Podcasts about ungerns

Ungern inleder ett nytt kapitel där Orban-eran ska städas bort. Men hur gör man upp med ett auktoritärt styre utan att själv bli likadan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medverkande: Pensionärsparet Ferenc och Ferencna Kovacs i Viktor Orbans hemby i Ungern, tv-tittaren Mario Szuts, medieforskaren Veronika Kövesdi, Istvan Bereznei, online-redaktör på Ungerns Publik Service, journalisten Samuel Pereira som var anställd på statliga TVP under Lag och Rättvisas tid vid makten, Maciej Czajkowski, programledare och redaktör på Polens motsvarighet till Rapport, Sandor Lederer som driver organisationen K-monitor som kartlägger korruptionen i Ungern, juridikforskaren Beáta Bakó, Daniel Tilles, redaktör på den polska nyhetssajten Notes from Poland och Polens justitieminister, Waldemar Żurek.Reporter i Polen: Östersjökorrespondent Felicia Hassan.Programledare: Filip Kotsamboikidisfilip.kotsamboikidis@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Lisa Abrahamsson

Erik Östman och Madeleine Larsson möter riksdagsledamoten Erik Ottoson, ordförande i EU-nämnden och förbundsordförande för Moderaterna i Stockholms län, i ett samtal om EU, säkerhetsläget och hur Moderaterna i Stockholms län förbereder sig inför valet.Vi pratar om vägen in i politiken, rollen som förbundsordförande och hur man håller ihop ett län med allt från skärgård och landsbygd till täta stadsmiljöer. Ottoson beskriver också arbetet i riksdagens EU-nämnd, där regeringen får sitt mandat inför förhandlingar i Bryssel.Dessutom blir det Trump, tullar och ett förändrat världsläge där Europa måste ta större ansvar. Samtalet handlar också om Ukrainas väg mot EU-medlemskap, Ungerns nya politiska riktning efter Orbán och varför frihandel, demokrati och säkerhet påverkar både svenska jobb och människors vardag.Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på ⁠Instagram⁠, ⁠Facebook,⁠ ⁠X⁠ och ⁠TikTok⁠Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på ⁠stockholm@moderaterna.se⁠Ämnen: EU, Ukraina, Frihandel, Tullar, Trump, USA, Säkerhetspolitik, Demokrati, Ungern, EU-nämnden, Stockholms län, Moderaterna, Valet 2026

Dubbelmonarkin Österrike-Ungern hade sina rötter i medeltiden. Denna mulitetniska stadsbildning – med nära femtio miljoner invånare och ett lapptäcke av språk, religioner och lojaliteter – slets sönder efter att Österrike-Ungern hamnade på förlorarsidan i första världskriget. Men idag har statsbildningen omprövats av historiker och ses som en föregångare till EU.Den habsburgska ätten hade sedan medeltiden styrt ett allt större rike. Dubbelmonarkin Österrike-Ungern som upprättades 1867 var ett kompromissbygge för att hålla ihop ett mångnationellt område i nationalismens tidevarv. Men när nationalism och industriellt storkrig pressade systemet till bristningsgränsen blev kompromissen både dess styrka – och dess dödsdom.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Leos Müller, professor i historia vid Stockholms universitet om Österrike-Ungerns sammanbrott. Han är aktuell med boken Europas vändpunkter – 1492, 1914, 1989.Huset Habsburg regerade Centraleuropa under 650 år – från Rudolf I som kröntes 1273 till Karl I som avsattes 1918. Genom giftermål lyckades de bygga upp ett rike som sträckte över kontinenter. Det var ett stort och skiftande välde, sammanhållet av dynastin snarare än av språk och nation.Josef II:s (1741-90) reformiver omfattade religionspolitik, utbildning och rättsväsende. Under 1780-talet ökade religionsfriheten för protestanter och grekisk-ortodoxa, och judarnas ställning förbättrades genom särskilda toleransedikt. Han var ingen 1800-talsliberal, men en statsbyggare som menade att staten blev starkare om människor fick större utrymme att verka – inom statens ramar.Nationalismens idéer växte under 1800-talet och fick explosiv kraft revolutionsåret 1848. Upproret slogs ned – med rysk hjälp – men visade att imperiet måste förändras. Kejsare Franz Josef (1830-1916), som tillträdde 1848, drev på modernisering: likhet inför lagen, avskaffande av livegenskapens sista rester, järnvägar och lärosäten. Gründerzeit-epoken gav många av rikets städer en gemensam, igenkännbar stadsbild.Nationalitetskriserna fortsatte, och nederlagen 1859 och 1866 försvagade monarkin. För att behålla Ungern blev kompromissen 1867 nödvändig. Österrike-Ungern skapades då som två rikshalvor i personalunion. De delade utrikespolitik och krigsmakt och hade gemensamma ministerier för detta, liksom ett gemensamt finansministerium för de gemensamma utgifterna – men saknade ett gemensamt parlament och en gemensam regering i modern mening. Eftersom centrala uppgörelser dessutom behövde omförhandlas återkom kriserna med jämna mellanrum.Kompromissen gav ungrarna en särställning utan att ge motsvarande inflytande till rikets övriga folk. I Ungern drevs dessutom en magyariseringspolitik som ökade bitterheten bland minoriteter. I den österrikiska rikshalvan blev politiken mer pluralistisk, men parlamentet tyngdes ofta av blockeringar.När skotten i Sarajevo 1914 tände stormaktskriget ställdes dubbelmonarkin inför industriellt totalkrig. Kriget mot Serbien och hotet från Ryssland blottade svagheter i ledning och resurser, och beroendet av Tyskland växte.Bild: Militärparad genom Prag omkring år 1900, när staden var en del av Kungariket Böhmen inom Österrike-Ungern. Bilden fångar den kejserliga arméns närvaro i det offentliga rummet – en bakgrund till avsnitt om Centraleuropas politik och nationalism vid sekelskiftet. Målning: Emanuel Salomon Friedberg-Mírohorský. Public domain, via Wikimedia Commons.Musik: 1910-talsinspelning av “Gott erhalte, Gott beschütze” (Kaiserhymne), den österrikiska kejsarhymnen som förknippas med Habsburgmonarkin och Österrike-Ungern. Den skrevs 1797 med musik av Joseph Haydn och text av Lorenz Leopold Haschka som en lojalitets- och patriotisk sång till kejsar Frans II. Public domain, via Wikimedia Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I timme ett:Veckan som gick dominerades av en hart när fullsatt riksdag när kvittningen är satt ur spel. Det är inte första gången Sverigedemokraterna bryter mot praxis. Hur förhåller sig partiet till oskrivna regler?Idag finns rekordmånga vildar i riksdagen, som kan rösta som sitt gamla parti men inte alltid. Det finns flera teorier om varför vildarna är så många just nu, från tidigare vildar, åldersmannen i riksdagen och statsvetare. Reportage av Anders Diamant.När Orban förlorade valet i Ungern var det många som jublade – i grannlandet Serbien. Detta eftersom en omfattande proteströrelse hoppas avsätta presidenten Vučić, och ser Ungerns om en inspiration. Men hur jämförbara är fallen egentligen? Reportage av Milan Djelevic.På sextiotalet åt vi i Sverige nästan dubbelt så mycket färsk potatis per person som vi gör idag, enligt jordbruksverkets statistik. Är det en orubblig trend eller kan potatisen komma tillbaka som en självklar kolhydrat på tallriken?Krönika av Agri Ismail.Panelen om matkrav för alkoholförsäljning, allmän värnplikt och att förhandla med talibanerna i Afghanistan.I timme två:På torsdag träffas världens två mäktigaste män – Xi Jinping och Donald Trump. Samtidigt som Donald Trump förhåller sig till dagsfärska oljepriser och ett mellanårsval i november styr Xi Jinping med en helt annan långsiktighet i diktaturens Kina.I veckan skrev regeringen ned sin tillväxtprognos för Sverige, och prognosmakarna säger nu att vi kommer ur lågkonjunkturen först nästa år till skillnad på slutet av det här året. Det är inte första gången prognoserna varit för optimistiska, så hur självklart är det att högkonjunkturen ändå hägrar där på horisonten, till slut? Reportage av Kristin Holmberg.Det pågår flera stora krig i världen, med ett enormt lidande som följd. Samtidigt driver kriget på en innovationskraft, av behov och med pengar som inte fanns innan kriget började. Hör om innovationer från förr och nu som kan komma världen till gagn, långt utanför slagfältet.Satir med Radioskugga.I Indien drar en orange våg över landet – det regerande hindunationalistiska partiet BJP, med orange som sin partifärg, har i veckan haft nya valframgångar och regerar nu ensamt eller i koalition i en majoritet av Indiens delstater. Reportage av Naila Saleem och Deepika Bose, frilansjournalist i New Delhi.Kåseri av Mark Levengood.Rättelse: i programmet sägs det att regeringen förhandlat med somaliska krigsherrar. Det stämmer inte. Det vi vet stämmer är att regeringen bland annat styrt om biståndspengar och finansierat tjänster på somaliska regeringskansliet, som en del av en migrationsöverenskommelse, enligt Ekot och Dagens Nyheters avslöjanden.Programledare: Jesper LindauProducent: Gustav FranzénTekniker: Jacob Gustavsson

Den 23 oktober 1956 utbröt ett uppror mot den av Sovjet insatta kommunistregimen i Ungern. Liberaliseringarna efter Stalins död hade öppnat för revolter både i Östtyskland och Polen, som kom att inspirerar studenter och arbetare i Ungern att protestera mot regimen.Upproret hade inledningsvis vissa framgångar innan det krossades brutalt av sovjetiska trupper när det sovjetiska ledarskapet bestämde sig för att agera. Paradoxalt kom upproret att leda till att Ungern blev det land i Östeuropa med störst ekonomisk frihet – den sk gulaschkommunismen.I denna repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Artur Szulc, författare aktuell med boken Ungernrevolten.Upproret inleddes den 23 oktober, då studenter och intellektuella demonstrerade i Budapest för att kräva en mer demokratisk och fri politisk och ekonomisk miljö. Protesterna spred sig snabbt över hela landet och började utvecklas till en allmän strejk. Till slut gick hela landet ut i strejk, och regeringen tvingades avgå.Den nya regeringen som tog över efter att den gamla hade avgått, under ledning av Imre Nagy, utropade Ungern som en fri och självständig stat. Denna utveckling var emellertid inte populär hos Sovjetunionen, som ockuperade landet den 4 november 1956. Under de följande veckorna utkämpades hårda strider mellan de sovjetiska styrkorna och de ungerska rebellerna.Upproret varade i 13 dagar och ledde till att tusentals människor dödades och ännu fler skadades. Det var en blodig tid i Ungerns historia, men det ledde också till att landet förändrades på många sätt. Upproret var en signal om att det fanns en stor längtan efter frihet och demokrati bland det ungerska folket, och det inspirerade senare generationer av ungerska reformister och politiker.Efter ockupationen av Sovjetunionen följde en period av återuppbyggnad och återhämtning för Ungern. Landet förblev dock under sovjetiskt inflytande fram till 1989, då det kommunistiska styret slutligen föll.Lyssna också på Warszawaupproret 1944 – önsketänkande och hjältemod.Bild: Ungerska civila vid en förstörd sovjetisk stridsvagn i Budapest. Fotograf: okänd, Wikipedia, Public Domain,Musik: Beethoven no 3, Egmont overturen. The Silverstar Band, Internet Archive, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I vårt mest inaktiva avsnitt hittills går vi – på vår arbetsgivare Axel Kannes begäran – igenom den brännande frågan ”vad gjorde Österrike-Ungerns kustartilleri under första världskriget?”. Svaret är humidor. Mattis är den som sveper en cognac den här gången och går igenom detta ärorika truppslag (?). Detta inkluderar semester i Pula, spatillvaro längs den dalmatiska kusten och en österrikisk-ungersk expeditionskår till Mellanöstern (wtf?). Pers roll är den här gången att låta sig omsvepas av dubbelmorkins mys. Stort tack till Axel! Det här är hans personliga expressavsnitt.Vill du också ha ett personligt expressavsnitt? Bli då vår patreon på tier Gustav II Adolfs livvaktsstyrka.Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Magyars valseger väcker EU-hopp om ny värme mellan Bryssel och Budapest. Men hur enkelt kommer det gå? Och har Orbán nu gått från förebild till varningssignal för ytterhögern? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 17 miljarder euro i frysta EU-medel och en Ukraina-politik som blockerats. Men nu har Ungern valt Europa, säger det ungerska valets vinnare Péter Magyar. Frågan är dock hur rak vägen tillbaka in i EU-värmen kan bli. När gratulationerna landat och segerfesten slocknat reses frågor om vilket förhandlingsspel som väntar. I EU-frågor som rör Ukraina är det oklart hur Magyar kommer agera och Magyar själv kopplar ihop Ukraina-frågorna med Ungerns frysta EU-medel. Samtidigt är inte Viktor Orbáns parti Fidesz helt ute ur leken. I det ungerska samhället har Viktor Orbán skaffat partiet ett starkt fotfäste på många nivåer och även i EU-politiken finns partiet kvar som en spelare.Europas politiska karta ritas omKlart är i alla fall att det europeiska politiska landskapet förändras i och med det historiska maktskiftet i Ungern. Och resultatet skickar en tydlig signal till andra ytterhögerpartier om att stöd från Trump och Putin inte gav raketbränsle i valspurten. Samtidigt, i skuggan av valet i Ungern, väntar också ett annat europeiskt val som kan få geopolitiska konsekvenser – i Bulgarien. Den före detta presidenten Ruman Radev som ligger bäst till att bli Bulgariens näste premiärminister har tidigare motsatt sig militärt stöd till Ukraina och kritiserat EU:s sanktioner mot Ryssland.Medverkande: Milan Djelevic, Sveriges Radios Östeuropakorrespondent, Andreas Liljeheden, Sveriges Radios Brysselkorrespondent, Daniel Alling, Sveriges Radios internationella korrespondent.Programledare: Catarina Spåre GustafssonProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar SellströmTekniker: Kim Kellerman

I veckan var det feministiskt konferens i Ungerns huvudstad Budapest. Främst forskare och politiker deltog, även om genusstudier numer bedrivs utanför landets gränser. Ulrika Westerlund (Mp) var en av deltagarna och enligt färska studier framgår att demokratin i världen nu backat till 1978 års nivå vad gäller demokratiska fri- och rättigheter. Ungern har en del i det. Hör henne berätta om de ungerska forskarnas svåra villkor, det politiska läget i Ungern, EU och USA. I veckans podd möter vi också Alice Bulukin som berättar vad som händer på nya mötesplatsen Bacchi Syre i Stockholm, vad det är och vilka möjligheter som finns för grupper, organisationer och aktivister på nästan 900 kvadratmeter mitt i stan.

Som styrande parti i Ungern har konservativa Fidesz länge pekats ut som främsta hindret på vägen mot ett mer sammansvetsat och demokratiskt EU. Men med Trumps återkomst, och framgångar för nationalistiska krafter har läget förändrats. En som länge följt utvecklingen nära är vice statssekreteraren och tidigare diplomaten Vince Szalay-Bobrovniczky. Hur ser han på det förändrade tonläget på senare år, inte minst i Sverige, när det gäller synen på migration och mångkultur? Hur förklarar han Ungerns mjuka linje mot Putins Ryssland? Och kan oviljan att hjälpa Ukraina peta Fidesz från makten i vårens val?

Som styrande parti i Ungern har konservativa Fidesz länge pekats ut som främsta hindret på vägen mot ett mer sammansvetsat och demokratiskt EU. Men med Trumps återkomst, och framgångar för nationalistiska krafter har läget förändrats. En som länge följt utvecklingen nära är vice statssekreteraren och tidigare diplomaten Vince Szalay-Bobrovniczky. Hur ser han på det förändrade tonläget på senare år, inte minst i Sverige, när det gäller synen på migration och mångkultur? Hur förklarar han Ungerns mjuka linje mot Putins Ryssland? Och kan oviljan att hjälpa Ukraina peta Fidesz från makten i vårens val?

I en dyster klass för sig i historien om mänsklig ondska står nazisternas folkmord på judar, romer och andra människor som de bedömde som så underlägsna att de inte hade rätt att leva. Förintelsen var ideologiskt förberedd ända sedan 1800-talet men realiserades först åren 1939–1945, parallellt med att andra världskriget svepte fram över Europa.Historien om det nazistiska folkmordet är mer vittförgrenad, och ännu grymmare, än de flesta är medvetna om. Flera element sammanflöt – antisemitism, rasbiologi, socialdarwinism, revanschlust efter Versaillesfreden, syndabocksletande, diktatur – till en vidrig häxbrygd av hat, men det krävdes ett världskrig för att förvandla tanke till handling.Dessutom skilde sig det dödliga slutresultatet betydligt beroende på uppslutningen, både från myndigheter och från vanlig civilbefolkning, bakom nazisternas plan. I länder som Polen, Nederländerna, Kroatien och Grekland var mördandet kusligt effektivt, medan det inte alls var lika framgångsrikt i länder som Belgien, Albanien och Italien. Även i Skandinavien var skillnaderna stora. Medan nästan alla danska judar räddades till säkerheten i Sverige drabbades de norska judarna av omfattande deportationer till kontinentens gaskamrar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Förintelsen – hur kunde detta brott mot mänskligheten äga rum, och hur omfattande var katastrofen i de olika länder som axelmakterna kontrollerade?Bildtext: Arresterade judiska kvinnor i Budapest, Ungern, oktober 1944. Fotot visar kvinnor som gripits av ungerska eller tyska myndigheter under Förintelsens slutskede. Under denna period intensifierades jakten på judar i Ungern, särskilt efter den tyska ockupationen i mars 1944. Bilden illustrerar den systematiska förföljelsen och den akuta utsattheten för Ungerns judiska befolkning. Källa: Bundesarchiv, Bild 101I-680-8285A-08 / Faupel / CC BY-SA 3.0 deKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad innebär det att Putin bjuds in till möte med Trump i Ungern trots protester från andra EU-länder? Samtidigt ska EU rusta på grund av Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU:s enighet sätts på prov när USA:s president Donald Trump meddelar att han ska möta den ryske presidenten Vladimir Putin i Budapest. Värd för mötet blir Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Nyheten har mötts av kritik från flera EU-länder som menar att Putin är en efterlyst krigsförbrytare som inte ens ska tillåtas att flyga i EU:s luftrum. Kommer mötet bli av och vad tycker egentligen Bryssel om det? Samtidigt har EU lanserat en plan för snabb militär upprustning för att möta hotet från Putins Ryssland, är det en reaktion i elfte timmen eller kommer EU:s satsningar innebära bättre försvar av unionen?Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har varit i USA för ett möte med Donald Trump. Ett möte som inte resulterade i några Tomahawk-missiler, något Ukraina har efterfrågat. Det här sker efter en period med ryggdunkningar mellan USA och Ukraina. Har den amerikanske presidenten ändrat inställning och vad innebär det för EU?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Fanny Wijk rapporterar om att en FN-tilsattt utredning slår fast att Israel begår folkmord i Gaza. Hon pratar även om att rymlingarna i Borås har blivit infångande.Linnea Rönnqvist har sett Armand Duplantis 14:e världsrekord i stavhopp – ett hopp som ger världsmästaren ett rejält klirr i kassan. Sen ger hon oss allt vi behöver veta om Ulf Kristerssons ordbråk med Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Dessutom: Strömmers glömda padda, dubbla svamphistorier och blodbrownie. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3 Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har brutit ut ett ordkrig mellan statsminister Ulf Kristersson och Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Bakgrunden är ett klipp på X där Orbán bland annat kom med felaktiga siffror om svenska flickors brottslighet. Kristersson kallar utspelet för ”skamlösa lögner”.Lite senare pratar vi bojkottshoten mot Eurovision nästa år. Vissa länder hotar med bojkott om Israel får vara med, samtidigt som andra säger att de inte tänker vara med om Israel utesluts.

I vårt mest sjöfyllebetonade avsnitt hittills går vi igenom Österrike-Ungerns flotta, dvs. CONRADS FLOTTA. Och när det handlar om CONRADS FLOTTA måste det skrivas i versaler! Mattis inleder med att beskriva landimperiet Österrike-Ungerns … slagskepp? Jorå, de hade såna och många klasser av dem därtill. Samtliga av dessa cognacsindränkta skapelser beskrivs PLUS samtliga av deras stridsinsatser; allt med en ton av wat da fugg? Per går sedan dels igenom de österrikisk-ungerska ubåtarna, dels den lilla Donauflottan. Båda visar sig vara det mest BADASS dubbelmonarkin och därmed CONRADS FLOTTA någonsin gjorde.Dessutom: driftiga tjecker, det helt outforskade Balkan, diplomingenjörer får bygga slagskepp, infettade italienska officerare i (för) små badbyxor, stoppur för att hejda drunkning, de fina aspekterna av Österrike-Ungern, allmänt mys, hummus, och mycket mer!Förbeställ ditt signerade exemplar av vår bok Folkhemmet at war via Bokus eller Adlibris här:Bokus: https://www.bokus.com/bok/B000416822/signerad-folkhemmet-at-war/Adlibris: http://adlibr.is/folkhemmetatwarsignerad Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Oscar Bergholm på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch ber om ursäkt och pudlar efter att ha använt ett citat från en kulturjournalist som var påhittat av AI. Busch förklarar att de använt sig av AI som källa och att de letat efter citatets ursprung utan att ha lyckats. Flera skribenter menar att det är pinsamt och oroas över att AI används så vårdslöst i regeringen. Lite senare pratar vi om att Ungerns premiärminister Viktor Orbán har exotiska djur i trädgården. Debatten har skakat opinionen i landet och man frågar sig om det här kan påverka resultatet för Orbán som går till val nästa år.

Efter ett relativt spännande ungerskt grand prix så finns det en del att snacka om! Lewis blir mobbad av en 94åring och vill inte racea mer, Pirelli blir mobbade av Colapinto som hellre kraschar än att testa deras däck, och Bortoleto mobbar 14 förare genom att slakta dom i racet. Eftersom mobbing = coolt (säg inget till bris) så kan ni ju tänka er vilket fantastiskt avsnitt detta är!Support the showSveriges Snabbaste Podcast!

McLaren drar fram som en stormvind över Formel 1-VM för tillfället och krossade motståndet på nytt i Ungerns Grand Prix. Det anrika teamet har därmed tagit sin 200:e seger - en historisk milstolpe under en dominant säsong. Loppet i Budapest blev en strategisk duell mellan Lando Norris och Oscar Piastri där den sistnämnde till slut fick se sig besegrad. Nu skiljer bara nio poäng i VM-striden inför sommaruppehållet och det är bäddat för fortsatt dramatik. Vem av teamkamraterna har egentligen det bästa läget - och vad händer med ett team när båda förarna slåss om samma titel?McLaren var överlägsna i racet på Hungaroring, men fick faktiskt se sig oväntat snuvade på pole position. Glädjen blev dock kortvarig för Charles Leclerc och Ferrari som gick kraftigt bakåt. Samtidigt misslyckades Budapest-experten Lewis Hamilton med att över huvudtaget ta poäng. Hatten av för Sauber och Aston Martin som överraskade i positiv mening och till och med slog en ovanligt uddlös Max Verstappen. Vi snackar även ner sommarens sista Formel 2-helg med en välkommen fartboost för Dino Beganovic. En miss i kvalet blev dock kostsam. I det här avsnittet presenterar vi också de två vinnarna som tar hem varsitt Lando Norris-kit i vårt samarbete med Monster Energy. Hoppas det smakar!Racevecka tar nu ett eget litet sommarlov men är tillbaka i etern inom kort. Vi önskar alla lyssnare en fortsatt fin sommar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han var Europas yngsta premiärminister som skulle leda Ungern mot Nato och EU, men som med åren blev unionens stora huvudvärk. Nya avsnitt från P3 ID hittar du först i Sveriges Radio Play. Den ungerske premiärministern Viktor Orbán (f 1963) är den europeiske ledare som suttit längst på sin post. Som ung gjorde sig Viktor Orbán känd som en fotbollstokig liberal rebell med ambitionen att stå upp mot Sovjetunionen. Under åren har han förändrats och på senare år har han kallats Europas nya diktator. 62-årige Viktor Orbán har under sina senaste femton år vid makten avreglerat Ungerns kontrollmekanismer, tagit kontroll över landets medier och fört landet i konservativ och nationalistisk riktning. – Han har gått från att ha varit ursprungligen en liberal motståndsfigur till att bli normalhöger till radikalhöger och hela tiden hittar nya knappar att trycka på, säger Joakim Medin, journalist och författare till boken ”Orbánistan: Rädsla och avsky i det illiberala Ungern” I P3 ID om Viktor Orbán följer får vi både följa en politikers resa från ungdomsåren till bråken med EU och hur världen och Europa har förändrats under 1900-talet. I avsnittet medverkar: Joakim Medin, journalist och författareAnnika Ström Melin, journalist och författareKlara Lindström, analytiker vid Centrum för Östeuropa studier vid Utrikespolitiska institutet.Programledare och producent: Vendela LundbergAvsnittsförfattare och reporter: Carl-Johan UlvenäsTekniker: Fredrik NilssonAvsnittet gjordes våren 2025 av produktionsbolaget DIST.I researchen har böckerna Orbán - Eruopes New Strongman av Paul Levai, Orbánistan : Rädsla och avsky i det illiberala Ungern av Joakim Medin och Världen sedan 1989 av Annika Ström Melin varit till stor hjälp. Ljudklipp i programmen är hämtade från: SVT, SR, AP, The Guardian, Bloomberg, CPAC, Channel 4, DW News, Tucker Carlson, BBC, MSNBC,

Nu i juni planeras Pridefestiavlen i Ungerns huvudstad Budapest. Men deltagare kan riskera höga böter – för premiärminister Viktor Orbán och hans högernationalistiska parti Fidesz har förbjudit allmänna sammankomster som anordnas av hbtqi-grupper. Det är en upptrappning av den starkt kritiserade ”antigaylagen” som kom 2021. Men nu ökar pressen på Orbán efter att en advokat vid EU-domstolen sagt att lagen bryter mot EU:s värderingar. Det är inte första gången Ungern frångår EU:s linje, har unionen tappat tålamodet med Orbán? Programledare: Linnéa Hjortstam. Med DN:s Europakorrespondent Ingmar Nevéus. Producent: Sabina Marmullakaj.

Europas ytterhöger slöt upp bakom Donald Trump. Men Trumps närmanden mot Putins Ryssland får många européer på högerkanten att sätta kaffet i halsen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den Europeiska ytterhögern jublade över Donald Trumps andra intåg i Vita huset och Ungerns ledare Viktor Orbán sa i ett tal att ytterhögern nu ”är framtiden”. Bara två månader efter den nya amerikanska presidentens installation har glädjeropen tystnat något. USA har ställt sig närmare Putins Ryssland och tagit ett allt tydligare avståndstaganden till Europa gällande både försvar och handel. Den nya amerikanska linjen har satt en kil i de transatlantiska relationerna och den tydligaste skiljelinjen stavas Ukraina. Inom Europas ytterhöger märks nu en splittring där vissa är betydligt mer positiva till den amerikanska presidenten än andra.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Cecilia Blomberg, Sydeuropakorrespondent. Ann-Cathrine Jungar, professor vid Södertörns högskola som forskar om populistiskt högerradikala partier i Norden och Europa. Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

EU rustar för 9000 miljarder Orbán la in veto mot Ukraina Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Europas ledare samlades på torsdagen till ett extrainkallat toppmöte och satsningarna som beslutades saknar motstycke i den europiska historien och har tvingats fram efter Trumps återinträde i Vita huset. Lika framgångsrika var inte skrivelserna om Ukraina. Ungerns premiärminister Viktor Orbán la in sitt veto – på sikt kan det få stora konsekvenser. Medverkande: Andreas Liljeheden, BrysselkorrespondentProgramledare: Parisa HöglundProducent: Tomas Eriksson

Vicepresident JD Vance tal den 14 februari på säkerhetskonferensen i München kommer gå till historien som tidpunkten då USA skiljde sig från Europa och anklagade Europas politiska "ledare" för censur, folkförtryck och sovjetfasoner. SVT:s Europakorrespondent sammanfattar reaktionerna med ordet "chock", och fortsätter "Jag tror att många som är på väg ut nu från hotellet till middagar har ett jättebehov av att bearbeta och samtala, processa om det de varit med om idag."0:00:36 Säkerhetskonferrensens bakgrund.0:09:45 JD Vance bakgrund.0:20:35 Svenska regeringen svettas av Trumps maktövertagande.0:24:08 Nordiska ministrar twittrar ut sitt fortsatta ukrainastöd.0:28:44 Ungerns relation till Ukraina.0:33:00 Genomgång av Vance tal, yttrandefrihet.0:39:50 Vance om migrationen i Europa.0:55:52 SVTs rapportering om Vance tal.1:04:45 USAs egna censurproblem: The Antisemitism Awareness Act.1:16:13 Trumps senaste utnämningar RFK, Tulsi Gabbard, Kash Patell.Talet i sin helhet: https://www.youtube.com/watch?v=pCOsgfINdKg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges första nationella säkerhetsrådgivare hoppar av. Och nu utreds han för brott i tjänsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är i december som det börjar blåsa kring Henrik Landerholm, Sveriges nationella säkerhetsrådgivare.DN berättar att han anställt en person till sitt kansli utan att göra en säkerhetsprövning. Och några dagar senare kommer nästa avslöjande.– En mobiltelefon på Ungerns ambassad som glömdes över natten. Allt medan Ungern var tveksamt till att Sverige skulle släppas in i NATO. Landerholm har antagligen varit där och pratat om det under en middag. Det här är ett par år sedan de här händelserna, säger Mats Eriksson försvarspolitisk reporter på Ekot.Och sen fortsätter det komma avslöjanden om olika klantigheter. Det är hemliga dokument som glöms på en kursgård och en anteckningsbok som glöms på Sveriges Radio efter en intervju.– Det är känsligt för det är något som de här tjänstemännen som jobbar på militära underrättelsetjänsten eller Säpo eller på Utrikesdepartementet med hemliga handlingar i något annat liknande område, FRA. Att lära sig från början att handlingar håller man reda på, kunskap håller man tyst om. Att då den som på ett sätt är högst upp i hierarkin inte har hållit reda på sina handlingar och varit lite småslarvig. Det skapar en väldigt konstig bild, säger Eriksson.Henrik Landerholm är barndomsvän med statsminister Ulf Kristersson, något vissa menar är positiv medan andra ser det som nepotism. Men när det börjar storma kring Landerholm så spiller det över på Kristersson.– Hade det gått bra med Landerholm så hade det inte varit något problem annat än att folk ändå kanske hade tyckt att det var lite konstigt att en sån nära vän sitter och ska ha en så känslig uppgift nära statsministern. Nu så fort det inte gick bra så blev det ju väldigt jobbigt för statsministern. Utreds av SäpoFlera oppositionspartier har varit ute och kritiserat Landerholm och krävts hans avgång. Men vännen och statsminister Ulf Kristersson har hela tiden sagt sig stå bakom Henrik Landerholm.Men när Säpo börjar utreda Landerholm misstänkt för vårdslöshet med hemliguppgift, väljer han att avgå.– Nu kom sista droppen som urholkade stenen att det inleds en förundersökning.TEXT: Kalle GlasMEDVERKANDE:Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid FörsvarshögskolanMats Eriksson, Försvarspolitisk reporter, EkotProgramledare: Karin Hållsten och Claes AronssonProducent: Kalle GlasLjudklipp från: Sveriges Radio, SVT

Österrike-Ungern inledde första världskriget genom att anfalla Serbien samtidigt som de ställdes mot den ryska armén i Polen och Galizien. Detta skulle visa sig ödesdigert. Rysslands numerära överlägsenhet hotade att fullständigt krossa den habsburgska armén.Räddningen blev tysk hjälp och rysk militär inkompetens. Slutfacit för Österrike-Ungerns del under världskrigets första halvår var förluster på 1,3 miljoner soldater, en förlust som dubbelmonarkin aldrig lyckades återhämta sig ifrån under krigets fortsättning.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden ger sig Martin Hårdstedt och Peter Bennesved i kast med några av första världskrigets mindre kända strider.Samtidigt som österrikarna genomförde tre misslyckade försök att besegra Serbien inleddes striderna på östfronten i Ostpreussen, Polen och Galizien på allvar i augusti 1914. Inledningsvis besegrade tyskarna två ryska arméer i slagen vid Tannenberg och de Masuriska sjöarna. I Galizien började striderna med österrikiska framgångar, som snabbt förbyttes till en allmän österrikisk reträtt. Rysslands numerära överlägsenhet blev omedelbart påtaglig.Den österrikiske överbefälhavaren Conrad hade genom att splittra sin armé bäddat för nederlag på två fronter. I september organiserade tyskarna en ny armé, den 9:e tyska armén, och inledde en offensiv mot Warszawa. Trots att offensiven stoppades endast 20 kilometer från den polska huvudstaden, avlastades österrikarna. Tyskarna visade stor operativ flexibilitet genom att snabbt omgruppera sina styrkor med hjälp av järnvägen och inleda en ny offensiv, denna gång norrifrån mot Warszawa. Österrikarna följde med i offensiven. Än en gång lyckades ryssarna stå emot, och i december ebbade striderna ut.Inför fortsättningen stod två saker klara. För det första var ryssarnas militära förmåga begränsad, trots deras till synes outsinliga tillgång på manskap. För det andra visade sig Österrike-Ungern vara i stort sett militärt inkompetenta. Särskilt ledarskapet under Conrad präglades av stora brister. Armén var inte stridstekniskt övad för krig, utan snarare för att fungera som en inrikespolitisk styrka – en sorts polistrupp som dessutom var van vid att visa upp sig på parader. Under de kommande åren tvingades tyskarna att hålla sin allierade under armarna och till slut helt ta över befälet på östfronten.Bild: Förstörelse av en rysk kavalleriavdelning nära Wieliczka, sydost om Krakow (målning av Arthur Heyer) Arthur Heyer - Der Krieg 1914/19 i Wort und Bild, 17. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt diskuterar vi orsakerna bakom den dramatiska ökningen av autismdiagnoser och kopplingarna till skärmtid, kost och moderna livsstilar. Vi granskar sociala medier som TikTok och deras beroendeframkallande effekter, med insikter från Australien och deras lagstiftning. Vi reflekterar över de naturliga hierarkiernas roll i ett välfungerande samhälle och hur sant ledarskap innebär ansvar. Avslutningsvis belyser vi fyra varningstecken i tiden: ungas ökande snusande, spelberoende, lustgasens dödliga konsekvenser och hur sminkintresset kryper ner i åldrarna. Ett avsnitt om identitet, meningslöshet och vägen till en starkare framtid.Ämneslista:Autismdiagnoser:Varför ökar de, och vad säger forskningen om kost, skärmtid och samhällsfaktorer?Sociala medier som beroende:TikTok jämfört med nikotin – hur digitala kickar skadar unga hjärnor.Australiens förbud mot sociala medier för barn som modell.Hierarki och ansvar:Martin Luthers perspektiv på ledarskap.Jämförelse med Ungerns lagar för att skydda barn.Det fria Sveriges syn på naturliga skillnader och sant ledarskap.Fyra tecken i tiden:Unga tjejers ökande snusande.Spelberoende bland unga killar.Lustgasens dödliga konsekvenser.Sminkintresset hos allt yngre barn och dess koppling till självkänsla och meningslöshet.Samtidens jakt på kickar:Hur digital och fysisk destruktivitet speglar varandra och vad det säger om vår tid.Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/dagens-svegot--4339034/support.

Österrike-Ungerns tre invasionsförsök av Serbien under 1914 misslyckades och först 1915, med tyskt understöd, skulle Serbien besegras. Den österrikisk-ungerska armén var långt ifrån mogen att hantera ett anfallskrig i svår terräng mot en krigserfaren och beslutsam motståndare.Den österrikiske stabschefen Conrad von Hötzendorf och hans underlydande befälhavare på serbienfronten, generalen Oskar Potiorek, var skrivbordsgeneraler utan egentlig krigserfarenhet. Konsekvensen blev ett svidande nederlag och nästan 230 000 stupade, sårade och tillfångatagna. Österrike-Ungerns krig mot Serbien 1914 är några av de mest misskötta och dåligt ledda militäroperationerna i den moderna krigshistorien.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden fortsätter Martin Hårdstedt och Peter Bennesved den påbörjade serien om första världskriget. Skotten i Sarajevo var ett resultat av motsättningarna mellan serbisk nationalism och österrikiska maktsträvanden på Balkan. På papperet såg det ut att bli en enkel invasion av Serbien ur österrikisk synvinkel. I verkligheten var förutsättningarna för kriget på många sätt på serbernas sida.Den österrikisk-ungerska krigsplanen för ett krig i Europa innehöll två huvudsakliga alternativ. Det första handlade om att möta en rysk invasion av Galicien i norr i samverkan med tyska armén. Det andra var en invasion av Serbien. Resurserna räckte egentligen bara till för det ena alternativet. Trots det skickade Conrad den österrikisk-ungerska armén i två riktningar i tron att Serbien snabbt skulle besegras. Resultatet blev katastrofalt.Ryssland mobiliserade snabbare än både den österrikiska och tyska generalstaben hade trott. Anfallet mot Serbien genomfördes därför med en alltför liten del av den österrisk-ungerska armén. En hel armé, den andra armén, lämnade serbienfronten och förflyttades norrut redan några dagar efter det att anfallet på Serbien hade inletts den 12 augusti. De österrikiskt-ungerska förbanden körde fast. Serberna ledda av den erfarna Rodomir Putnik kunde möta anfallet från skyttegravar med artilleri och kulsprutor. De österrikiskt-ungerska anfallen i slutna formeringar med fällda bajonetter utan eldunderstöd kollapsade omgående.Bild: Österrikiska trupper korsar floden Sava under sin invasion av Serbien 1914. Samtida vykort. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den humanitära stormakten med sitt militärindustriella komplex och skuldmättade valutafinansiella system... S-ledaren Magdalena Andersson kräver att statsminister Ulf Kristersson (M) arbetar för att Ungern fråntas ordförandeskapet i EU. Orsaken är den ungerske premiärministern Viktor Orbáns fredsresor till Moskva och Peking. "Samtidigt som ukrainare ligger i skyttegravar för att försvara sitt lands frihet, så använder premiärminister Orbán det ungerska EU-ordförandeskapet till att legitimera Vladimir Putins krig i Ukraina genom att besöka bland annat Moskva. Det är mycket allvarligt och oacceptabelt", uppger Andersson i en skriftlig kommentar till TT. "Jag förväntar mig att Ulf Kristersson nu gör vad han kan för att EU ser över möjligheten att avbryta Ungerns ordförandeskap." Sverige är fanatiskt! De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Direktsänt aktuellt magasin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. President Joe Biden återupptar valkampanjen - talar inför medborgarrättsrörelsen NAACP. Vem är Trumps nyte vicepresidentkandidat JD Vance? Ungerns ordförandeskap ifrågasatt efter att Orbàn träffat Putin och Xi Jinping. Ett av tornen på det omtalade konstverket Nimis har rasat.

Direktsänt aktuellt magasin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Turkiet stänger gränsen till Syrien efter våldsamheter, Ungerns premiärminister besöker Ukraina, våldsamma skogsgränder i Grekland, fängslade svensken Ahmadreza Djalalis fru Vida Mehrannia träffar utrikesministern, kritik mot fotbollsspelaren Cristiano Ronaldos tårar.

Tyskland och Schweiz är klara för åttondelsfinal! Men det var inte det viktigaste som hände i Frankfurt. Linus fick nämligen tag i mannen bakom den omtalade Sverige-banderollen i schweiziska klacken. Nu avslöjar han nästa förberedda hån mot Sverige. Dessutom: senaste nytt kring Barnabás Vargas otäcka kollision i Ungerns seger mot Skottland. Med: Philip Gadd och Linus Petersson.

Ungerns nya säkerhetsavtal med Kina oroar. Det säger en tung Nato-expert vid FOI till frilansjournalisten Jonas Olsson. – Peking kan få insyn i EU:s och Natos överväganden på högsta nivå. Inläsare: Magnus Thorén

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

På måndagseftermiddagen röstade Ungerns parlament till slut ja till att släppa in Sverige i försvarsalliansen Nato. Det betyder att över 200 år av alliansfrihet snart är historia. Men vad händer egentligen när Sverige går med i Nato? På en kvart får du bland annat veta varför Göteborgs hamn måste byggas om, vilka nya vägar som behöver dras i landet, och vad som skulle hända om alliansens jätte USA skulle lämna samarbetet. Med Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på SvD. Programledare: Alexandra Karlsson Producent: Lucas Brischetto Redaktör: Elin Roumeliotou Klipp från: SVT, DW, CTV, The Telegraph Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

När Sverige går in i Nato öppnas dörren till gruppen som hanterar kärnvapenfrågan. Sverige ska vara med och fatta beslut om massförstörelsevapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ungerns parlament har röstat ja till Sverige i Nato och med det är det sista stora hindret avklarat för ett medlemskap. Det återstår lite dokumentunderskrifter och sen kommer Sveriges flagga kunna hissas vid Natohögkvarteret i Bryssel.Sverige kommer behöva ta ställning till vilken roll man vill ha i Natos Nuclear planning group och exakt hur det ska se ut, det är inte riktigt klart. – Det Sverige har sagt, det är att det går inte riktigt att veta hur Sverige ska förhålla sig där förrän man är medlemmar. För det är först när man är medlemmar i Nato som man har tillgång till all information som har med kärnvapendelen av avskräckningen att göra och när man har fått den informationen. Då ska den studeras och därpå ska Sverige fatta ett beslut om hur vi ska förhålla oss till kärnvapenavskräckning, säger Karl Sörenson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ett sista ja var det som behövdes. Efter omröstningen i Ungerns parlament är Sverige snart officiella Nato-medlemmar. Vad händer nu? Gäst: Niclas Vent, reporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1Imorgon öppnar Ungerns parlament - kommer sista hindret för Sveriges Nato-inträde nu att röjas undan?Sorgearbetet med den svenska självbilden som neutral och moralisk stormaktRapport från Ukrainas östra delar nu när kriget gått in på sitt andra årEU utreder om plattformen Tik-tok är beroendeframkallande- vad väntar i Tik toks kaninhål?Krönika av Amat LevinPanelen om bland annat det förestående NatointrädetTimme 2Demonstrationer i UngernHistorien om den avbrutna affären med Academedias skolorPublic ServiceRyska Olesia Krivtsova, 20 år, driver opposition från NordnorgeIdag är det ”val” i Belarus - den ryska grannen där opposition också har ett högt prisMörka tider - då läser vi mer ”feelgood”-litteratur, men också dystopier. Bokrean är igång!Kåseri med Augustin ErbaProgramledare: Per Bergfors NybergProducent: Anna PandolfiTekniker: Brady Juvier

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

UNWRA tappar bidrag efter misstankar om inblandning i Hamas attack mot Israel. Allvarliga brister inom Sametinget. Rap-bråk mellan stjärnorna Megan Thee Stallion och Nicki Minaj. Svenska företag om sin krisberedskap. Södertälje tingsrätt ägs av personer med kopplingar till kriminella grupperingar. Hur ska EU hantera Ungerns ovilja att stödja Ukraina inför toppmötet på torsdag? Maktkamp i Polens TV-hus. Gunnar Strömmer intervjuas om situationen på Södertälje tingsrätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckopanelen med Vesna Prekopic, Hanif Bali och Nils Funcke under ledning av Staffan Dopping. Så kom till slut ett positivt Natobesked från Turkiet, även om Ungerns ja till Sverige verkar aningen osäkert. Sara Skyttedal slog tillbaka mot Ebba Busch och hävdar att partiledaren är flexibel med sanningen. Sverige utsätts för massiva cyberattacker. Donald Trump hånar sin republikanska medtävlare Nikki Haley. Ulf Kristersson har fyllt 60 år – förtjänar statsministern epitetet Party-Uffe?

Veckopanelen med Vesna Prekopic, Hanif Bali och Nils Funcke under ledning av Staffan Dopping. Så kom till slut ett positivt Natobesked från Turkiet, även om Ungerns ja till Sverige verkar aningen osäkert. Sara Skyttedal slog tillbaka mot Ebba Busch och hävdar att partiledaren är flexibel med sanningen. Sverige utsätts för massiva cyberattacker. Donald Trump hånar sin republikanska medtävlare Nikki Haley. Ulf Kristersson har fyllt 60 år – förtjänar statsministern epitetet Party-Uffe?

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Rysslands president Vladimir Putin har lyckats slå in en kil som splittrar EU. Till sin hjälp har han Ungerns premiärminister Viktor Orban. Men Orban är långt ifrån det enda stöd som Putin har i Europa. På en kvart får du veta varför Putinvännerna i Europa kan komma att stärkas ytterligare det närmaste året. Med Therese Larsson Hultin utrikeskommentator på SvD. Programledare: Erica Treijs Producent: Daniel Säfström Redaktör: Maria Sundén Jelmini Klippen i avsnittet kommer från SR, Bloomberg, BBC, CBS, France24, Reuters, EU Debates Vi vill ha feedback och önskemål! Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Rysslands krig mot Ukraina blåste liv i frågan om EU-utvidgning, men processen går trögt och tålamodet prövas i såväl Ukraina som på Balkan. Hör om toppmötesveckan då det är upp till bevis för EU. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU håller toppmöte för att klubba nytt miljardpaket till Ukraina och ta steg för en utvidgning av unionen. Men i kulisserna spökar Ungerns premiärminister Victor Orbán, fast besluten att sätta käppar i hjulet. Tjänstemännen har kastat in handduken – nu är det upp till EU-ledarna att hitta en lösning för att infria det historiska löftet till Ukraina.Tålamodet rinner ut på västra BalkanEfter flera år av dödläge har Rysslands anfallskrig blåst liv i frågan om en utvidgning av EU till länderna på västra Balkan. Men hur mycket tålamod har länderna i Europas väntrum, innan grusade förhoppningar knuffar dem i famnen på Ryssland och Kina? Hör också om Europadrömmen som klistret som håller sköra länder samman – och riskerna om den drömmen dör.Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator, Andreas Liljeheden, EU-korrespondent, och Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent – alla för Sveriges Radio.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Anna Roxvall