Podcasts about karlshamns

Häkterska samlingen – en dold skatt i Karlshamn På Ågatan i Karlshamn fanns en gång ett litet hotell där alla väggar var täckta av konst. Här hängde verk av Carl Kylberg, Olle Olsson Hagalund, Sven X:et Erixson, Halmstadgruppen och C.F. Hill, såväl som av mindre kända eller okända konstnärer. De flesta av dem hade bott på hotellet, välvilligt behandlade av hotellets ägare Elise Häkter. Hon var inte bara konstälskare utan även -samlare och testamenterade sin samling om runt 400 verk till Karlshamns museum. Där finns den sedan hennes bortgång i mitten av 1960-talet. Häkterska samlingen är en sällan visad och för allmänheten mer eller mindre okänd skatt. Under några veckor i april 2025 fanns dock chansen att se några av verken på Karlshamns konsthall. Urvalet var gjort av Tommy Rönneholm. Susanne Skog träffade honom och fick en introduktion till samlingen, och en bild av Elise Häkter, hennes tid och hennes hotell. Avsnittsinformation Produktion: Susanne Skog Musik: Jesper Norda

Love Antell är verksam konstnär, illustrator och musiker, han deltog i 2024 års upplaga av det konstnärliga residenset AIR Blekinge. Uppdraget handlade om att arbeta med konstnärliga perspektiv på Karlshamns kommuns översiktsplan utifrån sin konstnärliga praktik. Love Antell har utgått från visionsbilder i stadsbyggnadsprojekt som grundmaterial. I en översiktsplan förkommer de som ett slags frusna ögonblick från en framtid som ännu inte har skett. Vad kan de berätta för oss om villkoren för planeringen av våra livsmiljöer? Och hur mycket styr ekonomin dessa visioner? En del av bilderna är AI-genererade, utifrån fotodokumentation och text-promptar. Andra bilder utgår från illustrationer som har överförts till skulpturala objekt i cortenstål och emaljerad plåt, utplacerade digitalt på olika ställen i Karlshamn. Hans svar blev en såväl virtuell som faktisk promenad genom ett Karlshamn fyllt av alternativa visuella inslag. Här berättar han om tankarna bakom sitt arbete med att skapa bilder som vränger på tid och rum och formulerar minnen av ett möjligt kommande Karlshamn. AIR Blekinge drivs av Konst i Blekinge / Region Blekinge, 2024 års upplaga av residenset utvecklades och genomfördes i nära samarbete med Karlshamns kommun.

Om natten vill jag se med mina öron Vem borde en medborgardialog omfatta? Var går gränsen? Mellan människa och människa, mellan människa och djur, eller rent av växter? Och om vi önskar ett perspektiv som sträcker sig utöver våra egna gränser, hur kan vi då gå tillväga? Frågor som dessa har lett ljudkonstnären Jan Carleklevs arbete i Karlshamn under hösten 2024. Jan Carleklev var en av konstnärerna som deltog i 2024 års upplaga av det konstnärliga residenset AIR Blekinge. Uppdraget handlade om att arbeta med konstnärliga perspektiv på Karlshamns kommuns översiktsplan utifrån sin konstnärliga praktik. Hör honom berätta om sina idéer och möten med bland andra en stadsekolog, fladdermöss och ett gäng femåringar på vägen mot att visa hur förskjutningar av perspektiv kan ge nya tankar inför framtidens stad: För vem ska den egentligen vara? AIR Blekinge drivs av Konst i Blekinge / Region Blekinge, 2024 års upplaga av residenset utvecklades och genomfördes i nära samarbete med Karlshamns kommun.

Nu tar socialsekreterare i Helsingborg hjälp av generativ AI för att både spara tid och göra ett bättre arbete. Samtidigt har Karlshamns kommun valt att stoppa all användning av samma teknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom att använda sig av generativ AI kan 20 tjänstemän i Helsingborg nu underlätta sitt arbete genom att låta den nya tekniken skriva ner samtalet och också göra en sammanställning. Istället kan socialsekreterarna ägna mer tid till själva samtalet.I Karlshamn har man tills vidare valt att pausa all användning av generativ AI för de kommunanställda.”Skrivandet har alltid tagit så lång tid så man har alltid varit efter.” Marie Cederberg har jobbat som socialsekreterare i 20 år, numera sakkunnig inom socialtjänsten i Helsingborgs kommun”Vi tror att AI kommer att frigöra mycket tid som kan läggas på att utföra det sociala arbetet.” Martina Avasoo-Barte, innovationsledare vid socialförvaltningen i Helsingborg”Vi vill få koll på rättsläget och informationssäkerheten runt AI för att kunna föra in det på ett arbetsrättsligt sätt. Det finns möjligheter att personuppgifter läcker när man för in de i de här modellerna.” Martin Blomqvist, IT- och Digitaliseringschef i Karlshamn”Man ska inte springa för fort utan först ställa sig frågorna: på vilket sätt det här kan innebära effektivitet och vilka kostnader det medför.” Katarina Hillertz, IT-jurist ”AI har en enorm potential men det finns också många sätt som man kan göra det här dåligt på, något som kan underminera allmänhetens förtroende för den här teknologin.” Karim Jebari, filosof och forskare vid Institutet för framtidsstudier”Vissa beslut kan vi överlämna till den digitala tekniken och vissa beslut är det viktigt att människor fortfarande fattar.” Lupita Svensson, docent i socialt arbete på socialhögskolan vid Lunds universitetProducent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

I detta avsnitt samtalar vi om vilken kunskap om kommunens verksamhet, vilket som behövs för att kunna prioritera och fatta bra beslut. Vi diskuterar också hur man kan jämföra sig med andra kommuner. Medverkande: Lena Langlet, SKR, Per -Ola Mattson, oppositionsråd Karlshamns kommun, Christine Feuk, SKR, Maria Price, RKA Samtalsledare: Nils Munthe, SKR 

I slutet av februari 2022 hade konstnären och keramikern Elisabet Svensson just inlett arbetet inför en utställning på Karlshamns konsthall, när Ryssland inledde sitt fullskaliga anfall på Ukraina. För henne, och kollegan Lotten Pålsson, föll alla dittillsvarande planer ihop. När utställningen så småningom öppnade var det med en helt annan samling verk: mycket svart, och mycket skört. Om den processen, och om sitt arbete i stort, berättar Elisabet Svensson i detta samtal med Susanne Skog. Elisabet Svensson fick Blekinge-Stay-at-Home-Art-Residency som en del av Konst i Blekinges arbete med att stödja konstnärerna under pandemin.

Emina Kovacic (Stadsbyggnadschef/ Stadsarkitekt i Karlshamns kommun Ordförande i Sveriges Arkitekter 2021-2022)Vi pratar om:-Arkitekturgalan 2022 med tema förändring-Ledarskap-Vad ska arkitekter sluta göra?-Vad ska arkitekter börja göra mer?Enjoy your listening. Let's connect and talk further about this episodeMustafa Sherif LinkedinVisit Mustafasherif.com for collaborations and nominations or just email me at info@mustafasherif.comKeep Up the Good Work.Keep Loving Cities❤️️.Follow Urbanistica and let's get in touch:Urbanistica InstagramUrbanistica FacebookUrbanistica Youtube channelThanks to Urbanistica Podcast partner AFRY.AFRY is an international engineering and design company providing sustainable solutions in the fields of energy, industry and infrastructure. Read more about AFRY https://afry.com/en See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En av huvudpunkterna i januariavtalet 2019 var att reformera Arbetsförmedlingen och låta externa aktörer ”rusta och matcha” arbetslösa mot utbildning och arbete. Tidigare i höst deklarerade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark att reformeringen fortsätter trots att januariavtalet inte längre finns i dess ursprungliga form. Men fortfarande återstår centrala frågor kring utformningen, bland annat vilken roll kommunerna ska spela i den framtida arbetsförmedlingen. Medverkande Anders Forslund, professor i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) Patrik Hellberg, utbildningsdirektör på AcadeMedia Eductus AB Maria Mindhammar, generaldirektör Arbetsförmedlingen Eva Nordmark, arbetsmarknadsminister (S) Valdemar Rusch, verksamhetschef för arbetsmarknad på Karlshamns kommun Martin Ådahl, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet Samtalet leds av Mikael Witterblad, forskningschef på SNS.

De senaste veckorna har det rapporterats om nya rekordpriser på el och om hur det oljeeldade kraftverket i Karlshamns körs på en nivå som man måste gå tillbaka till vintern 2011 för att hitta en motsvarighet till. Men elkrisen är inte bara en svensk företeelse. I Spanien demonstrerar människor på gatorna mot höga elpriser och i Storbritannien talas det om den värsta energikrisen sedan 1970-talets oljekriser. Vad beror krisen på, äventyras klimatomställningen och riskerar höga elpriser att bli ett nytt europeiskt normalläge? Svend Dahl diskuterar med Simon Wakter, konsult inom energiförsörjning, Louise Eklund, regionråd för Liberalerna i Region Skåne och en av de politiker som var först med att uppmärksamma risken för elbrist i södra Sverige, samt Ellen Gustafsson, miljö- och klimatansvarig på Timbro.

I veckans avsnitt hör vi om EU:s mål att förbjuda nya fossilbilar 2035 som stött på patrull i Skodans hemland. Och nu när det blivit kallare har Karlshamns oljekraftverk puttrat igång och elpriserna skjutit i höjden. Vad säger man om det? Och så går åsikterna isär bland programledarna om Mercedes explosion av nya elbilar medan alla är överens om att Honda – ja, vad är det egentligen Honda har gjort?

Succepodden är på resa och färden går till Blekinge. Karlshamns GK (som passande nog ligger i Mörrum) besöks i första av 3 avsnitt om golf i Blekinge. Mycket nöje!Johan och JensTips/ris/ros mottages tacksamt! jens.vagland@gmail.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Tigleth Malkey är riksevangelist för Pingst och predikar om ett himmelskt perspektiv som kan ge tröst. En gudstjänst från Karlshamns pingstförsamling. Tigleth Malkeys predikan kan du lyssna på separat eller ladda ned. Vers 1 sa: Därefter såg jag, och se: en dörr stod öppen i himlen...och det var som att Gud sa till honom "Hey, har du en dålig dag? En tuff säsong? Kom hit upp... kom... och få himlens perspektiv på vad som verkligen pågår i den osynliga världen när du har en dålig tid." Och genom Guds nåd fick Johannes se paradiset, himlen. Han fick se tronen och han hörde hur änglar talade, hur martyrer vädjade inför Fadern, han hörde lovsången och hur serafer sjöng, han såg pärlliknande dörrar, gator av guld och kristallklart vatten. Han hörde ljuden, såg färgerna och kände smakerna av himlen.  Det han såg var inte något i hans fantasi, utan han togs till en fysisk plats, för himlen finns på riktigt. Himlen är därmed inte en sentimental dröm, det är inget sinnestillstånd och något prästen hittar på för att trösta människor som sörjer. Om himlen inte är sann, då vore hela Bibeln en lögn. Ur predikan Medverkande: Tigleth Malkey, predikant Stanley Karlman, gudstjänstledare Gunilla Gustafsson, textläsning Oscar Jönsson, trummor Alf Nilsson,bas John Nilsson, gitarr Liam Appelqvist, gitarr Daniel Hörberg, piano Martha Hörberg, sång Alma Flink, sång Mia Jönsson, sång Mats Jönsson, sång Text: Uppenbarelseboken 4:1-2 SFB15 Musik: Saliga visshet (Psalm 259) Bara Du Gud Låt det vara Jesus Bygger mitt liv Jag vet vilka tankar Du har för mig Kom Jesus kallar Våra ögon har sett Herren Producent Marianne Greip Tekniker Magnus Larsson och Magnus Walfridsson Sveriges Radio Kronoberg liv@sverigesradio.se

Dödgrävarna måste ta sig igenom Karlshamns berömda djurpark. Hur ska det gå!? Vilka faror lurar i mörkret?

Dödgrävarna måste ta sig igenom Karlshamns berömda djurpark. Hur ska det gå!? Vilka faror lurar i mörkret?

Dödgrävarna måste ta sig igenom Karlshamns berömda djurpark. Hur ska det gå!? Vilka faror lurar i mörkret?

Dr Ernst Westerlund i Enköping sades kunna bota också de allra svårast sjuka. Det var till honom Algot Johansson sökte sig till när han blev sjuk borta i Amerika. Ett tillfälle i livet när man verkligen behöver hjälp är när sjukdomen drabbar. Det är då man griper efter halmstrån och kan resa hur långt som helst för att söka bot eller hjälp.Så var det för den unge Algot Johansson som kom från byn Norje i närheten av Sölvesborg i Blekinge. 17 år gammal åkte han, ung och förhoppningsfull till Amerika för där starta sitt vuxna liv.Hemma lämnade han sex syskon, sin far Johan Trulson och mor Emelie Johansson. Och det var till föräldrarna han skickade sitt allra första vykort.New York den 24 juni 1913 Älskade föräldrar Jag ska nu i en hast skriva några rader till eder och låta eder veta att vi har kommit i land men har haft ett svårt väder under den långa resan. Snart får jag väl möta Einar. Jag får nu sluta för denna gång. Många kära hälsningar till eder alla av eder son AlgotDet här vykortet skickade Algot strax efter att han kom till Amerika och New York 1913. Han var 17 år gammal och följde i sin bror Einars fotspår som rest över Atlanten några år tidigare.De båda bröderna kom att arbeta som jordbrukare i Illinois och skickade som så många andra emigranter hem små hälsningar till familjen hemma i Sverige. Illinois den 11 november 1918 Dear syster I en hast skall jag sända dig ett kort (vykort) till svar på ditt som jag bekom för ett par dagar sedan. Jag mår bra. Hoppas att ni gör detsamma. Varmt är det varje dag så man kan stekas nästan. Hälsningar till eder alla. I hast AlgotKortet som Algot skickade till sin syster visar två broar med gröna åkrar och ängar i bakgrunden från den lilla staden Monmouth i Illinois där han bodde. Han var 23 år gammal och skrev att hälsan var bra. Men så skulle det inte förbli länge till, för bara två år senare reser han hem till Sverige för att söka hjälp.Algots sentida släkting Karin Henriksson har genom samlade dokument och forskning kartlagt Algots liv för att se varför han kom tillbaka till Sverige.- Anledningen var att han inte kände sig riktigt kry. Så han kom hem och då hade man hört talas om Enköpingsdoktorn som även kallades Mirakeldoktorn och det var ju Dr Ernst Westerlund, berättar Karin Henriksson.Algot reste till Enköping, men där blev ingen bot. Han fick piller för svaghet och blodbrist, ett allmänt piller tror Karin. Och eftersom man inte visste vilken sjukdom han hade fanns nog inte mycket att göra.Algot återvände sedan hem till Norje som ligger i Ysanes församling.Karin har en liten anteckningsbok som Algot ägde. Bland annat har Algot skrivit biljetter från Stockholm till Enköping 6 kr.I den lilla tummade anteckningsboken som Algot ägde skrev han förutom biljettpriset till Enköping också den ordination som Dr Ernst Westerlund eller Mirakeldoktorn gav honom.Tidigt till bädd Sent stiga upp En timmes vila mitt på dan Äta utan salt och sprit Hålla på för två år om anfall fortfarMen det kanske inte var så enkelt för Dr Westerlund att bota Algot, även om han i folkmun kallades för Mirakeldoktorn.Strax efter besöket i Enköping så faller Algot handlöst ned på gården i sitt barndomshem. Och sentida släktingen Karin Henriksson har tagit fram ett fotografi som visar platsen.- Det var på den här gårdsplanen han föll och så forslades han mad hästdroska till Karlshamns lasarett. Algot gick bort ganska snabbt när han kom till sjukhuset. Där konstaterade att han hade en hjärntumör.Mirakeldoktorn Ernst WesterlundAlgot var inte ensam om att söka hjälp hos den kände Dr Westerlund i Enköping. Vid den här tiden gick ryktet om hans mirakelkurer långa vägar.Och än i dag vårdar man hans minne i Enköping. Inte minst i den Westerlundska gården där han bodde och arbetade. Utanför dörrarna passerar man två stora rosengeranium, krukväxten som fått namnet Dr Westerlunds blomma för att han brukade förorda att man skulle ha just den här väldoftande blomman i sitt hem.På nedre våningen hade Dr Westerlund sin mottagning och där träffar vi hans barnbarnsbarn Kristian Lundeberg.- Här satt doktorn i den ena stolen, och patienten mitt emot. Dörren in till rummet vad madrasserad så att ingen skulle behöva riskera att bli lyssnad på. Och i den stora salen utanför satt folk i trevliga salongsmöbler och väntade på sin tur.- Doktorn tilltalade patienterna med vi för att skapa samhörighet med patienten, berättar Kristian Lundeberg. Men några mirakler tror han inte att doktorn åstadkom. -Jag tror inte det, skrattar han. Jag kan inte förklara varför de överdrev sådär.- Men doktorn var duktig på att få folk att använda sina egna inneboende krafter, tror Lundeberg.Doktor Ernst Westerlund kom som relativt nyutbildad läkare till Enköping när han fick tjänsten som stadsläkare där. Men ganska snart började ryktet om honom spridas och människor kom i hopp om att bli friska, det sägs att han periodvis kunde ha uppemot 350 patienter. Det kom patienter av alla slag, rika och fattiga, unga och gamla, men det var en grupp som han tog sig an på ett sätt som få andra läkare vid den här tiden gjorde, det berättar Kerstin Maurd som är ordförande i det livaktiga Westerlundssällskap som finns idag.- Kvinnor som hade lite psykiska besvär, vid den här tiden avfärdades man ofta och kallade deras problem för underlivslidande. Men doktor Westerlund tog dessa patienter på samma allvar som dem med fysiska krämpor, och hittade metoder för att kunna hjälpa också de patienterna. - Han var en människovän som tog sig tid att se till hela människan. Läkare och sköterskor idag brukar tycka att han var väldigt modern. Doktor Westerlund delade väldigt sällan ut recept på mediciner, däremot gav han folk vad han kallade regimer en samling regler om hur de skulle leva in i minsta detalj under en viss tid. Hur många steg de skulle promenera, vilken väg de skulle ta, vad de skulle äta och hur mycket och när de skulle sova. Och det gällde att följa de order man fått. Det berättas om en ung kvinna som han påträffade lite längre bort än regimen sagt, hon ville visa sig duktig och gå lite längre, men hon fick sig en skrapa, av doktorn.En viktig del i behandlingen blev också att sätta patienterna i arbete, i ordentligt, fysiskt arbete.- Han var ju känd för att han skickade patienter till olika hantverkare i stan för att utföra arbete åt dem, berättar Kristian Lundeberg, och tar exemplet med en patient som skickades till bagaren för att skrapa plåtar men som fick veta att det inte behövdes. Då ska jag prata med dem, sa doktor Westerlund, och nästa dag när patienten kom dit så behövdes plåtarna skrapas. -Antagligen ville doktorn att folk skulle sluta fundera på sig själva och tänka bort självupptagenheten, tror han.Det verkar som att stora delar av Enköping var engagerade i behandlingen av de sjuka som sökte upp doktor Westerlund.Det fanns två hotell i den lilla staden, som härbärgerade nya patienter, och droskor som körde dem fram och åter. Stadens hantverkare och näringsidkare fick alltså vänja sig vid att det plötsligt dök upp patienter hos dem som hade fått doktorns order på att utföra vissa arbeten, inte sällan enkla jobb. Det berättas om en fin dam som hade en husjungfru med sig som fick skicka iväg henne och själv göra de sysslor som skulle utföras.Men den största prägeln på den lilla staden satte nog ändå de många sjukhemmen. Ernst Westerlund var bestämd på att hans patienter mådde bäst av att behandlas i hemlik miljö, och därför såg han till att inrätta sjukhem i massor av privathem. Westerlundska sällskapet har försökt att lista ut i vilka hus de fanns och på en av väggarna i hans gamla mottagning sitter en karta full med röda prickar som allihop markerar var det fanns sjukhem. Och det är många prickar, det fanns mellan 45 och 50 privata sjukhem runt om i staden.- Och det fanns sjukhem på landet också, berättar Kristian Lundeberg. Alkoholister och andra besvärliga patienter hyrde han ofta in hos sina släktingar utanför stan.På väggen i ett av rummen hänger ett tidningsurklipp från Svea Illustrerad veckotidning nr 1 1887:Få läkare torde som doktor Westerlund förstå konsten att från första ögonblicket ingiva förtroende. Men den noggrannhet, med vilken han gör sina undersökningar samt den klarhet och bestämdhet som känneteckna hans ordinationer egenskaper som ju flere av vår utmärkta läkarkår besitta förenar han dock ett visst något i blicken, som gör, att patienten känner sig fullkomligt genomskådad och omedvetet inom sig tänker; han ser tydligt hur det står till och skall något kunna hjälpa mig så är det om jag följer hans ordinationer. Och denna tillit gör att patienten gärna underkastar sig hans föreskrifter, huru stränga de ock stundom synas vara.Svea illustrerad veckotidning nr 1 1887Kristian Lundeberg träffade aldrig sin mammas far, han dog innan Kristian föddes. Men trots att doktorn var en sådan superkändis i sin tid, så talades det sällan om hans betydelse när Kristian växte upp. - Det var inte förrän jag som vuxen flyttade till Enköping kom att förstå hans storhet och det är klart, lite stolt är man ju ändå, skrattar han.Apotek och mediciner förrDr Westerlund lämnade förvånansvärt lite dokument efter sig. Det sägs att han hade ett fenomenalt minne och kanske höll han sitt arkiv i huvudet.På så sett är ren tur att vi vet vad Algot Johansson fick för ordination av Dr Westerlund.På apotekarsocieteten i Stockholm finns ett museum där man bevarat föremål från gamla apotek. Och bland pillerburkar och bruna flaskor träffar vi apotekaren Bo Ohlson som säger att Algot Johansson levde i en brytningstid när det gäller mediciner.- Algot föds ju sista åren på 1800-talet, och precis då, 1886, har man släppt det första helt konstgjorda läkemedlet vilket var ett medel mot feber som fortfarande förekommer.Bo Ohlson berättar att det framförall är i Tyskland och England som börjar få läkemedelsfabriker vid den här tiden. 1898 gör man det som kommer att kallas Aspirin, det som vi idag känner som Magnecyl, Treo mm.I den svenska farmakopén, som var en officiell samling av föreskrifter om framställning av läkemedel kommer i sin åttonde upplaga 1901, när Algot är sex år gammal, och där beskrivs det första konstgjorda ämnet som används vid läkemedelstillverkning. Så Algot föds mitt i en brytningstid, berättar Bo Ohlson.Tidigare användes framförallt växter, ca 70%, som läkemedel. Förutom det används också animaliska produkter, men inte lika mycket som tidigare.- De värsta grejerna med kraniemossa, rävlunga och gäddtänder har försvunnit. Kvar finns däremot spanskfluga som är en insekt, en skalbagge. Även salter och ädelstenar maldes och användes.Men det fanns också konkurrens mellan apotek. Bo Ohlson förklarar att det vid den här tiden framförallt fanns apotek i de större städerna som Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Norrköping, Linköping och några till.- Varje apotek var sin egen affärsenhet och konkurrerade. Även smutskastning förekom där anonyma insändare skrev i lokalpressen h kriterade närliggande apotek.Men hur är det då med bevarade dokument. Kan man spåra vem som fick en viss medicin? Bo Ohlson svarar att det i stort sett inte finns någon möjlighet till det, om inte det finns någon enstaka bunt sparad och inlämnad till något arkiv. Eller i det fall där en forskare i Vadstena funnit vilka mediciner som delades ut till drabanterna till Karl den XII.1663 slår sig några läkare i Stockholm samman och skapar ett sällskap, ett kollegium. De blir uppmärksammade av Kungliga administrationen och får en sorts myndighetsstatus, utan att egentligen vara det, berättar Bo Ohlson.Och det blir starten av det som senare blir Sundhetskollegium, Medicinalstyrelsen, Socialstyrelsen och Läkemedelsverket.Ett uppdrag som de får är att inspektera apoteken och det är fantastiskt att beställa fram handlingar från Collegii medici på Riksarkivet i Stockholm berättar Bo Ohlson.- Vissa år är uppåt en sjättedel av handlingarna protokoll från apoteksvisitationer. Där går man igenom i detalj vad som fanns i apotekens lager, hur bra det var skött, om råttorna varit där och insekter angripit.Det hände att apotek var så vanskötta att innehavarna var blir förbjudna att  apotek.  Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Viktor Åsberg och Patrik Paulsson slaktband@sverigesradio.se

JOURNALIST, FÖRFATTARE. I sitt Sommarprogram berättar Karin Bojs om vägen till journalistyrket, och utforskar vårt gemensamma arv och våra kopplingar till neandertalare, men även sitt egna familjearv. Karin Bojs bjuder även in arkeologen och musikern Francis Gill som spelar på en svanbensflöjt som är rekonstruerad efter fornlämningar från istiden. Hon pratar om kreativitet och hur den ofta har en mörk baksida, med psykiska sjukdomar som följd. Hon kopplar sin egen kreativitet till just psykiska sjukdomar i hennes familj.En familj vars resa hon reflekterar över, och hur lyckan kommer och går: hur hennes familj ena stunden har en egen bondgård, och i nästa får en av medlemmarna sitta i Karlshamns fästning och slutar sitt liv urfattig: Ibland går det upp, ibland går det ner, säger Karin Bojs.Om Karin BojsTilldelades Augustpriset 2015 för årets bästa fackbok: Min europeiska familj de senaste 54 000 åren, i vilken hon söker sig bakåt i Europas och sin egen släkts urtida historia med hjälp av arkeologiska fynd och dna-vetenskap. Var under många år Dagens Nyheters vetenskapsredaktör och har även skrivit böckerna Vikten av gener och Syra själv, om konsten att syra grönsaker.Hedersdoktor vid Stockholms Universitet för att hon på ett "spännande och kunnigt sätt gett naturvetenskapen en framträdande plats i Dagens Nyheter". Har också fått Ingenjörsvetenskapsakademiens mediepris och Kunskapspriset av Nationalencyklopedin.Startade den svenska sektionen av pressfrihetsorganisationen Reportrar utan gränser. Utbildad bagare, har arbetat i tio år på olika bagerier och konditorier i Göteborg.Producent: John Swartling