Podcast appearances and mentions of jonas hinnfors

På fredag är dags för Moderaterna att hålla sitt två dagar långa Sverigemöte. Ett parti som trots regeringsställning har mött en hel del motgångar den senaste tiden. Men frågan är om partiets lycka är på väg att vända. Gäst: Jonas Hinnfors, statsvetare vid Göteborgs universitet. Programledare: Jon Andersson

Blir det Helldén och Stenevi? Veckans avsnitt av Magasinet om ledarstriden i Miljöpartiet.  Gäst: Jonas Hinnfors, professor i Statsvetenskap vid Göteborgs universitet Programledare: Jon Andersson

Panelsamtal med statsvetaren Jonas Hinnfors och ledarskribenterna Dick Erixon, Samtiden, Amanda Sokolnicki, DN, Linda Jerneck, Expressen och Lisa Pelling, Dagens Arena om den tillträdande regeringens politiska överenskommelse. En dryg månad efter valet presenterade M, KD, L och SD igår Tidöavtalet som beskriver vilken politik som regeringsunderlaget ska föra under mandatperioden. Lördagsintervjuns panel analyserar avtalets politiska innehåll och formen för samarbetet. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Elin Hagman

I Godmorgon världen denna vecka även reportage från Irland, om svensk frivilligverksamhet och kulturkriget i Floridas skolor. Och så panelen, Public Service och krönika av Göran Rosenberg. Hur mår Socialdemokratin?Socialdemokratin har kärngruppsväljare sedan 60-talet och är inte den stora organisation som man en gång var, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Nu, i enpartiregering, står socialdemokratin friare och kan fokusera på frågor som passar S bättre, säger Hinnfors.Bröllopsvåg i KievKriget har förändrat vardagen för invånarna i Ukraina på många sätt - livet ställs på sin spets när gränsen mellan liv och död tunnas ut. Angelina och Oleh träffades för bara tre veckor sen och nu gifter de sig. Oleh har fått permission från armén för att gifta sig, sen ska han tillbaka.Alltfler söker sig till frivilligverksamhetJämfört med andra länder har frivilliga haft en relativt undanskymd roll i svensk krisberedskap. Men i tider av kris ökar vår vilja att engagera oss. Det finns ett slags momentum för frivilligverksamheten just nu, säger statsvetaren Veronica Strandh vid Umeå Universitet.Hela innehållet i programmet:Timme ettUtrikesminister Ann Linde om NatoDet är den 1 maj - hur mår socialdemokratin?Reportageserien "Vem bryr sig" om bostadsbristenMänniskans bästa vän - i kris, krig och vardagKrönika av Göran RosenbergPanelenTimme tvåVåra utsända går på bröllop i KievGudrun Persson, FOI, och utrikesreporter David Carlqvist om kriget i UkrainaPublic serviceKris och krig - allt fler svenskar söker sig till frivilligverksamhetUkrainska flyktingar söker sig till Irland - start up-landetUSA-korrespondent Roger Wilson om kulturkriget i Floridas skolorKåseri av Helena von ZweibergkProgramledare: Sara StenholmProducent: Anna PandolfiTekniker: Ludvig Widman

I skuggan av kriget i Ukraina rustar världen upp och regeringar och partier tänker om kring hur krig och konflikter ska hanteras. Vad betyder det för fredsrörelsen? Är pacifismen död nu? Medverkande: Jana Puglierin, tysk säkerhetsanalytiker vid Euopean Council on Foreign Relations, Alexander Krone, tysk befälhavare, Fredrik Egefur, forskare om pacifism, Lova Olsson, politisk reporter på Ekot, Martina Skrak, vänsterpartist, Svante Olson, fd vänsterpartist, Jonas Hinnfors, statsvetare, Martin Smedjeback, aktivist, Agnes Hellström, ordförande Svenska FredsProgramledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sr.seReporter: Caroline Salzinger och Simon MoserTekniker: Stina Fagerberg och Alma SegeholmProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

Magdalena Andersson est entrée dans l'histoire de la Suède comme la première femme cheffe du gouvernement, mais aussi comme la plus éphémère d'entre eux : quelques heures après avoir été élue Première ministre, elle a dû démissionner après la décision des Verts de quitter la coalition gouvernementale. Mais la cheffe de file des sociaux-démocrates, ministre des Finances dans le gouvernement précédent, a toutes les chances d'obtenir une nouvelle fois la confiance du Parlement ce lundi et de prendre la tête d'un gouvernement minoritaire Quelques heures à peine après sa nomination au poste de Premier ministre, cent ans après que la Suède a accordé le droit de vote aux femmes, Magdalena Andersson affrontait une première déconvenue. Le Parlement suédois, aux équilibres très serrés, rejetait son budget et adoptait celui de l'opposition de droite, préparé pour la première fois, avec l'extrême droite. Si la ministre des Finances de Stefan Löfven s'est dite prête à s'en accommoder, ses alliés écologistes de coalition ont, eux, décidé de claquer la porte. Magdalena Andersson a alors estimé qu'elle n'avait d'autre choix que de se retirer, tout en annonçant au président du Parlement qu'elle était toujours « prête à devenir Premier ministre ».  Car Magdalena Andersson est quasi certaine d'être réélue lors d'un nouveau vote lundi, faute d'alternative sérieuse. Les Verts et les centristes ont déjà annoncé qu'ils accepteraient un gouvernement 100 % social-démocrate. À la tête de ce cabinet très minoritaire, Magdalena Andersson, devra faire preuve de talents de négociatrice. Pour Elisabeth Elgán, professeur d'histoire contemporaine à l'université de Stockholm, spécialiste des mouvements féministes nordiques, ça n'est pas mission impossible. « C'est un personnage qui me fait penser à Angela Merkel, une Angela Merkel de gauche », note la chercheuse qui la qualifie de « franche, discrète et sérieuse », tout en n'étant pas très « charismatique ». À 54 ans, cette économiste de formation, mariée et mère de deux enfants, se définit elle-même comme une « femme sympa et travailleuse » aimant décider. Mais cette ancienne championne junior de natation, fan de heavy metal, connue pour son style direct, a aussi gagné le surnom de « bulldozer » au ministère des Finances. Un terme que réfute Jonas Hinnfors, professeur de sciences politiques à l'Université de Göteborg : « Elle a été un membre très loyal du gouvernement de Stefan Lövfen. Or ce gouvernement a fait preuve de pragmatisme en actant le fait que les socio-démocrates avaient une position très faible et qu'ils devaient, de ce fait, coopérer avec les partis de droite et du centre ». Pour le politologue, elle est avant tout « une pragmatique ».     Proche de Stefan Löfven, elle lui a succédé à la tête du parti social-démocrate au début du mois. Après de brillantes études à la « Handels » de Stockholm, équivalent suédois d'HEC, complétée par un passage à Harvard, elle se fait rapidement une place dans l'appareil social-démocrate. Si elle aime à raconter que dans sa jeunesse, elle servait le café dans les réunions du parti, comme le rappelle Jonas Hinnfors, son profil est très différent de son prédécesseur. Stefan Löfven a été le premier dirigeant syndical à avoir jamais assumé un rôle de Premier ministre dans l'histoire du parti social-démocrate, pour un parti ouvrier, « c'était quand même quelque chose, note Yohann Aucante, spécialiste de la Scandinavie à l'École des Hautes études en Sciences sociales (EHESS), pour lequel l'ancien soudeur était beaucoup plus « en rupture par son profil que Magdalena Andersson qui est un pur produit de l'aristocratie sociale-démocrate ». Membre des jeunesses du parti, SSU, à 16 ans, elle devient collaboratrice du Premier ministre Göran Persson en 1996 et alterne les fonctions au sein du parti et des postes de haut fonctionnaire, jusqu'à devenir ministre des Finances en 2014. « Comme beaucoup de membres de l'élite politique, elle a une trajectoire extrêmement classique et linéaire », souligne Yohann Aucante. Plutôt marquée au départ à l'aile gauche, elle a suivi « en pragmatique » le virage centriste de son parti, selon Jonas Hinnfors. Dans ce contexte, Yohann Aucante ne voit pas Magdalena Andersson comme « une grande innovatrice. La seule chose qui la pousse dans ses retranchements, ce sont les nécessités issues de la pandémie de Covid-19 », note le maitre de conférence de l'EHESS. En tant que ministre des Finances, Magdalena Andersson s'est illustrée en s'opposant au plan européen de relance pour faire face à la crise sanitaire, avant de s'y rallier. Ministre dite « frugale », qualifiée de « radine de l'Europe » elle a dû faire des concessions aux autres partis, en Suède, en desserrant les cordons de la bourse et « en acceptant une forme de « quoi qu'il en coûte » à la suédoise », note Yohann Aucante. Pour relancer son camp, Magdalena Andersson a fixé trois grandes priorités : « reprendre le contrôle démocratique » sur les écoles, le système de santé et les maisons de retraite après une vague de privatisations, faire de la Suède une championne du climat, et combattre la ségrégation et la guerre des gangs que la Suède ne parvient pas à enrayer. Mais le temps presse : les prochaines élections législatives auront lieu en septembre 2022.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Timme ett: * Expressens Magda Gad beskriver det aktuella läget i Afghanistan. Rousbeh Parsi, Utrikespolitiska institutet om konkurrerande grupper i landet och Ekots utrikeschef Ginna Lindberg om konsekvenserna för USA * Ett år efter protesterna i Belarus, ledare inför rätta eller i exil bidar sin tid * Krönika av Göran Rosenberg om hur det ser ut med trovärdigheten i dagens medier * Panelen: Susanne Nyström, DN; Maria Ludvigsson, SvD; Martin Klepke, Arbetet Timme två: * Vart är socialdemokraterna på väg med ny partiledare? Statsvetarna Jenny Madestam och Jonas Hinnfors funderar * I Ryssland stämplas journalister som agenter - valet närmar sig och Putin blir äldre * Kan jordbruket delta i den internationella koldioxid-handeln? * Utkantssverige om miljöomedvetna rovdjur * Kåseri av Helena von Zweigbergk Programledare: Sara Stenholm Producent: Luise Steinberger

Dessutom: krönika av Göran Rosenberg och kåseri av Helena v Zweigkberg Första timmen: Senaste om regeringsbildningen med statsvetare Jonas Hinnfors och Maggie Strömberg, politikreporter SvD Vad är egentligen en kris? Och befinner vi oss i en sådan med anledning av det politiska läget. Vår reporter pratade med människor på stan och forskare Flykt, fördrivning, försoning - nytt museum i Berlin Krönika Panelen: Andra timmen: Utfrågning av v-ledaren Nooshi Dadgostar. Utfrågare Henrik Torehammar. Kommentar Fredrik Furtenbach Frankrike firar kulturens återkomst: Cannes-festivalen invigs på måndag Satir med Utkantssverige "Kulturnätverk" Kåseri Programledare: Sara Stenholm Producent: Luise Steinberger Tekniker: Viktor Bergdahl

Sweden's leader Stefan Lofven has lost a confidence vote following a rent control dispute. The BBC's Maddy Savage explains the background, and we get analysis from Jonas Hinnfors, professor of political science at the University of Gothenburg. Also in the programme, the BBC's Manuela Saragosa asks how Gaza might go about reconstructing, following last month's violence between Israel and Hamas. Plus, as India rolls out free vaccinations for all adults, human rights activist Manjula Pradeep, of the Wayve Foundation in Ahmedabad, offers an assessment of the country's vaccine rollout thus far. (Picture: Stefan Lofven following the no confidence vote. Picture credit: Getty Images.)

This week, some comparative politics between Sweden and Scotland with Prof. Jonas Hinnfors, Professor of Political Science at the University of Gothenberg and Honorary Senior Research Fellow at the University of Stirling. Enjoy!

Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, grillades i Ekots lördagsintervju. Hör panelen om hennes medverkan. Medverkande: Lisa Pelling, chef för tankesmedjan Arena idé, Arvid Hallén från tankesmedjan Oikos och Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap Göteborgs universitet. Programledare: Li Hellström Producent: Cecilia Ingvarsson Tekniker: Sandra Pettersson Ekot ekot@sverigesradio.se

Politiken måste lyssna lagom på experter i Covid-19-krisen I dessa dagar lyssnar politikerna noga på expertmyndigheter som Folkhälsomyndigheten. Samtidigt är det politikerna som bär ansvaret och som måste väga expertsynpunkter mot varandra och mot sin ideologi. Samhällsvetarpodden har pratat med statsvetarprofessor Jonas Hinnfors vid Göteborgs universitet om de utmaningar politiken står inför i en kris som den här Covid-19-pandemin. Hur skyddar vi demokratin och lyssnar lagom på experterna?

I säsongens tredje och sista avsnitt av UFiLuren möter vi Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. I ett livligt och lärorikt samtal med Jonas tar vi tempen på dagens politiska landskap på en nationell och internationell nivå. Ämnen som regeringsbildningen, två-blocksystemet, populismens framfart, huliganism, och ALLT och lite till om Skottland står på schemat. Hoppas ni njuter av avsnittet och tack från oss för denna säsong!

I säsongens tredje och sista avsnitt av UFiLuren möter vi Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. I ett livligt och lärorikt samtal med Jonas tar vi tempen på dagens politiska landskap på en nationell och internationell nivå. Ämnen som regeringsbildningen, två-blocksystemet, populismens framfart, huliganism, och ALLT och lite till om Skottland står på schemat. Hoppas ni njuter av avsnittet och tack från oss för denna säsong!

Dödsskjutningar får inte bli det nya normala säger inrikesminister Mikael Damberg. Hur ska han stoppa skjutningarna? Och efter kritiken från vänster: var finns socialdemokraternas satsning på jämlikhet? Inrikesminister Mikael Damberg (S) intervjuas i Ekots Lördagsintervju Analys: Jari Kuosmanen, docent vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet och som har studerat hur avhoppasverksamhet fungerar. Samt om vårändringsbudgeten, med: Hans Hegeland, statsvetare och utskottsråd i riksdagen, Magdalena Andersson (S) finansminister, Emil Källström (C) och Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Reportage av Maja Lagercrantz Programledare: Cecilia Strömberg Producent: My Rohwedder Ekots lördagsintervju

Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap, analyserar vad som hände på valnatten i Göteborg och vägen fram till att Alliansen tog över styret.

Det här avsnittet spårar den politiska maktens uttryck i olika demokratiska modellers institutionsbygge, koaliationsbildningsförfarande och syn på ansvarsutkrävande. Den nederländske statsvetaren Arend Lijphart kategoriserar demokratier i Westminstermodellen, även kallad majoritetsmodellen, och konsensusmodellen, även kallad konsociationell demokrati. Den sistnämnda är att föredra, enligt honom. Varför? Jonas Hinnfors går igenom Lijpharts argument, de olika modellernas kännetecken samt kritik han bemött och delat ut. Det var lite tjall med ljudet vid inspelning och redigering, ber om ursäkt för det, men lyssna såklart ändå, för det här avsnittet är en smakrik kunskapskaramell. 

OBS: Avsnitt 03 - Förbundsmajoren spelades in innan mordet på den brittiska politikern Jo Cox. Statsvetarpodden är forumet där tre av Sveriges skarpaste hjärnor möts i lediga samtal om små och stora skeenden i vår samtid. Jonas Hinnfors är professor i statsvetenskap, Cecilia Garme är fil. dr i statskunskap samt politisk journalist och Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap samt förbundsordförande vid Socialdemokrater för tro och solidaritet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt av den Politiska Snackfesten är det Vesna Prekopic, lärare och skribent, som gör Lisa Gemmel och Daniel Mathisen sällskap. Anna Kinberg Batra höll nationaldagstal där hon pratade om svenska värderingar och lovskola. Vad händer egentligen med Moderaterna? Och vilka är dessa svenska värderingar hon pratar om? Dagens Nyheter publicerade den 2 juni en text om vår längtan efter auktoriteter. Vi ser det i att partier som Sverigedemokraterna växer i Sverige, Victor Orbans Ungern och Donald Trumps framgångar i USA. Den Politiska Snackfesten diskuterar fenomenet och varför vi har hamnat här. Förra veckan publicerade Niklas Bolin, Jonas Hinnfors och Jesper Strömbäck den vetenskapliga artikeln Invandring på ledarsidorna i svensk nationell dagspress 2010-2015. Forskarna har tittat närmre på hur Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska dagbladets ledarsidor skriver om invandring - negativt, neutralt eller positivt. Vad är egentligen en negativ syn på invandring i forskarnas ögon, och vilken roll spelar ledarsidornas syn på medborgarnas syn på migration?

Statsvetarpodden är forumet där tre av Sveriges skarpaste hjärnor möts i lediga samtal om små och stora skeenden i vår samtid. Jonas Hinnfors är professor i statsvetenskap, Cecilia Garme är fil. dr i statskunskap samt politisk journalist och Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap samt förbundsordförande vid Socialdemokrater för tro och solidaritet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Statsvetarpodden är forumet där tre av Sveriges skarpaste hjärnor möts i lediga samtal om små och stora skeenden i vår samtid. Jonas Hinnfors är professor i statsvetenskap, Cecilia Garme är fil. dr i statskunskap samt politisk journalist och Ulf Bjereld är professor i statsvetenskap samt förbundsordförande vid Socialdemokrater för tro och solidaritet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I första avsnittet av Statsvetarpodden ger statsvetarna Ulf Bjereld, Jonas Hinnfors och Cecilia Garme sin syn på det parlamentariska läget inför partiledardebatten på onsdag. Vem är riksdagens Machiavelli? Vem går in i sommaren som vinnare? Vem är stjärnan bland de nya partiledarna? Dagens industris nya podd ger dig svaren! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

1995 står Mona Sahlin inför att bli Sveriges första kvinnliga statsminister. Men så kommer Tobleroneaffären.  Hon går från att vara Socialdemokraternas kronprinsessa till att avgå ur regeringen och ta politiskt timeout. Ingvar Carlsson avgår som statsminister. I diskussionen om efterträdaren finns en klar favorit. Mona Sahlin är omtyckt av både media och folket. Hon bryter en stark socialdemokratisk tradition när hon officiellt kandiderar till partiordförande. ”Jag tyckte det var bra för partiet att någon kunde säga som jag gjorde, jag vill. Men det togs inte väl emot av alla. Jag var ung, kvinna och hade mage att säga att det här var något jag ville inte något man skulle förtjäna”, säger Mona Sahlin. Den 7 oktober publiceras den första artikeln i Expressen om Mona Sahlins privata inköp med regeringens kontokort. Fem dagar senare exploderar historien och hon granskas grundligt. Mona Sahlin var en kontroversiell politiker som inte alltid var helt populär i de egna leden. Hon hamnade mitt i Socialdemokraternas stora politiska kris i början av 90-talet och blev ansiktet utåt  när det gällde flera impopulära förslag. ”Många av de äldre blev rädda och tysta. De gömde sig bakom vad jag tyckte var mina kjolar som var väldigt korta.” säger Mona Sahlin. Hade hon haft större stöd i partiet hade hon kunnat rida ut stormen, säger Jonas Hinnfors, professor vid Göteborgs universitet. En dryg månad senare, 10 november, avgår hon ur regeringen trots att förundersökningen inte är klar. I januari 1996 läggs den ner. 1998 kommer hon tillbaka till politiken. 2007 blir hon partiordförande. ”I den senaste valrörelsen bedrevs det en oerhört smutsig kampanj mot henne som målmedvetet försökte trycka på henne stämpeln av Tobleroneaffären”, säger före detta statsministern Ingvar Carlsson om en av vår tids största politiska skandaler. Producenter: Manuel Cubas och Isabell Höjman