Podcast appearances and mentions of josefine klougart

Vi låter delikatesser ruttna framför våra ögon. Oskar Friberg efterlyser mer romantik kring de vilda svenska primörerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Så här var det med ramslöken: den fanns inte någonstans tills den en dag fanns överallt. Det var i början på april och det lilla samhället såg dött ut på håll, men i trädgårdarna slog magnoliorna ut och runtom i hagarna föste kossorna sina darrbenta kalvar framför sig. Jag tog av från landsvägen och följde stigen intill husen, vidare längs stengärdena och där en grind på glänt, som om någon väntade besök …och så stod jag mitt i den vitlöksdoftande grönskan.Precis nedanför låg den krumbuktande kustlinjen, där min farfar girade in till Krogstorp Aale för att vittja för första gången i år. Jag betraktade honom från hagen. Hur länge skulle han hålla på? Hur länge hade han hållit på? Piggvaren som just nu simmade under honom skulle vittna om ett liv levt bland stenar, med en kost av hjärtmusslor och märlkräftor. Den skulle ha mörkare pigment och vara full av komplexa noter.Smaker och dofter ur det vilda. Har de något värde?Den frågan ställde Ivan Turgenjev redan 1852. I En jägares dagbok, mitt under en morkullejakt, vänder han sig rakt till läsaren: “Vem annat än en jägare kan till fullo uppfatta behaget att en julimorgon ströva omkring i skogen?”. Efter en plötslig vindpust mot kinden och ett episkt regn som snabbt drar vidare, fortsätter han: “Vilken pånyttfödelse naturen har undergått, hur fuktigt, friskt och härligt klar luften ånyo är; vilken ljuvlig doft smultron och svampar sprida omkring sig!”Idag bäddar den urbana klassen in sig i lager på lager av betong, allt längre från Det Vilda. Jag hör om en krögare på Södermalm som bytt namn från vildsvinsragu till ragu di cinghiale för att öka försäljningen, och nyligen åt jag middag på en franskinspirerad restaurang i Stockholms innerstad. Vi pratade om de olika rätterna på menyn, på samma gång upphetsat och oroligt. “Man vill ju inte välja fel!” Nej, det vill man ju inte. “Och vad ska du välja?” Jag nämnde gädda och möttes av ett slags kvävt skratt, och satt sedan lite bortgjord.“Jag skulle så gärna vilja ha queneller!”, hörde jag plötsligt någon utbrista.“Quenelle de brochet?”, undrade servitören.Jag stirrade ut över bordet. Det var långt mellan den skimrande quenellen och tångruskorna den kom ifrån. Jag såg framför mig hur farfar vägde in varje gädda på ett tusen fyrahundra gram. Den lilla skåpbilen som svängde in på tomten till min barndom och fladdrade vidare på vägarna ner mot Europas gastronomiska hjärta, med nyfångade gäddor simmande i bassängerna där bak. Under ett halvt sekel levererade farfar just gäddor ner till restaurangerna i Frankrike, dit den urbana klassen vallfärdade.Mitt sällskap visste att fisken hon rynkade på näsan åt, var den samma som sedan beställdes. Det var bara att associationerna satt så ankrade i magkänslan, och magkänslan så ankrad i språket. Det sydeuropeiska uttalet klingar så utsökt – calçot, cime di rapa och cinghiale låter sexigare än nässlor, broccolirybs och vildsvin. Eller så som brochet låter förföriskt medan gädda betyder Tusen ben. Sydeuropeerna kan konsten att omgärda sitt terroir med romantik.När servitören dukade undan tallrikarna, bestämde jag mig för att fara söderut för att lära mig mer om råvarorna. Vilket jag också gjorde i många och långa dagar, först på kockskolan i Köpenhamn och senare på restauranger.Vad jag lärde mig?Kocken förstår att ta tillvara det påvra.Och inte sällan är det också det vilda.Det var som att för första gången få syn på sin barndoms dyrgripar, som då inte betydde någonting – men som hela tiden funnits framför ögonen på oss, när vi sprang som idioter rakt ut i de smördoftande rapsfälten eller lekte under den blommande magnolian (mormors parfym!) … här bak i köken fick minnet av primörerna plötsligt konturer, när någon eldade på rapsskotten och serverade med blåmusslor och smörsås, magnolian picklades och dukades fram till en rätt med horngädda …För kockarna var det självklarheter.Men utanför restaurangköken, i städerna, så tänker man alltjämt på Landsbygden som något helt annat än Italien, Frankrike och Spanien –men när rapsskotten dyker upp intill Tosteberga ängar på vårkanten så är det inte en mindre gastronomisk sensation än vildbroccolin från Apulien.Så var finns romantiken kring de vilda, svenska primörerna?Djupt inne i kockskolans bibliotek kom jag över ett citat som löd: “Food should tell you where you are”, och det var förstås inget märkvärdigt med det, förrän det fortsatte: “when you are”. Jag älskar det citatet. Det var så fint, att maten alltså inte bara kunde berätta för oss var vi befann oss, utan också när vi befann oss. Primören sätter oss i direkt kontakt med landskapet och årstiden och låter oss förstå hur flyktig den är.Det finns något existentiellt i det.Primören säger: Här är du nu.Tillbaka i det vitlöksdoftande havet. Farfar höll fortfarande på där ute. Någon enstaka vandrare klättrade över ett stengärde och passerade, fortsatte vidare in i skogen. Min enkla fråga hängde fortfarande i luften:Var är alla någonstans?I introduktionen till Glyptotekets utställning Efter naturen som visades 2024 skrev författaren Josefine Klougart att den vilda, orörda naturen inte längre finns, att den sedan länge är historia. I en tid då naturen hotas, blir det desto viktigare att vi lär oss använda den. I århundraden tog vi tillvara det som fanns i vår närhet. Min farmor satt alltid hukad vid nässlorna, tillredde sjöfåglarna som störtade in i näten. Hennes generation gjorde så av sunt förnuft, generationen innan henne gjorde så för att inte dö.Vi låter delikatesserna ruttna framför våra ögon. Då tunnas relationen till landskapet ut – och därmed också den vardagliga omsorgen för naturen.I mars drev det iland två flåsiga fiskodlare nere vid stranden. Jag och farfar ställde upp på att fånga femton gäddor innan vårens slut. Han skulle fylla nittiotvå till hösten och tyckte det lät som en pigg idé, men han kämpade med de där gäddorna. Det krävs en särskilt varsam styrka för att hålla en gädda lugn. Vi förlöste varje individ och släppte ut rommen i det tempererade havsvattnet, som entreprenörerna sedan tog med till sina anläggningar.Bilen svängde ut från tomten.Denna ständigt pågående dragkamp mellan det urbana och Det Vilda, mellan piggvarens algdränkta tillvaro i Krogstorp Aale och de sterila anläggningarna bland åkrarna. Tre veckor senare ringde någon därifrån och berättade att alla gäddyngel hade dött.Det var något med temperaturen i bassängen.Hur ta hand om något man inte har en relation till?Detta funderade jag på, när jag satt på knä mitt i det gröna havet i en by i östra Skåne, medan ramslöken runtom mig vissnade snabbare än vad min påse kunde fyllasoch det var så stilla, så väldigt tyst häromkring.Den lilla båten där ute försvunnen.Oskar Fribergskribent och kockProducent: Ann Lingebrandt

Eller sagt på en anden måde: Vælger du bøger efter, hvad andre mener er 'god' litteratur? Det skal du lade være med. Du skal vælge litteratur efter lyst, tid og behov. Sådan er rådene fra litteraturformidler Lea Fløe Christensen, der gæst i dagens program. Sammen med vært Nanna Mogensen vender hun læsekrisen og nye måder at tale om litteratur på - f.eks. stemning og stil. Undervejs kan du også møde forfatter Josefine Klougart, der skriver i en helt ny genre. Måske kan det afhjælpe de unge danskeres læsetræthed. Lytterne får gode litteraturtips i løbet af udsendelsen. Redaktør: Hanne Barslund

Vilka var romanerna som kommer att stanna kvar hos litteraturkritikerna Lina Kalmteg och Victor Malm? Fredrik Wadström guidar genom utgivningen av ukrainsk litteratur på svenska och Nina Asarnoj gör årets sista besök i Solvej Balles omtalade romansvit Om uträkning av omfång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Årets bästa läsning!Lina Kalmteg, litteraturredaktör Kulturredaktionen i P1:”Sniglar och snö” av Agneta Pleijel”Systrarna” av Jonas Hassen Khemiri ”Hemma” av Judith Hermann (översättning: Jesper Festin)”Aftongata” – diktsamling av Aya Kanbar”Ett spöke i strupen” av Doireann Ní Ghríofa (översättning: Erik Andersson)”Min bokvärld” av Kerstin Ekman”Historien om Fru Berg” av Ingvild h Rishöi (översättning: Marie Lundquist)”Skärvor av minnen” av Laurie Halse Anderson (översättning: Cecilia Falk)”Säg något” av Laurie Halse Anderson (översättning: Ann Margret Forsström)”Marigold och Rose” av Louise Glück (översättning: Jonas Brun)Victor Malm, kulturchef på Expressen:”Hästen” av Axel Lindén”Sniglar och snö” av Agneta Pleijel”Systrarna” av Jonas Hassen Khemiri ”Alma” av Katarina Frostenson”Det röda är det gränslösa” - diktsamling av Judith Kiros”Skärvorna” av Bret Easton Ellis (översättning: Johan Nilsson)”Pestnätter” av Orhan Pamuk (översättning: Mats Andersson)Nina Asarnoj, litteraturkritiker Kulturredaktionen P1:”Om uträkning av omfång del 1 och del 2” av Solvej Balle (översättning: Ninni Holmqvist)”Femton år” av Vigdis Hjorth (översättning: Jens Hjälte)”Allt detta kunde du fått” – Josefine Klougart (översättning: Johanne Lykke Naderehvandi)”Historien om ett träd” av Maja Lunde (översättning: Lotta Eklund)”Troll” av Rasmus Daugbjerg (översättning: Andrea Lundgren)Fredrik Wadström listar årets bästa ukrainska böcker på svenska:”Internatet” av Serhij Zjadan, översatt till svenska av Sofia Uggla”Vorosjilovgrad” av Serhij Zjadan, översatt till svenska av David Szybek ”Moskoviaden” av Jurij Andruchovytj, översatt till svenska av Sofia Uggla”Amadoka” av Sofia Andruchovytj (Jurijs dotter, romanen ges ut 2024)Programledare: Cecilia BlombergProducent: Anna Tullberg

(01:52) Forstår du klimakrisen, sådan rigtigt? Måske du skulle læse en bog eller høre noget musik, der beskæftiger sig med den. Forfatter Josefine Klougart og meteorolog Jesper Theilgaard taler i dag om, hvordan kunst og kultur kan hjælpe os til at forstå omfanget af klimakrisen på Klimafolkemødet i Middelfart. Gæster: Josefine Klougart, forfatter og Jesper Theilgaard, meteorolog. (16:37) Serien er skabt for at tjene penge, historien bliver overfortalt, serien kan aldrig komme på højde med bogen. Ringenes Herre-fans er skuffede på forhånd over den nye serie Magtringene, der i morgen får premiere på Amazon Prime og har et væld af bekymringer. Og desværre tyder anmeldelserne på, at deres bekymringer er reelle. Gæster: Frederik Gabrielsson, Ringenes Herre-nørd og Kim Pierri, medstifter af Bri, Tolkienselskabet i København. (34:50) Hun hjælper hende med at søge skoleplads og er på fornavn med familien. Dokumentarist Louise Leth er personligt investeret i hovedpersonen i hendes dokumentar Se Mig Som Jeg Er, der har premiere på DR søndag. Der er en stigning i samfundsengagerede dokumentarister, og det kan i nogle tilfælde være problematisk, når dokumentaristen engagere sig meget i sine kilder, lyder det fra chefredaktør på Filmmagasinet Ekko. Gæster: Louise Leth, instruktør på Se Mig Som Jeg Er, Claus Christensen, chefredaktør på Filmmagasinet Ekko. (48:16) Kræs' kulturagent på Fyn anbefaler Værkstedet i Sønderborg. Vært: Maja Hald. Tilrettelagt af: Søren Berggreen Toft, Laura Lin Dueholm, Morten Nørbo og Sara Birch Bekker.See omnystudio.com/listener for privacy information.

von Trotha, Hanswww.deutschlandfunk.de, BüchermarktDirekter Link zur Audiodatei

Lieske, Tanyawww.deutschlandfunk.de, BüchermarktDirekter Link zur Audiodatei

Sådan lyder opfordringen i Lars Skinnebachs nye digtsamling, 'Patriarken falder'. Citatet stammer fra et ældre technonummer, men kan sætningen ligefrem være løsningen på vores helt akutte klimaproblemer? Det taler vært, Nanna Mogensen med forfatteren om. Mennesket har nemlig gjort uoprettelig skade på planeten, fastslår rapport efter rapport. Hvor efterlader det os, og giver det mening at digte længere? Øko-poesiens fader, Lars Skinnebach giver sine bud i programmet, hvor lytterne også kan møde forfatter, Josefine Klougart, der er indstillet til DRRoman-prisen 2022, for 'Alt dette kunne du få'. I redaktionen: Nanna Mogensen og Diana Bach.

Over de næste uger interviewer vi de nominerede til Politikens Litteraturpris i Bogfolks studie. I denne uge har vi besøg af Josefine Klougart, der er nomineret for 'Alt dette kunne du få'.

Med to nomineringer til Nordisk Råds Litteraturpris har Josefine Klougart etableret sig som en af tidens væsentligste danske forfattere, senest med den anmelderroste roman "Alt dette kunne du få". Hun taler her med sognepræst Søren Fahnøe om, at give slip på ideen om, at kunne kontrollere alting og blot være tilstede i den konkrete verden. Som da hun på trods af sin store angst for at dø, oplevede en stor rolighed og lyst til at give slip da hun var faretruende tæt på at dø. Hun er stadig bange for at forlade denne verden, men det har givet hende en erfaring af, at det også kan være en rolig og næsten smuk oplevelse.Om sin ambition om at skrive bøger, hvor sproget kommer før fortællingen, siger hun: "Det er ikke sådan at jeg går rundt i tre måneder og tænker over hvilken historie verden har brug for... Jeg starter med et tomt dokument, og så skriver jeg fuldstændig frit, hvor jeg lader mig inspirere af alt muligt -  af erfaringer af skønhed." 

Kan litteratur ændre verden til det bedre? Og vise os vejen ud af naturkrisen? Det er spørgsmål, der er centrale for forfatter Josefine Klougart. Og hendes svar er ja. For Klougart er det at beskæftige sig med litteratur og kunst langt fra en navlepillende aktivitet. Det er tværtimod en handling, der kan forandre måden, vi erfarer verden på – og som dermed kan bidrage til at ændre den måde, vi behandler den på. For Klougart er nedvurderingen af det æstetiske et udtryk for en åndelig krise, der gennemsyrer vores kultur. Det er denne krise, der ligger til grund for mange menneskers manglende evne til at erfare deres egen forbundethed med naturen.  I denne podcast går Klougart i dialog med biolog Rasmus Ejrnæs og forlagsredaktør Jakob Sandvad om litteratur, kunst og det æstetiske for at finde ud af, om skønlitteraturen kan transformere vores tilgang til naturen i og omkring os. For har vi ikke mere end nogensinde før brug for en tænkning, der som poesien muliggør en dyb forståelse af verden?   Josefine Klougart er en prisbelønnet forfatter. Hendes seneste bog er den anmelderroste ‘Alt dette kunne du få' fra 2021. Hendes essays om natur er udkommet hos Extinction Rebellion, i Weekendavisen og antologien 'Connectedness'.  Rasmus Ejrnæs er biolog, vært på radioprogrammet ‘Vildspor' på Radio4 og seniorforsker ved Aarhus Universitet med speciale i naturbeskyttelse og biodiversitet. Jakob Sandvad er redaktør og forlagsdirektør for Forlaget Gladiator, hvor han blandt andet er redaktør på Josefine Klougarts bøger. Sandvad er cand.mag. i idéhistorie og dansk.

Da forfatter Josefine Klougart som bare 25-årig bryder igennem med romanen ‘En af os sover', bliver hun udråbt som litterær rockstjerne og til sin generations helt store stemme. I denne Mama-samtale fortæller Josefine om at vokse op med frie rammer, amning til hun er fire år og bare tæer i Mols Bjerge. Om at mærke 30-års krisen og lysten til at stifte familie banke på, da hun bliver forelsket og hurtigt bliver mor. Og om hendes nye roman “Alt dette kunne du få”, og hvordan det er svært at slippe kontrollen både i moderskabet og i kærlighedslivet.

COP26 er slut, og i knap 14 dage har topledere fra mere end 190 lande diskuteret de aktuelle klimaprognoser. Men for at forstå og handle efter de videnskabelige prognoser for klimaet, er vi nødt til at føle os mere forbundne med naturen. Og for at gøre det skal vi læse flere bøger. Det mener dagens gæst, Josefine Klougart, som er aktuel med romanen ”Alt dette kunne du få”. I romanen følger vi kvinden Barbara, som rejser tværs over landet hjem til Mols, hvor hendes far får foretaget en hjerteoperation, og romanen er fuld af detaljerede naturbeskrivelser. Men de er udelukkende skrevet ud fra Klougarts egen erindring af landskabet i sin opvækst i den bakkede landsdel, fortæller hun i programmet, og afslører, at det nærmere er en rejse til Schweiz i 2018 og hendes tre graviditeter i løbet af skriveprocessen, som har sat spor i romanen.See omnystudio.com/listener for privacy information.

I dagens Vildspor sender Rasmus live fra Bogforum i København, hvor han har inviteret forfattere Aksel Haaning og Josefine Klougart med til en samtale om, hvorfor alle siger de elsker naturen, men alligevel har så svært ved at give naturen plads til at folde sig ud på egne præmisser? De tager blandt andet afsæt i Klougarts roman ”Alt dette kunne du få”, så frisk fra trykken at blækket næppe er tørt endnu, og dykker også ned i Haanings nyudgivne storværk "Naturens Lys" om naturkærlighedens opblomstring og tilbageslag gennem Middelalderen. Medvirkende: Josefine Klougart og Aksel Haaning. Vært: Rasmus Ejrnæs. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Denne gang fortæller Josefine Klougart om sin nye bog ‘Alt dette kunne du få', om hvordan man skriver, og overskuer et værk, om naturen og mennesket selv og om, hvordan livet kan være en bjergbestigning med en evig bekymring for at falde.

Kommer kulturministeren for sent?: En række kulturordførere melder sig nu ind i koret af kritikere, der mener, at kulturministeren har handlet for sent, når hun først i forgårs meddelte, at ekspertgruppen for større arrangementer skal vurdere mulighederne for at gennemføre testarrangementer for et større publikum. Vi taler med kulturministeren og beder hende svare på, om initiativet kommer for sent. De Gyldne Laurbær: Litteraturprisen uddeles hvert år til en forfatter og en bog, som "vil vinde en plads i litteraturen, og som fortjener al den påskønnelse og opmuntring, som boghandlere og medhjælpere gennem denne manifestation kan bidrage til". Vi er med, når årets vinder bliver overrasket med prisen. Forfatterprotest: Fyrre forfattere er i dag samlet ved Christiansborg i København for at protestere over "politikernes katastrofale svigt af Danmarks vilde natur". Katrine Marie Guldager åbner arrangementet og bliver fulgt op af forfattere som Lone Hørslev, Kirsten Thorup og Josefine Klougart. Den sidstnævnte er med fra protesten og forklarer, hvorfor forfattere går ind i klimakampen. Værter: Karen Secher og Tore Leifer.

’Det kræver stor rummelighed af alle i et orkester, der har spillet sammen i 40 år,” siger Steffen Brandt i denne podcast. Desværre kræver det også en vis rummelighed hos dig, der gerne vil høre Brandt og Mediano Musics Jan Eriksen gennemgå TV-2’s 40 år lange historie. Trods flere tjek af det mobile optageudstyr, senest på Odden – Aarhus færgen på vej til Aarhus og under optagelsen, har det vist sig, at der var en fejl i den ene mikrofonlednings stik. Desværre den, der var tilsluttet Steffens mikrofon. Takket være en professionel lydproducers hjælp er det lykkedes at skabe et resultat, så Steffen Brandts stemme fremstår nogenlunde ok. Men ruderne er duggede i lydbilledet. I podcasten taler Brandt om alt det, der satte TV-2 i gang efter nogle år under navnet Taurus. Det handler om den minimalistiske elektropop-inspirerede musik og præcise tekster, om fremmedgørelse og måske en vis inspiration fra Bertolt Brecht, der opfandt begrebet fremmedgørelse – Verfremdung. Om frygten for fastholdelse, om den indre stemme, der trækker den anden vej, når det bliver for absolut eller alvorligt. Den utrolige trang til at opløse alvoren i humor. Om trilogien 'Beat', 'Nutidens Unge' og 'Rigtige mænd gider ikke høre mere vrøvl', der blev fundamentet for det TV-2, vi kender i dag. Om den evige længsel efter den uopklarede kærlighed, og om at tage sig sammen elske det nu, det Satans liv - og ansvaret, der følger med. Om at få hold op det svimlende styrt, der aldrig stopper, og som Brandt stadig forsøger at få hold på i sine tekster. Nogle gange med et resultat, så sangskriveren tænker, ”helt ærlig Steffen B, så klog er du altså heller ikke.” Undervejs optræder personer som Ib Rehné, Tomas Tranströmer, Per Højholt, Line Jørgensen, Ray Davies, Leonard Cohen, Karl Ove Knausgård, Josefine Klougart, Stine Pilgaard Daniel Dalgaard og Yahya Hassan med sin Kalashnikov, der inspirerede til sangen ’Stille og rolig søndag i Aarhus V’ på det nyeste TV-2-album 'Tæt trafik i Herning’. Og vi kommer selvfølgelig også omkring 'Den sidste turist i Europa', der udkom tidligere i år. Musikken: Ib Rehné, Cairo Pop (og kun pop) Bag duggede ruder Hele verden fra forstanden Line Jørgensen, Voldom Kærligheden overvinder alt Mere sympati på gaderne Rigtige mænd gider ikke høre mere vrøvl Stille og rolig søndag i Aarhus V Fald min engel Den sidste turist i Europa

Om romanen 'Om mørke' (2013) Hovedbiblioteket i København inviterer hver måned til et arrangement med 'Månedens forfatter', som holder et foredrag eller bliver interviewet fra scenen.

Er Skandinavia blitt synlig som en politisk og økonomisk mulighet igjen? Norsk, svensk og dansk er mest som dialekter av samme språk å regne. Den nordiske samfunnsmodellen fins fortsatt, og forener oss. Skavlan, Broenxyz og andre fenomen i en ny teknologisk mediealder har risset opp mulighetene for en sterkere skandinavisk offentlighet. Kultursamarbeidet er rimelig utviklet, det Stavangerbaserte Pelikanen forlag utgir danske Josefine Klougart på originalspråket – i Norge. Knausgård regnes vel mer som skandinavisk enn som norsk forfatter? Kalmarunionen bestod mellom 1397 og 1523 og forente kongerikene Danmark, Norge og Sverige, foruten finske områder under svensk herredømme, samt Færøyene, Island og Grønland. Kalmarunionen var en personalunion og et valgmonarki som fungerte mer som en føderasjon. Bølger av skandinavisme har seinere rullet over Norden både i 1864 og etter krigen, i 1949. Mange mener at en ny bølge av skandinavisme er på gang nå i det 21. århundret. Hva består den i så fall i, hva trengs for å forløse den, hvordan kan vi bidra til å utvikle det skandinaviske og nordiske samholdet i framtida?

Nio författare, internationella som svenska, och en konstnär medverkar i projektet Grannar - en serie med nio noveller samlade i en box. Möt en handfull av de medverkande, i ett fritt virvlande samtal kring projektet och dess tema. Vad är grannar, är det främling, vän eller fiende? Medverkande: Kjell Westö, Elsie Johansson, Aris Fioretos, Augustin Erba, Karin Mamma Andersson och Josefine Klougart. Samtalet leds av författaren Augustin Erba. Uppläsning: Ingemar Fasth. Övriga medverkande i projektet: Lydia Davis, Merethe Lindström, Lars Norén och Kim Thúy.

Forfatteren Josefine Klougart fortæller om sin roman "Om mørke”. Lyrisk prosa bl.a. om forholdet mellem mand og kvinde, og udsyn der ændrer sig, alt efter om det ses i mørke eller lys. Lån bogen på Københavns Biblioteker

I denne episoden kan du høre Josefine Klougart og Kjersti Skomsvold snakke om Klougarts roman Om mørke. Samtalen fant sted 15. april 2015.   Litteraturhusets podkast presenterer bearbeidede foredrag og samtaler fra Litteraturhusets program. Musikk av Apothek. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Författaren Johanne Lykke Holm är aktuell med Natten som föregick denna dag. Mona Masri träffade henne hemma i Köpenhamn för att prata om syskonrivalitet, otäcka barn och hur man skriver som en häxa. "Det är en fruktansvärd sak att vara ett barn". Så lyder den enda rad som utgör baksidestexten på Johanne Lykke Holms hyllade debutroman "Natten som föregick denna dag". I den följer vi en 13-årig flicka som skriver dagbok under ett års tid; hon bor i ett hus utanför ett samhälle tillsammans med sin mamma och vackra syster Cosima. Flickans enda vän är hästen Elektra. Johanne Lykke Holm har tidigare översatt flera av de stora unga danska författarna som Yahya Hassan, Josefine Klougart, Maja Lee Langvad, dessutom driver och undervisar hon på författarskolan Häxskolan vid Göteborgs Universitet, en kurs som fokuserar på feministisk litteratur. P1 Kulturs Mona Masri träffade henne i lägenheten i Köpenhamn för att prata om syskonrivalitet, otäcka barn och hur man skriver som en häxa...

Det kan lyde mærkeligt at døden skulle være et vigtigt holdepunkt i tilværelsen, men professor i psykologi ved Aalborg Universitet, Svend Brinkmann, taler blandt andet med forfatter Josefine Klougart om hvordan døden sætter livet i perspektiv, og burde kunne binde verden sammen som vores største fælles grundvilkår. Svend Brinkmann har modtaget DR's formidlingspris, Rosenkjærprisen, og afslutter med dette program sin undersøgelse af nogle af livets vigtigste holdepunkter. Tilrettelægger: Anne Kjær.

Josefine og Sofie Amalie Klougart er søstre. Josefine er forfatter, Sofie Amalie er fotograf. I programmet taler vi med dem om vandrepinde, efternavne, Wikipedia, diskoteker i provinsen og meget mere.