Podcasts about hotade

De värmländska skogsbygdernas övergivna åkrar är livsviktiga för en fjäril som är sällsynt i resten av Västeuropa: brun gräsfjäril. Men dessa soldränkta gläntor i granhavet håller på att försvinna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Det är ett stort kommande naturvårdsproblem när de här sista skogsängarna växer igen”, säger Sven-Åke Berglind på Länsstyrelsen i Värmland.

Innehåll: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. timme 1:Om hopp och uppgivenhet i UkrainaEtt robotcafé i Tokyo som inte är som du trorDet extremt jämna USA-valet Den svenska batterifabriken utan rubriker finns i OskarshamnKatarina Barrling: om skillnaden mellan en chef och en ledare Panelen om saker som ska bort: överskottsmålet, EBO-lagen och en del av vargstammenFredrik Haage, SmålandspostenFrida Wallnor, Dagens Industri Henrik Jalalian, Dagens ETC timme 2:Så ska morgondagens möte med temat ”Fred med naturen” rädda den biologiska mångfaldenSally Azar är den första palestinska kvinnan som vigts till präst i en luthersk kyrka i JerusalemPresidentval och folkomröstning i Moldavien idagGeneration Z slåss mot Myanmars juntaVM för unga kördirigenter avgörs i Stockholm nästa veckaKåseri om skrattets betydelse av Lotta Erikson Programledare: Helene BennoProducent: Anders DiamantTekniker: Jacob Gustavsson

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme ett:Rädslan i Beirut - besök på sjukus i stadens södra delHizbollah kraftigt försvagat - vad kan det leda till?Behövs verkligen kärnkraft i framtiden? - reportageExistensiell hälsa - om hur Folkhälsomyndigheten tar upp det begreppetKrönika av Ulrika KnutsonPanelen med Göran Greider, Dalademokraten, Amanda Sokolnicki, Dagens Nyheter och Olof Ehrenkrona, Svenska Dagbladet.Timme två:Torkan slår hårt mot Amazonas i BrasilienOm vad en fatwa egentligen är - med anledning av rättegång mot den man som angrep Salman Rushdie.Spelstaden Las Vegas inför USA-valet där det står och vägerNervös väntan bland Nato-länder inför USA-valSamtal med en teaterns grand old lady - Christina Schollin som gör succé i ny pjäs.Kåseri av Emil JensenProgramledare: Jesper LindauProducent: Richard MyrenbergTekniker: Tor Sigvardson

Veckans avsnitt av podden bjuder på spaningar och reflektioner efter Almedalsveckan. Matilda Antti, politiskt sakkunnig, och Sebastian Wiklund, samhällspolitisk chef, har båda varit på plats i Visby och sett till att djurpolitik sattes på dagordningen under veckan. Vi bjuder på citat från vår debatt med ungdomsförbunden om hotad betesrätt, sammanfattar det viktigaste som riksdagsledamöter lyfte om djurpolitik under vårt seminarium med dem, och diskuterar hur kommuner kan göra mer djurvänliga val. Sedan passar vi även på att ge en uppdatering om vilka djurvänliga kandidater som kom in i Europaparlamentet. Vill du stötta Djurens Rätts arbete för djuren? Bli månadsgivare. Kontakt: podcast@djurensratt.se Djurens Rätt gör med målinriktade kampanjer och politiskt påverkansarbete skillnad globalt för de djur som är flest och har det sämst. Är sedan 1882 Sveriges ledande djurrätts- och djurskyddsorganisation med fler än 50 000 medlemmar. Avsnittet spelades in i NBV:s poddstudio

Den prisbelönade journalisten Diamant Salihu berättar i P4 Extra - Gästen om hur folk köar för att utföra dåd och om när han själv blev hotad av de kriminella han rapporterade om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kalla Faktas SD-avslöjanden präglade även denna vecka liksom riksdagens EU-debatt. Andreas Liljeheden i Bryssel reder ut varför snuset ständigt tycks vara under hot från EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fotbollskanalen Headlines med Frederic Pavlidis ger dig den perfekta starten på dagen med en kort genomgång av dagens stora nyheter och snackisar från världens största tidningar.Ansvarig utgivare: Alexander Rosenlund Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 10:00

I veckans avsnitt handlar det om kung Frederiks dolda budskap under trontillträdet – en liten detalj avslöjar hur han tänker om sitt regentskap. Och hur är det egentligen med sprickan mellan bröderna som verkar vara djupare än någonsin? Vi diskuterar det infekterade spelet bakom kulisserna när Harry och Meghan skulle välja namn till ett av barnen, ett namn som gjorde drottningen rasande och så tar vi upp det allvarliga hotet mot den norska prinsessan Ingrid Alexandra. Med Jenny Alexandersson & Sara Ericsson Kontakt: kungligt@aftonbladet.se

P1 Kultur sänder direkt från Världskulturmuseet i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Felicia FrithiofProducent: Esfar Ahmad

Hela samhällets fortlevnad hotades när bönder började klä sig i blåa kläder och minsta torpare drack kaffe. Men det som egentligen utmanades av de nya konsumtionsmönstren som tog fart på 1700-talet var gestaltandet av ståndssamhället.En framväxande global handel med kolonierna efter upptäckten av Amerika år 1492 gav konsumenterna nya billigare varor som förändrade våra konsumtionsmönster radikalt. I Sverige växte ett konsumtionssamhälle fram under 1700-talet till början av 1800-talet.Det skapade problem i det strikt hierarkiska ståndssamhället där individens position i samhället i allra högsta grad bestämde vad hen skulle konsumera. Därför uppfattades de nya konsumtionsvanorna som ett dödligt hot mot samhället – till och med farligare än digerdöden.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leif Runefelt, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Han har bland annat skrivit boken Att hasta mot undergången – Anspråk, flyktighet, förställning i debatten om konsumtion i Sverige 1730-1830.Det svenska ståndssamhället var ett oerhört hierarkiskt samhälle där dina skyldigheter och privilegier bestämdes utifrån vilket stånd du tillhörde. Det var också tydligt hur de olika stånden som adel, borgare, präster och bönder skulle klä sig och vad de skulle konsumera.Därför upplevdes nya konsumtionsmönster, som uppstod i kölvattnet på den framväxande globala kolonialhandeln, som att det hotade samhällets fortbestånd. Billigare varor som bomull, indigo, kaffe och socker gjorde det också möjligt för individer att omförhandla sin samhällsposition.Bönder började klä sig i indigo-blåa kläder när de tidigt alltid varit klädda i grått. Kaffedrickandet spred sig till torpare och bönder. I konsumtionskritiken framträdde individer som sprätthöken, det rangsjuka fruntimret, härmapan, fjollan, snushanden, kaffehusskrävlaren, pigan med bomullsschalarna, modedockan och den känsloförsmäktande sockerherren.Bild: Kafébeslaget från 1833 av Hans Wikström, Nordiska museet, Fotograf: Bertil Wreting, Public domain.Musik: The Time Of Elegance av Neil Cross, Soundblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

+ Svajiga studier och anekdoter i hälsojournalistiken. Ska dagstidningar verkligen utlova längre liv? + Nya utredningen som kan stoppa populära söktjänster. + Artificiell intelligens som är på allas läppar. Hur mycket är framtid och hur mycket är hajp?

Veckans gäst är Gefjon Off, hon har en PhD i Political Science. Hon började med att studera hur en backlash på me too  påverkar hur människor röstar. Efter det ville hon studera vilka det var som var så upprörda och därför valde att rösta mer radikalt. Resultatet av den studien visar att de som känner sig mest hotade av kvinnors framfart är unga män. Och i hennes avsnitt pratar mer om det, varför det blir så och även lite om vad vi kan göra annorlunda.  Och för att ni ska bli mer nyfikna och lyssna på det här otroligt intressanta avsnittet så ska ni nu få höra tre outtakes från hennes studie. Och hörni, se till att vara redo att lyssna nu på söndag! 

Vi pratar om Artificiell intelligens och hur vi använder det på jobbet, vilka konsekvenser vi ser med det och om man borde vara rädda för det. Längre avsnitt av vår podd hittar ni på Patreon: https://www.patreon.com/randommakingmovies Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vuxenutbildningen i Piteå testar, tillsammans med forskare från Umeå universitet, hur sång kan användas för att lära invandrare svenskt uttal. Producent: Estrid HolmProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Hotade konstnärer på flykt borde få mer stöd. Det säger EU-ländernas kulturministrar som träffades på ett möte i Bryssel igår. Producent: Estrid HolmProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

I veckans avsnitt dyker vi ner i problematiken kring de aktuella kosläppen som lockar tusentals besökare varje år. Linda Björklund, sakkunnig etolog, berättar om att Växa Sverige, en av LRF:s organisationsmedlemmar, har fått tillstånd till att stänga in 1500 kor under 18 månader och varför mjölklobbyn och politiken går hand i hand för en försämrad betesrätt. Slutligen lyfter vi tragedin i Texas när 18 000 kor brann inne samt hur Djurens Rätts arbete på EU-nivå kan komma att förändra livet för djuren i mjölkindustrin. Vill du stötta Djurens Rätts arbete för djuren? Bli månadsgivare. För kontakt: podcast@djurensratt.se

Avsnitt 178. Förläggarens utspel i Kulturnytt härförleden, om hur förlaget använder AI-verktyg för översättning, väckte starka reaktioner. Så starka att vi utvecklar frågan i det här avsnittet. Journalisten väljer ett par spaningar där ordet/boken är i centrum; norska författare vill skydda sina böcker från politiskt motiverade språkjusteringar efter deras död och politiker i USA tar första steget för att kunna stoppa bannlysningen av böcker på amerikanska bibliotek. I det här avsnittet börjar vi en serie samtal med svenska förlag. Förlag som sällan hamnar i centrum för uppmärksamheten. Mindre förlag ner till mikroförlag. Förlag som ofta rör sig lite vid sidan av de stora förlagen i ett eget kretslopp. Vi släpper de här samtalen med ojämna mellanrum under våren/sommaren och vi börjar med Johanna Kinch och förlaget Éditions J. som ”sprängde banken” med en av sina första böcker.     00 23 – Starka reaktioner på AI-stöd vid översättning 08 08 – Konflikterna runt ordet/boken växlas upp 13 23 – Hur svårt kan det vara?

I det här avsnittet berättar 19-åriga Felicia om hur det var att växa upp med en styvpappa som var psykopat. Han utsatte både Felicia, hennes syster och mamman för våld, psykisk misshandel, tortyr, sadism och hot. "Han hotade att jag skulle få se min mamma död vid hennes bil", berättar Felicia. Det här avsnittet sponsras av Anyfin: https://anyfin.com/sv_SE

Att fejka sin egen död! VAR – ödesfrågan för svenska domarkåren! Hotade, kanske, 51-procentsregeln! Maurizio Sarri-surr! Malmös fruktansvärda Europahöst! Imponerande Frankfurt! Totalt galna Europa League-sextondelarna! Loris Karius + Diletta Leotta = sant?Inlägget 667. Uppenbarligen dök först upp på Tutto Balutto.

Att fejka sin egen död! VAR – ödesfrågan för svenska domarkåren! Hotade, kanske, 51-procentsregeln! Maurizio Sarri-surr! Malmös fruktansvärda Europahöst! Imponerande Frankfurt! Totalt galna Europa League-sextondelarna! Loris Karius + Diletta Leotta = sant?Inlägget 667. Uppenbarligen dök först upp på Tutto Balutto.

Att fejka sin egen död! VAR – ödesfrågan för svenska domarkåren! Hotade, kanske, 51-procentsregeln! Maurizio Sarri-surr! Malmös fruktansvärda Europahöst! Imponerande Frankfurt! Totalt galna Europa League-sextondelarna! Loris Karius + Diletta Leotta = sant? Inlägget 667. Uppenbarligen dök först upp på Tutto Balutto.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Kaosartade scener på flygplatser, semesterfirare som får vända i dörren och strandade turister utomlands som vill hem. Medierna har tittat närmare på bevakningen av pilotstrejken och varför redaktioner går igång på besvikna resenärer.Hur högt ska tonläget i debatten egentligen få vara? Det är en fråga som åtminstone två makthavare i samhället tycker sig ha svaret på. De har på sistone hotat med att polisanmäla efter att ha läst texter om sig själva eller sin verksamhet. Den tredje delen av Mediernas sommarserie om klassiska mediarivaliteter riktar strålkastarljuset mot SVT:s och TV4:s sportredaktioner - och kampen om att få sända de stora internationella mästerskapen.

I slutet av maj nåddes vi av nyheten att den finländska skogen inte är den kolsänka som vi hade kalkylerat att den skulle vara. Hur skall siffrorna tolkas och hur skall kolsänkorna räknas? Bernt Nordman, WWF Finland, Annikka Selander, Finlands skogscentral och Mats Nylund, orförande för SLC debatterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner. Producent: Lina KalmtegProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

17 februari. I år är det 70 år sedan Sverige fick full religionsfrihet och slutade vara ett lutherskt enhetssamhälle. Blev vi strängt sekulära i stället? Paulina Neuding talar med Jacob Rudenstrand, författare till nyutkomna “Den första rättigheten” (Timbro).

Digerdöden under åren 1347 till 1352 är den största katastrof som drabbat mänskligheten. Århundranden efter digerdöden stod fortfarande tidigare brukade ägor övergivna i Sverige.Europa hade förhärjats av pestpandemier före 1347, men magnituden på digerdöden under medeltiden ställer tidigare farsoter i skuggan. Digerdöden följde de rikt utvecklade handelsvägarna i Europa. Farsoten spreds genom pestsmittade loppor hos svartråttorna som levde nära människorna.Pesten drabbade människorna flera olika former: böldpest och lungpest. Den tredje formen blodpest är egentligen slutstadiet på de två första formerna. I den förstnämnda utvecklades stora svarta bölder och dödligheten låg på runt 60 procent. När det gäller lungpest och blodpest dog så gott som alla. Ännu värre var att de som överlevt pesten inte utvecklade ett skydd mot sjukdomen.Filosofen Petrarca skrev till sin bror i juni 1348: ”Kommer eftervärlden någonsin att tro på dessa ting, när vi som ser det knappast kan tro på dem”.Människorna betraktade pesten som Guds straff och det utlöste panikartade reaktioner. Religiösa fanatiker gick från stad till stad och piskade sig själva och andra. Våldsamma pogromer riktades mot judarna som påstods ha spridit gift.Ibland dog hela städer och byar, medan vissa områden klarade sig undan. Men sannolikt dog mellan en tredjedel och hälften av Europas befolkning. Hela landsändar övergavs och det blev stor brist på arbetskraft.Pesten återkom sedan i i Europa vågor ända fram till 1700-talet, men aldrig i samma utsträckning som i mitten av 1300-talet. I Asien har vi haft pestepidemier så sent som på 1900-talet.I podcasten Historia nu avsnitt 46 samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison om digerdöden. Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Digerdöden på Historiska Media. Han har tidigare skrivit standardverket Stora döden.Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

När Simon är i tidiga 20- årsåldern träffar han en jämnårig tjej på Tinder. Från början var Simon inte ute efter något seriöst men något får honom att verkligen fastna för den här tjejen. En intensiv relation inleds där Simon utsätts för gasligtning men även psykisk- och fysisk misshandel. Hela säsong 4 finns på Podplay: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350

När Sandra säsongsarbetar på en skidort träffar hon en kille som hon blir kär i. De dejtar och blir snart ett par. Killen är svartsjuk och kontrollerande. Det här eskalerar snart i våld där han hotar att kasta ut henne genom fönstret. Sandra berättar om en relation som var nära att kosta henne livet. Hela säsong 4 finns på Podplay: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350

Vi sänder från Askölaboratoriet där det forskats om Östersjöns liv i 60 år. Vi fördjupar oss i blåstångens liv och Östersjöns framtid. Och hur står det egentligen till med den lilla valen tumlare? Programledare: Mats Ottosson. Det blir fullt fokus på Östersjön i Naturmorgon på lördag. Vår fältreporter Lena Näslund finns på Askölaboratoriet i Trosaskärgården. Där startade forskningen om livet i Östersjön för 60 år sedan. Lena Kautsky kom dit som doktorand och är nu professor emeritus också känd som Tant Tång efter sina ingående studier av blåstångens liv och betydelse för många andra arter. Hon gör fortfarande nya upptäckter. En del blåstång förökar sig på hösten och nyligen har hon hittat sådana plantor på Askö. Tillsammans med Lena Kautsky och forskarna Sofia Wikström och Agnes Karlsson ska vi titta närmare på livet i de grunda vikarna - de områden vi påverkar med bad, byggnationer och båtåkande. Och på nya främmande arter som den amerikanska havsborstmasken Marenzelleria. Och så får vi möta den enda val som lever permanent i svenska vatten: tumlaren. I Östersjön finns det bara runt 500 individer kvar. Det har fått EU-kommissionen att kräva att Sverige ska förbättra både bevarandeåtgärder och lagstiftning. Det största hotet mot Östersjötumlarna är att de fastnar som bifångst i fiskegarn, berättar Julia Carlstedt, tumlarforskare vid Naturhistoriska riksmuseet. På andra sidan landet, vid Kullaberg i Skåne, är chansen att få syn på en tumlare större. Då handlar det om den genetiskt skilda Bälthavspopulationen. Vi ger oss ut tillsammans med forskaren Johanna Stedt på tumlarspaning. Och så fladdrar vi in i fjärilssommaren. Ovanligt många sorgmantlar har setts flyga i år. Varför är det så? Vi ringer Lars Pettersson på Svensk fjärilsövervakning. I veckans kråkvinkel frossar Lisa Henkow i naturens överflöd och slår ett slag för generositetsprincipen. Programledare är Mats Ottosson.

Den 24 maj 1567 lät kung Erik XIV mörda tre män ur Stureätten. Det var början på slutet för en ätt vars namn klingade mer kungalikt än någonsin Vasa-ätten.Kungen Erik XIV:s växande misstro mot högadeln hade medfört att flera adelsmän fängslats våren 1567 och i förvaltningsdomstolen Höga nämnden anklagats för förrädiska stämplingar. Ett par dödsdomar avkunnades, och ständerna kallades till Uppsala för att kunna bekräfta domarna.I Höga nämnden var dödsdomar den normala utgången, men vanligtvis benådades de dömda i utbyte mot väl tilltagna böter. Men dödandet av Nils Svantesson Sture i fängelset på Uppsala slott skedde plötsligt genom att den sinnesförvirrande kungen själv stack ner honom för att sedan låta drabanterna slutföra jobbet. Efter det dödades Nils far, Svante, och bror, Erik, jämte Abraham Gustafsson Stenbock, Ivar Ivarsson (Liljeörn) och Eriks gamle lärare Dionysius Beurraeus. Det var början på slutet på Sturarna i den svenska historien även om släkten levde kvar ytterligare några årtionden.I en nymixad version av 13:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Bo Eriksson, historiker vid Stockholms universitet som har skrivit boken Sturarna – Makten, morden, missdåden. Sturemorden är berättelsen om hur den senmedeltida aristokratins makt bryts när Vasarnas arvkonungadöme konsoliderades under 1500-talet. Från att makten utgått från en handfull adelssläkter utvecklades samhället till en ny tid där kungamakten kunde dominera. I denna kamp är Vasaätten de stora vinnarna och Stureätten de stora förlorarna.Sturarnas tid var 1400-talet till början av 1500-talet. Två personer spelade så viktiga roller att perioden 1470–1520 fått bära deras namn. Efter Sten Sture den äldre och Sten Sture den yngre talar vi om ”Sturarnas tid”. Namnet Sture kommer sannolikt från verbet stura som betyder att vara egensinnig, något som passar in på både Sten Sture den äldre och Sten Sture den yngre. Men de var alltså inte släkt.Bildtext: För Erik XIV blev Sturemorden början på slutet, även om han inte direkt straffades för Sturemorden så avsattes senare. Fotograf: Åsa Lundén, Nationalmuseet, CC. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

I det här avsnittet möter vi Sarah som berättar om en man som hon känt i princip hela sitt liv. De var barndomsvänner och i tonåren utvecklade det sig till en kärleksrelation. I vuxen ålder får de flera barn och det är också då våldet eskalerar. "Sista året var ren och skär tortyr", berättar Sarah. Redan nu kan man lyssna på hela säsongen av Älskade Psykopat på Podplay.se eller i appen Podplay.

Hela samhällets fortlevnad hotades när bönder började klä sig i blåa kläder och minsta torpare drack kaffe. Men det som egentligen utmanades av de nya konsumtionsmönstren som tog fart på 1700-talet var gestaltandet av ståndssamhället.En framväxande global handel med kolonierna efter upptäckten av Amerika år 1492 gav konsumenterna nya billigare varor som förändrade våra konsumtionsmönster radikalt. I Sverige växte ett konsumtionssamhälle fram under 1700-talet till början av 1800-talet.Det skapade problem i det strikt hierarkiska ståndssamhället där individens position i samhället i allra högsta grad bestämde vad hen skulle konsumera. Därför uppfattades de nya konsumtionsvanorna som ett dödligt hot mot samhället – till och med farligare än digerdöden.I avsnitt 147 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leif Runefelt, professor i idéhistoria vid Södertörns högskola. Han har bland annat skrivit boken Att hasta mot undergången – Anspråk, flyktighet, förställning i debatten om konsumtion i Sverige 1730-1830.Det svenska ståndssamhället var ett oerhört hierarkiskt samhälle där dina skyldigheter och privilegier bestämdes utifrån vilket stånd du tillhörde. Det var också tydligt hur de olika stånden som adel, borgare, präster och bönder skulle klä sig och vad de skulle konsumera.Därför upplevdes nya konsumtionsmönster, som uppstod i kölvattnet på den framväxande globala kolonialhandeln, som att det hotade samhällets fortbestånd. Billigare varor som bomull, indigo, kaffe och socker gjorde det också möjligt för individer att omförhandla sin samhällsposition.Bönder började klä sig i indigo-blåa kläder när de tidigt alltid varit klädda i grått. Kaffedrickandet spred sig till torpare och bönder. I konsumtionskritiken framträdde individer som sprätthöken, det rangsjuka fruntimret, härmapan, fjollan, snushanden, kaffehusskrävlaren, pigan med bomullsschalarna, modedockan och den känsloförsmäktande sockerherren.Bild: Kafébeslaget från 1833 av Hans Wikström, Nordiska museet, Fotograf: Bertil Wreting, Public domain.Musik: The Time Of Elegance av Neil Cross, Soundblock Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Moderaterna är på en väg som kan hota demokratin, om vi ska tro Stefan Löfven. Björn tar ett rasisttest, Dan Eriksson ringer in för att läxa upp Björn och Ludvig. Men inte om rasism, utan om matvarubutiker. Alla enas dock att man hellre har maskiner istället för afghaner i matvarubutikerna. Och Miljöpartiet ger alla män en ny chans att slippa städa hemma till deras respektives stora förtret.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Moderaterna är på en väg som kan hota demokratin, om vi ska tro Stefan Löfven. Björn tar ett rasisttest, Dan Eriksson ringer in för att läxa upp Björn och Ludvig. Men inte om rasism, utan om matvarubutiker. Alla enas dock att man hellre har maskiner istället för afghaner i matvarubutikerna. Och Miljöpartiet ger alla män en ny chans att slippa städa hemma till deras respektives stora förtret.  Inlägget Den hotade demokratin? (Sverige vaknar #344) dök först upp på Radio Svegot.

Nu har rekordet för hur gammalt dna som kan analyseras slagits och det rejält. Från lite över 600 000 år till 1,2 miljoner år. Det är forskare från bland annat svenska CPG, Centrum för Paleogenetik, som analyserat prover från mammuttänder. Tänderna har förvarats på ett forskningsinstitut i Moskva sedan de hittades på 1970-talet. Redan då anade forskare hur gamla de var, bland annat baserat på kunskap om det jordlager de hittades i. Och i femton års tid har Love Dalén och hans forskarkolleger fört diskussioner med de ryska forskarna om att få analysera dem, men det var först för att par år sedan tekniken var mogen. Det tidigare rekordet på hur gammalt dna som har kunnat analyseras kom från ett hästben som var någonstans mellan 600 000 och 700 000 år gammalt. Förutom den 1,2 miljoner år gamla tanden analyserades en som är 1,1 miljoner år och en som är 700 000 år. Resultaten visade också på en tidigare helt okänd mammutvariant, som sannolikt var en föregångare till de varianter som levde senare och som hittats i Sibirien och Nordamerika. I den här gamla arvsmassan kan forskarna se hur anpassningen till ett kallare klimat gått till, och om artbildningen bidrog till denna anpassning. De har sett att nästan alla de mutationer som påverkar fettlagring, temperaturreglering, hårtillväxt, lägre köldkänslighet och dygnsrytm fanns redan hos mammutar som levde för drygt en miljon år sedan, långt innan den ullhåriga mammuten uppstod. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad den här nya kunskapen om evolutionen och till exempel djurens klimatanpassning kan betyda för djur som lever idag. Att kunna analysera så gammalt dna kan lära oss mycket mer om hur djur påverkats under olika svåra perioder i historien, och det kan hjälpa till även i dagens bevarandearbete. Dessutom kan det här inspirera forskargrupper som arbetar med gamla människosläktingar att försöka analysera äldre förmänniskor än vad vi gjort idag. Medverkande: Torill Kornfeldt, biolog, författare och vetenskapsjournalist och Björn Gunér, Vetenskapspoddens producent Programledare: Lena Nordlund Tekniker: David Hellgren

"Att dagligen få höra att man är så oönskad och att känna att man är oönskad - det knäcker på en otroligt mycket". I det här avsnittet möter vi Anna som berättar om hur det är att leva med en psykopatisk förälder. Redan som tvååring började hennes mamma att slå henne. Uppväxten kantades av fysiskt våld som senare övergick till psykisk misshandel och manipulation. I vuxen ålder eskalerade det till mordhot...

Många muralmålningar vittrar eller riskerar att förstöras ofta på grund av bristande kunskap. Nu ska ett nytt projekt råda bot på okunskapen och rädda alltifrån medeltida kyrkomålningar och barockmålningar till arbetarkonst och graffiti. GALLERIRUNDA I STOCKHLM Efter en vår där museer gjort sitt bästa för att förmedla konst via skärmar, har kulturredaktionens konstkritiker Mårten Arndtzén gett sig ut i verkligheten för en gallerirunda i Stockholm. Samtal om Carl Boutard som visas på galleri Cecilia Hillström; Lap-See Lams utställning Phantom Banquet på galleri Nordenhake och Klara Kristalovas "Upp i rök" på galleri Magnus Karlsson. 100 ÅR SEDAN UNGERNS FREDSFÖRDRAG Idag (4 juni) är det 100 år sedan Trianonfördraget slöts. Fredsfördraget som avslutade förstavärldskriget för Ungerns del och ritade om landets gränser så att tidigare Ungrare nu blev medborgare i grannländer har varit ett levande sår sedan dess. Reportage av Gunnar Bolin. JAZZ ATT BLI OMRUSKAD AV Imorgon släpper en av de mest intressanta och nyskapande amerikanska jazzmusikerna just nu ny skiva - Ambrose Akinmusire. Jazzradion i P2:s Märet Öman har lyssnat på hans nya skiva "On the tender spot of every calloused moment". NÄR LAGERLÖFS HÄNDER RÖRDE DELEDDAS I den fjärde och sista delen av OBS serie om händer är två Nobelpristagares beskrivningar av varandras händer avstampet för ett resonemang om bilden av kvinnliga författaren i andras och varandras blickar. Vi hör litteraturvetaren Anna Smedberg Bondesson reflektera över Selma Lagerlöf och italienska Grazia Deledda. Programledare: Sofia Strandberg Producent: Eskil Krogh Larsson

Ring P1 från Gävle om bland annat sexköp, hotade hus och behovet av skyddsrum. Programledare: Jenny Roosqvist, ansvarig utgivare: Kerstin Carlsson

Kyrkogården i Uppsala skapar livsutrymme åt gullvivor och salamandrar, arters som hotas av ett krympande odlingslandskap. Möt en av världens största ekorrar, en glidflygare från Borneo. Kyrkogården Berthåga i Uppsala ger plats åt odlingslandskapets hotade arter.  Fältreporter Lena Näslund möter Svenska kyrkans Lisa Gustavsson Flygt. Och Karin Ahrné och Sebastian Sundberg från Artdatabanken har tittat närmare på artrikedomen när gräsöknen ersätts med dammar och ängar. På Borneo lever en av världens största ekorrar: ljusbrun jätteekorre. I skymningen svävar den i väg för att leta mat. Reportage av Ingrid Engstedt Edfast och Anna Torgnysdotter. Bygg ditt eget insektshotell. Karin Gyllenklev och dottern Irma sätter igång borrmaskinen. I veckans kråkvinkel oroar sig Lisa Henkow för backsipporna. Programledare är Mats Ottosson.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Det går sämre för arterna och den biologiska mångfalden i Sverige, visar årets rödlista, som tas fram vart femte år av Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet. Antalet arter som rödlistas i Sverige har ökat med 11 procent de senaste fem åren, och generellt har det varit en nedgång av storlek på populationer, geografisk utbredning och sammanhängande livsmiljöer. Nytt för i år är att igelkotten och skogsharen kommer in på listan. Igelkotten drabbas av att vi städar upp för noga i naturen, och inte lämnar ris- och lövhögar, som den behöver. Bättre ordning har även drabbat vanliga fåglar som kråka och fiskmås. I städerna betraktas den ibland närmast som ohyra, men hamnar nu på rödlistan eftersom vi har färre soptippar och öppna papperskorgar som de levt på. Sveriges enda val, tumlaren, räknas nu som utrotningshotad i Östersjön. Tumlaren finns också på västkusten, men från och med årets lista räknas Östersjötumlaren som en egen art, eftersom den skiljer sig åt från andra tumlare så mycket genetiskt sett. Den biologiska mångfalden försämras alltså sakta i Sverige, men varför behöver vi så många arter? Vad har vi människor att förlora om arter vi inte ens känner till skulle dö ut? Och kan man återskapa en utdöd art? Programledare: Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se Producent: Mona Hambraeus mona.hambraeus@sverigesradio.se Reportrar: Sara Sällström, Daniel Värjö

Dessutom om "Coronans språk", reportage om Irans sjukvård och familjeliv i ett stängt Indien, krönikör Katarina Barrling, kåsör Mark Levengood.

Drottningen stödjer Harry och Meghan. Om nattens explosioner i Stockholm och Uppsala. Överbefälhavare och försvarsministern direkt från Folk och försvar. Hotade oaser i Tunisien ett av världens största miljöhot. Klart med ny regering i Spanien. Är miljöfrågan vänster?

Frågan för dagen är har vi pensionssystem som står rycken i en värld med minus eller nollränta och en befolkning som blir allt äldre.I dessa dagar är Frankrike delvis lamslaget av strejker och demonstrationer.Fackföreningar och allmänhet protesterar mot förändringar av pensionssystemet. Men vi har haft stora strider om pensioner i Sverige också.På 50-talet förorsakade pensionerna regeringskris och folkomröstning och förslaget om allmän tilläggspension. ATP gick igenom i dåvarande Andra kammaren 1957 med röstetalen 115 mot 114 med en nedlagd röst. Nu finns inte ATP längre utan vi har alla allmän pension som det heter. Arbetsgivarna i Sverige betalar in 16 procent på våra inkomster till staten för att finansiera den allmänna pensionen. Dessutom betalar arbetsgivarna in 2,5 procent till premiepensionen alltså totalt 18,5 procent. Till det kommer tjänstepensioner och eventuella privata pensioner.För att reda i allt detta har vi även idag hjälp av Evert Carlsson som är universitetslektor vid Handelshögskolan i Göteborg.

I delar av norra Sverige pratas bondska. En samling kluriga dialekter som nu får nytt liv efter att ha motarbetats historiskt. Henrik Rosenkvist berättar om en dialektal skatt. Veckans språkfrågor Varför kallas de särskilda dialekterna i norra Sverige för bondska? På pitemål säger man "i" istället för "jag". Är det besläktat med engelskans "I"? Varför betonar man samma vokal två gånger i många ord i bondska? Till exempel låter ett ord som stann (stanna) som sta-a-nn? Är det unikt för bondska att dela upp verbet behöva och stoppa in andra ord? Som i Jamen då be-du väl egentligen int-höv bilen? Varför säger man han om till exempel hunden, katten, stolen? Och hur fick standardsvenska andra genus än bondska? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emma Engström. Musik i programmet: Euskefeurat "Nö'bert vä ve", Erk & Imchibeat "Nalta".

Nanna kör nyhetsrace med Maria och Ahmed, Bo Gräslund gästar och lär oss om sagan Beowulf. Och hur läskig kommer människan vara i framtiden egentligen?

Säkra nedsövningsmetoder av vilda lejon är bara en del av vad veterinären Åsa Fahlman har ägnat sig åt. Hon jobbar med såväl håriga noshörningar som med elefanters hälsa. Insatser för att skydda vilda djur innebär ibland att de måste hanteras av människor, och då vill man ju inte att djuren ska skadas av den hanteringen. Det är också viktigt att ha koll på sjukdomar som kan slå hårt mot en redan hotad djurart. Åsa Fahlman ägnar sig åt tuberkulos som sprids mellan människor och elefanter. Hon är veterinär och docent i viltmedicin vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet och jobbar också som veterinär rådgivare åt Världsnaturfonden. Hon deltar i en stor satsning ledd av indonesiska myndigheter som försöker hindra utdöendet av den akut hotade sumatranoshörningen, en liten och ganska hårig noshörning. Programledare Sara Sällström sara.sallstrom@sverigesradio.se

Hur mycket tjänar cheferna i biståndsvärlden? Det är dags för OmVärldens årliga lönelista, som i år innehåller en ny rekordlön. Dessutom pratar vi om att 1 miljon arter hotas av utrotning, hur din mobiltelefon kan vara skadlig för miljö och människor, att rekordmånga människor är på flykt i sina egna länder, om konstnären som försöker läka krigets sår i Beirut, och så har vi träffat årets människorättsförsvarare.  Programledare: Ylva Bergman  

Digerdöden under åren 1347 till 1352 är den största katastrof som drabbat mänskligheten.Århundranden efter digerdöden stod fortfarande tidigare brukade ägor övergivna i Sverige. Europa hade förhärjats av pestpandemier före 1347, men magnituden på digerdöden under medeltiden ställer tidigare farsoter i skuggan. Digerdöden följde de rikt utvecklade handelsvägarna i Europa. Farsoten spreds genom pestsmittade loppor hos svartråttorna som levde nära människorna.Pesten drabbade människorna flera olika former: böldpest och lungpest. Den tredje formen blodpest är egentligen slutstadiet på de två första formerna. I den förstnämnda utvecklades stora svarta bölder och dödligheten låg på runt 60 procent. När det gäller lungpest och blodpest dog så gott som alla. Ännu värre var att de som överlevt pesten inte utvecklade ett skydd mot sjukdomen.Filosofen Petrarca skrev till sin bror i juni 1348: ”Kommer eftervärlden någonsin att tro på dessa ting, när vi som ser det knappast kan tro på dem”.Människorna betraktade pesten som Guds straff och det utlöste panikartade reaktioner. Religiösa fanatiker gick från stad till stad och piskade sig själva och andra. Våldsamma pogromer riktades mot judarna som påstods ha spridit gift.Ibland dog hela städer och byar, medan vissa områden klarade sig undan. Men sannolikt dog mellan en tredjedel och hälften av Europas befolkning. Hela landsändar övergavs och det blev stor brist på arbetskraft.Pesten återkom sedan i i Europa vågor ända fram till 1700-talet, men aldrig i samma utsträckning som i mitten av 1300-talet. I Asien har vi haft pestepidemier så sent som på 1900-talet. I podcasten Historia nu avsnitt 46 samtalar programledare Urban Lindstedt med Dick Harrison om digerdöden. Harrison är professor i historia vid Lunds universitet och har skrivit ett femtiotal böcker, både fack- och skönlitteratur. Han är aktuell med boken Digerdöden på Historiska Media och han har skrivit standardverket Stora döden.Inledande musiken är Kyrie Eleison av The Tudor Consort som är släppt under Creative Commons, Attribution 3.0 International License.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det kommande EU-valetäger rum den 26 maj. Själva valproceduren har diskuterats efter riksdagsvalet i höstas. Det har talats om valfusk, borttappade valsedlar och försenade röstsedlar som bland annat har lett till omval i Falun som ska genomföras den 7 april.I regeringsförklaringen sa statsminister Löven att : “Valsystemets motståndskraft mot manipulation ska förbättras”. För att guida oss igenom hur vårt valsystem fungerar har vi idag bjudit in Bill Werngren som är kanslichef för valnämnden i Göteborg. Kommunerna är ansvariga för att arrangera val i Sverige

I kvinnojourens lägenhet bor en kvinna med sin nyfödda bebis. Hon har ingen annanstans att ta vägen. Telefonen ringer hela tiden från andra jourer som också söker platser på kvinnojouren. Kvinnojourernas största problem idag är boendefrågan. Kvinnor som bor på jourerna stannar längre än tidigare och de som behöver ett akut boende har därför svårt att hitta ett skyddat boende på landets kvinnojourer. Eva har jobbat i 30 år på en kvinnojour i norra Sverige. Hon och kollegan Frida ser hur våldet blivit grövre med åren och hur kvinnor söker sig till skyddat boende både i sin hemstad, men också  långt från familj och vänner. En av anledningarna till att kvinnor inte flyttar ut från kvinnojourens skyddade boende är svårigheten att hitta ett annat boende. - Kanske en lösning vore att låta mannen få besöksförbud i det egna hemmet under en tid eller att kvinnan får ta över hyreskontraktet efter misshandel. På så sätt skulle kvinnor inte riskera att bli hemlösa, säger Eva. Programmet gjordes våren 2017. Ett program av Gunilla Nordlund gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Medverkande: Jonathan Hedström och Niklas Jihde I en specialpodcast får vi förmånen att lyssna in Jonte Hedströms hockeyresa i allmänhet, men även en inblick i hans fasansfulla sjukdom, ätstörd, som nästan kostade honom livet i synnerhet.  • Hedström berättar om hur hans karriär tog fart, trots petning från tv-pucken, och hur han älskade livet som hockeyspelare och att reta gallfeber på tuffa backar som Stefan Larsson och Mats Lusth. Speciellt minns han att han var rädd på isen när Lusth skulle plocka honom under ett slutspel och allt hade eskalerat totalt. • Han berättar om när Peter Forsberg och Daniel Alfredsson, två extrema tävlingsmänniskor, började bråda under en pingismatch under en VM-turnering. • Jonte berättar om varför han anser att Nicklas Lidström är den främste svenske spelare genom tiderna och minns ett byte mot Detroit när han fick vara inne i egen zon över tre minuter. Vi får även en intressant inblick hur olika stilar Lidas, Zetterberg, Forsberg, Selänne och Sundin hade. • Han är även öppen om vilka otroliga löner han hade förmånen att ha både i Djurgården och Timrå, där vi även får höra att det var Wikegård som lockade över honom till Jontes favoritlag, DIF, efter ett år i AHL. • Det stora samtalsämnet är sedan kring sjukdomen, ätstörning, som eskalerade och tog en livsfarlig väg under året 2005/2006 när Anaheims tränare, Randy Carlyle, tvingade honom till straffåkning inför hela laget efter att vågen visat ett kilo för mycket. Tre månader senare hade Jonte tappat 14kg(!) och mådde fruktansvärt dålig. Detta kostade honom en OS-biljett till Turin efter att Bengt-Åke Gustafsson verkligen sett hur han mådde. ”Bengan” bjöd dock med Jonte till Turin och han fick fira guldet med laget. Härliga historier om Jonte och hans rumskamrat, Stefan Liv, berättas. • Jonte berättar sedan att var tredje spelare(!) lider av denna diagnos och att de stora klubbarna väljer att blunda för problemet – något som gjort Hedström förbannad och ledsen. Att se Robin Lehner och Patrik Berglund öppet berätta om sina bekymmer har gjort mycket gott och varit så viktigt. Även en hockeyspelare som tjänar mycket pengar och lever livet är bara en människa och kan må fruktansvärt dåligt.   En gripande, viktig, timme utlovas med en fantastisk människa.   God lyssning,   Niklas

Den 24 maj 1567 lät kung Erik XIV mörda tre män ur Stureätten. Det var början på slutet för en ätt vars namn klingade mer kungalikt än någonsin Vasa-ätten. Kungen Erik XIV:s växande misstro mot högadeln hade medfört att flera adelsmän fängslats våren 1567 och i förvaltningsdomstolen Höga nämnden anklagats för förrädiska stämplingar. Ett par dödsdomar avkunnades, och ständerna kallades till Uppsala för att kunna bekräfta domarna. I Höga nämnden var dödsdomar den normala utgången, men vanligtvis benådades de dömda i utbyte mot väl tilltagna böter. Men dödandet av Nils Svantesson Sture i fängelset på Uppsala slott skedde plötsligt genom att den sinnesförvirrande kungen själv stack ner honom för att sedan låta drabanterna slutföra jobbet. Efter det dödades Nils far, Svante, och bror, Erik, jämte Abraham Gustafsson Stenbock, Ivar Ivarsson (Liljeörn) och Eriks gamle lärare Dionysius Beurraeus. Det var början på slutet på Sturarna i den svenska historien även om släkten levde kvar ytterligare några årtionden.I det 13:e avsnittet av podcasten Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Bo Eriksson, historiker vid Stockholms universitet som har skrivit boken Sturarna – Makten, morden, missdåden.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Kaliforniabukten är världens minsta tumlare på väg att utrotas. Orsaken är illegalt fiske - ett växande hot mot fiskbestånden i haven, och som även förekommer i svenska vatten. En hett eftertraktad simblåsa håller på att bli slutet för världens minsta tumlare. Det finns så få som cirka trettio exemplar kvar av tumlaren, och den lever i samma vatten i Kaliforniabukten som vekfisken, vars simblåsa säljs för skyhöga priser till Kina. Där anses den ge ökad sexlust och ha föryngrande egenskaper. Trots att allt fiske är förbjudet i havsområdet, läggs olagliga nät ut för att fånga vekfisken, och i dem fastnar - och drunknar - tumlarna. Klotet är med när miljöorganisationen Sea Shepherd spanar efter otillåtet fiske, och drar upp de nät de hittar. Förutom vekfiskar fastnar även hajar, delfiner och sjölejon i näten och dör. Illegalt fiske är ett växande hot mot världens fiskbestånd. Hur mycket fisk som dras upp på olagliga väg är svårt att veta, men forskare uppskattar att det handlar om mellan 11 och 26 miljoner ton fisk, skaldjur och liknande som fångas, utöver de cirka 80 miljoner ton som det lagliga världsfisket tar upp. Det skulle innebära att ungefär var femte fisk som dras upp ur världshaven är olagligt fångad. Klotet berättar också om det omfattande illegala fisket efter ål i Sverige. Programledare är Marie-Louise Kristola. Programmet är en repris från den 7 mars 2018.

I Kaliforniabukten är världens minsta tumlare på väg att utrotas. Orsaken är illegalt fiske - ett växande hot mot fiskbestånden i haven, och som även förekommer i svenska vatten. En hett eftertraktad simblåsa håller på att bli slutet för världens minsta tumlare. Det finns så få som cirka trettio exemplar kvar av tumlaren, och den lever i samma vatten i Kaliforniabukten som vekfisken, vars simblåsa säljs för skyhöga priser till Kina. Där anses den ge ökad sexlust och ha föryngrande egenskaper. Trots att allt fiske är förbjudet i havsområdet, läggs olagliga nät ut för att fånga vekfisken, och i dem fastnar - och drunknar - tumlarna. Klotet är med när miljöorganisationen Sea Shepherd spanar efter otillåtet fiske, och drar upp de nät de hittar. Förutom vekfiskar fastnar även hajar, delfiner och sjölejon i näten och dör. Illegalt fiske är ett växande hot mot världens fiskbestånd. Hur mycket fisk som dras upp på olagliga väg är svårt att veta, men forskare uppskattar att det handlar om mellan 11 och 26 miljoner ton fisk, skaldjur och liknande som fångas, utöver de cirka 80 miljoner ton som det lagliga världsfisket tar upp. Det skulle innebära att ungefär var femte fisk som dras upp ur världshaven är olagligt fångad. Klotet berättar också om det omfattande illegala fisket efter ål i Sverige. Programledare är Marie-Louise Kristola.

Teresa Forsgren pratar Sydsamiska, ett av Sveriges minsta språk. Hör historien om hur familjen hörde av en slump språket talas i en affär, och hur dom förstod att språket inte var helt utdött . Nu kämpar 22 åriga Teresa för språkets över levnad.

Veckans avsnitt går på stadsvandring bland överblivna platser och hotade hus. Dessutom handlar det om varför vi så ofta tycker illa om ny arkitektur. De flesta städer har alltid haft olika odefinierade ytor som fungerat som upptäcktsplatser för barn och ungdomars lek och fritid, men vad händer när de platserna allt mer byggs bort? Det funderar Ulla Skoog och bebyggelseantikvarien Stephan Fickler på när de vandrar genom Majorna i Göteborg. Samtidigt påminns de om hur vackra skolorna var förr och hur många av de gamla husen i Majorna som tillåts förfalla, och så besöker de ett nybyggt hus som väckt stor uppståndelse på grund av sin arkitektur. Producent är Urban Björstadius.

I kvinnojourens lägenhet bor en kvinna med sin nyfödda bebis. Hon har ingen annanstans att ta vägen. Telefonen ringer hela tiden från andra jourer som också söker platser på kvinnojouren. Kvinnojourernas största problem idag är boendefrågan. Kvinnor som bor på jourerna stannar längre än tidigare och de som behöver ett akut boende har därför svårt att hitta ett skyddat boende på landets kvinnojourer. Eva har jobbat i 30 år på en kvinnojour i norra Sverige. Hon och kollegan Frida ser hur våldet blivit grövre med åren och hur kvinnor söker sig till skyddat boende både i sin hemstad, men också  långt från familj och vänner. En av anledningarna till att kvinnor inte flyttar ut från kvinnojourens skyddade boende är svårigheten att hitta ett annat boende. - Kanske en lösning vore att låta mannen få besöksförbud i det egna hemmet under en tid eller att kvinnan får ta över hyreskontraktet efter misshandel. På så sätt skulle kvinnor inte riskera att bli hemlösa, säger Eva. Ett program av Gunilla Nordlund gunilla.nordlund@sverigesradio.se

Program för unga vuxna på meänkieli, finska och svenska. I dagens program pratar vi om nedläggsningshotade skolor i Pajala kommun, om amerikanen Galen som skidar från Haparanda till Abisko, Linnea Huhta som ska anta utmaningen och åka Tornedalesloppet och tv serien SKAM från Norge har slagit igenom även i Finland, folk ställer in sina fester för att nöta serien. Meänkielipepp lär dig idag ord från köket. Vähän yhtä ja toista lähätyksessä. Juontaja on din trespråkiga kompis Ida Brännström.

Hotade, hatade och jämförda med KKK nu ger SSU-arna sin version. Möt en av deltagarna i den separatistiska gruppen för rasifierade, 15-åriga Dustin Zojaji.

Vi besöker Lungsjöområdet i Dalarna, en av de naturskogar som riskerar att försvinna. Om avverkningstakten fortsätter som nu är all större sammanhängande naturskog utanför naturreservat borta i Sverige om 15-20 år, menar Per-Anders Lindgren från Skogsstyrelsen. Programmet är kortare än vanligt. Programledare är Lisa Henkow.

Radiostationer bränns ner och journalister utsätts för hot, trakasserier och sätts även i fängelse. Pressfriheten sitter hårt inne i flera afrikanska länder, som till exempel i Burundi, Sudan och Kenya. Radiostationer bränns ner av polisen i Burundi. Reportrar skjuts ihjäl på öppen gata i Sydsudan. I många länder i Afrika har det blivit inte bara svårt utan livsfarligt att utför sitt arbete och rapportera. Men allt är inte mörker på den afrikanska kontinenten, utan det finns också de hoppfulla exemplen där medierna blommar upp. Vår Afrikakorrespondent Richard Myrenberg i Rwanda samtalar med Antoine Kaburahe, chefredaktör för den obeoende burundiska tidningen Iwacuoch och ger oss åter bilder om journalisters villkor. Nivette Dawood medverkar från Nairobi och om kenyanska journalisters arbetsvillkor.

...och kallade alla politiker för fega dj...lar.

Hotade journalister är efter riksdagsledamöter den mest hotade och trakasserade yrkesgruppen. Hur påverkar det journalistiken att så många journalister är hotade? Kvinnolobbyn påstår att 9 av 10 kvinnor mår dåligt av reklamen. Men håller den siffran streck? Jack Werners krönika om ett slags nätets motsvarighet till stockholmssyndromet. Och så om de nya svenska visselkonsulterna entreprenörer som gjort till affärsidé att hålla intern kritik utanför offentlighetens ljus. Risk för självcensur efter ökade hot mot journalister Hot och trakasserier mot journalister för att de är journalister och för den journalistik som de gjort ökar här hemma. Och i söndags uppmärksammades för första gången straffrihetsdagen – och Committee to protect journalists släppte en rapport som visade att det i princip är riskfritt att döda en journalist. De senaste tio åren har 370  journalister mördats som direkt hämnd för deras arbete. De flesta hade rapporterat om lokal korruption och brottslighet. Och i 90 procent av dessa fall råder total straffrihet. Även här hemma i Sverige är hoten spridda och journalister är den yrkesgrupp som efter riksdagsledamöterna hör till den allra mest utsatta gruppen. Det framgår av en sammanställning som vi på Medierna gjort. Och både journalister och medieföretag uppger att hoten ökat de senaste fem åren. Frågan är vad hoten får för betydelse. Nu talar vissa om risk för självcensur.  Reporter Tonchi Percan och researcher Sara Edvinsson.  Med fakta och förnuft mot nätets Stockholmssyndrom Nu ska det handla om ett slags nätets ”stockholmssyndrom” – vår socialamedier-krönikör Jack Werner har följt historien om en kvacksalvare på nätet – som fick kunderna han lurade med sig på sin sida i en socialamedierstorm mot journalisterna som avslöjade honom. Undersökning om kvinnors reaktion på reklam håller inte I oktober kunde man se affischer i Stockholms tunnelbana med texter som ”vad vore tunnelbanan utan lite halvnakna kvinnokroppar”. Affischerna var en del i Sveriges kvinnolobbys kampanj ”reklamera” och den fick stor uppmärksamhet. Ett av påståendena var att 9 av 10 kvinnor mår dåligt av reklam. Men var kom den uppgiften egentligen ifrån? Alexandra Sannemalm har tittat närmare på det. Ny bransch ska hålla visselblåsande utanför medier Utanför offentlig sektor är det svenska skyddet för visselblåsare fortfarande svagt om man jämför med andra länder. Samtidigt vill allt fler företag och myndigheter göra det enklare för sina sina anställda att vissla när de ser missförhållanden eller etiska övertramp. Inspirerade av amerikanska storbolag inrättar svenska företag och myndigheter visselblåsar-system. Mängder av konsultfirmor har startats för att tillhandahålla system som ska göra det enkelt att  anonymt rapportera missnöje internt i företagen. Men vad händer när företag och myndigheter försöker ta ta kontroll över informationen istället för att den når offentlighetens ljus? Och vilka är det som aspirerar på att vara det här alternativet till offentligheten? Medierna har den här veckan undersökt en framväxande bransch – de svenska visselkonsulterna. Reporter är Erik Peterson.

På vilken typ av botten trivs gäddnate bäst? Vilka lever bland kransalger, och hur hjälper man en svalting att överleva? Ekologikonsulten Gustav Johansson är rätt person att besvara sådana frågor - han är specialist på vattenväxter, och denna lördag får han sällskap av fältreporter Erik Kohlström vid Lillsjön i Kungsängen. Utrustade med cyklop och mikrofon besöker de djungeln som börjar precis utanför badstranden. Dessutom berättar vi om fågelstationer som kämpar i motvind. Hälften av all ringmärkning i Sverige görs av ideella krafter - och med höjda hyror blir det allt svårare att hålla igång verksamheten. Therese Forsberg har gjort reportaget. Programledare är Lena Näslund.

Sverige har lovat i en FN-deklaration att skydda minst 17 % av landytan för att stoppa utrotningen av arter. Regeringens vill att det i huvudsak ska ske på frivillig väg där skogsbolagen lovar att inte hugga sina mest värdefulla naturskogar. Men forskare som tittat på de frivilliga avsättningarna varnar för att det är ett osäkert skydd. Bolagen kan välja att hugga ned träden imorgon. -- Om man bara ska skydda ytterligare 150 000 hektar i naturreservat till år 2020 så kommer den största delen av de skogar som har höga naturvärden hinna avverkas och det blir en förlust av biologisk mångfald som det tar 100 tals år att restaurera, om det ens går, säger Viktor Säfve på miljöorganisationen Skydda Skogen. Programledare: Marie-Louise Kristola.

För familjer som har det tufft ekonomiskt kan en vecka eller två på sommarkollo vara hela skillnaden. En kollovistelse blir det som gör sommarlovet till något härligt att minnas, och ger barnen något att berätta om för kompisarna i skolan till hösten. På Stockholms stadsmissions familjekollo på Hökö utanför Trosa får många familjer uppleva vad den svenska sommaren har att ge. Men - platserna är få och många vill dit. Det är också osäkert om det blir nått läger på Hökö nästa år då stadsmissionen visserligen får hyra gården gratis, men bara ett år i taget. I "Barnen" träffar du bland annat Jimmy Dahlqvist och bröderna Mohammed och Nouh Ali Abdelkarim som längtar efter en kollosommar vid havet. Alla tre har varit där tidigare och hoppas på en plats i år också. Mammorna Erika Dahlqvist och Riham Mofeq berättar om sin oro inför sommaren och vad barnen ska göra. Pia Axelsson från stadsmissionen och Tomas Hermansson, VD på Bonnier fastigheter berättar om framtiden för familjelägret på

Ungdomsmöte - Sven Nilsson

Ungdomsmöte - Sven Nilsson