapolitik och frågan om 1988 års kriminalisering av narkotikabruk. Hur motverkar man narkotikans skadliga effekter på bästa sätt? Hör reportage med socialminister Lena Hallengren (S), Karin Rågsjö hälsopolitisk talesperson (V) och Sara Lötbom, verksamhetsledare för KRIS i Stockholm. Kommentar: Therese Bergstedt, vetenskapsjournalist på SVT Nyheter. Programledare: Monica Saarinen Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Jari Hänninen

Alexander Armiento är chefredaktör och ansvarig utgivare för Publikt - en tidning för fackförbundet ST:s medlemmar. Han är även ordförande i föreningen Fackförbundspressen och sitter med i Sveriges Tidskrifters organisationspressgrupp. Vilka är argumenten för en organisationstidnings redaktionella självständighet och vilka frågor präglar den moderna organisationspressen idag? Programledare: Fredrik Wass. Klippning: Gabriella Lahti.

Veckans recensioner: Obegripliga dialekter, lyxkrogen Tyrol, Bingolottos nya RIKA priser, John Guidettis livskris, Yuzaku Maezawavas kravlista på kvinnor och Furries.

Fackförbundet Kommunal har brutit sig ur LOs samordning. Förändringar i arbetsrätten enligt januariöverenskommelsen skapar konfliktyta och kan öppna för ett ettårigt avtal med nya stökiga förhandlingar runt hörnet. Lyssna till tidigare LO ordförande Wanja Lundby-Wedins reflektioner i samtal med chefekonom Annika Winsth. Disclaimer: All opinions and estimates in this podcast are, regardless of source, given in good faith, and may only be valid as of the stated publication date and are subject to change without notice. The podcast is intended only to provide general and preliminary information to investors and shall not be construed as the basis for any investment decision. This publication or report has been prepared by Nordea Markets as general information for private use of investors to whom the publication or report has been distributed, but it is not intended as a personal recommendation of particular financial instruments or strategies and thus it does not provide individually tailored investment advice, and does not take into account the individual investor’s particular financial situation, existing holdings or liabilities, investment knowledge and experience, investment objective and horizon or risk profile and preferences. The investor must particularly ensure the suitability of an investment as regards his/her financial and fiscal situation and investment objectives. The investor bears the risk of losses in connection with an investment. Before acting on any information in this publication or report, it is recommendable to consult one’s financial advisor.

Frågan för dagen är har vi pensionssystem som står rycken i en värld med minus eller nollränta och en befolkning som blir allt äldre.I dessa dagar är Frankrike delvis lamslaget av strejker och demonstrationer.Fackföreningar och allmänhet protesterar mot förändringar av pensionssystemet. Men vi har haft stora strider om pensioner i Sverige också.På 50-talet förorsakade pensionerna regeringskris och folkomröstning och förslaget om allmän tilläggspension. ATP gick igenom i dåvarande Andra kammaren 1957 med röstetalen 115 mot 114 med en nedlagd röst. Nu finns inte ATP längre utan vi har alla allmän pension som det heter. Arbetsgivarna i Sverige betalar in 16 procent på våra inkomster till staten för att finansiera den allmänna pensionen. Dessutom betalar arbetsgivarna in 2,5 procent till premiepensionen alltså totalt 18,5 procent. Till det kommer tjänstepensioner och eventuella privata pensioner.För att reda i allt detta har vi även idag hjälp av Evert Carlsson som är universitetslektor vid Handelshögskolan i Göteborg.

Charlie och Olle slår sig ner efter varsin hård arbetsdag för att diskutera allt från danska fläsksvålar, dataspel och det sällsamma folk som kallas för streamare, till svenska hovets hemsida, som tycks precisionsdesignad för att göra Charlie arg. Vi pratar också om den uråldriga rivaliteten mellan nunnor och atombomber, och diverse andra heta politiska frågor. Show'n'tellen utgörs av en kort läsning från den briljanta fan fictionen "Harry Potter Becomes A Communist", som vi självklart länkar här under i show notesen.https://www.fanfiction.net/s/9655837/1/Harry-Potter-Becomes-A-Communist

Att anställa personal är ett stort steg att ta som företagare. Du måste släppa kontroll för att kunna växla upp. Kommer du att klara kostnaden? Vad händer om det personen inte fungerar? Vilka är tecknen på att personen är bra för företeget? Besök i studion av Linda Pettersson, Affärsområdeschef på ManPower i Nyköping och Cecilia Ekberg, VD på Hellmanska. Vi pratar om bemanning som alternativ till att anställa själv, saker man bör tänka på och det skyddsnät som finns för både arbetsgivare och arbetstagare i form av Fackföreningar och Arbetsgivarorganisationer. Cecilia Ekberg och Linda Pettersson

72% av anmälarna till PO/PON är män och antalet anmälningar mot storstadstidningar ökar medan antalet anmälningar mot landsortstidningar minskar. Det kan man läsa ut av en sammanställning som PO/PON gjort där man jämfört dagens anmälningar mot siffrorna för 2008. Fackförbundspressens framtid, textreklam i lokaltidningar, och Timells stämning mot TV4 är andra ämnen som diskuteras.  

I detta avsnitt av Feeder träffar vi Fackföreningen Livs ordförande Eva Guovelin och pratar om hennes syn på livsmedelsindustrin och relationen till Livsmedelsföretagen. 

Ska vem som helst få strejka hur som helst var som helst när som helst? Ett litet gäng hamnarbetare i Göteborg utmanar hela den Svenska modellen. Rätt? Fel? Strejka mer?

Fackförbundet STs ordförande Britta Lejon intervjuas av Åsa Bjerkesjö OFR om vad AD-domen, som gör gällande att statligt anställda måste flytta med då myndighet omlokaliseras, innebär för de anställda och vad Fackförbundet ST gör i frågan.

Lärarförbundet begränsar sina tidningars oberoende. Uthängd för maktmissbruk och sexuella trakasserier under metoo. Vi träffar Lasse Kronér. Ansvarigt utgivarskap i automatiserade nyhetsflöden. Lärarförbundet begränsar sina tidningars oberoende Det finns en kategori tidningar som kanske inte märks så mycket i den allmänna debatten, men som har stor spridning i vårt land, fackförbundstidningar. Tidningar som ägs av de olika förbunden och vars reportrar rapportar om och granskar arbetsmarknadens frågor. En av de största tidningarna är Lärarnas Tidning och den senaste tiden har en konflikt mellan tidningen och dess ägare, Lärarförbundet, satt fackförbundstidningarnas speciella roll i blixtbelysning. Reportrar: Blenda Setterwall Klingert och Jonna Westin. Lasse Kronér om bevakningen under metoo Under höstens metoo-uppståndelse anklagades och anmäldes Lasse Kronér för sexuellt ofredande och för att han skulle ha använt sin position på SVT för att utnyttja en praktikant sexuellt. I onsdags, tre månader senare, kom beskedet att åklagaren lägger ner förundersökningen. Inget brott kan styrkas och Lasse Kronér delgavs aldrig ens formellt misstanke om något brott. Kvinnan står kvar vid sina anklagelser. Ord står alltså fortfarande mot ord. Men dömd är Lasse Kronér redan i medier. Vi träffade Lasse Kronér för att höra hans version av de tre månader som gått och konsekvenserna av den mediebevakning som varit. Reporter: Johan Cedersjö. PO kritisk mot automatiserade TT-flöden Förra året anmäldes ett stort antal lokalmedier för pressetiska övertramp i automatpublicerade TT-artiklar. Alltså artiklar som publicerats direkt av TT på tidningars webbplatser. Allmänhetens pressombudsman, PO, lyfte i början av veckan fram det här som en av de viktigaste principiella frågeställningarna som väckts inom pressetiken under 2017. Ärendena ligger nu för prövning och situationen sätter ljus både på hur ansvarige utgivare ser på sin roll och på TT:s särställning i Mediesverige. Reporter: Therese Rosenvinge.

Medverkande: Sophie Engström, universitetslärare och bloggare. Poddvärdar är Magdalena Domeradzka och Ted Bergdahl. 

PRESIDENT. Tarja Halonen berättar om arbetet som jurist inom den finska Fackföreningsrörelsen, via rollen som utrikesminister till ämbetet som landets första kvinnliga president. Tarja Halonen konstaterar att relationen mellan Finland och Sverige är god. Det finns dock ett par undantag, nämligen ishockey och Eurovision Song Contest. Hon har haft nära samarbeten med svenska kollegor som Anna Lindh, Lena Hjelm-Wallén och Margot Wallström. Presidenten berättar öppet att hennes första kärlek inte var så lyckad, romansen varade bara i drygt tre år. Sin nuvarande man Pentti Arajärvi har hon varit tillsammans med mycket länge, men under presidentvalskampanjen var de inte officiellt gifta. Då kallade hon honom för grannmannen. Tarja Halonen arbetar fortfarande med jämställdhet och att verkställa klimatavtalet. Om Tarja Halonen Finlands president under tolv år, tituleras fortfarande president Tarja Halonen. Historisk som den första kvinnan att inneha ämbetet. Suttit i riksdagen för Finlands socialdemokratiska parti, varit justitieminister och utrikesminister. Ett flertal internationella förtroendeuppdrag både under åren som president och efter det. Utbildad jurist och har arbetat som advokat och inom den finska fackföreningsrörelsen. Arbetar fortfarande aktivt, speciellt inom FN, för hållbar utveckling. Stark förkämpe för mänskliga rättigheter och jämställdhet. Var under tidigt 80-tal ordförande i Seta, Finlands ledande organisation för hbtq-frågor. Producent: Soili Huokuna

I Godmorgon, världen! den 7 maj dessutom krönika av Katarina Barrling och reportage från upptrappningens Koreahalvön, panelen och Public Service. Första timmen: * Franska presidentvalet är igång - om det splittrade landet. * De franska valprognosernas träffsäkerhet * Om Nationella Frontens väljarbas i södra Frankrike * Krönika av Katarina Barrling om uppkomlingen Macron * Panelen med Göran Greider, Carolin Dahlman och P J Anders Linder Andra timmen: * Fackförbundet Metall får sin första kvinnliga ordförande * Satir med Public Service * Ryssland, Tyskland och Storbritannien om det franska valet * Ett trängt Sydkorea mellan USA och Kina * Om liftandet år 2017, i delningsekonomins tidevarv * Kåseri av Emil Jensen om "grit" och *glück" Programledare i Paris: Olle Hägg  Programledare i Stockholm: Pia Fridén Producent: Anders Diamant Tekniker: Rasmus Allansson

När kvinnor började jobba i hamnen spreds rykten om att de var osedliga. Men en präst kom till deras räddning. På många industrier jobbade kvinnor som stöttade industriarbeterskorna i stort och smått. Vid förra sekelskiftet började allt fler kvinnor arbeta utanför hemmen. Men många av dom fick utstå både smutskastning och ryktesspridning när de klev in på mansdominerade arbetsplatser. På en del ställen inrättades speciella hjälpare som skulle motverka det, men på vissa platser spreds rykten som började leva sitt eget liv och som var svåra att stoppa.Lasse Ohlsson är släktforskare med rötterna i Ångemanland och har i kyrkböckerna från Gudmundrå socken funnit en grupp kvinnor som for extra illa av de rykten som spreds om dem över hela landet.Det här var kvinnor som jobbade med att lasta trä ombord i fartyg som kom till sågverken längs norrlandskusten. De fick olika yrkesbeteckningar som knubbkärringar, splitvedjäntor, bakpigor, märkflickor, ströjäntor och kaffekärringar.- De var ofta fattiga och behövde ta de här arbetena som inte hade så hög status, säger Lasse Ohlsson.Det här arbetena började komma i slutet av 1800-talet i och med att sågverksindustrin expanderade och man hade behov att få snabbare lossning och lassning.- Vissa av de lättare arbetena fick då kvinnor ta. Och den stora ryktesspridningen kom runt 1905 då doktorinnan Hilda Sjögren från Ramvik som hade gjort en egen undersökning där hon beskrev vilka fasansfulla saker som händer ombord på båtarna.Hilda Sjögren ansåg att det var ren prostitution på båtarna och att de anställda kvinnorna inte lyfte på en enda brädbit utan erbjöd andra tjänster.- Det här svartmålade en hel yrkeskår.Hilda Sjögren tillhörde Vita bandet och hade blivit ledare för det nyinrättade "stuveridepartementet" som i Ramvik i Ångermanland. I rapporten som hon skrev spaltade hon upp ett antal bevis som hon menade skulle bevisa att stuveriarbeterskorna förde ett osedligt leverne, men som också slog fast att detta var ett för tungt arbete för kvinnor.Rapporten kunde sedan läsas av läsas av landets riksdagsmän och innehöll följande slutsatser;Det är bevisat att 1. Kvinnor som åtaga sig stuveriarbete, i regel ställes på samma nivå i den allmänna aktningen som de offentliga kvinnorna, samt att de och bliva bemötta som sådana. 2. Det finnes kvinnor i vårt land, som gå ut i stuveriarbete och erhålla sin fulla dagslön, utan att ens taga i en klant, tillbringande sin tid i kajuta och ruff. 3. Det finnes stuveriarbeterskor som under arbetstiden tillsammans med de manliga stuveriarbetarna låta lastrummet tjänstgöra som bordell.  4. Det finnes stuveriarbeterskor som ibland ej blygts att nakna dansa tillsammans med sjömän från de fartyg där de arbeta. Detta slags kvinnoarbete är en moralisk och fysisk fara, icke blott för individen utan och för samhället. Kvinnor från 12 till 60 år hava samma arbetstid och samma arbete att utföra. Man har ock exempel på att många minderåriga under detta arbete brukats till samlag, att en tolvårig flicka därvid ådragit sig venerisk smitta, för vilken kurhusvård måste sökas. Ett annat exempel är en 16-årig flicka som under arbetet ombord ådragit sig syfilis.Rapporten som doktorinnan Hilda Sjögren lämnade ifrån sig byggde dels på brevväxling med stuvare, sågverkschefer och kaptener men också på egen erfarenhet. I två dagar hade hon under antaget namn jobbat som så kallad splitvedjänta och stuvat buntad stav på en ångare vid Kramfors sågverk.Så här skrev hon i Vita bandets egen tidning 1906;Då kan ni alla fatta, huru det kändes att som kvinna gång efter annan stå i detta arbete. Det är också med tanken på gångna tunga dagar som jag av hela mitt hjärta ville ropa: Detaljerna måste fram! Må vi ej ha på vårt samvete att vi ej för alla blottat detta elände, att det ej må kunna sägas, att det finnes mödrar som i okunnighet sända sina barn uti stuveriarbete.I intervjuer med kvinnor som arbetat som stuveriarbeterskor säger dom att de inte bara hade ett dåligt betalt säsongsarbete utan också utpekades för grovheter som inte var sanna, berättar Lasse Ohlsson.Några år senare dyker två personer upp, som oberoende av varandra kom att förbättra de kvinnliga hamnarbetarnas rykten.Den första var prästen Johan Peter Vestin som arbetade i Gudmundrå socken och som gick till källorna för att se om ryktena och utomäktenskapliga barn och könssjukdomar verkligen stämde. Han sammanställde sen en tabell efter att ha noggrant studerat en tio års period i kyrkböckerna.- Han delade upp kvinnorna utifrån börd och fann ingen övervikt varken när det gällde födsel av utomäktenskapliga barn eller veneriska sjukdomar.Johan Peter Vestin verkar ha ett stort socialt intresse, säger Lasse Ohlsson, och det var nog det som gjorde att han rentvådde kvinnorna.Men det kom också mer hjälp, från en kvinna som under lång tid intresserat sig för kvinnors arbete.Hon hette Kerstin Hesselgren och hade fått anställning som yrkesinspektris på nybildade Yrkesinspektionen. Året var 1913 och vid det laget hade skrivelsen från Hilda och Vita bandet tröskats igenom depatement och myndigehter och till slut hamnat på hennes skrivbord.Och som ett led i sin undersökning reste hon upp längs norrlandskusten vid två tillfällen för att träffa stuveriarbeterskorna. Hon kom fram till arbetet visserligen var tungt men inte värre än att en vuxen kvinna skulle klara av det. Och alla rykten om prostitution och nakendans på däcken med sjömän var kraftigt överdrivna.Allt ledde till slut fram till att Kungl. majt utfärdare nya regler för hur kvinnor skulle arbeta i hamnarna med lastning stuvning och lossning på fartyg.- Man kan säga att Hildas rapport förkastade en hel yrkesgrupp med grova ord, men å andra sidan startades ett utredningsarbete.Den här yrkesgruppen har till stor del fallit i glömska, det har inte skrivit kämparvisor och dikter om dem, och kanske det hänger samman med att yrket så småningom försvann.FabrikssystrarDet var inte bara de kvinnliga stuveriarbetarna som skapade oro för hur det skulle gå med sedligheten. Också inom industrin ville man se till att kvinnorna inte skulle få dåligt rykte.Vid förra sekelskiftet började allt fler kvinnor att arbeta inom de nya industrierna, och ganska snart fanns det på några stora kvinnodominerade industrier en ny yrkeskategori som kallades fabrikssystrar.Deras uppgift var att hjälpa de anställda kvinnorna att ordna med ekonomiska saker, som pensionskassor och sjukkassor, men de organiserade också barnomsorg, fritidssysselsättningar och såg till att göra arbetsplatsen mer trivsam.Det första företaget i Sverige som anställde en fabrikssyster var Wettergrens kappfabrik i Göteborg, men den industri som kanske mest förknippats med verksamheten var Tobaksmonopolet som hade fabriker på sju platser runt om i Sverige.Tobias Karlsson är ekonom-historiker och han har i sin forskning gått igenom Herta Svenssons stora efterlämnade material. Hon var fabrikssyster på Tobaksmonopolet och hennes arkiv finns idag på Kvinnohistoriska samlingarna inom Göteborgs Universitetsbibliotek.- Det är väldigt mycket bilder på sociala aktiviteter och ganska få bilder som visar hur arbetet såg ut, konstaterar han när vi bläddrar igenom en liten bit av arkivet.Idén om fabrikssystrar kom ursprungligen från USA och spred till Sverige genom Kerstin Hesselgren, som just blivit chef för yrkesinspektionen. Hon bjöd den person som skulle blir direktör för Svenska tobaksmonopolet på en lunch och övertygade honom om att anställa fabrikssystrar på företagets olika fabriker.- Hon tänkte nog att fabrikssystrarna skulle kunna bli hennes förlängda arm, säger Tobias Karlsson. Yrkesinspektionen hade ju bara möjlighet att göra vissa stickprov därför vore det bra om det fanns personal i de stora företagen som arbetade permanent med sociala frågor. Vid förra sekelskiftet var det ganska vanligt att industrier hade så kallade intressekontor. De hjälpte sina anställda att betala hyror, skatter och sjukkasseavgifter. På de industrier där man nu anställde fabrikssystrar så placerades deras tjänst på just intressekontoren, och de tog över de ekonomiska uppgifterna. Men man kan se av Herta Svenssons efterlämnade papper att hennes arbetsuppgifter var långt fler än så- Bland hennes många arbetsuppgifter fanns att hon skulle se till så att arbetsmiljön blev trevligare, att det ställdes ut vaser med blommor i matsalen, att arbetarna fick numrerade handdukar så att de inte blandas ihop, hon tog hand om administrationen av sjukkassan och hon gjorde hembesök hos alla som sjukanmälde sig. -Hon måste ha arbetat otroligt hårt tror Tobias Karlsson.Herta Svenssons arbete som fabrikssyster började faktiskt innan någon på tobaksfabriken visste om det. Två månader innan hon skulle börja jobba som fabrikssyster tog hon jobb på fabriksgolvet utan att tala om vilken roll hon senare skulle komma att ha.Under perioden då Herta Svensson arbetade på golvet i tobaksfabriken förstod hon att kvinnorna behövde hjälp med så mycket mer än bara ekonomiska ting. Så när hon startade sin verksamhet som fabrikssyster hände det saker på företaget. Hon startade en barnkrubba, dvs ett daghem för arbeterskornas barn, och på somrarna ordnade man barnkoloni för de barn som annars skulle bli utan tillsyn. Herta Svenssons skriver en rapport över sitt arbete det första året, där hon berättar om ännu fler initiativ:Under arbetet som fabrikssyster har det mer och mer blivit tydligt att såväl den enskilde av personalen som arbetskåren i dess helhet skulle vinna i hållning och och värde i den mån det gavs möjlighet att efter slutat arbete på fabriken få någon sysselsättning som kunde väcka och tillfredsställa dess kunskapsbehov och giva dem utvecklingsmöjlighet i intellektuellt avseende samt fästa deras intresse vid något annat än de förslösande nöjen som eljest så lätt draga det till sig. Särskilt är detta måhända önskvärt i ett yrke som cigarettindustrin, där själva utbildningen icke kan erbjuda några nämnvärda utvecklingsmöjligheter. Följaktligen vaknade tanken på anordnande av kvällskursen för personalen.Kvinnorna kunde gå på kvällskurser i allt från sömnad till främmande språk och det bildades sångkörer och man gjorde gemensamma resor. För några av de mest utarbetade kvinnorna ordnade Herta Svensson en veckas vilohem, och i sin rapport argumenterar hon för att alla skulle få samma chans.Då det under denna sommar tydligt visat sig var en enda veckas sommarledighet betytt för en arbeterskas hälsa och krafter och således också för hennes arbetsprestation, torde det kanske tillåtas, att i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av genomförd semester för personalen, åtminstone en vecka på sommaren.Någon lagstadgad semester skulle nu inte komma förrän i slutet av 1930-talet, och för att Herta Svensson och hennes kollegor skulle ha framgång i sitt arbete som fabrikssystrar så gällde det att argumentera väl gentemot företagsledningarna. De tog till ekonomiska argument.- Man tänkte sig att om arbetarna fick det hjälp på det här sättet så kunde de koncentrera sig mer på arbetet och bli mer produktiva vilket skulle öka lönsamheten. -Kvinnor som hade barn som inte fick hjälp med barnomsorg kunde göra ett bättre och effektivare arbete om de fick hjälp med barnomsorgen, säger Tobias Karlsson.Ett annat viktigt skäl för att styra upp arbetsvillkoren för kvinnorna i industrin, var sedligheten. För precis som när det tidigare hade gällt de kvinnliga stuveriarbeterskorna i Ångermanland så fanns det mycket oro för att kvinnor när de började arbeta som män, skulle ha svårt att bete sig så som man förväntade sig av kvinnor, dvs sedesamt och kyskt.- Detta fanns i allra högsta grad med bland de motiv som företagen hade för att anställa fabrikssystrar, fortsätter Karlsson. Många av de kvinnor som kom att arbeta i de nya industrierna kom från landsbygden och som inte hade några bra sociala nätverk, vilket man var rädd för skulle leda till osedligt leverne. Det fanns en oro för att det skulle födas barn utom äktenskapet, men också för att unga kvinnor skulle ta efter den livsstil som de arbetande männen hade att använda alkohol och att gå ut och roa sig på kvällarna.Tobaksmonopolet betraktades som ett mönsterföretag och visade gärna upp sig och fabrikssystrarnas verksamhet på mässor av olika slag. Den fackliga rörelsen var inledningsvis mycket skeptisk till fabrikssystrarnas verksamhet.- Man såg det till en början som samma slags kontroll över människor som fanns i brukssamhällena, där arbetsgivaren visserligen hade ett stort socialt ansvar men som å andra sidan gav arbetsgivarna en stor makt över sina anställda.- Fabrikssystrarna fick en slags mellanchefsposition i företagen som gav dem inflytande över vilka som skulle anställas, avskedas och omplaceras inom företaget, och de skaffade sig mycket information om enskilda anställdas förhållandes och den informationen skulle ju kunna missbrukas.Fackföreningarna misstänkte, ofta på goda grunder, att det sociala arbete som fabrikssystrarna gjorde skulle vara villkorat, så att företaget visserligen ställde upp med en rad förmåner men bara på villkor att arbetarna lät bli att organisera sig fackligt.-Just i fallet Tobaksmonopolet tror jag inte att det var så, men generellt sett så fanns det sådana tankar bakom de första Intressekontoren, kommenterar Tobias Karlsson. Man hoppades på att detta skulle kunna skapa harmoni mellan arbetsgivare och arbetare och göra arbetarna mindre intresserade av att organisera sig fackligt.- Däremot tror jag att Herta Svensson och många av hennes kollegor uppfattade sin roll annorlunda, slutar Tobias Karlsson som tycker sig ha sett en genuin vilja att hjälpa arbetande kvinnor hos fabrikssystrarna.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Åsberg, Agneta Johansson och Malin Avenius slaktband@sverigesradio.se

Flera borgerliga partier vill att arbetsmarknadens parter avtalar om sänkta lägstalöner för att få in fler nyanlända på arbetsmarknaden. Om det inte går är dom beredda att lagstifta om lägre löner Fackförenings-Sverige har reagerat mycket hårt. IF Metalls ordförande, Anders Ferbe, har beskrivit det som ett flagrant angrepp på den svenska modellen. Men har facket något ansvar för att få in nyanlända och unga på arbetsmarknaden? Och hur ser det isåfall ut?

Vi drar igång vårt eget fackförbund med tillhörande bemanningspool. Sen reder vi ut flera samhällsproblem, så som folk som hamnar i dåliga vanor och Gustav Janssons frisyr.

Fackförbund med medlemmar i kvinnodominerade yrken har sagt "nu eller aldrig" inför avtalsrörelsen när det gäller att få högre löneökningar. Ekonomiekot lördag handlar om just löner och jämställdhet. Men frågan splittrar arbetsmarknadens parter, och en del menar att fackens vilja att få mer än andra är ett hot mot en väl fungerande lönebildning. Programledare är Anders Jelmin

Barn som misshandlas, vanvårdas och utsätts för sexuella övergrepp. Det lagliga skyddet för utsatta barn är starkt i Sverige. Men vem bär ansvaret när hjälpen ändå inte kommer? “Hur svårt ska det vara? Hur många fler barn och ungdomar kommer att behöva lida för att det inte händer någonting? Det här är den andra delen i Kalibers serie om krisen i socialtjänsten. I förra veckan visade vi att många socialkontor har brist på personal och att inte ens grundläggande rutiner följs på många håll. Orosanmälningar om barn som far illa tappas bort och utredningar blir inte gjorda. Efter programmet har vi fått många reaktioner. Socialsekreterare har hört av sig och berättat att det är kaos där de jobbar. Fackförbunden kräver att hela socialtjänsten ses över och barnministern säger att hon ser allvarligt på situationen. Många blev också starkt berörda av polisen Tobias Lundbergs berättelse om när han i september hittade en övergiven 1-åring i en lägenhet i Sundsvall i samband med en husrannsakan: – Och jag böjer mig så klart ner och lyfter upp henne och håller henne mot mig och jag ser att hon är alldeles grusig och smutsig i ansiktet och på de här små små händerna så är hon smutsig. Och när jag håller henne mot mig så märker jag att på baksidan av blöjan är det fullt med spyflugor som sitter på blöjan. Det är inte bytt på henne på jättelänge och hon luktar så otroligt illa, berättade Tobias Lundberg. Socialtjänsten i Sundsvall gör anmälan till Lex Sarah I veckan kallade socialtjänsten i Sundsvall, som hade haft kontakt med familjen tidigare, till en presskonferens och berättade de har gjort en Lex Sarah-anmälan till inspektionen för vård och omsorg. – Klockan är halv fyra och det är vid den tiden vi har bjudit in er till en pressträff för att berätta om ett arbete som vi har gjort under hösten och det grundar sig på den händelse som alla som har blivit informerade om har berörts väldigt mycket av, när det var ett litet barn som hittades övergiven i en lägenhet, sa socialdirektör Thorbjörn Stark – Ni kanske hörde Kaliber i söndags där man pratade om socialsekreterarnas arbetssituation och lyfte fram det här ärendet som ett exempel på den verksamhet vi bedriver… I sin egen utredning har socialtjänsten kommit fram till att de har brustit på flera punkter: Delar av insatser har inte blivit utförda enligt gällande rutiner. Tidsgränser för utredning och uppföljning har inte hållits och det har brustit i kommunikationen mellan olika enheter. Det finns socialkontor som fungerar bra men många har precis som i Sundsvall haft problem länge och i den här veckans program undersöker Kaliber hur krisen har uppstått. Varför lämnar de erfarna socialsekreterarna avdelningarna för barn och unga? Och varför stannar de nya inte kvar? "Vi ser att vi bryter mot lagen" Laila Åberg är socionom och jobbar på ett behandlingshem i Stockholm. Men fram till i maj i år jobbade hon på socialtjänsten i Skärholmen  - först som socialsekreterare i 5 år och sen som biträdande chef i 6 år. Hon säger att hon egentligen hade velat vara kvar inom socialtjänsten, men att det till slut inte gick: --De erfarna som jag kan räkna mig till. Vi stannar inte kvar. Vi accepterar inte det här. Vi ser att vi bryter mot lagen. Vi ser att arbetsförhållandena inte är humana. Men det viktigaste av allt, det är att man ser att barn, familjer och unga inte får den hjälp de behöver, säger Laila Åberg Laila Åberg säger att arbetet de sista åren blev så pressat att hon inte klarade av att vara kvar och att hon blev en person på jobbet som hon själv inte kunde var stolt över. – Jag insåg att jag bara jobbade efter våra politikers budgetgränser. Jag var väldigt färgad över att hela tiden tänka på budgeten och piskan kring vår dokumentation, tidsramar. Vi använder oss helt enkelt inte av den kompetens som finns inom socialtjänsten. För den tiden finns inte. Utan det är brandsläckning hela tiden. Det är förskräckligt hur det är. Jag är jätteupprörd. Men när du var chef, då var ju du ändå ansvarig för verksamheten. Så vilken del hade du i att ni inte gjorde tillräckligt? – Ja, jag hade ju den delen att skriva på beslut och att jag höjde min toleransnivå för vad som var, inte ok att bryta mot lagen, men däremot att tänja på den. Det gjorde jag mer och mer. Det var också det som mynnade ut i att jag till slut sa upp mig, säger Laila Åberg Lagmässigt har skyddet för utsatta barn stärkts de senaste åren. Numera måste alla som jobbar med barn göra en anmälan redan vid minsta misstanke om att ett barn far illa. Det har lett till att mängden ärenden har ökat. Kraven har också ökat på att socialtjänsten ska lyssna på vad barnen själva har att säga. Men det stärkta lagliga skyddet når inte alltid fram till barnen visar Kalibers granskning. Före detta socialchef Laila Åberg säger att socialtjänsten inte har fått förutsättningar att hänga med i samhällsutvecklingen: – Vi följer med på vissa plan…  Metoderna har blivit bättre, ja, man kan slå sig för axeln, men mötena har blivit mycket kortare och extremt mycket färre. Uppföljningar hinns inte med. Politikerna kan säga att i Sverige jobbar vi såhär, det ska vara rättssäkert osv - men mötena hinns inte med, säger fd socialchef Laila Åberg. "Jag kan inte stå för det här" Många erfarna socialsekreterare har gjort som Laila Åberg och lämnat socialtjänstens avdelningar för barn och unga. In kommer istället unga nyutexaminerade socionomer, som ofta utan knappt någon introduktion alls, får börja jobba med de tyngsta ärendena på avdelningarna för barn och unga. Karl Palm var en av dem. Han började på socialtjänsten i Södertälje 2009. -Jag hade nog förväntat mig att det skulle vara ganska tufft. Det hör man under utbildningen och man träffar folk som jobbar där så jag hade förväntat mig och ställt in mig på att det här kommer att bli ganska hårt. Men också att jag skulle lära mig mycket så klart. Hur var det sen när du kom till jobbet som socialsekreterare? – Det var ganska omtumlande och ganska galet på ett sätt. Det var en ärendemängd och arbetsbelastning som var helt otrolig, rent ut sagt. Jag hade inte riktigt den rutinen och det tempo man behöver. Så jag malde på, vi pratade jättemycket om det här i arbetsgruppen och med cheferna och signalerade att det här är ganska galet. Efter ett tag så börjar man fundera, kommer jag att palla det här? Hur länge jobbade du kvar? – Jag jobbade 11 månader tror jag och sen kände jag att nej det går inte. Det kändes som att, nej, jag kan inte stå för det här riktigt. Och det tänker jag nog fortfarande, säger Karl Palm Både Karl Palm och Laila Åberg säger alltså att de slutade på socialtjänsten för att de inte tyckte att de fick möjlighet att göra ett bra jobb. På senare år har också det också startat många privata företag som jobbar på uppdrag av kommunerna och som ofta kan erbjuda bättre arbetsvillkor. Vad händer med barnen när socialsekreterarna slutar och hela tiden ersätts av nya? Philip är 22 år och när han var liten var han ett av barn som behövde samhällets skydd. Vi träffar honom i en förort till Stockholm på en av årets första snöiga dagar. Det var här han bodde under de perioder han kunde bo med sin mamma. När hon var inne i svårt missbruk blev han placerad i olika familjehem. Philip säger att han, ända sen han var liten, har önskat sig en vuxen att ha stadig kontakt med, men sen han var i 10-årsåldern har han fått träffa så många olika socialsekreterare att han han har tappat räkningen. Och för honom var det jobbigt att hela tiden mötas av nya vuxna. – Det som hände de flesta av de gångerna jag var i kontakt med socialtjänsten var att jag fick träffa nya handläggare hela tiden och nya personer som skulle sätta sig in i min historia och mitt liv och i min framtid då får man ju också säga. – Det var väldigt jobbigt att varje gång behöva återberätta det som har hänt, dels det som hade hänt innan och den situationen som var där och det som var jobbigast var att aldrig bli lyssnad på. De frågade frågorna som de skulle fråga och ville veta vad jag ville men tillslut blev det ändå som de hade tänkt sig från början, säger Philip. Philip tror att det har fått betydelse för honom att socialsekreterarna hela tiden kom och gick. Om någon hade kunnat se hur han hade det under en längre tid, tror han att den personen också hade kunnat jobba för mer långsiktig lösning. Istället blev det ständigt nya möten och nya tillfälliga lösningar.   – En relation kanske är omöjlig gentemot socialtjänsten, men att i alla fall finnas där som en vuxen person som man kan ringa och fråga att få stöd och hjälp. Eller kanske bara bli lyssnad på, tror jag att jag saknade väldigt mycket. Jag höll väldigt mycket inom mig. För det tar ett tag när man är liten att våga berätta. Hade det kommit mer frågor så hade jag öppnat mig mer. Jag minns också när jag yngre så fick jag gå till BUP då och hamnade i en stödgrupp där jag kunde prata med andra barn i samma situation och få någon form av  stöd. – Jag insåg tidigt att det var inte andra barn jag behövde prata med, utan det var nog vuxna jag behövde få stöd av. Jag tror att jag hade berättat mer i vad jag kanske hade velat ha i form av stöd och hjälp och på det sättet kanske sluppit många av de minnena jag har och de situationer jag har behövt uppleva, säger Philip. Har nya lagar och hårdare regler gjort situationen bättre för barnen? Det var för att barn som Philip skulle få det bättre som lagarna och reglerna skärptes de senaste åren. Under arbetet med den här serien har vi pratat med ett 20-tal socialsekreterare och de flesta tycker att de nya lagarna och ökade kvalitetskraven är väldigt bra på pappret. Men i praktiken säger de, kan de hittills till och med ha lett till att utsatta barn har fått en sämre situation. I en redan pressad arbetssituation går mycket tid åt till att fylla i blanketter och administration för att få det att se bra ut. Det här har också kommunernas arbetsgivarorganisation, Sveriges kommuner och landsting sett. Åsa Furén-Thulin är chef för sektionen för vård och socialtjänst. – Vårt uppdrag har breddats och fördjupats under ett antal år. Med den gamla regeringen började man detaljstyra på ett helt annat sätt. Från 2006 till 2013 har jag tror 189 lagändringar kommit till i socialtjänstlagen. Man går från en ramlag som blivit ett detaljerat lapptäcke. Det har blivit mycket svårare i det här arbetet. Jag säger inte att det är dåligt men det kräver väldigt mycket, säger Åsa Furén-Thulin på SKL. SKL anser att staten borde ha skjutit till extra resurser till  kommunerna när de ändrade lagen och lade till föreskrifter. "Hur kan man sova och veta att det här pågår?" – Obehandlade aktualiseringar, inte inledda utredningar, påtaglig risk för allvarliga missförhållanden. Laila Åberg som fram till i maj jobbade som biträdande chef inom socialtjänsten läser i lex-Sarah beslut vi har med oss. När socialtjänsten misstänker att de själva har gjort fel är de skyldiga att göra en lex Sarah-anmälan till inspektionen för vård och omsorg, IVO och vi har gått igenom alla lex Sarah-beslut som gäller socialsekreterarnas handläggning av barn- och ungdomsärenden. från 1 januari i år till 31 oktober. I förra veckans Kaliber berättade vi om anmälningar som inte kommer fram eller glöms bort. I lex Sarah-besluten kan vi läsa att socialtjänsten i Arboga har missat att lyssna av en mottagningstelefon till barn- och familjeenheten -  I Malmö blir en anmälan om misstänkt barnmisshandel liggande i socialkontorets reception.   Vi hittar också flera socialkontor där det verkar ha rått totalt kaos. Dokumentation sker på handskrivna lappar och stora delar av personal och chefer säger upp sig samtidigt. – Så här får det inte se ut. Men jag vet tyvärr att det är såhär det ser ut. Det här är verkligen sådana saker som händer. Jag blir så fruktansvärt upprörd. Jag blir så arg så jag finner inga ord när jag ser   – Jag undrar hur man kan sova och veta att det här pågår. Hur kan man sova och veta att man har möjligheten att påverka och inte gör det? säger Laila Åberg Vem är det du vill väcka? – Ja politikerna. Jag vill väcka deras intresse för att över huvud taget sätta sig in i hur allvarlig situationen är, säger Åberg fd socialchef. Det politiska ansvaret för utsatta barn är tudelat - det är staten som med lagar sätter nivån för vilket skydd barnen ska ha rätt till - men det är kommunerna som ansvarar för själva verksamheten. För att se till så att kommunerna sköter sig har inspektionen för vård och omsorg, IVO i uppdrag att göra inspektioner hos socialtjänsterna. Anna Öström är utredare på IVO. – Den normala gången är så att vi gör en inspektion. Vi påtalar de brister vi har funnit i hanteringen av förhandsbedömningar och genomförande av utredningar och andra ärenden och sen får socialtjänsten komma in med förslag till åtgärder. Sen i slutändan fattar vi ett beslut om vi tycker att det är tillräckligt. Ja, sen kan vi hålla på och ha en dialog med vissa nämnder under en ganska lång tid, säger Anna Öström på IVO. Och vad händer om det inte löser sig? – Om det inte löser sig, om det är ut och år in och man ser att det är samma problem hela tiden så är det skarpaste verktyget att vi kan ansöka om att förelägga om vite för den här socialnämnden. Men hjälper det verksamheten att bötfälla den? – Nej, det är ett skarpt verktyg som vi ogärna använder, men det är ju också en signal till politikerna om att det krävs större grepp för att lösa de här frågorna. Hur man i detalj löser varje socialtjänsts problem, det kan inte vi gå ut med men om vi ser att det år ut och år in inte fungerar så är det vårt skarpaste verktyg. För det ska ju inte ha någon betydelse var man bor i Sverige om man ska få skydd av socialtjänsten. Är det så idag? – Ja, det tror jag. Det är jag ganska övertygad om. Att det är större chans i vissa socialtjänster än i andra, säger Anna Öström. Sverige kritiserades av FN redan 2009, föratt skyddet utsatta barn får skiljer sig i olika delar av landet men för att ta reda på varför det är skulle vi behöva åka till alla landets 290 kommuner.  Det kan vi inte så istället väljer vi ut en,  en kommun som vi vet har haft stora problem i flera år.   Barn riskerade att dö i Västerås efter att 57 anmälningar belv liggande hos kommunen Vi åker till Västerås. Här har socialtjänsten barn och unga fått kritik från Socialstyrelsen och IVO sedan 2011. Senast i våras uppdagades att maillådan till barn och ungdomskontoret inte hade öppnats på 11 månader. I den låg flera orosanmälningar.  Under våren blev också 57 barnutredningar liggande utan åtgärd i upp till två månader. För 47 av barnen var situationen så allvarlig att det kan ha inneburit ett hot mot deras liv, skriver IVO. Västerås hotas nu av vite på 1 miljon kronor om de inte kommer tillrätta med sina problem. Precis som många andra kommuner i Sverige har socialtjänsten i Västerås haft en hög personalomsättning och många vakanser. Socialsekreterare  i Västerås har under året protesterat och sagt att de haft för lite resurser och en orimlig arbetsbelastning. Så sent som i september slog en handläggare larm till IVO och berättade att andelen ärenden som blivit liggande då hade blivit ännu fler.   Det är nämnden för individ- och familjeomsorg som har ansvaret för socialtjänsten - men det är i kommunstyrelsen, kommunens regering, som det avgörs hur kommunens resurser ska fördelas. Och personalen säger att de saknar de resurser de behöver - så hur prioriterad är socialtjänsten i Västerås? Socialdemokraterna suttit vid makten i Västerås i olika koalitioner sedan 2010 , nu sedan valet tillsammans med Mp, C och Kd. Koalitionen gav i oktober i år ut ett gemensamt manifest med 130 punkter som slår fast vad man vill satsa på i kommunen. Som ordförande i kommunstyrelsen har socialdemokraten Anders Teljebäck det högsta politiska ansvaret i kommunen: Och så tittar jag på ert manifest här "Samarbete för Västerås”, Då ser man att socialtjänsten kommer på 109 plats. Hur ser du på den prioritetsordningen? – Det är ingen prioritetsordning. Alla punkter som finns i ett sådant här dokument har ett likvärdigt värde. Den där punkten är dessutom väldigt skarp, som talar om vad vi vill göra, både med rättssäkerhet och utveckla så att vi får en bra socialtjänst, och det där kommer vi att förverkliga, det är vår ambition, säger Anders Teljebäck ordförande i kommunstyreslen i Västerås Det är ju ändå till syvende och sist en prioritetsfråga i kommunen hur man fördelar skattemedlen. Och så ser jag att kommunen satsar 4.5 miljoner i ett konst-snöprojekt som går av stapeln nu i december. Hur motiverar ni det inför skattebetalarna att “vi lägger pengar på konstsnö” samtidigt som barn här i kommunen riskerar att fara illa? – Vi lägger pengar på en strand mitt i stan som är tillgänglig för alla barn, vi lägger pengar på en ny skejtpark som är jätteviktig för barns och ungas fritidsverksamhet, vi lägger pengar på våra femton fritidsgårdar. Det är en lång rad aktiviteter vi lägger pengar på för att utveckla de människor som finns här i staden. Vår tro och absoluta uppfattning är att såna aktiviteter är viktiga för de här barnen och ungdomarna som också är på väg in eller befinner sig i en sådan här situation, säger Teljebäck Ni har ansvaret att tilldela resurser, men med tanke på hur det ser ut nu, har ni tagit det ansvaret fullt ut? – Det kan vara att vi har haft en ansträngd situation på alla våra kontor, men framför allt på barn och unga att vi har hamnat där vi har hamnat. Så att i den bemärkelsen så kan det vara att om man inte klarar en del av organisation så skapar det kostnader i en annan del. Vi har alla all anledning att jobba med de här frågorna och se till så att vi får en annan situation. Men i slutändan, som sagt, vi politiker kan aldrig avsvära oss ansvaret för någon verksamhet som bedrivs i staden. Vi ansvarar för allt, säger Anders Teljebäck kommunordförande Västerås IVO planerar att göra ytterligare en inspektion hos socialtjänsten i Västerås framöver, men hur länge ska barnen behöva vänta innan de kan räkna med att få hjälp? Socialtjänsterna är kommunernas ansvar, men  regeringen har också ett ansvar för att utsatta barn ska få hjälp, oavsett var i landet de bor.   Barnministerna blir upprörd efter att ha lyssnat på Kalibers granskning För att ytterligare stärka skyddet för barn vill regeringen nu göra FN:s barnkonvention till lag. Men är det ytterligare en lag barn som bäst skulle hjälpa de barn som far illa just nu? Åsa Regnér är socialdemokrat och tillträdde som barn, äldre och jämställdhetsminister efter valet - vi har många frågor vi skulle vilja ställa till henne, men hennes schema är pressat och inför det här programmet få vi inte träffa henne mer än 10 minuter, på språng mellan två möten. Hur ser ministern på problemen inom socialtjänsten och att många kommuner inte följer lagen? – Jag har lyssnat på ert första program och också tagit del av rapporter, inspektionen för vård och omsorg och det finns också forskningsrapporter och berörda fackliga organisationer har meddelat hur situationen ser ut och jag är förstås väldigt oroad över den. Mycket av det som berättas i ert inslag är ju väldigt upprörande helt enkelt, säger barnminister Åsa Regnér. Personal som vi har pratat med säger att det finns ett stort glapp mellan vad lagen säger och hur det ser ut i verkligheten ute i kommunerna. Vad beror det på? – Lagen är ju till för att stödja barns rättigheter och se till så att barn inte far illa och det är en väldigt viktig princip. Det går så att säga inte att inte stödja barn i utsatta situationer. Det är en grundläggande uppgift som socialtjänsterna har helt enkelt. Men idag är det ju många kommuner som bryter mot lagen? – Ja, det finns ju många fall som har uppmärksammats och som har varit uppe i debatten och som är väldigt upprörande. Jag kan inte uttala mig om de här enskilda fallen men som jag sa, jag är medveten om att den här situationen är väldigt ansträngd. Därför finns det nu en speciell samordnare som också kommer att återföra förslag till mig på vad vi vidare kan göra och är det sådant som finns i socialtjänstlagen som behöver förändras, då lyssnar jag på det. Men socialtjänstlagen ger ett starkt skydd för utsatta barn och lagen ska följas, säger Åsa Regnér.  Men tycker du att den gör det idag? – Som jag sa, det finns ju flera fall där det uppenbarligen har brustit på olika sätt. Om det är lagstiftningens fel det har jag svårt att säga, det som har kommit fram verkar ofta vara rutiner och helt enkelt en hård belastning. Men jag vill gärna se på hela helheten och återkomma om det är så att regeringen ytterligare bör göra någonting. För de socialsekreterare vi har pratat med, de säger att det är jättebra med stärkta skydd för barnen lagmässigt, men det vi behöver nu är mer resurser, inte nya lagar. – Ja, som sagt jag ska se på helheten men resursfrågan är också en fråga där man får olika uppgifter. Därför att det är också så att man har vakanser och inte hittar personal. Det verkar också vara så att personal som kommer in till exempel inte får en bra introduktion. Blir satta på tuffa jobb som man inte har erfarenhet av osv. Så den här frågan är väldigt komplex och därför är det viktigt att se över den men det som gäller i de här frågorna det är att barn ska inte fara illa. Barn ska ha ett starkt skydd det kan man inte prioritera bort. Kommunerna måste arbeta på ett sätt så att barnen har det här skyddet. Om det finns ytterligare saker som regeringen kan göra för att stödja kommunerna i det här så är jag klart beredd att titta på det. Men det går inte att vänta på det, utan barnen måste ha det här skyddet nu, säger Åsa Regnér socialdemokratisk barnminister. Åsa Regnér har nu gett regeringens samordnare ett utökat uppdrag att se över vad regeringen kan göra för att förbättra situationen - hon utesluter inte heller en nationell handlingsplan eller  socialtjänstkommission för att komma till rätta med krisen. Risk att medias rapportering leder till att färre anmäler situationer där barn far illa Flera vi har pratat med säger att det finns en risk för att uppmärksamheten i media om problemen i socialtjänsten kan leda till att färre anmäler oro för barn som far illa - att man tänker att det ändå inte är någon idé - men det är helt fel väg att gå, säger före detta biträdande socialchef, Laila Åberg. – Ja, det är ju förskräckligt och det har jag mött många gånger. När jag har haft samarbete med förskolor och skolor så är ju det precis det de hela tiden anmärker på, ni gör ju ändå ingenting. Det är ingen idé att anmäla men vi säger ju tvärtom, är ni osäkra alltid. Ni behöver inte ha några bevis. Det är de siffrorna vi har att slå politikerna i huvudet med men vi kan inte gör mer utan mer resurser i form av personal, säger Laila Åberg. Vi åtevänder till Sundsvall. --Vi kommer har en annons ute för att hitta kvalificerade utredare.. Socialtjänsten i Sundsvall som nu lex Sarah-anmält sig själva efter händelsen där en 1-åring hittades övergiven i en lägenhet, säger att de nu har vidtagit åtgärder. De har anställt en mentor för de socialsekreterare som kommer in nya och är på väg att anställa en till. De har också höjt lönen för personalen med tio procent enligt socialdirektör Thorbjörn Stark. Reportrar: Micha Arlt och Anna Iversen. Exekutiv producent: Andreas Lindahl kaliber@sverigesradio.se

I den här podcasten intervjuar jag Anki Hansson om hur man lyckas med ansökningar om bidrag till företagsutveckling. Anki jobbar med att skapa bättre arbetsmiljöer  på våra företag. Anki har fixat bidrag för sin egen och sitt eget företags utveckling. I intervjun delar Anki med sig av alla sina tips! Länkar som nämns i podden: Stipendium.seAlmi.seLänstyrelsen i ditt län: kvinnors företagande, bidrag för tekniska verktyg.Fackförbund. Du får också ta del av Ankis historia hur en olycka och misslyckad operation gjorde henne till företagare. Nästa vecka lyssnar du till Carina Kindkvists smarta tips för att bygga ett virtuellt team av kompetenser. Missa inget! Få alla entreprenörshistorier och frågor från publiken direkt i inkorgen!  Mycket nöje!

Vi får besök av Expo som berättar om Sverigedemokraternas historia och på arbetsmarknad, Fackförbund och den svenska modellen.   Medvekande: Johan Östman Lars-Robert Nordin Kajsa Bysell Gäst: Niclas Nilsson från Expo

Inom kort kan alla som arbetar inom hemtjänsten bli tvungna att använda särskilda arbetskläder, men vem ska stå för kostnaderna? Fackförbundet Kommunal och Sveriges kommuner och landsting i debatt om vem som ska betala. Bättre tider väntar, åtminstone enligt optimisterna Nu finns det tecken på att konjunkturen är på väg att vända. Men vilka branscher går det bra för och när kommer uppgången att kunna märkas på arbetsmarknaden? Så slipper du drunkna i papper Hur länge måste man spara sin deklaration, sina gamla kvitton och räkningar? Konsumentvägledare Arvo Kiusalaas ger goda råd till alla, vars skåp och lådor håller på att svämma över av ”viktiga papper”.   Expertsvar Försäkringsexpert Gunnar Olsson svarar på lyssnarfrågor om bland annat reseförsäkring på kreditkort och om man måste ha hemförsäkring när man bor i hyresrätt.

Karin som jobbar som undersköterska förlorar 1 700 kronor varje gång hon sjukskriver sig. Hon tillhör den grupp som förlorar mest vid en sjukskrivning. Då Karin jobbar natt med extra långa arbetspass kostar en sjukskrivning henne 10% av inkomsten, mot 5% för den som jobbar normala arbetstider. Det är ett stort inkomstbortfall som gör att hon valt att gå till jobbet, trots att hon varit sjuk, flera gånger. Nu under januari och februari då sjukfrånvaron ökar och är rekordstort på landets arbetsplatser, ökar också sjuknärvaron, enligt företagshälsan Previa. Något som tär, både på folkhälsan och lönsamheten inom företagen. Fackförbundet Kommunal och arbetsgivarorganisationen Statens kommuner och landsting, gäster Plånboken. Bokrean, har den spelat ut sin roll? Traditionen med den årliga bokrean har funnits i snart 100 år, men har den spelat ut sin roll?  Efter flera års uppgång minskar nu bokförsäljningen. Vad kan sex, mord och e-böcker göra för att vända trenden uppåt igen? Betala hemma eller inte? 55% av alla de unga vuxna (20-27 år) som bor kvar hemma, efter att de gått ut skolan, betalar inget för boendet. Sofia har jobbat i snart ett år, men först till sommaren börjar hon bidra till hushållsekonomin - ett självklart beslut för Sofia och hennes mamma. Men hur mycket är det rimligt att kräva av en ungdom som börjat jobba? Bodil Hallin, familjeekonom på Ikanobank, tipsar om hur du som förälder kan tänka. Pensionsexperten svarar Mikael Nyman svarar på frågor om din pension.

Om en socialdemokrati på tillbakagång, både i Sverige och stora delar av Europa. Reportage från socialisternas kongress i Spanien, där partiet är i fritt fall och förlorade väljare räknas i miljoner. Hör också pressade partivänner i Rosengård, förlamade av förvirringen i partiet. Har tiden sprungit förbi socialdemokratins idéer eller har socialdemokratiska ledningar lämnat idéerna? Om kräftgången i europeisk socialdemokrati. Socialdemokratins kris i Sverige beskrivs ofta som en ledarskapskris, en fråga om vem som kan och bör leda partiet. Men kanske är svårigheterna med att hitta en ledare egentligen bara ett symptom på en djupare liggande sjukdom? Den arbetarrörelse som för Sveriges del varit den mest tongivande politiska kraften i formandet av vårt land efter kriget har de senaste 20 åren försvagats kraftigt. Partiet har haft en nedåtgående kurva när det gäller väljarstöd och har idag de lägsta opinionssiffrorna någonsin. Fackförbunden i LO tappar medlemmar för 16:e året i rad. Men den svenska socialdemokratin är inte ensam om att ha insjuknat - hela Europas politiska karta har ritats om under senare år. Av EU:s totala befolkning är det idag bara 3 procent som styrs av en socialdemokratisk regering. Varför har det blivit så? Har tiden sprungit förbi socialdemokratins idéer eller har socialdemokratiska ledningar lämnat idéerna? Med i studion för att diskutera detta finns förre detta socialdemokratiska stadsrådet Lena Sommestad, ekonomhistoriker och ny ledare för S-kvinnorna, och Carl Hamilton, skribent och författare, som snart kommer ut med en ny bok: "S-koden. Den socialdemokratiska utmaningen." Ett tydligt exempel på socialdemokratins kräftgång ses just nu i Spanien. Efter sju års regerande gjorde Partido Socialista Obrero Español, PSOE för ett par månader sedan ett katastrofval. De förlorade både regeringsmakten och majoriteten i parlamentet. Förlusten ledde till en kraftig intern debatt och för en vecka sen skulle partiet välja ny väg, och ledare. Veteranen och förre vicepresidenten Alfredo Rubalcaba stod mot 20 år yngre katalanskan och förre försvarsministern Carme Chacón. Partiledarvalets dramaturgi känns igen från den svenska politiken: Det blev snabbt en personstrid - tradition mot förnyelse. Men vilka idéer och vilken konkret politik har socialdemokraterna i Spanien för att möta tidens utmaningar; krisen, den växande arbetslösheten och en välfärd som rämnar? Konflikts Lotten Collin reste till PSOE:s partikongress i Sevilla för att söka svar. Så hur ser det ut för socialdemokratin i Sverige? Vid sidan av all medieuppmärksamhet kring ledarval och politiska falangstrider inom partiet så pågår samtidigt en politisk vardag i kommuner och landsting landet runt, en vardag där de akuta problemen inte sällan står i bjärt kontrast till debatten på riksplanet. Det märks tydligt i en av de städer där socialdemokratin fortfarande regerar, med stöd av vänstern och miljöpartiet, nämligen Malmö. I stadsdelen Rosengård röstade två tredjedelar, 65%, på socialdemokraterna i förra valet. Rosengårds lokala (S)-förening samlar över hundra medlemmar. Men vilka svar har socialdemokratin på stadsdelens ofta väldigt akuta problem? Konflikts Mikael Olsson reste dit och hamnade mitt i ett stadsdelsfullmäktigemöte. Sist i veckans Konflikt återvänder vi till Spanien, för att höra en person som under många år studerat den socialdemokratiska tillbakagången i Europa. Soledad Gallego Diaz, kolumnist på spanska dagstidningen El Pais, har under sina år som korrespondent i London, Paris och Bryssel kunnat följa kräftgången på nära håll. Enligt henne har de europeiska socaildemokratiska partierna ett gemensamt problem: de har under de senaste 20 åren utlovat en politik, men sedan fört en helt annan när de väl kommit till makten. Det har lett till att väljarna idag inte längre vet vad socialdemokratin står för. Konflikts Lotten Collin träffade Soledad Gallego Diaz på El Pais huvudkontor i Madrid. Programledare: Mikael Olsson Producent: Lotten Collin

Fackförbundschefredaktören med miljonpensionenHan fördömer gärna när andra gör det. Men nu gör Dagens arbetes chefredaktör samma sak - skär ned i verksamheten och skaffar sig själv miljonpension. Dagens arbete är en tidning som ägnat mycket kraft och spaltutrymme åt att avslöja hyckleriet inom näringsliv och på arbetsmarknadsområdet. Men nu kan vi på Medierna berätta att tidningens chefredaktör Hans Larsson inte riktigt lever som han lär. Han har fått en extra pension som kostat tidningen två miljoner kronor.//Rättelse: I påannonsen till reportaget om Hans Larssons pension sades felaktigt att han "varit med och beslutat om" sin förtida pension. Det stämmer inte - beslutet fattades direkt av ägarna, inte i styrelsen.Ifrågasatt rättelsekulturFör den som hängts ut i medierna handlar det inte bara om att få en formell rättelse, utan kanske framförallt en upprättelse i allmänhetens ögon. Gör en liten undanskymd rättelse eller en pliktsändning verkligen någon skillnad för den person som lidit skada av en publicering? Reklamstjärnan Anders Dalenius, uthängd när han var felaktigt misstänkt för mordförsök 2009, menar att det i praktiken är så gott som omöjligt att bli helt rentvådd och kvitt en felaktig mediebild i dag.Oberoende moderata ledare?Sedan 1970-talet har banden mellan tidningar och politiska partier luckrats upp. Idag har nästan alla tidningar lagt till ordet "oberoende" framför sin politiska beteckning. Men det parti som jobbar allra mest strategiskt just nu med sin opinionsbildning - de nya moderaterna - går motsatt väg. Per Schlingman tog som partisekreterare initiativ och knöt banden tätare mellan partiet och de moderata ledarredaktionerna. I centrum för samverkan med ledarredaktionerna står moderata bolaget Medialen - med partisekreterare Sofia Arkelsten som styrelseordförande.Extremklättring i TV-soffanVi betraktar en speciell TV-genre - nämligen Armchair Adventures - fåtöljäventyr - som firar stora triumfer i tv-tablån. Det handlar om dramatiska äventyr på liv och död och människans kamp mot naturen. Och det finns en programtyp inom den här genren som slår alla andra. Det spelar ingen roll vilken tid på dygnet, vilken dag eller årstid. Det visas så gott som alltid minst ett program om Mount Everest på TV.