Podcasts about trycket

Det senaste decenniet har användandet av Mozillas webbläsare Firefox sjunkit stadigt. Allt färre internetanvändare väljer Firefox för att surfa på webben. Det är inte bara användarandelen som krymper i takt med att fler börjar använda internet. Till och med antalet månatligt aktiva Firefox-användare minskar år för år. En användargrupp som ändå har hållit fast vid Mozilla Firefox är användarna som värnar extra mycket om sin personliga integritet. Många av dessa användare förargades förra veckan när Mozilla valde att införa kontroversiella användarvillkor för Firefox. Trycket blev så stort att Mozilla tvingades dra tillbaka och revidera några av de nya villkoren. I veckans avsnitt av Bli säker-podden pratar Peter och Nikka om Mozillas hantering av situationen. Nikka blickar tillbaka och läser upp Mozillas löften från tidigare år – löften som nu klingar falskt. Podduon diskuterar hur kontroversen påverkar Firefox överlevnadschanser och ställer sig frågan: begick Mozilla precis sitt allra sista misstag? Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd290.

Även om den gröna omställningen får sig en törn när USA lämnar Parisavtalet går den inte att stoppa. Trycket från näringslivet och medborgarna att ställa om energisystemen blir för stort, enligt docenten i miljövetenskap. Mikael Karlsson beklagar att Sverige har släppt ledartröjan, hittar på och dribblar med siffror som liknar Donald Trumps alternativa fakta. Foto: Tobias Sterner

Nyheterna Radio 08.00

Trycket ökar på bolaget och Mackmyra fortsätter släppa whisky för att fira sina 25 år som destilleri. Vi provar det nya Islay-destilleriet Ardnahoes första utgåva, och den levererar! Skål på er och ha en trevlig WhiskyVecka

Karin Otterbjörk är författare till boken Palla trycket som gavs ut 2024 och handlar om hur självledarskap kan underlätta för balans och välbefinnande i arbetslivet.  I avsnittet pratar vi om att var och en kan ta en hel del beslut i vardagen som gagnar välbefinnande och hälsa. Det handlar ofta om att förstå sin hjärna, sina behov, hur tankar och känslor leder oss snett i våra beslut. Att bli mer medveten om hur vi kan motarbeta hjärnans arbetssätt (som att skrämma slag på oss för att skydda oss), att söka snabb belöning och kickar (istället för återhämtning och vila) och framför allt lära oss vanor som stödjer vårt välmående.  Karin Otterbjörk har arbetat som högpresterande chef under många år, och arbetar i dag som föreläsare och utbildare av ledare i sitt eget företag.  Kontakt med Kristina får du genom att mejla kristina@exist.se Ladda ner hälsotallriken - veckoplanerare på https://kristinabahr.se/halsotallriken

Apologiapodden är tillbaka med buller och bång! Vi firar 100 000 nedladdningar, tipsar om 1 webinar och 3 distanskurser som är på gång, och pratar om hur ett citat av Nietzsche förklarar hur det är att vara kristen i Sverige 2024. 100 000 lyssningar! Ange koden "100k" för 10% rabatt på hela din beställning i vår webshop. Var med på Hur fick vi Nya testamentets kanon? 29 aug 19.00. Gå en av våra tre distanskurser – kolla in Trycket från Tidsandan, Korset och halvmånen samt Kristen själavård. Mejla frågor och synpunkter till podd@apologia.se!

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Trycket på Joe Biden att hoppa av det amerikanska presidentvalet har ökat rejält den senaste tiden. Men presidenten har hela tiden insisterat på att fortsätta – fram till nu. Den 21 juli meddelade Biden att han inte kommer att ställa upp i höstens presidentval. Så nu är den stora frågan: Vem ska han lämna över stafettpinnen till? Biden har gett vicepresident Kamala Harris sitt fulla stöd, samtidigt cirkulerar andra potentiella namn. Vad blev droppen för Joe Biden? Hur påverkar avhoppet presidentvalsracet? Och vad händer nu? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Julia Fredriksson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Trycket mot Joe Biden hårdnar hör om det senaste bakslaget. Israels armé: Misslyckades med att skydda kibbutz. Ny undantagslag ger Finland möjlighet att avvisa människor vid gränsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ryssland använder Krimhalvön i Svarta havet för att beskjuta hela Ukraina. Men den ryska Svarta havsflottan blir allt mindre för varje månad som går av kriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trycket från Ukraina är stort. Den stora ryska flottbasen tvingas lämna den ockuperade Krim halvön. Själva kronjuvelen i flottan, pansarkryssaren Moskva ligger på botten. En lång rad ukrainska attacker mot militära mål, flygfält, vapenlager och bränsledepåer. Dessutom har den strategiskt viktiga Krimbron utsatts för attacker flera gånger för att skära av den ryska logistikkedjan. Bron är dessutom Vladimir Putins personliga prestigeprojekt.Gäster: Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Johanna Melén, Sveriges Radios tidigare Moskvakorrespondent. Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

OBS. Detta är inte hela avsnittet. För att höra eller se hela avsnittet behöver du vara stödprenumerant, vilket du blir på https://www.svegot.se/support. Detta avsnitt finns sedan på https://www.svegot.se/sverigevarlden.Trycket mot Europas södra gränser ökar när miljontals afrikaner och asiater vill ta sig till vår kontinent i hopp om ett bättre liv. Samtidigt brottas de europeiska länderna med växande segregation, rasistiskt våld mot ursprungsbefolkningen, klanstrukturer och kollapsande ekonomiska system. Ändå finns det de som fortsätter argumentera för inte bara fortsatt utan också ökad massinvandring från tredje världen. I det här programmet kollar vi på några sådana exempel, samtidigt som vi tittar på "utbildningsmaterial" till gymnasieskolan om flyktingar. Vad är det våra barn och ungdomar får "lära" sig egentligen, och vad har det för påverkan på framtiden?

Trycket mot Europas södra gränser ökar när miljontals afrikaner och asiater vill ta sig till vår kontinent i hopp om ett bättre liv. Samtidigt brottas de europeiska länderna med växande segregation, rasistiskt våld mot ursprungsbefolkningen, klanstrukturer och kollapsande ekonomiska system. Ändå finns det de som fortsätter argumentera för inte bara fortsatt utan också ökad massinvandring från tredje världen. I det här programmet kollar vi på några sådana exempel, samtidigt som vi tittar på "utbildningsmaterial" till gymnasieskolan om flyktingar. Vad är det våra barn och ungdomar får "lära" sig egentligen, och vad har det för påverkan på framtiden? Inlägget Sverige: Ett land i världen eller hela världen i ett land? dök först upp på Svegot.

En ovanlig komplikation vid vaginal förlossning är uterusruptur. Det innebär att livmoderväggen brister på grund av kraften i värkarna. Det leder till blödning i buken, upphävt värkarbete och är potentiellt farligt för både mor och barn. I princip är det bara efter tidigare operation i livmodern som detta kan inträffa, t ex efter kejsarsnitt eller myomoperation. I veckans podavsnitt berättar vi mer om detta ovanliga, men dramatiska skeende. Vi går igenom symtom, risker, förebyggande åtgärder och mycket, mycket mer. Ett mycket bra faktavsnitt helt enkelt!Veckans avsnitt sponsras av MAM Frida Baby & NATURAL CYCLES Med koden:BABYZ får du 20% på en årsprenumeration + en gratis bluetooth-termometer! Kika in på NATURAL CYCLESTips: Lyssna även till vår systerpodd - AMNINGSPODDEN Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Atjoooo! Nysningen kom från ingenstans och nu känner du hur den varma vätskan sprider sig mellan benen. Du är chanslös. Det spelar ingen roll hur mycket du kniper för kisset läcker och du har panik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det här kallas inkontinens. Trycket på buken ökar när man hoppar, skrattar eller nyser och det är svårt att hålla emot. Inkontinens har ett stort spektrum. Det kan handla om någon droppe till att man måste bära inkontinensskydd, berättar Eva Samuelsson, professor i allmänmedicin.Det kan upplevas både skamligt och livsbegränsande när kroppsfunktioner sviker. Kissar på sig är det många som gör, men det är få som pratar om det. Drygt en halv miljon människor i landet söker vård för inkontinens men mörkertalet är stort. Eva Samuelsson har träffat många som inte har vågat söka hjälp.– Många skuldbelägger sig själva och tänker att de är slöa eller att det är ens eget fel att man läcker. Man känner sig äcklig. Så varför kissar vi på oss? Hjälper verkligen knipövningar och vad har botox och fillers med inkontinens att göra? Det handlar om inkontinens, från vaggan till graven. Gäster i programmet:Tryggve Neveus, professor i pediatrik vid Uppsala universitet. Eva Samuelsson, professor i allmänmedicin, senior professor vid Umeå universitet.Caroline Elmér, specialistläkare i gynekologi och urologi.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Sverige skakas just nu av följderna av koranbränningarna. Det har lett till upplopp, attacker på svenska ambassader och höjd terrorhotsnivå. För att gjuta olja på vågorna utreder nu regeringen möjligheten att göra ändringar i ordningslagen. Men vad skulle det innebära för yttrandefriheten om ordningslagen skrivs om? Måste vi göra dessa ändringar för att kunna leva fredligt tillsammans i ett multikulturellt samhälle? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som gästas av journalisten Johan Westerholm. Se programmet på Youtube: https://www.youtube.com/@varldenidagplay Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: https://prova.varldenidag.se

SFP har hamnat mitt i blickfånget de senaste veckorna. Regeringsförhandlingarna har varit allt annat än enkla, inte minst gällande invandring och klimatmål. SU-ordföranden Julia Ståhle har lämnat förhandlingsbordet och Eva Biaudet skulle också gärna lämna över till någon annan. Hur många kompromisser måste SFP göra för att sitta med i Orpos regering? Så många att partiet riskerar att tappa sina liberala väljare? I debatten deltar ledarskribenterna Susanna Ginman på Hufvudstadsbladet och Dan Ekholm på Vasabladet. Mikaela Löv leder debatten. E-post: slaget@yle.fi

Hanna Hellquist har blivit trädgårdsansvarig. Torbjörn Averås Skorup prankar Hanna, vilket förstör henne typ. P3 Nyheters Matilda Rånge rapporterar bl.a. vad "Screw the Swedes" är. Anton Lundholm från P3 Musiknyheter tar tempen inför Beyoncés världsturnépremiär. Det leks. Det blir bus. Kåt? Inte så mycket egentligen. Komikern Hanna Lublin håller ett "höll detta för trycket"-quiz för Torbjörn och Hanna! Programledare: Torbjörn Averås Skorup och Hanna Hellquist.

”Det vi har sett på senare år är en vidareutveckling av den svenska partsmodellen. Det är ett nytt sätt att påverka som har blivit ganska framgångsrikt. Jag skulle säga att parterna har stärkt sin ställning. Trycket har kommit från lagstiftaren, men parterna har öppnat upp en mycket större arsenal.” Samhällsvetarpodden pratar med Petra Herzfeld Olsson, som är professor i arbetsrätt vid Stockholms universitet.

Putin hyllar den kände militärpropagandisten som sprängdes i Sankt Petersburg när kriget nu sprider sig in i Ryssland. Trycket ökat i Ryssland. I landets näst största stad utförs ett bombdåd mot en känd bloggande propagandist, Vladlen Tatarsky, som tycker att kriget inte förs på ett tillräckligt effektivt sätt. Hör om varför Vladimir Putin väljer att tilldela en tapperhetsmedalj postumt till Tatarsky och teorierna om vem som ligger bakom dådet.Ett annat tecken är gripandet av den amerikanska korrespondenten Evan Gershkovich från Wall Street Journal. Att en amerikansk journalist grips i Ryssland har inte hänt sedan Kalla kriget och gripandet får USA:s president att begära honom fri. Hör om vad Ryssland kan ha för planer med gripandet.Dessutom tar nu Ryssland plats som ordförande i FN:s säkerhetsråd och Ukraina är rasande. Hör om vad de kan tänkas använda platsen till.Medverkande: Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Per Enerud, senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar. Ekots Johanna Melén, tidigare Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Josef Reinhold

Den svenska vapenindustrin blomstrar i spåren av Ukrainakriget, men svensk vapenexport har historiskt varit nära sammanflätad med landets neutralitet. Så hur blir det när Sverige vill gå med i Nato? Den globala upprustningen Världen lägger rekordmycket pengar på upprustning och försvar. 2021 spenderade världens länder 2,1 biljoner dollar på militära utgifter, enligt fredsforskningsinstitutet SIPRI:s data. Mycket på grund av att länder som Ryssland, Kina och Indien satsat allt mer på sina militärer, och USA, som lägger ojämförligt mest. Mycket pekar på ett nytt rekordår, efter Rysslands invasion av Ukraina, då också många europeiska länder anslutit sig till rutningen.Vapenförsäljningen blomstrar Konflikt besöker en vapenmässa i Polen dit köpare och säljare från stora delar av världen möts. Trycket är hårt och industrin blomstrar. Det gör den också i Sverige, det blir tydligt när Konflikt besöker Saabs vapenfabrik i Karlskoga. Där vittnar chefer om en stolthet nu, att svenska vapen, som Nlaw, Carl Gustaf och pansarskottet AT4, kan vara med och göra skillnad och hjälpa Ukraina att försvara sig. Men alla i Karlskoga känner inte samma stolthet.Svenska vapen i Ukraina I Ukraina träffar radions korrespondent en ukrainsk soldat som lärt sig använda det svensktillverkade vapnet Carl Gustaf på Youtube. Han ger en bild av krigets blodiga och brutala verklighet och hur de svenska vapnen används i strid. Sverige på väg in i Nato hur blir det då med vapenexporten? Den svenska vapenexporten är historiskt tätt sammanflätad med Sveriges neutralitet och alliansfrihet. Nu, när Sverige tar snabba steg mot Nato, tycker Svenska Freds att Sverige borde ha en seriös debatt om vapenexporten. Den kommer med ett högt pris, menar fredsorganisationen, som har som mål att vapenexporten ska avvecklas. Men när Konflikt träffar Saabs VD Micael Johansson så ser han snarare möjligheter som öppnar sig för företagets affärer om Sverige går med i Nato. Sveriges nya försvarsminister Pål Jonsson (M) har inte tid med en intervju med Konflikt.Medverkande: "Kuzma", prickskytt i Ukraina som använder granatgeväret Carl Gustaf, Mats Fagerberg, marknadschef Saab i Karlskoga, Michael Höglund, chef för Ground Combat, Saab i Karlskoga, Jonatan Edlund, präst i Karlskoga, Micael Johansson, VD Saab, Linda Åkerström, policychef Svenska Freds, William Hartung, försvarsanalytiker vid Quincy Institute for responsible statecraft, Nan Tian, fredsforskare vid SIPRI mflReportrar: Lubna El-Shanti, Kristian ÅströmTekniker: Adam Alvin och Joar JonssonProgramledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

Europa vill fortsätta skicka vapen till Ukraina, men har inte alls rustat för dagens situation. Nu växer oron för sinande vapenförråd och röster höjs för att vapentillverkningen måste snabbas på. Uppdatering 2/11: Avsnittet har uppdaterats och kompletterats med ett förtydligande om Saabs ägande. Saab är till största del svenskägt, men har amerikanska minoritetsägare. Redan nu syns tecken på att vapenlagren i Europa kan vara på väg att ta slut. Inte minst finns en brist på ammunition. Samtidigt går Rysslands anfallskrig mot Ukraina in i en ny svår fas när det blir vinter. Men frågan är hur upprustning och effektiviserad tillverkning av vapen och försvarsmateriel kan gå till. Inom EU finns nu förslag till ett nytt upphandlingsdirektiv på försvarsområdet, ett förslag som om det blir verklighet skulle innebära ett skifte. Försvarsmateriel och upphandling av vapen har tidigare betraktats som en nationell fråga. I Sveriges riksdag finns en samsyn om att EU-förslaget om en gemensam strategi för tillverkning och upphandling av vapen är fel väg att gå.Hårt tryck på Tyskland att skicka tyngre vapenTyskland har i mångt och mycket fått omvärdera hela sin säkerhetspolitiska inställning sedan Rysslands invasion av Ukraina inleddes. Om man tidigare har trott på handel och relationer för att skapa stabilitet i omvärlden, har man nu behövt inse ett behov av militär upprustning. Trycket är fortsatt stort på Tyskland att skicka tyngre vapen till Ukraina. Men då finns en stor oro att man ska dras in i kriget.Medverkande: Magnus Christiansson, lektor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator.Programledare: Claes Aronsson Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Heinz Wennin

Trycket på skogen ökar. Skogen är viktig för vår ekonomi, men den är också viktig för klimatet och för biodiversiteten. Kimitoöns kommun hör till de många kommuner som står i beråd att godkänna en ny skogsbruksplan - så vilka argument borde väga tyngst och går det förena olika intressen? I Slaget efter tolv möts Otto Bruun som forskar i klimatfrågor och bosatt på Kimitoön och Mårten Nurmio som är skogsägare och tidigare skogsrådgivare. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Varannan person över 60 år har högt blodtryck, hälften av dem utan att veta om det. Det innebär ökad risk för en rad andra sjukdomar, som stroke och hjärtinfarkt. Överläkaren och forskaren Jonas Spaak rekommenderar regelbunden mätning och förebyggande livsstilsförändringar som bättre kost. För den som inte gillar att dricka rödbetsjuice kan ruccola fungera.

Vi var ett gäng på strax under 20 personer som åkte från Vellinge i söder till Luleå i norr ner till Milano med förhoppningar om att få se något stort inför ett fullsatt San Siro. Ingen blev besviken, matchen i sig innehöll allt från frustration, ångest och total glädje. Trycket kan dom som var där för första gången intyga höll yttersta klass när 75000 vrålar. Matchen i sig kommer vi gå igenom i nästkommande avsnitt, detta är ett stökigt live avsnitt med känslor från olika personer och en del av ljudet från matchen som Milan ansvarar för. Allt från deras fantastiska musik till ljudkulissen från hela San Siro. Curva Sud gjorde riktigt bra ifrån sig och det märks att deras överpackade del inne på arenan var taggade. Leao avgör matchen, alla vi på plats hade rätt gällande taktiken. Byt in vår svenske legend så vinner vi. 1-0. må vara efter en bjudning men vem fan bryr sig när San Siro kokar och vi tar alla poängen.  3 finaler kvar.... FORZA MILAN

I februaripodden får du lyssna på Sara Bramfors utmattningsresa. Hon beskriver sin medverkan med följande ord:  Sara: Att vara så “svag” att jag blev hemskickad av chefen var ett kvitto på det största misslyckanden jag kunde tänka mig då i februari 2019. Jag var så rädd för att andra skulle se att jag mådde dåligt,… Läs mer Källa

I februaripodden får du lyssna på Sara Bramfors utmattningsresa. Hon beskriver sin medverkan med följande ord:  Sara: Att vara så “svag” att jag blev hemskickad av chefen var ett kvitto på det största misslyckanden jag kunde tänka mig då i februari 2019. Jag var så rädd för att andra skulle se att jag mådde dåligt,… Läs mer Källa

Haveriet Ballon d'Or! Trots allt barmhärtiga Liverpool och ihåliga Everton! Cyniska Thomas Tuchel! Underskattade Bernardo Silva! Trycket i Zlatan-maskineriet! Allsvenska slutstriden! Hyll till Henok Goitom! Mikael Lustigs dödskram! Inlägget 562. Adrenalina dök först upp på Tutto Balutto.

Haveriet Ballon d'Or! Trots allt barmhärtiga Liverpool och ihåliga Everton! Cyniska Thomas Tuchel! Underskattade Bernardo Silva! Trycket i Zlatan-maskineriet! Allsvenska slutstriden! Hyll till Henok Goitom! Mikael Lustigs dödskram! Inlägget 562. Adrenalina dök först upp på Tutto Balutto.

Haveriet Ballon d'Or! Trots allt barmhärtiga Liverpool och ihåliga Everton! Cyniska Thomas Tuchel! Underskattade Bernardo Silva! Trycket i Zlatan-maskineriet! Allsvenska slutstriden! Hyll till Henok Goitom! Mikael Lustigs dödskram!  Inlägget 562. Adrenalina dök först upp på Tutto Balutto.

Håhhej! Idag bestämde vi oss för att lätta på trycket lite grann! Ingen intervju idag, utan denna måndags stjärnor är era kära podd-dragare Evelin och Anna. Vem har testat brun utan sol och hur blev det? Vad gjorde vi för pinsamt i Spanien? Och vilken är den perfekta mängden choklad? Välkomna in och hänga med oss!

Kinas växande maktambitioner tar sig många uttryck. Man går hårdare fram mot grannländer, minoriteter och oliktänkande. Man upprustar och utväxlar hårda ord med USA. Genom internationella lån och investeringar stärker man sin ställning och skapar beroenden. Kritik mot övergrepp bemöts på ett sätt som syftar till att skapa osäkerhet och tystnad. För Sverige finns rykande färska exempel: sanktionerna mot en Kinaforskare på Utrikespolitiska institutet, borttagandet av H & M från kinesiska e-handelssajter. Varför skruvar Kina upp trycket just nu? Hur bör väst i allmänhet och Sverige i synnerhet agera? Johan Wiktorin är vd i Intil, som utför omvärldsanalys på uppdrag av nordiska företag. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Du befinner dig mitt i publikhavet och lyssnar till tonerna av Pearl Jam. Du har tusentals människor runt dig när du plötsligt känner att du inte kan röra dig ens för att knyta sina skosnören. Trycket från från publiken runt dig ökar och tillslut inser du att du kanske inte kommer att ta dig ifrån denna plats levande. Det här avsnittet baseras på de tragiska händelser som ägde rum under Roskildefestivalen år 2000 då 9 personer miste livet. Manus av Josefine Molén. OM DET VAR DU - Ett nytt sätt att uppleva historien En podcast där DU blir huvudperson i historiens mest omskakande händelser. DU kastas in i fiktiva men troliga scenarier baserat på vittnesberättelser, faktauppgifter och händelseförlopp. Förödande katastrofer, olyckor, mord och terrordåd. Nya avsnitt varannan tisdag. En podcast av Erik Myrlund och Josefine Molén. Originalmusik och ljudläggning: Kristoffer Folin. Vill du tipsa oss om fall och händelser? Följ oss på Instagram: www.instagram.com/omdetvardu Vill du stötta podden? www.patreon.com/omdetvardu Vill ditt företag köpa annonsering? Kontakta: adam.hogbring@nentgroup.com

Iain är ute och sladdar i fjällvärlden och har med sig en gäst i programmet, välkommen till en whiskyvecka som kan tillfredsställa alla whiskynördar! Två riktigt bra sherryutgåvor i form av en single cask från Benromach och Kaski, en nyhet i det fasta sortimentet, från finska Teerenpeli! Förutom de så finns det allt ifrån en ny billig blended på hyllorna till en 30-årig Imperial. Trevlig whiskyvecka! Vår betygsskala https://whiskyweekly.se/whisky-weeklys-100-poangsskala/501/ Alla släpp på bolaget https://www.systembolaget.se/sok/?categoryLevel1=Sprit&categoryLevel2=Whisky&productLaunchFrom=2021-02-23&productLaunchTo=2021-03-01&categoryLevel3=Blended%20whisky%3BGrainwhisky%3BMaltwhisky Single Malts of Scotland via Clydesdale https://www.clydesdale.se/index.php?page=products_showbrand&brandid=SMS 0:00 Intro 00:40 Benromach Sherry - 1st fill - Single Cask, 2011 05:32 The Dundee 10 years 06:58 Teerenpeli Kaski Sherry Cask 11:36 Glen Moray First Fill American Oak 2003 Private Edition 13:50 High Coast Origins 15:42 Bergslagen Varulv 18:04 Selected Malts BOX giftbox 19:25 North Star Chaos batch 2 (Caol Ila) 20:55 The Single Malts of Scotland 24:01 Outro #whisky #single malt #Teerenpeli Kaski #Benromach single cask

I P4 Jönköping Sveriges Radio hör du lokala nyheter, sport och kultur från Jönköpings län - Jönköping, Habo, Mullsjö, Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vetlanda, Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd, Värnamo.

I Jesu ögon ser vi våra medmänniskor och utmanas att lyfta blicken från vår egen navel till andras hjärtan. Från Ulriksbergskyrkan i Växjö med kyrkans sångare och musiker. Predikan av pastor Pelle Hörnmark. Vittnesbörd och predikan finns att lyssna på eller ladda ner separat som PODD. Efter att ha stängt kyrkan under våren öppnade Ulriksbergskyrkan upp igen under sommaren med två gudstjänster per söndag. Och nu i höst har man fyra samlingar per söndag med max 50 personer per tillfälle. Trycket är stort så man måste boka sin plats via webben. En del av samlingarna är i det mindre formatet och det gäller även den här gudstjänsten som genomförs utan församling närvarande. Pastor Pelle Hörnmark håller en längre predikan på temat Med blicken fäst på Jesus. och oavsett vilka omständigheter en människa lever i får hon komma till Gud så som hon är.  - Oavsett hur din morgon har sett ut så vill Jesus möta din blick och se in i dina ögon. Medverkande Pelle Hörnmark, predikan  Armin Hosseini, välkomnande och vittnesbörd  Fredrik Eidenskog, flygel och sång Anette Eidenskog, sång och bön Texter Hebreerbrevet 12:1-2 Hebreerbrevet 11:27 Lukasevangeliet 19:1-10 Matteusevangeliet 25:35-36 Första Samuelsboken 18:8-9 Musik En liten stund med Jesus Låt varje hjärta  Bara Du Gud Frihet har ett namn Fäst dina ögon på Jesus Välsignelsen Producent Marianne Greip Tekniker Magnus Larsson och Magnus Walfridsson Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Hej alla bajsdiggare!I detta avsnitt får ni höra om Helenes så kallade ”pruttnatt” vad hade hon egentligen ätit? Tips till er är att lyssna för att undvika att hamna i samma situation. Eller så var hennes mage bara ovan...Vi blev chockade när vi kom på oss själva med denna fråga: vad är det egentligen som låter i en prutt?! Är det skinkorna som slår mot varandra? Trycket i fisen? Vi gör så kallade tjejgissningar. Hur går ni tillväga när ni måste skita på fest? Att prutta på dansgolvet är ju en klassiker. Långholmen har nu fått en sevärdhet som kallas för ”konen”, in och lyssna nu!! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det var som ett helvete hade brutit loss. Vi var rädda att vi inte skulle kunna göra tillräckligt. Pandemin sliter på vårdpersonalen och risk finns för att de drabbas av utbrändhet eller depression. Hur motverkar man det? Medverkande: Annika Östman, Vetenskapsradions medicinreporter. Birgitta Olgren, enhetschef på intensivvårdsavdelningen på St Görans sjukhus. Aleksandra Sjöström-Bujacz, postdoktor på Karolinska institutet. Rikard Wicksell, psykolog och chef för forskning och utveckling på smärtkliniken St Görans sjukhus. Anna William-Olsson, intensivvårdssjuksköterska på St Görans sjukhus. Programledare: Katarina Sundberg  katarina.sundberg@sverigesradio.se

I Kenya är könsstympning av flickor förbjudet i lag sedan 2011, men det är svårt att bryta den urgamla traditionen. En effekt av förbudet är att könsstympningen istället görs i hemlighet. I massajbyn Ngararambuni möts vi av traditionell sång av byns kvinnor. Vi är i Kenya, långt ut på savannen på gränsen till Tanzania. På vägen har vi passerat giraffer och zebror, och byn ligger vi foten av en bergsklippa som för tankarna till Lejonkungen. Kenyas president Uhuru Kenyatta har uttalat målet att kvinnlig könsstympning ska vara helt borta år 2022. Drygt tio år efter att förbudet i lag infördes. Antalet flickor som utsätts för övergreppet har minskat, men mörkertalet är stort. Och det är på landsbygden, i massajbyarna, som traditionerna är svårast bryta. När välkomstceremonin är klar hälsas vi välkomna in i byn. Nu ska ni hälsa på alla. Att kliva in i byn är som att färdas tillbaka i tiden. Det är stängslat med ris, husen är byggda av trä, lera och halmtak. Livet för massajerna präglas fortfarande starkt av gamla traditioner, vilket är ett skäl till att det så svårt att bryta gamla sedvänjor som könsstympning av flickor. Könsstympningen har funnits i tusentals år, och handlar traditionellt om en ritual som gör flickor till vuxna. Länge var det också en ceremoni förknippad med fest, och något som flickor såg fram emot. Magdalene Kelel är ung kvinna och massaj, och berättar hur hon som flicka själv såg fram emot att gå igenom ritualen. Jag ändrade syn när jag själv som vuxen fick se hur andra flickor stympades, berättar Magdalene Kelel. I dag är hon en av dem som jobbar för att stoppa ritualen. För trots att könsstympning av flickor är förbjudet i lag så fortsätter övergreppen. Bland de äldre i massajbyarna handlar det bland annat om misstänksamhet mot nya sätt att tänka. Magdalene Kelel beskriver hur stad och land, och gamla värderingar, krockar. Hon har själv flyttat till Nairobi och fått höra av de äldre i byn att hon inte ska låta sig påverkas av västerländsk kultur. Att bryta traditionen med könsstympning kräver tålamod. Det handlar om att bryta gamla tankesätt och hitta alternativ. Att påverka i flera steg. Kyrkan, de byäldste och skolan är viktiga parter. I Ngararambuni har man brutit med traditionen. De unga flickorna räddas från övergreppet. Men de vuxna kvinnorna i byn är stympade. Jag erbjuds att sitta på en låg, skålformad pall på tre ben. De flesta andra sitter direkt på marken. I skuggan av ett stort träd samlas vi för att prata med byns kvinnor. Purity Resiato är en av de modiga kvinnor som ställer sig upp och berättar. Hon är 30 år, gift och har två barn och är själv könsstympad. Och det blir ett förvånansvärt öppenhjärtigt samtal som kantas av en del generade skratt när de privata delarna av kroppen kommer i fokus, delar som massajer normalt sett varken vidrör, tittar på eller pratar om. Och tolken översätter. När jag gifte mig och blev intim med min man så var all känsla borta, berättar Purity Resiato, och talar om stora blodförluster vid ingreppet, svåra smärtor när hon skulle kissa efter stympningen, att det är svårt att springa som omskuren och de stora risker som finns när kvinnorna ska föda barn. Hon avslutar med att konstatera att fanns det någonstans hon kunde köpa en klitoris så hade hon gjort det. Antalet flickor mellan 15 och 19 år som könsstympas i Kenya har minskat. Från 41 procent 1984 till 11 procent 2014, enligt siffror från UNICEF. Men skillnaderna är stora och i många byar på landsbygden är traditionen fortfarande vanligt förekommande. Och mörkertalet är stort. En effekt av förbudet är att övergreppet istället görs i smyg. Ibland mitt i natten för att undkomma lagen. Vi har gått in bit in i byn. Abigail Naishorua Lenashe jobbar med ett projekt mot könsstympning. Utanför ett av husen visar hon tillsammans med några kvinnor hur övergreppet traditionellt går till. Flickan får ligga på en kohud på marken i dörröppningen. Ett rakblad används för att skära bort klitoris, getmjölk är det enda som används som bedövning och desinfektion. Om det behövs hjälper flera vuxna till att hålla fast, men som flicka uppfostras du till att inte protestera. Då uppfattas du som en skam i byn, berättar Abigail Lenashe. Övergreppet är förknippat med mycket smärta. Du tar en flickas framtid ifrån henne och övergreppet går aldrig att reparera, säger Abigail Lenashe. Det finns fortfarande många starka känslor kvar kring ritualen förklarar Magdalene Kelel. Du behandlas som ett barn oavsett hur gammal du är om du inte gått igenom ritualen. Klitoris anses dessutom vara något smutsigt, som måste bort, förklarar Magdalene Kelel. För de lokala myndigheterna handlar det om olika behov som ställs mot varann. Det handlar om människor behov av sjukvård, skola och till med mat förklarar Patrisha Mbaria, som är är lokal regeringsrepresentant. Och resurserna är knappa. Då kan det också vara svårt att med full kraft jobba emot kvinnlig könsstympning. Att bryta traditionen kräver tålamod. I Kenyas huvudstad Nairobi finns anti-FGM board. En myndighet som inrättades 2014 för att arbeta mot könsstympning. Bernadette Loloju är chef, en färgstark, engagerad kvinna, fast besluten att skapa förändring. Ritualen är en ond cirkel precis som fattigdom. En tradition som förs från mor till dotter, säger Bernadette Loloju. Det är dags att bryta traumat nu, att börja prata. Och myndigheten har fått mer resurser. I dag har man tio anställda. Det är osäkert om målet att bryta traditionen till 2022 faktiskt är möjligt, men att president Kenyatta tydligt tar ställning betyder mycket. Det finns krav att varje politiker ska prata om frågan. Trycket hårdnar. För Bernadette Loloju handlar det om att ta kvinnors välmående på allvar, och hon slipar på olika typer av idéer för att öka fokus på frågan. Vi har haft kampanjer för att rädda våra elefanter och noshörningar i jakten på elfenben. Nu är det dags för en kampanj för att rädda våra flickors klitoris, säger Bernadette Loloju. Carina Holmberg carina.holmberg@sverigesradio.se

Lillebror är roligare än dockor och nipplecovers som inte riktigt matchar, vi lättar upp stämningen med roliga och pinsamma historier från våra liv. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Intern kritik när VLT upplät redaktionen åt ministern. Vilken väg tar Moderaterna om public service? Förslag om "smalare uppdrag". DN om kritiserad Kina-annons. Oväntat stort annonstapp för medier. Intern kritik när VLT huserade kulturministerns presskonferens  Att politiker som ska göra utspel väljer att göra det på noga utvalda platser som kan rama in nyheten på ett sätt som politikern själv önskar, ja det är ju idag väldigt vanligt. Men frågan är om medier också bör vara med och hjälpa till med den här strategin?  Frågan väcktes i veckan när VLT till synes obekymrat gjorde plats på redaktionen för kulturministerns presskonferens om budgeten.  Reporter i Västerås: Tonchi Percan  Moderaternas partistyrelse i utspel om smalare public service-uppdrag Att public service uppdraget ska vara brett och rymma såväl samhällsjournalistik som sportevenmng och familjeunderhållning det har det länge funnits en bred politisk majoritet runt i Sverige.  Men efter nästa val kan det här komma att förändras. Och mycket stor betydelse kommer det få - vilken väg det näst största partiet väljer. Under året har mullrat och rört på sig mycket inom Moderaterna. Trycket från egna led om en public service-politik som går åt ett annat håll har ökat. I veckan lade partistyrelsen upp en linje på bordet. Den vill att partiet tar fram en ny moderat mediepolitik i riktning mot ett citat smalare och vassare public service.  Reporter: Therese Rosenvinge Årets annonstapp värre än väntat vad händer nu? Läget för svenska tidningars ekonomi är just nu oväntat skakigt. Första halvan av året och sommaren har varit tuff utöver det vanliga ifråga om förlorade annonsintäkter och när svensk ekonomi går in i en ny fas tätnar orosmolnen på mediehimlen. Frågan är hur rustade medier är för en ekonomi som bromsar?  Reporter: Teresa Kristoffersson.

Just nu gör sig närmare 247 000 studenter redo att kicka igång höstterminen på universitet eller högskola. Vi vill veta: hur går det? De senaste dagarna har det rapporterats om den akuta bostadsbrist som finns i flera studentstäder. Trycket på studentbostäderna är som vanligt hårt, och på vissa håll får studenterna köa i flera år för att få en egen bostad. Att studenter har en knapp ekonomi är sedan gammalt. Hur var det för dig? Hur bodde du? Vad åt du? Hur många variationer av nudlar går det att få till? Hör av dig till Niklas Källner och Karlavagnen på 099-110 90 Hur tog du dig fram under den här skrala tiden? Vi vill höra om dina kreativaste exempel på hur du löste studentåren på bästa sätt. Du som är mitt uppe i det? Hur går det? Hur löser det sig för dig? Hur ska du bo? Mejla karlavagnen@sverigesradio.se Programmet drar igång 22.12, men telefonslussen öppnar redan klockan 21.00.

Fredrik LignellFristående predikningarhttps://www.ryttargardskyrkan.se/app/undervisning/prisa-herrens-namn-tillbedjan-och-friheten-arc47Ps 96I dagens psaltarpsalm uppmanas vi att prisa Herrens namn.Att tacka Gud begriper vi, men hur hyllar man någons namn?I biblisk begreppsvärld är namnet tätt förknippat med en persons egenskaper. Det är därför somliga byter namn efter tydliga omvändelser: Jakob (den som lurar och bedrar) blir Israel (den som har kämpat med Gud).Ty stor är Herren... Grundskälet till att Gud ska prisas och äras står att finna i Hans natur. Vi letar ofta i vårt eget inre efter skäl att prisa Herren, men djupast har det med vem Han är att göra.Sedan görs en jämförelse. Herren är värd att frukta mer än alla de andra gudarna. Folkens alla gudar är avgudar (v 5). En avgud är någon/något som tar Guds plats. Men också något vi lutar oss emot som egentligen inte förmår bära oss.Israels folk blir sekulariserade, men inte genom att sluta tro på Gud. Nej, det är mer subtilt än så. De ”breddar sin aktieportfölj”, som Magnus Malm skriver, genom att lyfta in också andra gudar och försäkra sig om att åtminstone någon hör deras böner om tillväxt och bättre grödor. Gärna Jahve, men inte bara Han.Problemet med rörelsen bort från Israels Gud handlade inte endast om att fler gudar importerades (även om det var illa nog), utan också om vad detta gjorde med tillbedjan och attityden till det gudomliga. Man lyfte in språkbruket och attityderna från avgudadyrkan i tillbedjan av Herren Gud, Jahve, och tonen i bönen förgiftades.Attityden till Herren påverkades av de relationer Israel upprättade med andra gudar. Bönen blev helt instrumentaliserad. Vi ber gärna, men bara om det ger något. Vi närmar oss gärna Herren, men då får han leverera bättre än de andra alternativen.Vad händer med människan när till och med gudsrelationen har tillväxtsyften? När den handlar om vad man får ut av den? Det tränger oss. Det gör oss ängsliga. Det dödar all tillit och berövar oss på all frihet.Det är i den krampen vi kan lyssna till Guds egen självpresentation. Mose står inför den brinnande busken och frågar: Vem ska jag säga har sänt mig? Gud svarar: ”Jag är den jag är. Säg att ’jag är’ har sänt dig.”Det första vi ber i Herrens bön är: Vår Fader som är i himmelen, låt ditt namn bli helgat, vilket innebär att avstå från all instrumentalisering. Vi använder inte Jesu namn för att få saker. Vi använder inte Guds namn FÖR ATT. Bibelläraren Hans Johansson: ”Gud har inga användarvänliga handtag. Man kan inte bära runt på Honom som man känner för.”Vad händer med oss när vi tillber Gud för att Han är den Han är?Då släpper somligt. Det är nämligen så att inte heller Han instru- mentaliserar relationerna. Han söker inte oss främst för att flytta oss från A till B. Han är inte ute efter oss likt en maskinist som sätter samman en fungerande produktionsapparat. Han är den Han är, och i tillbedjan blir också vi de vi är.Att be ”Låt ditt namn bli helgat” handlar om att freda relationen. Gud är den Han är, och du är den du är. Om vi tror att Gud har kramp över sakernas tillstånd och ständigt behöver vår hjälp, då kommer också vi att få kramp. Men om Gud är stor, oändlig och i total kontroll och dessutom inte jagar oss med dolda motiv, då sätter tillbedjan oss fria. Att prisa Guds namn är att erkänna vem Han är och att låta Hans egenskaper dra ut oss i frihet.Dagens psalm slutar med: ”se, han kommer, se, han kommer för att råda över jorden, råda rättvist över världen, råda trofast över folken.” Känner du hur trycket släpper? I Guds närhet, i tillbedjan och förundran får ångesten ge sig. Friheten är nämligen själva hemligheten. I Guds närhet, inför Hans ansikte, strålar den djupaste av alla friheter emot oss. Trycket lättar och krampen släpper.=== För samtal ===Nämn för vara...

På söndag drar Allsvenskan igång. Och om några veckor Damallsvenskan. Fotbollssäsongen är här! Vad med denna sport är det som får så många, och DITT hjärta att klappa? Berätta, förklara? Programmet drar igång kl. 22.12. Direkt efter Radiosporten.   Vad med fotboll älskar du? Är det laget, folkfesten, har du spelat själv kanske? Är det korven i pausen, samhörigheten med klacken, doften av liniment och omklädningsrum? Trycket, folkhavet, nostalgin? Ring Sanna Lundell på 099-110 90. Ikväll vi höra om din relation till fotbollen. Hur ser den ut? Vad har ni förhållande till varandra? Började den när din mormor tog med dig på matcher som barn? Är du dömd till fotbollskärlek, från vem fick du ärva ditt lag? Har du tvättat och hängt matchställ så många gånger att du tappat räkningen? Hur många år har du nött samma bänk med samma vän för att titta på matchen? Hur ser din fotbollsfamilj ut? Telefonslussen öppnar klockan 21.00 och programmet drar igång klockan 22.12. Mejla redaktionen på karlavagnen@sverigesradio.se

Många veganer tycker att sociala sammanhang är skitjobbiga. WTF gör en när gemenskap och samhörighet visas genom att äta och dricka något samtidigt som många veganer inte vara besvärliga och bete sig som en wahab.  Vi snackar om att vara avvikaren när normaliteten är att servera djurkroppar och dricka deras kroppsvätskor. 

Trycket på att få göra en adhd- utredning ökar och med det har också antalet ställda diagnoser ökat drastiskt. Och man har särskilt sett en markant ökning av add och ahdh-diagnoser bland flickor men också bland vuxna kvinnor.I det här avsnittet pratar Karin och Lotta om hur en adhd-utredning går till, vad man tittar efter och vart du ska vända dig om du funderar på att göra en utredning. Lotta Borg Skoglund är överläkare vid SMART Psykiatri och forskare vid Karolinska institutet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varje dag går nio människor i Finland i förtidspension på grund av psykiska problem. Två tredjedelar av dem är kvinnor. Varför stupar allt fler vid sitt skrivbord och hur kan det komma sig att forskarna har missat den här trenden? Dessutom: livet i en supervulkans skugga. Snack om vår planets riktiga krutdurkar som det bor miljontals människor på. Redaktörer: Marcus "Besser" Rosenlund och Patrik "Wisser" Schauman.

Dessutom krönika av Johan Norberg, kåseri av Mark Levengood, Panelen, Public Service mm Timme 1: * Hur ser den ekonomiska världskartan ut efter Trumps Asienturné? * Flyende rohingyer riskerar att utsättas för trafficking * Libanon i fokus för uppseglande konflikt * Grateful Dead - ett kulturellt fenomen * Krönika av Johan Norberg * Panelen   Timme 2: * Britter i kläm när bidragssystem görs om * Public Service * Vad väntar på veckans klimattoppmöte? * Den trögrörliga bostadsmarknaden * Le grand mazarin är till salu! *EU:s ledare samlas till socialt toppmöte i Göteborg * Kåseri av Mark Levengood  Programledare: Marianne Hasslow Producent: Karin Wickström Tekniker: Gardar Hansen

Trycket i mailboxen är enormt. Typ. Hanna och Tim är ju inte jätteduktiga på att promota sig själva (Förutom Hannas snapchat), så självklart vet inte människor var de ska vända sig när de vill puckona någonting. Midsommar är förbi och kontrasterna mellan Hannas partyprinsessa-liv och Tims mysigare Ernst Kirsteiger-liv är som ni alla vet stora! "Osökt" kommer vi in på alkoholvanor, där Tim berättar om sin första fylla, men självklart vinner Suleika som inte ens kommer ihåg sin första fylla! 30 minuter urspår, as usual!

Trycket ökar mot det ryska civilsamhället och icke-kommersiella organisationer som arbetar med demokrati, mänskliga rättigheter och sociala frågor. Ofta klassas de som utländska agenter. Lagen om utländska agenter är sedan några år tillbaka ett sätt för staten att tysta obekväma eller kritiska röster i det ryska civilsamhället. Många ideella och icke-kommersiella organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter, HBTQ-frågor eller miljö, har ofta utländsk finansiering, eftersom de annars har svårt att få stöd. Om de dessutom anses vara politiska, måste de registrera sig som utländska agenter. Det innebär ökade kostnader och administration och själva ordet utländsk agent väcker mångas misstroende. Stora och namnkunniga organisationer som Memorial, Soldatmödrarna och opinionsinstitutet Levada har stämplats som utländska agenter och fått svårare att jobba. Många små ideella och icke-kommersiella organisationer har fått sluta helt och hållet. Sedan några år tillbaka är detta ett sätt för staten att tysta obekväma eller kritiska röster i det ryska civilsamhället. I Murmansk på Kolahalvön blev tre organisationer utländska agenter,  Humanistiska Ungdomsrörelsen,  HBTQ-organisationen Maximum och miljögruppen Bellona. Ungdomshuset Mr Pink höll på att bli utländsk agent och har stängt.  Helene Alm reste till Murmansk i höstas och träffade några av dem som berättar om vad som hänt deras organisationer; Tatiana Kubalkina som jobbade för Humanistiska Ungdomsrörelsen, Sergej Alekseenko på Maximum och Jevgenij Goman som startade Mr Pink, men nu driver en egen fri teatergrupp, Arktiska Teatern. P1 Kultur p1kultur@sr.se

Trycket på fjällandskapet har ökat kraftigt de senaste åren. Bland annat på grund av ett allt större intresse för exempelvis vindkraft och gruvetableringar, men också på grund av klimatförändringar. Det här förändringstrycket gör att det behövs bättre kunskapsunderlag för att bättre kunna vårda både naturvärden och kulturarv och det blir också allt viktigare med bra [...]

Hej!Trycket på podden och dess redaktion är så stort att vi tvingats lägga ut ännu ett program, bara dagar efter senaste släppet.I dagens program medverkar en hel klass i sexan, och vi pratar om brännande ämnen. Vågar du lyssna? Bland annat följande ämnen tas upp:mord, sportlov, rökning, misshandel, illegal försäljning, skilsmässor, stöld, frisyrer, Donald Trump, glass, sommarlov och hälsningar till hemmavarande kamrater.Ja som du förstår är detta ännu ett rykande aktuellt program. Lite rörigt för oss över 19 kanske, men fruktansvärt intressant.Lyssna här eller prenumerera på podden på iTunes eller din vanligt podcastapp. If you cannot see the audio controls, your browser does not support the audio element

B2Bbarometern Detta avsnitt handlar om en helt fä [...]

Skånska Dagbladets bilder på nazistanknuten båtpatrull väcker nya frågor. Blev granskningen av Kommunal till ett drev mot Margot Wallström? Och bakom kulisserna på grävet som skakade arbetarrörelsen. Båten på Skånska Dagbladets nazibilder var nyköpt Skånska Dagbladet publicerade för två veckor sen tre artiklar om att det nazist-anknutna nätverket Nationell Framtid patrullerar Öresund i jakt på flyktingar. Men när vår reporter Tonchi Percan förra veckan ville ställa frågor om tidningen verkligen har två av varandra oberoende källor för det här, blev det stopp vid porttelefonen. Artiklarna bygger på ett tips som flera svenska redaktioner fick redan i slutet av sommaren. Men alla förutom Skånska Dagbladet dömde ut det som en regelrätt bluff. Endast Skånska Dagbladet menar sig ha fått tipset bekräftat. I torsdags kom så nästa kapitel i den här allt mer invecklade historien. Skånska Dagbladet publicerade då tio bilder på nätverket poserande i sin svarta uniform, sittandes i den båt som nu sägs användas vid patrulleringen, fick ledaren för Nationell Framtid återigen berätta om verksamheten till sjöss. Vi har under veckan grävt vidare i det här och ser att många frågor fortfarande behöver svar. Men denna vecka behövde vi inte stanna vid porttelefonen Johan Cedersjö fick i torsdags träffa tidningens chefredaktör Lars Joel Eriksson och redaktionschefen Pia Lobell. Utredning vill förbjuda spridning av kränkande bilder och filmer Sedan 2012 råder det förbud mot kränkande fotografering. Och snart, kan vi nu berätta, gäller det också spridning av kränkande bilder och filmer. På onsdag den tredje februari presenteras utredningen Ett modernt och starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten för regeringen. Enligt uppgift till oss kommer utredaren Gudrun Antemar att i den föreslå en särskild regel om spridningsbrott för kränkande filmer och bilder på nätet. Dessutom föreslår utredningen tydligare bestämmelser som gör det lättare för domstolar att fälla för ofredande på nätet. Reporter Tonchi Percan. Vad avslöjade egentligen Kommunals brev till Wallström? I kölvattnet av Aftonbladets granskning av Kommunal hamnade ju utrikesminister Margot Wallström i skottgluggen. Detta då det uppmärksammats att hon fått hyra en lägenhet i en av fackförbundets fastigheter. När det visade sig att Kommunal, ett och ett halvt år efter lägenhetsaffären, mejlat Wallström med politiska förslag, kopplade flera redaktioner ihop det som ett högst olämplig försök till påverkan. Rubriken i Expressen blev: "Brevet som avslöjar vädjan till Wallström". I drevets mitt är det för redaktioner viktigt att ställa sig hårda kontrollfrågor. Är det egentligen något uppseendeväckande med att en intresseorganisation försöker påverka politiker? Hade det här varit en nyhet värd att berätta även utan drevets fond? Om Kommunal hade en gentjänst att begära hos utrikesminister, hur troligt är det att den skulle användas gällande lönenivån i FN? Vår reporter Jonna Westin har ägnat veckan åt att prata med kritiker och publicister om rapporteringen kring Margot Wallström och Kommunal. Bakom kulisserna på Kommunal-granskningen Vi ska nu ta steget in bakom kulisserna på Aftonbladets granskning av Kommunal. Trycket på Kommunal har varit enormt och deras press- och kommunikationsstab har under tiden granskningen pågått jobbat mer eller mindre dygnet runt. Några stenkast bort, på Aftonbladets redaktion, har pulsen också varit hög. Nya publiceringar, nya avslöjanden i en flera veckor lång katt och råtta-lek. När nu lugnet verkar lagt sig skickade vi vår reporter Tove Palén för att höra, från båda sidorna, om grävet som skakade arbetarrörelsen.

Alltför länge har svensk migrationsdebatt präglats av föreställningen att det räcker med att visa god vilja. Men man behöver kunna svara på frågan "hur" också, säger Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor. Det kräver politiskt ledarskap och praktiska förslag, som anpassar antalet asylsökande till Sveriges mottagningsförmåga. Så värnas den långsiktiga öppenheten. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

För många pensionärer är barnbarnen en enorm källa till glädje. Du får och ger kärlek, du kanske hämtar på förskolan, du leker och läser och blir en viktig person. Men barnbarn är också en källa till konflikt. Trycket kan vara stort från föräldrarna på att ”de gamla” ska ställa upp och då blir barnpassningen mer en stress än en glädje. Den andra sidan av myntet är alla de pensionärer som förvägras möjlighet att träffa sina barnbarn. Det kan bero på skilsmässor eller andra konflikter men blir en sorg och smärta som är svår att hantera. Och värst är det kanske för barnen som inte får se t ex sin farmor eller farfar? I Pyramiden diskuterar vi båda ytterligheterna. Hör bl a Dagmar Hubert, ordförande i FMF, föreningen Saknade barnbarn, f d Forum för mor- och farföräldrar och familjeterapeuten Lennart Björklund. Programledare är Agneta Nordin och vid hennes sida Karen Söderberg, pensionerad journalist med erfarenhet som både skribent och chef på bl a Dagens Nyheter, SVTs Aktuellt och Sydsvenskan.

Trycket är hårt på boendeplatser för ensamkommande barn. Omkring 12 000 ensamkommande beräknas söka asyl i Sverige i år. Ekots Carina Holmberg rapporterar från ett boende i Göteborg. Läs mer om Flyktvägen på sverigesradio.se och på #Flyktvägen i sociala medier.

Jag kunde inte hjälpa som jag ville. Arbetstrycket var inte av denna värld. Hela tiden en känsla av att aldrig hinna jobba igenom någonting. Konstant dåligt samvete för att man bryter mot lagen. När Kaliber skildrat socialtjänstens kris har reaktionerna inte låtit vänta på sig, i det tredje och avslutande programmet i serien summerar vi och blickar framåt. Hur ska krisen lösas? ”På Socialkontor barn och ungdom har vi haft flera utredningar och anmälningar som inte kunnat handläggas för att det varit kort om folk, vilket så klart drabbar de utsatta barn och ungdomar som det handlar om.”  ”Vissa morgnar har vi både dubbelt och tredubbelt mot vad vi haft föregående år.” "Framtidsmässigt är det oro, det är det.”    Det här är tredje delen i Kalibers granskning av socialtjänsten. I fotspåren av vad vi beskrivit i de två tidigare programmen har en stor debatt väckts. Många runt om i Sverige har vittnat om hur arbetet med att stödja utsatta barn och unga inte fungerar. Philip är en av dem som upplevt brister i de socialtjänstkontakter som han har haft. Han har berättat om hur han som barn placerades på familjehem på grund av att hans mamma i perioder var inne i svårt missbruk. Han säger att han saknade det stöd och den kontinuitet som han hade behövt. - Det som hände, de flesta av de gånger som jag var i kontakt med socialtjänsten, var att jag fick träffa nya handläggare hela tiden och nya personer som skulle sätta sig in i min historia och i mitt liv och i min framtid, säger Philip. - Det var väldigt jobbigt att varje gång behöva återberätta det som hänt, dels det som hade hänt innan och sen den situationen som var där. Hade det kommit mer frågor så hade jag öppnat mig mer. Jag tror att jag hade berättat mer i vad jag kanske hade velat ha i form av stöd och hjälp och på det sättet kanske sluppit många av de minnen som jag har och de situationer jag har behövt uppleva. Vår undersökning visar att personalbristen är akut. Erfarna socialsekreterare flyr yrket och det är vanligt att helt nyutexaminerade socionomer arbetar på socialtjänstens barn- och ungdomsvårdsenheter och där måste ta tag i riktigt tunga ärenden.   Elin Franzén, socialsekreterare i Hultsfreds kommun, berättar hur svårt det kan vara att som ny hantera sådana. – Det kan ju vara barn som vill ta livet av sig eller utsatts för sexuella övergrepp. Hur bemöter man det? Jag har ingen aning. Jag har inte fått någon utbildning i hur man i ett samtal kan svara på det. Efter bara tre år i yrket började Elin att jobba med barnutredningar inom socialtjänsten i Hultsfreds kommun. - Det är en väldigt stor utmaning att sitta i ett rum med en familj och ha svåra samtal med barn, det har vi ju ingen förberedelse alls för. Vi ska, lite senare, återvända till Elin och det där om hur de nya, ”framtidens socialsekreterare”, rustas för sitt uppdrag. Personalbristen är stor över hela landet Att läget för utsatta barn och unga i Sverige är allvarligt, det visar Kalibers undersökning.  Vi skickade ut en enkät till landets kommuner i höstas. Frågorna handlade om hur personalsituationen ser ut när det gäller socialsekreterare på kommunernas barn- och ungdomsvårdsenheter. 222 kommuner svarade på enkäten. Hälften av dem saknade tillräckligt med personal, de hade vakanta tjänster och obesatta vikariat. Och så många som 70 procent av kommunerna rapporterade att de har svårigheter att rekrytera socialsekreterare med rätt kompetens. – Det har varit svårt, vi har haft annonser ute sen i somras men det är svårt att hitta erfaren personal, det är många nyutexaminerade som söker, men vi kan inte bara anställa nyutexaminerade utan vi måste också ha erfaren personal, säger Ann Törnqvist, chef för ungdomsenheten i Kungsbacka. – Framtidsmässigt är det oro. Det är klart att man är orolig också för att den erfarna och kompetenta personalen, som vi har idag, försvinner till andra jobb för att de inte orkar med det här trycket, säger Eva-Lena Odeling, ansvarig för kommunens individ- och familjeomsorg i Surahammar. Men det är inte bara tomma stolar som är bekymmersamt för socialkontoren runt om i landet. Bland de 85 Lex Sarah-anmälningar, som vi begärt ut från Inspektionen för vård och omsorg, hittade vi tolv fall där socialtjänsten helt missat en eller flera orosanmälningar om barn som riskerar att fara illa. Att situationen är så här kritisk har uppmärksammats även tidigare i år. När nyheten om Yara nådde oss, då blev det tydligt vad socialtjänstens – som många kallar det – orimliga arbetsförhållanden kan leda till. Denna 8-åriga flicka hittades död i sitt hem, utsatt för kraftigt våld. Socialkontoret hade fått in flera orosanmälningar om henne, så hur kunde det ske? Larmet om att den nu misstänkt mördade åttaåriga flickan i Karlskrona for illa blev liggande i ett postfack hos socialförvaltningen i över en vecka. Men att handläggare på socialförvaltningen inte hinner med är ingen hemlighet. I Socialförvaltningens bokslut för 2013 står det klart och tydligt att förhandsbedömningar och utredningar inte hinner göras inom de lagstadgade tiderna – Nej, det hinner vi inte med, säger Annette Hansson, 1:e socialsekreterare för utredningsgruppen vid familje- och ungdomssektionen i Karlskrona kommun. I den efterföljande externa utredningen, av hur kommunen agerat i samband med att Yara misshandlats till döds, konstaterades att 11 olika handläggare på socialförvaltningen hade varit inblandade i ärenden som rörde henne, under tiden före hennes död. Kalibers granskning har rivit upp många känslor Flera av de fall som vi skildrat här i Kaliber har också rört upp starka känslor. Vi har berättat om ett socialkontor i landet som inte fick sin post levererad på minst fyra dagar på grund av att en postbox fått nytt lås, om mejllådan på Västerås barn- och ungdomsvårdskontor som inte öppnats på nästan ett år.  I den fanns flera orosanmälningar om barn som misstänkts bli misshandlade. Och vi har hört en polis i Sundsvall tala om hur han letade stöldgods i en lägenhet och istället fann han en smutsig, hungrig, apatisk ettåring övergiven i en spjälsäng, med surrande spyflugor som enda sällskap. Efter programmen har vi nåtts av många lyssnarmejl och i den stora högen av e-post från människor, som på olika vis arbetat i eller haft kontakt med socialtjänsten, har vi plockat ut några. Flera av dem från numer före detta socialsekreterare. Vi citerar några av dem här. ”Det är skört – det räcker med att några slutar så gungar det till. Det finns inga marginaler. Kan räcka med att någon blir sjuk. En kille som vi hade hand om – om vi haft mer tid och ork hade vi kunnat hjälpa bättre. Han dog.” ”Många familjer har ett superlågt förtroende för socialtjänsten och då blir det svårt att hjälpa. Så det blir också en ond cirkel.”  ”Äntligen! Det betyder så oerhört mycket att ni tar upp krisen i socialtjänsten. Programmen har för mig blivit ett sorts vittne för den verklighet jag jobbar i. I och med ert program får jag och många av mina kollegor en upprättelse.”  ”Helt sant hela programmet. Jag har själv varit involverad i socialtjänsten med min dotter för 6 år sedan och precis så här som ni beskriver var det! Nya unga nyutexaminerade handläggare som slutade och nya tog över. Jättedåligt!”  ”Det var helt insane. Trycket som var där var inte av denna värld. Tunga ärenden och hela tiden en känsla av att man aldrig hann jobba igenom någonting. En kollegas ord har etsat sig fast; 'Jag gör såhär, sa han, jag väljer ett eller två fall där jag jobbar på hela vägen igenom. Resten försöker jag mest hantera. Det är en strategi för att klara jobbet.”   ”Om jag hade känt att det var möjligt att stanna, då hade jag säkert kunnat bli en jättebra socialsekreterare.”  Självfallet fungerar många socialförvaltningar runt om i landet väl men flertalet har stora problem, visar Kalibers undersökning. Och det är inte bara ett ständigt underskott på personal som många menar försvårar arbetet. Även skärpta lagar och skärpta krav på dokumentation nämns ofta som en orsak till att jobbet blir tyngre. För att förbättra skyddet för utsatta barn har ytterligare skärpningar av socialtjänstlagen gjorts. Bland andra att de som på olika sätt jobbar med barn och unga är skyldiga att lämna in en orosanmälan till socialnämnden om de får minsta lilla misstanke om att ett barn kan fara illa. Paradoxalt nog kan de här nya lagarna bidra till att många barn som är i behov av hjälp och skydd inte får det stödet. Det säger flera av de socialsekreterare som vi pratat med under arbetet med programmen. För i och med det har mängden ärenden som socialtjänsten måste hantera tilltagit rejält. Dessutom måste fallen dokumenteras på ett betydligt mer detaljrikt sätt nu jämfört med tidigare. Och det är en tidskrävande uppgift.  Pia Tham är filosofie doktor i socialt arbete och forskare vid högskolan i Gävle och hon har gjort två stora enkätundersökningar bland socialsekreterare som gör utredningar och tar emot anmälningar som gäller barn och ungdomar. Den ena genomfördes alldeles nyss och den andra för 11 år sedan. 349 socialsekreterare i Stockholms län deltog. - Enkäten innehåller drygt 180 olika frågor, de handlar om arbetsmängd, om vilket stöd man får från chefer och kollegor och om vilken andel utredningar som man är ansvarig för, säger hon. På de dryga tio år som gått mellan de bägge studierna, har socialsekreterarna fått se sitt yrke förändras. Inte minst när det handlar om hur många och långa stunder som de får sitta ner och prata med sina klienter, öga mot öga. Pia har i enkäten ställt en fråga som handlar om hur stor del av arbetstiden, på ett ungefär, som socialsekreterarna i studien använder till direktkontakt med sina klienter. - Nu har jag tyvärr inte siffrorna med mig, men det hade minskat väldigt mycket sen den förra undersökningen. Man har inte tid att ägna den tid man vill till klientsamtal. Och att dokumentationskraven ökat väldigt mycket, det berättar även cheferna. Och att det ibland kan bli absurt att man idag får ägna tid åt att skriva sådant som egentligen är ganska onödigt att skriva ner. Som bara tar extra tid. - Och det är ju egentligen det som man vill göra när man arbetar som socialsekreterare. Man vill ju ha tid för klientkontakter och tid att hjälpa människor vidare i sina liv.  Nyutexaminerade får ofta de tyngsta jobben  Pia Tham har även tittat på ålderssammansättningen bland dem som arbetade med barn- och ungdomsärenden. En tredjedel av enkätens 349 socialsekreterare var mellan 20 och 30 år, dvs relativt nybakade. - Jag har en fråga om hur länge man har jobbat på arbetsplatsen och hur länge man har jobbat i yrket sedan man examinerades och då såg jag att det var väldigt många som var nyexaminerade och som arbetade med den här typen av frågor – som ju är bland det svåraste man kan göra inom socialtjänsten. Pia berättar att de nyutexaminerade ofta jobbade på arbetsplatser med många obemannade tjänster och inte sällan saknade de någon att fråga om. - Det kan ju vara väldigt allvarliga problem som anmäls, där man behöver gå in och fatta beslut, till exempel om omhändertaganden, säger hon. Ibland kan det vara akuta omhändertaganden. Det krävs ganska mycket kunskap, livserfarenhet och erfarenhet av yrket för att fatta de besluten. Det är verkligen inte lätt och det kan få stora konsekvenser för en familj eller för ett barn eller för en ungdom. Vi lämnar Pia Tham i Gävle och återvänder till Elin Franzén i Hultsfred. Hon tog sin socionomexamen för tre år sedan och har erfarenhet av att - som nyutexaminerad - redan tidigt få ta sig an även svåra ärenden, där barn och unga hamnat i allvarliga missförhållanden och har ett stort behov av hjälp. -När jag var klar med min utbildning kände jag mig inte förberedd för att börja jobba med socialtjänsten för att utbildningen inte är inriktad på det, säger Elin. Och de flesta som är nyutbildade hamnar ju faktiskt inom socialtjänsten. - Jag skulle önska att utbildningen var mer inriktad dels på själva samtalsmetodiken såklart, att lagarna får mer utrymme. Men det vore bra om den även tog upp det här med handläggning och dokumentation lite mer. Som det är nu, så är det ett väldigt stort fokus på det vetenskapliga och akademiska på utbildningen.  Blivande socionomer känner oro inför framtiden Vi rör oss vidare, till Socialhögskolan i Stockholm, och där hittar vi tre blivande socionomer - Saara Fahmy är 28 år och går termin tre av sju på socionomprogrammet. 23-åriga Ida Söderin är inne på termin fem och Lena Johansson på termin sex. De berättar att de redan under utbildningen får höra att det är en bister verklighet som de utbildar sig för.  - Det är inte kul att tänka att okej, jag tar examen och sen kanske jag inte pallar att jobba. Kommer jag att gå i väggen inom ett år? Å ena sidan känns det mörkt, å andra sidan tänker jag att det självklart finns ljusglimtar, ställen som fungerar bra. Alla som går programmet gör det för att de tror att det måste gå att göra skillnad, annars skulle man inte gå här. - I stunder av negativ inställning på utbildningen, funderar man över om det är någon som vill jobba med det här, men samtidigt är inte allt hopp släckt. Det finns en bild av att det går att få till en förändring och – helt ärligt – så tänker jag att jag kan jobba på andra platser än socialtjänsten. - Precis! Jag tror att det är många som tänker så, att finns så mycket annat som man kan arbeta med om man är socionom. Jag tror att många tänker att man jobbar ett tag inom socialtjänsten, bara för att lära sig systemet, men det är ingen plats där man tänker sig att man stannar. Det tror jag är ganska vanligt bland studenterna.  Socionomstudenter av idag får inte längre lika lång praktik som tidigare, men Saara, Ida och Lena menar att de – under utbildningen – ändå får en inblick i vilka villkor som socialsekreterare ofta arbetar under. Till exempel att de måste ägna mycket mer tid åt att dokumentera vad de gjort i varje enskilt fall. - Många av våra lärare pratar väldigt mycket om att allt utvärderas och att det tar väldigt mycket tid av arbetet, man får mycket mindre tid för utredning, man anställer allt färre, det blir allt fler ärenden. - Det här är något som vi fått höra genomgående under hela utbildningen, man läser det i forskningsrapporter och tidigare verksamma lärare berättar att det kan se ut så här. Det är helt sjukt att inget satsas på välfärden.  Ida Söderin, som för tillfället är ute på praktik på ett boende för ensamkommande barn, berättar att de där jobbar på uppdrag av socialtjänsten. Och de som arbetar där för kontinuerliga samtal med dem. Så i det arbetet finns inga direkta problem, men när hon gjort studiebesök på andra platser så har hon fått höra sådant som att socialtjänstemän ofta byts ut och hon menar att där stämmer bilden väldigt bra med den som Kaliber skildrar. - Men det är en blandad bild. Ibland fungerar det, ibland fungerar det inte, men det ska ju fungera jämt! I Sundsvall blir man av med underskott, lönerna höjs och ny personal anställs Att det inte jämt fungerar har Kalibers granskning tydliggjort. Men det finns också exempel på att man från politiskt håll nu försöker – och vill – göra något åt detta. Vi ska strax möta Cecilia Grefve, som för inte fullt en månad sedan tillträdde en helt nyinrättad post. Hon har fått regeringsuppdraget att arbeta som nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården. Men först återvänder vi till Sundsvall där de haft stora problem inom socialtjänsten. Sedan dessa uppmärksammats nu under hösten har saker börjat hända i kommunen.  - Jag vill börja med att säga att det här barnet som hittades övergivet i en lägenhet, nu – tillsammans med sitt syskon – sen den dagen är i tryggt förvar i ett lugnt och fint familjehem. Det Torbjörn Stark, socialdirektör i Sundsvall, refererar till är ett litet barn som en polis fann – helt ensamt i en spjälsäng i en lägenhet. Vi berättade om det här i Kaliber, i det första programmet i serien. Efter den händelsen har kommunen nu vidtaget en rad åtgärder - Exempel på några åtgärder som redan är genomförda nu, för att förbättra situationen, det är att vi rekryterat en till enhetschef som börjar vid årsskiftet och som kan lasta av nuvarande enhetschefer och stötta medarbetarna på ett annat sätt, mer än vad de kan idag, säger Torbjörn Stark. Sedan detta meddelades på en presskonferens i förra veckan har Sundsvalls kommun även ”nollat” socialnämndens stora underskott så att de går in i 2015 helt skuldfria - och därmed slipper att strama åt budgeten för nästa års arbete inom socialtjänsten.  Vi lämnar Sundsvall och tar oss till Stockholm. På Socialdepartementet tar Cecilia Grefve emot i Socialdepartementets, för tillfället, ekande ödsliga entré. Cecilia är nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården och helt ny på en också helt ny post.  Den nya nationella samordnaren har fått bråttom Socialdepartementet ligger i centrala Stockholm, ett stenkast från regeringshuset Rosenbad. Där har statsminister Stefan Löfven just utlyst extraval. Cecilia Grefve berättar att regeringskrisen och nyvalet inte kommer att påverka hennes arbete. - Nej, mitt uppdrag är konfirmerat av både den dåvarande och den nuvarande regeringen, säger hon. Så det är dubbel säkerhet i det uppdraget, vilket jag är väldigt glad för. Och alla utsatta barn. Det är regeringen som beslutat sig för att tillsätta en nationell samordnare inom det här området för att på så vis ”stärka och stödja socialtjänsten i deras arbete med den sociala barn- och ungdomsvården”, som det står på regeringskansliets hemsida. Cecilia Grefve har jobbat med hälso- och sjukvård, familjeomsorg, äldreomsorg med mera i trettio år, de senaste som socialdirektör i Jönköpings kommun, med ansvar för bland annat socialtjänsten. Cecila säger att det som Kaliber berättat om - hur situationen inom socialtjänsten ser ut - är igenkännbar. - Tyvärr, så är det, säger hon. Jag kan bara bejaka att det stämmer och att det är alldeles precis därför som vi måste göra en kraftsamling kring den sociala barn- och ungdomsvården och lyfta upp den på olika sätt. Och jag måste säga att jag känner att det är det vi gör, socialdepartementet gör det och SKL gör det och fackföreningarna kraftsamlar också och ställer krav på åtgärder. Det känns som att det här är en väg för oss att gå framåt gemensamt. Kraftsamla för de barn vi är till för. I sitt regeringsuppdrag kommer Cecilia Grefve att besöka femtio av landets kommuner, vid två tillfällen. Där ska hon prata med socialsekreterare, chefer, politiker, barn med flera, för att samla in erfarenheter och ta reda på vilka svårigheter som socialtjänsten har att tampas med i respektive kommun. - Det är ett rätt omfattande besöksarbete, säger hon.        Cecilia Grefve kommer till det nya jobbet direkt från den sociala barn- och ungdomsvården i Jönköpings kommun och därifrån har hon konkreta upplevelser av krisen inom socialtjänsten. - Jag har direkt erfarenhet av personalrörligheten och att man söker sig ifrån den direkta myndighetsutövningen, till andra uppdrag i socialtjänsten. Jag har precis också fått anlita bemanningsföretag för att lösa situationerna. Det som Cecila Grefve talar om nu – att hyra in personal från bemanningsföretag för att försöka få socialtjänsten för barn och unga fungera – har blivit allt vanligare.  ”Stafettsocionomer” kallas de ibland. Akademikerförbundet SSR är oroade över utvecklingen. De har gjort en enkät bland landets kommuner. Alla deltog inte men utifrån resultatet gör SSR själva bedömningen att sju av tio kommuner i landet har använt sig av bemanningsföretag för barn- och ungdomsvård. Åsikterna om lösningen med inhyrd personal tycks gå isär. En del ser det som positivt, att det avlastar den ordinarie personalen. Andra menar att det är dyrt och tär på kommunernas ofta redan strama budgetar. Akademikerförbundet varnar för bristande kontinuitet. Att ärenden inte följs upp som de ska när de hela tiden överlämnas till nya personer. Det för oss tillbaka till det här med dokumentation – det som många inom socialtjänsten ofta återkommer till. De upplever pappersarbetet som ett stort hinder för att kunna ge utsatta barn och unga den tid och hjälp som de behöver. - När gäller administration då är det så att det administreras och dokumenteras jättemycket, berättar Cecilia Grefve. Det florerar siffror om att mellan 75-80 procent av socialsekreterarnas arbetstid går åt till dokumentation. - Det är också spännande att se om man inom ramen för det här uppdraget kan göra en mätning av dokumentationen. Men också se när är det gott nog med dokumentation. Om siffrorna stämmer, att 75-80 procent av socialsekreterarnas tid går åt till att dokumentera, då är frågan om Cecilia Grefves arbete - som nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården - faktiskt skulle kunna leda till att man omformulerar socialtjänstens uppdrag så att socialsekreterarna inte behöver dokumentera lika mycket som nu. - Ibland sätter man detta mot det sociala arbetet, alltså hantverket, säger hon. Att mötet med de som vi är till för får stå tillbaka. Jag tänker att vi måste att lyfta upp den här frågeställningen inom ramen för det här uppdraget. - Men det finns också en rädsla, man vill ha ryggen fri och dokumenterar därför mer. Även det vill vi lyfta upp, den här rädslan för att göra fel. Telefonen ringer hos Cecilia Grefve. Det är dags att återgå till arbetet och ta tag i alla högar av handlingar som hon raskt behöver sätta sig in i nu, i och med jobbet som nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården. Hon har fått lite mer bråttom nämligen. På grund av att krisen i socialtjänsten uppmärksammats och väckt så starka känslor, har även det politiska trycket ökat och hennes uppdragsgivare vill nu få en tätare inblick i vad kommunerna i landet berättar om. - Detta uppdrag ska redovisas i sin slutform i april 2017. Men eftersom läget är som det är, har ansvarig minister bett att få återkoppling var tredje månad. Just med tanke på om det finns något som man kan göra omgående från nationellt håll och på så sätt stödja kommunerna. Det är en hög ambition och stort intresse av att kunna ge stöd. Inte bara granska, utan ge stöd. Producent: Helene Almqvist Exekutiv producent: Andreas Lindahl kaliber@sverigesradio.se

Predikan: Martin Larsson. Undervisning från Pingst Skövde.

Människor och tro har besökt Jehovas vittnens årliga sommarmöte i Strängnäs, som sammanlagt besöks av runt 19 000 medlemmar.  - Trycket från kompisar har varit det svåraste. För det är klart man är annorlunda, man tar ju inte del i allt, t ex festa eller fira högtider och så det här med knacka dörr. Men jag tycker inte att det är jobbigt. Säger Emelie Lyresten 20 år. Hon och Marcus Lindh 25 år är två av deltagarna på mötet som du hör i veckans program. Antalet medlemmar i världen stiger för varje år och pressen bjuds nu in att bevaka delar av sommarmötet. Folke Wallmark, som har hand om presskontakter under sommarmötet tycker sig se en förändring i folks bemötande gentemot Jehovas vittnen. - Jag har aldrig fått berätta så mycket om oss som nu förtiden. Vi upplevs som mer öppna. Säger han. Jehovas Vittnen ses som en sekt i Sverige och får exempelvis inte bidrag från SST - Nämnden för statligt stöd till trossamfund.  Har den annars så slutna rörelsen börjat öppna upp sig, eller är det attityderna till Jehovas Vittnen som förändrats? Kan deras roll vara på väg att förändras? 2006 fastställde författningsdomstolen i Tyskland att Jehovas vittnen ska erkännas som religiöst samfund, med samma status och förmåner som katolska kyrkan, ortodoxa kyrkan m. fl. Och i Sydamerika har Jehovas vittnen en liknande status som de evangelikanska och protestantiska kyrkorna. Vart går gränsen mellan samfund och sekt? Kan Jehovas Vittnen få en annan och ny status i Sverige? Hör Liselott Frisk professor i religionsvetenskap, inriktning religionshistoria vid högskolan i Dalarna. Människor och tro har följt fallet med Sakineh Mohammadi Ashtiani som dömdes att stenas till döds för otrohet enligt sharia. Fängslad i Evinfängelset väntar hon nu på sin dödsdom efter det att fallet gått igenom alla rättsliga instanser och inte längre kan överklagas. Dock har protester utifrån gjort att man eventuellt kommer att avrätta henne på annat sätt. I människor och tro berättar vi om det senaste i fallet, men ställer oss också frågan om hur Sharia-lagen fungerar i Iran? Just stening har varit ett straff som under några år inte brukades av regimen, nu har det börjat användas igen.  Hur kommer det sig? Hör Mohammad Fazelhashemi, professor i idé- och lärdomshistoria vid Umeå Universitet om detta.  I Somalia har situationen för civilbefolkningen förvärrats sedan sammandrabbningar mellan de fredsbevarande styrkorna från Afrikanska Unionen och Al-Shabaab skett inne i bostadsområden. Nu har sufi-gruppen Ahlu Sunna War Jama tagit till vapen allierat sig med AU mot wahabbitiska Al-Shabaab. Hur mycket påverkar religionen konflikten och hur djup har klyftan mellan sufi-anhängare och wahabbiter blivit i landet? Hör  Marika Fahlén sveriges ambassadör och särskild rådgivare för Afrikas horn om detta. Veckans utrikeskrönika kommer från Johannesburg och Margareta Svensson. Den handlar om de starka reaktioner som väckts av ett konstverk som föreställer Nelson Mandela på obduktionsbordet. Programledare: Peter Sandberg Producent: Lisa Bergström