Podcasts about ulf bjereld

Boken heter "Från neutralitet till Nato : svensk utrikespolitik under 200 år" och gäst är författaren Ulf Bjereld.Sverige beslöt sig 2022 för att söka medlemskap i Nato, vilket innebar att avsäga sig sin militära alliansfrihet. Efter att Sverige inte har varit i krig på över 200 år, blev detta ett epokskifte i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Hur kan man förklara och förstå en sådan förändring? I boken ges en fördjupade beskrivning av den svenska utrikespolitikens utveckling – från freden i Kiel 1814 till Sveriges medlemskap i Nato 2024. Och den ringar in enskilda sakfrågor som varit kontroversiella. Som Sveriges hemliga samverkan med Nato under kalla kriget. Varför Sverige som enda EU-land valde att erkänna staten Palestina. Och vad Sveriges Nato-medlemskap innebär för Sveriges ställning i världen.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Hur neutralt resp. alliansfria har Sverige varit under dessas 200 år? Hur ska man se på t.ex. Sveriges agerande under andra världskriget? Vad är de största anledningarna till att Sverige inte har varit i krig på över 200 år? Och hur kan man förklara omsvängningen när Sverige blev medlemmar i Nato?Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Socialdemokraterna har medvind i opinionen just nu. Det blev tydligt nu i veckan då SCB:s stora partisympatiundersökning kunde visa att partiet nu har stöd av 38,6 procent av väljarna. Hela 8,3 procentenheter högre än valresultatet. Varför går det så bra för Socialdemokraterna i opinionen just nu och hur ser möjligheterna ut för partiet att behålla stödet? Gäst: Ulf Bjereld, S-märkt statsvetare Programledare: Jon Andersson

Först kom kvinnorna, sedan homo-, bi- och transpersoner och sedan etniska minoriteter, grupper som har klivit fram med krav på fullvärdiga livsvillkor. Krav som har fött olika typer av feminism och omformat de politiska ideologierna. Filosofiska rummet byter skepnad till Politiska rummet i åtta program inför valet. Ideologierna kring frågan om jämställdhet och inkludering ger olika svar på hur orättvisor och olikheter ska hanteras: genom lagstiftning och rättigheter, genom att ändra samhällsstrukturer eller genom att bejaka olikheterna. Är det lagar, normer eller samhällsstrukturer som står i vägen för ett jämställt och inkluderande samhälle?Feminismens, intersektionalitetens och identitetspolitikens ideologiska historia och plats i svensk politikNär man inte bara ska ta in klass utan också kön, sexuell identitet och etnicitet, vad väger tyngst? Går det att arbeta mot gemensamma mål eller blir det splittring. Identitetspolitik har blivit ett skällsord i den politiska debatten, men hur ser de politiska lösningarna ut för att skapa ett jämställt och inkluderande samhälle? Medverkande: Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, Maria Jansson, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet och Karim Jebari, doktor i praktisk filosofi och forskare vid Institutet för Framtidsstudier.  Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie LiljedahlLästips: Politik och kön: Feministiska perspektiv på statsvetenskap - Lenita Freidenvall och Maria Jansson, M. (red) Maktens (o)lika förklädnader - Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari Feminsm - Lena Gemzöe Politikens paradoxer - En introduktion till feministisk politisk teori - Marie Wendt-Höjer och Cecilia Åse Det är identitetspolitikens fel! - Marie Demker och Ulf Bjereld

Hur mäktigt är det verkställande utskottet egentligen? Vad kan de styra över? Dessutom bekantar vi oss med KBT-terapins fader Aaron Beck, som gått bort. Idag startade Socialdemokraternas partikongress i Göteborg. Thomas har funderat mycket kring makten inom partiet. Hur mäktigt är egentligen det verkställande utskottet? Vad betyder personförändringar där? Kvinnoförbundets ordförande Annika Strandhäll, statsvetaren Ulf Bjereld är och Sveriges Radios Tomas Ramberg  försöker reda ut vad som är myt och vad som är verklighet. KBT-terapins fader Aaron T Beck har gått bort, 100 år gammal. Var han den mest betydelsefulla psykiatern efter Sigmund Freud ? Vad har han betytt för psykologin? Och hur kom han fram till att Freud inte hade alla svaren? Psykologen och psykoterapeuten Anna Kåver berättade mer om Aaron och hans forskning. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Hélène Benno Producent: Ulrika Lindqvist

Alla skäller på identitetspolitiken. Men är fenomenet missförstått? I det här avsnittet diskuteras vad identitetspolitik handlar om och hur den splittrar både vänstern och högern.  Gäster är Ulf Bjereld och Marie Demker. Båda är professorer i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Marie Demker är sedan några år verksam som dekan vid humanistiska fakulteten i Göteborg. Programledare är Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare vid Timbro förlag.        

16 september. Är dagens svenska system ett vettigt sätt att styra kyrkan? Kan utfallet i kyrkovalet påverka politiken i övrigt? Andreas Ericson diskuterar med Catarina Kärkkäinen, redaktör för Smedjan, och Ulf Bjereld, statsvetare och kyrkomöteskandidat för Socialdemokraterna.

Arbetarrörelsen har sedan snart 150 år organiserat arbetarklassen politiskt och fackligt. Den växte fram som internationell, socialistisk rörelse under 1800-talet, men de ideologiska rötterna kan spåras ända tillbaka till Franska revolutionen och industrialismens tidigaste skeden. I Sverige växte arbetarrörelsen under första halvan av 1900-talet till en ofantlig samhällsrörelse. Med bas i det socialdemokratiska partiet och Landsorganisationen (LO) samlade den allt ifrån ungdomsföreningar och folkparker till begravningsbyråer. Hur fick arbetarrörelsen en så stark ställning i Sverige? Vilken betydelse hade folkbildningsidealen och den starka arbetarkulturen? Vilka är de historiska milstolparna internationellt? Och går det ens att tala om en arbetarrörelse i dagens politiska landskap? Gäster i studion är Ulf Bjereld, Petra Pauli och Olle Edström. Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap och aktiv socialdemokrat. Petra Pauli är historiker, disputerad på en avhandling om karriärvägar och ledarideal i den svenska arbetarrörelsen. Olle Edström är professor emeritus i musikvetenskap, som bland annat forskat på folkrörelsernas och arbetarkulturens musik. Alla tre är verksamma vid Göteborgs universitet, där också podden spelats in. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Klippning och redigering: Christine Ericsdotter Nordgren. Inspelningsteknik: Pär Nordlund, Göteborgs universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges främsta humanioraforskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

26 oktober. I en ny essä – “Sanningen som politiskt slagfält” argumenterar Ulf Bjereld och Marie Demker för att det viktigt det är att slå vakt om expertis, i en tid av alternativa fakta och fake news. Ivar Arpi diskuterar texten med Bjereld.

Vi pratar om trenden med tjocka katter på sociala medier, Socialdemokraternas framtid och hur man blir en bra vinterbadare. Vad ska sossarna göra nu? Nya mätningar från SVD och Sifo meddelar nu att Sverigedemokraterna går mot rekordsiffror och är närmre Socialdemokraterna än någonsin tidigare. Socialdemokraterna har varit största partiet i Sverige sedan 1917. Hur ska Socialdemokraterna vända denna negativa trend och behålla position som största parti? Med oss i studion idag för att diskutera detta är Payam Moula, chefredaktör för socialdemokratiska tidskriften Tiden, och Ulf Bjereld professor i statsvetenskap och ordförande för Socialdemokraterna för tro och solidaritet. Hur lär man sig att vinterbada? Nu har det gått över en månad sen Louise badade ute i det fria och det kommer att dröja till våren innan hon gör det igen. Eller? Kan Louise bli en vinterbadare? Med oss i studion idag har vi Linda Vagnelind som skrivit boken "Kalla Bad" och hon ska ge sina bästa tips på hur man badar utomhus under vinterhalvåret. Kattfettma! Sociala medier har sen de startade varit fylld av bilder och videos på katter. Men nu finns en ny trend där tjocka katter är mer populära än någonsin! Men hur mår egentligen de överviktiga katterna? Och hur vet man att sin katt är för fet för sitt eget bästa? Med oss idag för att prata om detta är Sarah Stadig, kattveterinär och forskare, och Karin Lundborg, enhetschef djurskyddet Länsstyrelsen Västra Götaland Programledare: Louise Epstein Bisittare: Fredrik Wadström Producent: Jakob Runevad Kjellmer

Vad var det egentligen som hände 1968? Vilka samhällsförändringar ledde det till och ser vi annorlunda på det idag än då? Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap, berättar.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Gustav WulffSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonOmslagsfoto på Ulf Bjereld: Gustav Modeer Wiking See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad är det senaste i polisens kamp mot penningtvätt? Och hur kan man få riksdagsledamöter att inte ta time out med lön? Dessutom debuterande popbandet ViVii live. NOA om kampen mot penningtvätt Under de senaste veckorna har olika fall av misstänkt penningtvätt fått stort utrymme i nyhetsrapporteringen. Hur svårt är det att upptäcka och hur jobbar svensk polis för att stoppa kriminella, vars metoder blir allt mer raffinerade? Linda Staaf, chef Underrättelseenheten NOA, besöker Louise och Thomas och reder ut.   Hur stoppar man riksdagsledamöter ifrån att ta avlönad time out?  Riksdagens talman Andreas Norlén och socialdemokratiske statsvetaren Ulf Bjereld resonerade om hur man kommer åt de som tar time out ifrån riksdagen med bibehållen lön, istället för tjänstledighet utan lön. Kanske behövs nya regler och hårdare gruppledare?    Debuterande bandet ViVii i studion Trion ViVii, vars musik kallats drömpop,  spelar live och berättar om samarbetet i en grupp som består av ett gift par, samt en gitarrist som också är producent.   Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindkvist

Den långsiktiga trenden för våra politiska partier är allt färre medlemmar, allt fler partier och en alltmer fragmenterad medievärld.  Hur ska partierna nå ut med sina budskap i vår digitaliserade tid där vi alla kan välja på 100 tals olika källor för att bilda oss en uppfattning.Dagens gäst är professorn i statsvetenskap Ulf Bjereld, ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet och adjungerad ledamot av Socialdemokraternas verkställande utskott. 

I det här avsnittet möter vi Ulf Bjereld och Sofie Blombäck som är två av författarna till boken "Digital demokrati?: partierna i en ny tid". Avsnittet spelades in i somras under Almedalsveckan vilket förklarar det annorlunda ljudet. Detta är ännu ett avsnitt ur ”Backa demokratin”, podden om demokrati och digitalisering. Utvecklas eller hotas demokratin av nätutvecklingen. Eller är det kanske mest av allt både och i så fall upp till oss. Möt spännande personer som alla i sin vardag försöker utveckla och backa demokratin. Podden rattas av mig, mediestrategen, författaren och föreläsaren, Brit Stakston. Jag skrev en bok inför valet 2010 som hette Politik 2.0. En tid då det fanns många förhoppningar om hur nätet skulle göra mycket gott för det politiska engagemanget och revitalisera politiken. Nu finns det mycket av lära inom det här fältet. Jag vill att fler ska delta i den verklighet som finns online och för att få fler ska känna sig delaktiga i samhällsutvecklingen. Vi måste bli mer proaktivt i relation till nätutvecklingen och inte vara så teknikrädda. Men också kritiska och sluta tro på att nätet är samma sak som verkligheten. För DET tror inte ens jag längre! Musik: Late night tales av Lee Roservere

När värdlandsavtalet med Nato ska godkännas av riksdagen skäller försvarsminister Peter Hultqvist ut avtalets kritiker. Varför sprids det jämt myter och desinformation, undrar han. Vem tjänar på det? Hör om de motstridiga perspektiven i svensk utrikes- och säkerhetspolitik. Om hur kampen mot kärnvapen och viljan till försvarssamarbeten krockar. Medverkande: Anna Ek, tidigare ordförande Svenska freds- och skiljedomsföreningen, Ulf Bjereld, ordförande Tro och Solidaritet, Peter Hultqvist försvarsminister, Jacob Westberg, statsvetare och lektor med inriktning på säkerhetspolitik och strategi vid Försvarshögskolan. Maggie Strömberg, maggie.stromberg@sverigesradio.se

I veckans Människor och tro ställer vi frågan: vad prästen tror på? Var går gränsen för när man inte kan kalla sig för präst längre? En präst har flera skrifter att förhålla sig till: prästlöftet, kyrkohandboken, psalmboken och Bibeln. Men vad händer om man utvecklar sin teologi och tänker utanför ramarna? Hur blir det när kyrkans lära börjar gå emot den egna övertygelser?  Svenska kyrkan har haft många strider om t.ex. kvinnliga präster och idag är frågan om präster måste viga samkönade en viktig fråga. Många präster efterlyser mer teologiska diskussioner men tvekar att ta upp kontroversiella frågor för att inte bli stämplade som bakåtsträvare. Hur långt kan en anpassning av kyrkan gå innan man börjar inse att kyrkan inte är det som man en gång fick sitt kall ifrån? Och är det samma kyrka som man besöker och känner igen sig om man t.ex. besöker en kyrka i Nässjö eller i centrala Stockholm? Hur tänker präster i andra samfund i Sverige? Människor och tro gästas av prästen och teologen Petra Carlsson. Vi får även följa med på ett syriskortodoxt bröllop förrättad av prästen Josef Togan och vi är på en begravning i Nässjö med prästen Miriam Wredén Klefbeck. I slutet av programmet samtalar vi med Ulf Bjereld om de nya reglerna för att ge bidrag till samfunden, kan man nekas bidrag om prästen eller imamen inte tillåter kvinnliga präster, samkönade äktenskap eller förordar omskärelse?

Den klassiska höger-vänster-skalan i politiska uppfattningar har länge dominerat samhällsvetenskaplig diskussion och verkstad, men statsvetare har påpekat att den brister i variationsbeskrivning. Höger-vänster-indelningen har dessutom vuxit fram med historiska, samhälleliga skeenden som nu kränger över i omdaningar, varför fler dimensioner införts och skapat ny klassificering, såsom GAL-TAN. Vad står den för? Hur uppkom den? Hur kontrasterar den mot den välkända vänster-högerskalan? Vad har den för styrkor och svagheter? Vilken väljartyp definierar sig enligt spektrats olika steg? Nämnda statsvetare: Ronald Inglehart, Liesbet Hooghe.

Du har väl inte missat att 2017 är ett valår? Närmare bestämt är det kyrkoval. Men vad i herrans namn har egentligen riksdagspartierna där att göra i en sekulär stat? Varför ska partier som ställer upp i val till demokratiska institutioner som riksdag, landstings-/regionfullmäktige och kommunfullmäktige ställa upp i ett enskilt trossamfunds val? Borde de i så fall ställa upp i olika typer av val även för andra trossamfund? Om det pratar vi med statsvetarprofessor Ulf Bjereld, som också är ordförande i Tro och Solidaritet som samlar socialdemokrater som vill förena sin religiösa övertygelse och tro med sitt politiska engagemang. Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing

Är det vi ser i Trumps USA, i Moderaternas ändrade syn på Sverigedemokraterna och i många länder i Europa högerextremismens sista dödsryckningar eller dess vår? Vad händer när fundament i samhällsbygget ifrågasätts av landets mäktigaste person – presidenten? Går Sverige nu i andra nordiska länders fotspår där högerpopulistiska partier är med i de politiska finrummen i sina respektive länder? Om detta pratar vi med statsvetarprofessorn Ulf Bjereld i detta extra avsnitt från Samhällsvetarpodden. Programledare: Ursula Berge. Producent: Ylva Mossing

OBS: Avsnitt 03 - Förbundsmajoren spelades in innan mordet på den brittiska politikern Jo Cox. Statsvetarpodden är forumet där tre av Sveriges skarpaste hjärnor möts i lediga samtal om små och stora skeenden i vår samtid. Jonas Hinnfors är professor i statsvetenskap, Cecilia Garme är fil. dr i statskunskap samt politisk journalist och Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap samt förbundsordförande vid Socialdemokrater för tro och solidaritet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Statsvetarpodden är forumet där tre av Sveriges skarpaste hjärnor möts i lediga samtal om små och stora skeenden i vår samtid. Jonas Hinnfors är professor i statsvetenskap, Cecilia Garme är fil. dr i statskunskap samt politisk journalist och Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap samt förbundsordförande vid Socialdemokrater för tro och solidaritet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Statsvetarpodden är forumet där tre av Sveriges skarpaste hjärnor möts i lediga samtal om små och stora skeenden i vår samtid. Jonas Hinnfors är professor i statsvetenskap, Cecilia Garme är fil. dr i statskunskap samt politisk journalist och Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap samt förbundsordförande vid Socialdemokrater för tro och solidaritet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om den bortglömda konflikten i Västsahara, som under en intensiv vecka i höst hamnade högst på den svenska politiska agendan. Varför? Och vad säger det hela om riktningen för svensk utrikespolitik? Detta program utgick på grund av terrorattentaten i Paris den 13 november. Det sändes i stället 28 november. 09.03 i P1. Detta program handlar om Västsahara. Skådeplatsen är Sverige, men för att förstå debatten om ett eventuellt erkännande av Västsahara börjar programmet med att blicka bakåt, till den så kallade gröna marschen i november 1975. Hundratusentals marockaner korsade då, tillsammans med marockansk militär, gränsen mellan Marocko och det som fram till dess varit Spanska Sahara. Men, det fanns ett problem: nämligen västsaharier som menade att det här området tillhörde dem, att Västsahara skulle vara självständigt. Trots att den internationella domstolen i Haag slog fast att Marocko inte har rätt till området då 1975, så följde en väpnad kamp mellan framför allt Marocko och den västsahariska gruppen Polisario.1991 mäklade FN fram ett eldupphör mellan Marocko och Polisario - vid den tidpunkten kontrollerade Marocko hela kusten och alla stora städer, medan Polisario hade kontrollen över en del av Västsahara som egentligen bara är öken och de flyktingläger som upprättats i grannlandet Algeriet. Meningen var att Västsaharas framtid skulle bestämmas av en folkomröstning. Men den har inte hållits.Konflikten frös fast, och Västsahara sjönk undan från världens medvetande, även för de flesta här i Sverige, tills den alltså plötsligt bubblade upp igen, för en dryg månad sedan. Vad var det då som hände? Konflikts producent Anja Sahlberg, som länge bevakat Västsaharafrågan, följde marockanska politiker och västsahariska aktivister under några intensiva dagar i Stockholm. Hon träffade bland andra den marockanska politikern Nabila Mounib och den västsahariska aktivisten Aminatou Haidar.Dagens program fokuserar på storpolitiken, men det här är ju förstås en konflikt som också handlar om människor. Västsaharier i ockuperat område vittnar om kränkningar av mänskliga rättigheter. I flyktinglägren i öknen i grannlandet Algeriet lever folk under mycket svåra förhållanden, inte minst på grund av den intensiva hettan. Men de senaste veckorna har kraftiga skyfall har förstört både hus och infrastruktur i lägren. Det berättar den västsahariska aktivisten Malainin Lakhal, som bor i lägren, när Ahmed Mulai, en västsaharisk politisk flykting här i Sverige, när han ringde upp honom.Den kända västsahariska aktivisten Aminatou Haidar menar att Sverige kan göra verklig skillnad och bidra till en slutgiltig lösning av konflikten som varat i 40 år. Men vad kan egentligen Sverige göra, vad bör Sverige göra och vad säger Sveriges agerande i Västsaharafrågan om riktningen för svensk utrikespolitik? Konflikts Ivar Ekman träffade Kenneth G Forslund (S) och Karin Enström (M), som båda sitter i riksdagens utrikesutskott och därmed drogs in i kampen om Västsahara under hösten.Gäster i studion är Hans Corell, jurist och tidigare rättschef på FN, Lars Schmidt, journalist som rest mycket i Västsahara och som skrivit boken Tyst territorium, Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet och Ulla Gudmundson, tidigare analyschef på UD, i dag fri skribent och utrikespolitisk analytiker.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Statsvetarpodden är på plats i Almedalen och delar med sig av sina bästa minnen därifrån. Hur gick det till när Göran Persson snodde hotellsviten från Bo Lundgren? Vi fokuserar också på dagens parti. Hur gick Centerpartiet från 25 % till dagens 7 %? Har partiet dagtingat med sin själ? Och så släpper vi loss Ulf Bjereld och hans käpphäst! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I första avsnittet av Statsvetarpodden ger statsvetarna Ulf Bjereld, Jonas Hinnfors och Cecilia Garme sin syn på det parlamentariska läget inför partiledardebatten på onsdag. Vem är riksdagens Machiavelli? Vem går in i sommaren som vinnare? Vem är stjärnan bland de nya partiledarna? Dagens industris nya podd ger dig svaren! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Anna Laurell slutade med balett när hon var sjutton år och letade efter en ny motionsform. Hon klev in i boxningshallen med några tjejkompisar och hade aldrig tänkt att slå mot någon, men hon ändrade sig. Idag är hon 34 år och satsar mot medalj i boxning i OS om två år. Dagens program handlar om en av de allra tuffaste och mest omdiskuterade klassiska sporterna som plötsligt blivit attraktiv för kvinnor som närmar sig 40-årsåldern. Åsa Sandell var 37 år när hon debuterade som proffsboxare och ett år äldre när hon slog igenom i matchen mot Laila Ali. Hon beskriver sporten som suverän träning för hela kroppen som ger kondition, koordination, styrka och explosivitet. Men boxning på tävlingsnivå är också riskfyllt och ny forskning visar att hjärnskakning tar längre tid att läka än man trott. Medverkar programmet gör också: Sanna Neselius, forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg och förbundsläkare för Svenska Boxningsförbundet, Emma Pihl Skoog, doktorand i historia vid Stockholms universitet, Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Om svenskarnas roll i världen och omvärldens roll i Sverige. Har vi slutat bry oss om förtryck, flyktingkatastrofer och krig långt borta? Det är många år sen svenskarna demonstrerade i tusental på gatorna, betyder det brist på utrikespolitiskt engagemang? Eller tar vår solidaritet bara sig nya uttryck? Om SMS-aktivism, Syrienprotester och korpfotboll. Och om vad som hänt med ambitionen att vara en moralisk stormakt. På 60- och 70-talen dominerades första maj-tåg och demonstrationer i Sverige av plakat med utrikespolitiska krav: "För ett starkare FN", "Mot apartheid" och "Pinochet är en mördare". Idag är det sällan några hetare debatter om Sveriges hållning i internationella frågor och inte sedan invasionen av Irak har svenskar samlats i större skaror för att protestera mot händelser i omvärlden. Vad beror det på? Har vårt engagemang falnat, eller ter det sig bara annorlunda idag? Är det för komplicerat att ta in information om krig och katastrofer från världens alla hörn, gör globaliseringen paradoxalt nog att vi inte orkar ta ställning i utrikespolitiska frågor? Oavsett vad svaret är så finns det många som önskar ett starkare engagemang från svenskarna. Särskilt de många syrier som bor i Sverige. Kriget i Syrien är en av de värsta just nu pågående humanitära katastroferna i världen. Tiotusentals människor dött, hundratusentals skadats och många tvingats fly därifrån, bland annat till Sverige. Konflikts Lotten Collin har träffat svensk-syriska Nezrin, som drömmer om en demonstration med tusentals svenskar till stöd för de utsatta människorna i hennes hemland. Frågan är dock ifall svenskarna verkligen är ointresserade och handfallna, eller om vårt omvärldsengagemang bara tar sig mer anonyma uttryck, helt enkelt inte syns och hörs lika mycket idag jämfört med förr. Konflikts Kajsa Boglind gav sig ut på jakt efter den svenska solidaritetssjälen 2013. Hon började sitt sökande på ett klassiskt fäste i kampen för mänskliga rättigheter - den svenska grenen av organisationen Amnesty International. Med i studion för att diskutera dessa frågor finns Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet som länge studerat svensk utrikespolitik och politisk opinionsbildning och Johanne Hildebrandt, författare och före detta krigsreporter som rapporterat mycket från krigen på Balkan och i Afghanistan. Programledare: Kajsa Boglind Producent: Lotten Collin

Svajigt av SvT i granskningsnämnden Historien om innebandypappan är ett av årets mest uppmärksammade journalistiska haverier. Först en vecka efter kunde vi på Medierna - och sedan åklagare - konstatera att pojken aldrig blivit övergiven - nyheten var ingen nyhet, för den hade aldrig hänt. Alla publiceringar byggde på uppgifter från en enda källa. Och när vi pratade med reportrar och redaktörer på SvT och UNT visade det sig att ingen av dem ens försökt kontrollera uppgifterna med den klubb som utpekats innan publicering. Nu utreder granskningsnämnden för radio och TV SvT:s agerande. Och då ändrar SvT plötsligt sin historia. Till granskningsnämnden säger de att ha försökt kontrollera uppgifterna innan historien publicerades. Erik Hedtjärn har tagit reda på om det SVT säger verkligen stämmer. Anhöriga och överlevande kritiserar BreivikbevakningenDet mesta har handlat om rättegången mot terroristen och massmördaren Anders Behring Breivik i veckan, både i Norge och här hemma. Rättegången som inleddes i veckan var en del av hans plan -veckan då budskapet och hans föreställningsvärld skulle förmedlas. Många i Norge bävar nu inför tanken att Breivik kommer att intervjuas av medier från hela världen. Terje Carlsson har träffat överlevande och mediechefer i Oslo. Medier riskerar att bli nyttiga idioterMånga har varnat medierna för risken att nu bli nyttiga idioter genom att rapportera allt som sägs i rätten. Det här etiska dilemmat har nu diskuterats flitigt, samtidigt som rapporteringen har pågått. Vi bjöd in Aftonbladets chefredaktör Jan Helin, nyhetschef Eric Rosén på Nyheter 24 och statsvetarprofessor Ulf Bjereld för att diskutera hur den svenska rapporteringen faktiskt blev med tanke på den etiska frågan som pågått sedan i somras. Samtalsledare Martin Wicklin. Journalister sprider varumärkenDet har varit hockey för nästan hela licenspengen den här veckan. Det har sänts från halstablettsarenan i Gävle och energiföretagsarenan i Skellefteå. För så är det numera - var och varannan sportarena har ett företagsnamn. I sponsorernas och konsulternas kalkyl har medierna en nyckelroll men hur tänker journalisterna som vecka efter vecka sprider varumärken? Reporter Ronja Mårtensson.