Podcasts about mats lekander

Mats Lekander skulle bli en psykolog som jobbade med barn, men i ett rollspel under utbildningen stod det klart för honom att han var väldigt nyfiken på hur hjärnan påverkar immunförsvaret. Han skrev en artikel i ämnet som hamnade i en strategiskt bra tidskrift och nu är Mats forskare och professor som specialicerat sig på hur vårt immunförsvar, hjärna och beteende samverkar, med fokus på stress, sömn och hälsa. Så, vad är god stressrespons egentligen? Kan man tänka sig frisk och har Mats verkligen sprungit tjejmilen i New York? Detta och väldigt mycket mer kommer här, men först - konsten att hålla en kontrabas som en flöjt.Vill Du bli prenumerant och kunna lyssna på allt bonusmaterial och samtidigt stödja podden? Klicka på länken nedan:http://podcasters.spotify.com/pod/show/insikter-frn-utsikter/subscribe

Det här är överkursen i stress, det vill säga hela Emmas intervju med Mats Lekander som är professor i psykoneuroimmunologi med inriktning på stressforskning vid Stockholms universitet samt professor i hälsopsykologi vid Karolinska institutet. Mats berättar bland annat om hur det gick till när diagnosen utmattningssyndrom lanserades, hur överdriven oro för stress kan öka ohälsan och om det verkligen stämmer att hjärnan krymper när man stressar.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu har de flesta kommit tillbaka till vardagens jobb och måsten och med det kanske även stressen slagit sina klor i våra kroppar? Stress omskrivs ofta som något livsfarlig men kan det vara så att stress har fått ett oförtjänt dåligt rykte? Och vad kan man göra för att bli bättre vän med sina stresskänslor? Det svarar Mats Lekander på som är professor i psykoneuroimmunologi med inriktning på stressforskning vid Stockholms universitet och professor i hälsopsykologi vid Karolinska institutet. Dessutom pratar Emma och Clara om stressforskaren som sponsrades av tobaksindustrin, var uttrycket ”gå in i väggen” förmodligen har sitt ursprung och höga sjukskrivningstal.Klipp och musik:SR P4 Västmanland, Rekordmånga sjukskrivna på grund av stressSVT Sörmland, Vårdpersonalens larm från golvet- Oro, stress och yrselTV4 Nyhetsmorgon, Så vet du om du är för stressadRoyal Swedish Navy - KungssångenDaddy Boastin - StressJustice - StressYusuf /Cat Stevens - Morning Has BrokenVår tenta i i stress hittar du på instagram, @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så uppmärksammas dag mot islamofobi / Så vill den nya biskopen i Södertälje locka unga till den syrisk-ortodoxa kyrkan / Därför är tron på det paranormala, framför allt hos kvinnor, utbredd i Sverige Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dagen mot islamofobi instiftades av FN 2022 och äger rum den 15 mars varje år i 140 länder. Datumet valdes eftersom det är årsdagen av moskéskjutningen i Christchurch på Nya Zeeland 2019 då 51 personer miste livet. Imorgon uppmärksammas dagen i Malmö av bland andra Fatme Audi, regional rådgivare hos Rädda Barnen.En ny biskop i den syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige väcker förhoppningar om att församlingen ska börja växa. Hör vad Youhanon Lahdo har för ambitioner och hör Magdalena Nordin, forskare vid Göteborgs universitet som nyligen var med och presenterade en rapport om den syrisk ortodoxa kyrkan i Sverige om vilka utmaningar som den syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige står inför.En ny studie från Uppsala universitet visar att 41 procent av vuxna svenskar tror på någon form av paranormala fenomen och kvinnor tror mer på detta än vad män gör. Vi talar med Martin Nykvist, religionshistoriker vid Lunds universitet och Mats Lekander, professor i psykologi vid Karolinska Institutet i Solna om vad det kan bero på.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreporter: Liza Youhanan

Visste du att man både kan se och höra på en person att den är sjuk? Hur påverkas vi av alla ”hälsolarm” i media? Hur påverkar stress vårt immunförsvar? Vad säger forskningen om den effekt fysisk aktivitet har på stress? Och varför tycker han att det är löjligt hur det pratas om stress nu för tiden? Välkommen till ett mycket intressant och ögonbrynshöjande avsnitt med Mats Lekander, professor i hälsopsykologi.Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En försvarsmekanism, struntprat eller det mest naturliga som finns. Svenskarnas syn på att tala med de döda varierar men kanske är samtalen med den andra sidan vanligare än vi tror. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En undersökning från SOM-institutet som publicerades våren 2023 visade att 21 % av svenskarna tror att man kan tala med de döda. Idag får du som lyssnar höra av dig och dela med dig av dina tankar. Kanske är andlighet människans främsta utmärkande egenskap, något som AI inte kan efterlikna. Eller så är samtalen med våra döda nära och kära ett sätt för vår hjärna att hjälpa oss igenom vår sorg.I studion finns Martin Nykvist, forskare vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet och Mats Lekander, professor i psykologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap.programledare: Åsa Furuhagenreportrar: Ebba Sörhag och Nathalie Rothschildproducent: Anders Diamant

Kulturinslag: Edward Munchs avbildningar av sjukdom och låten Fever med Peggy Lee Gäst: Hugo Besedovsky I detta avsnitt av Stressforskningspodden får programledaren Mats Lekander själv berätta om sitt eget stora forskningsintresse, nämligen kopplingen mellan immunsystem, hjärna och beteende. Vi lyssnar även på en intervju med Hugo Besedovsky, en av forskarna bakom den banbrytande upptäckten hur immunsystemet kan kommunicera med hjärnan och starta en stressrespons. Och sist men inte minst - hur känns det att vara sjuk när man vet att sjukdomen är framkallad som del i ett experiment där avdödat bakteriematerial injiceras i kroppen? Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander Musik: Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén

Hur fungerar tid ur ett biologiskt och psykologiskt perspektiv? Är våra hjärnor ens kapabla att tänka på framtiden, och varför upplever många att vi har "mindre tid än någonsin" i dag? Mats Lekander är professor i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet och har jobbat länge med frågor som rör stress och utmattning. Vi träffar honom under konferensdagen Vår Framtid på Nordiska museet i Stockholm, där han precis har gett ett föredrag om vår upplevelse av tid och hur det formar vår syn på framtiden. Dagen genomfördes i samarbete med Institutet för framtidsstudier. Mats Lekander är även författare och poddare, med Stressforskningspodden och Psykologisk forskning i bagaget. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

Vad upplever du just nu? Har du en kommenterande röst som tycker till om dig själv eller omgivningen, är du närvarande och lysnar eller är du kanske upptagen av något du ser för din inre syn? Vi diskuterar mentalt innehåll och delar en smula med oss av hur det är att vara Maja Västhagen, Mats Lekander eller Tove Wahlund. Den sistnämnda berättar även om sin forskning om åtgärder när det mentala innehållet domineras alltför mycket av orostankar. Programledare: Maja Västhagen och Mats Lekander  Musik: Karl Thunell

”Innan slaget är allt möjligt” skriver Jonas Hassen Khemiri i sin novell Sista måltiden. Novellen är skriven ur förövarens perspektiv och beskriver övergången till att bli en som verkligen slår. Men vad utmärker den som slår, och föregås alltid det fysiska våldet av psykiskt våld? Vad är skillnaden mellan relationer med enbart psykiskt våld och sådana där även fysiskt våld förekommer? När kvinnor utsätts för våld är det oftast av en närstående person, som i Hassen Khemiris novell. Mörkertalet är stort, men förekomsten av psykiskt våld är ännu svårare att bedöma. Detta avsnitt spelades in live inför publik under invigningen av campus Albano vid Stockholms universitet. Programledarna Sandra Tamm och Mats Lekander gästades av Anna Lindman, journalist med specialintresse och kunskap kring destruktiva relationer och sekter, och Jens Orback, ordförande i Manscentrum och före detta demokrati- och jämställdhetsminister. Musik: Mats Lekander Piano: Fredrik Ullén Hjälplinjen Välj att sluta: https://valjattsluta.se Manscentrum: https://www.manscentrum.se Kvinnofridslinjen: https://kvinnofridslinjen.se

Att inte finna orden, staka sig och glömma bort namn kan vara tecken på att språket har påverkats av mycket stress. Men det finns stress som gör dig till en bättre och mer kvicktänkt talare. – Vid kortvarig stress fungerar vi lite bättre, har snabbare associationer och koncentrerar oss på det som är viktigt, säger Mats Lekander, professor i psykologi vid Stressforskningsinstitutet.För att den språkliga förmågan ska gynnas av stress gäller det att vara lagom stressad, om stressreaktionen blir för stark uteblir de positiva effekterna. Tester visar att människor som är långvarigt stressade och har utmattningssyndrom har svårare att finna orden och är sämre på att komma på ord på en specifik bokstav jämfört med människor utan utmattningsdiagnos.Ordet stress – en nykomling med för bred definitionOrdet stress började användas av läkaren och stressforskaren Hans Selye på 1940-talet och var då ett medicinskt fackord.– Det första belägget jag hittar på svenska är från 1950 men då sätter man stress inom citationstecken och det visar att det är nytt och att man inte förväntar sig att allmänheten förstår det. De här första beläggen är främst medicinska, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Idag har ordet en bred definition och det tycker psykologiprofessor Mats Lekander är olyckligt.– Det blir en ihopsmetning av de olika betydelserna av stress. I vardagligt tal skiljer vi inte på långvarig eller kortvarig stress och blandar ihop vardaglig stress med diagnoser och då associeras stress med något farligt. Men vi behöver stress i form av vardagliga utmaningar för att nå mål. Språkfrågor om stress och ord för att skynda sigVarifrån kommer ordet stress och när började det användas i svenskan?Betyder ultrarapid att något går snabbt eller långsamt?Hur påverkas språket av stress?Varifrån kommer ordet hasta och har det något med hastati att göra?Hur gammalt är uttrycket att få raptus i betydelsen att bli rastlös?Varifrån kommer uttrycket i full kareta i betydelsen i full fart?I gotländskan kan man säga ”snäll di nå da!” som betyder ”skynda dig nu då!”. Har snäll någon koppling till det tyska ordet schnell?Läs och lyssna mer om ordet stressArtikel om ordet stress och Hans Selye: Stressbegreppets historia av Marie Åsberg, senior professor i psykiatri, (från Mind, september 2017).Artikel och radioavsnitt, på engelska, om hur stress som begrepp uppkom och vad tobaksindustrin hade med saken att göra (från NPR juli 2014).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mats Lekander, professor i psykologi, vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och vid Karolinska Institutet. Programledare Emmy Rasper.

I ett tredje samtal på temat reglering talar vi med docent Predrag Petrovic om hjärnans hantering av tankar, känslor och uppmärksamhet. Vi diskuterar om emotionellt instabil personlighetssyndrom (EIPS) är besläktat med ADHD eller om de är olika saker, och vilka nätverk i hjärnan som är inblandade i exekutiv kontroll. Predrags forskning och kliniska erfarenhet belyser när och hur uppmärksamheten behöver regleras och när svårigheter att göra det ställer till det i det vardaglig livet. Samtalet leds av Mats Lekander och Maja Västhagen. 

Tankar om stress-sårbarhetsmodeller för utveckling av psykiatriska tillstånd har varit vanliga i mer än hundra år. Flera riskfaktorer för tillstånd som depression tycks tillsammans verka för att en viss person ska drabbas i slutänden, men kan vi förstå vem som har en ökad risk? Kan man studera samverkan mellan skydds- och riskfaktorer i djurmodeller, och hur i sådana fall? Christophe Bernard från universitetet i Marseille gör forskning som hade sitt ursprung i viljan att förstå sårbarhet för epilepsi. I sina modeller låter han djur utsättas för olika typer av stressorer och mäter beteenden som han kopplar till exempelvis depression. Han har hittat en markör som i hans modeller tycks vara en riskfaktor för sjukdomsutveckling. Christophe berättar om sin forskning i ett samtal med programledarna Sandra Tamm och Mats Lekander.

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom kallas ibland borderline personlighetssyndrom och är en diagnos omväld av många myter. Svårigheter att reglera känslor, beteenden och hantera relationer är centrala vid detta tillstånd, men skiljer sig inte mellan kvinnor och män på det sätt som många tycks tro, ett tema som engagerat psykologen Dan Wetterborg. Dan berättar om sin forskning, om sin kliniska verksamhet och om hur han som ung psykolog skulle vara en förebild för äldre kriminellt belastade män och upptäckte att de tycktes ha samma svårigheter som kvinnorna man vanligtvis förknippar tillståndet med. Maja Västhagen och Mats Lekander diskuterar myter och fakta kring tillståndet med Dan, och har också sällskap av Dans son Lukas.  

Om vi måste ändra beteende för att minska påverkan på klimatet finns väl inget mer naturligt än att ta kunskap från psykologin i anspråk? Ändå tycks psykologin delvis vara frånvarande från klimatarbetet och att psykologer inte tar för sig tillräckligt. Men, många undantag finns, och vi diskuterar några av dem med gästerna Sara Widén, psykolog, och Mats J Olsson, professor och prefekt. Översiktsartikeln av Biglan och medarbetare vi nämner hittar du här: https://doi.org/10.3390/su12187593 Musik: Karl Thunell Programledare: Maja Västhagen och Mats Lekander  

Hur kan självsvält uppfattas som belönande för många unga människor och samtidigt vara förknippat med så stort lidande? Hur vanliga är ätstörningar och vad gör att man insjuknar? Ata Ghaderi, professor i klinisk psykologi, gästar podden i ett första avsnitt av två och berättar om risk-och skyddsfaktorer för ätstörningar. Programledare: Maja Västhagen och Mats Lekander. Musik: Karl Thunell

Dagens avsnitt handlar om psykisk hälsa i förhållande till migration, såväl migration i stort som specifikt påtvingad flykt. Vi berör stressorer kopplade till att tvingas lämna sitt hem, psykisk hälsa globalt, sociala faktorers påverkan på psykisk hälsa och vårdanvändning hos personer som kommit till Sverige. På besök i studion har vi Anna-Clara Hollander, som är leg. psykolog och docent på Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet. Programledare: Maja Västhagen och Mats Lekander.  Musik: Karl Thunell

Kulturinslag: Humoralpatologi Gäst: Barnendokrinologen Anna Nordenström I detta avsnitt följer vi upp vårt tidigare avsnitt om stressfysiologi, och pratar om det andra stora systemet som är inblandat i stressresponsen, nämligen den s.k. HPA-axeln och slutprodukten kortisol. Vi pratar både om vad som händer i ett system i balans och vad som händer vid kliniska tillstånd så som Cushings och Addisons sjukdomar samt när barn får ett överskott av manliga könshormon om kortisol inte kan bildas. Dessutom försöker vi förstå sambandet mellan psykiatriska tillstånd och HPA-axeln. Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander. Musik: Mats Lekander. Piano: Fredrik Ullén

Enligt läroplanen för förskolan måste förskolebarn måste arbeta med digitala verktyg. Samtidigt pekar alltmer forskning på att tidigt och omfattande användande av digitala medier är kopplat till risker för sämre hälsa och hämmad utveckling. Så vilka är riskerna med digitala medier, och finns det fördelar?   Programledarna Maja Västhagen och Mats Lekander samtalar om dessa frågor med docent Lisa Thorell.    Musik: Karl Thunell

Weihnachten ist Familienfest, Gemütlichkeit, Beisammensein, und, und, und.... Und eben auch die BMJ Weihnachtsausgabe. Benedikt Braun und Steven Herath haben 2 Highlights der vergangenen Jahre, die vielleicht noch nicht jeder kennt aufgegriffen und eine launische Podcast-Folge daraus gemacht, mitsamt saisontypischer Stimmveränderung. Wenn ihr wissen wollt, was Schnurrbart und Chefsein gemeinsam haben, oder ob Schönheitsschlaf funktioniert und wie es eure Dienstplanung beeinflussen sollten, dann hört auf jeden Fall rein.Artikel 1CHRISTMAS 2010: RESEARCHBeauty sleep: experimental study on the perceived health and attractiveness of sleep deprived peopleJohn Axelsson, researcher,1,2 Tina Sundelin, research assistant and MSc student,2 Michael Ingre, statistician and PhD student,3 Eus J W Van Someren, researcher,4 Andreas Olsson, researcher,2 Mats Lekander, researcher1,3Artikel 2CHRISTMAS 2015: FACE TIMEPlenty of moustaches but not enough women: cross sectional study of medical leadersMackenzie R Wehner resident physician1, Kevin T Nead resident physician2, Katerina Linos professor of law 3, Eleni Linos assistant professor

Bland vårdsökande uppskattas ungefär var femte person lida av hälsoångest. Det kan jämföras med en fobi: Även om du vet att du ofta oroar dig i onödan så tar rädslan för att du håller på att bli sjuk ändå över. Hör psykologen och professorn Mats Lekander berätta mer om tillståndet och om vetenskapen bakom vad som får oss att känna oss sjuka respektive friska.

Kulturinslag: Vaggvisor Vad har sömn, emotion och depression med varandra att göra? Och varför är de viktiga att undersöka? I detta avsnitt intervjuar Mats Lekander Sandra Tamm om hennes forskning. Vi pratar framför allt om sömn och emotionell funktion, kopplingen mellan sömnstörningen insomni och depression och behandling av sömnprobem hos psykiatriska patienter. Sist men inte minst pratar vi om sömnmediciner och varför användning av dessa ibland kan motverka sitt syfte. Sandra delar med sig av vilka vaggvisor som används hemma hos henne.

Kan psykologisk behandling hjälpa patienter med förmaksflimmer? I dagens program berättar psykologen Josefin Särnholm om hur patienters symtom kan förbättras genom att öva på att tolka kroppens signaler. Neurologen Christian Carlström berättar om fascinerande tillstånd där kroppens signaler tolkas fel till följd av hjärnskador. Programledare: Evelina Thunell och Mats Lekander. Musik: Karl Thunell

Hur fungerar människans luktsinne, och vad är det till för? Kan vi kommunicera med lukter, och kan kroppslukt till och med säga något om en människas hälsotillstånd? Professor Mats J. Olsson berättar om den senaste luktforskningen. Programledare: Evelina Thunell och Mats Lekander. Musik: Karl Thunell.

Har kvinnor och män olika kognitiva förmågor? Har vi fler olikheter eller likheter, och är det sant att graden av jämställdhet i ett samhälle kan påverka skillnader i kognitiva förmågor? Professor Agneta Herlitz ger svar och berättar om sin forskning inom området. Musik: Karl Thunell. Programledare: Evelina Thunell och Mats Lekander.

Psykologisk forskning är en podcast av och med forskare och lärare på Avdelningen för psykologi vid Karolinska Institutet. Här diskuterar vi forskning inom olika ämnesområden som hör till psykologi. Förhoppningsvis kan du som är intresserad av psykologi få inspiration och ny kunskap genom att lyssna på våra samtal.   Några ämnen som vi tar upp i säsong 2 är luktsinnet och luktbortfall efter COVID-19, könsskillnader i kognitiv förmåga, vad som ligger bakom framgångsrikt beteende och hur patienter med förmaksflimmer kan må bättre med bara tankens kraft. Programledare är Mats Lekander och Evelina Thunell. Podcasten är inte vinstdrivande och åsikterna som uttrycks är forskarnas egna; vi representerar alltså inte Karolinska Institutet. Chef för avdelningen är Pia Enebrink och ansvarig utgivare är Mats Olsson i egenskap av institutionschef. Musik: Karl Thunell.

Emma Frans och Maja Åström tar sig an stress. "Vi blir inte stressade av roliga saker", "hjärnan krymper av stress" och "stressade blir lättare sjuka" är några av de påståenden som Emma och Maja tittar närmare på. Till sin hjälp har de Mats Lekander, professor i hälsopsykologi och forskare vid Stressforskningsinstitutet. Tillsammans kommer de fram till vad som är sant, falskt eller mittemellan. Det här avsnittet av Hjärta och Hjärna spelades in live på evenemanget Poddfest Nonstop den 18 april 2021.

Vad utgör vår identitet? Och varför är det så svårt att ringa in vilka vi är som människor? Per Naroskin intervjuar regissören Tomas Alfredson om varför han upplever att han har en falsk identitet. Andra medverkande i programmet är namnforskaren Emilia Aldrin, artisten Petter, journalisten och författaren Mats Holm, psykologiprofessorn Mats Lekander, komikern Babben Larsson, och Karin Helgesson doktor i nordiska språk.

Att ändra vanor kan kännas svårt, men är man tillräckligt motiverad så kan man både lägga till goda vanor och lägga av med en del ovanor. Skulle det kunna stärka motståndskraften mot coronaviruset? Fysisk aktivitet är en friskfaktor som nästan alltid dyker upp när det handlar om hälsa. Minst 30 minuters pulshöjande aktivitet om dagen för vuxna, och minst en timme om dagen för barn är Folkhälsomyndighetens rekommendation. Svårt att hinna med i vardagen, menar kanske en del. Men frågan är om vi blir mer aktiva på semestern eller om sommaren är en livsstilsfälla? Att investera i sin egen hälsa är den här sommaren viktigare än på mycket länge, menar Johan Holmsäter, nationell samordnare för ökad fysisk aktivitet. Han vill att vi inte ska ägna semestern åt passivt hängmattehäng, utan att vi ska passa på att rusta kroppen och därmed immunförsvaret på bästa sätt för att klara av eventuella virusangrepp. Hur vi lever, äter, sover och rör på oss påverkar vårt immunförsvar, som i väntan på ett vaccin är vad vi har att sätta upp mot covid-19. I programmet hörs: Mia Phillipson är professor i fysiologi vid Uppsala universitet, Mats Lekander, professor i hälsopsykologi, Johan Holmsäter, nationell samordnare för ökad fysisk aktivitet, John Axelsson är professor i experimentell sömnforskning vid Stressforskningsinstitutet. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Avsnitt 6: Ensamma mamman och livspusslet: om stress på arbetet och hemma Även om levnadsvillkoren på många sätt blivit starkt förbättrade i Sverige under många år innehåller en vanlig vardag ändå många utmaningar. En del hänvisar till ”livspusslet” för att uttrycka svårigheterna att hinna med både familjelivet och en yrkeskarriär. Vilka faktorer i arbetet har egentligen betydelse för hur mycket stress vi upplever? Och blir vi sjuka av att inte kunna påverka vår arbetssituation? Är det ok att svara på mail sent på kvällen och är det möjligt att kombinera en karriär med dagishämtning? Till detta avsnitt har vi bjudit in radioprataren, dramatikern, författaren och psykologen Per Naroskin för att diskutera Cecilia Torudds serie Ensamma mamman. Med detta som utgångspunkt deltar därefter forskarna Constanze Leineweber och Anna Nyberg i ett samtal om det som i forskningen benämns work–family conflict. Avsnittet avhandlar frågor om hur den psykosociala miljön påverkar hälsan, vad chefen har för roll i detta samband, och om goda egenskaper hos en chef. Visar forskningen att vardagliga frågor som dessa har betydelse för hälsan? Stressforskningspoddens jingel spelas den här gången inte bara av Sandra Tamm, Mats Lekander och Christian Portin, utan avslutningsvis också av professorn och pianisten Fredrik Ullén.

Tog mig in i din dröm inatt Smög runt i din hjärnbark Kröp intill varenda nerv du har Sa "Tänk på mig, tänk på mig, tänk på mig, tänk på mig" Så börjar Annika Norlins (artistnamn ”Säkert!”) låt Influensa. Vid många ohälsotillstånd förekommer beteendeförändringar som gemensamt kallas för sjukdomsrespons. Där ingår bl a trötthet, sjukdomskänsla, ökad smärtkänslighet, minskad aptit, nedstämdhet och undandragenhet, och är ett slags stressreaktion som utlöses när en fara upptäcks i kroppen. Symptomen orsakas av inflammatoriska ”sjukdomssignaler” från kroppen till hjärnan. Vad händer när immunsystemet börjar signalera mer än vad som behövs och fortsätter trots att faran egentligen är över? Sist men inte minst: vad händer när ett sjukdomshot upptäcks utanför den egna kroppen, kanske hos en kollega som ser sjuk ut? Avsnittet handlar om beteenden som utvecklats för att hjälpa oss att undvika smitta i tider av sjukdom och beteenden som hjälper oss att bli friska när vi väl blivit sjuka. Medverkande forskare är vår egen poddprofessor Mats Lekander. Avsnittet spelades in den 6:e mars 2020, när Covid-19 utvecklats till ett globalt hot om sjukdom men ännu inte klassats som en pandemi av WHO.

Redan på 1950-talet varnades för "jäktet" som ett hot mot folkhälsan. Idag är stressrelaterad psykisk ohälsa en av de stora folksjukdomar. Men vad är egentligen stress? Hur gammalt är begreppet? Är det sant att hjärnan krymper av stress? Och hur relevant är egentligen jämförelsen med möta ett lejon på savannen när vi ska förklara varför människor mår dåligt i det moderna samhället? Bildningspodden tar sig an stressbegreppet och dess historia. Gäster i studion är Maria Josephson och Mats Lekander. Maria Josephsson är medicinhistoriker, verksam vid Karolinska institutet och Södertörns högskola. Mats Lekander professor vid Stressforskningsinstitutet, verksam vid Stockholms universitet och Karolinska institutet. Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren, Språkstudion/Stockholms universitet. Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Många människor, inte minst forskare, kan beskriva hur effektivt en arbetar när deadline för exempelvis en ansökan närmar sig. Trots risken att musikern slinter på fingrarna, lyssnar vi också hellre på en livekonsert än en inspelning. Båda dessa situationer är exempel på när stress kan vara en positiv drivkraft som tillfälligt ökar prestationsförmågan. Evolutionärt finns det också fördelar med att snabbt kunna mobilisera energi för kamp eller flykt. Hur kan vi tämja och utnyttja stressreaktionen utan att riskera vår hälsa? Bidrar stress till ”flow”? I detta avsnitt pratar Mats Lekander och Sandra Tamm med Fredrik Ullén, professor på Karolinska Institutet och konsertpianist. Musik i programmet: Frédéric Chopin: Opus 25: No 1. Étude i ass-dur och Béla Bartók: Pianosonat, Sz. 80, sats 1 (utdrag).

Avsnitt 11 av Omvårdnadspodden gästas av Sofia Trygg Lycke, specialistsjuksköterska, psykoterapeut och vårdutvecklingsledare på akademiskt primärvårdscentrum och Mats Lekander, psykolog och professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet och på institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet.

Månadens första program innehåller följande: Brittisk skvallerpress, varför är den som den är? Positivt tänkande, kan det göra en friskare? Och så artisternas roll i firandet av Berlinmurens fall. Under den här veckan uppmärksammas årsdagen av Berlinmurens fall på olika sätt i Berlin. Firandet når sin kulmen nu på lördag den 9e november med en stor konsert vid Brandenburger Tor och alla artister som spelar har på något sätt kopplingar till händelserna 1989. Några av artisterna är också födda i Östra Tyskland. Vilket symbolvärde har det i ett land där återföreningen fortfarande är en laddad fråga? Med oss från Berlin har vi Sveriges Radios korrespondent Caroline Salzinger. Det brittiska prinsparet Meghan och Harry har fått nog av kvällspressen som man tycker gått alldeles för långt i sitt sätt att skriva om dem och framför allt om Meghan, hertiginna av Sussex. Vad beror det på att brittiska tabloider är mer gränslösa än svensk kvällspress? Det ska vi prata om idag tillsammans med Expressens tidigare chefredaktör Thomas Mattsson. På nätet och i verkligheten finns det gott om kurser i olika prisklasser för hur vi kan lära oss att tänka positivt. Tankarna ska kontrolleras för att vi ska få en bättre mental hälsa. Men på senare tid har vurmen för positivt tänkande börjat ifrågasättas. Mats Lekander är professor i hälsopsykologi vid Karolinska institutet och kommer till studion för att diskutera positivt tänkande. Är det verkligen så att vi genom att styra våra tankar kan bli både friskare och lyckligare? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren  Producent: Jakob Runevad Kjellmer

http://fortasana.libsyn.com/ I det här avsnittet pratar vi om den artikel vi publicerade på DN Debatt söndag 17 februari, tillsammans med professorerna Ulf Ellervik, Mats Lekander och Carl Johan Sundberg. Hur ska man veta vilka av alla de dieter och hälsoråd som lanseras, inte bara i böcker men även i tidningar, på bloggar och andra sociala medier, som har stöd i samlad vetenskap och forskning? Vi upplever att det tyvärr är alldeles för många av de här böckerna som inte baseras på en samlad vetenskaplig grund trots att det är det som hävdas. I Debattartikeln efterlyser vi en kvalitetsgranskning av böcker som sägs vara grundade i forskning och vetenskap. Med en “kvalitetsstämpel” blir det lättare för läsaren att veta om boken man hittar på hyllan med faktaböcker faktiskt beskriver vad som sägs i forskningen eller om den egentligen borde ha stått bland skönlitterära böcker. Detta gäller egentligen oavsett om det är en bok om hälsa man är intresserad av, eller om man vill lära sig mer om psykologi eller rymden. I det här avsnittet utvecklar vi vårt resonemang och reder ut vad vi vill uppnå med artikeln och varför vi har skrivit den och vilka reaktioner som kommit in under de första dagarna. Samma dag som den publicerades blev Maria blev uppringd av Sveriges Radio för en intervju som sändes på Ekot. Klicka här för att komma till inslaget. Under tiden som Maria blev intervjuad över telefon blev Jessica kontaktad av TV4 som ville göra ett reportage till sina kvällsnyheter. Tyvärr var Jessica upptagen och kunde inte bli filmad precis då. Istället kom en reporter och en fotograf hem till Maria och filmade. Klicka här för att se inslaget som visades på TV4s nyheter. Jessica var även med i Studio Ett i tisdags (ca 19 minuter in i programmet) tillsammans med den operativa chefen på Bonnier Fakta; https://sverigesradio.se/avsnitt/1239048 och Maria blev intervjuad i Karlavagnen (22.28 in i programmet utan musik) i tisdags kväll; https://sverigesradio.se/avsnitt/1237945. Det är inte bara vi som har tagit upp denna fråga. Förr året publicerades denna artikel i tidningen Svensk Bokhandel: http://www.svb.se/hur-faktagranskas-vetenskapliga-halsobocker Och i SR P1 Plånboken diskuteras detta  också: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2778&artikel=687490 De flesta reaktioner vi fått under veckan har varit positiva och det känns som att det helt klart finns ett behov av att ventilera denna fråga. Självklart har vi fått en del mothugg också. Bland annat verkar vårt förslag ha misstagits för att innebära att vi förespråkar någon form av censur, men det är helt fel. För oss är det självklart att en text som utger sig för att vara faktabaserad eller säger sig vara grundad i vetenskap också ska kunna tåla och välkomna en genomläsning av experter på området innan boken trycks. Debatten lär fortsätta......

En stor del av den populärvetenskapliga utgivningen i Sverige innehåller allvarliga fel och det saknas en kontrollfunktion. Tidningar har en ansvarig utgivare som står till svars för innehållet i tidningen. För böcker är det författaren själv som ansvarar för innehållet. Mats Lekander, Jessica Norrbom och Maria Ahlsén diskuterar tilltron till vetenskapen och vad vi kan göra för att säkra sakligheten i svensk fackutgivning.

http://fortasana.libsyn.com/ I dagens avsnitt fortsätter vi att prata om stress med professor Mats Lekander. Mats är professor i psykoneuroimmunologi på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och i hälsopsykologi på Karolinska Institutet och även föreståndare för Stockholm Stress Center. Mats arbetar med sambandet mellan hjärnan, immunsystemet och beteende. Tycker man att det låter spännande kan man läsa Mats bok ”Ditt inre liv”. Ett personligt tips från Mats mot slutet av avsnittet är att man kan tillämpa lite "civil olydnad mot den inre generalen som säger: "arbeta, arbeta". Mats svarar också på en lyssnarfråga om det genom träning eller olika metoder går att jobba långsiktigt för att höja en låg stresströskel vid en förvärvad hjärnskada.

I dagens avsnitt pratar vi om stress. Hade vi inte haft möjligheten till en fungerande stressreaktion skulle vi inte komma upp ur sängen på morgonen. Samtidigt är psykiatriska diagnoser, där stressreaktion ingår, den vanligaste orsaken till sjukskrivning i dagsläget. För att få lite extra kunskapsmässig tyngd i det här avsnittet har vi bjudit in en gäst. Mats Lekander, professor i psykoneuroimmunologi på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och i hälsopsykologi på Karolinska Institutet och även föreståndare för Stockholm Stress Center. Mats arbetar med sambandet mellan hjärnan, immunsystemet och beteende. Tycker man att det låter spännande kan man läsa Mats bok ”Ditt inre liv”. Vi pratar om vad stressreaktionen innebär och Mats svarar på våra frågor. Vi hade så många frågor att ställa att Mats fick komma tillbaka och svara på fler frågor i nästa avsnitt av podden.

Spännande forskning visar på ett samspel mellan tankar, känslor, bakterier, nervceller och vita blodkroppar. Det här samspelet styr ditt beteende – tex om du är aktiv eller trött, utåtriktad eller drar dig undan. Och kanske till och med din syn på andra människor. Han är forskaren som studerar samverkan mellan hjärnan och immunsystemet, och hur beteendet påverkar detta. Mats Lekander verkar inom det spännande området psykoneuroimmunologi! Idag pratar vi mycket … läs mer

Hälsoforskning, korruption och Bert Karlsson dyker upp i dagens talkshow. Hur styr hjärnan vår hälsa? Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Stockholms universitet, berättar om sin bok Ditt inre liv. Sydafrikas president Jacob Zuma avgick igår. Hans gärning har präglats av korruption och sexskandaler. Hur kunde han sitta kvar så länge? Intervju med Maria Sjöqvist från Ekot. Och så intervjuar vi Bert Karlsson som ska hjälpa Kristdemokraterna att sitta kvar i riksdagen. Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Sara Stenholm Pihl Producent: Helena Huhta

Sjukskrivning på grund av stress har ökat kraftigt de senaste åren. Men utmattningssyndrom är en ganska ny diagnos och det finns osäkerhet om hur tillståndet ska behandlas. Vad vet man om vilken behandling som fungerar och vad finns det för orsaker till stressepidemin?  En del utmattade patienter får så kallad multimodal rehabilitering, det betyder att flera olika yrkesgrupper, som sjukgymnaster och psykologer, samarbetar i ett rehabiliteringsprogram, det kan handla om andningsövningar och gruppterapi. Enskilda patienter upplever att de mår bättre, men det finns ingen stark vetenskaplig evidens för att patienternas sjukdom påverkas eller att behandlingen har betydelse för att patienten ska komma tillbaka till jobbet. I Studion: Sigrid Salomonsson forskare vid Karolinska Institutet och enhetschef vid psykosociala teamet, Gustavsbergs vårdcentral, Mats Lekander, enhetschef vid Stressforskningsinstitutet, Gunnar Aronsson, Professor i arbets- och organisationspsykologi och Tina Bengtsson, HR-strateg Torsby kommun.

I det här avsnittet pratar Christer Sturmark med Mats Lekander. Mats har skrivit "Ditt inre liv" som handlar om sambandet mellan hjärna och immunsystem, om stress, sömn och vad det är som gör att vi känner oss sjuka eller friska. I boken utforskar han skärningspunkten mellan psykologi och biomedicin för att förstå just din hälsa.   Mats och Christer pratar om att vi faktiskt är bra på att utvärdera vår egen hälsa och att vi kan påverka den genom våra mentala attityder. De pratar om placeboreaktioner, vårt undermedvetna avkodningssystem och kopplingen mellan främlingsfientlighet och känslan av hot.   Mats Lekander är professor i psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap. Han arbetar som forskare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet och Osher centrum för integrativ medicin vid Karolinska Institutet i Stockholm.   Du kan köpa Mats Lekanders nya bok Ditt inre liv här: http://fritanke.se/bocker/ditt-inre-liv/  

Andreas har inte känt några lukter sedan han fick en hjärnskakning för nästan tio år sedan. Han saknar doften av en krispig höstdag och är ständigt rädd för att lukta illa. För ett par veckor sedan, när han stod vid spisen och lagade mat, kände han doften av löken som stektes framför honom. Kan det betyda att Andreas någon gång kan få sitt luktsinne tillbaka? Även om doftsinnet är nedsatt så finns det hopp, det kan gå att öva upp, berättar Maria Larsson, luktforskare och professor i psykologi, vid Stockholms universitet. Det handlar om att träna sig genom att dofta på olika ämnen regelbundet. I studion medverkar också: Ingrid Ekström, doktorand i psykologi vid Stockholms universitet och Mats Lekander professor och forskare i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet.

I det här avsnittet möter jag professor Mats Lekander som berättar om det förbluffande samarbetet mellan kroppens immunsystem och hjärnan. Vita blodkroppar påverkar vårt beteende och hjärnan kan påverka vårt immunsystem. Upplevelsen av hälsa och sjukdom påverkas av fler faktorer än bara vår inre tanke och föreställning av vad hälsa innebär. Hur kommer det sig att man kan känna sig sjuk fast man är frisk och uppleva hälsa fast man har en kronisk sjukdom? Kan man påverka sin framtida hälsa med sina tankar? Vem/vad tänker egentligen? Mats Lekander är psykolog och har ägnat hela sitt yrkesverksamma liv åt att utforska hur kroppens immunsystem påverkar vårt beteende och hjärna. Mats är professor vid Stockholms Universitet och enhetschef vid stressforskningsinstitutet och Karolinska Institutet och forskar tvärvetenskapligt på det komplexa med att vara människa i en komplex livsmiljö. För kontakt med Kristina maila till kontakt@hjarnpodden.se Mats Lekander hittar du via Stockholms Universitet och Karolinska Institutet.

Varför är det en helt förbjuden tanke, att tycka att någon annan är ful? Det är i alla fall min erfarenhet, att vi gärna pratar om vackra och snygga människor och väldigt ogärna om fula. Låtsas vi som att det inte finns några fula människor, eller finns det kanske en annan förklaring till det? Jag tror det. Och i det här programavsnittet hör du mer om vad det kan vara. Gäst är Mats Lekander, professor i hälsopsykologi som forskat på varför vi uppfattar vissa som mindre attraktiva än andra.  De som ligger bakom dejtingsajten Ugly Schmucks, intervjuas om varför de vill samla de fula till sin sajt. Reporter Linda Jensen Kidane träffar rollsättaren Emilie Rosenqvist som i sitt jobb ibland, har som uppdrag att hitta oattraktiva människor för roller i långfilm och reklamfilm. Programledare Per Naroskin. 

Har Johan påverkats av tyfoidsprutan ? Ett smärttest får avgöra. Hur står det till med våra solvanor? Och bär Johan på en dödlig, smittsam sjukdom - provsvaret får han i direktsändning. Idag blir det bland annat stress och inbillningssjuka med Johan Bergendorff. För att undersöka detta närmare har Johan inför dagens sändning vaccinerat sig mot tyfoid. Av sprutan kan han nämligen bli lite febrig efteråt. Mats Lekander, professor i hälsopsykologi, kommer till studion för att göra ett smärttest på Johan för att se hur han har påverkats av vaccinationen.Det blir också solning i dagens talkshow. Hur står det till med Johans solvanor? Med hjälp av en uv-spot har han försökt att se hur solskadad han egentligen är. Yvonne Brandberg, psykolog, berättar om risker och hur ideal påverkar våra solvanor.Dessutom kommer Johan att få reda på om han bär på en dödlig, smittsam sjukdom. Ola Weiland, överläkare och professor i infektionssjukdomar, har med sig ett kuvert till studion med Johans provsvar.Epost: korrespondenterna@sverigesradio.seProgramledare: Johan Bergendorff Bisittare: Ulrika Hjalmarson Neideman Producent: Daniel af Klintberg

Placeboeffekten är känd sedan länge och något som varje forskningsprojekt måste ta hänsyn till. I alla studier där man provar en medicin eller en metod så måste man också ha en testgrupp som får en helt verkningslös behandling. Men hur tillverkar man preparat som inte ger någon som helst effekt? Och hur säker kan man vara på att de inte innehåller något ämne som påverkar resultatet? Kropp & Själ åker till laboratoriet som blandar till de verkningslösa preparaten, som ska se ut och kännas som riktig medicin, men ändå sakna aktiva ämnen. Ingen kan riktigt förklara vad placeboeffekten består av, eller hur den kan vara så stark. Sjukgymnasten Anna Enblom studerar placeboeffekten vid akupunktur. Hittills har det visat sig att behandling med placeboakupunktur är lika effektiv som själva akupunkturen. Gäster i studion är Anders Rane, professor i klinisk farmakologi, Mats Lekander, docent i psykologi. I serien om träning för män som fyllt 40 ska försökskaninen Marc Davin nu genomgå ett formtest. Han ska få veta vilken nivå han befinner sig på, och hur han ska komma vidare därifrån.

Alla på redaktionen har vi blivit mer eller mindre förkylda. Och enligt en artikel i Metro förra veckan kommer 50 procent av svenskarna blivit förkylda innan december. Men varför är partiledarna inte smittade? De träffar ju nya människor varje dag. Skakar händer och kramas med potentiellt smittsamma väljare. Har de några supertricks eller har deras kropp gått in i någon superfas som skyddar dem? Mats Lekander, docent i psykologi och lektor i hälsopsykologi vid stressinstitutionen på Stockholms universitet berättar hur kroppen fungerar under stress och press. Vi har dessutom fått ett lyssnarbrev som gör ännu en uppringning till Valmyndigheten till ett måste. Därför ringer vi upp Valmyndighetens informationschef Vivan Nilsson. SVTs humorvalprogram Elfte timmen mister Mikael Tornving i valets slutspurt. Han syns i en film på You tube där han tydligt tar ställning mot främlingsfientliga partier. Han stängs av i enlighet med SVTs regler inför valet om vad medarbetare får göra. - Man kan inte arbeta aktivt med sin egen politiska uppfattning och samtidigt jobba med valprogram i SVT, säger Eva Landahl, ansvarig utgivare för valprogrammen i SVT. Även Sveriges Radios Ametist Azordegan har stängts av på grund av medverkan i samma film. Soran Ismail deltar också i filmen. Men eftersom han är färdig med sitt uppdrag för Elfte timmen kommer SVT:s beslut inte leda till några konsekvenser för honom. Hör mer om detta i Valet med Nordegren! Och vem kan försvara sin politik bäst i dagens duell, där ämnet är just försvar? Försvarsminister Sten Tolgfors (M) möter Anders Karlsson (S). Bisittare är Kristdemokraternas förre ledare Alf Svensson.