POPULARITY
Häkterska samlingen – en dold skatt i Karlshamn På Ågatan i Karlshamn fanns en gång ett litet hotell där alla väggar var täckta av konst. Här hängde verk av Carl Kylberg, Olle Olsson Hagalund, Sven X:et Erixson, Halmstadgruppen och C.F. Hill, såväl som av mindre kända eller okända konstnärer. De flesta av dem hade bott på hotellet, välvilligt behandlade av hotellets ägare Elise Häkter. Hon var inte bara konstälskare utan även -samlare och testamenterade sin samling om runt 400 verk till Karlshamns museum. Där finns den sedan hennes bortgång i mitten av 1960-talet. Häkterska samlingen är en sällan visad och för allmänheten mer eller mindre okänd skatt. Under några veckor i april 2025 fanns dock chansen att se några av verken på Karlshamns konsthall. Urvalet var gjort av Tommy Rönneholm. Susanne Skog träffade honom och fick en introduktion till samlingen, och en bild av Elise Häkter, hennes tid och hennes hotell. Avsnittsinformation Produktion: Susanne Skog Musik: Jesper Norda
/UTDRAG UR EXKLUSIVT AVSNITT FÖR TIDNINGEN FLAMMANS PRENUMERANTER/ Kulturtidskrifterna tillför samhället gemenskap, mångfald och fyller en folkbildande funktion. Samtidigt minskar läsandet och kulturtidskrifterna har blivit allt mindre synliga i offentligheten. Nu har Tidöregeringen inlett nedskärningar i kulturstödet. Först ut att få hela stödet indraget var den anarkistiska tidningen Brand. Varför är kulturen ett sådant hot för dagens höger? Hur kan kulturtidskrifterna ta plats igen? Skribenten och översättaren John Swedenmark gästar Apans anatomi för att prata kulturtidskrifternas historia och framtid. Läs/hör mer: Susanne Skog och John Swedenmark: Folkbildningsoperan https://www.radioart.se/copy-of-tidigare-f%C3%B6rest%C3%A4llningar/ John Swedenmark: Kritikmaskinen http://www.ruin.se/butik/kritikmaskinen-och-andra-texter-av-john-swedenmark/ Mathias Wåg: Anarkisttidningen som enade extremhögern https://www.flamman.se/anarkisttidningen-som-enade-extremhogern/
En dag i slutet av maj 2023 begav sig ett litet sällskap ut för att gräva efter lera runt om i Blekinge. Med på expeditionen fanns tre konstnärer och konsthantverkare: Anna Jarnestad, Haidar Mahdi och Alexander Krohn, alla med leran som centralt material i sin praktik. Därefter följde ett utforskande arbete med den lera som grävdes fram den där dagen. Jarnestad, Mahdi och Krohn presenterade sina arbeten förra hösten - men experimenterandet löpte vidare, nu med mer fokus på lera från Karlshamn med omnejd. Susanne Skog fångade de tre konstnärerna mitt i ett pågående samtal dagen innan akt två av detta leriga projekt presenterades på Lokstallarna i Karlshamn i början av december 2024. Lyssna gärna också på podden om första delen projektet: #82 Leran i den blekingska myllan – Går den att använda till konst och bruksföremål? : : : Arrangörer av projektet Gräv där du står: Konst i Blekinge, Slöjd i Blekinge, Kulturarv Blekinge i samarbete med Blekinge museum
”Jag har alltid att konst som en nödvändig onödvändighet”, säger konstnären Elin Wikström. Hon arbetar främst med performativ gestaltning och interventioner där hon engagerar sig i världen utanför det som brukar utgöra konstens sfär. Varje verk börjar i en frågeställning som utvecklas till en lärosituation för henne själv såväl som för alla andra som på olika sätt blir del av processen, alltid i nära dialog med det sammanhang där verket utspelar sig. Elin Wikström är uppvuxen i Karlskrona. Numera bor hon i Göteborg men är verksam runt om i Sverige såväl som internationellt. Här möter vi henne när hon precis lagt sista handen vid ett verk som hon ägnat sig åt under sommaren 2024, i ett samtal med Susanne Skog. Poddproducent: Susanne Skog Foto: Denis Romanovski Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge
# 83 Michael Johansson – Sky´s the Limit En stege av ett något ovanligt slag – så skulle man kunna beskriva konstnären Michael Johanssons nya verk vid Blekingesjukhuset i Karlskrona, som är placerat i anslutning till avskedsrummet. Som så ofta när det gäller hans konst handlar det om vanliga föremål som vi alla känner igen från vår vardag, som har fått sitt användningsområde och sin betydelse förändrad i någon riktning. Kring detta – sakernas förskjutna tillstånd – kretsar detta samtal, där Susanne Skog träffar Michael Johansson inför installationen av verket ”Sky´s the Limit”. ”Grundidén för verket är att skapa en stege som inte helt räckt till, men där ett pussel av vardagsföremål i överkant utgör en förlängning som leder till att stegen når längre. Eftersom ett sjukhus är en plats dit ofta folk som kommer känner sig överväldigade, eller begränsade, vill jag med verket inge en känsla hopp. Att oavsett om du känner att du tagit så långt det är fysiskt möjligt, finns det alltid sätt att ta sig vidare. En stege är något alla sett förut och vet vilken funktion en stege har. Den vertikala formen ger verket en bra startsträcka form-, volymmässigt och konceptuellt. Vardagsföremålens symbol¬värde blir här att, man får ta vad man har tillgång till för att ta sig dit man måste. Självklart finns det också en koppling mellan verkets strävan uppåt med närheten till avskedsrummet.” // Michael Johansson
#78 AIR BLEKINGE – ANDREJ POLUKORD AIR Blekinge är ett konstnärsresidens som drivs av Konst i Blekinge och Kulturcentrum Ronneby konsthall. Residenset har ett Östersjöperspektiv och fungerar som ett kreativ och konstnärlig katalysator både för de deltagande konstnärerna och för regionala samarbeten. Konstnären Andrej Polukord från Litauen, var en av konstnärerna som deltog i årets upplaga av det konstnärliga residenset. Han tillför ett unikt perspektiv genom sina performativa projekt ”Wood Statues”. Hans verk rör sig kring teman som natur och miljöfrågor. Han berör allvarliga teman men ofta med ett stråk av humor. Andrej är verksam i Vilnius, Litauen. Lyssna till samtalet med Susanne Skog och reflektioner över residensvistelsen under AIR Blekinge.
#76 AIR BLEKINGE – OTALT Sara Falkstad and Helene Karlsson AIR Blekinge är ett konstnärsresidens som drivs av Konst i Blekinge och Kulturcentrum Ronneby konsthall. Residenset har ett Östersjöperspektiv och fungerar som ett kreativ och konstnärlig katalysator både för de deltagande konstnärerna och för regionala samarbeten. Konstnärerna Sara Falkstad och Helene Karlsson var två av konstnärerna som deltog i årets upplaga av det konstnärliga residenset. Sara Falkstad har sina rötter i Blekinge men bor och verkar idag i Värmland som bas, tillsammans med Helene Karlsson driver duon både konstgruppen OTALT och den konstnärsdrivna plattformen KOLONIN. OTALT är en feministisk konstgrupp baserad i Arvika som bland annat arbetar med performance och relationella konstprojekt. Konstnärerna Sara Falkstad och Helene Karlsson är en del av OTALT. De arbetar ofta med konst i det offentliga rummet och förankring i lokalsamhället, där publiken blir deltagare och medskapare i uttryck som rör sig mellan bildkonst, performance, poesi och kulturarvsförmedling. Lyssna till samtalet med Susanne Skog och reflektioner över residensvistelsen under AIR Blekinge.
#74 AIR Blekinge 2023 – Aino Ojala Bildkonstnären Aino Ojala arbetar gärna med lera eller textil – material och former med taktila kvaliteter, tillsammans med tekniker där verk och betraktare rent fysiskt kan påverka varann. Hon är verksam i Helsingfors, men kom Ronneby för att göra något helt annat än vad hon vanligtvis gör. Hör om hur det utvecklade sig i den här intervjun, producerad av Susanne Skog.
#70 Alf Jarnestad 100 år - Ett universum som tål att förstoras Ett universum som tål att förstoras – ett samtal om konstnären och formgivaren Alf Jarnestad 2023 skulle Alf Jarnestad ha fyllt 100 år. Han var verksam först vid porslinsfabriken Gustavsbergs Studion under tio dynamiska år under 1940 och -50-talet innan han 1956, tack vare Karlskrona Porslinsfabrik, kom till Blekinge för att stanna. I ett par decennier kombinerade han formgivning för industrin med sin fria konstnärliga verksamhet, men till sist var det arbetet i den egna ateljén i Bubbetorp utanför Karlskrona som tog överhanden. Susanne Skog har träffat syskonen Anna och Johan Jarnestad för ett samtal om deras fars konst i dess många skiftande skepnader. : : : Poddavsnittet är en del av projeket Alf Jarnestad 100 år. Tillsammans vill Kulturcentrum Ronneby konsthall / Ronneby kommun, Karlskrona kommun, Karlskrona Porslinsmuseum, Blekinge museum, Slöjd i Blekinge, Konst i Blekinge, Kulturarv i Blekinge, Konstsamlingen / Region Blekinge uppmärksamma hans konstnärskap. Projektet Alf Jarnestad 100 år genomförs i nära samarbete med familjen Jarnestad med stöd av Region Blekinge.
Länken mellan konstnären och samhället i vidaste bemärkelse. Så kan man kanske iallafall börja en beskrivning av Konstkonsulentens funktion. Dessa länkar finns i landets alla regioner, och även om själva yrkestiteln numera kan variera lite, är de fortfarande många gånger oundgängliga när det gäller att få samarbeten och kommunikation att fungera: kort sagt, när det gäller att få till att medborgarna och konsten faktiskt möts. I slutet av mars 2023 höll föreningen Konstkonsulenterna Sverige sitt vårmöte i Ronneby med många av medlemmarna på plats. Susanne Skog passade på att fånga tre av dem för ett samtal, om vad de faktiskt gör, om läget i landet och om dagens politiska klimat. Medverkande: Karin Kvam, konstkonsulent på Region Jämtland och Härjedalen, samt Camilla Alexanderson, konsulent för samtidskonst, arkitektur, form och design på Västra Götalandsregionen, samt Sebastian Andersson, konststrateg på Region Västernorrland.
Arkitektritningar och visionsskisser Under de senaste åren har ett intensivt arbete pågått för att utveckla förutsättningarna för konstnärligt arbete i Blekinge. Katalysatorn var namnet på detta övergripande projekt, som även innefattande nya visioner för delar av de fysiska miljön i området kring Ronneby kulturcentrum. Arkitekten Jens Svefors axlade uppdraget att rita om och tänka nytt kring Katalysatorns inre och yttre rum. Hör honom berätta om detta arbete i ett samtal med Susanne Skog.
#66 BELLA RUNE – STRING REVOLUTION Snöret är en av mänsklighetens viktigaste uppfinningar, och sömnad och textil bland dess mest centrala teknologier. Det menar konstnären Bella Rune. Hon ser själv inga gränser eller motsättningar mellan uråldriga teknologier och dagen digitala dito, och arbetar gärna med exempelvis appar, 3d-utskrivna objekt och mohairtråd i samma andetag. Rune tog med Susanne Skog på en runda i sin pågående utställning - en visning och ett samtal vindlande mellan teknologier, konst, idéer och historiska förlopp. Utställningen String Revolution visas på Kulturcentrum Ronneby konsthall fram till 21 maj 2023. Verk av Bella Rune som nämns i avsnittet: Vertical Network Performance, är ett samlingsnamn för en grupp av skulpturer alla verken har individuella namn. Vertikala mohairskulpturer, pågående serie. Korsning (2020) Venus (2020) Monument of Mutability (2022) Container (2022) Cradle of Cognition (2021) Souvenirs from Flat Earth (2023) Ghosted (2021) : : : Produktion: Susanne Skog Musik: Jesper Norda Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Foto: Karin Sandahl Andrén Längd: 53 min 22 sek
I slutet av februari 2022 hade konstnären och keramikern Elisabet Svensson just inlett arbetet inför en utställning på Karlshamns konsthall, när Ryssland inledde sitt fullskaliga anfall på Ukraina. För henne, och kollegan Lotten Pålsson, föll alla dittillsvarande planer ihop. När utställningen så småningom öppnade var det med en helt annan samling verk: mycket svart, och mycket skört. Om den processen, och om sitt arbete i stort, berättar Elisabet Svensson i detta samtal med Susanne Skog. Elisabet Svensson fick Blekinge-Stay-at-Home-Art-Residency som en del av Konst i Blekinges arbete med att stödja konstnärerna under pandemin.
HANDENS KUNSKAP OCH EMALJENS MATERIALITET - Ett möte mellan - Kristoffer Grip och Harry Loontjens På Ronneby Konstcentrums ena gavel sitter två stora emaljkonstverk som den förbipasserande knappast kan missa: Tidens ström, Eldens dröm (2021) av konstnären Kristoffer Grip. Verken arbetades fram i Konstnärernas emaljverkstad, men hade svårligen kommit till om det inte varit för samarbetet mellan Grip och Harry Loontjens, också han Blekingebaserad konstnär. Loontjens har lång erfarenhet av att arbeta med just emalj och var med 1993 när Kockums gamla emaljverkstad skulle förvandlas till en plats för konstnärligt arbete. Susanne Skog har träffat dem båda vid ugnar och sprutboxar i konstnärernas emaljverkstad i Ronneby.
#56 Eva Larsson Mod och ta stöd av varandra är ett återkommande tema i Eva Larssons konstnärskap. I entrén vid bröstcentrum på Blekingesjukhuset i Karlskrona hittar du hennes skulptur. Kvinnliga gestalter som är engagerade i olika fysiska aktiviteter. Kvinnor som hoppar, klättrar eller på annat sätt förhåller sig till varandra. Som en stillbildskoreograf, så karaktäriserar skulptören Eva Larsson sitt sätt att tänka kring de scener hon skapar med hjälp av objekt i exempelvis brons. Susanne Skog har träffat henne för ett samtal om hennes konstnärskap, den konstnärliga processen och verket ”A point of view”. ”Min avsikt är att verket ska fungera som tröst och stöd för människor som befinner sig i en sårbar position men också väcka nyfikenhet och inspirera till en utflykt i fantasin där individens egna minnen och erfarenheter får färga upplevelsen.” Eva Larsson Konstverk: A point of view, Eva Larsson, Blekingesjukhuset i Karlskrona
# 53 Haidar Mahdi Materialens egenskaper står inte oväntat i fokus för en skulptör som Haidar Mahdi. Vanligtvis är utgångspunkten lera, ibland i kombination med exempelvis gummi eller metall. I mötet med företaget Sculptur Sweden i Karlshamn kom det istället att handla om 3D-utskrifter, kompositmaterial och robotarmar. Susanne Skog träffade honom i mitten av februari 2022 i hans ateljé i Gustavsberg. Det blev ett samtal som börjar i verket Dance: resultatet av Mahdis samarbete med Sculptur Sweden, som då visades på Kulturcentrum Ronneby konsthalls utställning Art Mesh. Haidar Mahdi var en av de konstnärer som deltog i projektet Art Mesh/Art Eco System – produktion Konst & Industri, där konstnärer kopplades samman med industrier i Blekinge. Produktionen har genomförts med stöd av Kulturrådet. Haidars egna ord om den konstnärliga processen… Den konstnärliga handens möte med maskinen: I arbetet med lera lämnar jag, verktyget eller tillvägagångssättet spår i materialet. Visste direkt att jag ville fånga 3D-printerns ”spår” i materialet. Låta maskinen bestämma och visa sitt uttryck. Inte helt lätt när maskinen endast finns för att göra som den blir programmerad av skickliga programmerare vars mål är att sudda ut maskinens uttryck och snedsteg. Väl på plats, hos Sculptur i Karlshamn behövde jag ge maskinen lite svängrum för att göra sin grej, få den att släppa tyglarna och våga vara sig själv lite mer. Jag tycker ”fel” är intressant och vackert, därför försökte vi på flera sätt få maskinen att göra ”fel”. Resultatet blev en bana där maskinen ibland sprutade för fort, från hög höjd och nära inpå, ibland för varmt eller snabbt. Färgerna blandade jag direkt i maskinen medan den arbetade. Efter några försök fick vi in en rytm med färgerna men också där maskinen fick tillräckligt med svängrum för att vi båda skulle bli nöjda. Resultatet syns på väggen. // Haidar Mahdi
#51 PIA KÖNIG Under 2020 fick konstnären Pia König chansen att utveckla en idé med rottrådar till hennes uppväxt i Blekinge, en röllakansmatta med namnet Blekinge trädgård och farmor Karins vävstuga i Karlskrona. König arbetar vanligtvis inte så mycket med textil konst – men den här gången blev resultatet en matta, framställd i samarbete med Hitex Robot Tuft Sweden AB i Svängsta. Susanne Skog träffade henne i december 2021 på konsthallen Passagen i Linköping, där mattan visades för första gången. I februari 2022 visas verket på Kulturcentrum Ronneby konsthall i utställningen ”Art Mesh”. Produktionerna i utställningen har genomförts inom ramen för Konst i Blekinges projekt Art Eco System med stöd av Kulturrådet. Art Mesh är en del av Art Eco System. Produktionerna inom Art Mesh innebär konstnärliga möten mellan industrier i Blekinge och konstnärer. Både konstnärer och ingenjörer formar vår värld och vår världsbild och inspirerar oss till nya perspektiv på vardag och framtid. Konst och teknik kan öppna våra ögon för nya förhållningssätt och möjligheter. Produktion: Susanne Skog Musik: Jesper Norda Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge
Elisabeth Henriksson brukade kalla sig glaskonstnär, men har på sistone insett att hon måste foga en rad ytterligare material till beskrivningen av vad hon faktiskt arbetar med. Hon är född i Luleå vid mitten av 1970-talet, men har sedan länge sin ateljé i den gamla porslinsfabriken i Gustavsberg utanför Stockholm. I den här podden berättar hon för Susanne Skog om sitt konstnärskap, med utgångspunkt i tre aktuella verk, alla offentliga utsmyckningsuppdrag från 2021: Tidlösa på avskedsavdelningen på Blekingesjukhuset, En väv ett hav på Movägens omvårdnadsboende i Rödeby, samt Alla har ett namn på neonatalavdelningen på Södersjukhuset i Stockholm. Konstverk: Tidlösa Foto: Sara Danielsson Musik: Jesper Norda Produktion: Susanne Skog Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge
Kim Demåne har sina rötter i urban friluftsmåleri, graffitti konsten, och är utbildad grafisk designer. Hans konstnärliga uttrycksätt är färgstarkt, experimentellt och spänner över många tekniker från animation, skulptur till muralmålning. Just nu visas Kim Demånes utställningen ”Human City” på Kulturcentrum Ronneby konsthall. I avsnittet samtalar han med Susanne Skog om bland annat sitt förhållningssätt till måleri, kreativitet och den mänskliga staden. Kim Demåne är född 1988 i Ronneby. Utställningen ”Human City” fram till den 23 maj 2021. Av: Susanne Skog Musik: Jesper Norda Konstverk: Kim Demåne
Det här är ett badhus där åtta miljoner andar kan vila sina trötta kroppar, säger häxan. Spirited Away av Hayao Miyazaki är den mest framgångsrika japanska filmen någonsin. Och det både inom och utanför Japan, publikt såväl som ekonomiskt. Detta handanimerade mästerverk från 2001 har också fått en lång rad priser, bland dem Guldbjörnen i Berlin (2002) och en Oscar för bästa animerade film (2003). Spirited Away heter Sen to Chihiro no Kamikakushi på japanska. Det brukar sägas att Japan har just åtta miljoner andeväsen, och varför skulle inte de behöva ett badhus? Särskilt som reningsritualer är så viktiga inom Japans urgamla naturreligion, shintoismen. Kamikakushi betyder dold eller hållen av gudarna, eller andarna - Kami. Det är det som kan ha hänt när någon plötsligt försvinner spårlöst, enligt gammal japansk folktro. I den här filmen händer det på riktigt. Ett program av Susanne Skog.
Annika Ekdahl är en av Sveriges största textilkonstnärer i hennes bildvärld vävs historier, reflektioner, minnen, människor och djur tillsammans till en egen sfär. I ett samtal med Susanne Skog berättar hon om sitt konstnärskap, om hjortar och ett gigantiskt broderi som följt med under många workshops sedan 1999. Annika Ekdahl arbetar mycket med gobelänger, en teknik som är mycket tidskrävande och där bildväven sakta byggs upp förhand bit för bit. Av: Susanne Skog Musik: Jesper Norda Konstverk: Annika Ekdahl
#43 Magnus Bärtås Konst i Blekinge-podden En av konstnärerna som deltog i utställningen Grodregn på Kulturcentrum Ronneby konsthall under hösten 2020 var Magnus Bärtås. I ett samtal med Susanne Skog berättar han om sitt konstnärskap, i hans arbete är broderi och berättande centrala. Han har ett utforskande förhållningssätt och i konstverken möts olika motiv och texter. Genom olika sorters broderitekniker dechiffrerar han sina motiv och bygger upp nya. Magnus Bärtås, konstnär, författare, filmare och professor på Konsfack. Han deltog 2015 på Venedigbiennalen med videoverket Miraklet i Tensta.
#41 Jenny Carlsson Jenny Carlsson visar sin utställning "Nära marken" på Kulturcentrum Ronneby konsthall fram till den 10 januari 2020. Susanne Skog har träffat henne för att prata måleri och hennes relation till naturen. De spretande färglinjerna i Jenny Carlssons målningar bildar ofta ett slags glimrande ådror. De anas i det trånga jordiga mörkret. Vi befinner oss nära marken, nära ursprunget. Naturens tecken är inpräntat i målningarna. Som en erfarenhet. De tunga, mättade färgerna bildar ytor som dryper av kylig fuktighet. Men också av en ångande bördig mylla. Detta är målningarnas livsluft och självklara hemvist. Här sker ett ständigt växande, en pågående tillblivelse. Text: Magnus Bons I Kulturcentrums pelarskog rör sig Jenny Carlssons storskaliga måleri genom gläntor och tornande snår ner i undervegetationen, gyttrigt kokande, krälande uppåt mot piskande himlar och glödande färgsjok. Utställningen som rymmer Carlssons största arbete hittills utspelar sig i den brukade marken och dess utkanter, träsken, hedarna och diken som dränerar och skapar förutsättningar för liv. Ytan brukas med penslar och breda skrapor, tjock oljefärg och jordiga händer. Genom årstidernas cykler växlar så måleriet sin arbetsgång, lägger ner och låter växa, skiftar färg och bygger upp vallar när stormarna viner för att därefter skina upp klart och rent, redo för nästa omtag. Jenny Carlsson är född 1984 i Ronneby och utbildad på Konsthögskolan i Umeå, Master of fine Arts 2013. Hon arbetar med måleri i stora format och har tidigare ställt ut på bland annat ArcoMadrid, Bonniers Konsthall, Färgfabriken, Karlskrona Konsthall och Galerie Forsblom i Stockholm och i Helsingfors. Foto: Anders Bergön
Konstverk bär på berättelser. Berättelser om det mirakulösa, det vardagliga, och det till synes obegripliga. Men vad betyder konstverks berättelser i en värld där sanning är relativ och där nyheter kan vara ”fake”? Kan konst verkligen vara begriplig och förklarande? Just nu visas utställningen Grodregn på Kulturcentrum Ronneby konsthall. Susanne Skog har träffat konstnärerna och curatorerna Alexander Höglund och Richard Krantz. I Grodregn sammanförs konstnärer vars arbete utgår från ett intresse för berättande, ett berättande som ofta är allt annat än uppenbart. Samlingsutställningen bildar ett landskap av intryck vars innehåll belyser konstens inneboende mångfald. Grodregn är en plats utan självklara sanningar, en plats där utställningens berättelse slutligen skrivs av betraktarens upplevelse. Deltagande konstnärer i utställningen: Magnus Bärtås, Rae-Yen Song, Alexander Höglund, Madeleine Andersson, David Sherry, Richard Krantz, Anna Slama och Marek Delong. Av: Susanne Skog Musik: Jesper Norda Konstverk: Alexander Höglund
När Enno Hallek kom till Sverige som flykting från Estland i början av 1940-talet, fann familjen så småningom sin hemort i Blekinge och Listerlandet. Under hela hans konstnärskap har ljuset, och i synnerhet solnedgångarna, över Östersjön varit ett ständigt återkommande tema. Fram till den 11e november pågår en utställning på Konstakademien i Stockholm, där han visar konst från 50-talet fram till idag. Susanne Skog har träffat honom där. Producent: Susanne Skog
Art zone, eller konstnärerna Stina Pehrsdotter och Niclas Hallberg har sedan ett år tillbaka för första gången en fysisk plats i tillvaron som de vill kalla permanent. I två decennier har de bott, arbetat, drivit utställningsverksamhet och andra projekt runt om i Sverige och världen, bland annat i Serbien, men alltid utan att egentligen, på allvar vilja stanna. När Susanne Skog träffar dem på deras gård i Kyrkhult i Blekinge har ett möte nyss har ägt rum: en helg hemma hos Art zone, med gäster från Öland, Blekinge och Småland, närmare bestämt konstnärer som - i med eller utan organiserad form - har valt att bo och arbeta utanför storstadsregionerna. De har träffats för att utbyta erfarenheter och för diskutera former och vägar för framtida samarbeten. Producent: Susanne Skog
Konstnären Johanna Gustafsson Fürst skapar tillsammans med boende i Kungsmarken i Karlskrona konstverket, “Vår kollektiva hjärna”, som invigs i höst. I detta avsnitt hör vi om tankarna bakom verket och om ett spännande samarbete. Statens konstråd inledde för ett par år sedan en satsning under namnet Konst händer, som skulle resultera i nya offentliga verk i 15 olika sk. miljonprogramsområden runt om i landet. I projektet ingick att de boende i dessa områden, tillsammans med konstnären eller konstnärerna, skulle vara involverade i den process som ledde fram till verken. Mellanstaden - som omfattar tre bostadsområden i utkanten av Karlskrona: Gullaberg, Mariedal och Kungsmarken - blev en av de platser som valdes ut till projektet. Där är installerandet av ett verk nu i full gång. Konst i Blekinge-poddens producent Susanne Skog har träffat Johanna Gustavsson Fürst. Producent: Susanne Skog Musik: Jesper Norda Bild: Lars Arned
I december 2017 invigdes konstverket ”NÄRA MARKEN | VI RINGDE TRÄDET. DET SA HEJ. OCH HEJDÅ.” av konstnärsgruppen R A K E T A, i den nybyggda Förskolan Regnbågen i Örebro. Några månader senare träffade Sofie Johansson, assistant curator på Linda Wallenberg konst, Jann Lipka, Åsa Lipka Falk och Susanne Skog, alla från R A K E T A, för ett samtal kring konsten och processen. R A K E T A har gestaltat Förskolan Regnbågens två matsalar. Den konstnärliga gestaltningen består av flera delar som alla tar avstamp i den skogsglänta som ligger bredvid förskolan. I skogen finns ett stort stenblock som återkommer i flera delar av verket. Under hösten 2017 träffade R A K E T A några av barnen på förskolan under en serie workshops. R A K E T A spelade in barnens röster som sedan blev del av ett ljudverk. Högt upp på väggen i den ena matsalen sitter en knapp som startar ljudverket och spelar upp det från en högtalare i taket. Gestaltningen består även av flera fotografiska verk. I båda matsalarna finns ett stort fotografi i en ljuslåda i taket och under serveringsdisken där barnen tar sin mat har ett fotografi monterats. Ytterligare ett fotografi finns i matsalen utan ljudverk. R A K E T A är en konstnärsgrupp som har gjort flera konstnärliga gestaltningar på, och tillsammans med, förskolor och skolor. R A K E T A driver interdisciplinära samarbeten och projekt inom konst, design, arkitektur och digitala media både i Sverige och internationellt sedan år 2000. Pressmeddelande med bild på delar av verket: http://www.mynewsdesk.com/se/orebro_kommun/pressreleases/pressinbjudan-vi-ringde-traedet-det-sa-bara-hej-och-hej-daa-2322059
I detta avsnitt möter vi två av de konstnärer som var inbjudna till A.I.R Blekinge Baltic One - ett konstnärsresidens arrangerat av Konst i Blekinge och som ägde rum under hösten 2017. Varvara Guljajeva och Mar Canet arbetar som konstnärsduo sedan 2009. Deras arbete rör sig oftast inom områden som rör de delar av tillvaron som alltmer berörs av digital informationsteknik - och inte minst dess maktmässiga och ekonomiska aspekter. De använder sig av allt från egna högteknologiska konstruktioner till stickmaskiner – och en samling identiskt likadana metronomer, utskrivna på 3D-skrivare. Duon är verksam i Tallinn i Estland där Varvara Guljajeva också är född, medan Mar Canet kommer från Barcelona. Susanne Skog träffade dem för ett samtal om deras verk och idéerna bakom. Hör intervjun, på engelska, eller den svenska introduktionen som du finner separat här bredvid. Producent: Susanne Skog Musik: Jesper Norda
Ett bord täckt med ett tunt lager sand och en kamera på stativ, med objektivet riktat rakt ner mot bordsytan - det, och en samling penslar, är de redskap som dominerar Serhed Waledkhanis arbetsplats i gästateljén i Ronneby. Det är en animerad film som omsorgsfullt penslas fram här i sanden, med stop-motionteknik. Waledkhani hämtar ofta teman och motiv ur sin egen historia, eller från berättelser om personer med erfarenheter som liknar hans egna. Han föddes i ett flyktingläger i Irak, och kom som sjuåring till Norge, där han nu är verksam. Han arbetar för det mesta med rörlig bild av olika slag, och gärna i kombination med andra material eller installationer, exempelvis i form av intrikata rum av trådar knutna inuti andra rum. Susanne Skog har träffat Serhed Waledkhani som här porträtteras både i en längre intervju på norska, och i en presentation och sammanfattning av intervjun på svenska. Musik: Jesper Norda
“Det är en tunn gräns mellan komedi och tragik”. Det menar Jacob Taekker, dansk konstnär som vi möter i Konst i Blekinge-podden. Han kallar sig själv visual artist och arbetar med videokonst och installationer. Han var en av de fem inbjudna till Konst i Blekinges satsning A.I.R. Blekinge Baltic One - ett konstnärsresidens som ägde rum under hösten 2017. Under sin vistelse i Blekinge satte han bland annat igång arbetet med ljudkonstverket Sound displacement. Vår producent Susanne Skog mötte honom för att få veta mer om Jacob Taekker. Musik: Jesper Norda
Anna Estarriola är en av de konstnärer som var först ut hos A.I.R. Blekinge - Baltic One. I det konstnärliga residenset A.I.R. Blekinge ingick boende och ateljé under tre veckor i Ronneby, och dessutom en rad möten och besök runt om i länet. Estarriola bor och verkar sedan 15 år i Helsingfors, men är född och uppvuxen i Katalonien. Under vistelsen i Ronneby färdigställde hon de tre skulpturala verk som just nu visas I en installation i ett ljudisolerat rum under den 8:e Åbobiennalen för samtida konst (8th Turku Biennial). Hennes verk visas på Ars Nova fram till i början av april 2018. De tre protyperna av en slags existenser som låter, rör sig och är i dialog med varandra. Installationen rör sig i ett spänningsfyllt gränsland mellan verkligt och konstgjort liv och mellan missförstånd och förståelse. Susanne Skog har träffat Anna Estarriola, som här porträtteras i två versioner: dels en längre intervju på engelska sist i podden, och dels en presentation och sammanfattning av intervjun på svenska. Producent: Susanne Skog Musik: Jesper Norda In English The interview is in English and starts up with a summary and presentation in Swedish. Anna Estarriola is one of the artists who was the first guests at A.I.R. Blekinge - Baltic One. The Artists´s Residence included accommodation and studio for three weeks in Ronneby, Sweden, and a number of meetings and visits around the county. Estarriola lives and works in Helsinki since 15 years, but was born and raised in Catalonia. During her stay in Ronneby she completed three cross-medial sculptural works that are currently being shown in an installation in a soundproofed room during the 8th Turku Biennial. Her works are in the exhibition at Ars Nova until the beginning of April 2018. The three preliminary prototypes that represent hypothetical innovations yet to be released, move and are in dialogue with each other. The installation interacts in a tense borderland between real and artificial life and between misunderstandings and understanding. Susanne Skog has met Anna Estarriola, which is portrayed in two versions: partly a longer interview in English last in the pod, and partly a presentation and summary of the interview in Swedish.
Där tystnad övergår i ljud – den gränsen har alltid intresserat Jesper Norda, konstnär och tonsättaren bakom det ljudverk som både kan höras i sin helhet på Konst i Blekinge-podden, och som på olika sätt finns innefattad i alla inslag som du kan höra här. Jesper Norda föddes 1972 i Karlskrona, men bor och verkar sedan länge i Göteborg. Han började som musiker och tonsättare, men halvvägs igenom sin utbildning på musikhögskolan gjorde plötsligt han en gir och fortsatte istället in i konstvärlden via konsthögskolan Valand. Och där, i mellanrummet mellan dessa båda världar, trivs han fortfarande bäst. Susanne Skog stämde träff med honom bland konsten på Göteborgs Konstmuseum med dess stillsamma söndagsflanörer och knirrande parkett, närmare bestämt vid ett av hans verk som museet köpt in: Right Hand - Left Hand Producent: Susanne Skog Musik: Jesper Norda
Parketten knarrar, en ensam diskoboll dinglar i förmiddagsljuset i den gamla damsalongen. Samtiden har trängt in också här i det sekelgamla Hotell Billingen i Skövde (REPRIS). Men en gång var det 40-tal med ransonering och korridorer fyllda av adelns leriga ridstövlar, och 50-tal med tyrolerorkestrar och handelsresanden. Då kunde kaffekokerskan ännu kasta kniv, och den hemlighetsfulle ismannen strök ostörd runt i källargångarna. Susanne Skog har sökt bland minnen av en försvunnen värld ett landsortshotell långt innan du-reform, rationaliseringar och konferenssällskap. Hotell Billingen i Skövde är stadens äldsta hotell från 1888. I dagens dämpade lobby lyser datorskärmar, mobiltelefoner piper och konferenssällskap drar förbi men om man skärper blicken kan man kanske ändå se spåren av Den Gamla Hotellvärlden med strikta uniformer, långa titlar och skor som skulle putsas i gryningen. Programmet är en repris från 2001. Av Susanne Skog
I gamla dokument från forna tiders repslagarbanor ser man bilder av män som går baklänges med ett moln runt midjan. Det var de män som spann de trådar som sedan tvinnades till rep – molnen bestod av fibrer, som de förde samman med sina händer medan de långsamt vandrade fram och tillbaka utmed hela Repslagarbanans längd, minst 300 meter. De liknar spindlar där de går med trådarna löpande från magen. En sådan repslagarbana finns bevarad i Karlskrona. Det var den som lockade hit konstnären Julie Poitras Santos från USA förra våren. Möt henne här i ett porträtt av Susanne Skog. Julie Poitras Santos bor i Portland, Maine i USA och planerar för att återkomma till Blekinge för att göra film och performance på Repslagarbanan på Örlogsvarvet i Karlskrona. Hennes konstnärliga praktik grundar sig i deltagande med människor på de platser hon arbetar på. Julie Poitras Santos har en Master i bildkonst och en till i Poesi. Hon har haft utställningar och performance i USA och Europa, samt drivit ett Artists’ Resicency utanför Barcelona. När hon hittade det lilla nystartade Residency Brunåkra utanför Simrishamn kom Julie så nära Blekinge hon kunde för att kunna göra efterforskningar på plats. Repslagarbanan byggdes på 1690-talet och är Sveriges längsta träbyggnad med sina 300 meter. Det är en del av världsarvsstaden och är placerad inne på Örlogsvarvet som enbart är öppet för guidade visningar. Producent: Susanne Skog Musik: Jesper Norda Avsnittsbild: David Madasci
Om man skulle gå runt hela Jorden så skulle det behövas ungefär 50 miljoner steg. När arkitekten och fotografen Sepa Sama bosatte sig i Blekinge för ett par år sedan bestämde han sig för att göra just det, fast i Blekinge: en skalförskjutning, eller kanske översättning av hela världen till Blekinge. Sepa Sama kom närmast från Los Angeles och San Fransisco, där han bott i många år efter uppväxten i Teheran. Det var också i USA han fick sin utbildning, men vandrandet började han med redan i Iran. Det har ända sedan dess varit ett viktigt inslag i hans praktik, och i hans liv. Möjligheterna att vandra fritt säger mycket om en plats, liksom frånvaron av sådana möjligheter. Under 2016 visades Make a Change på konsthallen i Ronneby, en utställning där ett tiotal konstnärer från olika länder medverkar med verk som kretsar kring migration, flykt och människors frivilliga och ofrivilliga rörelser över världen. I samband med denna ledde Sepa Sama projektete Crossroads där studenter och forskare från Blekinge Tekniska Högskola mötte studenter från SFI (Svenska För Invandrare) i en serie workshops med gemensamma vandringar som en av utgångspunkterna. Under våren 2017 visas Make a Change på Norrtälje konsthall, dit även Crossroads-projektet har följt med. Susanne Skog åkte till Norrtälje för att gå på tur med Sepa Sama. Avsnittsproducent och bild: Susanne Skog Musik: Jesper Norda konstiblekinge.se
Vi träffar ljudkonstnären Susanne Skog i Tantolunden för att filosofera kring hur vi beskriver fågelläten. Och vi möter Åke Bergqvist som skapar konst på en mosse. Programledare: Joacim Lindwall.
"1974 trodde jag att jag kunde bestämma vad publiken skulle tycka och tänka och känna och förstå. Sedan lärde jag mig av bebisarna" I över fyrtio år ledde Suzanne Osten ensemblen Unga Klara i Stockholm, ständigt riktad direkt till ynglet. Till bebisarna, barnen och de unga. Men också till de så kallade vuxna och deras klibbiga trådar till barnet och barndomen. Den som vi alla på något vis överlevt. ”Du kan vara en get eller en sten eller en kvinna eller en man eller en påfågel eller en varg. För barn är inte det här det minsta konstigt. Ta emot en barnpublik med skägg och säg, hej jag är elva år – de bara: jaha.” Möt Suzanne Osten. En av Sveriges genom tiderna största regissörer som ser den konstnärliga förvandligen på scen som nycklen till det mesta och som dessutom skapat en rad vildsinta filmer och skrivit flera böcker och aldrig slutat fråga och fråga en och samma sak. ”Vad är normalt? "Alla var väldigt rädda för den här frågan. För alla misstänker att det finns nån annan som vet vad det är..." Ett Kulturreportage av Susanne Skog som besökte Suzanne Osten i Annas garderob, en föreställning som då spelades på Göteborgs stadsteater. Från december 2014
"1974 trodde jag att jag kunde bestämma vad publiken skulle tycka och tänka och känna och förstå. Sedan lärde jag mig av bebisarna" I över fyrtio år ledde Suzanne Osten ensemblen Unga Klara i Stockholm, ständigt riktad direkt till ynglet. Till bebisarna, barnen och de unga. Men också till de så kallade vuxna och deras klibbiga trådar till barnet och barndomen. Den som vi alla på något vis överlevt. ”Du kan vara en get eller en sten eller en kvinna eller en man eller en påfågel eller en varg. För barn är inte det här det minsta konstigt. Ta emot en barnpublik med skägg och säg, hej jag är elva år – de bara: jaha.” Möt Suzanne Osten. En av Sveriges genom tiderna största regissörer som ser den konstnärliga förvandligen på scen som nycklen till det mesta och som dessutom skapat en rad vildsinta filmer och skrivit flera böcker och aldrig slutat fråga och fråga en och samma sak. ”Vad är normalt? "Alla var väldigt rädda för den här frågan. För alla misstänker att det finns nån annan som vet vad det är..." Ett Kulturreportage av Susanne Skog som besökt Suzanne Osten i Annas garderob, en föreställning som spelas just nu på Göteborgs stadsteater.
Klassikern 20120428 om den Japanska animerade filmen Spirited Away. Ett program av Susanne Skog.
Susanne Skog följde butohkonstnären Su-En under arbetet med höstens föreställning Rapture på Dansens Hus i Stockholm, och vidare in i förberedelserna för utställningen Visceral Space på Uppsala Konstmuseum, med anledning av Su-En Butoh Companys 20-årsjubileum. Den öppnar på lördag den 28:e januari med en invigning där butohkompaniet framträder tillsammans med bl a en kranbil och ett antal metallskärbrännare. Butoh är en krävande och egenartad danskonstform som uppstod i 60-talets avant gardekonströrelse i Tokyo. Det var ett explosivt decennium, kulmen på en period där urgamla kulturella traditioner befann sig på våldsam kollisionskurs med starka influenser från västvärlden som vällde in efter andra världskriget i det tidigare slutna Japan. Svenska Su-En tillbringade många år i den här miljön i Tokyo och grundade så småningom sitt eget butohkompani. Numera har denna från början så urbana, japanska form av danskonst ett fäste i en byskola på landsbygden utanför Uppsala, där det internationellt verksamma Su-En Butoh Company har sin bas sedan 1997. Genom åren har de gjort en lång rad föreställningar av olika slag, ofta på platser som köpcentrum, kyrkor, lastbilsflak, båtar, festivaler och inte minst på Skrotcentralen i Uppsala, som Su-En idag betraktar som sin hemmascen.
Kosmo tittar närmare på några av språkets olika dimensioner. Den japanska författaren Yoko Tawada kom till Tyskland i början av 80-talet och sedan dess har hon levt i rummet mellan två språk - tyskan och japanskan. Hon har i sitt författarskap haft ett närmast besatt förhållande till språkets olika dimensioner. Hon filosoferar till exempel kring vad som händer i kroppen när ett nytt språk tar plats. Hur en medvetenhet föds om hur mun, tunga, läppar arbetar och hur erövrandet av nya språk även förändrar utseendet hos människor eftersom nya ansiktsmuskler används. Yoko Tawadas bok Talisman/Förvandlingar finns översatt till svenska av Linda Östergaard. Susanne Skog har mött Yoko Tawada i Berlin. Dessutom träffar Kosmo konstnären Magnus Bärtås som i våras doktorerade med avhandlingen You Told Me, om relationen mellan bildkonsten och språket. Tre av videoverken som också ingår i avhandlingen kan just nu ses i en utställning på Gävle Konscentrum. Det handlar om hur man berättar, vad som händer med en berättelse beroende på vems röst som används och om bildkonstens delvis komplicerade förhållande till språket. Dessutom går Magnus Bärtås mot den trend inom konsten där man undanhåller besökarna information om tankarna bakom verket och hur konstverken kommit till. Från Indien, där de flesta människor talar språk som hindi, bengali och telegu har vi vant oss vid att läsa böcker skrivna på engelska. I Indien och i andra delar av världen med ett kolonialt förflutet har debatten om att skriva på det forna kolonialspråket eller inte varit en laddad fråga. Vissa menar att man tagit över den forna kolonialmaktens språk och gjort det till sitt eget och att det ofta enar länder med många olika ursprungsspråk, medan andra menar att just ursprungsspråken måste vara utgångspunkten när ett land bygger sin egen litteratur och nationella identitet. Lars Hermansson har mött den indiska författaren Sanya Rao i ett samtal om det här fenomenet. Kosmo har även låtit Bengt Packalén, chef för Finlandsinstitutet, reflektera kring varför finlandssvenskans framtida status har en sådan sprängkraft i vårt grannland Finland. Och så rapporterar Malin Sandberg från Bok och biblioteksmässan i Göteborg där hon mött den kenyanske författaren Ngugi wa Thiong'o som valt att skriva på sitt lokalspråk kikuyu. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Marie Liljedahl