Podcasts about nationalekonomi

Nationalekonomi och ekonomisk politik innehåller många begrepp och antaganden som sällan definieras. Och håller de för en närmare granskning? Starta pressarna har bett professor Lars Pålsson Syll besvara några av de vanligaste frågorna vi får skickade till oss.

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2024 till: Daron Acemoglu, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA, Simon Johnson, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och James A. Robinson, University of Chicago, IL, USA. Demokrati och välstånd är lättare sagt än gjort. Varför är det så svårt för länder att ta sig ur fattigdom? Årets pristagare har förklarat hur det hänger ihop. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande Tommy Andersson, professor i Nationalekonomi och ledamot Kungliga Vetenskapsakademiens priskommitté och Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2024 till: Daron Acemoglu, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA, Simon Johnson, Massachusetts Institute of Technology, Cambridge, USA och James A. Robinson, University of Chicago, IL, USA. Demokrati och välstånd är lättare sagt än gjort. Varför är det så svårt för länder att ta sig ur fattigdom? Årets pristagare har förklarat hur det hänger ihop. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande Tommy Andersson, professor i Nationalekonomi och ledamot Kungliga Vetenskapsakademiens priskommitté och Kristian Åström, ekonomikommentator Ekot

Här kommer en repris från förra året som handlar om nationalekonomi i allmänhet och Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne i synnerhet. Ett pris som skapat kontrovers genom åren, dels eftersom dynamitkungens ättlingar tyckt att det snyltat på Nobelprisets renommé och dessutom har det diskuteras om nationalekonomin är vetenskaplig. Emma har intervjuat Erik Angner som är professor i praktisk filosofi vid Stockholms Universitet, dessutom är han nationalekonom och han försvarar nationalekonomin och dess status som vetenskap medan Clara har läst på om ekonomiprisets olika namn och om bråken som omgärdat priset.Klipp och musik:Tillkännagivanden på youtubekanalen Nobel PrizeJim Rohn & Roy Smoothie - Economics Is MajorStudio ett, SRAftonbladet TVEkonomiekot, SRRadiofynd Martin Luther King tar emot fredspriset 1964, SRRadiofynd Winston Churchill – litteraturpriset 1953, SRSnoop Dogg - Gin And Juicemail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag samtalar vi om polarisering och klyftor i samhället och vad som driver på denna utveckling. Det handlar om allt från ekonomiska klyftor till utbildning och förmågor men även när det kommer till stad - land. Medverkande: Måns Söderbom, professor i Nationalekonomi med inriktning mot utvecklingsekonomi, Nils Munthe, SKR Samtalsledare: Anders Nordh

Traditionsenligt(?) går vi in i sommaren med att blicka framåt! Vad har Sverige för BNP-tillväxt nästa år? Vilka bubblor spricker? Vad har Sverige för arbetslöshet? Vem kommer vi vara arga på? Plus: Vem hade mest rätt och mest fel förra året? Medverkande: Benjamin Dousa, VD, Företagarna Elinor Odeberg, chefsekomom, Arena idé Sven-Olof Daunfeldt, chefsekonom, Svenskt näringsliv John Eliasson, samordningsansvarig KPI, SCB Alexander Norén, ekonomikommentator, SvT Lovisa Broström, Göteborgs universitet Jonas Ollavi, fondförvaltare, Alpcot Erik Glans, inflationsexpert, konjunkturinstitutet Lisa Laun, docent i Nationalekonomi, IFAU.

Lars Pålsson Syll, doktor i både nationalekonomi och ekonomisk historia och professor vid Malmö universitet gästar Starta pressarna för att prata om nationalekonomins brister. I stället för att studera hur världen faktiskt ser ut stirrar den sig blind på verklighetsfrånvända modeller. Han är mycket kritisk till den rådande neoklassiska doktrinen och menar att en ekonom som bara är ekonom är en dålig ekonom. Medverkande: Lars Pålsson Syll, Max Jerneck, Enna Gerin och Daniel Suhonen.

Få industrier är så globala som mode.  Bara i tillverkningsfasen kan beståndsdelarna till en skjorta färdas mellan ett tjugotal länder. Den internationella handeln har stärkt ekonomin för många länder och gjort tillvaron bättre för miljontals människor. Över tid har vi fått billigare och bättre varor. Samtidigt kritiseras modeindustrin ideligen för att den exploaterar arbetskraft och förstör miljön i samhällen där tillverkningen sker. Nu står vi inför den nya lagstiftningen, där företag i EU måste ta ansvar för såväl miljö som mänskliga rättigheter i hela värdekedjan. Många företag gör geopolitiska överväganden. Vissa flyttar produktionen närmare sig. Vi ser också handelskrigen gry och protektionismen blomstra. Hur hamnade vi här? Vad driver på globalisering? Vad hindrar den? Varför ogillar nationalekonomer tullar? Vilka lärdomar kan man dra från andra industrier? Och vilka förutsättningar finns för en global modeindustri i framtiden? Vilket förhållande har modeindustrin till de globala målen? Detta är ett samtal med hög relevans även långt bortom modevärlden. Intervjuade i avsnittet är Fredrik Sjöholm, professor i Nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning och Lucie Brigham, grundare av nätverket United Nations Conscious Fashion and Lifestyle Network, vid FN. Programmet leds av Jenny Lantz, docent i företagsekonomi med inriktning på kulturekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och inslaget med Lucie Brigham på FN-högkvarteret görs av Sofia Hedström de Leo.  Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Instagram.

Det här är överkursen i nationalekonomi, det vill säga hela Emmas intervju med Erik Angner som är professor i praktisk filosofi vid Stockholms Universitet, han är nationalekonom och filosof och jobbar i gränslandet mellan de två områdena. Erik berättar om vad som menas med nationalekonomi, på vilket sätt det kan räknas som vetenskap och varför han tycker att ämnesområdet förtjänar ett pris till Alfred Nobels minne.Följ oss på instagram @akursen_poddmail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag tillkännages vem eller vilka som vinner Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Ett pris som skapat kontrovers genom åren, dels eftersom dynamitkungens ättlingar tyckt att det snyltat på nobelprisets renommé och dessutom har vetenskapligheten hos nationalekonomi ifrågasatts. Emma har intervjuat Erik Angner som är professor i praktisk filosofi vid Stockholms Universitet, nationalekonom och filosof och jobbar i gränslandet mellan de två områdena och Clara har läst på om Klipp och musik:Tillkännagivanden på youtubekanalen Nobel PrizeJim Rohn & Roy Smoothie - Economics Is MajorStudio ett, SRAftonbladet TVEkonomiekot, SRRadiofynd Martin Luther King tar emot fredspriset 1964, SRRadiofynd Winston Churchill – litteraturpriset 1953, SRSnoop Dogg - Gin And Juicemail: akursenpodd@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi fortsätter på ekonomispåret i säsongens kanske sista avsnitt! Vi gör det ihop med Laura Hartman, chefsekonom på LO. Vi snackar inflation, höjda styrräntor, fackliga värn, AI, kompetensutveckling, välfärd och finanspolitik.   Nu kan även ni bli medlemmar i Fack You Podcast Arbetarkulturella Förening! Medlemskapet gäller i 1 år och du kan själv välja din medlemsavgift (ex: 500, 100, 200 eller helt valfri summa). Swisha ditt namn och e-postadress till nummer 123 09 084 26 Powerpoints, affischer m.m. (https://drive.google.com/drive/u/1/folders/1n2KcMG4VyWZ4DaaIt0WIfRdDqG0GcT8W) https://www.facebook.com/fackyoupodcast http://instagram.com/fackyoupodcast https://www.tiktok.com/@fackyoupodcast

13 april. Filosofen Erik Angner har skrivit boken ”How economics can save the world” och samtalar med Mattias Svensson om hur nationalekonomin kan lösa miljöproblem och göra en till en bättre förälder.

Efter ett 2022 med snabba räntehöjningar så är Riksbanken inte färdig. Många bolånekunder pressas av räntor och höga kostnader samtidigt gör bankerna miljardvinster. Hur hög ska man räkna med att räntan kan bli? Programledare:Caroline SalzingerRöster och medverkande i programmetHenrik Braconier, chefsekonom, FinansinspektionenChristina Sahlberg, sparekonom, Compricer Claes Bäckman, forskare i Nationalekonomi, Århus universitet. Erik Thedéen, Riksbankschef Carina Åkerström, vd, HandelsbankennJens Henriksson, vd, Swedbank Lotta Silver, Elisabeth Nordström och Annika Eriksson, bolånekunderProducent:Olof WijnbladhTekniker:Joar Jonssonekonomiekotextra@sverigesradio.se

Anastasia Chalkia lade flera år på att motbevisa forskning som Daniella Schiller gjort på traumatiska minnen. Studier som får stora rubriker håller uppseendeväckande ofta inte när de testas på nytt. En metod för att göra smärtsamma minnen lättare att hantera, hur du blir starkare med rätt kroppshållning, och andra sensationella studier har väckt stor uppmärksamhet, men har visat sig omöjliga att upprepa. När etthundra studier inom psykologisk forskning granskades kunde bara en tredjedel göras om replikeras med samma resultat som originalet. I andra ämnen har man stött på liknande fenomen. Vetenskaplig forskning som inte låter sig göras om eller som inte ger resultat när den granskas. Det kallas för replikationskrisen, och enligt forskare drivs den fram bland annat av kravet att ständigt ta fram nya och spännande studier som kan publiceras. I programmet medverkar psykologen professor Tom Beckers och forskaren Anastasia Chalkia vid universitetet i Leuven, Belgien, neurologiforskaren Gustav Nilsonne vid Karolinska Institutet, psykologiforskaren Robin Fondberg, Karolinska Institutet och Anna Dreber, professor i Nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Programmet är en repris från 18 jan 2021. Programledare Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I veckans sommarpodd från Vertikals så samtalar Charlotta Mellander, professor i Nationalekonomi på Jönköping International Business School, Jönköping University, med Josefina Syssner, biträdande professor på Linköpings Universitet. Samtalet handlar om stad och land, om glesbygd och urbanisering, utflyttning och inflyttning och försöker svara på den ofta ställda frågan om vi ser en början på en ny grön våg.

Fortsättning följer på förra avsnittet om österrikisk ekonomi. Mises vidareutvecklade teorin och lämnade egna bidrag, inte minst den banbrytande konjunkturcykelteorin som förklarar varför ekonomin svänger och kraschar - ledtråd: centralbankssystemet.

Anastasia Chalkia lade flera år på att motbevisa forskning som Daniella Schiller gjort på traumatiska minnen. Studier som får stora rubriker håller uppseendeväckande ofta inte när de testas på nytt. En metod för att göra smärtsamma minnen lättare att hantera, hur du blir starkare med rätt kroppshållning, och andra sensationella studier har väckt stor uppmärksamhet, men har visat sig omöjliga att upprepa. När etthundra studier inom psykologisk forskning granskades kunde bara en tredjedel göras om replikeras med samma resultat som originalet. I andra ämnen har man stött på liknande fenomen. Vetenskaplig forskning som inte låter sig göras om eller som inte ger resultat när den granskas. Det kallas för replikationskrisen, och enligt forskare drivs den fram bland annat av kravet att ständigt ta fram nya och spännande studier som kan publiceras. I programmet medverkar psykologen professor Tom Beckers och forskaren Anastasia Chalkia vid universitetet i Leuven, Belgien, neurologiforskaren Gustav Nilsonne vid Karolinska Institutet, psykologiforskaren Robin Fondberg, Karolinska Institutet och Anna Dreber, professor i Nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Reporter Tomas Lindblad Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Vad är österrikisk ekonomi? Hur skiljer den sig från andra ekonomiska skolor? Varför den är mer relevant än någonsin under slutfasen av fiatsystemet. Hur centralbanksväldet suger ur samhället. Nikodemus frågar och Klaus svarar. https://www.mises.se/osterrikisk-ekonomi/

In this episode of the podcast Vertikala samtal, from Jönköping University, we are talking Johan Klaesson, Sofia Wixe and Mikaela Backman from the research center CEnSE at Jönköping International Business School. CEnSE was founded in 2010 and they are celebrating their 10 year anniversary in December 2020. The podcast talks about the past, present and future of CEnSE.

SEK-samtal är ett initiativ från Socialdemokratiska Ekonomklubben vid Handelshögskolan, där vi intervjuar olika gäster som är experter inom sina områden. I avsnitt två intervjuar Petter Berg och Ville Löthén, kassör respektive styrelseledamot i SEK, John Hassler som är professor i Nationalekonomi vid Stockholms Universitet.

Per Bylund lär oss skillnaden mellan nationalekonomi och keynesianism, mikro- och makroekonomi, beskrivande vetenskap och politisk ideologi. Känner du dig förvirrad på skillnaderna? Här kan du möjligheten att lära dig på 20 min! https://www.mises.se/2013/11/26/nationalekonomi-vs-keynesianism/

Det framställdes som ett hot, robotarna skulle ta över våra jobb. Och några av oss skulle bli överflödiga. Men hur har det blivit? Har automatisering och digitalisering bidragit till att Sverige blivit mer dynamiskt när det gäller företagande och hur kan Sverige agera för att bli en vinnare i den tid som kallas den fjärde industriella revolutionen? IFN-forskarna Malin Gardberg, Fredrik Heyman, Lars Persson och Pehr-Johan Norbäck forskar om digitaliseringens effekter.

Professorerna Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN, intervjuas om boken Hur ska fler komma in på arbetsmarknaden? (Dialogos). De tar ett helhetsgrepp på frågan om utsatta gruppers etablering på arbetsmarknaden och diskuterar bland annat utbildningens och arbetsmarknadsprogrammens betydelse för om fler kan komma i arbete.

Avsnitt tio är det sista avsnittet i den här podcasten om nationalekonomi A och det handlar om arbetsmarknaden, om minimilön, och om vad Clas Ohlson har gemensamt med MQ. nekpodcast@gmail.com

Avsnitt nio innehåller mestadels information om Riksbankens roll i ekonomin men även filmtips och shoutouts.

Avsnitt åtta bjuder på världens snabbaste introduktion till makroekonomi och ett inflationsresonemang om varför taxi är billigare än buss.

Avsnitt sju ägnas inledningsvis åt William Nordhaus, för att sedan övergå till svamphandel och slutligen Donald Trumps tullbus.

Avsnitt sex handlar om psykologiprofessorn Danny K, om beslutsfattande och att det är dyrt att vara fattig.

Avsnitt fem handlar om dels om 42 gram General Lös, men även den optimala nivån av inkomstsskatt och norska elbilar. Håll till godo!

Avsnitt fyra är på gott och ont det spretigaste hittills. Vi börjar med allmänna badplatser och slutar med varför skatten är så hög på cigaretter.

I avsnitt tre reder vi ut skolbokens torra definition på elasticitet och hinner även prata en snutt om substitut- och komplementvaror, håll till godo!

Avsnitt två inleds med att Martin svarar på feedback från förra veckans premiäravsnitt innan vi dyker ner i denna veckas ämne: Utbud och Efterfrågan, med begrepp som exempelvis perfekt konkurrens och monopol.

Avsnitt ett av den omåttligt populära podcasten som följer högskolekursen Nationalekonomi A med start höstterminen 2018. I detta premiäravsnitt blir ni bekanta med podcastens upplägg, dess skapare samt begreppet alternativkostnad.

Pär Holmberg, IFN, forskar om hur auktioner kan förbättras så att handeln på bland annat elmarknaden effektiviseras och i slutändan göra elen billigare för konsumenterna. Holmberg har visat hur samhället kan spara stora summor om auktioner/börshandeln med varor, energi och värdepapper blir mer konkurrenskraftig genom en mindre regeländring. Han berättar vilken del av elmarknaden som inte är effektiv.

Nytt år och ny podd. Vi gör anspråk på att lösa krisen inom nationalekonomi men kommer snabbt på att vi inte vet särskilt mycket om det området. Dessutom pratar vi om puls för lärande, böcker, starten på...

Måste man umgås med kollegor utanför jobbet? Dessutom siar vi i Zimbabwes ekonomiska framtid och SDs ambition om en högre lägstanivå. Igår avslutades Sverigedemokraternas landsdagar och mycket har handlat om en SD-ledamots uttalande om muslimers mänsklighet. Idag medverkar Tobias Andersson, ordförande i partiets ungdomsförbund Ungsvenskarna. Han vill att lägstanivån på partimedlemmarna ska höjas. Hur ska det gå till? undrar Louise. Även Paula Bieler från partistyrelsen är med och berättar hur hon ser på saken. I förra veckan avgick Zimbabwes president Robert Mugabe efter att enväldigt ha styrt landet i 37 år. Landets ekonomi är i ruiner och idag ska vi blicka framåt. Vad är det som behöver göras för att den ska fungera igen? Och vad är viktigast för människor just nu ekonomi eller demokrati? Zoë Mutami, som vuxit upp i Zimbabwe och Arne Bigsten, senior professor i Nationalekonomi, medverkar i dagens Nordegren & Epstein. Epost: nordegrenepstein@sverigesradio.se Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Jon Jordås

Folkhemsradion är din vedeldade brasa i den blå vinterkylan. Denna vecka diskuterar jag och Peter Gerlach hur det är att jobba för en regering, hur Peter blev Socialdemokrat och vilka stora utmaningar Peter ser för Sverige framöver. Nationalekonomi för vänstern: https://www.bokus.com/bok/9789186601010/nationalekonomi-for-vanster-teorier-for-jamlikhet-och-valfard/

Mårten Blix, IFN, förklarar i denna intervju, att han studerar digitaliseringens effekter på offentliga finanser och hur samhället utvecklas. Han jämför digitaliseringen med elektrifieringen och säger att den stora skillnaden mot tidigare tekniksprång är snabbheten med vilken den digitala verkligheten kommer till oss.

Varför växer Växjö? Hör Oliver Rosengren och ekonomiforskaren Charlotta Mellander i nya avsnittet av #Växjöpodden.

Ibland är det tydligt att man avgett ett löfte. Ibland inte. Men känsligt blir det när någon uppfattar det som att man brutit det man lovat. På det stora planet kan man ju säga att det moderna samhället på många sätt handlar om relationer och transaktioner mellan främlingar. Man skulle kunna säga att hela vårt ekonomiska system är uppbyggt kring idéer om kontraktet, vi gör affärer med varandra. Och detta förutsätter tillit. Men hur uppstår tilliten? Och vad händer med den när den sätts på prov? Gäst är Anna Dreber Almenberg, som är professor i Nationalekonomi och som med hjälp av ekonomiska experiment har undersökt bland annat varför vissa individer är mer risktagande eller mer altruistiska än andra. I reportaget berättar limousinchauffören Petter Billengren om när han en gång gjorde allt för att hålla det han lovat, vilket slutade i en mardrömslik och bisarr bilresa. Programledare är Per Naroskin. 

Anna Dreber Almenberg, professor i nationalekonomi, Handelshögskolan i Stockholm. ”Nationalekonomi handlar mycket om människors beteende, det är därför det är så intressant.” Det förklarar Anna Dreber Almenberg, en professor som blivit internationellt uppmärksammad för sin forskning just i gränslandet mellan ekonomi och psykologi. I samtalet med Fjärde Uppgiften berättar hon om sitt senaste projekt där hon tillsammans med andra forskare visar hur resultat i topp-publicerade forskningsstudier sällan håller för ett andra test. Det kan handla om för små urval eller för svaga metoder. Men det handlar också om den mänskliga faktorn: att forskare så gärna vill få sina hypoteser bekräftade och hitta något nytt och överraskande. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Shon Ferguson, forskare på IFN, intervjuas om rapporten ”Flyget och företagen” som han skrivit för SNS tillsammans med professor Rikard Forslid, Stockholms universitet. Flyget är en viktig faktor för svenska företag slår forskarna fast. Det visar sig att den ökning med 10% av direktavgångar från Kastrup, som Malmöföretagen fick tillgång till med Öresundsbron, ledde till en ökning av exporten med 19 % inom utbildningsbranschen, 24 % i finansbranschen och med 9 % i IT-branschen.

Centraliserat betygssystem, diagnostiska prov med relativ rättning från första klass och oannonserade skolinspektioner i första hand av underpresterande skolor. Det receptet presenterar Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, London School of Economics och affilierad till IFN, i en ny forskningsrapport som publiceras av SNS inom ramen för det med IFN gemensamma forskningsprojektet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle. Läs rapporten

Andreas Bergh, nationalekonom och forskare som är verksam på IFN och Lunds universitet, har skrivit boken Den kapitalistiska välfärdsstaten (Studentlitteratur). I denna podd resonerar han bland annat om vad dagens stora flyktingströmmar kan komma att betyda för välfärdsstaten. Valfrihet i välfärdssektorn är ytterligare en fråga som diskuteras.

Vad är en bra utbildning? Och hur mäter man det? Den andra delen i Kalibers granskning av den svenska högskolan handlar om utvärderingen och bedömningen av högskolornas kvalitet, en process där miljonbonusar - eller hot om nedläggning - ligger i potten. Högskoleutbildningar betygssätts av staten på lösa grunder. Studenter vars utbildningar fått dåligt betyg riskerar att bli ifrågasatta av arbetsgivare, och utbildningar som fått högst betyg får del av regeringens bonusmiljoner. – Ja, asså det känns ju inte roligt att plugga det programmet och sen få det omdömet. – Det är lite besvärande tycker jag. Jag hoppas att det inte påverkar min karriär som jurist på något nämnvärt sätt. – Det här programmet, juristprogrammet i Stockholm är Sveriges mest sökta program. Jag ville bara ha det sagt. Anna Persson, Filip Nyman och Ali Abdullah sitter i storsal C6 i ett av Stockholms universitets ljusblå hus. Föreläsningen i juridik börjar snart. De pratar om betyget som deras utbildning har fått av staten. – Jag är faktiskt väldigt nöjd med min utbildning hitintills. Jag tycker att de är väldigt duktiga på att lägga upp utbildningen pedagogiskt. Så det omdömet reflekterar inte riktigt min upplevelse av utbildningen. Högskolan är Sveriges största statliga sektor, den kostar över 60 miljarder om året. Men vad är en bra utbildning? Och hur mäter man det? – Det finns ju en viss status kopplat till utbildningen och det är ju inte roligt att få höra just om sin egen utbildning. Det kanske är lite orättfärdigt att plocka ut en liten bit av utbildningen och sedan nämna det om hela utbildningen. I förra veckans Kaliber berättade lärare om hur sämre förkunskaper hos studenterna och mindre resurser till utbildningarna i kombination med det system som fördelar pengar till utbildningarna gör att nivån sjunker. För att motverka det infördes ett nytt kvalitetsutvärderingssystem 2011. Men systemet har brister och kan få orättvisa konsekvenser både för utbildningar och studenter visar vi i dagens Kaliber. Vi går tillbaka till för ungefär ett år sen hemma hos Julia Shao. Hon går sista året på juristlinjen och skriver sitt examensarbete. Det är en av de första dagarna i september. -- Första gången jag tog del av nyheten så var det på Dagens Nyheter. “Svag juristutbildning i Stockholm”, är rubriken på artikeln och lite längre ner i texten: Stockholms Universitet håller bristande kvalitet. Julia blir nyfiken. – Jag tycker att juristutbildningen på Stockholms universitet är en bra utbildning. Jag tycker att vi har underbara, jättebra lärare, som lär ut på ett väldigt pedagogiskt sätt och vi har ambitiösa studenter som tar del av en jättebra undervisning. Juristprogrammet i Stockholm en av de utbildningar som har högst söktryck i Sverige. Julia går in på Högskoleverkets hemsida för att kolla hur utvärderingen har gått till. – Av rapporten framgår att man slumpmässigt gått igenom examensarbeten bland juriststudenter på Stockholms universitet. 24 examensarbeten, alltså uppsatser, har lottats ut från ungefär 300 från hösten 2010 och våren 2011. Dessa har sen bedömts utifrån sex olika examensmål. På två av examensmålen har uppsatserna fått omdömet “bristande”, och det har i sin tur gjort att hela utbildningen fått omdömet “bristande kvalitet.” Företrädare för utbildningen har också fått beskriva hur studenterna når examensmålen i en så kallad självvärdering, men fokus ligger på uppsatserna. – Då tror jag ändå att de flesta är överens om att man kan inte dra en slutsats om att en hel utbildning är av bristande kvalitet, utan Högskoleverket borde ha redovisat slutsatsen på ett annat sätt, det vill säga att de har granskat vissa examensarbeten som enligt deras syn på saken inte uppfyller vissa kriterier som Högskoleverket hade fastställt. Tillsynsmyndigheten, före detta Högskoleverket som numera heter Universitetskanslerämbetet, har i uppdrag att se till att lärosätena kontinuerligt kvalitetssäkrar sina utbildningar. Det nya med det här utvärderingssystemet är att fokusera på resultat. Resultatet mäts i första hand genom att titta på de uppsatser som studenterna skriver mot slutet av utbildningen, examensarbetena. Man tittar också på utbildningarnas självvärderingar, och intervjuer med företrädare för utbildningen görs också. Men huvudfokus ska ligga på uppsatserna. Brister kvalitén i något av de examensmål man utvärderar ifrån blir omdömet bristande kvalitet för hela utbildningen. Detta oavsett om examensarbetena visar att andra mål uppnås med god marginal. Utbildningar som får omdömet “mycket hög kvalitet” får del av regeringens miljardbonus och utbildningar som får omdömet "bristande kvalitet" kan i förlängningen tvingas lägga ner. – När man tittar på den granskning de gjort av examensarbetena, så tycker jag att analysen och bedömningen av uppsatserna ifrågasätter jag inte alls. Jag är helt enig med dem och jag tycker att det finns flera saker vi ska jobba med där. Det jag var kritisk mot var två saker. Dels tycker jag att när man gör en bedömning av en hel utbildning så måste man beakta mer än bara examensarbetena. Jonas Ebbesson är dekan, alltså högste ansvarige, på juridiska fakulteten på Stockholms universitet. – Jag tycker att man drog för långtgående slutsatser, men när jag väl har sagt det så tycker jag att man ska också vara tydlig med att vi tog detta på största allvar, vi har satt igång massa åtgärder på grund av HSV:s arbete och för mig som relativt nybliven dekan förra året så var den här granskningen väldigt värdefull. Jonas Ebbesson bläddrar i Högskoleverkets utvärdering. Det är den som du har framför dig på skrivbordet här. Hur många sidor är den? – Ja, hela rapporten som avser alla universitet är på en 100 sidor, men det som gäller Stockholms universitet är bara på några sidor. Dessutom var det så att när den här bedömningen kom så skickades den aldrig ut till oss i förhand för att kommentera, och sen blev det som en sorts konsumentupplysning på ett sätt som jag tycker är felaktigt. Om man läser detta utan att ha helheten så får man intrycket av att det här är en bristande utbildning. Och när de sedan får den informationen när de söker så skulle det kunna leda till slutsatsen att man inte ska söka till Stockholm. En felaktig konsumentupplysning, säger Jonas Ebbesson på Juridicum på Stockholms universitet om Högskoleverkets utvärdering. En konsumentupplysning som kan hindra studenter att söka utbildningen och som också sätter en stämpel på utbildningen för de studenter som går där. Även magisterutbildnigen i juridik fick omdömet “bristande kvalitet” i Stockholm. Här är det 20 uppsatser som har granskats. Flera av dem är får mycket goda omdömen. Men på ett mål har sex av de 20 uppsatserna ansetts bristande. Om en av de uppsatserna hade klarat just det målet hade utbildningen klarat sig. Nu föll den på målsnöret. Vi åker till Karlstads universitet och mastertbildningen i Skatterätt. Där blev Björn Jernbacken, programansvarig, glad för Högskoleverkets omdöme “mycket hög kvalitet”. – Eftersom vi har väldigt mycket kontakter med våra avnämare, skatteverket, revisionsbyråer och de som är framtida arbetsgivare, såg de att vår utbildning är bra. Det slogs upp ganska stort på Skatteverkets hemsida. Två juristutbildningar på två olika lärosäten, den ena får sitt examenstillstånd ifrågasatt och den andra får del av regeringens bonusmiljard. Vi tittar närmre på underlaget för bedömningarna. När vi räknar ihop alla mål i alla uppsatser ser vi att Stockholm har nästan lika hög andel mycket hög måluppfyllelse som Karlstad. Det skiljer åtta procentenheter. Och det skiljer bara två procentenheter i andel bristande måluppfyllelse. Ändå har Karlstad fått det högsta betyget och Stockholm det lägsta på den tregradiga skalan. – De självständiga arbetena väger ju tungt. Men om det står och väger, jag vet inte, jag har inte specialgranskat just det här fallet, och jag vet inte vad bedömarna har sett i de andra underlagen, och om det har viktats upp. Viveka Persson är utredare på Universitetskanslerämbetets utvärderingsenhet. Och de andra underlagen hon pratar om är alltså intervjuerna man gjort med företrädare för utbildningarna och självvärderingarna som utbildningarna har skrivit. Kanske är det Karlstads självvärdering som har avgjort bedömargruppens betyg ”Mycket hög kvalitet”. I den står det bland annat att studenterna har förmåga att genomföra uppgifter inom givna tidsramar. När vi tittade på bedömningarna av fler juristutbildningarpå både kandidat- och magisternivå hittade vi flera utbildningar med högre andel uppsatser med bristande kvalitet än i Stockholm men som ändå klarat sig över godkänt-ribban. Och samma skillnader fann vi också i utvärderingarna av kandidatexamen i företagsekonomi. Där hade flera av examensmålen uppsatser med bristande kvalitet på uppåt 40%, långt över Universitetskanslerämbetets rekommendation på 30% för ett bristande kvalitet-betyg. Ändå har utbildningarna sluppit bli underkända. - Borde inte fler utbildningar ha fått omdömet bristande kvalitet? - Vi hade väldigt kort tid för metodutveckling. Vi har fått metodutveckla under resans gång. Företagsekonomi utvärderades i omgång ett. Då hade vi inte tagit fram några riktmärken. Utvärderingssystemet har fått kritik från flera håll för att själva metoden brister. En av kritikerna är utvärderingsexperten Lena Lindgren, docent i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Hon sitter med i Svenska utvärderarföreningen och har skrivit boken Utvärderingsmonstret. Hon pekar på problemen att man jämför utbildningar utifrån bedömningar gjorda på olika stora urval. - Det kan skapa systemfel och hur man räknar genomsnitt, så det blir orättvist på något sätt. Lena Lindgren syftar på urvalet av de uppsatser som granskas. På små utbildningar där det bara finns fem uppsatser att granska läser man alla uppsatser, men ju fler uppsatser som finns, desto mindre blir urvalet. Det var därför som man bara granskade 24 av ca 300 uppsatser vid Juridiska i Stockholm. Det här skapar viss statistisk osäkerhet. I en fotnot längst ner i alla granskningarna kan man läsa att metoden är 95 procent säker när det gäller att identifiera utbildningar med bristande kvalitet, men att metoden är mindre säker när det gäller att avgöra vilka utbildningar som har hög respektive mycket hög kvalitet. Ändå ligger metoden till grund för tilldelning av bonusmiljonerna.   Till stor det är det akademiker inom samma ämnesområde som formulerar underlaget till Universitetskanslerämbetets betyg på de olika utbildningarna. Till exempel har ett gäng statsvetare bedömt de statsvetenskapliga utbildningarna. Statsvetarna tyckte själva att utvärderingsmetoden var bristfällig och de satte en högre ribba för att ge utbildningar betyget “mycket hög kvalitet” än bedömargrupper för andra ämnesområden. Viveka Persson på Universitetskanslerämbetet säger att det var bråttom att skapa det nya utvärderingssystemet, att man har lagt rälsen medan tåget kört. Hur påverkar det tillförlitligheten i systemet? - Det är klart att det påverkar tillförlitligheten, det kan jag inte sticka under stol med. Nu tycker Universitetskanslerämbetet att de har kommit till rätta med de initiala metodproblemen. Men besluten som fattades tidigt, till exempel dem om jusristutbildningarna på Stockholms universitet, de står fast. - Vi kan inte annat än erkänna att vi hade väldigt kort tid på oss att sjösätta det här systemet. Vi hade inte gjort någon pilottestning, vi hade inte testat systemet i skarpt läge och därför har vi blivit tvungna att ta fram en rad riktlinjer allteftersom systemet har sjösatts. Vad är en bra utbildning? Hur mäter man det? Den svenska högskolan har expanderat i snabb takt under de senaste decennierna och är nu den största statliga sektorn. Tanken med det nuvarande utvärderingssystemet var att säkra kvalitén i utbildningarna och motverka att man släpper igenom studenter som inte borde bli godkända. Dagens Kaliber har visat på stora brister med systemet. Vi har berättat om snäva urval av av uppsatser och otillförlitliga bedömningar. Flera forskare vi pratat med ifrågasätter också om systemet mäter det det är tänkt att mäta: utbildningskvalitet. - Det som är min huvudkritik är att det man säger symboliserar resultat, det är en så väldigt liten aspekt utbildningens resultat. Utvärderingsexperten Lena Lindgren igen. Statsvetenskapen på Göteborgs universitet, där hon är docent, har fått goda omdömen i utvärderingen. Ändå är hon kritisk till det här sättet att mäta. Examensarbetet, säger hon, är en sån liten del av en två, tre eller fyra år lång utbildning. - Det här är bara sista knorren, ibland bara halva terminen av ett treårigt eller tvåårigt program. Resultat som jag ser det handlar om det som händer hos dem som deltar i utbildningarna, inte bara det som man skriver. Man måste också titta på andra delar av utbildningen säger hon. - Det handlar om att kunna kommunicera, föredra saker, och själva examinationen av examensarbetena handlar också om hur man kan kommentera andras arbeten. När utvärderingssystemet sjösattes fanns, förutom uppsatsgranskningen, självvärderingarna och platsbesöken ytterligare en komponent. Man skulle skicka ut enkäter till före detta studenter, så kallade alumni, och höra hur de upplevde att utbildningen hade fungerat för dem i arbetslivet. Men svarsfrekvensen blev för låg och enkäterna kunde inte användas. De studenter som kommer till tals i systemets nuvarande utformning är de som är med i bedömargrupperna och de som hörs i de så kallade platsbesöken. - Det här det enda sammanhanget som jag kan komma på där man förhåller sig till begreppet kvalitet ur någonting annat än brukarperspektivet. Det rimliga borde ju vara att det är studenterna och lärosätena som ska formulera vad de mest relevanta aspekterna för att värdera och mäta kvalitet är. Erik Arroy är ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer. Han tycker att det är för snävt att värdera en utbildnings kvalitet utifrån de resultat som man kan mäta genom studentuppsatserna. Han tycker att man också ska titta på utbildningarnas förutsättningar och processer. - Vilka resurser man har, hur miljön ser ut och sånt, såväl som hur studenterna upplever utbildningarna inledningsvis, processer handlar om lärandet, hur planeras utbildningarna, hur förhåller man sig till pedagogiken, vilket stöd ger man till studenter som ska underlätta deras läroprocesser på olika sätt. Nu mäter man ju resultatet. Man mäter i någon mån kvalitén på studenterna, men det säger ingenting om utbildningen. Det nuvarande systemet, säger Erik Arroy, kan i förlängningen leda till att utbildningarna snarare ser till att rekrytera studenter som är duktiga på att skriva uppsats, istället för att höja kvalitén i utbildningen. Regeringen har ett bonusprogram till utbildningar som fått omdömet “mycket hög kvalitet”. De får dela på närmare tre miljoner kronor om året. Hittills har 17% av utbildningarna fått omdömet “mycket hög kvalitet”. Men flera kritiker menar att  det är problematiskt att ge extrapengar till de utbildningar som fått omdömet “mycket hög kvalitet”. Lars Hultcrantz, professor vid Handelshögskolan vid Örebros universitet, är ordförande i den bedömargrupp som utvärderade landets Nationalekonomi-utbildningar. I hans grupp tyckte man att man kunde använda systemet för att se till att utbildningarna håller en miniminivå på uppsatserna, men de tyckte inte att det är rimligt att använda det för att fördela bonusmiljoner. - När det gäller uppsatserna är det så att de svaga studenterna kräver de stora handledningsinsatser, medan duktiga studenter behöver man knappt handleda. Så förädlingsvärdet, alltså det som lärarna eller högskolorna bidrar med, är lite kopplat till uppsatsens slutliga kvalitet. - Men då blir det en tvärtomeffekt att Handelshögskolan som fick omdömet “mycket hög kvalitet”, de får extrapengar, medan ett universitet som fick “bristande kvalitet” behöver mer resurser för att kunna handleda sina studenter mer. - Ja, så är det ju. Varken jag eller någon annan i gruppen har sett att det skulle leda till hur man fördelar statliga medel till högskolorna. - Det är klart att man som student i Karlstad tycker att det är inte rättvist att de ska ha så mycket pengar där, men tyvärr så har det blivit så. Utbildningen i företagsekonomi på Karlstad universitet fick “Bristande kvalitet”. Där går studenterna Viktoria Pettersson och Simon Strid. De tyckte visserligen att omdömet på deras utbildning var rättvist, det fanns mycket att förbättra på den. Men de har funderingar kring att det var Handelshögskolan i Stockholm som fick bonuspengar. - Som student i Karlstad så blir man ju lite irriterad ändå, för vi hade behövt resurserna här för att ens komma i närheten av de stora universiteten. Utvärderingssystemets fokus ligger på utbildningarnas resultat och det är studenternas examensarbeten, alltså uppsatser, som bäst anses spegla det. Men lärosätena har, som vi berättat, också fått skriva självvärderingar där de beskriver hur studenterna når de olika målen för utbildningen. Det och att ta fram uppsatser och på andra sätt arbeta med utvärderingen har tagit mycket tid på de olika utbildningarna. - Det var många involverade. Man bedömer att det var ungefär 200 timmar som lades ner. Säger Jonas Ebbesson, dekan på juristutbildningen på Stockholms universitet. De olika utbildningarna har lagt ner olika mycket tid. Vid Chalmers tekniska högskola satsade man ordentligt på att få fram riktigt bra självvärderingar. Här anordnades workshops och seminarier i hur man skriver självvärderingar. Totalt lade man ner ungefär 26 000 timmar på framförallt självvärderingsarbetet. Det motsvarar runt 6 miljoner, bara på ett av landets ca 40 högskolor och universitet. Björn Engström är vice prefekt och en av många anställda som deltog i arbetet med utvärderingarna på Chalmers. - Jag för tiddagbok då, så jag har koll på min tid och det blev 244 timmar och jag uppskattar att 120 timmar var skrivarbete, resten var förberedelse på Chalmers och coachning av programansvariga och granskning av deras rapporter. - Känns det som väl använda timmar, de här 244? -Det är ju två effekter av arbetet, dels är det en rapport som produceras och den vet man kanske inte värdet av i sig. Men jag tror att de bidrar till - särskilt om det är lite osäkra fall - att de kan bidra till att skapa förtroende för det man gör på ett lärosäte. Den andra effekten av arbetet med självvärderingen, säger Björn Engström, är att man gjorde en analys av utbildningens alla delar, vilket han tycker är kvalitetsdrivande i sig. På Chalmers kostade arbetet kring utvärderingarna alltså ca 26 miljoner kronor. Alla lärosäten har inte räknat hur mycket arbete de lagt ner, men enligt en rapport från SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, uppskattas de totala kostnaderna för självvärderingarna hamna på mellan 150 och 225 miljoner kronor. Självvärderingarna som lärosätena producerar läses sedan av bedömargrupperna för de olika utbildningarna, där också folk från näringslivet sitter med. Per Fagrell på Teknikföretagen är med och utvärderar ingenjörsutbildningarna och han har lagt ner mycket arbete på att tolka självvärderingarna och utifrån dem se om studenterna nått de olika målen. - De är strukturellt likadana. De är indelade i vissa kapitel, men där under kan man skriva väldigt fritt. Man kan inte lägga upp tre fyra bredvid varann och bocka av. När man rättar ett matteprov kan man lägga upp uppgift ett på alla och bocka av. Det går inte här. Här måste man läsa alla 30 sidorna och så går man till nästa och läser alla 30 sidorna och då får man försöka hitta. Och det är lite komplicerat tycker jag. Per Fagrell är också fundersam över hur mycket tid utvärderingen har tagit i anspråk. - Det är ju väldigt mycket tid som läggs ner. Jag har räknat ut hur mycket tid jag har använt i bedömargruppen hittills och det är 160, 170 timmar. Jag gör ju det som en del av mitt jobb därför att vi tycker att det är viktigt att bevaka att vi har bra ingenjörsutbildningar. Men jag har ju inte haft tjänstledigt eller något för att göra det utan det är kvällar och helger och en del av min arbetstid. Och den kostnaden ser inte Universitetskanslerämbetet, eller regeringen. Vilken metod för utvärdering man än väljer så kan man vara säker på en sak: den som granskas kommer att anpassa verksamheten efter det som granskas. Särskilt om utvärderingens resultat är kopplad till pengar. När man nu granskar examensarbeten betyder det att man på utbildningar runt om i landet plötsligt lägger extra krut på att handleda examensarbeten, plötsligt får studenter mer hjälp med att skriva sina uppsatser. Om det berättar flera lärare som Kaliber talat med. Men utvärderingarna har också lett till att man på allvar sett över sina utbildningar för att förbättra kvalitén. Så även om metoden har stora brister så har den haft positiva effekter.   Under de senaste 20 åren har utvärderingar av den offentliga sektorn vuxit i omfång. Skolinspektionen, Vårdanalys och Kulturanalys är några exempel på nya myndigheter som utvärderar den offentliga sektorns resultat. Shirin Ahlbäck Öberg forskar om mål och resultatstyrning. Hon pekar på på problemen med de stora kontrollsystem som måste konstrueras för uppföljningen av resultat inom offentlig verksamhet. - Det är klart att man ska följa upp offentlig verksamhet, men det som har hänt - från att vi knappt hade någon uppföljning eller utvärdering fram till 70- och 80-talet - det är ju att den här utvärderingsidén har ju verkligen exploderat. När man införde mål- och resutlatstyrning var det för att ha koll på vart pengarna gick, och det var ju en bra tanke. Men det har ju blivit så mycket av det här att det är en väldig byråkrati som krävs, som måste byggas upp för att matcha det här. Det gör att det är kostsamt, så det som en gång var satt att effektivisera verksamheten har blivit en industri i sig som kostar pengar och resurser. Jag menar att vi för länge sen har passerat jämviktspunkten för när det ger mer än vad det kostar. - Och gäller det högskolan också? - Ja, absolut, det är ju mycket mer av återrapporteringskrav hela tiden. Jag brukar säga att det här är ett misstroendets politik. I förra veckans program berättade högskolelärare om hur de är klämda mellan studenternas sjunkande förkunskaper och minskande resurser. De lärare vi pratade med oroade sig för att nivån sjunker hos utbildningarna. Idag berättar vi om regeringens försök att stoppa kvalitetsbrister i utbildningara med ett utvärderingssystem som kostar hundratals miljontals kronor och som dessutom inte gör jobbet. - Hej, har du cyklat hit? - Anna - Maja Universitetskansler Lars Haikola är chef över Universitetskanslerämbetet, före detta Högskoleverket, alltså den myndighet som genomför utvärderingen. Han tycker att systemet fungerar bra för det den ska göra, det vill säga att att utvärdera om landets utbildningar uppfyller de examensmål som är satta. Kritiken att studentuppsatserna endast utgör en liten del av utbildningarna bemöter han med att examensarbetena i de flesta teoretiska utbildningarna ändå ska vara den sammanlagda kunskap som studenten tillgodogjort sig under utbildningen. - Uppsatsen ska samla upp alla tidigare färdigheter, förmågor och kunskaper som man har tillägnat sig i hela utbildningen. Därför får uppsatserna en särskild roll och de bättre speglar hela utbildningen än andra delar av utbildningen gör. I de utbildningar där andra förmågor som till exempel muntlig kommunikationsförmåga är viktiga är självvärderingarna som lärosätena har skrivit komplement till examensarbetena. Att självvärderingarna ser olika ut och läggs olika vikt vid när de slutgiliga betygen för utbildningarna sätts är inte konstigt, säger Lars Haikola. - Vi ger ju lite mallar naturligtvis. Självvärderingen ska vara utformad med lite rubriker och med en viss längd så att vi får en jämförbarhet mellan dem, men en fullständig rättvisa i en gudomlig mening uppnår vi inte med detta utvärderingssystemet heller. Kritiken att det här utvärderingssystemet snarare mäter kvalitén på studenterna än deras examensarbeten och att man inte tittar på hur mycket en student lär sig under utbildningens gång har Lars Haikola förståelse för, men poängterar att det inte är myndighetens uppdrag i det här systemet. - Ordet kvalitet är ju hopplöst mångtydigt och svårt och ideologiskt färgat och allt detta. Vi gör en operationell definition av kvalitet. Vi återvänder dit vi startade, till juridikstudenten Julia Shao. I dagarna kommer beskedet om hennes utbildning, en av Sveriges mest eftertraktade, kommer att läggas ner eller inte. Hon oroar sig för att den har fått en skamfläck. Att hennes framtida arbetsgivare kan välja en nyutexaminerad student från Uppsala eller Lund hellre än från Stockholm. Och hon tycker att det är orättvist att den skamfläcken beror på helt felaktig myndighetsutövning. - Jag skulle vilja dra en liknelse med en åklagare som överväger att väcka åtal mot en person som är misstänkt för ett brott. Då måste åklagaren kunna presentera ett fullgott bevisunderlag för att man ska kunna gå vidare i nästa steg. Att börja utreda om den här personen är skyldig eller inte. Annars är det ingen idé att väcka åtal. Och på samma sätt måste Högskoleverket komma på ett sätt som håller för att de ska kunna redovisa så verklighetsförankrad slutsats som möjligt. Reportrar: Anna Iversen och Maja Lagercrantz