Podcasts about flyktv

I detta avsnitt pratar Leo om situationen vid Greklands gräns, om liberalt hyckleri samt presenterar det riktiga alternativet till det som står på Jimmies flygblad. Olof märker ord och munhuggs om huruvida känslor kan uppstå från luft eller inte.

Hur bryter en med sina destruktiva flyktbeteenden och går det att leva ett liv utan flyktvägar? Kan porrkonsumtion ge skadliga effekter? Ali Boulala berättar om att göra en helomvändning – och förklarar varför han numera räknar antal dagar utan porr.Medverkande:Ali Boulala, skejtprofilProgramledare: Thor Rutgersson och Ida ÖstenssonLäs mer: alltviintepratarom.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hör dessutom om konflikten mellan USA och Nordkorea. Torbjörn Flygt berättar om sin nya bok "Flyktväg". Reportage om Sexköpslagen i vår serie om "Besluten som förändrade Sverige". Satir med Utkantssverige. Timme 1 * USA/Nordkorea * Merkel drar igång tysk valrörelse på allvar * Ny bok om Angela Merkel * Kolonilottens förändring * Krönika Ulrika Knutson Timme 2 * Digitaliserad semester * Utkantssverige * Torbjörn Flygt om migration i litteraturen * Sexköpslagen * Kåseri Lotta Erikson   Programledare Olle Hägg Producent Lena Bejerot

Instagram fyller fem år, men är det dags att uppgradera selfien till ett feministiskt statement? Svart och farlig rök sprider sig över Sydostasien, Filmen Taikon har premiär, vad kan vi lära av människorättsaktivisten Katarina Taikon idag? Och så har vi besökt en tågstation i Kroatien, där flyktingar tar tåget mot ungerska gränsen.

I Dover i brittiska Kent möts flyktingar av en hård urvalsprocess. Vår korrespondent Staffan Sonning rapporterar om en nation som allt mer ser flyktingfrågan som den viktigaste på den politiska agendan, så viktig att den kan påverka EU-medlemskapet. Läs mer om Flyktvägen på sverigesradio.se och på #Flyktvägen i sociala medier.

130 000 människor har hittills i år kommit till Italien via Sicilien. Där är det nu svårt att hitta tak över huvudet till alla anländande. Baturu från Gambia, som egentligen heter något annat, är en av många som berättar om svåra umbäranden på vägen. Läs mer om Flyktvägen på sverigesradio.se och på #Flyktvägen i sociala medier.

Längs Flyktvägen samlas många i egyptiska Alexandria för de sista förberedelserna inför den farliga resan över Medelhavet. Men Ekots Johan-Mathias Sommarström rapporterar om att allt fler nu i stället väljer andra vägar, via Turkiet och Balkan. Läs mer om Flyktvägen på sverigesradio.se och på #Flyktvägen i sociala medier.

Flyktvägen tar oss nu till Senegal. Den största gruppen av dem som har dött på flykt över Medelhavet kommer från Afrika söder om Sahara. Ekots Maria Sjöqvist träffar Dioncounda Gassamma, vars bror var med på fartyget som skulle bli krisens värsta drunkningskatastrof hittills. Läs mer om Flyktvägen på sverigesradio.se och på #Flyktvägen i sociala medier.

Flyktvägen börjar för många i Afrika. I flyktinglägret Kakuma i norra Kenya finns 180 000 männsikor som söker komma undan krig och konflikter i Sudan, Somalia och Eritrea. Afrikakorrespondent Richard Myrenberg rapporterar. Läs mer om Flyktvägen på sverigesradio.se och på #Flyktvägen i sociala medier.

Flyktvägen tar människor till exotiska platser, som Åsele. Ekots Eva Brännman rapporterar från HVB-hemmet Frösunda för ensamkommande barn. Där möter hon Davood Rezai från Afghanistan. För honom såg Åsele mest ut att bestå av skog när han kom i början av sommaren. Hör även Ekots utrikeschef om vad som väntar framöver i vår serie Flyktvägen. Läs mer om Flyktvägen på sverigesradio.se och på #Flyktvägen i sociala medier.

Väntan på Migrationsverkets beslut kan bli lång. Hittills i år har väntetiden ökat till i sju månader. Oskar Lodin rapporterar från Sveriges största asylboende, Restad Gård i Vänersborg. Där finns 900 platser i väntan på att få starta ett nytt liv efter flykten. Läs mer om Flyktvägen på sverigesradio.se och på #Flyktvägen i sociala medier.

Trycket är hårt på boendeplatser för ensamkommande barn. Omkring 12 000 ensamkommande beräknas söka asyl i Sverige i år. Ekots Carina Holmberg rapporterar från ett boende i Göteborg. Läs mer om Flyktvägen på sverigesradio.se och på #Flyktvägen i sociala medier.

Flyktvägens nästa anhalt är ett av landets nyaste asylboenden, i ett hotell i Smålandsstenar. Där möter vi på nytt Baratali Sharifi, som vi tidigare hörde när han just kommit till centralstationen i Malmö. Ekots reporter Alexandra Svedberg rapporterar. Läs mer om Flyktvägen på sverigesradio.se och på #Flyktvägen i sociala medier.

"Salam aleikum" säger mannen i luckan för att välkomna ett ungt par från Syrien när de registreras vid ankomstboendet i Malmö. Ekots reporter Samuel Larsson rapporterar från Migrationsverkets anläggning där hälften av alla asylsökande i Sverige ger sig till känna. Läs mer om Flyktvägen på sverigesradio.se och på #Flyktvägen i sociala medier.

I det här utsnittet ur God morgon världen i P1 hör vi reportage om svängande opinion och samtal om Tyskland som världens samvete. Hör reportage om konstnärens roll i flyktingtider och panelens diskussion om det är rätt att tvinga kommuner att ta emot flyktingar.

Den här veckan har våra korrespondenter varit på plats längs hela flyktvägen från Syrien till Sverige. Och i P4 Världen berättar de om sina intryck. I veckans program berättar Katja Magnusson om syriernas svåra val - ska vi stanna eller åka mot Europa? Ska barnen följa med på den farliga resan? Johanna Melén har varit på den grekiska ön Lesbos, där flyktingarna inte får låna hotellens toaletter. Hör också Johan-Mathias Sommarström om hur det är att som krigskorrespondent nu möta krigets flyktingar mitt i Europa, i Ungern. Och Daniela Marquardt, vår Tysklandskorrespondent, förklarar varför hon tror att många tyskar är så vänligt inställda till flyktingar nu. 

Om vad mötet med flyktingarna säger om oss och EU:s framtid. Flyktingkrisen har ifrågasatt EU:s grundläggande värden. Hur stor är sprickan, mellan länder och inom länder? Och hur påverkar den förutsättningarna att lösa situationen för de hundratusentals flyktingar som nu knackar på vår dörr? Hör röster från Budapest, Lesbos, Berlin och Orust.

Flyktvägen har nått Sverige. I den femte etappen rapporterar vår korrespondent Anna Landelius från Malmö, där de allra flesta flyktingar först sätter foten på svensk mark. Just den här veckan beräknas omkring 2 000 asylsökande anlända, ungefär dubbelt så många som tidigare. Läs mer om Flyktvägen på sverigesradio.se och på #Flyktvägen i sociala medier.

Sveriges Radios korrespondenter ger bilder och röster från flyktvägen, från Syrien till Sverige. Ambassadörerna från två länder som stått i fokus, Ungern och Tyskland, gästar programmet, och vi frågar svenska politiker vilken väg Sverige ska välja. Under torsdagen ägnar Studio Ett två timmar åt den pågående flyktingkatastrofen. Sveriges Radios korrespondenter porträtterar människorna på flykt längs vägen, från Turkiet, via Grekland, Ungern, Tyskland, till Danmark. Två av länderna som varit i fokus under den senaste tidens nyhetsrapportering är Ungern och Tyskland, som gjort olika vägval i hur man förhåller sig till flyktingarna – hör Ungerns respektive Tysklands Sverigeambassadörer om hur de ser på krisen.  Och vilken väg ska Sverige välja – i programmet medverkar Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin och Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor inför torsdagskvällens partiledarsamtal. Dessutom migrationsminister Morgan Johansson inför mötet med hans EU-kollegor om flyktingkrisen nästa vecka. Programledare: Helena Groll och Jörgen Huitfeldt Producent: Magnus Westberg

Flyktvägen har nått Tyskland, ett land som är målet för de flesta flyktingar som söker sig till Europa. Vid landets alla mottagningsenheter råder full aktivitet, dygnet runt. Sveriges Radios korrespondent Daniela Marquardt besökte en av dessa anläggningar, i Halberstadt, i östra Tyskland. Läs mer om Flyktvägen på sverigesradio.se och på #Flyktvägen i sociala medier.

Ny satsning vill hjälpa flyktingar med möjligheten att flyga. Vi fortsätter Ekots reportage #Flyktvägen. Vi pratar suicidprevention. Och Vanity Fair har släppt listan över inflytelserika människor.

Kriminalvården vill satsa mer på unga. Drogkungen El Chapo har lyckats undkomma lagens långa arm, igen! Vad händer egentligen i Moldavien? Och fortsättning på reportaget från flyktvägen.

På Flyktvägens tredje etapp möter vi taggtråden vid gränsen i södra Ungern. Vägen via Serbien till Ungern har blivit den stora rutten för människor som flyr till Europa, och varje dag passerar tusentals människor. Ekots reporter Johan-Mathias Sommarström rapporterar. Läs mer om Flyktvägen på sverigesradio.se och på #Flyktvägen i sociala medier. Johan-Mathias Sommarström på twitter: Just nu i Ungern. #flyktvägen pic.twitter.com/VHaS9Krz5D — JoMa Sommarstrom (@ekmathia) September 8, 2015

Flyktvägens andra etapp tar oss in i EU. På den grekiska ön Lesbos väntar just nu över 15 000 flyktingar på att ta sig vidare. Både myndigheter och hjälparbetare varnar för att läget snart är utom kontroll. Vår korrespondent Johanna Melén rapporterar om att många sover under bar himmel eller i enkla tält. Läs mer om Flyktvägen på sverigesradio.se och på #Flyktvägen i sociala medier.

Ekot inleder sin resa längs flyktvägen vid gränsen mellan Syrien och Turkiet. Halva Syriens befolkning är på flykt, och Mellanöstern­korrespondent Katja Magnusson möter Mahmoud och Nahid, som står inför ett nästan omöjligt beslut, om att åka, eller inte åka. Läs mer om Flyktvägen på sverigesradio.se och på #Flyktvägen i sociala medier.

Om människosmuggling - ett cyniskt brott eller en humanitär gärning? Vem är mest värd att skyddas och vem har avgörandet i sin hand? Om smuggling som sista utväg när de reguljära flyktvägarna stängs. Och hör om smugglaren som bytte plats med dem som sökte hans hjälp - nu är han själv på flykt undan förföljelse i Iran efter utvisning från Sverige. Röster från Turkiet, Uppsala och en parkbänk någonstans i Europa. För den som flyr undan krig eller politisk förföljelse finns det inte många lagliga vägar att använda sig av i jakt på en fristad i ett säkert land. Det är något som den politiske aktivisten Said, från Iran, fått erfara. Han sitter sedan 2006 fast i Turkiet där han är registrerad flykting hos FN:s flyktingkommissariat UNHCR, tillsammans med 13 000 andra iranska flyktingar. Enligt Migrationsverket är det nu fler och fler som söker asyl från Iran, eftersom den politiska situationen i landet blivit svårare för regimmotståndare. Men det betyder inte att fler personer accepteras som kvotflyktingar, bara en iranier av de som sitter fast i Turkiet togs emot av Sverige förra året. Konflikts Sara Wåhlin och Parisa Khakuei ringde upp Said för att höra vad han ska göra nu. Said och många andra iranska flyktingar i Turkiet funderar, i brist på andra möjligheter, att anlita flyktingsmugglare för att ta sig in i Europa. Om han försöker ta sig in illegalt kan han sedan söka asyl direkt hos Migrationsverket i Sverige. Kanske kommer han då i kontakt med Amir Heidari eller någon i hans nätverk. I tre decennier har Amir Heidari, som själv kom till Sverige från Iran 1979, smugglat tusentals iranier som vill fly till Sverige, Tyskland eller Kanada. För många iranier i exil är han en hjälte, en idealist som utan egen vinning hjälper sina landsmän att fly från en regim som fängslar, torterar och till och med avrättar regimkritiker. För andra är han en cynisk människosmugglare, en brottsling som utnyttjat och tjänat stora pengar på desperata landsmän som velat fly till väst. Så var går egentligen gränsen mellan det humanitära och det kriminella? När det gäller vår syn på flyktingar och flyktingpolitik är det många frågor som ställs på sin spets när Amir Heidari kommer på tal. Den 5 november förra året utvisades Amir Heidari från Sverige till Iran. Han utvisades på grund av de brott han begått i Sverige, bland annat grov urkundsförfalsking, som det kallas när man förfalskar pass. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim började i slutet av november försöka ta reda på vad som hänt Amir Heidari, men det visade sig vara svårt. Spåren ledde till Teheran men där slutade de också tvärt. Det enda livstecknet var ett samtal som Amir Heidari ringt hem till sin mamma i Sverige. Konflikt har gjort flera ansträngningar för att få Amir Heidaris berättelse bekräftad. Iranska myndigheter har inte velat svara på våra frågor men enligt de människorättsorganisationer som vi har varit i kontakt med är det som Heidari berättar om förhören och tortyren trovärdigt. Svenska Amnesty International har redan tidigare varnat för risken att Amir Heidari skulle utsättas för tortyr om han fördes tillbaka till Iran. Amnesty kan varken bekräfta eller dementera Heidaris historia men menar att Sverige genom att utvisa honom har brutit mot FN-konventionen mot tortyr. Migrationsminister Tobias Billström var den sista i raden av statsråd som genom åren har avslagit Amir Heidaris ansökan om att häva hans utvisningsdom, så att han kunde utvisas i november förra året. Konflikts Daniela Marquardt ringde Tobias Billström, som menar att det inte råder någon tvekan om att det var rätt att genomföra utvisningen. I Konflikts studio finns statsvetaren Peo Hansen från Linköpings Universitet som forskar om migration och arbetskraftsinvandring. Han kommenterar Amir Heidaris berättelse och det faktum att flyktingsmuggling blir en sista utväg när de reguljära skyddsystemen inte fungerar. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Lotten Collin