Känsligt läge

Vilken hudfärg en person har spelar väl ingen roll. Eller...? I sex avsnitt av Känsligt läge utforskar Uje Brandelius vårt förhållningssätt till våra fysiska jag. Vad gör kroppen för själen? Vem blir man av att ha en särskild kropp? Och är det någon skillnad på vem du känner att du är på insidan jämfört med vem du uppfattas att vara på utsidan? I seriens sjätte del, den sista för 2021 års säsong, handlar det om vad hudfärgen har för betydelse för vem vi blir i våra egna och andras ögon. Vi möter Stefano, 28, som ofta blir påmind om att han är svart. Och Carlos, 46, som hela sitt liv tvingats svara på frågan: "Men var kommer du från, egentligen?" I redaktionen: Tove Palén  producent  David Rune exekutiv producent  Viktor Bergdahl  slutmix Om du vill komma i kontakt med oss gör du det på kansligtlage@sverigesradio.se Känsligt läge görs av Munck för Sveriges Radio.

Att stamma eller att prata med brytning spelar väl ingen roll för hur du blir bemött av andra...? Eller? I sex avsnitt av Känsligt läge utforskar Uje Brandelius vårt förhållningssätt till våra fysiska jag. Vad gör kroppen för själen? Vem blir man av att ha en särskild kropp? Och är det någon skillnad på vem du känner att du är på insidan jämfört med vem du uppfattas att vara på utsidan? I seriens femte del handlar det om vilken betydelse talet har för vem vi blir i våra egna och andras ögon. Vi möter Andreas, 46, som har brottats med stamning större delen av sitt liv. Och så träffar vi Guillermo, 40, som pratar med spansk brytning  en brytning som hans svenska kollegor ofta korrigerar. I redaktionen: Tove Palén  producent  David Rune exekutiv producent  Viktor Bergdahl  slutmix Om du vill komma i kontakt med oss gör du det på kansligtlage@sverigesradio.se Känsligt läge görs av Munck för Sveriges Radio.

Att ändra sitt utseende, vad betyder det för ens identitet? Om det så handlar om att botoxa bort en bekymmersrynka eller genomgå en omfattande könskorrigering. I sex avsnitt av Känsligt läge utforskar Uje Brandelius vårt förhållningssätt till våra fysiska jag. Vad gör kroppen för själen? Vem blir man av att ha en särskild kropp? Och är det någon skillnad på vem du känner att du är på insidan jämfört med vem du uppfattas att vara på utsidan? I seriens fjärde del handlar det om att omforma sin kropp med kirurgins hjälp och vad det har för betydelse för vem vi blir i våra egna och andras ögon. Vi möter Klara, 39, som opererat ögonlock, rynkor och bröst. Och Vanessa, 38, som genomgått en könskorrigering och fått en helt ny kropp. Vi hör också om Matilda, 32, som drabbades av bröstcancer och tackade nej till att rekonstruera ett nytt bröst mot sin läkares vilja. I redaktionen: Tove Palén  producent  David Rune exekutiv producent  Viktor Bergdahl  slutmix Om du vill komma i kontakt med oss gör du det på kansligtlage@sverigesradio.se Känsligt läge görs av Munck för Sveriges Radio.

Om vad figur, kroppsideal och vikthets spelar för roll för hur vi ser på oss själva och andra. I sex avsnitt av Känsligt läge utforskar Uje Brandelius vårt förhållningssätt till våra fysiska jag. Vad gör kroppen för själen? Vem blir man av att ha en särskild kropp? Och är det någon skillnad på vem du känner att du är på insidan jämfört med vem du uppfattas att vara på utsidan? I seriens tredje del handlar det om vad kroppsformen har för betydelse för vem vi blir i våra egna och andras ögon. Vi möter Julia, 40, som under flera år levde för att få den perfekta kroppen. Och Ola, 24, som efter att varit överviktig hela sin uppväxt bestämde sig för att göra en total makeover. Men för vems skull? Sin egen eller sin omgivnings? I redaktionen: Tove Palén  producent  David Rune exekutiv producent  Viktor Bergdahl  slutmix Om du vill komma i kontakt med oss gör du det på kansligtlage@sverigesradio.se Känsligt läge görs av Munck för Sveriges Radio.

Om någon har en funktionsnedsättning spelar väl ingen roll för hur man blir bemött. Eller...? I sex avsnitt av Känsligt läge utforskar Uje Brandelius vårt förhållningssätt till våra fysiska jag. Vad gör kroppen för själen? Vem blir man av att ha en särskild kropp? Och är det någon skillnad på vem du känner att du är på insidan jämfört med vem du uppfattas att vara på utsidan? I seriens andra del handlar det om vad funktionsnedsättningar har för betydelse för vem vi blir i våra egna och andras ögon. Vi möter Lollo, 56, som hela sitt liv tvingats förhålla sig till andras uppfattningar av henne bara för att hennes kropp ser annorlunda ut. Och Maja, 40, som efter en medicinförgiftning fått en helt ny kropp. Vad har det gjort med henne och hur omgivningen ser på henne? I redaktionen: Tove Palén  producent  David Rune exekutiv producent  Viktor Bergdahl  slutmix Om du vill komma i kontakt med oss gör du det på kansligtlage@sverigesradio.se Känsligt läge görs av Munck för Sveriges Radio.

Om någon är snygg eller ful är subjektivt. Och det är ju ändå insidan som räknas. Eller...? I sex avsnitt av Känsligt läge utforskar Uje Brandelius vårt förhållningssätt till våra fysiska jag. Vad gör kroppen för själen? Vem blir man av att ha en särskild kropp? Och är det någon skillnad på vem du känner att du är på insidan jämfört med vem du uppfattas att vara på utsidan? I seriens första del handlar det om vad utseendet har för betydelse för vem vi blir i våra egna och andras ögon. Vi möter Birgitta, 56, som stora delar av sitt liv har brottats med känslan av att vara ful. Och Adrian, 35, som alltid fått höra att han är så snygg men ändå inte är riktigt nöjd. I redaktionen: Emilia Mellberg  producent  David Rune exekutiv producent  Viktor Bergdahl  slutmix Om du vill komma i kontakt med oss gör du det på kansligtlage@sverigesradio.se Känsligt läge görs av Munck för Sveriges Radio.

Att vara dålig på att sticka eller putsa fönster är helt okej men att vara dålig på sex, är kanske det mest känsliga av allt. Vi träffar oskulden Magnus, 52, som längtar efter att vara bra i sängen. I sex avsnitt utforskar Uje Brandelius hur det är att vara dålig på sånt som det är känsligt att vara dålig på. I seriens sjätte och sista del handlar det om hur det är att vara dålig på det kanske mest känsliga av allt: sex. I redaktionen: Tove Palén producent  David Rune exekutiv producent  Julia Öjbrandt slutmix Om du vill komma i kontakt med oss gör du det på kansligtlage@sverigesradio.se Känsligt läge görs av Munck för Sveriges Radio.

Att vara dålig på att sjunga eller spela ett instrument går väl an. Värre då att vara dålig på relationer. Hur är det när man är dålig på att skaffa och behålla vänner? Programledare: Uje Brandelius. I sex avsnitt utforskar Uje Brandelius hur det är att vara dålig på sånt som det är känsligt att vara dålig på. I seriens femte del handlar det om hur det är att vara dålig på vänskap. I redaktionen: Åsa Secher producent  David Rune exekutiv producent  Julia Öjbrandt slutmix Om du vill komma i kontakt med oss gör du det på kansligtlage@sverigesradio.se Känsligt läge görs av Munck för Sveriges Radio.

Det är okej att städa och diska dåligt men det är inte lika okej att vara dålig på jobbet. Hur känns det då? Vi träffar Patrik som bjöd sina intet ont anande kollegor på kakor spetsade med cannabis. I sex avsnitt utforskar Uje Brandelius hur det är att vara dålig på sånt som det är känsligt att vara dålig på. I seriens fjärde del handlar det om hur det är att vara dålig på jobbet. I redaktionen: Tove Palén producent  David Rune exekutiv producent  Julia Öjbrandt slutmix Om du vill komma i kontakt med oss gör du det på kansligtlage@sverigesradio.se Känsligt läge görs av Munck för Sveriges Radio.

Att vara dålig på matematik eller att snickra är något man kan erkänna öppet. Att vara dålig på saker som har med relationer att göra, är mycket mindre accepterat. Hur är det att vara dålig på humor? I sex avsnitt utforskar Uje Brandelius hur det är att vara dålig på sånt som det är känsligt att vara dålig på. I seriens tredje del handlar det om hur det är att vara dålig på humor. I redaktionen: Tove Palén producent  David Rune exekutiv producent  Julia Öjbrandt slutmix Om du vill komma i kontakt med oss gör du det på kansligtlage@sverigesradio.se Känsligt läge görs av Munck för Sveriges Radio.

Det är okej att vara dålig på matematik eller spanska men inte lika okej att misslyckas i kärleksrelationer eller att vara en dålig partner. Hur känner man sig då? Programledare: Uje Brandelius. I sex avsnitt utforskar Uje Brandelius hur det är att vara dålig på sånt som det är känsligt att vara dålig på. I seriens andra del handlar det om hur det är att vara dålig på kärlek. I redaktionen: Åsa Secher producent  David Rune exekutiv producent  Julia Öjbrandt slutmix Om du vill komma i kontakt med oss gör du det på kansligtlage@sverigesradio.se Känsligt läge görs av Munck för Sveriges Radio.

Det är okej att vara dålig på att snickra eller på att spela golf men knappast okej att vara en dålig förälder. Hur känner man sig då? Programledare: Uje Brandelius. I sex avsnitt utforskar Uje Brandelius hur det är att vara dålig på sånt som det är känsligt att vara dålig på. I seriens första del handlar det om hur det är att vara en dålig förälder. I redaktionen: Emmy Bergkvist producent  David Rune producent  Julia Öjbrandt slutmix Om du vill komma i kontakt med oss gör du det på kansligtlage@sverigesradio.se  Känsligt läge görs av Munck för Sveriges Radio.

Vad utgör vår identitet? Och varför är det så svårt att ringa in vilka vi är som människor? Per Naroskin intervjuar regissören Tomas Alfredson om varför han upplever att han har en falsk identitet. Andra medverkande i programmet är namnforskaren Emilia Aldrin, artisten Petter, journalisten och författaren Mats Holm, psykologiprofessorn Mats Lekander, komikern Babben Larsson, och Karin Helgesson doktor i nordiska språk.

Vem har inte i tanken provat hur det skulle vara om man fick en chans att starta om i livet, att ta en ny identitet. För spioner som arbetar för en militär underrättelsetjänst är detta en realitet. Regissören Tomas Alfredson som gjort spionthrillern Tinker Tailor Soldier Spy, berättar vad som krävs för att bli en bra spion och hur det är att arbeta med en ny tagen identitet. Psykologen Lena Posner Körösi berättar om en stöld av en identitet som uppdagades decennier efteråt på ett häpnadsväckande sätt.

Är det vissa personligheter som blir begravningsentreprenör, polis eller Key Account Manager? Eller har ens yrke inget som helst inflytande på vem man är som person? Per Naroskin undersöker hur våra yrken påverkar vår personlighet eller är det tvärtom, vi väljer yrke efter hur vi identifierar oss själva. Medverkande är Karin Helgesson, doktor i nordiska språk. Mats Alvesson som forskar på företags organisationer och ledning. Catrin Wideryd som är Casting Director.

Ditt förnamn är tätt sammankopplat med din identitet och namnet påverkar även hur du tänker om dig själv och hur du bemöts av andra. Så vem blir du om du byter namn? Gäst är Emilia Aldrin, universitetslektor i svenska språket vid Högskolan i Halmstad och som forskar bland annat på namn och identitetsskapande. Lo Kauppi, författare och skådespelare som tidigare hette Lena Kauppi. Anders Rydell, som skrivit boken "Byt namn!"

Föräldrar sätter medvetet och omedvetet etiketter på sina unga barn. Etiketter och jämförelser med andra som kan påverka barnets livsval och självkänsla. Gäst är artisten Petter, som när han var 9 år fick höra av sin mamma att han var omusikalisk. Han berättar hur det påverkat honom och vad han själv tänker som förälder om det svåra att inte döma och värdera sina barn.

Finns det en normopatisk tendens i vårt samhälle idag? En strävan efter att hitta mätbara och objektiva svar på vad vi känner och upplever som individer. Medverkande Mats Olsson, professor i experimentell psykologi vid Karolinska Institutet Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet Mats Holm, journalist och författare

En självklar anledning att vi behöver bekräftelser är att veta att vi duger, att vi får vara med i gänget, att vi levererat. Men det finns fler anledningar till att vi söker bekräftelse. Är det t ex möjligt att vara rolig i ensamhet? Kräver inte humor att det finns någon som skrattar? Bekräftelsen i form av en annan persons skratt är helt avgörande, säger komikern Babben Larsson som är gäst i Känsligt läge.

Den här säsongen kommer Känsligt läge kretsa kring hur vi ständigt strävar efter att sätta etiketter på varandra - och oss själva. Varför är det så viktigt för oss? Vi lever i en tid av att ständigt jämföra oss själva och andra. I denna sociala jämförelse så kategoriserar vi snabbt varandra och oss själva: "han är en sån j-vla narcissist", "hon är ett kontrollfreak", "du är helt opålitlig", "jag är en känslig människa", "du är en snäll person". Det är ett riskfyllt beteende för etiketten kanske sätts i hemlighet och när den väl väller fram till ytan så kan det bli ett riktigt känsligt läge. I det här första avsnittet handlar det om hur corona-pandemin fått oss att se på varandra med nya ögon. Vem är pålitlig? Vem känner jag mig trygg med? Och vem ska jag undvika? Gäst är journalisten och författaren Elisabeth Åsbrink.

Manligheten håller på att förändras. Vi ser tecken på en ny generation unga som inte alls köper den klassiska bruksanvisningen för hur en man ska vara. Programledare är Klara Zimmergren. Den här säsongen har vi ofta skildrat en mansroll full av brister. Men samtidigt finns tecken på en manlighet i förändring. En ny generation unga som inte alls köper den klassiska bruksanvisningen för hur en man ska vara. Dahyu trotsade sin konservativa och våldsamma pappa och Ingemar Gens skapade sveriges första jämställdshets-förskola. Programledare är Klara Zimmergren.

Män är överrepresenterade både som offer och gärningsmän vid våldsbrott. Och det är också nästan uteslutande män som köper sex. Varför går vissa män över gränsen? Programledare är Klara Zimmergren. Varför går vissa män över gränsen? För så är det. Män är kraftigt överrepresenterade både som offer men framförallt som gärningsmän vid våldsbrott. Det är också nästan uteslutande män som köper sex. Aktivisten Showan Shattak var nära döden efter en misshandel och Emma uppmuntrades att skära sig själv av sina sexköpare. Programledare är Klara Zimmergren.

Var sjätte man saknar en nära vän. Och betydligt fler män än kvinnor är ofrivilligt barnlösa. Vad händer med de ensamma männen? Gäst är författaren Henrik Bromander. Programledare är Klara Zimmergren. Var sjätte man saknar en nära vän. Och betydligt fler män än kvinnor är ofrivilligt barnlösa. Det här är en klyfta som växer och trenden har pågått i femton år. När fler och fler män halkar efter i skolan skapas en lågutbildad klass som får svårare att mäta sig i konkurrensen, både i arbetslivet och på kärleksfronten. Vi möter bland annat författaren Henrik Bromander som har skrivit om dom ensamma männen. Programledare är Klara Zimmergren.

Femton procent av alla nyblivna pappor drabbas av förlossningsdepression. Magnus är en av dom. Han har tänkt den förbjudna tanken: jag ångrar mitt barn. Programledare är Klara Zimmergren. Femton procent av alla nyblivna pappor drabbas av förlossningsdepression. Ändå är det många som faller mellan stolarna. För den beredskap som finns för att upptäcka den typen av depressioner hos kvinnor saknas ofta för männen. Robin Öhrman från podden Storydox frågar sig: hur många pappor kan man förlora? Och Magnus har tänkt den förbjudna tanken: jag ångrar mitt barn. Programledare är Klara Zimmergren.

Efter #metoo blev destruktiva delar av den manliga kommunikationen tydliga. Och många män har börjat fråga sig själva: hur snackar vi egentligen med varandra? Programledare är Klara Zimmergren. Det manliga samtalet har börjat förändras. I kölvattnet av #metoo har destruktiva delar av den manliga kommunikationen flutit upp till ytan. Och många män har börjat fråga sig själva: hur snackar vi egentligen med varandra? Snickaren Sara fick nog av jargongen och i yogastudion Rise lär sig män ett nytt sorts samtal. Programledare är Klara Zimmergren.

Självmord är den ledande dödsorsaken bland män mellan 15 och 44 år i Sverige idag. Hur kan det vara så? Gäst är journalisten Adam Svanell. Programledare är Klara Zimmergren. Färsk statistik visar att män mår allt sämre. Självmord är den ledande dödsorsaken bland män mellan 15 och 44 år i Sverige idag. Hur kan det vara så? Beror det på att det fortfarande finns någon oskriven regel att män inte får säga hur de mår? Eller har de helt enkelt inte fått lära sig hur man gör just det? Journalisten Adam Svanell har skrivit om manliga tårar och Markus flög till London för att avsluta sitt liv. Programledare är Klara Zimmergren.

Var tredje ung man är missnöjd med sitt utseende. Men vad leder den manliga fåfängan till? Gäst är Robin "Mos" Andersson. Programledare är Klara Zimmergren. Idag är var tredje ung man missnöjd med sitt utseende. Det här är ett problem som forskningen ganska nyss fick upp ögonen för. Men vad leder den ökande manliga fåfängan till? Vi möter en man som aldrig varit nöjd med sin snopp och Robin Mos Andersson som byggde en superkropp och vann dokusåpan Paradise Hotel. Programledare är Klara Zimmergren.

Vad får mänskliga hanar att bli "män"? Är det givet vid födseln eller manlig-fieras de av sin omgivning? Gäst är forskaren och skådespelaren Kristina Alstam. Programledare är Klara Zimmergren. Vad får mänskliga hanar att bli "män"? Är det givet vid födseln eller manlig-fieras de av sin omgivning? Kristina Alstam är forskaren och skådespelaren som började gestalta män när spännande kvinnoroller aldrig erbjöds och Olivia är tolvåringen som föddes som en Olle. Programledare är Klara Zimmergren.

Hur snål, slösaktig, rik eller fattig vågar man visa sig för sin dejt den första tiden? Och varför bråkar svenska par något så infernaliskt om just pengar? Elin och Jonas grälar aldrig om pengar, förmodligen för att de har planerat sin ekonomi minutiöst från början och fram till dess att döden skiljer dem åt. Min pappa har skojat lite om att vi har testamente, skuldebrev och samboavtal. Han förstår väl också att det är bra att ha, men känner inte till så många andra som har det. Klara Zimmergren gästas av familjekonomen Sharon Lavie, som tycker att det är viktigt, och till och med romantiskt, att våga prata pengar under nyförälskelsen. Pengar i relationen representerar makt, och ekonomisk ojämlikhet kan ställa till det i balansen mellan makarna.

Hur påverkas människorna runt ett par som skiljs? Hur skall man bete sig när en stol plötsligt står tom på parmiddagen - eller för all del, hur gör man den dagen platsen fylls upp av en ny kärlek?   När Mary och Pelle gjorde slut under en längre vistelse i Bolivia blev det komplicerat när kompisgänget skulle komma på besök. Det kändes som att de var skilsmässobarn som gick mellan oss och kollade av hur först den ena mådde och sen hur den andra mådde. I studion får Klara Zimmergren besök av Marit och Magnus från Skilsmässopodden. De pratar om frestelsen att vilja introducera mammas eller pappas  nya kompis lite för tidigt för barnen.

När relationen tar mer än den ger, och när själen alltför många timmar om dagen längtar bort och ut, och när du förlorat respekten för den som ligger där bredvid i dubbelsängen. Då är det kanske dags att säga tack och hej? Relationscoach Michael Larsen berättar om vad han anser vara tecken på att ett par bör gå skilda vägar, och hur lätt det kan vara att inte se problemen. Själv missade han varningssignalerna innan han stod inför fullbordat faktum och måste skilja sig. Separation, dålig stämning och bråk. Men vad händer sen? Många par har barn och behöver fortsätta ha kontakt, åtminstone på en miniminivå. AnnSofie och Per gick från att reta sig på varandra och välja skilsmässa till att idag umgås som goda vänner.

Den vanligaste sexfantasin hos en kvinna är att ligga med en annan kvinna, säger Mian Lodalen, som är gäst i Känsligt läge i det här avsnittet. Hon försöker övertyga Klara Zimmergren och resten av världen om fördelarna med att vara lesbisk. Lesbiska kvinnor tjänar fem procent mer än genomsnittet, säger hon. Bara en sån sak. Även om det finns en större öppenhet i samhället idag kring HBTQ står ändå den heterosexuella normen fortfarande stark. Vi möter ett par där en kom ut som gay i en strikt konservativ miljö. När vi pratade med hans föräldrar försökte hans pappa försiktigt säga att han hade läst och hört om personer som med bönens hjälp hade kunnat bli fria från detta. Då kände jag för första gången att jag ville stå upp för min man, att han skulle få vara den han är.

Kollar du upp vilka det är som lajkar din partners inlägg på Facebook? Googlar du potentiella kärlekar innan du träffar dem? Har du någon gång loggat in och kikat in i din partners telefon? Mohamed säger att han har betyg A i stalking. Förutom att följa människor han är intresserad av på sociala medier med sin vanliga profil, har han också en rad fejkade profiler för att komma åt folk med stängda konton. Han har också kollat inkomstdeklarationen på en kille han dejtade. Det visade sig att han inte alls var så rik som han påstod. Möjligheterna att följa din kärlekspartners göranden även när ni inte är tillsammans är idag större än någonsin. Simon Lindgren gästar Känsligt läge. Han forskar om sociala medier och menar att vi bör ta det lite försiktigt med hur vi tolkar vår partner utifrån hur hen syns på Internet.

Kärleken övervinner allt. Är det verkligen så? Nej, de flesta av oss har erfarit att den ibland sticker och gömmer sig när vi utsätts för Livet. När barnen aldrig sover eller när jobbet tar för mycket tid. Det är lätt att älska i lust, men inte lika lätt i nöd. Lina och Jonas hade planerat och sett fram emot sitt bröllop länge, men på svensexan hände något som förändrade deras relation för alltid. I studion gästas Klara Zimmergren av Julia och Walter. De blev kära i Peru och Walter valde att flytta till Sverige när Julias kontrakt i Lima tog slut. Efter det har de flyttat med sina barn mellan olika länder. Makt och initiativ i relationen har ändrats många gånger och de har behövt ta omtag på sin kärlek.

Många är vi idag som hetsbläddrat i dejtingappar. Gärna lite i hemlighet i hissen, i sängen eller på toa. Aldrig har utbudet på singlar varit mer lättillgängligt. Ändå är vi många som är oroliga. Kommer jag hitta kärleken, eller kommer jag vara evigt ensam? Vi möter 35-åriga Frida som är skild sedan några år tillbaka. Hon tycker att det är svårt att ge en rättvis bild av sig själv på dejtingmarknaden och börjar ge upp hoppet om att träffa någon. -    Det är ju fortfarande norm att man ska vara två stycken. Någon annan ska ha valt att leva med en. Och om man upplever att man på något sätt är bortvald, så är det lite som ett personligt misslyckande. I studion pratar Klara Zimmergren med 75-åriga Birgitta. Hon har varit singel i stort sett hela livet och trivts bra med det. Hur kan man se på ett liv i ensamhet, och vad händer med kärleken?

Humor på jobbet låter roligt! Men när det är en eller ett fåtal som bestämmer vad som är roligt och när det skojas på andras bekostnad, är det förödande. Vem vill eller vågar ifrågasätta en kollegas humor? Då löper man risk att bli glädjedödaren, den som inte själv har någon humor, som inte förstår skämt. Men bara för att någon skrattar så är det inte lika med att det är roligt. Humor och skämt kan med fördel användas för att förtrycka andra och skaffa sig själv informell makt på arbetsplatsen. I reportaget berättar Anna hur hon kände sig tvingad att göra en dramatisk konfrontation med sina två manliga kollegor för att förklara hur illa deras "humor" togs emot. Psykologen och organisationskonsulten Jonas Mosskin berättar hur man på bästa sätt förändrar en arbetskultur där elak humor satt sig. Skrattexperten och psykologen Lena Dur Högnelid, berättar hur viktigt skratt bland medarbetarna är för att göra hela företaget mer lönsamt.

Det är vanligt att arbetssökande får genomgå olika typer av test vid rekryteringsprocessen. Men vad säger egentligen ett IQ-test om hur bra du kommer prestera på arbetsplatsen? I reportaget berättar Anna om hur en arbetsintervju, för ett relativt enkelt jobb blev till ett märkligt och komplicerat testförfarande som hon upplevde som minst sagt märkligt och oetiskt. Hur relevanta är testresultat av din personlighet och intelligens när du söker ett nytt jobb?

Det råder en åldersdiskriminering på våra arbetsplatser som vi inte pratar så mycket om. Redan efter att man blivit 40 år så faller ens attraktion på arbetsmarknaden. Det är nationalekonomerna Magnus Carlsson och Stefan Eriksson som med ett fältexperiment visat att arbetssökande diskrimineras av arbetsgivare. Och oviljan att anställa någon ökar ju äldre man blir efter 40 år. Är du närmare 60 så har du en obefintlig chans att kallas till en arbetsintervju. Men det finns dom som vågar anställa äldre, i reportaget berättar 74-årige busschauffören Raul Blanco att han kommer köra buss så länge han orkar. Gäst i programmet är Marianne Rundström som skrivit boken Passé - de ofrivilliga pensionärerna

Vad gör man när gnället på ens arbetsplats är intensivt och utbrett? En del chefer inför förbud mot gnäll. Kan det vara bra eller är det att gå för långt? Gnäll är väl inget som någon vill ha, men vad är skillnaden på gnäll och relevanta klagomål? Och är det möjligt att förändra en dålig attityd på arbetsplatsen uppifrån. Kajsa Hessel, ordförande i Byggcheferna berättar om arbetet som de gör för att förändra och förbättra attityden och klimatet på arbetsplatser i byggbranschen. Där råder mansdominans och hälften av de kvinnliga medlemmarna uppger att de upplevt sexuella trakasserier. I reportaget berättar en chef om varför han anser att det bästa för en god stämning på jobbet är att förbjuda personalen att gnälla.

Plötsligt anställer din chef en av sina närmsta vänner. Och ni blir kollegor. Men chefens vän får direkt en högre lön än du fast ni gör samma jobb. Hur känns det på en skala mellan 1-10? Vänskapskorruption och nepotism är inga juridiska begrepp och straffar sig sällan men det uppstår ofta djupt känsliga lägen när man gynnar släkt och vänner i det professionella livet. I reportaget berättar Frida om hur hon blivit lovad ett arbetsuppdrag som  istället, helt utan genans gick till chefens dotter. Gäst är Louise Brown, korruptionsexpert och författare till boken Den skenhelige svensken - korruption utan konsekvenser.

Det finns undersökningar som visar att många överdriver och t om ljuger om sina meriter när de skriver sitt CV. Och det finns flera fall där de som avslöjas med att ha ljugit får fortsätta sina jobb. Är det ok att ljuga i sitt CV? Eller kan det betyda slutet på ens karriär? Gäst är juristen och VDn för Filminstitutet Anna Serner. I reportaget berättar Farao Groth hur han till och med blev belönad för sin vågade lögn i sitt CV.

Vad gör man när man upplever det som att man hamnat i ett meningslöst möte på jobbet? Vi sitter i snitt mer än 4 år av vårt hela arbetsliv i möten. Är det helt bortkastad tid? Det finns många undersökningar som visar att både chefer och medarbetare anser att de ofta hamnar i tråkiga och till och med meningslösa möten på sina arbetsplatser. I reportaget berättar Kristina hur hon efter 30 år av helt meningslösa möten drabbades av mötesallergi. Gäst är Cissi Elwin, chefredaktör för tidningen Chef, som älskar möten och tipsar om hur vi alla kan få samma positiva inställning. Intervjuperson nummer två, Camilla Wallander, vd på Berghs School of Communications, berättar om hur "flippade möten" effektiviserar och förbättrar hela företaget.

Adam tycker att det är självklart att skicka pengar till släktingarna i Afrika. Han betalar till exempel några kusiners barns skolgång. Men han kräver motprestation. Om de inte sköter sig i skolan slutar han skicka pengarna. Om de lyckas där emot, och blir läkare eller jurister, kommer de sen in sin tur hjälpa andra. För de vet ju hur värdefullt det är att få hjälp. Men det är inte lika generöst i alla släkter. Författaren och journalisten Björn af Kleen gästar programmet och berättar hur pengar fördelats i de riktigt rika släkterna i Sverige, där det har varit viktigt att hålla ihop förmögenheten.

När Ida ringde hem från London och berättade för mormor och morfar att mamma var magsjuk och låg på hotellrummet ville de inte riktigt höra på. Fastän de anade att dottern missbrukade lyckades de ändå inte gripa in. Hur ska man göra när man är orolig för att släktingar missbrukar, frågar Klara Zimmergren beroendeterapeuten Janique Svedberg. Och varför är det så känsligt att prata om just beroendesjukdomar?

- Man ska nog inte lägga sig i hur de ordnar sin bostad och peta och säga att Nej det här rummet ska ni bara använda på det sättet, säger Irene. Irene gav bort sitt hus till dottern och hennes man i bröllopspresent. Hon bor själv i ett annat hus på gården nu, och hennes egen mamma har också en bostad här. Tre generationer bor alltså med varandra. Ofta har vi en romantisk föreställning om hur släkt bodde tillsammans och tog hand om varandra förr i tiden. Men att bo många släktingar på samma gård under det gamla bondesamhället var inte så vanligt som vi kanske tror, berättar Johannes Daun, historiker och gäst hos Klara Zimmergren.

Två berättelser om att vara adopterad från Korea. Sara reste för att söka sina rötter, men fann aldrig sina biologiska föräldrar. Från att inte ha brytt sig om sitt ursprung blev det plötsligt väldigt viktigt. Vem har sagt att biologi inte spelar någon roll? Anna Hemmingson fick möta både sin mamma, mammans syster och kusinen. En återförening som var både förvirrande och tuff. Och blev det så rosenskimrande som i alla TV-program där adopterade möter sin biologiska släkt?

Afshin har kommit ensam till Sverige och lämnat sin familj i Afghanistan. Han saknar dem förfärligt, men kan inte klaga för mycket när han ringer sin mamma i Kabul, för då blir hon så ledsen. Som tur är har han mött Anna som ger honom kramar och säger att han är bra. Hon har blivit som en extramamma och har bjudit in Afshin i sin familj. Klara Zimmergren besöker ett hem för ensamkommande flyktingbarn och pratar med Patrik Hansén, verksamhetschef, om hur de gör för att ta hand om unga som inte har någon släkt i närheten.

En adelsdam som förälskar sig i trädgårdsmästaren och dessutom blir på smällen. På 1700-talet gick det inte an och hon bestraffades grundligen, inlåst med vatten och bröd. Fortfarande, världen över, straffas framför allt kvinnor för att de brutit mot släktens regler. Ulrika Nandra, journalist och författare, gästar Klara Zimmergren och berättar hur hon upplevde att hon blev utfryst och smutskastad av sin släkt när hon valt fel man.

En svärmor kommer resande över Atlanten för att vaka över ankomsten av sitt barnbarn. Matilda berättar hur hon blev så stressad att hon klämde ut barnet i förtid. Klara Zimmergren, som själv uppfunnit den mindre smickrande svärmorskaraktären Viveka Andebratt, utforskar relationen sonhustru-svärmor tillsammans med forskaren Therése Wissö och vissångerskan och svärmodern Hanne Juul. Hur bör en svärmor vara och inte vara? Och är inte svärmorsrollen ganska otacksam och svår att fylla?

Ibland är det tydligt att man avgett ett löfte. Ibland inte. Men känsligt blir det när någon uppfattar det som att man brutit det man lovat. På det stora planet kan man ju säga att det moderna samhället på många sätt handlar om relationer och transaktioner mellan främlingar. Man skulle kunna säga att hela vårt ekonomiska system är uppbyggt kring idéer om kontraktet, vi gör affärer med varandra. Och detta förutsätter tillit. Men hur uppstår tilliten? Och vad händer med den när den sätts på prov? Gäst är Anna Dreber Almenberg, som är professor i Nationalekonomi och som med hjälp av ekonomiska experiment har undersökt bland annat varför vissa individer är mer risktagande eller mer altruistiska än andra. I reportaget berättar limousinchauffören Petter Billengren om när han en gång gjorde allt för att hålla det han lovat, vilket slutade i en mardrömslik och bisarr bilresa. Programledare är Per Naroskin. 

Ingen lever ett liv utan dramatiska vändpunkter, ens föräldrar dör, man blir blixtförälskad, man skiljer sig. Det kan vara positivt eller negativt men det händer till synes utan förvarning. Vi tänker kanske ofta på livet som att vi kan kontrollera det och planera det, både medvetet och omedvetet. Men så plötsligt vill ens partner skilja sig, ens föräldrar dör, eller ett barn blir svårt sjukt. Och efter det kan inget mer bli sig likt. I reportaget hör du om ett bröllop som slutade på ett högst oväntat sätt. Gäst är Ditta Bongenhielm, som är manusförfattare och använder sig av livets dramatiska vändpunkter i sitt arbete. Ditta berättar också om den oväntade händelsen som totalt förändrade hennes liv. Programledare är Per Naroskin.