Podcast appearances and mentions of marie demker

Hoppet är vad som för livet vidare från generation till generation, från människa till människa, säger Marie Demker, aktiv i Equmeniakyrkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur Andakten:I min ungdom mötte jag en läkare som mitt i mörkret förmedlade en tilltro till framtiden som räddade mitt liv. Hon var övertygad om att jag hade en ljus framtid, det var bara en fråga om tid och tålamod. Och hon fick rätt. Det är hoppet som gör att jag fortsätter att försöka göra gott i vardagen men det är också hoppet som gör att jag arbetar med ting som skall överleva mig. Planterar träd, underhåller hus och uppfostrar barn. Utan hopp blir världen bara här och nu. Och världen är inte bara här och nu, den fanns till innan jag fanns och den kommer att finnas långt efter det att min kropp blivit mull.Programmet sändes första gången 2024. Marie Demker är professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet och aktiv i Equmeniakyrkan.Text:Bibeltext: Efesierbrevet 1:17-18Musik:The Nearness of You av Hoagy Carmichael med Sweet Jazz TrioProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Idag talar Marie Demker från Göteborg om Nåden. En Nåd som räcker och som flödar över oss alla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur Andakten:Nåden räcker. Nåd i nya testamentet är släkt med ordet glädje på grekiska. Att leva i nåden och av nåden är en glädje, en befrielse. Jag har inte förtjänat nåden och skulle inte kunna det. Istället har min Gud gått igenom de mest fruktansvärda pinor, Jesus har legat på knä i en trädgård en hel natt och bett till sin Fader att skona honom från döden. Men också i sin ångest insett att det inte var möjlighet. Han fick sina sår för mig. Han tog all min eländighet på sig. Och nu möter han mig och alla andra i köket en solig morgon i mars över en kopp kaffe. Det är bara nåd. Och det är det enda jag vet säkert. Att nåden räcker.Så berättar Marie Demker, professor i statsvetenskap och aktiv i Equmeniakyrkan i Göteborg, i dagens Andakt. Andakten sändes första gången 2024. Marie Demker är professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet och aktiv i Equmeniakyrkan.Text:Bibeltext: Efesierbrevet 2:8-10Musik:The Nearness of You av Hoagy Carmichael med Sweet Jazz TrioProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, men framförallt är hon en aktivistisk, svenskfientlig socialist. Den 2 februari skriver hon i Göteborgs-Posten under rubriken "Besinna er gällande indragna medborgarskap – innan det är för sent".I det här inslaget går Dan Eriksson och Magnus Söderman från Det fria Sverige igenom debattartikeln, men berättar också närmare kring vem Marie Demker verkligen är. Hennes kopplingar till den revolutionära kommunismen och Muslimska Brödraskapet är två exempel, men också hennes uttryckliga förakt mot Sverige och svenskarna.Detta inslag finns också som videoversion på YouTube.Läs mer om DFS: https://www.detfriasverige.seKolla in vår digitala gemenskap: https://www.friasvenskar.seBygg ditt bibliotek: https://butik.logik.seBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, men framförallt är hon en aktivistisk, svenskfientlig socialist. Den 2 februari skriver hon i Göteborgs-Posten under rubriken "Besinna er gällande indragna medborgarskap – innan det är för sent". Inlägget Marie Demker rider återigen ut till försvar för Sveriges fiender dök först upp på Podcasts från Det fria Sverige.

Marie Demker, professor i statsvetenskap och aktiv i Equmeniakyrkan i Göteborg, reflekterar kring hoppet och avrundar så veckan om Fastetiden och hoppets vandring mot ljuset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur Andakten:Även i stunder när det känns som om mörkret omsluter mig i livet finns hoppets gnista plötsligt där och påminner om vägen framåt, vägen mot ljuset. Ljuset som kommer att segra, en dag. När vi säger till varandra att ”du får inte förlora hoppet” är det inte bara en uppmaning – det är lika mycket ett rop på hjälp och ett uttryck för tillit och tro.Bibeltext:Lukas 18:35-42 Musik:Come Sunday av Duke Ellington med Gerry Mulligan (barytonsaxofon), Chip Jackson (kontrabas), Billy Taylor (piano) och Carl Allen (trummor)Producent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Att se och lägga märke till en annan människa och att välvilligt bekräfta dennes närvaro är en handling i kärlek, säger Marie Demker, professor i statsvetenskap och aktiv i Equmeniakyrkan i Göteborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur Andakten:Kärlek är som eld – värmande och ljus men också het och brännande. Kärleken mellan barn och föräldrar är villkorslös. Så är inte fallet med annan kärlek – ibland upphör den att skapa någon gemenskap. Så går relationer sönder. Ibland är det en lättnad, kärleken förbyttes i kontroll, repression eller hot. Ibland en sorg, kärleken blev ojämlik, någon älskade för mycket och någon för litet. Men Guds kärlek upphör aldrig.Text:Bibeltext: 1 Kor 13:1-3Musik:Unforgettable av Irving Gordon med Bob Winter på piano ackompanjerad av Boston Pops orkester under ledning av John WilliamsProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Hoppet är vad som för livet vidare från generation till generation, från människa till människa. Det är Gudsgnistan i världen, säger Marie Demker, professor i statsvetenskap och aktiv i Equmeniakyrkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur Andakten:I min ungdom mötte jag en läkare som mitt i mörkret förmedlade en tilltro till framtiden som räddade mitt liv. Hon var övertygad om att jag hade en ljus framtid, det var bara en fråga om tid och tålamod. Och hon fick rätt. Det är hoppet som gör att jag fortsätter att försöka göra gott i vardagen men det är också hoppet som gör att jag arbetar med ting som skall överleva mig. Planterar träd, underhåller hus och uppfostrar barn. Utan hopp blir världen bara här och nu. Och världen är inte bara här och nu, den fanns till innan jag fanns och den kommer att finnas långt efter det att min kropp blivit mull.Text:Bibeltext: Efesierbrevet 1:17-18Musik:The Nearness of You av Hoagy Carmichael med Sweet Jazz TrioProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Idag talar Marie Demker från Göteborg om Nåden. En Nåd som räcker och som flödar över oss alla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur Andakten:Nåden räcker. Nåd i nya testamentet är släkt med ordet glädje på grekiska. Att leva i nåden och av nåden är en glädje, en befrielse. Jag har inte förtjänat nåden och skulle inte kunna det. Istället har min Gud gått igenom de mest fruktansvärda pinor, Jesus har legat på knä i en trädgård en hel natt och bett till sin Fader att skona honom från döden. Men också i sin ångest insett att det inte var möjlighet. Han fick sina sår för mig. Han tog all min eländighet på sig. Och nu möter han mig och alla andra i köket en solig morgon i mars över en kopp kaffe. Det är bara nåd. Och det är det enda jag vet säkert. Att nåden räcker.Så berättar Marie Demker, professor i statsvetenskap och aktiv i Equmeniakyrkan i Göteborg, i dagens Andakt. Text:Bibeltext: Efesierbrevet 2:8-10Musik:The Nearness of You av Hoagy Carmichael med Sweet Jazz TrioProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Den här veckan talar Marie Demker, professor i statsvetenskap och aktiv i Equmeniakyrkan i Göteborg, om Fastetiden och hoppets vandring mot ljuset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur Andakten:Just nu lever vi mitt i den kristna fastan. Att avstå något man tycker mycket om under en tid är vanligt i många religioner. Syftet är att skapa fokus och vända bort tankarna från det som distraherar. Distraherar från vad? Från omsorgen om andra, från de fattiga, från krigets offer, från gemenskapen med Gud. Att för en tid lägga undan mobilen, avstå från kaffe, eller kött, att avskilja en stund varje dag i bön och meditation är sådant som många gör under fastan.– Fastan är därför en tid för övning. Att öva sig i att se behoven hos andra. Och hos mig själv, säger Marie Demker.Text:Bibeltext: Första Samuelsboken 17:40, 49-50Musik:Come Sunday av Duke Ellington med Gerry Mulligan (barytonsaxofon), Chip Jackson (kontrabas), Billy Taylor (piano) och Carl Allen (trummor) Producent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

När Marie Demker som ung var på ungdomsläger skickade ledaren med orden: faren icke vilsen. Det skickas idag vidare i Andakten i P1. Vart är vi på väg? Finns det någon karta? Har någon GPS?Om livet är en vandring, så behövs ork och energi men man måste också veta vart man är på väg eller i vilken riktning åtminstone. Citatet ”faren icke vilsen” har följt Marie Demker även då hon själv for vilse och tappade riktningen.Att fara vilse är att glömma solidariteten, att förtränga beroendet av varandra och att istället tro sig om att vara lite förmer än andra. Att fara vilse är att skapa osämja och hat på sin väg framåt, att skapa misstänksamhet och smida ränker. Att inte fara vilse är att vara sann mot sig själv, att se sig såsom den jag är, en ofullkomlig människa, men älskad av Gud och därmed oskattbar.Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och aktiv i Equmeniakyrkan.Andakten är en återutsändning från den 20 april 2022TextGalaterbrevet 6:2-4, 7 i 1917 års översättningMusikGnossienne nr 4 av Eric Satie Producent Neta Norrmoljudmix Frida Claesson Johanssonför Sveriges Radio Göteborgliv@sverigesradio.se

Livet är en vandring, tillsammans med andra eller inåt i ens eget liv, om det talar Marie Demker i Andakten i P1. Att vandra med Jesus är inte alltid någon lätt sommarpromenad i en ljummen skymning efter en varm solig dag.En av vandrarna som det berättas om i bibeln är Elia, som blir törstig, trött och hungrig och lägger sig ner i en ginstbuske. Kanske på väg att ge upp.Som ängeln säger till Elia, stig upp och ät, annars orkar du inte hela vägen. Annars orkar du inte hela vägen. Du och jag måste också ta hand om oss själva, vi måste se till att våra krafter räcker, vi måste stanna ibland och fylla på förråden och stanna för att vila. Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och aktiv i Equmeniakyrkan.Andakten är en återutsändning från den 19 april 2022TextFörsta kungaboken 19:3-8MusikSom när ett barn kommer hem om kvällen av Göte Strandsjö.Producent Neta Norrmoljudmix Frida Claesson Johanssonför Sveriges Radio Göteborgliv@sverigesradio.se

Först kom kvinnorna, sedan homo-, bi- och transpersoner och sedan etniska minoriteter, grupper som har klivit fram med krav på fullvärdiga livsvillkor. Krav som har fött olika typer av feminism och omformat de politiska ideologierna. Filosofiska rummet byter skepnad till Politiska rummet i åtta program inför valet. Ideologierna kring frågan om jämställdhet och inkludering ger olika svar på hur orättvisor och olikheter ska hanteras: genom lagstiftning och rättigheter, genom att ändra samhällsstrukturer eller genom att bejaka olikheterna. Är det lagar, normer eller samhällsstrukturer som står i vägen för ett jämställt och inkluderande samhälle?Feminismens, intersektionalitetens och identitetspolitikens ideologiska historia och plats i svensk politikNär man inte bara ska ta in klass utan också kön, sexuell identitet och etnicitet, vad väger tyngst? Går det att arbeta mot gemensamma mål eller blir det splittring. Identitetspolitik har blivit ett skällsord i den politiska debatten, men hur ser de politiska lösningarna ut för att skapa ett jämställt och inkluderande samhälle? Medverkande: Paulina de los Reyes, professor i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, Maria Jansson, professor i genusvetenskap vid Örebro universitet och Karim Jebari, doktor i praktisk filosofi och forskare vid Institutet för Framtidsstudier.  Programledare: Cecilia Strömberg Wallin, producent Marie LiljedahlLästips: Politik och kön: Feministiska perspektiv på statsvetenskap - Lenita Freidenvall och Maria Jansson, M. (red) Maktens (o)lika förklädnader - Paulina de los Reyes, Irene Molina och Diana Mulinari Feminsm - Lena Gemzöe Politikens paradoxer - En introduktion till feministisk politisk teori - Marie Wendt-Höjer och Cecilia Åse Det är identitetspolitikens fel! - Marie Demker och Ulf Bjereld

Vart är vi på väg? Finns det någon karta? Har någon GPS? Om livet är en vandring, så behövs ork och energi men man måste också veta vart man är på väg eller i vilken riktning åtminstone. När Marie Demker som ung var på ungdomsläger skickade ledaren med ett citat faren icke vilsen. Ett citat som följt henne även då hon själv for vilse och tappade riktningen. Att fara vilse är att glömma solidariteten, att förtränga beroendet av varandra och att istället tro sig om att vara lite förmer än andra. Att fara vilse är att skapa osämja och hat på sin väg framåt, att skapa misstänksamhet och smida ränker. Att inte fara vilse är att vara sann mot sig själv, att se sig såsom den jag är, en ofullkomlig människa, men älskad av Gud och därmed oskattbar. Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och aktiv i Equmeniakyrkan.Text Galaterbrevet 6:2-4, 7 i 1917 års översättning Musik Gnossienne nr 4 av Eric Satie  Producent Neta Norrmo ljudmix Frida Claesson Johansson för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Att vandra med Jesus är inte alltid någon lätt sommarpromenad i en ljummen skymning efter en varm solig dag. Livet är en vandring, tillsammans med andra eller inåt i ens eget liv, om  det talar Marie Demker i morgonandakterna.  En av vandrarna som det berättas om i bibeln är Elia, som blir törstig, trött och hungrig och lägger sig ner i en ginstbuske. Kanske på väg att ge upp.  Som ängeln säger till Elia, stig upp och ät, annars orkar du inte hela vägen. Annars orkar du inte hela vägen. Du och jag måste också ta hand om oss själva, vi måste se till att våra krafter räcker, vi måste stanna ibland och fylla på förråden och stanna för att vila. Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och aktiv i Equmeniakyrkan.Text Första kungaboken 19:3-8 Musik Som när ett barn kommer hem om kvällen Producent Neta Norrmo ljudmix Frida Claesson Johansson för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Livet är en vandring inåt och utåt jag förstår allt mer av sammanhang och blir en medvandrare. Emmausvandrarna i bibeln har alltid fascinerat Marie Demker. Lukasevangeliet berättelse om de två lärjungarna som på annandag påsk vandrar mot byn  Emmaus när den återuppståndne Jesus kommer och slår följe med dom. De känner inte igen honom förrän senare. Och denna främling börjar med att säga: tänk så lite ni förstår. Påsken är ett memento, det är en omvändelsepunkt, den sanna vandringen påbörjas nu, vandringen tillsammans med den uppståndne Jesus. Livet med Jesus kan inte vara stillastående, det är en vandring var yttersta syfte är att befria och frälsa hela världen. Nu följer våra lärjungar inte Jesus och hoppas på mirakel, nu vandrar de själva med Jesus vid sin sida och styrkta av sammanhanget. Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och aktiv i Equmeniakyrkan.Text Lukas 24:13-16, 2831Musik Gymnopedie nr 2 av Eric SatieProducent Neta Norrmo ljudmix Frida Claesson Johansson för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Alla skäller på identitetspolitiken. Men är fenomenet missförstått? I det här avsnittet diskuteras vad identitetspolitik handlar om och hur den splittrar både vänstern och högern.  Gäster är Ulf Bjereld och Marie Demker. Båda är professorer i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Marie Demker är sedan några år verksam som dekan vid humanistiska fakulteten i Göteborg. Programledare är Andreas Johansson Heinö, statsvetare och förläggare vid Timbro förlag.        

- Min förhoppning är att hitta nya platser där jag kan bli stilla och låta anden tala. I Nya testamentet står om hur anden faller, där står om tungomålstalande och hur alla kunde förstå varandra. Kanske är det en symbol för hur vi kan se varandras mänsklighet och skapa gemenskap och stöd. Marie Demker tänker också att anden kan finnas inuti oss, som en kraft och en vägledning i livet. Anden finns med mig, att finna platser där jag kan vara stilla är min uppgift, anden finns hos mig hela tiden. Men det gäller att hitta den stillhet som gör att jag hör rösten som talar till mig. Att jag själv är tyst och bara lyssnar. Ibland behöver man platser för det, kyrkobyggnaden är ofta en sådan, men för mig lika ofta mina symboliska altare i skogen. Marie Demker Om Tre aspekter av Gud i ett par Morgonandakter denna vecka talar Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och aktiv i Equmeniakyrkan. Text 1 Konungaboken 19:11-13 Musik Ande du som livet ger, fall nu över mig med Lennart Jernestrand Producent Neta Norrmo för Sveriges Radio Göteborg ljudmix Frida Claeson Johansson, Munck liv@sverigesradio.se

I sången Operator, Operator är det ursprungligen en liten flicka som vill prata med Jesus på telefon. Marie Demker talar med honom dagligen. Inte på telefon men ibland högt och ibland tyst. Att söka Guds rike och inte bekymra sig för morgondagen är inte något carte blanche för lättja och låt-gå-attityd. Tvärtom. Att söka Guds rike och hans rättfärdighet är att leva sitt liv nära Jesus, vandra med Jesus. Att följa Jesus i hans arbete för människors upprättelse och värdighet är att i varje situation ställa sig till förfogande. Marie Demker   Om Tre aspekter av Gud i ett par Morgonandakter denna vecka talar Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och aktiv i Equmeniakyrkan. Text Matteus 6:33-34 Musik Blott en dag ett ögonblick i sänder med Carola Operator, Operator med Sister Wynona Carr Producent Neta Norrmo för Sveriges Radio Göteborg ljudmix Frida Claeson Johansson, Munck liv@sverigesradio.se

- När livet känns tungt, då tittar jag upp och känner förtröstan. Gud som en kärleksfull fader eller Gud som ren kärlek är dagens tema. Marie Demker var i sin ungdom förtvivlad så mycket att hon vid ett tillfälle inte längre såg någon mening med livet. Det liv som jag några timmar tidigare hade velat säga farväl till framstod nu som det mest värdefulla och det mest ljuvliga jag kunde tänka på. Och det var i det ögonblicket som jag sa: Käre Fader i himlen, om du nu räddade mig denna gång så måste det finnas en mening också med mig och med mitt liv. Hädanefter vill leva mitt liv med dig vid min sida. Marie Demker Om Tre aspekter av Gud i ett par Morgonandakter denna vecka talar Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och aktiv i Equmeniakyrkan. Text Psaltaren Psalm 145   Musik Guds kärlek är som stranden och som gräset med Lennart Jernestrand   Producent Neta Norrmo för Sveriges Radio Göteborg ljudmix Frida Claeson Johansson, Munck liv@sverigesradio.se

26 oktober. I en ny essä – “Sanningen som politiskt slagfält” argumenterar Ulf Bjereld och Marie Demker för att det viktigt det är att slå vakt om expertis, i en tid av alternativa fakta och fake news. Ivar Arpi diskuterar texten med Bjereld.

Snart vankas semestertider och då kommer EU:s medlemsländer att öppna sina gränser igen. Senast i slutet på juni hävs gränskontrollerna mellan länderna. Men svenskarna är inte välkomna överallt. Den stora smittspridningen i Sverige avskräcker flera EU-länder från att ta emot oss. Hur mycket är den fria rörligheten värd då? Hur ska hon få Sverige att gå med på EU:s återhämtningsplan och hur går det med det nya flyktingavtalet? Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson intervjuas i Ekots Lördagsintervju Dagens fördjupning handlar om rasism mot afrosvenskar. Reportage med Ali Quraishi, Ubah Hassan, Leandro Schclarek Mulinari, Mattias Gardell, Joakim Ruist och Marie Demker. Programledare: Monica Saarinen Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Johanna Carell

Laicité är den franska lag som garanterar en sekulär stat och som håller religioner borta från myndigheter och offentliga verksamheter inkl. kläder och religiösa symboler. Laicité bygger från början på den franska revolutionens motto: Frihets jämlikhet och broderskap och den befintliga doktrinen grundar sig på Frankrikes lag om separation mellan kyrka och stat från 1905. Under 1900-talet försköts begreppet till att avse jämlik behandling av alla religioner, men blivit mer restriktivt sedan 2004 framför allt mot Islam. Det tydligaste kännetecknet för Laicité är att offentligt anställa, och det gäller även skolelever, inte får bära religiösa kläder eller symboler så som stora kors, slöja eller kippa. Dagens Människor och tro handlar idag om Laicite, hur den funkar i praktiken och om den skulle kunna tillämpas även i Sverige. I Människor och tro får vi träffa Marie Demker professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet och från Frankrike får vi höra röster från både förespråkare och människor som hamnat i kläm pga. Laicité. Programledare och producent: Antonio de la Cruz Reporter: Anna Trenning-Himmelsbach

I helgen börjar en av de mest dramatiska  och kända berättelserna i bibeln. Från det att Jesus hyllad rider in i Jerusalem fram tills hans död och uppståndelse. Jesus Kristus som i sig själv förenar människa och Gud dör en alldeles mänsklig död på ett träkors, troligen alldeles utanför Jerusalems centrala delar, men återuppstår på ett gudomligt sätt till livet efter tre dagar. Utan denna frälsningsgärning skulle var och en av oss fortfarande stå med vår tunga ryggsäck av ofullkomligheter utan andra möjligheter än att vara väldigt duktiga och försöka reparera oss så gott det går. Marie Demker  Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och aktiv i Equmeniakyrkan.   Text Efes 2:8-10 Musik Arcangelo Corelli Concerto Grosso i G-moll/ C Gordon Det enda jag vet/Mikael JärlestrandArcangelo Corelli Concerto Grosso i G-moll Producent Neta Norrmo Produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Jordens undergång diskuteras idag ofta och många får klimatångest. Men det är inte enbart det materiella som kan förstöras.   I evangelietexten varnas för att kärleken kallnar i den yttersta tiden. Vad betyder det, det är frågan som ställs i andakten idag. Om jag inte kan ge kärlek förmår jag inte heller ta emot kärlek. Att ta emot kärlek är lika allvarligt och krävande som att ge ut sin egen kärlek. Kärleken är ömsesidig, den som älskar har varandra som självklar referenspunkt. Kärleken kräver mycket, men ger mycket. Men vem vågar älska i den yttersta tiden? Däri ligger vårt hopp och Guds nåd att bevaras i Guds kärlek så att kärleken aldrig kallnar i våra hjärtan, hur falsk tiden än må vara. Marie Demker Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och aktiv i Equmeniakyrkan.   Text Matt 24:4-13   Musik Arcangelo Corelli Concerto Grosso i G-moll/ C Gordon Långt bortom rymder vida/Pernilla Kuniholm, Lennart Jernestrand,  Hans Davidson Producent Neta Norrmo Produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Denna vecka före påskveckan berättas det mycket från i bibelns evangelier.  Idag utgår andakten om en av de mest kända berättelserna i bibeln. Den om Jesus och barnen. Barnets oändliga fantasi och fabuleringskonst har vi väl alla mött, liksom barnets tilltro till tillvarons förtrollning. Allt är magiskt, allt är möjligt och allt står öppet. Det är de gåvorna jag behöver för att förstå Guds rike, där hjälper inte det utvecklade och kultiverade förnuftet. Jag behöver barnets öga för att se Guds rike. Förnuftet skall jag använda när jag väl har förstått, när jag väl klivit in genom dörren till det heliga rum som är Guds rike. Marie Demker   Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och aktiv i Equmeniakyrkan. Text Mark 10:14-16 Musik Arcangelo Corelli Concerto Grosso i G-moll/ C Gordon Att komma hem/Agneta och Göte Strandsjö Producent Neta Norrmo Produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

Denna vecka före påskveckan berättas det mycket från i bibelns evangelier.  En av dem är den om när Maria tog hela flaskan med dyrbar olja och slösade bort genom att smörja Jesus fötter. Men det är inte alltid det mest rationella är det som styr våra handlingar, varken då eller idag.  Problemet i vårt samhälle är väl knappast att det finns för många människor som gör goda gärningar mot andra?  Att den krumma tanten blir allt krummare och smärtpåverkad, att kvinnans pengar inte hjälper dem på lång sikt eller att den ensamma mamman faktiskt inte har råd med skidläger åt dottern är de rationella argumenten. Men det är aldrig fel att vara god. Visst kan det bli fel ändå, visst kan det bli dumt i efterhand. Men kom aldrig och säg att det är fel att vara god. Marie Demker   Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och aktiv i Equmeniakyrkan. Text Joh 12:1-8   Musik Arcangelo Corelli Concerto Grosso i G-moll/ C Gordon Anthem/Leonard Cohen   Producent Neta Norrmo Produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se        

Denna vecka följer morgonandakten Jesus i fotspåren när han tar sig till Jerusalem för att vara där under påskveckan, den sista i hans liv på jorden. Att sova och vila är nödvändigt men också stundtals ganska skönt. Men den kroppsliga sömnen och vilobehovet är en sak, en annan är att tappa fokus i livet. Att glömma eller strunta i viktiga saker som mat, motion och vänner. Ibland missar jag saker för att jag inte är tillräcklig uppmärksam,  står och sover som en del säger. Jag kan också vara så upptagen av mig själv att jag inte inser eller noterar att det händer någon runtomkring som faktiskt är viktigt att delta i. Marie Demker Marie Demker är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och aktiv i Equmeniakyrkan. Text Matt 25:1-13  Musik Arcangelo Corelli Concerto Grosso i G-moll/ C Gordon Vilken vän vi har i Jesus/Samuel Ekstener, Lutherska Missionskyrkans kör Producent Neta Norrmo Produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se     Text   Musik Arcangelo Corelli Concerto Grosso i G-moll    Producent Neta Norrmo Produktionsbolaget Munck för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se

De nya amorteringskraven får skäll för att stänga ute bland annat unga från bostadsmarknaden. Kostar de mer än vad de smakar? Och hur påverkas den svenska finansmarknaden av att regeringsbildningen drar ut på tiden? Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen, är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Analys av Sören Granath, ekonomireporter på Ekot. Därefter om skånska upprorsmakare. Både Moderaterna och Liberalerna har stött på patrull hos sina förbund i Skåne. Är detta en slump eller finns det en särskild rebellisk politisk kultur i södra Sverige? Reportage med skånepolitikerna Lars-Ingvar Ljungman (M), Carina Wutzler (M) samt Torbjörn Ekelund (L). Analys av Marie Demker, statsvetare vid Göteborgs universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Viktor Mattsson

I veckans Människor och tro medverkar lyssnarna i programmet genom att ringa in och säga sin mening kring de politiska värdefrågorna, både de som dykt upp i debatten och sådana som saknats. Förbud mot böneutrop, nej till religiösa friskolor, slöja på barn och hur våldsbejakande extremism ska motverkas är några av valbudskapen i årets valrörelse. Men vilka frågor saknar lyssnarna? Och vad anser lyssnarna om ämnena som kommit upp? Förutom lyssnarna, med synpunkter och tankar, medverkar även Marie Demker professor i Statsvetenskap Göteborgs Universitet, Linnéa Jensdotter, doktorand i religionssociologi Uppsala universitet och Per Wirtén frilansjournalist och författare. I årets valrörelse har SST inrättat sk valambassadörer som har till uppgift att informera om rösträttens betydelse och hur det går till att rösta. Nio ambassadörer från olika samfund ordnar politiksamtal ,seminarier och andra aktiviteter. Människor och tro har pratat med två av dem -Lyra Sema som är engagerad i Equmeiakyrkan ocvh Javid Fatah från islamiska shiasamfundet  Programledare Tithi Hahn Producent Antonio de la Cruz

In this edition of Radio Utblick, we look at the first round of the french presidential election together with Marie Demker, professor in Political Science at Gothenburg university, also Dean of the Faculty of Arts. This spring, our podcast Radio Utblick takes a closer look at the national elections in the European Union. Focusing on key issues e.g. populism, right wing extremism, mainstream parties and new parties.   Spoken languages: swedish   Radio Utblick is a podcast produced by The Society of International Affairs in Gothenburg, Sweden.  

Om det franska valet, där Front National satsar på kvinnors röster för att nå presidentposten. Men hur genuin är partiets feminism? Spelar det någon roll? Hör också om förorten som slagträ i valet. Varför pratar Marine Le Pen plötsligt om feministikonen Simone de Beauvoir? Våren 2017 är det presidentval i Frankrike, det franska partiet Front National, längst ut på den extrema högerkanten, ser ut att ganska lätt kunna ta sig vidare till andra omgången av presidentvalet. Men för att vinna presidentvalet vet partiledaren Marine Le Pen att hon måste locka till sig fler kvinnliga väljare. Hon försöker göra det genom att framställa sig som en modern kvinna, en frånskild mamma, en kvinna som vet vilka problem kvinnor får utstå i arbetslivet. Men det största hotet mot kvinnors rättigheter är enligt Marine Le Pen radikal islamism. Det förklarar Nonna Mayer, statsvetare vid det prestigefyllda lärosätet Sciences Po i Paris, som länge studerat Front Nationals väljargrupp, när Konflikts Anja Sahlberg träffar henne i Paris. Möt också Suzy Rojtman, talesperson för Nationella Kollektivet för kvinnors rättigheter, en av många ledande feminister som reagerat på Front Nationals feministoffensiv. I debatten som rör feminism och islam står slöjan ofta i fokus. Marine Le Pen vill förbjuda den på allmän plats, franska feminister som Suzy Rojtman kallar den ett instrument för förtryck. Men för Houria Bouteldja, talesperson för Parti des Indigènes de la République, som var en högljudd motståndare till den så kallade slöjlagen 2004, är den snarare en symbol för motstånd, rätten att få bestämma över sin egen kropp. Sist i programmet möter vi en företrädare för Front National, Guy Deballe, som är ansvarig för partiets förortssatsning "Banlieues Patriotes". Är det ett sätt att locka nya väljare? Gäster i studion är Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs Universitet, och Johanna Gullberg, forskare i socialantropologi, som speciellt studerat feminismen i franska förorter. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om hatfulla valkampanjer som smittar. Hur förändras demokratin när gränserna för vad man får säga förskjuts? Hör Marine Le Pens närmsta man, Trump-väljare och Amina som nästan ströps i sin egen slöja. Konflikt startar i hetluften i Arizona där amerikanerna snart vet vem som blir landets nya president. Läraren Maureen Costello har undervisat i samhällskunskap sedan Ronald Reagans tid och säger att det här är den värsta presidentvals-kampanjen någonsin, med ren mobbing, förakt för demokratiska institutioner och hårda ord. En rapport hon sammanställt visar att barnen tagit över politikernas språk och använder glåpord för att sprida rädsla i klassrummen. Reportar Hewa Abdelzadeh och Ulrika Bergqvist.Vad betyder det politiska språket och hur förändrar orden verkligheten?Konflikts Anja Sahlberg tar oss till Frankrike där debatten dragit igång inför presidentvalet i vår. Hon träffar Front Nationals vice ordförande Florian Philippot som har bidragit till breddningen av partiet där trendiga unga välutbildade fransmän nu syns på Frontens valmöten. Historikern Valérie Igounet säger att Philippot har bidragit till att Front National fått en mer modern framtoning men de högerextrema kärnbudskapen är desamma. Författaren och statsvetaren Karim Amellal säger att lepeniseringen har spridit sig i de franska folklagren och att även ett parti som det franska Socialistpartiet nu har anammat Front Nationals språkbruk och till viss del också politik.Finns det ett samband mellan vad vi säger och vad vi gör? Gäster i studion är DN-journalisten Niklas Orrenius, aktuell med boken Skotten i Köpenhamn och Marie Demker, professor i statsvetenskap i Göteborg som forskat både kring främlingsfientlighet och har följt värderingsfrågor i Europa under många år.Kan själva utmålandet av den andre som ett hot göra det lättare att gå från ord till handling? Kanske rent ut av slå till någon i kollektivtrafiken, detta allmännaste av allmänna rum. Hör om Amina som blev attackerad av en man som slog henne med knytnäven och använde hennes slöja för att ta stryptag på henne. Och hon är inte ensam om att bli utsatt i kollektivtrafiken. Reportrar Mona Ismail Jama och Irma Norrman.Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sr.se

Moderaternas nya slogan är "En plan för ett starkare Sverige". Den vill Anna Kinberg Batra genomföra tillsammans med Alliansen senast efter nästa val. Men om opinionsläget står sig, med ett stort SD, hur vill moderatledaren då regera? Över blockgränsen eller tillsammans med SD? Eller som minoritetsregering? Moderatledaren Anna Kinberg Batra säger att hon inte släpper fram en socialdemokratisk statsminister i minoritet efter nästa val, oavsett om det rödgröna blocket blir större än alliansen. Och sedan om nationalism - vad betyder det för politikerna och partierna? Hör Kristdemokraternas Joakim Pettersson, Vänsterpartiets Aron Etzler, Björn von Sydow (S) och Mattias Karlsson (SD) beskriva sitt partis relation till nationalism.  Statvetarna Anders Hellström och Marie Demker ger oss perspektiven.

Om Corbyn, Tsipras och en europeisk vänster som försöker födas på nytt. Men hur långt räcker ungdomlig entusiasm i kampen mot etablissemang och teknokrati? Hör Yanis Varoufakis förklara varför han tror på Europa, hör spanska gatuaktivister som brottas med ansvar - och hör etablissemanget försvara sig. För två veckor sedan valdes Jeremy Corbyn till partiledare för det brittiska Labourpartiet. Det var en chock för delar av hela Europa. Att vänsterradikala krafter frodas i krisdrabbade länder i södra Europa är nåt vi vant oss vid, men det var förvånande att det hände i Storbritannien. Vad är det som händer med vänstern? Och vad säger det om europeisk politik i stort? Det är frågorna som Konflikt kretsar kring i detta program. En person som spelade en framträdande roll i kampanjen som ledde fram till att Corbyn vann är en av brittisk politiks unga stjärnskott, Owen Jones. Honom möter du. Vad finns det för utrymme för radikal vänster i dagens Europa? Vilka förutsättningar har den att förändra saker? Och vad säger dess framväxt om Europeisk politik i stort? Jeremy Corbyn är inte det enda uttrycket för att det rör sig på vänsterkanten i Europa. Men åt vilket håll rör det sig? Grekiska Syriza föddes ju också ur ett djupt missnöje och möttes av stor entusiasm. Vår reporter Sveriges Radios östeuropakorrespondent Johanna Melén har besökt Aten. Har de kvar hoppet? Den radikala vänstern möter en rad utmaningar. Samtal om dessa med Marie Demker, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet, vars forskning är inriktad på framväxten av nya sociala och politiska skiljelinjer i en globaliserad värld, och Anderas Johansson Heinö, statsvetare och förlagschef på näringslivets tankesmedja Timbro. Hör också Yanis Varoufakis Greklands tidigare finansminister, intervjuad av Konflikts Gilda Hamidi-Nia, som dömer ut demokratins tillstånd i Europa, och hoppas kunna rädda kontinenten genom att bygga ett nytt pan-Europeiskt alternativ. Vad har makteliten att säga till sitt försvar? Vi sökte upp en av etablissemangets främsta representanter, Thomas Östros, före detta svensk näringsminister och välkänd gråsosse och EU- vän, som nyligen stärkt sin maktposition ytterligare då han gick från att vara Bankföreningens VD till att bli en av 24 exekutiva direktörer - styrelseledamöter- vid Internationella Valutafonden i Washington. I Spanien har vänstern slagit in på en annan väg än både Varoufakis pan-Europeiska och de traditionellt nationella som i Grekland och Storbritannien. Spanien har i och för sig ett nytt nationellt parti, nämligen Podemos. Men Podemos har ännu inte nått framgång i ett nationellt val, och i opionsmätningarna har hoppet och entusiasmen redan falnat. Men, på lokal nivå är det annorlunda. I juni i år fick Barcelona en ny borgmästare- Ada Colau. Hon gjorde sig känd i Spanien som aktivist mot vräkningar i den ekonomiska krisens spår och hon har blivit arresterad flera gånger, bland annat vid försök att ockupera banker. Med det nyformade partiet "Barcelona en Comù" har hon skakat om det politiska landskapet i staden. Hur gick det till när en gatuoccupant blev borgmästare? Och hur går det nu när hon är vid makten? Vår reporter Robin Olin åkte till Barcelona. Programledare: Ivar Ekman Producent: Marie Nilsson Boij Tekniker: Fabian Begnert

Veckans program ägnas helt åt flyktingkatastrofen och den mycket speciella medievecka som varit till följd av just situationen i Europa. För de senaste tio dagarna, efter att bilden på 3-årige Alan skakade om världen, har ju frågan dominerat fullständigt i tidningar och tablåer. Tidning efter tidning har också på olika sätt manifesterat, gått ut i upprop och tagit tydlig ställning. Men det är inte hela bilden. För samtidigt finns också en stark polarisering och en kraftig motreaktion från främlingsfientligt håll. Med kampanjer som kapas och grumliga försök att krossa Alan-bildens kraft. Medier i samling för att hjälpa flyktingar De senaste tio dagarna, efter att bilden på 3-årige Alan skakade om oss alla, har vi ju sett hur frågan dominerat fullständigt i tidningar och tablåer. Tidning efter tidning har också på olika sätt manifesterat, gått ut i upprop och tagit tydlig ställning. Något som också mött kritik på visst håll och som väcker frågor om journalistikens roll och uppgift. Jack Werner: ”Ingen kan vara neutral inför en pistolmynning” Frågan om journalistikens grundvärden har aktualiserats den gångna veckan. Och vår krönikör, Jack Werner, tycker sig se att journalister efter en period av ängslighet nu återfunnit sitt fotfäste. Strävan att så tvivel om sanningen För tre veckor sedan, efter mediestormen som följde på vansinnesdådet på Ikea i Västerås, talade Lasse Truedson med professor Jesper Strömbäck om hur samhällsdebatten "balkaniserats" när personer samlats i bubblor i sociala medier för att stärka varandras verklighetsuppfattningar. Då var det en flyktingfientlig opinion som vann mark. Nu återvände vi till Jesper Strömbäck sedan det offentliga samtalet tagit en ny vändning. Vi frågar vad mediernas enhetliga ställningstagande när det gäller flyktingmottagandet får för konsekvenser för den redan så tydligt uppdelade offentligheten. Kan medieuppropen rentav cementera bubblorna? Trollens kamp för att smutsa ner bilden av Alan I veckan har vi sett hur just bilden på Alan hamnat mitt i den här dragkampen mellan två bubblor. Grumliga anklagelser om manipulation har såtts för att sprida tvivel över bildens kraftfulla budskap. Är bilden verkligen sann, och vad är det för historia som den egentligen berättar? Vår reporter Johan Cedersjö ringde upp Sveriges mest idag prisade pressfotograf, Paul Hansen, ute på jobb i Ukraina. En fotograf som också har många egna erfarenheter av hur politiska kampanjer ibland riktar in sig på just kraftfulla bilder. Kapade tidningskampanjer Det är inte bara när det gäller bilden som det just nu pågår en intensiv dragkamp om vilken verklighetsbeskrivning som ska gälla. Det blir också tydligt om man tittar närmre på hur de hashtags som tidningarna lanserat fylls med innehåll – från två motsatta håll, samtidigt. Med hjälp av ett särskilt program kan kommunikationsbyrån Intellecta mäta vilka grupper som skriver om vad på svenska twitter. Vi träffade deras strategichef Hampus Brynolf i veckan för att prata om mediernas hashtag-kampanjer när det gäller flyktingfrågan och hur dom har landat. Och så pratar med statsvetaren Marie Demker om den svenska flyktingopinionen och mobilisering. Reporter: Therese Rosenvinge

Fredrik Furtenbach förklarar hur det stora hotet mot regeringens budget kanske inte är SD utan världsekonomin, och Tomas Ramberg menar att en bra kris inte är nåt som Magdalena Andersson ska slösa bort. Sen pratar vi om invandringspolitik och statsvetarprofessorn Marie Demker förklarar varför Ramberg har fel om vad som kommer hända med moderaternas åsikter i frågan. Henrik Torehammar ber Emil Källström (C) om ursäkt men lyckas eventuellt ge sig på Hans Linde (V).

Hur religiös kan en svensk politiker vara utan att riskera att bli sedd som alltför suspekt för att inneha ett uppdrag? Omar Mustafa valdes in i S partistyrelse men fick lämna sin plats. Kritiken handlade om att han som ordförande för Islamiska förbundet i Sverige hade bjudit in kontroversiella gäster till olika evenemang. Men det faktum att han fick lämna sin post tolkades som att man inte kan vara religiös muslim inom svensk politik. Även arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson har ifrågasatts på grund av sin tro. Gäster i det här temaprogrammet inför valet är Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Susanna Birgersson, ledarskribent på Dagens Nyheter, Mehmet Kaplan, riksdagsman för Miljöpartiet och Anna Ardin som sitter i förbundsstyrelsen för Socialdemokrater för tro och solidaritet. Programmet spelades in i Almedalen under politikerveckan och programledare är Peter Sandberg.

Om världen i svensk politik. Kriget sprider sig i Ukraina, människor mördas och förföljs i norra Irak och fred tycks allt mer avlägset i Afghanistan. Men varför märks inte det mer, när var sjätte invånare är född utomlands. Hör afghanska Freshta från Mölndal, kurdiska Miriam från Linköping och ukrainska Andriy i Stockholm om vanskliga vapenleveranser, diplomatiskt driv och om huruvida Sverige verkligen är en humanitär stormakt. Utrikespolitik dominerar sällan i valrörelser och årets är inget undantag. Men betyder det att partierna gör samma utrikespolitiska prioriteringar? Konflikts Jesper Lindau intervjuade samtliga utrikespolitiska talsepersoner för de åtta riksdagspartierna och fann en ganska yvig bukett av svar på frågan om vilken utrikespolitisk fråga som är viktigast: En av få frågor som det funnits en del politisk debatt om är Sveriges relation till Ryssland - högaktuell med anledning av Konflikten i Ukraina. De senaste dagarna har det kommit allt fler rapporter om rysk militär upptrappning vid Ukrainas sydöstra gräns och direkt inblandning i strider inne i Ukraina. Frågan idag är snarare om en rysk invasion är på gång eller har den redan hänt? I veckan - Innan den allra senaste upptrappningen skett-  ställde Konflikt frågan till riksdagspartierna om vilken roll Sverige spelat och bör spela för utveckingen i Ukraina: Andriy Kachur, talesman för organisationen Vi Unga Ukrainare i Sverige, ger sin syn på politikernas kommentar, tillsammans med statsvetaren Marie Demker. Afghanistan är det konfliktområde där Sverige har ägnat mest pengar och personal - 10 miljarder kronor beräknas den militära insatsen ha kostat. Fem svenskar har mist livet under de tolv år svenskar har deltagit i den militära insatsstyrkan ISAF. Och med den insatsen bröt Sverige också en långvarig tradition, att bara skicka soldater i blå baskrar, på FN-uppdrag. Militärinsatsen i Afghanistan har haft FN:s mandat men letts av Nato. Och det har inte heller varit ett fredsbevarande uppdrag. Här har Sverige deltagit i ett pågående krig. Över 20.000 civila afghaner beräknas ha dött till följd av kriget. Flygattacker mot civila, som i efterhand förklarats som misstag, har underblåst vreden mot västmakterna som hävdade att de var där för att hjälpa och skydda afghanerna.  När de utländska styrkorna nu har - eller ska lämna - den svenska basen stängdes för två månader sedan - så har de ursprungliga förhoppningarna om en snabb militär seger för att sedan bygga upp ett stabilt och demokratiskt Afghanistan för länge sedan grusats. Talibanerna har återvänt. Våldet och osäkerheten har ökat och de internationella styrkorna lämnar efter sig ett land som beskrivs som allt mer kaotiskt, där rivalerna om presidentposten drygt två månader efter valet i juni fortfarande bråkar om vem som ska styra landet, där internationella hjälparbetare och journalister, som Sveriges Radios Nils Horner, skjuts ihjäl på öppen gata. Så vad har den svenska insatsen i Afghanistan egentligen lett till? Vi vände oss till de åtta riksdagspartiernas utrikespolitiska talespersoner och frågade om den svenska truppnärvaron har bidragit till att förbättra situationen i Afghanistan: Freshta Dost från Svenska Afghanistankommittén kommenterar politikernas svar tillsammans med statsvetaren Marie Demker. En annan långvarig konflikt som också har lämnat många spår i Sverige är den i Irak. Under åren 2006-2007 när inbördeskriget som följde på den amerikanska invasionen i Irak rasade som värst fick Sverige stor internationell uppmärksamhet för att jämförelsevis många irakiska flyktingar fick asyl här. Och än idag är Södertälje, som tog emot flest, platsen dit utländska journalister gärna reser för att skildra svensk flyktingpolitik. Men Sverige utmärkte sig snart också som ett av få länder som trots FN-kritik tvångsutvisade irakier tillbaka till ett våldsamt Irak där kristna och andra minoriteter förföljdes. Sekteristiskt våld, terror, korruption, nepotism - efter mer än ett decennium av ockupation och inbördeskrig är Irak idag ett land som hotas av sönderfall. När terrormilisen ISIS, efter år av förberedelser, i början av sommaren stormade fram mot Kirkuk och Mosul spred deras snabba och våldsamma frammarsch chockvågor över världen. Och frågan om irakiska flyktingar som väntas söka sig hit har åter hamnat på den svenska politiska agendan Den förtvivlade situationen för tiotusentals yezidier, strandsatta i de karga och heta Sinjar-bergen utan mat och vatten har satt fart på diskussionerna om det internationella samfundets skyldighet att skydda. Konflikt frågade de svenska riksdagspartiernas talespersoner i utrikesfrågor hur de ser på Sveriges inställning till krisen i norra Irak. Här är deras svar: Mirjam Avorin, statsvetare Linköpings universitet rötter i Irakiska Kurdistan, kommenterar politikernas svar tillsammans med statsvetaren Marie Demker.

Bör staten vara färgblind, eller behöver vi statistiken för att motverka rasism och främlingsfientlighet? Diskussion mellan statsvetaren Andreas Johansson Heinö, filosofen Karim Jebari och socialpsykologen Lasse Dencik. SCB för demografisk statistik över personer med utländsk bakgrund. Det bör de sluta med, anser statsvetarna Marie Demker och Andreas Johansson Heinö. I en artikel i DN i juli argumenterade de för att staten bör vara ”färgblind”, i bemärkelsen inte göra skillnad på människors ursprung. Annars befästs en skadlig syn på svenskhet. Karim Jebari, doktorand i praktisk filosofi, svarade: ”Genom att förhålla oss till världen som den faktiskt är, snarare än hur den borde vara, kan vi förändra den till det bättre.” Hör Andreas Johansson Heinö, Karim Jebari och Lasse Dencik diskutera Sveriges färgseende med programledare Lars Mogensen. Producent är Thomas Lunderquist. Lästips: Andreas Johansson Heinö: Gillar vi olika? Hur den svenska likhetsnormen hindrar integrationen Karim Jebaris blogg: http://politiskfilosofi.com/ Lasse Dencik: ’Transformation of Identities in Rapidly Changing Societies’, in Carleheden, M. & Jacobsen, M. (eds.) The Transformation of Modernity, London: Ashgate 2001; och ´Individers identiteter i højforanderlige samfund' i Lasse Dencik: Mennesket i postmoderniseringen – om barndom, familie og identiteter i opbrud, Værløse: Billesø & Baltzer, 2005.

Är den svenska rasismen ett sluttande plan? Är det i så fall samma sluttning som nyliberalismen placerat oss på? Och hur hänger den ihop med exploateringen av naturtillgångar i Indien? Och vad betyder friktion i sammanhanget? Sedan 1800-talet har människor upplevt att verkligheten sluttar utför på olika sätt. Vanligast förekommande ha begreppet varit dödshjälpsdebatten, men allt från du-reformen, centerpartiets dalande opinionssiffror, svensk migrationspolitik till Borås hockeys ekonomi har kallats för sluttande plan. Vad är ett sluttande plan? För vem sluttar det? Och hur skulle en horisontell process se ut? Lars Hermansson reder ut sina egna sluttande plan med hjälp av en psykoanalytiker, en filosof, en fysiklärare, en konsthistoriker, en statsvetare, och några till i denna radioessä om förhållandet mellan verklighet och verklighetsuppfattning. Medverkande: Rosa Brooks, Kurt Böhler, Marie Demker, Bengt Ek, Torbjörn Elensky, Karim Jebari, Malin Kan, Arundathi Roy och Gertrud Sandquist. Ett program av Lars Hermansson

Kristdemokraterna samlas till extra riksting. Vad handlar krisen om? Vilka likheter finns med socialdemokratins kris? Rapport från Västerås av Pontus Mattsson, ekot, och kommentar av Marie Demker statsvetare vid Göteborgs universitet. Ökat abortmotstånd i USA. Vad betyder det för valet av president, för Obamas vårdreform och för kvinnor i USA som får aborträtten kringskuren av bestämmelser på delstatsnivå.Samtal med Ginna Lindberg SRs korrespondent i Washington. Utrikeskrönika signerad Alice Petrén om utvecklingen i Tunisien. På förintelsens minnesdag berättar 80 årige Kiwa Zyto för första gången sin historia - en av få överlevare från Auschwitz för Thomas Lunderquist. Vad betyder Frankrikes beslut att med en lag förbjuda förnekandet av det sk armeniska folkmordet, för relationerna mellan Frankrike och Turkiet, för armenier i Turikiet och i exil. Åsa Furuhagen om reaktioner från den turkarmeniska tidskriften Agos och kommentar av folkrättsexperten Ove Bring.

Enligt en ny Europarådsresolution kan inte bara vårdpersonal utan hela vårdinstitutioner vägra utföra aborter. "Ingen person, sjukhus eller institution ska kunna tvingas, hållas ansvarig eller diskrimineras på något sätt för att man vägrar utföra, underlätta, assistera eller utföra abort" eller "någon handling som kan orsaka döden för ett mänskligt foster eller embryo," lyder ett par formuleringar ur resolutionen. Hur påverkas den abortliberala svenska sjukvården av resolutionen? Var bör man dra den etiska gränsen mellan fostrets rätt till sitt liv och kvinnans rätt till sin kropp och hur hör hälsopolitik och religionsfrihet samman? Samtal med Åsa Regnér, RFSU, Christina Doctare, läkare och kristdemokrat och Kristina Gemzell, gynekolog. Efter valfiaskot har alliansens minsta parti genomgått en ordentlig självrannsakan, men de svenska Kristdemokraterna är inte ensamma om att tappa i väljarstöd. Efter att ha skördat stora framgångar i slutet av 90-talet går Kristdemokraterna i hela Skandinavien kräftgång. Har de svenska Kristdemokraterna något att lära av systerpartierna i Norge och Danmark? Blåser det moralliberala vindar eller finns det andra förklaringar till utvecklingen? Hör Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Japans författning anses vara en av världens striktaste när det gäller åtskillnaden mellan stat och religion vilket lett till att religiösa organisationer har haft en aktiv, men begränsad roll i den japanska politiken sedan andra världskriget. Frilansjournalisten Katarina Björcke besöker två religiösa organisationer som rör sig i den japanska politiken. Håller den stränga separationen på att luckras upp? Mediaskugga har fallit över Irak, men vardagen för många av landets invånare präglas fortfarande av våld, kidnappningar och förtryck.Nu har författaren och den prisbelönte journalisten Nuri Kino tillsammans med kollegan David Kuchner skrivit spänningsromanen "Gränsen är dragen" för att sätta ljus på kampen om oljan och vad de beskriver som en etnisk rensning av assyrier och andra kristna irakier. Hör Nuri Kino i Kvartsamtalet om den nya boken och hans egna assyriska rötter. Veckans Utrikeskrönika kommer från Bryssel och är signerad Jens Möller. Programledare: Tithi Hahn tithi.hahn@sr.se  Producent: Anneli Rådestad anneli.radestad@sr.se

I det norska valet håller populistiska fremskrittspartiet ställningarna, och inför valet i Sverige 2010 kan vi enligt professorn i statsvetenskap, Marie Demker vänta oss populistiska inslag våra enga partiers politik. Annika Lantz undrar varför det är så poppis med populism. Annika introducerar också en tävling där tre svenska kulturprofiler tävlar, nämligen Pompös-SM.

I det norska valet håller populistiska fremskrittspartiet ställningarna, och inför valet i Sverige 2010 kan vi enligt professorn i statsvetenskap, Marie Demker vänta oss populistiska inslag våra enga partiers politik. Annika Lantz undrar varför det är så poppis med populism. Annika introducerar också en tävling där tre svenska kulturprofiler tävlar, nämligen Pompös-SM.

Den här veckan handlar det om hur västvärlden sekulariserades och vad som blev konsekvenserna av att människan intog Guds plats. Programledare och producent är Peter Sandberg. Gäster: Göran Rosenberg, journalist, Ola Sigurdsson, teolog och Marie Demker, statsvetare. Programledare och producent Peter Sandberg