Podcasts about socialdemokrater

Et »ben« kaldes det i folkemunde, når en politiker får et lønnet hverv som medlem af en bestyrelse eller et nævn, udover sit virke som lokalpolitiker. Og er der et sted i dansk politik, hvor det vrimler med sådanne ben, så er det kommunalpolitik. Men Berlingskes afdækning viser, at benene ikke bliver ligeligt fordelt: det er især mænd og især Socialdemokrater, der får de »gode ben«. Hvorfor er det et problem? Og hvad siger benene om magt og indflydelse i lokalpolitik? Gæst: Jonas Stenbæk Christoffersen, journalist på Berlingskes indlandsredaktion. Vært: Anne Sofie AllarpSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1:Kriget i Syrien, vad kan det leda till?Moderater och Socialdemokrater styr oftare på kommunal nivå, något för rikspolitiken? ReportageGhana går till val. En stabil demokrati i orolig region.Reportage om pjäsen ”Macken” sätts upp med skådespelare som har funktionsvariationerKrönika Ulrika KnutsonPanelen med Somar al Naher, ETC, Patrik Kronqvist, Expressen och Peter Wennblad, Svenska Dagbladet om veckans politiska frågorTimme 2:Nobelveckan drar igång - samtal om vetenskaperna men också om festklädernaTyskarnas känslor till elbilen - reportagePolen - Europas nya starka nation?Reportage från våldets HaitiOm häxprocesserna förr och häxor idagKåseri av Emil JensenProgramledare: Åsa FuruhagenProducent: Richard Myrenberg Tekniker: Joachim Persson

Malin Collin, Fredrik Boltes och Olle Palmlöf försöker ta reda på varför socialdemokrater säger en sak när de egentligen menar en annan. Vad krävs egentligen för att de ska prata klarspråk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Socialdemokrater har en lång tradition av att prata tvärtomspråket. Malin reder ut när den moderna socialdemokratiskan egentligen skapades och var den kommer ifrån. Olle undrar om det stämmer att socialdemokrater alltid varit nazismens motkraft och Fredrik drar till riksdagshuset för att leta reda på Morgan Johansson och prata tvärtomspråket med honom.Detta är en repris från februari 2024.

Da Socialdemokraternes politiske ordfører fik at vide, at Berlingske var på vej med en artikel med anonym kritik af partiformand Mette Frederiksen, satte han gang i et modangreb - og pludselig blev Berlingskes journalister kimet ned af Socialdemokrater, der ville rose deres formand. I dagens udgave af Slotsholmen fortæller politisk ordfører Rasmus Stoklund i detaljer, hvordan han koordinerede offensiven. Vi spørger også en af Berlingskes journalister, hvordan det var at være på den anden side. Og så kommer Jens Ringberg forbi til en snak om gnidninger mellem de to regeringspartier, Moderaterne og Socialdemokraterne, når det kommer til udlændingepolitikken. Værter: Thomas Buhl og Pia Glud Munksgaard. Gæster: Kasper Kildegaard, politisk korrespondent, Berlingske, Rasmus Stoklund, politisk ordfører, Socialdemokratiet og Jens Ringberg, politisk analytiker, DR. Tilrettelægger: Jonas Gulmann.

SF har opsamlet en stor vælgergruppe af skuffede socialdemokrater og står i den seneste meningsmåling til at blive Folketingets næststørste parti. Nu er Pia Olsen Dyhr ved at gøre sit parti klar til at gå i regering igen. »Hun er meget populær i SF, og der er meget stor tiltro til, at det, hun siger, nok ikke er helt gakkelak,« fortæller Arne Hardis om Pia Olsen Dyhrs genrejsning af partiet efter den katastrofale regeringsdeltagelse i Thorning-regeringen fra 2011 til 2014. »Hun har fanget, hvad SF er, og har fået SF til at blive SF igen,« forklarer Hans Mortensen i Avistid. Martin Krasnik er vært og programmet er produceret af Birgit Nissen Pedersen.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Danmark havde dårligt fordøjet chokket over dronning Margrethes nytårstale, før Mette Frederiksen gav os endnu et. Og på sølle to uger sendte over 100 års socialdemokratisk tradition for at holde kølig armslængde til kongehuset på pension. Statsministeren har meddelt, at folkevalgte socialdemokrater fremover gerne må modtage kongelige ordener og medaljer. Noget man siden Staunings tid ellers af princip har takket nej til i det gamle arbejderparti, fordi man så ordener som rester af det klassesamfund, man havde gjort op med. Dagens gæst er politisk reporter på Politiken Kristian Klarskov, som er gået på jagt på Christiansborgs gange for at spørge socialdemokrater, om de vil takke ja til en kongelig orden. Hvad er det, Mette Frederiksen har gang i? Og hvilken fløj i partiet, der egentlig er mest gammeldags?

Socialdemokraternas toppkandidat om varför hon vill att EU ska göra större försvarssatsningar och anta skarpare klimatmål men inte reglera villkor för gig-arbetare. Och varför pratar hon så ofta om SD? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Heléne Fritzon har varit Europaparlamentariker sedan 2019 och är nu Socialdemokraternas toppkandidat inför EU-valet i juni. Hon sitter i parlamentets miljöutskott och säger att hon är mest stolt över EU:s klimatpaket, Fit for 55, som klubbades i år.Försvar och säkerhet dominerarOm klimatpolitik varit en stor fråga under nuvarande mandatperiod väntas försvar och säkerhet bli de stora under nästa, fokus väntas ligga på att säkra stödet till Ukraina och för att bygga upp EU:s försvarssamarbete. ”Sedan den 24 februari för två år sedan har det präglat dagordningen i i stort sett allting vi gör. Det är freds- och säkerhetspolitiken, och inte minst kraftfulla sanktioner mot Ryssland, som står på vår dagordning återkommande.”, säger Heléne Fritzon.Inom EU diskuterats nu att EU:s gemensamma försvarsfond skulle behöva öka – från knappt åtta miljarder euro till 100 miljarder euro. Ett sätt att klara det skulle vara att EU lånar pengar, något som bara hänt en gång tidigare, under pandemin. Sverige har hittills varit emot att öka EU:s utgifter, men Heléne Fritzon utesluter inte att EU skulle behöva låna pengar till gemensamma försvarsinsatser.”Det kan vara så att man måste låna delar av det, men vi kommer naturligtvis att jobba hårt för att vi ska klara att göra det i EU:s budget, i de olika instrument som vi har, så att vi kan säkra att vi inte äventyrar ekonomin i detta. Men högsta prioritet återigen har att skapa säkerhet och trygghet och så småningom att vi kan gå in i ett fredsarbete för Ukrainas del.”, säger Heléne Fritzon.Nej till PlattformsdirektivetI flera år har EU försökt stärka skyddet för så kallade gig-arbetare, som matbud och app-taxi-förare, som på pappret är egenföretagare och därför saknar rättigheter som arbetstagare har. Socialdemokrater från andra länder i EU-parlamentet har varit drivande till det så kallade Plattformsdirektivet. Men Heléne Fritzon och andra svenska socialdemokrater har också röstat nej, med hänvisning till att det skulle kunna påverka den svenska modellen. Varför vill hon inte att EU reglerar om bättre villkor för gig-arbetare, som inte omfattas av den svenska modellen? ”Vi gjorde ju den bedömningen att så som det förslaget såg ut så var det inte så att det skulle hjälpa utan det skulle snarare stjälpa. Det är för att det finns en konflikt om hur man ska betrakta just arbetstagarbegreppet. Så att precis som vi gjorde med minimilönerna, som vi debatterade väldigt intensivt för två år sedan, så röstade vi nej.”, säger Heléne Fritzon.Förra veckan föll förslaget i ministerrådet eftersom fyra länder röstade nej. Den svenska regeringen var för förslaget.Gäst: Heléne Fritzon (S), EU-parlamentariker och toppkandidat till EU-parlamentetProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Susanne Palme Tekniker: Stina FagerbergProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 23 februari.

Malin Collin, Fredrik Boltes och Olle Palmlöf försöker ta reda på varför socialdemokrater säger en sak när de egentligen menar en annan. Vad krävs egentligen för att de ska prata klarspråk? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Socialdemokrater har en lång tradition av att prata tvärtomspråket. Malin reder ut när den moderna socialdemokratiskan egentligen skapades och var den kommer ifrån. Olle undrar om det stämmer att socialdemokrater alltid varit nazismens motkraft och Fredrik drar till riksdagshuset för att leta reda på Morgan Johansson och prata tvärtomspråket med honom.

Sossar, Centern och moddar. Torbjörn Nilsson förklarar det etiskt och estetiskt förkastliga med smeknamn på partier. Henrik Torehammar fräser av upprördhet. Producent: Tove Friman Leffler Ansvarig utgivare: Lisa Irenius

Spårvägsplanerna i Åbo har tagit ett steg framåt och debatten har igen blossat upp. Vem har nytta av en spårväg och är det faktiskt en nödvändig investering för att öka Åbos konkurrenskraft? Och har Åbo verkligen råd med en så dyr investering just nu? Frågan är också en dragkamp inom partierna. Nu väntar ytterligare kalkyler och analyser innan ett beslut ska fattas om två år. I debatten deltar Janina Andersson, De Gröna, Leif Grönroos, Åbo svenska Socialdemokrater samt Peter Ehrström, forskningschef och docent i regionalvetenskap. Lina Frisk leder ordet. Bilden är en visualiseringsbild av hur det kunde se ut om det fanns spårväg i Åbo centrum. E-post: slaget@yle.fi

Sossar, Centern och moddar. Torbjörn Nilsson förklarar det etiskt och estetiskt förkastliga med smeknamn på partier. Henrik Torehammar fräser av upprördhet. Producent: Tove Friman Leffler Ansvarig utgivare: Martin Ahlquist

Socialdemokrater undsiger partifælles forslag i ældreplejesag. LA-ordfører: Biblioteket skal tilbage til sin kerneopgave. Mikkel Bjørn og DF klar med beslutningsforslag til at bekæmpe sygemeldinger blandt sognepræster. VM i kvindefodbold er i fuld gang i Australien og New Zealand. Vært: Michael Robak.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Folk är sura på regeringen. Centerpartister är ännu surare. Men varför? Viktor Barth-Kron och Tomas Nordenskiöld botaniserar i nya, spännande siffror och ser ett oroande mönster för de borgerliga.

"Det är nya grupper som aldrig har hört av sig till oss tidigare" säger diakoner i Svenska kyrkan. Mycket har redan blivit dyrare och det väntar ännu tuffare tider varnar finansministern för. Detta har lett till att fler utsatta grupper söker stöd från Svenska kyrkan enligt några av deras diakoner. Ska kyrkans diakoner komplettera det offentliga eller ska de istället ersätta det som andra instanser inte erbjuder? Hör röster från flera diakoner och en diskussion om hur man kan se på en möjlig förändrad arbetsbeskrivning. Hör Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet och Linda Johansson från Socialdemokrater för tro och solidaritet. Även Anna Moilanen som utbildar framtidens diakoner medverkar.Hur politisk ska kyrkan få vara? Fredrik Modéus som är biskop i Växjö stift har i en debattartikel i Expressen tydligt tagit ställning mot Sverigedemokraternas politik som han tycker "går emot värden som kännetecknar kristen idétradition." Hör honom i en debatt med Daniel Engström, gruppledare i Kyrkomötet för Sverigedemokraterna.----Filmen Boy från heaven är en thriller som utspelar sig på lärosätet Al-Azhar i Kairo, som är en auktoritet i den sunnimuslimska världen. Hör den prisbelönte regissören och manusförfattaren Tarik Saleh om filmen som har premiär i veckan.Programledare: Åsa Furuhagen Reportrar: Johanna Sjövall och Tara Rezai Lindorm Producent: Anders Diamant

Barbara Bertelsen er ved at mane sig selv op i et hjørne. Nu begynder Socialdemokrater at pippe om, hvordan det står til, og hvor svært der er at arbejde med statsministeriets departementschef.Ivana trump er blevet begravet under en svusltig ceremoni, og så var Dennis Knudsen med på telefon om sit kontroversielle valg af designerfamilie. Ditte ville vide, om tvillingepigerne var sat i verden for at have funktion overfor drengene, som det kunne lyde i et interview.I studiet sad Royal Korrespondent, Jacob Heinel Jensen, Tv-personlighed, Janni Ree og radiovært, Anne Kirstine CramonLulu Roos produceredeDitte Okman var værtSee omnystudio.com/listener for privacy information.

"Gå inte dit," var ord som jag aldrig fick höra som ung. Det fanns något som kallades "rörelsefrihet." Något som Socialdemokrater, Moderater och annat löst folk uppenbarligen såg som en onödig lyx som vi inte längre behöver. Detta oönskade pack tyckte väl att yttrandefriheten såg så ensam ut där nere i sopcontainern, att den behövde en vän i det stinkande mörkret. Om du tror att det krävs att området klassas som "utsatt område" för att rörelsefriheten för svenskar ska begränsas, så har du helt fel. Det räcker med risigt folk i ett par risiga byggnader i närheten av den lokala bensinmacken för att folk antingen känner att dom måste sluta gå till sin mack, eller att dom måste ta med sig "ett diskret tillhygge" för att ens gå dit. I detta program så hör du om mannen som inte längre vågar släppa iväg sin sambo till den lokala macken. Missa inte detta!DITT STÖD UPPSKATTAS OCH BEHÖVS. 3000 KR BEHÖVER KOMMA IN INNAN DEN 31 MAJ - TACK!Swish: 073 846 37 64Meddelande: Gåva(Lördagen den 30:e april, 2022)GÄSTERNA DISKUTERAR:* Besök denna bensinmack på egen risk.* 2 invandrare, 3 hundar och bara 2 koppel = kaos.* Tjejen är topless och tillsammans med "kära nån"-Nasse, i Nalle Puh.* Skulle kännas "lite jobbigt," att vara tillsammans med en Bisexuell.* "Lögnare" och "spottkoppar" - Så beskrivs män som kallar sig feminister.* Tjejerna som lurade i muslimen fläskkött.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Johan Widén, Elisabeth Engman & Tomas WiklundVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:DÖRRKLOCKAN BLEV VÄCKARKLOCKAN NÄR ASYLSÖKARNA RINGDE PÅhttps://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/doerrklockan-blev-vaeckarklockan-naer-asAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 7 MAJ, 2022Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLENornir - Verdandihttps://youtu.be/EuA34-yb2qI?t=94TOMASBjörn Afzelius - Tusen bitarhttps://www.youtube.com/watch?v=kA_5UqWmWrUELISABETHThelma & Louisehttps://www.imdb.com/title/tt0103074/JOHANSällskapsresan https://www.imdb.com/title/tt0081590/?fbclid=IwAR3fQ6uGr9357hmYSx-PmxBH3Gla-wnnmK24yxbT6_XC-6EkN2aYrkWAG8s

Ødelæggelsens tidevand har trukket sig tilbage i Ukraine, og i Butja står det klart, hvad prisen for den russiske invasion har været. Denne uges Nej til nyt spørger, hvad myrderierne i Butja fortæller os om krigen. Vores faste panelister spørger også, om danskerne virkelig er racister, fordi de åbner deres arme for de ukrainske flygtninge. Endelig tager de fat på regeringens plan om udflytning af uddannelsespladser, der endte noget mindre ambitiøst end håbet. Og så skal det også handle om Terrence Malick, den nye film Belfast og reality programmet Alene i vildmarken. Nej til Nyt er: Nicolaj Bang, fast skribent ved Årsskriftet Critique og medlem af regionsrådet for Det Konservative Folkeparti i Region Midtjylland. Rasmus Ulstrup Larsen, journalist ved Kontrast og forfatter til bogen ”Tidens tegn”, samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique.

Ødelæggelsens tidevand har trukket sig tilbage i Ukraine, og i Butja står det klart, hvad prisen for den […]

Ødelæggelsens tidevand har trukket sig tilbage i Ukraine, og i Butja står det klart, hvad prisen for den russiske invasion har været. Denne uges Nej til nyt spørger, hvad myrderierne i Butja fortæller os om krigen. Vores faste panelister spørger også, om danskerne virkelig er racister, fordi de åbner deres arme for de ukrainske flygtninge. Endelig tager de fat på regeringens plan om udflytning af uddannelsespladser, der endte noget mindre ambitiøst end håbet. Og så skal det også handle om Terrence Malick, den nye film Belfast og reality programmet Alene i vildmarken. Vi er Nicolaj Bang, fast skribent ved aarsskriftet-critique.dk og medlem af regionsrådet for Det Konservative Folkeparti i Region Midtjylland. Rasmus Ulstrup Larsen, journalist ved Kontrast og forfatter til bogen ”Tidens tegn”, samt Christian Egander skov, redaktør ved Årsskriftet Critique

Ugentlig, pan-skandinavisk familieterapi med forfatter og journalist Åsa Linderborg (S), dramatiker og radiovert Hassan Preisler (DK), og programleder/samtaleterapeut Hilde Sandvik (N). Socialdemokrater styrer nu hele Skandinavien, men to af tre regeringschefer kæmper med tilslutningen. Den danske dokumentar "Kandis for livet" - har fået landets kulturelite til at se lyset. Svenskerne har fået hagefald efter skandale interview med deres nye kulturminister. Mens Hilde Sandvik har tjekket den norske, svenske og danske pavillon ud på verdensudstillingen i Dubai. Producent: Henrik Hylland Uhlving.

Kjaerulv skal ikke have fingrene i FE, PETs og Findsens hvepserede - men kan alligevel ikke holde sig fra gamle bøger: Hør om Socialdemokraiets forhold til efteretningsvæsener - og om et Dataetisk Råd, der holdes uden for døren. Læs det hele på mingarage.net og hos radarmedie.dk

Vad är den moderna definitionen av klass och vilka politiker gillar heavy metal? Missa inte när vi svarar på lyssnarnas frågor om politik. Är det någon skillnad på vilka tv-serier som Sverigedemokrater och Socialdemokrater följer? Hur ska man identifiera politiska valfloskler? Och varför bryr vi oss lite om politikers partners i Sverige?Missa inte när Ekots politiska kommentatorer Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach svarar på lyssnarnas smarta och roliga frågor!Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas RambergProgramledare: Parisa HöglundProducent: Björn Barr

Vad är den moderna definitionen av klass och vilka politiker gillar heavy metal? Missa inte när vi svarar på lyssnarnas frågor om politik. Är det någon skillnad på vilka tv-serier som Sverigedemokrater och Socialdemokrater följer? Hur ska man identifiera politiska valfloskler? Och varför bryr vi oss lite om politikers partners i Sverige?Missa inte när Ekots politiska kommentatorer Tomas Ramberg och Fredrik Furtenbach svarar på lyssnarnas smarta och roliga frågor!Medverkande: Fredrik Furtenbach och Tomas RambergProgramledare: Parisa HöglundProducent: Björn Barr

Det er dagen derpå i Tyskland efter valget i går. I Orientering i dag ser vi på, hvad der nu skal ske. Hvor glad er man som SPD'er, når ens parti vinder efter 16 år med Merkel, men man ikke er tryg ved udsigten til den regering, der kan komme ud af det? Vil samarbejdet med FDP tvinge klima- og socialpolitik i mindre ambitiøs retning? Vi ser også på, hvor de to kongemagerpartier FDP og De Grønne mon kan finde hinanden. Og om det forenede Tyskland stadig er lige så delt i Øst og Vest, som det var før valget. I dag mødtes flere af de helt store kanoner inden for dansk erhvervsliv til en konference om, hvordan vi sikrer, at vi i fremtiden har den nødvendige grønne arbejdskraft. Hvordan kan den grønne omstilling skabe vækst og job? Vi spørger Ingeniørforeningen, som står bag konferencen. Denne uge kan blive en skæbneuge for USA's præsident Joe Biden. Lederne af hans demokratiske parti forsøger lige nu at få partiets fløje til at enes om Bidens to gigantiske, økonomiske reformpakker, som vil være den største ændring af det amerikanske samfund i mange år. Den konservative fløj i partiet synes, at det er for mange penge, venstrefløjen synes, at det er for lidt. Karen Hjulmand og Søren Carlsen er dagens værter. Birgitte Gadegaard er redaktør. www.dr.dk/Orientering

Det er dagen derpå i Tyskland efter valget i går. I Orientering i dag ser vi på, hvad der nu skal ske. Hvor glad er man som SPD'er, når ens parti vinder efter 16 år med Merkel, men man ikke er tryg ved udsigten til den regering, der kan komme ud af det? Vil samarbejdet med FDP tvinge klima- og socialpolitik i mindre ambitiøs retning? Vi ser også på, hvor de to kongemagerpartier FDP og De Grønne mon kan finde hinanden. Og om det forenede Tyskland stadig er lige så delt i Øst og Vest, som det var før valget. I dag mødtes flere af de helt store kanoner inden for dansk erhvervsliv til en konference om, hvordan vi sikrer, at vi i fremtiden har den nødvendige grønne arbejdskraft. Hvordan kan den grønne omstilling skabe vækst og job? Vi spørger Ingeniørforeningen, som står bag konferencen. Denne uge kan blive en skæbneuge for USA's præsident Joe Biden. Lederne af hans demokratiske parti forsøger lige nu at få partiets fløje til at enes om Bidens to gigantiske, økonomiske reformpakker, som vil være den største ændring af det amerikanske samfund i mange år. Den konservative fløj i partiet synes, at det er for mange penge, venstrefløjen synes, at det er for lidt. Karen Hjulmand og Søren Carlsen er dagens værter. Birgitte Gadegaard er redaktør. www.dr.dk/Orientering

Dessutom i Godmorgon världen krönika av Nina Solomin, kåseri av Lotta Eriksson, panelen och Public Service. Timme 1: * Vad händer bakom valkulisserna i Ryssland? * Så lyckades de tyska socialdemokraterna vända valvindarna * Unga afghaner flyr till grannlandet Tadzjikistan * Så doftar trygghet - om parfymerad offentlighet * Krönika av Nina Solomin * Panelen Timme 2: * Valet i Kanada och premiärminister Trudeaus uppgång och - fall? * Public Service - säsongspremiär! * Suzanne Osten gör ny pjäs på Unga klara - hur mycket klarar barn att se? * Utbildning utomhus - ökat intresse under pandemin * Vad blir kvar efter pandemin - Emma Frans funderar * Kåseri av Lotta Eriksson

Olaf Scholz er kedsommelig, cool og effektiv - ligesom han bliver brandet. I dag står han og hans Socialdemokrater til at få flest stemmer ved valget den 26. september. Men: Ikke nok til selv at danne regering. De Grønne vil spille med. FDP vil være med. Og også det CDU, som Merkel nu slipper. Ligegyldig hvem der vinder, skal Tyskland gennem prøvelser før en ny regering er på plads. Og hvad vil det Tyskland, der dukker frem efter Merkel? Lyt til Verden ifølge Gram. Vært: Steffen Gram.

Wikileaks är sajten där visselblåsare avslöjar maktens smutsiga hemligheter. Grundaren Julian Assange är ansiktet utåt journalistikens och sanningens frälsare. Wikileaks tar emot världens största läckor från hemliga källor och publicerar dem. Genombrottet, som sätter Wikileaks på världskartan, blir en hemlig video från krigets Irak - där amerikanska militären skjuter civila. Julian Assange som turnérar världen runt och berättar om sitt arbete, kommer till Stockholm för att hålla ett seminarium. Hans position har aldrig varit starkare. Julian Assange, känd som en avslöjare av korruption, hemligheter, krigsbrott och övergrepp, står själv plötsligt anklagad för sexualbrott. Anklagelserna förändrar allt för Wikileaks och Julian Assange. Medverkande: Daniel Domschait Berg - tidigare medarbetare Wikileaks. Brigitta Jonsdottir - tidigare medarbetare Wikileaks. Kristinn Hrafsson - tidigare talesperson och medarbetare Wikileaks.  Nick Davies - Journalist The Guardian. Anna Ardin - arbetade som pressekreterare på Socialdemokrater för tro och solidaritet.  Jan Helin - Då ansvarig utgivare på Aftonbladet.   Donald Boström - Frilansjournalist och då kontaktperson för Julian Assange i Sverige.  Marianne Ny - Överåklagare vid åklagarmyndighetens utvecklingscentrum i Göteborg.  Per E Samuelsson - Julian Assange svenska försvarsadvokat. En dokumentär av: Tove Palén. Producent: Lars Truedson. Exekutiv producent: Erik Hedtjärn. Producerad: 2021

I detta avsnitt möter du vår partiordförande Stefan Löfven, Wanja Lundby-Wedin, Jesper Eneroth och Margot Wallström. I ett samtal om kyrkovalet den 19:e september 2021, samt vårt kyrkopolitiska program som vi Socialdemokrater ska genomföra under nästa mandatperiod.

”Socialdemokratin har en gruppbaserad och utjämnande syn på rättvisa, som är formad i en marxistisk tanketradition”, säger Caspian Rehbinder i veckans avsnitt. Relationen mellan liberaler och socialdemokrater har satt sin prägel på innevarande mandatperiod, och det mesta talar för att diskussionen kommer att bli allt intensivare ju närmare valet vi kommer.  Häromveckan publicerade Dagens Nyheters kultursida en artikel där redaktörerna för tidskriften Liberal Debatt, Emma Høen Bustos och Matilda Molander, tillsammans med den socialdemokratiska tidskriften Tidens chefredaktör Payam Moula argumenterade för att socialdemokratin och liberalismen delar viktiga ideologiska övertygelser som skulle kunna ligga till grund för ett gemensamt politiskt projekt. Men hur ser den ideologiska gemenskapen mellan liberaler och socialdemokrater egentligen ut, om den ens existerar? Behöver politiska samarbeten alltid bygga på starka värderingsgemenskaper? Och hur har socialdemokrater och liberaler historiskt sett förhållit sig till varandra?  Svend Dahl samtalar med Emma Høen Bustos, en av författarna bakom DN-artikeln, Caspian Rehbinder, som är medarbetare på Timbro, och Claes Arvidsson, författare till flera böcker om svensk politisk historia. 

Der er oprør i baglandet, fra Ærø, fra Gribskov, fra Halsnæs, fra Frederikshavn. Socialdemokrater der siger stop, det er nok, hold op. De skriver læserbreve til aviser og breve til statsministeren i protest. Det handler om håndtryk, om hjemsendelse til Syrien, om hjemtagning af mødre og børn fra kurdiske lejre. Socialdemokrater fra baglandet i P1 Debat: Morten Dahlberg (S) Gribskov Vest, Lars Ole Gjesing (S) Ærøskøbing, Kirsten Lauritsen (S) Halsnæs møder Jesper Petersen (S) politisk ordfører, Vibeke Storm Rasmussen (S) tidl. formand Region Hovedstaden. Vært: Gitte Hansen. Lytterne er velkomne til at komme med indspark til debatten på telefon 7021 1919. www.dr.dk/p1debat

Der er oprør i baglandet, fra Ærø, fra Gribskov, fra Halsnæs, fra Frederikshavn. Socialdemokrater der siger stop, det er nok, hold op. De skriver læserbreve til aviser og breve til statsministeren i protest. Det handler om håndtryk, om hjemsendelse til Syrien, om hjemtagning af mødre og børn fra kurdiske lejre. Socialdemokrater fra baglandet i P1 Debat: Morten Dahlberg (S) Gribskov Vest, Lars Ole Gjesing (S) Ærøskøbing, Kirsten Lauritsen (S) Halsnæs møder Jesper Petersen (S) politisk ordfører, Vibeke Storm Rasmussen (S) tidl. formand Region Hovedstaden. Vært: Gitte Hansen. Lytterne er velkomne til at komme med indspark til debatten på telefon 7021 1919. www.dr.dk/p1debat

Der er oprør i baglandet, fra Ærø, fra Gribskov, fra Halsnæs, fra Frederikshavn. Socialdemokrater der siger stop, det er nok, hold op. De skriver læserbreve til aviser og breve til statsministeren i protest. Det handler om håndtryk, om hjemsendelse til Syrien, om hjemtagning af mødre og børn fra kurdiske lejre. Socialdemokrater fra baglandet i P1 Debat: Morten Dahlberg (S) Gribskov Vest, Lars Ole Gjesing (S) Ærøskøbing, Kirsten Lauritsen (S) Halsnæs møder Jesper Petersen (S) politisk ordfører, Vibeke Storm Rasmussen (S) tidl. formand Region Hovedstaden. Vært: Gitte Hansen. Lytterne er velkomne til at komme med indspark til debatten på telefon 7021 1919. www.dr.dk/p1debat

Dick har haft ont i ryggslutet, Linus har varit i Motala och Erik har varit med på Youtube(!!!). Är reaktionen på Richard Jomshofs tal om islam som en "avskyvärd ideologi och religion" verkligen rimlig? Hur står det till på tidningen Bulletin egentligen? Borde gruppvåldtäktsmän sitta i fängelse åtminstone tio år, trots att de begick brottet som femtonåringar? (Ja) Varför har Annika Strandhäll och andra Socialdemokrater så svårt för att ha en anständig ton och diskutera sakpolitik? Och hur ska man egentligen tolka den senaste tidens utspel från M och KD när det gäller samarbete med SD? Samtidigt podcast är en fristående ljudpod och en webcast av och med Dick Erixon, Linus Bylund och Erik Dahlin. Ansvarig utgivare är Dick Erixon, tidskriften Samtiden. Avsnitten finns i ljudformat "där poddar finns" och publiceras även som webcast på Samtidens, och från och till även på Sverigedemokraternas, youtubekanal.

Med: Fie Sommer, entreprenør, Rasmus Malver, jurist og aktivist og Kasper Emil Tornfeldt, fotojournalist 53 socialdemokrater har følt sig udsat for uønsket seksuel opmærksomhed det seneste år. Ja, det var 53 og ja - det var under en corona-pandemi. Mette Frederiksen ved godt, at der er et problem. Det har hun sådan set vidst, siden hun var 15 og gik ind i politik. Så spørgsmålet er, hvorfor hun ikk har gjort noget ved det? Gæster: Fie Sommer, entreprenørRasmus Malver, jurist og aktivist Kasper Emil Tornfeldt, fotojournalist Vært: Cecilie LangeRedaktør: Andrea Bøtker

Bandekriminalitet i Sverige har overskredet en moralsk grænse. Nu kobler statsminister Stefan Löfven for første gang indvandring med bandekriminalitet. Det er også grænseoverskridende, mener mange Socialdemokrater. Vi får en analyse. Antallet af Corona-smittede i Tjekkiet er eksploderet.. Nu må danskere ikke længere rejse dertil. Det er prisen for "en sommer uden restriktioner", lyder det fra Prag. Vi følger også situationen på Lesbos, hvor tusindvis af flygtninge fortsat ikke ved, hvad der skal ske med dem. Og vi ser på, hvordan den græske regering har tacklet situationen. Vært: Marianne Skovlund. www.dr.dk/orientering/orientering-europa

Dick har anlagt ett potatisland, Linus är arg och har därför skrivit en artikel och Erik, ja han har som vanligt en rättelse att komma med, dessutom har han vunnit ett vad. Palmeutredningen är snart digitaliserad, borde den då tillgängliggöras för allmänheten? Antiklimax för nyfikna när Palmegruppen höll presskonferens. Vem mördade egentligen Palme, var det Skandiamannen? Alexander Bard har inte mördat Palme, men twittrat provokativt, vilket tycks vara nog så illa. Att tycka att man ska riva och skända statyer över döda människor som man tycker hade konstiga åsikter, är inte det en väldigt konstig åsikt? Socialdemokrater som i decennier har kastat fula epitet på sina motståndare gråter krokodiltårar när oppositionen påpekar att de är ansvariga för coronahaveriet, är inte det hyckleri?

Socialdemokrater stoler ikke på journalisterne og omvendt. Respekten skal genoplives!

Dagens riksdagspartier kommer inte att bidra till en vitalisering av vår demokrati. Som så ofta är de som befinner sig i ett system sällan tillräckligt intresserade av att förändra det. För att vår demokrati ska vitaliseras och stärkas krävs nya politiska rörelser som attraherar många invånare. Och nya politiska krafter som också erbjuder tydliga demokratiska vitaliseringsförslag. Utvecklingspartiet Demokraterna är en sådan ny politisk kraft. Om vi leker med tanken att dagens partier i Sveriges riksdag överlever i valet 2022 är det lätt att inse att vi har fått en ”intressant” och komplex demokratisk situation med två nya ”block”. Ett block med Vänsterpartiet som stödparti till Socialdemokrater, Centerpartister och Miljöpartister och ett block med Sverigedemokrater som stödparti till Moderater, kristdemokrater och Liberaler. I det sannolika scenariet är det min bedömning att Sverige under en längre tid fortsätter att ha det politiskt rörigt och att det blir blocket med SD som stödparti som försöker ratta på Rosenbad. Det vill säga så det hade kunnat bli redan 2018 om inte framförallt Centerpartiet gjorde som de gjorde. För mig är det helt klart att Sveriges framtid är onödigt dyster om V och MP får fortsätta att påverka regeringsmakten. Tack vare Centerpartiets agerande kan förhoppningsvis MPs helt oacceptabelt oproportionella inflytande över politiken i Sverige brytas. I samband med nästa val kommer inte Moderaterna längre bry sig om att försöka räkna in Centerpartiet i ett regeringsunderlag. Det är nästan en komisk utveckling med tanke på den retorik mot Socialdemokraterna Centerpartiets partiledning ägnade sig åt i valrörelsen 2018. Så går det när ledningar saknar förmåga till strategiskt konsekvenstänkande. http://stefanhanna.blogspot.com/2019/12/nya-grupperingar.html?m=1 Många människor har problem med att skilja mellan sak och person. Det är alltid av ondo för viktiga debatter när den förmågan saknas bland debattörer. Visst kan det vara lätt att ta åt sig personligen av att till exempel en kommun misslyckats att få mycket bättre skolresultat om man suttit vid makten under flera år. Ofta har jag märkt att det hänger ihop med oförmågan att blanda känslor med tillräckligt mycket logik. Att till exempel inte noga lyssna på vad en vänsterpartist eller SDare säger för att man är mentalt blockerad av att de företräder något ”ont” är inte konstruktivt. Det beteendet kan med fördel kallas demokratiskt korkat. Och inom politiken är oppositionens roll att tydligt kritisera det man tycker att det politiska styret gör, och konstruktivt föreslå bättre lösningar. Visst kan det vara så att de politiska partierna har en bred samsyn om hur olika uppdrag ska lösas, det kan vara bra. Bäst är ändå om det alltid finns en spänst mellan olika perspektiv och önskemål. Det tvingar i den bästa av världar de som styr att tänka till ordentligt innan de fattar sina beslut. Oppositionen när den fungerar som bäst är, precis som media, en kraft för att minimera okloka vägval. Oavsett vilka partier som försöker styra, eller som finns representerade i en demokratisk församling, är det alltid viktigt att respektera folkets vilja, och majoritetsbeslut. Allt annat är ett stort förakt för demokratins grunder. I tider som nu då vänstern och liberalt kopplade politiska krafter tappar invånarkraft är det intressant att se hur svårt till exempel dagens liberala och socialistiska partier har att acceptera att de inte längre lyckas attrahera mycket stora delar av befolkningen. De anser att folket är korkat. Om de verkligen vill förändra dagens trender skulle det vara klokt om många av dessa partiers företrädare tar sig en ordentlig koll i en spegel. Skulden till dagens frustration och oro bland invånarna ligger främst hos socialister och liberaler som inte lyckats paketera sin politik på ett bra sätt. En del av svaret på varför det skett är sannolikt att ismerna socialism, liberalism och konservatism tappat sitt "bäst före datum" bland många invånare. De tidigare framgångsrika filosofiska ismerna behöver ersättas av något modernare. Inget konstigt med det, nya tider kräver modernare förhållningssätt. Och redan idag finns massor av filosofiska ismer, varav få lyckats få ett ordentligt genomslag. http://stefanhanna.blogspot.com/2019/12/demokratisk-nystart.html?m=1

Europas socialdemokrater nyder ikke længere samme opbakning, som de tidligere gjorde. I dagens udsendelse ser Altinget Ajour på den politiske virkelighed for det engelske, svenske og danske socialdemokrati. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det er ventetid. Vi omtaler tidens tegn, slike som lyttertall, og Nrks (stadige) strategi om å selge inn Dab til Socialdemokrater på besøk i Oslo. Vi prøver å gå dypere i denne og neste episode. Etter beste evne ønsker vi å beskrive bakteppet i den tidlige prosessen av utbyggingen. Pga av at materialet er såpass personlig - har vi valgt å gi karakterene - alias(er). Du treffer Ole, Doffen og Guffen med flere. Pass på at du får med deg neste episode - som er en forlengelse av denne :-) God Lytt!

Den långsiktiga trenden för våra politiska partier är allt färre medlemmar, allt fler partier och en alltmer fragmenterad medievärld.  Hur ska partierna nå ut med sina budskap i vår digitaliserade tid där vi alla kan välja på 100 tals olika källor för att bilda oss en uppfattning.Dagens gäst är professorn i statsvetenskap Ulf Bjereld, ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet och adjungerad ledamot av Socialdemokraternas verkställande utskott. 

Statsministeren holdt traditionen tro sin nytårstale 1. januar. Og traditionen tro var den ifølge Christiansborg helt fantastisk og frygtelig og genial og stupid. Vi vender den i detaljer. Boligjobordningen er ifølge regeringen også helt genial. Det synes socialdemokraterne ikke – tværtimod. Men den er populær, så derfor vil de ikke lave den om, skulle de få magten. SÅ altså populisme? Klimarådet er på tapetet igen. Meget tyder på at Klimaministeren ikke har fortalt hele sandheden om forløbet. Og nu er det konservative bagland på barrikaderne. Og så ser vi nærmere på, om politikerne har spist deres grøntsager, når det kommer til Udrejsecenter Sjælsmark. Line Barfod (EL), Kaj Stillinger (SF) og Eyvind Vesselbo (V) er på tinge hos formand Huxi Bach. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Statsministeren holdt traditionen tro sin nytårstale 1. januar. Og traditionen tro var den ifølge Christiansborg helt fantastisk og frygtelig og genial og stupid. Vi vender den i detaljer. Boligjobordningen er ifølge regeringen også helt genial. Det synes socialdemokraterne ikke – tværtimod. Men den er populær, så derfor vil de ikke lave den om, skulle de få magten. SÅ altså populisme? Klimarådet er på tapetet igen. Meget tyder på at Klimaministeren ikke har fortalt hele sandheden om forløbet. Og nu er det konservative bagland på barrikaderne. Og så ser vi nærmere på, om politikerne har spist deres grøntsager, når det kommer til Udrejsecenter Sjælsmark. Line Barfod (EL), Kaj Stillinger (SF) og Eyvind Vesselbo (V) er på tinge hos formand Huxi Bach. See omnystudio.com/listener for privacy information.

(00:54) Smykkefirmaet Pandora er årets suverænt dårligste aktie i det toneangivende danske C25-indeks. Aktien har tabt 56 procent, og mere end 40 milliarder kroner er fordampet op i det blå. Ordet ’krise’ er knap dækkende. Hvorfor er det gået så galt, og er bunden nået?(10:24) Vil Cepos forvandle landets iværksættere til lønmodtager-light? Spørgsmålet presser sig på, efter at den liberale tænketank foreslår en tvungen opsparing til landets 100.000 selvstændige. Det ser umiddelbart ud som om, at tænketanken er sprunget ud som socialdemokrat. Er der ingen grænser for statens klamme hånd, spørger vi i studiet?(18:00) Ørsteds topchef Henrik Poulsen revsede i sidste uge i hårde vendinger den voksende ulighed og umoralske skattefiflerier i toppen samfundet. Men flotte, frelste skåltaler er nemme at holde. Nu skal Ørsted sælge sin elforretning, Radius. Hvad ender Poulsen selv med at prioritere, når Ørsted sælger statens arvesølv og overdrager en lukrativ monopolforretning til andre: Den højeste salgspris eller en ejer, som det politiske danmark støtter? I studiet: Virksomhedsredaktør Søren Linding, kommentator Anders Heide Mortensen og debatredaktør Magnus Barsøe.

Oppositionen til oppositionen Siden det sorte tårn har der været mere had end kærlighed i forholdet mellem S og den traditionelle regeringspartner R. Derfor kom det ikke som nogen overraskelse, da Mette Frederiksen meldte ud, at hun går efter en smal S-regering efter næste valg. Men kan sosserne regere uden de radikale? Udestuen kloger sig som sædvanligt på dansk politik.I udsendelsens anden halvdel kommer vi omkring sagen om voldtægtsanklagen mod “Rasmus” der for tiden er det store samtaleemne i medie- og kommunikations Danmark, for hvordan balancerer man hensynet til retfærdighed og retssikkerhed?Hvis du tager plads i udestuen med os er du i denne uge i selskab med:Nicolai Svejgaard Poulsen, cand.scient.pol og lobbyistMikkel Andersson, journalist, radiovært og satirikerNiels Jespersen, cand.mag og klummeskribentAnne Kirstine Cramon, cand.mag i dansk og selvstændig kommunikationsdame

Oppositionen til oppositionen Siden det sorte tårn har der været mere had end kærlighed i forholdet mellem S og den traditionelle regeringspartner R. Derfor kom det ikke som nogen overraskelse, da Mette Frederiksen meldte ud, at hun går efter en smal S-regering efter næste valg. Men kan sosserne regere uden de radikale? Udestuen kloger sig som sædvanligt på dansk politik.I udsendelsens anden halvdel kommer vi omkring sagen om voldtægtsanklagen mod “Rasmus” der for tiden er det store samtaleemne i medie- og kommunikations Danmark, for hvordan balancerer man hensynet til retfærdighed og retssikkerhed?Hvis du tager plads i udestuen med os er du i denne uge i selskab med:Nicolai Svejgaard Poulsen, cand.scient.pol og lobbyistMikkel Andersson, journalist, radiovært og satirikerNiels Jespersen, cand.mag og klummeskribentAnne Kirstine Cramon, cand.mag i dansk og selvstændig kommunikationsdame

Anders lämnar rapport från Sälen, Ulrica vill värna lyxbåtarna och Daniel berättar om vad Jimmie Åkesson vill.

Religiösa friskolor bör förbjudas. Det hävdar 13 socialdemokrater som går emot partistyrelsens linje att i stället skärpa kontrollen. Friskolornas vara eller inte vara debatteras i Människor och tro.   Barn har rätt att helt slippa religiös påverkan under skoldagen, därför bör religiösa friskolor förbjudas. Det hävdar 13 socialdemokrater som inför partikongressen uppmanar partistyrelsen att gå längre än att enbart föreslå skärpta regler. Debatt i Människor och tro mellan Tara Twana, kongressombud och en av undertecknarna, och Thomas Strand, som sitter i utbildningsutskottet och är styrelseledamot i Socialdemokrater för tro och solidaritet. Prästen som var fånge hos IS Den syriske prästen Jacques Mourad satt flera månader i IS fängelse. När fångenskapen omvandlades till husarrest möttes han av nästa chock: det kloster han under 15 år byggt upp till en interreligiös mötesplats var totalförstört. Människor och tro mötte Jacques Mourad efter flykten från Syrien under hans Europaresa på temat hopp och dialog. En fransk rörelse som tror att Gud vill ha manliga män Gud vill inte ha snälla pojkar, Gud vill ha manliga män. Det mottot lever man efter i den franska katolska mansrörelsen Au coeur des hommes (I mäns hjärtan). De träffas för att hitta sin andliga maskulinitet, genom samtal och aktiviteter som bergsklättring och järnsmide. Frilansjournalisten Anna Trenning-Himmelsbach skildrar mansrörelsen i ett reportage för Människor och tro. Kan en stad vara helig - samtal med Anita Goldman om Jerusalem Författaren Anita Goldman är aktuell med essäboken Jerusalem och jag, där hon bland annat lyfter fram olika judiska författare och deras betydelse för synen på Jerusalem. I Människor och tro berättar hon om det himmelska och det världsliga Jerusalem och sin egen relation till staden. Kan en stad vara helig? Och vems är egentligen Jerusalem? Anita Goldman har bott 17 år i Jerusalem och är en mångårig skildrare av israeliskt samhällsliv och kultur.

OBS: Avsnitt 03 - Förbundsmajoren spelades in innan mordet på den brittiska politikern Jo Cox. Statsvetarpodden är forumet där tre av Sveriges skarpaste hjärnor möts i lediga samtal om små och stora skeenden i vår samtid. Jonas Hinnfors är professor i statsvetenskap, Cecilia Garme är fil. dr i statskunskap samt politisk journalist och Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap samt förbundsordförande vid Socialdemokrater för tro och solidaritet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Statsvetarpodden är forumet där tre av Sveriges skarpaste hjärnor möts i lediga samtal om små och stora skeenden i vår samtid. Jonas Hinnfors är professor i statsvetenskap, Cecilia Garme är fil. dr i statskunskap samt politisk journalist och Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap samt förbundsordförande vid Socialdemokrater för tro och solidaritet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Statsvetarpodden är forumet där tre av Sveriges skarpaste hjärnor möts i lediga samtal om små och stora skeenden i vår samtid. Jonas Hinnfors är professor i statsvetenskap, Cecilia Garme är fil. dr i statskunskap samt politisk journalist och Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap samt förbundsordförande vid Socialdemokrater för tro och solidaritet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gänget pratar om socialdemokrater som tjänar mycket pengar och hur det sticker folk i ögonen. Thomas Bodström gav sin syn på det hela

Om den bortglömda konflikten i Västsahara, som under en intensiv vecka i höst hamnade högst på den svenska politiska agendan. Varför? Och vad säger det hela om riktningen för svensk utrikespolitik? Detta program utgick på grund av terrorattentaten i Paris den 13 november. Det sändes i stället 28 november. 09.03 i P1. Detta program handlar om Västsahara. Skådeplatsen är Sverige, men för att förstå debatten om ett eventuellt erkännande av Västsahara börjar programmet med att blicka bakåt, till den så kallade gröna marschen i november 1975. Hundratusentals marockaner korsade då, tillsammans med marockansk militär, gränsen mellan Marocko och det som fram till dess varit Spanska Sahara. Men, det fanns ett problem: nämligen västsaharier som menade att det här området tillhörde dem, att Västsahara skulle vara självständigt. Trots att den internationella domstolen i Haag slog fast att Marocko inte har rätt till området då 1975, så följde en väpnad kamp mellan framför allt Marocko och den västsahariska gruppen Polisario.1991 mäklade FN fram ett eldupphör mellan Marocko och Polisario - vid den tidpunkten kontrollerade Marocko hela kusten och alla stora städer, medan Polisario hade kontrollen över en del av Västsahara som egentligen bara är öken och de flyktingläger som upprättats i grannlandet Algeriet. Meningen var att Västsaharas framtid skulle bestämmas av en folkomröstning. Men den har inte hållits.Konflikten frös fast, och Västsahara sjönk undan från världens medvetande, även för de flesta här i Sverige, tills den alltså plötsligt bubblade upp igen, för en dryg månad sedan. Vad var det då som hände? Konflikts producent Anja Sahlberg, som länge bevakat Västsaharafrågan, följde marockanska politiker och västsahariska aktivister under några intensiva dagar i Stockholm. Hon träffade bland andra den marockanska politikern Nabila Mounib och den västsahariska aktivisten Aminatou Haidar.Dagens program fokuserar på storpolitiken, men det här är ju förstås en konflikt som också handlar om människor. Västsaharier i ockuperat område vittnar om kränkningar av mänskliga rättigheter. I flyktinglägren i öknen i grannlandet Algeriet lever folk under mycket svåra förhållanden, inte minst på grund av den intensiva hettan. Men de senaste veckorna har kraftiga skyfall har förstört både hus och infrastruktur i lägren. Det berättar den västsahariska aktivisten Malainin Lakhal, som bor i lägren, när Ahmed Mulai, en västsaharisk politisk flykting här i Sverige, när han ringde upp honom.Den kända västsahariska aktivisten Aminatou Haidar menar att Sverige kan göra verklig skillnad och bidra till en slutgiltig lösning av konflikten som varat i 40 år. Men vad kan egentligen Sverige göra, vad bör Sverige göra och vad säger Sveriges agerande i Västsaharafrågan om riktningen för svensk utrikespolitik? Konflikts Ivar Ekman träffade Kenneth G Forslund (S) och Karin Enström (M), som båda sitter i riksdagens utrikesutskott och därmed drogs in i kampen om Västsahara under hösten.Gäster i studion är Hans Corell, jurist och tidigare rättschef på FN, Lars Schmidt, journalist som rest mycket i Västsahara och som skrivit boken Tyst territorium, Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap och ordförande för Socialdemokrater för tro och solidaritet och Ulla Gudmundson, tidigare analyschef på UD, i dag fri skribent och utrikespolitisk analytiker.Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

De etablerade partierna underskattade göteborgarnas ilska över trängselskatten. Ett färdigförhandlat väg- och järnvägspaket och en skatt som tagits ut i över ett och ett halvt år hjälpte inte. Det blev ett tydligt nej i folkomröstningen på valdagen. Kaliber nyhetsdokumentär: Käftsmällen som kom som en kalldusch. Det skulle bli en enkel match i folkomröstningen om trängselskatt i Göteborg. De etablerade partierna räknade med ett ja. Men göteborgarna ville annorlunda. Dagen efter folkomröstningen vaknade Göteborgs etablerade partier med en baksmälla. - Alla seriösa partier var för att behålla trängselskatten. De, som vi säger i Göteborg, fepplade eller schabblade bort det här. - Som många var jag nog förvånad över att det blev ett sånt beslut och väldigt fundersam om hur fan det här ska gå. - Jag har varit med och skrivit på avtalet och jag står för det västsvenska paketet.  - Men borde ni ha gjort mer? - När man har resultatet i hand borde man förstås ha gjort mer. Det här är några röster i Kalibers nyhetsdokumentär om folkomröstningen om trängselskatten i Göteborg. Vi kommer återkomma till dem, men först ska ni får träffa Kaj Helenius. Han bor med sin fru och två katter  i Backa Röd på Hisingen i Göteborg. Han har jobbat på Volvo och byggt bilar sedan 1963, men nu är han pensionär sedan 15 år. Kaj Helenius visar upp de senaste räkningarna för trängselskatten från Transportstyrelsen. - Vi har två stycken här, den första är min. Jag betalar 137 kronor för att jag har kört min dotter till hennes arbetsplats på Tagenevägen på torsdagar och hämtar henne på torsdagar. Jag åker tolv kilometer fram och tillbaka och det har kostat mig så mycket pengar.  Han kör fram och tillbaka för att hämta och lämna sin dotter och passerar kamerorna som tar betalt för trängselskatten.  - Min fru jobbar inom störningsjouren, det är en kommunal instans, hon har 179 kronor här i augusti månad.  Strax över 300 kronor för augusti månad betalar Kaj Helenius och hans fru för trängselskatten.  De bor i ett lummigt hyreshusområde i norra Göteborg, där moståndet mot trängselskatt är som kraftigast. 91 procent i Backa Röd röstade nej på frågan ”Anser du att trängselskatten ska fortsätta i Göteborg efter valet 2014?”  - Ingen politiker hade fattat hur mycket det drabbade gemene man, det tror jag inte.  Kaj Helenius tror inte att politikerna förstod hur trängselskatten drabbar folk. Det blev ett nej från göteborgarna till trängselskatten med 57 procent mot 43 procent ja. Göteborgarna röstade nej till de pengar som ska betala en stor del av olika väg- och järnvägsprojekt. De röstade nej till trängselskatt som inblandade politiker redan är överens om och har beslutat om.  Och betalstationerna sitter redan uppe och tickar in pengar.  Det som har väckt många göteborgares ilska är bland annat betalstationernas placering. I Backa Röd till exempel måste de som bor där betala trängselskatt för att åka och handla i sitt eget område, alltså utan att åka in till centrala stan.    - Till exempel här i Backa, här är mycket arbetare och invandrare. Jag tror att många inte förstod vad syftet är med det här. När de gjorde det på ett så klumpigt sätt när de satte spärrarna på såna ställen. Då drabbade det människor. De som kanske inte i grunden inte förstod vitsen med trängselskatten.  - När du åker till Bäckebol och handlar då klarar du dig inte på en timme, det finns så mycket annat att titta på också. Då åker du på samma avgift igen. -Finns det ingen annan affär? -Det finns Netto, men människor åker inte och handlar mat i första hand, utan de åker till de affärer som säljer kläder och allt möjligt.  Hur kommer det sig att göteborgarna röstade nej till trängselskatten? Och hur kunde politikerna missa hur vindarna blåste? Nu står politikerna med resultatet från göteborgarna att de inte vill betala de här vägsatsningarna med trängselskatt - hur ska de hantera det?  Kaliber nyhetsdokumentär. I dag om folkomröstningen om trängselskatt i Göteborg.  För att förstå varför en folkomröstning överhuvudtaget hölls när trängselskatten redan var på plats måste vi gå tillbaka flera år.  Det har tidigare varit tradition att staten står för notan när stora satsningar på infrastruktur ska göras i Sverige. Men numera ställs det ibland krav på kommunerna att själva stå för delar av kostnaden. Först ut att införa trängselskatt i Sverige var Stockholm 2006 för att få pengar till  bland annat vägar. Styrande Socialdemokraterna i Göteborg lovade tidigt en folkomröstning om det skulle bli vägavgifter. Det här för att betala stora väg, järnvägs- och tunnelprojekt. Det som senare kom att kallas Västsvenska paketet och som beräknas kosta 34 miljarder kronor. När staten 2008 var beredd att skjuta till pengar för fick politiker i Göteborgsregionen bråttom och de kom överens om att trängselskatt skulle betala en del – 14 miljarder kronor. Då ändrade sig Socialdemokraterna i frågan om att hålla en folkomröstning för göteborgarna och både Göteborgs kommunfullmäktige och riksdagen klubbade igenom det hela 2010.  I Stockholm tog beslutsprocessen om trängselskatt flera år och man genomförde en testperiod innan folkomröstningen, där stockholmarna sa ja. Det gick betydligt snabbare i Göteborg och de styrande skippade en folkomröstning. Kritiken lät inte vänta på sig. Från P4 Göteborgs nyhetssändning:  - Motståndet mot trängselskatten har nu lett till ett nytt politiskt parti. Partit kallar sig Vägvalet och ställer upp i kommunalvalet i höst.  Göteborgs enda kvällstidning, Göteborgs-Tidningen, GT, startade en kampanj för att samla in namnunderskrifter så att man den vägen skulle få till en folkomröstning om trängselskatt. Och det gick vägen. P4 Göteborgs nyhetssändning:  - Ett 100-tal åskådare lämnade mer än 55 000 namnunderskrifter till ordförande för kommunfullmäktige.  GT fick in det antal röster som krävs för att frågan skulle beslutas om av Göteborgspolitikerna. Och efter timmar av manglande i kommunfullmäktige i maj 2013, där moderater vände i frågan om folkomröstning och var oeniga inom partiet, beslutades att en folkomröstning skulle genomföras i Göteborg. Det blev 28 röster mot 53 i beslutet i kommunfullmäktige att en folkomröstning ska genomföras.  När beslutet om en folkomröstning togs hade betalstationerna suttit uppe i Göteborg och tickat in pengar i nästan ett halvår. På valdagen den 14 september i år röstade så göteborgarna om trängselskatt. Och det blev alltså ett nej till med drygt 73 procent valdeltagande. Då hade betalstationerna suttit uppe i över ett och ett halvt år.  Det blev alltså ett nej, trots opinionsundersökningar som visat motsatsen. Det blev ett nej, trots att samtliga partier, utom Sverigedemokraterna och det lokala enfrågepartiet  Vägvalet, var överens om trängselskatten som en del av betalningen av Västsvenska paketet. Mikael Gilljam är professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet. Kaliber träffar honom vid Hagakyrkan, den plats där en planerad underjordisk pendelstation beräknas byggas och stå klar om dryga tio år. - Jag blev förvånad. Jag trodde att det var en lätt match för hela etablissemanget, de etablerade partierna, att de skulle kunna brotta ner Vägvalet och Sverigedemokraterna. Hade de bedrivit någon form av kampanj hade de säkert gjort det också, säger professor Mikael Gilljam och  ifrågasätter alltså att de etablerade partierna fört någon kampanj för att göteborgarna skulle rösta ja till trängselskatten. - Och jag kan inte förstå varför de inte gjorde det, utan de, som vi säger i Göteborg, ”fepplade” bort, eller schabblade bort det här. Och nu sitter de där med…i någon slags rävsax och det är därför det blivit alldeles tyst. Ingen säger någonting, om varken situationen i Göteborg som parlamentariskt är krånglig, det kan ju vara en bidragande orsak. Men inte heller hur man tänker gå vidare med att hantera det här besvärliga folkomröstningsresultatet. - De schabblade bort det säger du? - Ja, jag tror att, hade man bedrivit en kampanj och gått ut och bett sina egna väljare att rösta ja och förklarat varför man ska rösta ja. Jag kan knappt minnas att jag såg någon kampanj över huvudtaget. Och det kan ju finnas skäl till att man inte bedrev någon kampanj. - Man kanske trodde att det skulle ordna sig ändå. Man kanske tänker att man ska lämna väljarna i fred och inte blanda sig i. Men jag tror att frågan är alldeles för viktig. Det kan inte ha varit det. Det fanns opinionsmätningar som pekade på att ja-sidan skulle vinna och att man då slog sig till ro med det. Jag gissar att det är samma fenomen som med Sverigedemokraterna. Vissa saker är svårare att mäta än andra och har man inte mätt det förut så kan man inte kalibrera sina mätinstrument. Opinionen om trängselskatt är någonting nytt, precis som Sverigedemokraterna är ett nytt parti, och opinionsinstituten är inte så duktiga att man kan lita på dem, säger Gilljam och fortsätter:  - Det jag hoppas att det inte var, men som jag inte kan utesluta, det är väl att man tänkte sig att ”den här folkomröstningen tänker inte vi bry oss om i alla fall så varför ska vi gå ut och lägga tid på att kampanja när vi kan bedriva valrörelse för att bli återvalda till fullmäktige istället. Och sen, även om folket röstar nej så tänker vi köra över den folkomröstningen i alla fall.” Jag har inga belägg för att det är så men, jag förstår inte varför man inte la mer kraft.  Men det är fler som är kritiska. Gunilla Grahn-Hinnfors är politisk reporter på Göteborgs-Posten; Göteborgs största tidning. Hon visar mig runt på redaktionen som ligger ett stenkast från nybyggda Gamla Ullevi och med fönster mot Centralen. Gunilla Grahn-Hinnfors har skrivit mycket om frågan om trängselskatt. - När det gäller trängselskatten och det Västsvenska paketet har de etablerade partierna haft samma åsikt och det har inte varit en fråga som har splittrat dem. Då har man valt bort,  i alldeles för högutsträckning tror jag, och trott att man skulle kunna glida igenom och få ett ja, utan att anstränga sig, säger hon. - Jag tycker att det är allvarligt att man dels inte haft någon plan B eller strategi för vad som skulle hända om det blev ett nej, för det verkar man inte ha haft utan man har bara trott att det skulle gå att köra igenom och att man i så liten utsträckning nu pratar om hur vi ska hantera detta. Det man säger nu är att vi ska tillbaka till parterna. Så får vi se vad som händer sen. Hade man tagit ansvar lite tidigare hade man ju tagit några underhandskontakter. - Frågan är så infekterad också så det här påverkar hela politiken. Det ställer tilliten till våra valda politiker inte i ett så klädsamt ljus. Det är ett jätteproblem att man på vägen förlorar så hemskt mycket av tilltro till andra politikområden också. Det här gäller inte bara trängselskatt, utan det här gäller väldigt mycket mer. Professorn i statsvetenskap, Mikael Gilljam och Göteborgs-Postens politiska reporter Gunilla Grahn-Hinnfors tycker alltså inte att det förts någon större ja-kampanj för trängselskatten inför folkomröstningen. Kaliber ringer runt till de partier som var för trängselskatten. De håller inte med om att kampanjen saknades.  - Vi har ju debatterat och diskuterat den här frågan varje dag, till exempel på Kungsportsplatsen, där vi hade valstuga och där vi också hade eget material just om detta som vi hade tagit fram som vi satte Folkpartiets logga på, säger Pär Gustavsson från Folkpartiet.  - Min upplevelse var att det var svårt att föra en diskussion om trängselskatten i valkampanjen. Väljarna var inte så intresserade av att diskutera just den frågan med oss verkar det som, säger Max Reijer från Miljöpartiet.  - Om det finns en kritik mot oss som var ja-partier för att det inte fanns några praktiska insatser så tycker jag inte att den kritiken träffar oss i Socialdemokraterna först, säger Moa-Lisa Fransson, Socialdemokraterna.  - Vi har ju drivit en valrörelse till kommun, region, riksdag och folkomröstning och då har vi lagt fokus på de frågorna som vi framför allt tycker är viktigast. Då handlar det om barn och ungas uppväxtvillkor, det handlar om valfrihet och värdighet i äldreomsorgen, om behovet av ett nytt ledarskap i Göteborg och så vidare. Men självklart har vi haft med att vi är för det Västsvenska paketet och säger ja till trängselskatten just för att vi behöver satsningar på infrastrukturen. - Hade ni någon kampanj enbart om trängselskatten? - Nej det har vi inte haft, säger Jakob Hallman från Kristdemokraterna.  Partierna som varit för trängselskatten tycker alltså att de fört kampanjer.  43 procent av göteborgarna röstade ja till att ha kvar trängselskatten och mest positiva var de i centrum. Jag beger mig uppåt Johanneberg i centrala Göteborg, där flest röstat ja till att ha kvar trängselskatten, som i nuläget ligger på mellan 8 och 18 kronor vissa tider på vardagar. En av de som röstade ja till den var Anna Åhlund.  - För att jag tror att det behövs. Vi måste finansiera de stora samhällsbyggnadsprojekten i Göteborg de närmaste åren och jag har inte sett några andra förslag om hur man ska finansiera det, säger hon.  Anna Åhlund är civilingenjör, och jag träffar henne en onsdagskväll, när hon är på språng, iklädd träningskläder en onsdagkväll ett stenkast från där hon bor. Hon pendlar 14 mil med bil varje dag till och från jobbet och betalar ungefär en femhundring i trängselskatt varje månad. Trots att hon påverkas ekonomiskt av trängselskatten genom bilpendlingen är hon alltså positiv till trängselskatten och att den finansierar Västsvenska paketet. Och för Anna Åhlunds del behövdes ingen folkomröstning. - Ärligt talat tyckte jag att det var onödigt med en folkomröstning för politikerna hade redan tagit sitt beslut och satt upp alla stationer. Sätta upp stationer är inte ett gratis projekt det heller och det tror jag många glömmer bort. Tar vi bort det är det flera miljarder av våra egna pengar som vi bara kastar i sjön. - Det var väl bra på så sätt att det väckte en debatt om hur man ska göra och det gav väl någon signal till politikerna, men så långt som till folkomröstning tycker jag inte att det behövde gå för min del i alla fall. -Har du sett någon kampanj kring folkomröstningen? - Nej jag har inte sett någon kampanj alls, vare sig Nej eller Ja.  Lou Hedström Bokinge är på väg att hälsa på sin dotter i Johanneberg när jag träffar henne utanför en matbutik. För henne var det självklart att rösta ja till trängselskatten. Hon tror att det är olika anledningar till att göteborgarna röstat nej.  - Det kan ju bero på massa olika saker, det kan bero på att man inte är insatt eller har samma värderingar som jag har. Det kan också vara ett självändamål, att det kostar pengar, då brukar  man rösta för att det inte ska drabba en själv då rent ekonomiskt, då kanske man skiter i miljön, säger hon. Anna Åhlund och Lou Hedström Bokinge röstade ja kring trängselskatten för miljön och för att väg- och tunnelprojekt ska kunna finansieras. Men vad säger de som röstade nej? Vad ligger bakom det? - Ja, jag sa nej till trängselskatten för att jag tycker att den drabbar orättvist, säger Susanne Eriksson, som också bor i Johanneberg, grejar med sin telefon när jag stör henne för att fråga om trängselskatten. Hon himlar lite med ögonen när jag tar upp ämnet, som stötts och blötts så mycket i Göteborg senaste åren. I hennes familj, som pendlar med bil, innebär det ökade kostander och  hon nämner just orättvisan, som hon upplever med trängselskatten. - Att vi inte har kunnat välja, vi bor ju i centrum och har på något sätt blivit instängda av trängselskatten om man jobbar utanför den zonen så att man varken kommer till eller från jobbet utan att få en ökad kostnad som ligger på 600-700 kronor i månaden vilket drabbar väldigt snett. -Har du sett någon kampanj kring trängselskatt? - Jag har sett kampanj om både och, avslutar Susanne Eriksson.  Nej-sägaren Kaj Helenius: - När en så stor ändring görs i samhället som med trängselskatten måste den informationen vara så tydlig att alla människor förstår den.   Vi är tillbaka hos Kaj Helenius i Backa Röd och jag vill veta mer om vad som ligger bakom hans motstånd till trängselskatt. Han har länge röstat på Socialdemokraterna men han ser en förändring som av partiet som gör honom tveksam.  - Jag röstade på sossarna sista valet också, men ärligt talat tog det emot. -Varför då? - Invandringen och trängselskatten, det drabbar arbetarklassens människor mycket mer än de som bor inne i Haga. Kaj Helenius som alltså under många val tillbaka röstat på Socialdemokraterna är mer tveksam till partiet nu på grund av frågor som handlar om trängselskatten, invandringen, de socialdemokratiska idéerna som han tyckte var tydligare förr. Han tror att folk lagt in något mer i frågan om trängselskatt än frågan som stod på röstsedeln.  Det är dags för en sammanfattning. Statsvetaren på Göteborgs universitet, Mikael Gilljam, och Göteborgs-Postens politiska reporter, Gunilla Grahn-Hinnfors, ifrågasätter Göteborgspolitikers kampanjande av trängselskattsfrågan. Och göteborgare jag pratat med som röstat, varje sig det är ja eller nej, har också funderat kring kommunikationen som kommit från politikerna. Vad säger då politikerna? Anneli Hulthén är socialdemokratisk ordförande i kommunstyrelsen och moderaten Jonas Ransgård vice ordförande.  Jonas Ransgård  blev liksom många andra förvånad över att vakna upp till ett nej till trängselskatten dagen efter göteborgarna fått säga sitt. Men kritiken mot att de inte fört någon tydlig kampanj för varför trängselskatten behövs håller han inte med om. - Jag tycker att vi vid alla tillfällen frågan kommit upp på har varit mycket  tydliga från alliansens sida vad vår linje var, att vi förespråkar ett ja i folkomröstningen för vi behöver de här investeringarna till Västsverige. Jag tycker inte att vi har darrat på det här alls. -Det är ju en skillnad att svara på frågan när man får den och driva en kampanj? - Ja, vi har ju också i våra debattartiklar framhållit att vi tycker att det Västsvenska paketet är viktigt, sen går det alltid att prata mer om frågor, men vi har varit tydliga med vår linje. -Men borde ni gjort mer? -  När man har resultatet i hand så borde vi förstås ha gjort mer. -Hur kunde ni missa vart vindarna blåste? - Det är svårt att säga, det kan ju också vara att vindarna ändrade sig. Normalt pekar ju opinionsundersökningarna hyfsat rätt, men det händer mycket i en valrörelse också. - Men det visade sig också att det var splittrat i ert parti? - Ja, jag tror att alla partiers sympatisörer utom i Miljöpartiets och Vägvalets är en väldigt splittrad bild hur man ser på detta. Jonas Ransgård pratar om en splittrad bild om hur man ser på trängselskatten och Västsvenska paketet. Drygt tre veckor före valet visade sig en splittring inom partiet, där en ledande moderat ifrågasatte vissa delar av järnvägsprojektet i motsats till egna partiet. Det här medförde uppmärksamhet kring frågan. Moderaterna är ett av de partierna som backade i Göteborg, med tre mandat. Socialdemokraterna, som styrt Göteborg under de senaste 20 åren, backade ännu mer och förlorade fem mandat. Jag träffar Anneli Hulthén, socialdemokrat och kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, i Rådhuset, där kommunledningen numera håller till. Hon vill i likhet med Moderaterna, inte heller kännas vid att Socialdemokraterna inte fört någon ja-kampanj och därmed sjabblade bort frågan om trängselskatt. - Det var flera partier som drog ett stort lass. Socialdemokraterna gjorde det och Miljöpartiet drog också ett stort lass när det gällde det Västsvenska paketet i valrörelsen och gav ett tydligt besked. - Däremot är jag skarpt kritisk till moderaternas icke-kampanj och ibland dubbla budskap som man förde under hela valrörelsen. - Hur såg er kampanj ut då? - Då handlade det om att Johan Nyhus, som är ansvarigt kommunalråd, var uppe i alla debatter som fanns. Vi försökte att bemöta den kritik som fanns till exempel mot Västlänken i debattartiklar. Vi sökte också stöd med andra partier i fullmäktige i debattartiklar men fick nej på det för då skulle det upplevas som ett etablissemang sades det. - Mikael Gilljam sa till mig att jag hoppas att de inte struntade i att kampanja för att de ändå inte kommer att bry sig om resultatet? - Den tolkningen får stå för Mikael Gilljam, jag skulle nog aldrig kunna uttala mig eller tänka någon tanke så ens som politiker. - Men hur kunde ni missa vart vindarna blåste? - Jag tror inte att vi missade vart vindarna blåste. Däremot hade vi inte räknat med att de sista 14 dagarna inte bara handlade om trängselskatten, utan en ihop koppling mellan trängselskatten och Västlänken och helt plötsligt så blossade det upp en jättediskussion om Västlänken. Västlänken som Annelie Hultén pratar om är en stor järnvägstunnel som ingår i det stora infrastrukturpaketet. - Det finns också en kritik från Mikael Gilljam, men även Gunilla Grahn-Hinnfors om att det varit tyst från er politiker. Vad är din kommentar? - Det kanske har varit tyst men det är faktiskt så att det inte bara har varit den här frågan som ska avhandlas efter valet och vårt besked har varit att det är bra att ha majoritet på plats både här, i regionen och i riksdagen innan vi diskuterar hur vi ska ta frågan vidare. Och vi Socialdemokrater och rödgröna har vid upprepade tillfällen sökt kontakt med övriga partier för att få ett samtal om just denna fråga. Nu står politikerna i Göteborg alltså inför att omförhandla om trafiksatsningarna man redan beslutat om, inte bara inom alla etablerade partier, utan även staten, Västra Götalands-regionen och Region Halland. Eller att inte lyssna på folkomröstningen och riskera att det blir en svekdebatt. - Svekdebatt om man uppfattar folkomröstningen som definitiv, men det är fortfarande en rådgivande folkomröstning och svekdebatten har väl funnits med hela tiden, eftersom diskussionen om folkomröstning har funnits med redan från start och när vi avvisade det så fortsatte diskussionen. Så den svekdebatten har ju redan diskuterats i många år redan. Då får man ta ställning som politiker, vad är det du ska göra, ska du bara avbryta, ska du låta detta bara försvinna eller ska du stå upp för det som du skrivit på en gång i tiden. - Vad lutar det åt för dig? - Jag har varit med och skrivit på avtalet och jag står för det Västsvenska paketet. - Då är det bättre att köra över göteborgarna? - Nej, det är det inte. Men vi ska ju träffa parterna och se, finns det några andra varianter på att skaffa 14 miljarder kronor och senast idag så såg jag att den statliga budgeten såg ju inte fullt så frisk ut som man skulle kunna tro. Jag tror att det är rätt många runt om i landet som ser att ska det mer infrastrukturpengar ut, så är det kanske inte på Göteborg det ska falla utan det finns andra hål att fylla också. - Det låter lite som att det lutar åt att vi får köra på? - Det är ju det avgörandet vi får ta som politiker. Men jag kan inte säga det för det är inte bara jag som ensamt bestämmer över paketet. Det är fler parter i det här, det är därför vi ska sätta oss med parterna och jag tror att ingen av de andra parterna upplever att de har 14 miljarder över. Och moderaternas Jonas Ransgård, vad tycker han om hur göteborgarnas nej till trängselskatt ska hanteras? - Vi behöver få till viktiga investeringar, vi behöver respektera folkomröstningsresultatet och det behöver kombineras på något sätt. Hur det är möjligt det får nog de här samtalen med parterna visa, vi kan ju inte bestämma över detta helt själva, säger Jonas Ransgård. Jonas Ransgård, moderat vice ordförande i kommunstyrelsen, vill alltså kombinera att lyssna på folkomröstningen och satsa på infrastrukturen. Kommunstyrelsens ordförande, socialdemokraten, Anneli Hulthén vill stå upp för redan påskrivna avtal. Det finns fortfarande många frågetecken kring politiken i Göteborg. De rödgröna vill styra staden i minoritet med stöd av Feministiskt initiativ. Vilka som får igenom budgeten avgörs i november och trängselskattmotståndarna Sverigedemokraterna och Vägvalet är tillsammans tungan på vågen.  Kaliber är strax slut. Du har hört om folkomröstningen om trängselskatten i Göteborg. Där göteborgarna röstade nej. Och de etablerade partierna missade vart valvindarna blåste. Nu slickar de såren och funderar på hur ska hantera folkomröstningsresultatet.  Göteborgs-Postens politiska reporter, Gunilla Grahn-Hinnfors,  pekar på problemen. - De sitter i ett klassiskt dilemma där det verkligen inte finns en bra lösning. Hur de sen än gör kommer det att bli svek. Det handlar om att stan förtvivlat väl behöver den här typen av infrastruktur. Man har låst varandra vid ett paket där ingen är helnöjd men alla har fått något. Man har ett jätteproblem, samtidigt som man har ett nej och samtidigt måste man ju finansiera detta paket och hur ska man göra det? Från Anna Åhlund som röstade ja och Kaj Helenius som röstade nej kommer tydliga svar. - Jag tror inte att man kommer att ta bort det helt men jag tror att man kommer att förändra det. Man måste ju lyssna på folkomröstningen på något sätt, men det vore dumdristigt och slopa helt och hållet, eftersom man redan investerat så himla mycket i det, säger Anna Åhlund. - Jag tror att de kommer att köra över nejet, det är en så ekonomisk och politisk så stor sak att de sparkar sig själv i röven om de låter nejet få full verkan och det är jag rädd för, avslutar Kaj Helenius.  Reporter: Sylvia Dahlén Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Hur religiös kan en svensk politiker vara utan att riskera att bli sedd som alltför suspekt för att inneha ett uppdrag? Omar Mustafa valdes in i S partistyrelse men fick lämna sin plats. Kritiken handlade om att han som ordförande för Islamiska förbundet i Sverige hade bjudit in kontroversiella gäster till olika evenemang. Men det faktum att han fick lämna sin post tolkades som att man inte kan vara religiös muslim inom svensk politik. Även arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson har ifrågasatts på grund av sin tro. Gäster i det här temaprogrammet inför valet är Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, Susanna Birgersson, ledarskribent på Dagens Nyheter, Mehmet Kaplan, riksdagsman för Miljöpartiet och Anna Ardin som sitter i förbundsstyrelsen för Socialdemokrater för tro och solidaritet. Programmet spelades in i Almedalen under politikerveckan och programledare är Peter Sandberg.

Nu har det hänt, det bjuds på sång i detta avsnitt nummer 13. Givetvis så tas det också upp mycket annat och vi är inne och nosar på människor som vi inte känner igen, Pär Nuder, Socialdemokrater, soliga Stockholm och så mycket mer. Ett avsnitt som ni bara inte får missa. Avsnitt 13  

Stefan Löven kritiseras allt mer. Uppsving för Svensk ekonomi. Turbulens kring Svensk storbank. - Stefan Löven kritiseras allt mer. Uppsving för Svensk ekonomi. Turbulens kring Svensk storbank.