Podcasts about migrationsverkets

Hur har det gått med Migrationsverkets ”nya” system för arbetstillstånd? Och vad behöver en arbetsgivare tänka på vid ett förvärv eller en verksamhetsövergång om det berör arbetstagare som behöver arbetstillstånd för att arbeta i Sverige? Det och mycket annat diskuterar Emelie Svensäter Jerntorp och Jonna Skog i detta avsnitt av Arbetsrättspodden som återigen lyfter det högaktuella ämnet arbetstillstånd.

Journalistförbundets kongress förra veckan kom och gick utan större uppståndelse, förutom på en brännande punkt där åsikter går isär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En fråga som fortfarande hänger och dinglar som en piñata med oklart innehåll. Vem är det egentligen som bär det yrkesetiska ansvaret när det går fel i arbetet med en publicering? Är det den enskilda journalisten som faktiskt gjort felet eller är det den ansvariga utgivaren? Reporter: Alexandra Sannemalm Att berätta om en persons asylärende med efterföljande granskning av Migrationsverkets beslut, har blivit en vanligt förekommande form av reportage. Det är ofta känslostarka berättelser där personen själv berättar om sin situation och det fruktansvärda som kan vänta i hemlandet vid en utvisning. Samtidigt som Migrationsverket ofta framstår som enögda byråkrater. De senaste veckorna har några ukrainska fall av migrationsärenden fått stor uppmärksamhet i nyhetsrapportering och i sociala medier. Men just när det gäller ukrainska medborgare så finns det speciella omständigheter som skyddar från utvisning - men dom omständigheterna glöms och göms märkbart ofta bort i publiceringens vinkel. Reporter: Martina Pierrou

Är friheten att uttrycka vår sexualitet ett krav att göra vår åtrå till tal? Patricia Lorenzoni ser en värld inordnad i könets kunskapsregim. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Fjodor Dostojevskij sa en gång: ”Vi har alla krupit fram ur Gogols kappa.” Han syftade på den ukrainsk-ryske kollegans novell ”Kappan”, liksom på Gogols avgörande betydelse för den ryskspråkiga prosakonsten.En motsvarande sentens för det senaste halvseklets kulturteori skulle kunna vara: ”Vi har alla krupit ut ur Foucaults biktbås.” Få tänkare under efterkrigstiden har såsom fransmannen Michel Foucault påverkat vår förståelse av hur vi som människor formas i ett intrikat samspel mellan kunskap och makt.Foucault var idéhistorikern som förvägrades att disputera i Uppsala, men som revolutionerade den historiska forskningen med sina lika nitiska som associativa läsningar av arkiven. Han var professorn som under 1968-revolterna gjorde studenterna sällskap på barrikaderna, men som också kritiserade 68-rörelsens mest omhuldade myter. Inte minst den om sexuell frigörelse, en kritik formulerad i boken ”Viljan att veta” från 1976. Och det är här biktbåset kommer in.Egentligen var ”Viljan att veta” bara första delen i ett mer omfattande projekt om sexualitetens historia, ännu oavslutat vid Foucault alltför tidiga död till följd av aids 1984. Boken tar avstamp i den sexuella revolutionens självbild, och är en uppgörelse med idén om sexuell frigörelse. En kritik av en historieskrivning som såg samtidens idoga tal om det sexuella som en brytning med äldre tiders förtryck.Där andra såg befrielse, såg Foucault en intensifierad maktutövning som kom till uttryck i ett påbud att ständigt och jämt tala om könet och sexualiteten. Detta tvång att tala föddes inte med den sexuella revolutionen. Foucault spårar det bakåt, bland annat till det katolska biktbåset och historiska förändringar i prästernas biktmanualer. Under medeltiden hade bikten främst uppehållet sig vid om den sexuella handlingen rymdes inom det religiöst legitimas gränser eller ej. ”Sodomi” var termen för vitt skilda praktiker som gemensamt hade synden. Men efter det tridentiska kyrkomötet i mitten av 1500-talet kom manualerna successivt att snarare rikta in sig på själen dolda skrymslen. Bikten blev allt mer den plats där tankarna, fantasierna och begären skulle blottas och rannsakas. Ett krav, skriver Foucault, att ”försöka göra sin åtrå, hela sin åtrå, till tal”.Kyrkans roll här skulle så småningom övertas av medicinen och psykologin. Foucault ser en lång kontinuitet, i det att vi alltmer kommit att ställa frågan om vilka vi är till våra kön. Vad slags människor, vad slags subjekt, blir vi därigenom? Den gamla tidens sodomit definierades genom handlingen. En syndare, det är sant, men syndare är vi å andra sidan alla. Med moderniteten skulle våra sexuella begär och drifter knytas till vår identitet på ett nytt sätt. Om du identifierar dig som homosexuell, handlar det inte bara om vem du har sex med. Homosexualiteten blir ett raster över hela din person.När Foucault skrev ”Viljan att veta” var homosexualitet ännu sjukdomsklassat i Sverige. Så förblev det till 1979. Så sent som 2013 tvingades transpersoner till sterilisering för att få könskorrigering. Först 2024 röstades en förenkling av den komplicerade processen att byta juridiskt kön igenom. Det tycks finnas goda argument för att se den moderna svenska historien som en successiv befrielse av både könet och av de sexuella begären.Betyder det att Foucaults kritik är irrelevant? För att svara på det, bör vi först ställa frågan: Vem omfattas av befrielsen till att börja med? Jag kommer att tänka särskilt på en specifik situation där en människas förmåga att omsätta sitt kön och sitt begär i ”rätt” slags tal blir en fråga på liv och död: asylprocessen.2020 publicerades en rapport av Aino Gröndahl, asylrättsjurist på RFSL. Gröndahl hade gått igenom över 2000 avslagsmotiveringar i asylärenden från de senaste åtta åren. På 170 sidor får vi en inblick i vilka förväntningar som möter den som sökt skydd i Sverige med asylskäl grundade på sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.I en asylutredning anges regelmässigt som främsta bevisning den sökandes ”berättelse”. Vid ett enstaka intervjutillfälle med Migrationsverket ska den som flytt berätta om sina asylskäl. I hbtqi-ärenden innebär det att tala om sitt kön, om sina begär, och inte minst, om sin identitet.Foucault läste de katolska biktmanualerna som del av en kunskapsproduktion om könet, vilken ytterst handlade om makt. Intervjurummet, där den asylsökande måste vränga sin själs skrymslen, är inte helt olikt. Här finns en hel begreppsapparat och förståelseram som vid intervjutillfället bara antyds, men som den sökande likväl behöver behärska. För, låt oss säga, en person som flytt ett land där samkönade relationer straffas med fängelse, räcker det inte att hen har samkönat sex. Hen måste kunna redogöra för en livsstil, en identitet, en inre resa som utmynnat i en insikt om vem hen egentligen är.Kort sagt, den asylsökande måste kunna verbalisera en personlighetsutveckling som harmonierar med modernitetens påbud att identifiera sig genom sitt kön och sina begär.Konsekvenserna framstår som både brutala och absurda. Gröndahl ger rikliga exempel på personer som fått utvisningsbeslut med hänvisning till att de inte förmått göra en precis distinktion mellan att vara homosexuell och bisexuell, att de inte reflekterat i förväntad grad över sina begär, eller att de inte kunnat verbalisera en specifik livsstil. Som ett av de citerade besluten säger: Migrationsverket ifrågasätter inte att du har sex med män, men bedömer sammantaget att du inte har lämnat tillförlitliga uppgifter om att du tillhör gruppen homosexuella män. Gröndahls rapport publicerades alltså 2020, och den visade hur avslagsmotiveringar i hbtqi-ärenden närmast rutinmässigt bröt både mot både gällande lag och mot Migrationsverkets egna rättsliga ställningstaganden. Verket tog den på allvar och inledde utbildningsinsatser. Men 2023 gjorde Gröndahl en uppföljning där hon fann att effekterna av insatserna uteblivit. De krav som ställdes på hbtqi-flyktingar då, fortsatte att ställas även nu. Gröndahl kommenterade det som ”en rättsskandal som pågår i det tysta, bakom sekretess och tystnadsplikt”. I ett land som likt Sverige gärna berömmer sig om sin hbtqi-vänlighet, kan det framstå som både chockerande och gåtfullt.Men kanske är det just genom Foucault biktbås vi ska förstå denna skandal i en utebliven skandal. För Foucault var modernitetens pratsjukhet om könet och sexualiteten ett uttryck för maktens allt intimare inträngande i våra liv. För att vara rätt slags subjekt, det vill säga fullt ut människa, måste vi kunna tala om oss själva på ett sätt som låter sig inordnas i denna könets kunskapsregim. Så blir även den hbtqi-certifierade sexuella frigörelsen del av en större apparat för att göra skillnad på folk och folk. Den som inte klarar testet i biktbåset, behandlas som mindre än människa.Patricia Lorenzoniidéhistoriker och författare

2015 genomgick Sverige och Europa den största migrationsströmmen sedan andra världskriget. Det har gått decennium, hur har Sveriges och Europas migrationspolitik förändrats? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den första delen av P1-serien Europas nya ansikte tas vi tillsammans med Sveriges Radios tidigare migrationskorrespondent Alice Petrén tillbaka till 2015. Ett år tidigare har Moderaternas dåvarande partiledare hållit sitt berömda ”Öppna era hjärtan-tal” på Norrmalmstorg i Stockholm.Hösten 2015 kommer det flyktingar till Europa från framförallt Syrien och Afghanistan i ett antal ingen hade räknat med, och de flesta söker sig till Sverige och Tyskland. Vi hör bland andra dåvarande statsminister Stefan Löfven (S), Moderaternas dåvarande partisekreterare Tomas Tobé, Migrationsverkets före detta generaldirektör Mikael Ribbenvik, ”Adnan” som flydde från Syrien till Sverige och Rasmus Carlsson som kastades in i ett intensivt volontärarbete.Europas nya ansikte gjordes av Alice Petrén, Sally Henriksson och Carl-Johan Ulvenäs, produktionsbolaget Dist, hösten och vintern 2024. Slutmix Fredrik Nilsson. Ljudklippen är hämtade från Sveriges Radio, Seawatch, The Guardian, CBS, TV4 och SVT.

Vi pratar om biskop Johan Dalmans virala TIkTok, om Trumps domedagsälskande fanbase och gör Migrationsverkets test på kristendom. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från vikingatiden via Palmemordet till Natoprocessen. Sveriges relation till kurderna är lång och skiftande. Katarina Bjärvall funderar på vad förändringen säger om vårt land. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Under en resa i den turkiska delen av Kurdistan en sommar för länge sedan träffar jag och mina vänner en ung matthandlare, Mehmet. När han får veta att vi är svenskar säger han nästan skyggt: Jag tycker mycket om Sverige. Varför, frågar vi, vaksamma på att han kanske hört svenska flickors lockande rykte. For many reasons, svarar han. Och medan vi sitter där i mattbutikens dova dunkel och dricker te, glas på glas, förstår vi att det handlar om politik. Om att Sverige gett fristad till så många politiskt aktiva kurder.Mehmet är inte den enda vi möter som tänker på Sverige med värme. En familj vill bjuda oss på middag kväll efter kväll, ”som tack för det Sverige gjort för kurderna”. En man nära på gråter när vi kommer att tala om den mördade Olof Palme.Sveriges band till Kurdistan – de kurdiska delarna av det som idag är Turkiet, Iran, Irak och Syrien – går långt tillbaka, det visar Rohat Alakoms gedigna bok ”Svensk-kurdiska kontakter under tusen år”. Redan vikingarna, närmare bestämt ruser med trolig bakgrund i Roslagen, träffar på kurder under sina härjartåg i Kaukasus. Kurdistan blir sedan under århundradenas lopp allt mer strategiskt viktigt. År 1709 dyker platsnamnet upp i ett svenskt dokument. Den geografiska beteckningen kan idag få makthavare i bland annat Turkiet att se rött, eftersom de menar att Kurdistan inte finns, men Karl XII skriver obekymrat ordet i ett brev till den osmanske sultanen. Rader av svenskar börjar resa till Kurdistan: forskare, diplomater, militärer och missionärer. Journalister från Svenska Familje-Journalen blir mottagna med stor gästfrihet av en kurdisk hövding. De får ett eget tält, fordrat med rött tyg och utrustat med sköna täcken och kuddar, och de bjuds på helstekt får fyllt med pistagenötter. Snart märks också en medkänsla med kurderna. En svensk diplomat i Konstantinopel, dagens Istanbul, skriver hem om de kurdiska bärarnas arbetsförhållanden ”som borde kunna knäcka en oxes rygg” och om hur ändå dansar till sent inpå kvällarna ”med mjukhet och grandezza som kommer oss klumpiga nordbor att häpna”. Och missionären Elin Sundberg rapporterar från persiska Kurdistan att byarna där saknar grönska. Varför planterar ni inte träd, frågar hon hövdingen Timur Beg. ”Det lönar sig inte, ty idag äro vi här, men imorgon kanske våra byar äro förstörda”, svarar han.Den första kurdiska flyktingen kommer till Sverige 1929. Süleyman är sju år när han och hans familj tvingas fly sin by i turkiska Kurdistan. Till fots. På vandringen genom Azerbajdzjan, Georgien och Ukraina förlorar han sin familj. Så långt kunde hans öde varit hämtat ur ett av Migrationsverkets diarier från 2000-talet, men så når han Gammalsvenskbyn. En plats vid floden Dnepr i Ukraina där något tusental svensktalande, ursprungligen bördiga från estniska Dagö, lever mycket fattigt efter den ryska revolutionen. Bland dem familjen Knutas, som adopterar Süleyman och ger honom namnet Sleman Alexander Knutas. När byborna senare emigrerar till Sverige finns den då 18-årige Sleman Alexander med. Han lever resten av sitt liv i Sverige och dör på Gotland 1981. Sleman Alexander är den första droppen i en ström. Under 1900-talets sista decennier kommer tiotusentals kurder till Sverige, som arbetskraft och som flyktingar. Varför, varifrån kommer de, vad är det de vill lämna? Ett par år efter den där första resan till Kurdistan far jag tillbaka, nu som journalist. Jag vill bland annat besöka det mytomspunna Hasankeyf i Tigris floddal där människor fortfarande lever sitt vardagsliv boende i grottor – och under hot. Den turkiska regeringen vill dämma upp floden och bygga en jättelik vattenkraftsdamm. Grottorna kommer att översvämmas, de som bor där tvingas flytta. På väg dit blir jag stoppad av polisen och beordrad att följa med till borgmästaren. Han tornar upp sig vid skrivbordet bakom en dunge av turkiska flaggor och under det obligatoriska porträttet av landets grundare Atatürk. När han förstår att jag är svensk mörknar hans blick, även han tänker säkerligen på Sverige som en fristad för flyktingar. Hans första fråga är ett lackmustest: PKK, terrorister eller inte? Terrorister, svarar jag. Ett lydigt svar – jag har lärt att hålla största möjliga avstånd till allt som kan ha med gerillakrigarna att göra. Och PKK är terrorklassade även i Sverige. Borgmästaren nickar: korrekt. Sedan associerar han till Palme-mordet – som ju faktiskt utfördes av just PKK, right? Trots att det så kallade kurdspåret sedan länge avskrivits som ett haveri i svensk polishistoria måste jag hålla med, för den goda stämningens skull. Därmed är jag fri att besöka grottorna – där ingen vågar tala med mig eftersom poliserna väntar i närheten. Jag tänker på det när jag läser Joakim Medins bok med just titeln ”Kurdspåret”, där författaren gräver i turerna kring Sveriges behandling av kurder under förhandlingarna om svenskt medlemskap i Nato. Här framgår att Sverige gjorde stora eftergifter till Turkiet och att den svenska synen på kurdiska oppositionella som flyktingar i behov av skydd har luckrats upp. En svensk-kurdisk kvinna säger i boken att hon älskar Sveriges demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Hon frågar sig: ”Vad har Sverige att komma med om vi förlorar de unika sakerna? Då kommer det bara att vara ett litet kallt mörkt land med tio miljoner människor inne i skogen.” Mina tankar går till familjen Knutas. Var det självklart för dem, med erfarenhet av förtryck och med migration i sin släkthistoria, att ta sig an den kurdiske pojken? Det gissar jag. För det finns en tanke som jag tror är livsavgörande, både för dem som tänker den och för deras medmänniskor: Det kunde varit jag. Den tanken ligger, anar jag, närmare till hands om man har erfarenhet av förtryck någonstans inom sin egen referensram. Nej, jag menar inte att erfarenhet är en förutsättning för empati. Människan är ett empatiskt djur. Men något litet hände nog trots allt inom mig där hos borgmästaren i turkiska Kurdistan. Liksom vid en senare resa, när jag tappade bort mitt pass och för att få göra en polisanmälan återigen tvingades svara rätt på kuggfrågor om turkisk inrikespolitik. Inget trauma, bara små inre förskjutningar. Men ändå: Varje mikroskopisk erfarenhet gör något med en. Sverige är ett litet kallt land i skogen, det går inte att förneka. Ett sätt att mäta tillståndet i detta land kan vara att granska hur dess relation till en grupp som kurderna har förändrats. Och resultatet blir: kallare. Och mindre principfast vad det gäller till exempel synen på mänskliga rättigheter. Då kan motkraften finnas just hos dem som flytt hit på grund av förtryck – hundratusentals personer, med kurdisk och annan bakgrund. Kanske kan dessa erfarna människor väcka liv i ett historiskt empatiskt arv som Sverige har att vårda.Katarina Bjärvalljournalist och författareLitteraturRohat Alakom: Svensk-kurdiska kontakter under tusen år. Apec, 2000.Joakim Medin: Kurdspåret – Sverige, Turkiet och priset för ett Natomedlemskap. Verbal förlag, 2023.

Ring P1 från Göteborg om bland annat Migrationsverkets handläggningstider, Socialdemokraternas lotterier och fotboja för straffade ungdomar. Programledare: Tomas Tengby, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges försök att tvångsutvisa irakier utan uppehållstillstånd går inte som planerat, Irak tar inte längre emot dem. Trots det sitter irakier inlåsta i Migrationsverkets förvar på obestämd tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hösten 2023.Nana och Rauke har utvisats från Sverige till Irak med ett chartrat plan. De är bland de första att tvångsutvisas till Irak på över tio år. Innan dess har Irak inte velat ta emot tvångsutvisade, med hänvisning till de här människornas säkerhet. Men 2023 har Sverige och Irak, enligt regeringskansliet, nått en ”samsyn” beträffande tvångsutvisningarna.Tidigt en onsdagsmorgon kommer gränspolisen till radhuset för att ta en storebror, en lillasyster och deras pappa till förvaret. Familjen kom till Sverige från Irak 2015.Syskonen försöker hänga med i skolan medan de är inlåsta i förvaret, men det är svårt.- Jag ska plugga och inte ge upp, säger storebror till sin handläggare på gränspolisen.Under tiden planerar polisen och andra inblandade myndigheter för nya utvisningar till Irak.Tvångsutvisningarna upphörNågot händer i relationen mellan Sverige och Irak, och tvångsutvisningarna upphör, i alla fall tills vidare. Men det här är ingenting myndigheterna kommunicerar utåt. Samtidigt sitter irakier inlåsta i förvar i månader, och nya personer tas i förvar, trots att det inte längre är möjligt för Sverige att utvisa dem.-Ingen bryr sig, vi är inte människor. Vi är bara en siffra för myndigheterna, säger ”Ali” som suttit i förvaret i sju månader.I över ett halvår har P1 Dokumentärs reporter Randi Mossige-Norheim kunnat följa myndigheternas arbete med utvisningar inifrån, med hjälp av läckta dokument från gränspolisen.Producent: Anna FreySlutmix: Jakob LalérProgrammet är gjort 2024

Migrationsverkets f.d. generaldirektör Mikael Ribbenvik gästar gänget. Mikael var generaldirektör för Migrationsverket mellan 2017 och 2023 efter en karriär på myndigheten sedan 1999. Hans avgång har uppmärksammats då det framkommit att SD krävt inflytande över vilka som leder landets myndigheter och krävt att Mikael Ribbenvik med flera måste bytas ut. Mikael är i grunden jurist och är bokaktuell med Migration — Genom mina ögon.Migration — Genom mina ögon finns hos Bokus och andra bokhandlare.OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Migrationsverkets f.d. generaldirektör Mikael Ribbenvik gästar gänget. Mikael var generaldirektör för Migrationsverket mellan 2017 och 2023 efter en karriär på myndigheten sedan 1999. Hans avgång har uppmärksammats då det framkommit att SD krävt inflytande över vilka som leder landets myndigheter och krävt att Mikael Ribbenvik med flera måste bytas ut. Mikael är i grunden jurist och är bokaktuell med Migration — Genom mina ögon.Migration — Genom mina ögon finns hos Bokus och andra bokhandlare.OBS. Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden. Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet och utan reklam. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges utvisningar av kristna konvertiter till länder som Afghanistan har på kort tid stoppats av FN fyra gånger för att ha stridit mot de mänskliga rättigheterna. Ändå har Migrationsverket fortfarande inte ändrat asylprocessen för konvertiter, utan ofta får de höra att de inte är kristna på riktigt för att de inte kan redogöra för sina känslor ordentligt eller berätta om Martin Luthers liv. Det här lyftes på ett seminarium i Riksdagen förra veckan som anordnades av KD-politikerna Magnus Jacobsson och Dan Hovskär. De hade tagit initiativ till det tillsammans med pingstkyrkan i Vänersborg som har många utvisningshotade församlingsmedlemmar samt Människorättsadvokaterna. På seminariet fick Jesusfolkets egen Micael Grenholm berätta om församlingarnas perspektiv i egenskap av representant för nätverket #rättilltro. Louise Dane från Asylrättscentrum berättade om de konvertiter de möter som är förtvivlade över att Migrationsverket inte tror dem, och Ruth Nordström och Rebecca Ahlstrand från Människorättsadvokaterna lade fram hårda fakta som visar att Migrationsverkets metoder för att bedöma konvertiters asylfall är rättsosäkra och godtyckliga till den grad att FN alltså har gripit in och stoppat Sverige från att verkställa utvisningarna. I detta poddavsnitt kan ni höra hela seminariet följt av de frågor som både riksdagspolitiker och EU-politiker ställde efteråt! Läs den nya Konvertitutredningen som sammanställer fakta om hur konvertiter behandlas av Migrationsverket: https://manniskorattsadvokaterna.se/wp-content/uploads/2024/02/NYTRYCK_KONVERTITUTREDNINGEN_final.pdf  Micaels debatt med Migrationsverket om konvertiter i Almedalen 2019: https://jesusfolket.podbean.com/e/debatt-med-migrationsverket-om-konvertiter/  Stöd Asylrättscentrum och deras juridiska hjälp till flyktingar: https://sweref.org/stod-oss/  Har du frågor, kommentarer eller tips på vad vi ska podda om? Maila oss på jesusfolket@gmail.com Bjud in oss att tala! https://helapingsten.com/boka/  Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com

Veckopanelen med Lisa Pelling, Ashkan Fardost och Katarina O'Nils Franke under ledning av Staffan Dopping. Ett iranskt par utgjorde en sovande terrorcell i Sverige efter att ha beviljats asyl av Migrationsverket, som trodde att de var afghaner. Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi lämnar sin post. Tidöpartiernas lagförslag om säkerhetszoner är klart och triggade i gång en hätsk debatt om kepsar och märkeskläder. Regeringen avskaffar Sis-hemmen, och kung Charles har berättat att han har cancer.

Veckopanelen med Lisa Pelling, Ashkan Fardost och Katarina O'Nils Franke under ledning av Staffan Dopping. Ett iranskt par utgjorde en sovande terrorcell i Sverige efter att ha beviljats asyl av Migrationsverket, som trodde att de var afghaner. Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi lämnar sin post. Tidöpartiernas lagförslag om säkerhetszoner är klart och triggade i gång en hätsk debatt om kepsar och märkeskläder. Regeringen avskaffar Sis-hemmen, och kung Charles har berättat att han har cancer.

Det verkar inte spela någon roll vilken politiker du lyssnar på eller vilken myndighet du granskar, alla verkar de ha gemensamt att de är emot svenskarna. Hur ska vi annars tolka den statliga utredningen som vill ta pengar från svenska elever och ge till invandrarelever i skolan? Hur ska vi förstå Migrationsverkets nya instruktionsfilm som helt låtsas som att muslimsk terrorism inte är ett hot, däremot "högerextremismen" (det vill säga svenskar som önskar en svensk framtid)?Och vad händer när inte ens de som ska företräda svenskarna i riksdagen, Sverigedemokraterna, verkar sätta svenskarna först?Lyssna också på vårt bonusavsnitt "Alla mot svenskarna" från den 8 september 2021 här: https://www.svegot.se/2021/09/08/alla-mot-svenskarna-bonusavsnitt/HELA PROGRAMMET: https://www.svegot.se/s03e50Alla våra program finns på https://www.svegot.seOrganisera dig för en svensk framtid på https://www.detfriasverige.seTa del av den viktigaste kulturdebatten på https://www.sveating.seFölj oss på:X: https://www.twitter.com/radiosvegotTelegram: https://www.t.me/svegot

Det verkar inte spela någon roll vilken politiker du lyssnar på eller vilken myndighet du granskar, alla verkar de ha gemensamt att de är emot svenskarna. Hur ska vi annars tolka den statliga utredningen som vill ta pengar från svenska elever och ge till invandrarelever i skolan? Hur ska vi förstå Migrationsverkets nya instruktionsfilm som helt låtsas som att muslimsk terrorism inte är ett hot, däremot "högerextremismen" (det vill säga svenskar som önskar en svensk framtid)? Och vad händer när inte ens de som ska företräda svenskarna i riksdagen, Sverigedemokraterna, verkar sätta svenskarna först? Inlägget Alla mot svenskarna (del 2) dök först upp på Svegot.

Andrii Plakhotniuk, Ukrainas ambassadör i Sverige om motoffensiven, om varför Ukraina behöver Jas Gripen och om varför inte fler ukrainska flyktingar sökt sig till Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Västvärldens stöd – det militära, ekonomiska, humanitära och politiska – är avgörande för Ukrainas existens och fysiska överlevnad. Det säger Ukrainas ambassadör i Sverige sedan 2020, Andrii Plachotnjuk.Ukrainas motoffensiv utmed den tusen kilometer långa frontlinjen har pågått i nästan fyra månader. Ambassadören säger att läget är ansträngt för ukrainsk militär, eftersom Ryssland har haft tid att förskansa sig. Att motoffensiven inte gått snabbare förklarar han med att Ukraina prioriterar de egna soldaternas överlevnad. ”Vår främsta prioritet är våra soldaters liv, självklart gör vi vårt bästa, men det är vår främsta prioritet som vi alltid bär med oss när vi gör allt för att befria vårt land.”, säger Andrii Plakhotniuk.”JAS Gripen blir motiverande för våra soldater”Sverige har hittills stöttat Ukraina med 25 miljarder kronor, varav 20 miljarder i militärt stöd. Som svar på frågan vad Ukraina behöver för stöd framåt svarar Andrii Plakhotniuk att de är djupt tacksamma för det de hittills fått, från skyddsutrustning i början till sofistikerade luftvärn och stridsvagnar, men att de nu behöver mer, och att de arbetar med den svenska regeringen för att få fler sofistikerade vapen. Framför allt behöver de Jas Gripen, för att Ryssland ska få ”fler och fler överraskningar på slagfältet”. Han ser också hoppfullt på möjligheten att så kommer att ske. ”När avtal om framtida stöd är färdiga kommer de definitivt att offentliggöras, med hänsyn tagen till Sveriges säkerhetssituation – eftersom Sverige är i en anslutningsprocess till Nato. När det är säkert kommer det att bli ett motiverande budskap till våra soldater.”, säger Andrii Plakhotniuk.”Det är nu eller aldrig”En konflikt kring spannmålsexport har lett till spänningar mellan Ukraina och Polen, som fram till nu varit mycket generös i sitt stöd till Ukraina. Nyligen meddelade Polens premiärminister Mateusz Morawiecki att landet slutar att skicka vapen till Ukraina. Andrii Plakhotniuk säger att han är medveten om att alla internationella stödpaket och vapenleveranser är krävande för givarländerna och att Ukraina just nu försöker bygga upp en egen vapenproduktion. Hur säker är han på att stödet från väst håller i sig?”Vi är säkra på det. För när ett kärnvapenland angriper ett annat land kan det inte tolereras av demokratiska stater och av den internationella rättsordningen. Så det är nu eller aldrig som vi alla måste svara tydligt att det här kriget måste avslutas och den angripande staten ställas till svars för allt som det har gjort.”, säger Andrii Plakhotniuk.Ukrainare i SverigeJust nu är drygt 38 000 ukrainare inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem enligt Massflyktsdirektivet, som ger ukrainska krigsflyktingar rätt till skydd inom EU. Totalt har runt 60 000 ukrainare sökt skydd i Sverige sedan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022. Ukrainas ambassad bistår ukrainare i Sverige och Andrii Plakhotniuk berättar att många av dem efterfrågar möjligheten att få svenskt personnummer och bank-id, för att underlätta tillvaron här.Gäst: Andrii Plakhotniuk, Ukrainas ambassadör i SverigeProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Fredrik Wadström, journalist på Sveriges RadioTekniker: Fabian BegnertProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in onsdagen den 27 september 2023.svars

Migrationsverkets avgående generaldirektör Mikael Ribbenvik berättar för Titti Schultz om att få lämna sitt jobb, om att efter 24 år på myndigheten bli institutionaliserad och om framtidsplanerna.

Migrationsverkets rättschef, Carl Bexelius, gästar Dagens Juridik-podden och berättar om rättsliga ställningstaganden, massflyktsdirektivet, effekterna av det ryska anfallskriget i Ukraina och mycket mer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Per slänger in sin hatt i striden mellan Schulman och Carola. Hanif får högt blodtryck av Migrationsverkets utvisningshaveri.

Demografi, kaos på Migrationsverket och barnfria par. I veckans avsnitt samtalar Paula Bieler Eriksson, Erik Hörstadius och Alice Teodorescu om Sveriges förändrade demografi, Fokus granskning av Migrationsverkets brister och varför fler par väljer att inte skaffa barn. Programledare: Erik Thyselius. Inspelat i Konstnärsbarens lokaler i Stockholm den 12 april 2023.

I månadens avsnitt intervjuas Cecilia Tengroth. Cecilia är generalsekreterare för svenska FN-förbundet och är också ledamot i Migrationsverkets etiska råd som är utsett av regeringen. Dessutom har Cecilia jobbat som stabschef på röda korset där hon ansvarade för stöd och strategisk rådgivning till ordföranden och generalsekreteraren. I avsnittet ställs en hel del viktiga frågor som berör oss alla: Vad har vi för ansvar som vanliga svenska medborgare för att lösa klimatkrisen? Drivs välgörenhetsorganisationer som företag idag? Och hur ser Cecilia på att Sverige har valt att lämna sin neutralitet och gå med i Nato?   

Broderlandets Natoplaner skakar svenska politiker. Finland gör sig redo för ett scenario där Turkiet släpper in dem men inte Sverige i Nato. Samtidigt öppnar försvarsalliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg för att så skulle kunna bli fallet. Detta orsakar huvudvärk hos svenska politiker som ju arbetat utifrån hand-i-hand-med-Finland-scenariot.Ribbenvik lämnar MigrationsverketRegeringen meddelar att Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik inte får förlängt när hans förordnade löper ut i sommar. Sverigedemokraternas Björn Söder jublar efter beslutet och vi ställer oss frågan hur mycket SD bestämmer över regeringens utnämningspolitik.S-utredning om Botkyrka klarSocialdemokraterna har avslutat sin interna utredning gällande anklagelser om gänginfiltration hos partiet i Botkyrka. Vilka slutsatser har man dragit, och är det slut på rubriker nu?Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Elisabeth Marmorstein, inrikespolitisk kommentator på SVT.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Maria Stillberg

Vad vet du egentligen om hur migrationsprocessen fungerar i Sverige. Varför inte låta Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik svara på den frågan!Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ska väst ge en fristad åt de ryska män som flyr från Putins Ryssland för att de inte vill skickas till ett olagligt krig där krigsbrott begås? Konflikt träffar flera ryska män i Sverige som flytt undan Putins Ryssland efter att kriget startade och sökt asyl här. Dmitry från Sankt Petersburg lämnade efter mobiliseringen och valet, som han ser det, "att döda eller bli dödad". Sergei Nazarenkov från Murmansk lämnade också han av rädsla att mobiliseras, men den före detta elitskidskytten bär också på mörka minnen av våld och tortyr efter att han protesterat i oppositionsfiguren Aleksej Navalnyjs namn mot krig och korruption. Alexander Malyshev från Sibirien, som deltog i flera demonstrationer efter att kriget brutit ut, vittnar om polisvåld och rättsosäkerhet i Ryssland och hoppas nu få stanna i Sverige.Hur ser möjligheterna för ryska krigsvägrare och oppositionella ut i Sverige? Konflikt intervjuar asylrättsadvokaten Daniel Carnestedt, med stor erfarenhet av just Ryssland, och Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius.Vid en filmvisning i Estniska huset i Stockholm uttrycker ukrainare i Sverige misstro mot ryssarnas motiv att söka sig till Sverige och Europa. Den där misstron delas av Litauen, där både utrikesministern Gabrielius Landsbergis och biträdande inrikesministern Arnoldas Ambramaviius talar om säkerhetsrisker och att det inte är "Putins krig" utan "Rysslands krig". I Tyskland har politiker däremot uttryckt att "alla som hatar Putin är välkomna" men är de tyska armarna så öppna som det uttryckts politiskt?Programledare: Fernando Arias fernando.arias@sr.seTekniker: Heins Wennin och Andreas EricssonReportrar: Nina Benner och Daniel AllingTolk: Naufal AlizadeProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

Hur många kan förväntas fly till just Sverige och hur ser mottagningskapaciteten ut? Sedan 2014 har Ryssland annekterat Krim-halvön och den 24 februari 2022 invaderades Ukraina. Det har resulterat i den största flyktingvågen i Europa sedan andra världskriget. Forskaren Mikael Elinder presenterar resultatet om ukrainarnas migrationsbenägenhet i Delmis nya policy brief Hur många kommer fly från Ukraina och vilka EU-länder kommer de söka sig till? Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket, ger ett juridiskt perspektiv på implementeringen av EU:s massflyktingsdirektiv, vad det innebär i praktiken och hur det skiljer sig mot de som kommer till Sverige som asylsökande. Erika Löfgren, Senior Durable Solutions Associate på UNHCR, informerar om flyktingarnas tillvaro och behov samt risken med människohandel. Magnus Önnestig, chef för nationella operativa avdelningen på Migrationsverket, bidrar med sin kunskap om Migrationsverkets olika scenarier och hur flyktingarna kommer fördelas inom Sveriges kommuner.

Den 4 mars i år beslutade EU att aktivera massflyktsdirektivet och ge alla människor som flyr Ukraina tillfälligt uppehållstillstånd inom EU. Vad innebär direktivet och hur ser skyddet ut för människor som söker uppehållstillstånd från Ukraina? Vad innebär det när ett direktiv som aldrig använts innan aktiveras och vilka frågor ställs tillämpande myndighet inför? I det här avsnittet går Asylrättscentrums generalsekreterare Mårten Löfberg och Migrationsverkets biträdande rättschef Anna Lindblad igenom massflyktsdirektivet, vilka rättigheter människor som får uppehållstillstånd genom direktivet har och vilka frågor som ännu inte är lösta. Avsnittet går bland annat igenom rätten till vård och vad som gör att människor som flyr Ukraina kan ta sig till Sverige, men även det vi ännu inte vet. Vad händer om kriget blir långvarigt och pågår längre än de åren som direktivet kan gälla? Dessutom pratar vi om människor som nu hamnar i medieskuggan. Vad händer med afghanerna som skulle få nya prövningar och hur ser Migrationsverkets prioritering ut när allt fler människor söker uppehållstillstånd genom massflyktsdirektivet? I avsnittet tackar även Människor & Migrations producent och programledare Maja Dahl för sig. Efter 6,5 år har det blivit dags att lämna över podden till Asylrättscentrum att driva i egen regi. Avsnittet spelades in den 24 mars, vissa saker kan ändras efter det att vi spelat in. För att vara säker på att du har den senaste informationen om massflyktsdirektivet, gå gärna in på Frågor och svar på vår hemsida: https://sweref.org/vanliga-fragor-om-massflyktsdirektivet-och-att-soka-asyl-fran-ukraina/ Informationen finns även tillgänglig på ukrainska: https://sweref.org/%d0%bf%d0%b8%d1%82%d0%b0%d0%bd%d0%bd%d1%8f-%d1%82%d0%b0-%d0%b2%d1%96%d0%b4%d0%bf%d0%be%d0%b2%d1%96%d0%b4%d1%96-%d1%89%d0%be%d0%b4%d0%be-%d1%81%d1%82%d0%b0%d1%82%d1%83%d1%81%d1%83-%d1%83%d0%ba%d1%80/ Andra viktiga länkar: Asylrättscentrums remissvar https://sweref.org/promemorian-sarskilda-atgarder-vid-allvarlig-fara-for-den-allmanna-ordningen-eller-den-inre-sakerheten-i-landet-till-foljd-av-rysslands-aggression-mot-ukraina/ https://sweref.org/remissvar-promemorian-obligatorisk-identitetskontroll-vid-resa-med-passagerarfartyg/ Flyktingar i och från Ukraina - Vårt mottagande och vår hjälp, Fores och Delmis seminarium https://www.youtube.com/watch?v=KKpEckkxjhI

Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik tror inte att frivillighet kommer att räcka för att få fram bostäder till alla flyktingar som väntas komma från Ukraina. Gäst: Mikael Ribbenvik, generaldirektör Migrationsverket Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Tobias Carlsson

Migrationsverket och kommunernas socialtjänster sliter nu med att ta emot flyktingarna som kommer från Ukraina. Men förutsättningarna är tuffa. Britta Lejon, ST, och Sara Gustavsson Roxell, Vision, konstaterar att Sveriges krisberedskap återigen fallerar. På Migrationsverket i Sundbyberg jobbar handläggarna under hård press för att möta flyktingarna från Ukraina. Britta Lejon menar att Migrationsverkets ledning brister i sin organisation. Sara Gustavsson Roxell, socialpolitisk strateg på Vision, menar att Sverige inte har ett system med snabba beslutsvägar vilket straffar sig i krislägen. En anemisk socialtjänst i många kommuner borgar heller inte för att kunna hantera en påfrestning. Kommunernas olika förutsättningar bidrar till svårigheterna. I podden konstateras också att ett knappt år av uppehållstillstånd som Sverige nu beviljat, inte är tillräckligt för att komma in på arbetsmarknaden för de flesta flyktingar.

Långa köer till Migrationsverkets kontor. Ukrainska flyktingar får vänta i flera dagar. / Det har varit en stor brand i Ängelholm, som ligger i nordvästra Skåne. / Igår firades eldfesten i Sverige - för första gången efter pandemin. Programledare: Odessa Fardipour och Ingrid Forsberg.

Hör Migrationsminister Anders Ygeman (S) om flyktingsituationen till följd av kriget i Ukraina. Ekots reporter besökte också Migrationsverkets mottagning, där kön var lång redan när man öppnade. Programledare: Oskar Lodin. Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator och Mariella Quintana Melin, reporter på plats vid Migrationsverket i Sundbyberg.

Vad säger advokater, Migrationsverket och Amnesty om svensk migrationsrätt? Hur krockar advokatetiken med Migrationsverkets instruktioner? Stämmer det att advokater tvingas att arbeta gratis och har Migrationsverket en svart lista över de som missköter uppdraget? Avsnittet tar också upp händelseutvecklingen i Ukraina. Medverkar gör Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander, advokaterna Emilie Hillert och Sait Umdi, Anna Lindblad, biträdande rättschef på Migrationsverket och Madelaine Seidlitz, senior juridisk rådgivare med ansvar för flykting- migration- och folkrättsfrågor på Amnesty. Podden modereras av journalisten Willy Silberstein. www.advokatsamfundet.se

Den 16 juli meddelade Migrationsverket att man stoppar alla utvisningar till Afghanistan och hänvisade till det osäkra läget i landet, och den 23 juli meddelande de ett totalt beslutsstopp. Det har snart gått två månader, men vilka konsekvenser har stoppen fått för de afghaner som är i Sverige? I höstens första avsnitt pratar vi om oroligheterna i Afghanistan och hur verkställighets- och beslutsstoppet påverkar dem som är här. Asylrättscentrums generalsekreterare Mårten Löfberg och juristen Siri Sandin reder ut vilka möjligheter de afghanska medborgarna har att försörja sig under tiden de väntar på Migrationsverkets nya rättsliga ställningstagande. Får de arbeta och vilka har rätt att få ekonomiskt stöd medan de väntar? Hur länge kommer det dröja innan det nya rättsliga ställningstagandet kommer och får Migrationsverket låta bli att utreda asylskäl? I avsnittet diskuterar vi även vad som händer med dem som utvisats till Afghanistan och den stora skillnaden i beviljandegrad som Migrationsverket haft jämfört med andra EU-länder. Hur har Sverige kunnat utvisa kvinnor till Afghanistan och hänvisat dem till skydd av manligt nätverk? Podden programleds och produceras av Asylrättscentrums kommunikationsansvarige Maja Dahl.

Förra veckan hade vi bokrelease för Konvertiten i Korskyrkan Uppsala och hela festen kan ni höra i det här avsnittet! Vi fick höra galna exempel på Migrationsverkets kristendomskriterier från advokat Ruth Nordström. Min broder från en annan moder Andreas Lundström berättade om hur testet "Är jag kristen nu?" kom till och avslöjade att det har använts mer än 800 000 gånger av över 200 000 unika användare!! Förlagschefen Joel Sjöberg intervjuade Micael om skrivprocessen och hur det är att växla mellan skön- och facklitteratur. Och avslutningsvis blev det musik! Allt inleddes med att Abolfazl som själv är konvertit kom till tals. Han är född i Iran men familjen är afghansk och det var dit Migrationsverket ville utvisa honom efter att de tyckte att han inte förklarade skillnaden mellan protestantismen och katolicismen tillräckligt. Varför det spelar roll kan man ju verkligen fråga sig nu när vi vet att talibanerna identifierar och dödar kristna baserat på något så enkelt som om de har Bibeln nedladdad på telefonen. De verkar inte bry sig ett skvatt om huruvida man kan frambringa en luthersk biografi! Lyckligtvis tog Ruth Nordström strid för Abolfazl och förde hans fall upp till FN-nivå. Där grep FN:s kommitté mot tortyr in och såg till att utvisningen stoppades. Tänk på det ett ögonblick. FN:s kommitté mot tortyr fick stoppa Sverige från att utvisa någon till tortyr. Hela bokreleasen kan också ses på Youtube: https://www.youtube.com/watch?v=QID3lPBSj4s För mer info om vad du kan göra för konvertiterna, besök https://rattilltro.se/  Har du frågor, kommentarer eller tips på vad vi ska podda om? Maila oss på jesusfolket@gmail.com Boka en föreläsning: https://helapingsten.com/boka/  Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com Läs mer om och beställ Konvertiten här: http://konvertiten.se/ 

I det fjortonde avsnittet av Människorättspodden intervjuar vi Carl Bexelius. Vi samtalar om det rådande säkerhetsläget i Afghanistan och Migrationsverkets besluts- och verkställighetsstopp. Är det ens lagligt? Vi diskuterar de juridiska slutsatserna i  Konvertitutredningen, där vi kritiskt granskat asylsökande konvertiter från Afghanistan i rättsprocesser - vad har rättschefen att säga om kritiken?

Nu när talibanerna har tagit över Afghanistan är det rätt absurt att gå tillbaka i tiden och höra hur Migrationsverket insisterade på att Afghanistan är en säker plats att utvisa människor till. Så låt oss göra det! Här är en repris av Micaels debatt med Migrationsverkets dåvarande rättschef Fredrik Beijer om Sveriges utvisningar av kristna konvertiter till Afghanistan. Med i samtalet, som hölls i Almedalen 2019, var även Carina Ohlsson (S), Hans Eklind (KD) och Ulrik Josefsson, teol. dr. Här finns Konvertitutredningen som debatten utgår från: https://rattilltro.se/konvertitutredningen-1/  Micaels roman Konvertiten om en afghansk konvertit som inte blir trodd av Migrationsverket släpps nu i dagarna! Läs mer på http://konvertiten.se/  För mer info om vad du kan göra för konvertiterna, besök https://rattilltro.se/  Har du frågor, kommentarer eller tips på vad vi ska podda om? Maila oss på jesusfolket@gmail.com Boka en föreläsning: https://helapingsten.com/boka/  Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com

Ring P1 från Luleå om bland annat afghaner som släpps ur Migrationsverkets förvar, orättvisa på grund av sitt kriminella förflutna och cyklister i naturreservat. Programledare: Tova Nilsson, ansvarig utgivare: Matti Lilja

Vad händer när det blir fred i ett tidigare krigsdrabbat område och samhällen åter kan byggas upp? Hur påverkar det de personer som flytt och fått asyl i ett annat land? I det här avsnittet pratar vi om upphörande av skyddsbehov och vad som händer om Migrationsverket bedömer att en person inte längre behöver Sveriges skydd. Asylrättscentrums jurister Sara Jonsson och Linnea Midtsian reder ut skillnaden mellan skyddsstatus, uppehållstillstånd och vad det egentligen är som upphör när skyddsbehovet tagit slut. De går igenom de olika grunderna för upphörande och hur individen själva kan påverka i processen. Det är ett samtal om vad som händer när det blir fred i Syrien, och hur frågan om upphörande kommer att utvecklas när Sverige med största sannolikhet kommer att ha tillfälliga uppehållstillstånd som norm och krav för permanenta uppehållstillstånd. Dessutom pratar de om den Vad händer när skyddsbehovet tar slut? rapporten om upphörande som Sara Jonsson har skrivit. Där granskar hon Migrationsverkets beslut om upphörande, hur myndigheten motiverar besluten och varför de spretar. Podden produceras och programleds av Asylrättscentrums kommunikationsansvarige Maja Dahl.

Vi närmar oss omröstningen i riksdagen och svaret på frågan om hur Sveriges nya migrationslagstiftning kommer att se ut. Men hur förbereder sig Migrationsverket på den nya lagstiftningen och vad säger de olika partiernas motioner om hur migrationspolitiken kommer att utvecklas? I det här avsnittet gästas podden av Asylrättscentrums tidigare chefsjurist Anna Lindblad, som nu jobbar som särskild rådgivare på Migrationsverkets myndighetsstab. Tillsammans med Asylrättscentrums jurist Sofia Rönnow Pessah pratar Anna Lindblad om den nya lagstiftningen och vad som händer efter den 21 juli 2021. Det är ett samtal om hur myndigheten förbereder sig inför en ny lagstiftning och varför Migrationsverket behöver mer tid att få allt på plats. Vi pratar även om vad den nya lagstiftningen innebär och vad som blir annorlunda med en lagstiftning som ska gälla tillsvidare istället för en tillfällig`. Dessutom har Sofia Rönnow Pessah läst samtliga partiers motioner och analyserar vilka migrationspolitiska förslag som kommer att drivas framöver. Podden programleds och produceras av Asylrättscentrums kommunikationsansvarige Maja Dahl. Länkar: Rapporten om Upphörande av skyddsbehov - https://sweref.org/vad-hander-nar-skyddsbehovet-tar-slut/ Remissvar promemorian - https://sweref.org/remissvar-promemorian-forsorjningskrav-vid-anhoriginvandring/

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3. Förtroendet för KD-ledaren Ebba Busch har rasat från rekordhöga 34 procent till 22 procent sedan den senaste mätningen av DN/Ipsos. Ett rekordstort tapp, enligt Ipsos analytiker. Varför tappar hon i förtroende, och hur går det med fastighetsbråket med 81-åringen? Sen pratar vi om en präst som misstänks ha smugglat ut en person från Migrationsverkets förvar. Prästen och åklagaren är inte överens om varför hennes stora resväska såg mer välfylld ut när hon lämnade lokalerna. Killen som skulle utvisas är spårlöst försvunnen.

I sommar är planen att Sverige ska få en ny migrationslagstiftning. Migrationsverket talar om ett systemskifte. På vilket sätt? Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Alice Petrén, Sveriges Radios migrationskorrespondent. Därefter om coronadöden på våra äldreboenden. Vad måste göras för att det inte ska kunna hända igen? Samtal med Göran Johnsson, Nationell samordnare för ökad kvalitet i äldreomsorgen. Programledare: Yvonne Åstrand Reporter: My Rohwedder Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Tobias Carlsson Ekots lördagsintervju ekotslordagsintervju@sverigesradio.se

Nu har remissinstanserna lämnat sina svar på förslaget till ny migrationspolitik, men vad står det i svaren? I det här avsnittet av Människor & Migration pratar Asylrättscentrums chefsjurist Anna Lindblad och kommunikationsansvarige Maja Dahl om remissvaren, kritiken och de alternativa skrivningarna. I avsnittet intervjuas även Migrationsverkets rättschef Carl Bexelius om myndighetens svar. Vi pratar även med Flens kommuns integrationsstrateg Sara Branegård och kommunstyrelsens ordförande Ann-Charlotte Munter om kraven för permanenta uppehållstillstånd och hur det påverkar kommunens arbete. Dessutom har vi ringt upp en av dem som påverkats av kraven för familjeåterförening. Negassi kom till Sverige 2015 och får nu inte återförenas med sin familj, eftersom han inte uppfyller försörjningskravet. I podden berättar han om sin situation.

IVO-kritik mot regionernas vårdinsatser på äldreboenden, fem år sedan Sverige tvärvände i migrationspolitiken- hör berörda, kommunpolitiker, Migrationsverkets generaldirektör och debatt mellan Morgan Johansson(S) och Jimmie Åkesson (SD) och Scania ska tillverka lastbilar i Kina.

Hur ska vi agera för att kunna arbeta hållbart när krisen saknar slutdatum? Vilken roll spelar arbetsmiljön när ovissheten är som störst? I vårt senaste avsnitt av Partsrådspodden pratar programchef Emilia Liljefrost med Migrationsverkets generaldirektör Mikael Ribbenvik för att dra lärdomar om krishantering. Medverkar gör även Tarja Nevala, ordförande för Partsrådets arbetsområde Arbetsmiljö ur ett partsperspektiv.

I avsnitt tre av Centrum för rättvisas podd följer vi upp vårt förra avsnitt om Migrationsverkets kompetensutvisningar. Emilia intervjuar Rikard om fallet med KI-doktoranden Muhammad Irfan och om hur kompetensutvisningarna har drabbat svensk forskning. Alexandra gästar podden och berättar om statens ansvar vid felaktig rättstillämpning och om dom som drabbats av de felaktiga utvisningarna kan begära skadestånd! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om FN:s och Iraks vädjanden till Sverige att låta bli, men efter helgernas tillfälliga uppehåll förbereds nu nya flyg för irakier som nekats asyl, tillbaka till Irak där våldet inte vilar. Hör Iraks Sverigeambassadör ifrågasätta tvångsutvisningarna, och Migrationsverket om varför det visst går att utvisa till Irak medan UNHCR säger bestämt nej. Möt också en ung kvinna i skräckfylld väntan på nästa transport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige är ett av få länder, tillsammans med Norge, Danmark och Storbritannien, som med tvång utvisar irakier som inte beviljats asyl här. Sedan Sverige och Irak undertecknade ett samarbetsavtal om återtagande för snart tre år sedan har drygt 800 personer flugits tillbaka till Irak mot sin vilja. De återvänder till ett land där våldet jämfört med de värsta åren 2006 till 2008 har minskat betydligt, men fortfarande är ett ständigt närvarande hot i stora delar av landet. Och trots att det ofta riktas mot vissa grupper - poliser, religiösa minoriteter, attentat mot kristna som varit särskilt uppmärksammade på sistone - så fortsätter det att drabba urskillningslöst och framför allt civila. Säkerheten vilar nu i irakiska händer sedan merparten av de amerikanska styrkorna har lämnat landet och de som är kvar har dragit sig tillbaka till sina baser. Men på många håll är polisen mer upptagen med att skydda sina egna mot attacker från olika milisgrupper, än att skydda de irakiska medborgarna. Efter en nio månader lång dragkamp har nu en regering kommit på plats. Men den är mer präglad av intern maktkamp och ovisshet än en tydlig färdriktning för Irak, där det mesta återstår att bygga upp efter kriget, från fungerande el- och vattenförsörjning till en verklig demokrati och rättsstat.Mot bakgrund av de många och svåra problemen har FN:s flyktingkommissariat varit mycket kritiskt mot tvångsutvisningarna av irakier till ett land som i många delar inte fungerar, där återvändande flyktingar har ytterst svårt att bygga upp en trygg och säker tillvaro och istället hamnar i nytt flyktingskap, inom eller utanför landet. Gäster: Liv Feijen, ansvarig för den juridiska avdelingen på UNHCR:s Nordenkontor i Stockholm Mikael Ribbenvik, rättschef på Migrationsverket. Vid ett seminarium om Irak, som hölls i Riksdagshuset för en månad sedan redogjorde Carolyn Ennis, ansvarig för skyddsavdelningen på UNHCR:s kontor i Bagdad på plats, för varför UNHCR anser att inga människor ska skickas tillbaka till tvång till Irak. På plats var också Pascal Warda, före detta migrationsminister i Irak, som själv är kristen och nu leder människorättsorganisationen Hammurabi, som särskilt värnar om etniska minoriteters rättigheter i Irak. "Så fort vi känner lite hopp om att det lugnar ner sig, bryter en ny våldsvåg ut", sa hon till Konflikts Daniela Marquardt när hon berättade om hoten mot de kristna i Irak. Just nu väntar minst 2600 irakier på att utvisas från Sverige till Irak med tvång. En del av dem sitter inlåsta på Migrationsverkets förvar i Flen, Märsta, Örkelljunga och Göteborg. Fadi från Mosul har fått avslag på sin asylansökan, i stället har han nu vänt sig till Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg. Nu är det domstolen där som avgör hans öde. Zeinab sitter i förvar i väntan på utvisning. Hon berättar att hon greps av polisen, när hon säkte hjälp i samband med att hon misshandlats av den man hon bodde hos. Konflikts Randi Mossige-Norheim har även talat med juristerna Olle Hancock och Simon Andersson, som båda menar att det blivit allt svårare för asylsökande från Irak att få sina flyktingskäl godkända. Det har snart gått tre år sedan Sverige och Irak undertecknade det avtal som reglerar återsändningen av irakier som nekats asyl i Sverige. I avtalet står att det i första hand ska vara frivilligt, att det ska ske stegvis och humant och att hänsyn ska tas till förhållandena i Irak. Från irakisk sida växer nu kritiken mot hur avtalet efterlevs i praktiken. I veckan betonade Iraks migrationsminister Dindar Nejman att irakier som inte beviljas asyl inte ska tvingas tillbaka till Irak mot sin vilja. Och han tänker nu öka ansträngningarna för att förmå länder som Sverige att upphöra med tvångsavvisningarna. Det berättade Iraks Sverigeambassadör Hussain Al Ameri när Daniela Marquardt träffade honom, och fortsatte med att säga att det kan vara läge att se över avtalet. De här är inte första gången det riktas kritik mot avtalet från irakiskt håll. Redan 2009 sa den dåvarande irakiska migrationsministern att det inte finns någon överenskommelse om utvisningar med tvång på det sätt som sker. Men Sveriges migrationsminister Tobias Billström tonade ned kritiken när Ira Mallik ringde upp honom. Han framhöll istället att samarbetet med Irak fungerar mycket bra, och att avtalet ligger fast. Programledare: Daniela MarquardtProducent: Ira Mallik

12 februari i år avvisades 45 irakier från Sverige i ett chartat plan till Bagdad. Konflikts reportrar Randi Mossige-Norheim och Julia Lundberg bestämde sig för att ta reda på vilka det var som avvisades från Sverige den där dagen och hur själva resan till Bagdad gick till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2009 är året då regeringen har valt att satsa pengar på ett effektivisera återvändande av de personer som fått avslag på sina asylansökningar. Migrationsverket har fått 40 extra miljoner för att kunna prioritera sitt återvändandearbete. Dessutom har det så kallade återetableringsstödet höjts med 50 procent, det vill säga det ekonomiska stöd som personer som återvänder frivilligt får. Samtidigt pågår polisens arbete med att söka upp och gripa dom flyktingar som håller sig gömda och som fått nej på sin asylansökan i alla instanser och saknar uppehållstillstånd här. I början av förra året låg omkring 10 000 ärenden för tvångsavvisning hos polisen, och sedan dess har tusentals tillkommit. Och i takt med att avslagen nu ökar i migrationsdomstolarna växer antalet som ska avvisas ytterligare. Trots regeringens satsning på en höjning av det så kallade återetableringsbidraget, så är det bara en mindre del som hitills lockats av det. Polisen, som med hjälp av Kriminalvårdens transporttjänst ansvarar för själva verkställandet, lyckades bara med drygt 2000 tvångsavvisningar förra året och Migrationsverket chef har krävt en kraftfull ambitionsökning. Den 12 februari i år sker den första stora massavvisningen med chartrat plan. Destinationen är Bagdad och ombord finns 45 irakier, de flesta är kurder. Konflikts reportrar Randi Mossige Norheim och Julia Lundberg bestämde sig för att ta reda på vilka de var. De lyckades spåra och tala med 32 av de 45 avvisade som alla var spridda i Irak. Och när redan de första de fick tag i spontant började berätta om själva resan ned bestämde sig våra reportrar för att bara ställa öppna och inga ledande frågor. Polisens planering inför avvisningen av 45 irakiska medborgare från Sverige påbörjas den 7 januari. I polisens interna dokument kallas insatsen ”G Bagdad 2”. Insatschefen heter Johan Ståhle. Han är från gränspolisens utredningsenhet i Stockholm. Det är polisens uppgift att gripa de irakier som inte har rätt att vistas i Sverige längre och det är polisen som sedan placerar dem på något av Migrationsverkets förvar runtom i landet eller på olika häkten. De 45 irakier som ska avvisas från Sverige bevakas ombord på flygplanet av 107 personer, 88 från transporttjänsten och 16 från polisen. Med ombord finns också en läkare, en sjuksköterska, och en tolk. Kriminalvårdens transporttjänst chartrar ett flygplan av det lettiska flygbolaget Smart-Lynx. Planet är en Airbus 320 och har plats för 150 passagerare. Resan till Bagdad tar 5 timmar. Kostnaden för resan till Bagdad den 12 februari är 1 728 662 kronor. Då ingår hyran av planet och hotellkostnader, men inte lönekostnader. Minst nio av de personer som våra reportrar har haft kontakt med har berättat att de haft handfängsel från det att de blev hämtade tidigt på morgonen till det att de landade, alltså i minst nio och en halv timme. Sex av dom hade både handfängsel och ett bälte runt överkroppen som handfängslet var fastlåst i. Men i polisens egen verkställighetsrapport ser statistiken helt annorlunda ut. Polisens insatschef Johan Ståhle skriver så här i sin rapport: Handfängsel togs av samtliga allteftersom berörd eskortpersonal kunde göra bedömningen att säkerhetsläget tillät detta. Inte heller utvärderingen som Kriminalvårdens transporttjänst skrivit stämmer med vad personerna själva berättat för Konflikt. Transportledaren Tony Strömbäck skriver: ”Deportier som ombordsattes med handfängsel befriades från dessa när planet kommit upp i luften.” 6 av de 32 personer vi har haft kontakt med har berättat att de känt sig fysiskt påverkade efter att ha ätit och druckit ombord på planet eller på häktet. Några av dem beskriver att de känt sig kraftlösa och yra, som om de vore berusade. Andra beskriver sitt tillstånd som att de plötsligt blivit lugna och glada och det finns ytterligare personer som vittnar om hur stämningen ombord på planet plötsligt förändras. Folk som tidigare varit väldigt upprörda och aggressiva blev tysta och lugna. I myndigheternas rapporter beskrivs resan som lugn och ordnad. Ord står mot ord. Programledare: Mikael OlssonProducent: Marie Liljedahl

Lördag 6 decemberDen nya ordningen kring asylprövning som snart varit igång i tre år välkomnades av i princip alla. Men nu hörs kritik; de tre migrationsdomstolarna tillämpar lagen olika, flera juridiska ombud har pekats ut som olämpliga och ett antal engagerade advokater har valt att sluta med flyktingjuridik i ren uppgivenhet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har kallats den största reformen någonsin på migrationsområdet och det är en av de största förändringar av domstolväsendet som har skett på lång tid: den nya instans-och processordning som infördes på våren 2006. Migrationsdomstolarna kom till och ersatte den hårt kritiserade Utlänningsnämnden, som i princip aldrig träffade någon asylsökande öga mot öga, utan bara dömde ”på papper”. Det nya förfarandet innebär att asylsökande som fått avslag av Migrationsverket skulle kunna överklaga och få sina fall prövade i domstol. Det uttalade syftet med den nya ordningen var en öppnare och mer rättssäker asylprocess.En officiell utvärdering av hur det gick med öppenheten och rättssäkerheten pågår. Regeringens särskilde utredare Bertil Hübinette ska komma med sitt betänkande i februari 2009. I juni kom ett första delbetänkande; Sekretess och offentliga biträden i utlänningsärenden.Frilansjournalisten Agneta Gustavsson har följt familjen Mammadov från Azerbajdzjan som har flytt sitt land två gånger. Mannen i familjen är armenier och ses som en representant för fienden i Azerbajdzjan eftersom Armenien och Azerbajdzjan fortfarande är i krig med varandra efter mer än 15 år. Efter det första avslaget på deras asylansökan i Sverige utvisades de 2004. Familjen hölls kvar i flera dagar på flyg-platsen i Azerbajdzjan. De misshandlades så svårt att de sedan blev inlagda på sjukhus. Efter tre månader flydde de åter till Sverige med hopp om att få uppehållstillstånd när de nu blivit torterade av myndigheterna i landet. Journalisten Agneta Gustavsson följer dem ända in i det avgörande ögonblicket i Migrationsdomstolen i Stockholm.Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg anser att den nya process-ordningen ger de asylsökandes ombud en större, viktigare och svårare roll. Kraven är högre ställda helt enkelt. Advokatsamfundet anser att det finns ett antal ”väl kända” brister i dagens system, bland annat att det är Migrationsverket som utser de offentliga biträdena som ska företräda de asylsökande och bristen på enhetlighet i lagtillämpningen i de tre migrationsdomstolarna.Med i studion finns Björn Berslius, domare i Kammarrätten och Migrationsöverdom-stolen och som hade en stor roll i lag-stiftningsarbetet med den nya instans- och processordningen. Han anser att reformen i flera viktiga avseenden levt upp till intentionerna.Det är ingalunda alla ombud som lever upp till de nya höga krav som ställs på dem idag och en del är inkompetenta och direkt usla. Regeringens särskilde utredare, den fd hovrättspresidenten Bertil Hübinette, kom i sitt delbetänkande i somras med delvis förödande kritik mot hur Migrationsverket som utser offentliga ombud handlägger frågan. Bristfälliga rutiner för lämplighetsbedömningar, till och med biträden som har misskött ärenden till den grad att de har entledigats från dem, har kunnat få nya uppdrag. För några veckor sedan meddelade Migrationsverket att man har börjat svartlista olämpliga ombud. Hittills har tio personer satts upp på listan men det kommer att blir fler. Svartlistningen är en av åtgärderna i Migrationsverkets nu pågående projekt för att höja kvalitéen på juridiska ombud, ett projekt vid namn ”Offentliga biträden i utlänningsärenden”. Åtskilliga asylsökande har hunnit drabbas av dåliga ombud, som till exempel har glömt att lämna in överklaganden i tid. Konflikts Julia Lundberg har pratat med Stefan Rolander, Migrationsverkets projektledare och Anders Sundquist, jurist och chef för Rådgivningsbyrån för flyktingar och asylsökande, om hur de ser på hur man ska komma tillrätta med bristerna hos de juridiska ombuden.Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg säger att det naturligtvis är oursäktligt och oerhört allvarligt att t.ex glömma att överklaga ett beslut och att Advokatsamfundet har fått in en handfull, men inte fler, anmälningar som har föranlett åtgärder från samfundets sida. Men precis som Anders Sundqvist på Rådgivningsbyrån för flyktingar och asylsökande, säger hon att det finns fler bekymmer vad gäller att förse asylsökande med ombud som verkligen kan ta tillvara deras intressen och många duktiga engagerade ombud ger upp asylrätten i juridisk och ekonomisk frustration.Lyssna på Konflikts tidigare program om asylrätten:- - - Programledare: Agneta RambergProducent: Marie Liljedahl

Om kvinnors skyddsbehov och rättsäkerheten för kvinnliga asylsökande.Efter förra veckans uppmärksammade reportage om Irina och Andrej från Vitryssland -har Konflikts Randi Mossige Norheim återvänt till familjen för att se hur de har det nu. Irina och Andrej fått ett nytt hem, men utvisningsbeslutet kvarstår.Men enligt nya utlänningslagen ska hänsyn tas till kvinnors specifika flyktingskäl och könsrelaterat våld, men hur ser verkligheten ut? Lever migrationsverket ens upp till sina egna riktlinjer?Hör kvinnan från Kongo vars berättelse inte har blivit trodd och hör Migrationsverkets och dess kritikers syn på saken Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För en vecka sedan sände vi vår reporter Randi Mossige-Norheims reportage om Andrej och hans mamma Irina från Vitryssland. De kom till Sverige för fyra år sedan på politisk flykt. Irina var politiskt aktiv i Vitryssland och greps flera gånger av polis som misshandlade henne i samband med en demonstration. Hon våldtogs av uniformerad polis och vårdades på sjukhus två veckor för skadorna hon fick. Nu är hon efterlyst i Vitryssland och berörda myndigheter har uppmanats att gripa henne vid gränsen.Irina och Andrej har fått avslag på sin ansökan om asyl här. Men Irina vågar inte återvända till sitt hemland.I reportaget deras liv i Sverige, och lyssnarreaktionen blev stark och omedelbar. Hör vad som hände sedan.KongoLyssnare har lett oss också till ett annat kvinnoöde, en annan kvinna som har sökt skydd i Sverige men fått avslag och ett utvisningsbeslut. Det var efter en Konfliktsändning i februari i år om våld mot kvinnor i konflikter som en lyssnare hörde av sig och berättade om en god vän från Kongo som själv hade upplevt precis det vi skildrade i programmet. Hon sökte asyl i Sverige men hade fått avslag och var på väg att avvisas till Kongo.Hon kan inte skickas tillbaka till sina hemtrakter i östra Kongo där det i praktiken råder fullt krig igen. Däremot anser Migrationsverket att hon kans skickas till huvudstaden Kinshasa - där hon inte har någon anknytningOch just det här fallet visade sig rymma många problem som också andra asylsökande kvinnor möter när de söker skydd. Trots att den nya utlänningslagen som infördes 2006 har fått tydligare skrivningar om att hänsyn ska tas till kvinnors särskilda asylskäl och skyddsbehov, så ifrågasätts många kvinnors trovärdighet till exempel om de inte genast och utförligt berättar om sexuella övergrepp de har utsatts för.Konflikts Daniela Marquardt träffade Anna - som vi har valt att kalla henne - när hon skulle ta emot sina resehandlingar för att återvända till Kongo.KanadaDen kanadensiska lagstiftningen var tidigt ute och förbjöd diskriminering på grund av kön och brottslagstiftningen har ett brett skydd mot könsrelaterade övergrepp. Den nationella lagstiftningen om kvinnors rättigheter har sedan utsträckts så att den även gäller flyktinglagstiftningen. Historien bakom den kanadensiska hållning börjar 1991 när en saudisk kvinna sökte asyl i Kanada. Hon hade bland uppgett som skäl att hon blivit hotat efter att hon försökt visats utomhus utan slöja i hemlandet, hade försökt resa själv och själv få bestämma över vilka universitetskurser hon ville ta. Hennes ansökan fick avslag två gånger av det kanadensiska migrationsverket, men med hjälp av människorättsorganisationer och advokater så gav till slut migrationsministern henne permanent uppehållstillstånd på humanitära grunder.Det här fallet kom att ligga till grund för de nya riktlinjer som det kanadensiska migrationsverket tog i bruk 1993 och som UNHCR sedan lyft fram som en modell för andra länder att ta efter.En av de stora fördelarna med det kanadensiska asylsystemet enligt UNHCR är att man fokuserar på individers rättigheter och skyddsbehov och inte på vilket land som personen kommer ifrån. När en familj söker asyl så kan det mycket väl hända att kvinnan har egna asylskäl - som kommer fram först om hon har rätt att enskilt berätta sin historia under trygga omständigheter. Hör Hy Shelow som är ansvarig för skyddsenheten på FN: s flyktingorgan UNHCR i Kanada. I studionRebecca Stern, forskare och lärare i folkrätt vid Uppsala Universitet Maria Bexelius, statsvetare och författare till Asylrätt, kön och politik- en handbok för jämställdhet och kvinnors rättigheter Cecilia Gylling-Lindkvist chef rättsenheten Andra länkarse fler länkar i programmet från den 18e oktober LästipsAsylrätt och kön / svenska riktlinjer Sverige: Migrationsverket, Utlänningshandboken, kap 40, Riktlinjer ’Utredning och bedömning av kvinnors skyddsbehov och skyddsbehov på grund av sexuell läggning’, dat. 2006-03-28. Programledare: Agneta RambergProducent: Petra Quiding, Marie Liljedahl

Lördag 18 oktober UPPDATERING:Efter lördagens sändning av Randi Mossige-Norheims reportage om Andrej och Irinas situation är det väldigt många lyssnare som hört av sig och vill erbjuda hjälp. Därför är det viktigt för oss att nu meddela att de nu, på olika sätt, fått hjälp att lösa sina mest akuta behov. Till er som mailat eller ringt in konkreta erbjudanden återkommer vi per mail när vi vet mer om vilken hjälp, vilka kontakter och hur Irina och Andrej vill ha det.Hör reportaget om Irina och Andrej: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I skuggan av de dagliga rapporterna om hotande arbetslöshet och ekonomisk kollaps så finns redan de som saknar riktiga jobb och pengar och som äter det de hittar i livsmedelsaffärernas sopor. För dem har kris varit vardag i flera år.Bland dem finns den politiskt aktiva mamman från Vitryssland som förföljdes för sitt politiska engagemang i hemlandet. Efter att ha misshandlats och våldtagits av säkerhetspolisen flydde hon till Sverige med sin då 4-årige son. Men Migrationsverket har beslutat att de inte är i behov av skydd och ska utvisas. Men kvinnan vågar inte återvända och håller sig nu gömd här med sitt barn. Hon hankar sig fram med tillfälliga jobb och de äter vad de kan hitta i matbutikernas soptunnor. Lyssna till Konflikts Randi Mossige-Norheims reportage om Irina och Andrej, som vi valt att kalla dem. De heter egentligen något annat.Detta är bara en av många kontroversiella utvisningar som väcker frågan om vi har fått en humanitetens kris? Debatt mellan Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson och riksdagsledamöterna Bodil Ceballos (mp) och Göran Lindblad (m), som kritiserar verket för att vantolka intentionen i den nya utlänningslagen och konsekvent tolka den så restriktivt som möjligt. Dan Eliasson i sin tur uppmanar lagstiftarna att ändra lagen om de inte är nöjda med hur den tillämpas i praktiken.Ett besök i riksdagen gav en bred bild av uppfattningen om att lagen och den nya processordningen var bra när den kom till men myndigheterna förstår inte lagens anda. Hör Alf Svensson (kd), Birgitta Ohlsson (fp), Kalle Larsson (v) och Magdalena Streijffert (s). Flyktingfrågan i Riksdagen:- - - Mycket informativ sida med statistik, beslut, landinformation mm.Här kan du läsa Migrationsöverdomstolens vägledande domar. Debatt mellan riksdagsledamöter och Migrations-verkets chef, om den frikände Guantanamofången Adil Hakimjan, som nekas asyl i Sverige:3 okt SvD: 8 okt SvD: 14 okt SvD: Konflikts tidigare program om flyktingfrågan:200819 april: 16 februari: 2 februari: 20078 december: 1 december: 25 augusti: 2 juni: 17 februari: Konflikt om de frikända Guantanamofångarna som förvisades till Albanien:24 november 2007:3 juni 2006: Programledare: Mikael OlssonProducent: Daniela Marquardt

Lördag 19 aprilI den amerikanska kongressen får Sveriges flyktingpolitik beröm för sin generositet. Samtidigt tar tvångsavvisningarna till Afghanistan fart och sedan ett par månader får de flesta irakiska asylsökande avslag. Vem tar ansvaret för denna åtstramning? Om asylbeslut som Svarte Petter-spel i ett system där juristerna fått huvudrollen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans program börjar med ett reportage om en avvisning av flyktingar. En signal som kan ha bidragit till att färre söker asyl i Sverige kan vara att Migrationsverkets chef i slutet av förra året fattade ett så kallat ”vägledande” beslut som gäller Afghanistan. Där sägs att även om personer kommer från områden i Afghanistan, där det råder väpnad konflikt, så är det möjligt att tvångsavvisa dem till Kabul. För en månad sedan, den 18 mars, dömde migrationsdomstolen stick i stäv mot just det här beslutet. Trots det avvisas samma kväll sex afghanska män till just Kabul. Trots vädjanden från Afghanistans regering om att undvika tvångsavvisningar på profeten Mohammeds födelsedag så landar de avvisade afghanerna och ett 20-tal svenska poliser i Kabul den 19 mars. Konflikts Randi Mossige Norheim fick tag i några av de avvisade männen per telefon i Afghanistan. När den nya utlänningslagen sjösattes i mars 2006 var det en av de största reformerna av asylpolitiken på flera decennier. Det nya systemet, där regeringsbeslut och den utskällda Utlänningnämnden ersattes med migrationsdomstolar som överinstans, skulle borga för rättsäkerhet och att ansvarsfördelningen var tydligare jämfört med tidigare. Konflikts Marie Liljedahl intervjuar den lundensiska statsvetaren Isa Cegrell som i en magisteruppsats med titeln ”Gör om, gör rätt!” påpekat att skapandet av Migrationsdomstolen är del av en internationell trend av ”judikalisering”, det vill säga överflyttning av makt från folkvalda politiker till rättsväsendet. Även etnologen Eva Norström som satt i utredningen som ledde till den nya utlänningslagen intervjuas. Hon anser att regering och politiker nu gömmer sig för mycket bakom den nya domstolsordningen och undviker ansvar. Bakgrunden till omgörningen var år av högljudd kritik, i synnerhet från kyrkan och organisationer som Amnesty och Röda Korset. Den ordning som hade funnits innan sågs av dessa som alldeles för strikt och nu fanns en utbredd förhoppning om att det nya systemet skulle vara tydligare, mer förutsägbart och på det hela taget generösare. När så en våg av irakiska flyktingar började strömma in i Sverige på hösten 2006 verkade dessa förhoppningar besannas. En överväldigande majoritet av alla irakier gavs uppehållstillstånd och under hela 2007 kom omkring 1 500 från det krigshärjade Irak varje månad till Sverige.Men samtidigt hade det nya systemets kvarnar börjat mala. I just februari 2007 kom en dom från Migrationsöverdomstolen där det slogs fast att en yezidisk man från norra Irak inte hade flyktingskäl eftersom det, i lagens mening, inte rådde väpnad konflikt i landet. För att han skulle fått stanna hade han behövt ”individuella skäl”, och det hade han inte eftersom den del av Irak han kom från var relativt lugn. Denna dom applicerades i juli 2007 av Migrationsverket på Bagdad och resten av Irak, i ett vägledande beslut taget av generaldirektören Dan Eliasson, och bekräftades av Migrationsöverdomstolen i december 2007. I ett längre reportage skildrar reportrarna Johanna Sjövall, Katja Magnusson och Firas Junblat ett antal helt aktuella fall med irakiska fall som fått avslag pga otillräckliga ”individuella skyddsskäl”.När denna nya praxis om ”väpnad konflikt” och ”individuella skäl” hade fastslagits började avslagen dugga tätt. Bifallsprocenten, som hade legat kring 90 procent under 2007, sjönk snart till runt 25. Och signalen till de irakier som fortfarande hoppades att ta sig till Sverige, varav många finns i Jordanien och Syrien, gick snabbt fram. Från 1 446 asylsökande i december 2007, sjönk siffran till 1 347 i januari, 834 i februari och 520 i mars. Antalet verkar fortsätta att sjunka: andra veckan i april var siffran 113. Samtidigt ökar antalet tvångsavvisningar, hittills framförallt till Afghanistan, och Migrationsverket räknar i sin senaste verksamhetsprognos med att tusentals irakier kommer att förmås - frivilligt eller inte - att återvända under 2008 och 2009.Nu börjar kritiken från de organisationer som tidigare välkomnade den nya ordningen att växa. Den 22 april lägger Röda Korset fram rapporten ”Ny utlänningslag under lupp”, där man på flera punkter ger Migrationsverket och domstolarna kritik för att de tolkar lagstiftningen alltför restriktivt. Och genom att avskaffa Utlänningsnämnden har politikerna också frånhänt sig sitt eget ansvar, påpekar Röda Korset. För trots - eller kanske på grund av - att just asyl- och flyktingpolitik är särskilt känsliga politiska områden, hänvisar de ansvariga politikerna till att de inte har någon makt i det nya systemet när en åtstramning sker. ”Som migrationsminister ska jag hålla mig väldigt långt borta från de här frågorna”, sa Tobias Billström i en radiointervju i mars. ”Vi har inte längre en politisk process.”Med i studion för att diskutera detta finns migrationsminister Tobias Billström, Migrationsverkets generaldirektör Dan Eliasson och Svenska Röda Korsets ordförande Bengt Westerberg.Programledare: Mikael Olssonmikael.olsson@sr.seProducent: Ivar Ekmanivar.ekman@sr.seTIDIGARE KONFLIKT OM FLYKTINGFRÅGAN: