Podcast appearances and mentions of anders rydell

När andra världskriget närmade sig sitt slut gjorde amerikanska och brittiska soldater en hisnande upptäckt djupt inne i en österrikisk saltgruva. I mörka tunnlar fann de ovärderliga konstskatter som nazisterna beslagtagit från Europas främsta museer och samlare. Hur hamnade dessa mästerverk i nazisternas händer, och vad avslöjar denna plundring om deras syn på kultur och makt? I detta avsnitt möter vi författaren Anders Rydell, som berättar om den kulturella förintelse nazisterna iscensatte genom sin systematiska stöld av konst. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författaren Anders Rydell beskriver i en tredje bok om nazisternas brott mot judiska kulturpersoner under andra världskriget hur musikerna drabbades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sammanlagt 70 000 judiska musiker blev bestulna på sina värdefulla instrument och samlingar - och många skickades även till koncentrationsläger och mördades där.En paradoxal effekt blev att flera av världens absolut bästa orkestrar fanns inuti lägren, där nazisterna använde dem som en sorts bisarr underhållning och även ett sätt att mana på arbetet.Reporter: Mattias BergProducent: Maria Götselius

I utställningen Hertervig Hill. Dröm och verkligheten på Waldemarsudde presenteras två stora nordiska konstnärskap sida vid sida. Öppnar det för nya perspektiv eller blir det sökt? Konstnären Karin Mamma Andersson och konstkritikern Mårten Arndtzén har varit där. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. KARIN MAMMA ANDERSSON OM TVÅ NORDISKA KONSTNÄRSGIGANTER PÅ WALDEMARSUDDECarl Fredrik Hill (1849-1911) framhålls ofta som en av de främsta svenska konstnärerna, i Norge har Lars Hertervig (1830-1902) samma position. I höst ställs de ut samtidigt på Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm – en utställning som vill lyfta fram det gemensamma i deras konst, motivvärldar, influenser och liv. Det är den hittills största presentationen av Lars Hertervigs konst i Sverige och utställningen är ett samarbete med Stavanger kunstmuseum, där den ska visas till våren. Konstnären Karin Mamma Andersson, som håller CF Hills konst högt, medverkar i ett samtal om utställningen tillsammans med P1 Kulturs Mårten Arndtzén.ANDERS RYDELL AVSLUTAR TRILOGIN OM NAZISTERNAS KULTURSTÖLDERI två tidigare böcker har författaren Anders Rydell beskrivit hur nazisterna stal konst och litteratur från judiska personer, hem och samlingar under andra världskriget - och ibland mördade dem i koncentrationslägren. Nu fullbordas den mörka trilogin med "Stulen musik", som berättar om musikens betydelse i Tredje riket, nazisternas stölder av tiotusentals instrument, manuskript och böcker, allt i syfte att utplåna det judiska inflytandet över den europeiska musiken. P1 Kulturs reporter Mattias Berg har träffat Anders Rydell.PREMIÄR FÖR DEN PRISADE DOKUMENTÄREN ”DAHOMEY”I februari i år vann den fransk-senegalesiska regissören Mati Diop, tidigare prisad i Cannes för "Atlantics", Guldbjörnen på Berlins filmfestival för sin dokumentär "Dahomey" – som också blivit utvald till Senegals Oscarsbidrag. I en dramatiserad berättelse skildrar den Frankrikes återlämnande av historiska artefakter till Benin, föremål som stulits franska trupper på 1800-talet. Kulturredaktionens Mina Benaissa har sett en lysande film och medverkar i dagens P1 Kultur.BARNRADIONS BOKPRIS 2024 – JURYN DISKUTERAR ”TRÅDAR” AV EMMA ANDERSSONDet är läslov och P1 Kultur sänder traditionsenligt Barnradions Bokpris i P1 Kultur! De fem barnen i juryn - som i år kommer från sjätte klass på Eklandaskolan i Mölndal - diskuterar och läser de fem nominerade böckerna, för att till sist utse årets vinnare! De här böckerna är nominerade:Fake av Astrid MohlinBrinn alla hästar av Helena HedlundDrakar och Demoner: Uppvaknandet av E.P. UgglaVärldens sämsta syster av Elin LindellOch Trådar av Emma Andersson, som är den tredje boken som juryn ska diskutera idag!Programledare: Karsten ThurfjellProducent: Maria Götselius

Mastodonter åt dem för miljontals år sen. En av människans först odlade grödor. Massor av färger, smaker och former. Och kan förvaras under sängen i flera år. Pumpor är speciella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gula, gröna eller orangea. Långa, runda eller krokiga. Släta eller knottriga. Pumpor kommer i alla former och smaker. De kan vara söta, nötiga eller till och med lite syrliga. De flesta av oss kommer nog i kontakt med pumpan under Halloween. Den amerikanska, stora, orangea conneticut field-pumpan som man gör soppa eller paj på och kryddar upp med kanel och muskot.Men det finns pumpakulturer över hela världen. Paret Alva Herdevall och Anders Rydell är självhushållare som odlar en massa grönsaker, bär och frukt vid sitt hus utanför Uppsala. En av deras favoritgrödor är just pumpan, som de också skrivit en bok om.– Det är den som finns kvar på hösten, säger Anders Rydell. Och den har fantastiska lagringsegenskaper. Kålen står ute till jul, potatisen ska förvaras i jordkällare och mycket annat måste förädlas. Men pumpan kan stå på köksbordet i ett år och blir bara godare– Pumpan ger också mycket mat. Men man måste lära sig att variera den, hur man kan balansera sötman i pumpan med syra och heta, säger Alva Herdevall, som sedan länge tröttnat på just pumpasoppa.De har experimenterat med pumpa och testat recept från hela världen.– Egentligen är det bara i Skandinavien som vi inte har någon pumpakultur, vi har ingen tradition av att odla pumpa här, säger Alva Herdevall.– Kanske för att den är väldigt frostkänslig, säger Anders Rydell. Vi har en kort säsong och man måste förodla den. Ofta hinner den mogna, men inte alltid. För 100 år sedan var det en stor chansning för bonden att odla pumpa. En tidig frost kunde ta allting, och det var nog ett för högt pris att betala.Pumpan räknas till en av världens äldsta kultiverade grödor. Den samexisterade med megafaunan i Amerika för miljontals år sedan.– Pumpan bredde ut sig på savanner och öppna ytor som betades av mastodonter och jättelika sengångare, säger Anders Rydell. Den hade ett hårt skal för att den inte skulle ätas av små djur, utan bara av de stora. De skulle svälja frukten hel och sedan bajsa ut fröna. När megafauna dog ut, växte de öppna ytorna igen och pumpan höll på att försvinna. Tills människor började odla pumpa. Så den räknas som vår äldsta kultiverade gröda, människor odlade pumpa tusentals år innan de odlare majs.

Skvaller. Inget man är stolt över men något de flesta ägnar sig åt ibland. Hur blir vi av med det? Och är det alltid dåligt?Nog har ordet skvaller en negativ klang men som med det mesta är det inte bara svart eller vitt. Det finns skvaller som vi faktiskt mår bra av. I det här avsnittet djupdyker vi i ämnet skvaller. Hur definieras det egentligen? Vad består det av och varför? Och hur gör vi för att minska det dåliga skvallret men behålla det som är bra?Skvaller på gott och ontInom forskningen definieras skvaller som informationsutbyte om en person som inte är närvarande. Vårt behov av skvaller hänger ihop med evolutionen. Vi skapar samhörighet och intimitet genom förtroliga samtal. Det i sin tur kan gynna samarbetet.Samtidigt kan negativt skvaller skapa missnöje på arbetsplatser. Särskilt om det tenderar att vara en utbredd vana att prata illa om andra bakom deras rygg.Vad medarbetare kan göraVi läste en intressant artikel hos vår samarbetspartner motivation.se om hur man förebygger negativt skvaller på jobbet. Texten är skriven av en tidigare gäst hos oss här i podden, psykologen Anders Rydell, och han har en hel del tips för vad varje medarbetare kan göra:* Lämna skvallerelden - helt enkelt lämna en plats där det snackas skit. Vågar du inte kan du byta ämne eller glida iväg* Släck ut skvallerbeteendet - visa ointresse och likgiltighet. Ett annat sätt att lämna skvallerelden.* Peppa skvallraren att ta upp problemet med den som är källan till missnöjet.* Utmana skvallrarens tolkningar och slutsatser. Kan vi snälltolka lite mer?* Innan du själv säger något negativt - fundera på om det är till nytta för verksamheten.* Be om feedback i preventivt syfte. Och feedback är svårt så det behöver vi skapa strukturer för.Vad chefer och ledning kan göra* Skapa en arena för spegling och självreflektion - gå runt bordet och prata om hur man bidragit respektive krånglat till det för verksamheten den senaste tiden.* Ordning-och-reda-konferenser för att reda ut oklarheter. Sånt som bidrar till rykten och feltolkningar om det inte reds ut.* Förtydliga logiken bakom förändringar - varför gör man dem?* Förtydliga det tänkta goda syftet bakom förändringar - vad är de tänkta att leda till?* Använd sammanfattningsprincipen - be medarbetare själva sammanfatta hur de uppfattar ovanstående så att chefer och ledning får en kvittens på om saker och ting uppfattats som det var tänkt eller inte.Vår samarbetspartner Oxy Group utvecklar team, ledare och organisationer och hjälper till med vanliga problem som t ex:* Samarbeten som gnisslar* Otydlighet i den hybrida arbetsmodellen* Svårt att hitta och behålla personal* Förändring som inte händer* Konflikter som stjäl tid och energi* Lågintensiv ohälsa som kostar pengar och effektivitet.För att få bukt med sånt här behövs effektfulla och långsiktiga insatser som funkar i arbetsvardagen. Oxy Group hjälper till med analysen av vad problemen faktiskt består av och hur man kan komma tillrätta med dem. Läs mer på www.oxygroup.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ägodelar som stals från exempelvis Förintelsens offer hamnar då och då på museum. Och allt fler saker lämnas tillbaka till efterlevande. Anders Rydell funderar över vem som bevarar minnet av minnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.För en tid sedan besökte jag en gammal brottsplats. En plats för ett brott få längre hade något minne utav – och det var nog hela anledningen till varför just jag befann mig där. Det var i Paris. I de kalla katakomberna under museet Palais de Tokyo. Där uppe, på ytan, var allt som det brukar vara i Paris. Det var modevecka. På museet hölls en visning med kläder av koreanska modeskapare. I entrén trängdes fotografer för att fånga de extravaganta gästerna. En händelse i nuets mittfåra.Alla var så upptagna att ingen lade märke till att jag via en undanskymd personalhiss sänkte ner mig i underjorden – där bortträngda minnen gömdes undan. Det var, i varje fall, vad jag hoppades.Palais de Tokyo invigdes under världsutställningen i Paris 1937, då den ideologiska och politiska spänningen dallrade i luften. På utställningsområdet stod Albert Speers jättelika pelare prydd av svastikan mitt emot Vera Muchinas sovjetiska monumentalskulptur av en bondkvinna och en industriarbetare. I den spanska paviljongen visades Picassos Guernica – samtidigt som spanska inbördeskriget rasade.Några få år senare skulle Palais de Tokyos källare fyllas av nazisternas stöldgods, närmare bestämt av instrument. Tusentals instrument. Pianon och flyglar, som plundrades från Paris deporterade judiska minoritet. Det var Förintelsens dödstädning. Att råna och mörda sina offer – och slutligen utplåna alla minnen av dem.Under kriget avgick i snitt två tåg i veckan från Paris sprängfyllda med konst, böcker, antikviteter och instrument. När staden befriades 1944 låg fortfarande 2 000 pianon, som tjuvarna inte hade hunnit få med sig, kvar i Palais de Tokyos källare.Efter kriget gjordes halvhjärtade försök att återbörda stöldgodset till Förintelsens offer. Men det mesta försvann, eller skingrades för vinden. Även instrumenten i källaren på Palais de Tokyo. Kanske handlade det om att det fanns värre brott att ta itu med, eller bara en känsla av att det bästa man kunde göra var att glömma – och gå vidare. Att bygga nytt på ruinerna, att inte älta. Att inte minnas.När jag stiger ner i källarvalven hittar jag ingenting. Bara stora salar i kall rå betong. De tomma underjordiska gallerierna förmedlar något kusligt, men kanske är det bara i mitt huvud som tomheten och tystnaden blir något mer än vad det är. För här finns inga spår eller minnesmärken. Inga skyltar, inga skrifter eller böcker i museishopen.Instrumenten är sedan länge borta. Det finns överhuvudtaget få lämningar kvar av de stulna instrumentens historia i Paris. De är knappt ett minne.Men de senaste decennierna har det hänt något. Som bortglömda avlagringar på en dyig botten har dessa stulna föremål stigit till ytan. Det började under 1990-talet, inte långt efter Sovjetunionens kollaps. Då löstes knutar upp, hemliga och bortglömda arkiv öppnades. Det fanns ett behov, innan årtusendet var till ända, att konfrontera några av 1900-talets olösta trauman och konflikter. De plundrade kulturskatterna var ett sådant.De senaste årtiondena har nazisternas rov dykt upp överallt. Ingen bör vara särskilt förvånad. I decennier har dessa föremål sålts, köpts, smugglats, importerats och på andra sätt bytt händer tills dessa spillror har letat sig in i nästan varje vrå, i varje samling av betydelse, i världen. Även här i Sverige.Om detta bara hade varit ett vanligt brott, en vanlig stöld hade det knappast upptagit oss fortfarande. Men detta brott berörde en annan, mer komplex, materia.Föremålen var inte bara hågkomster över förlorade människor, familjer och hela släkter – utan hade också ofrånkomligt blivit minnen av det större brott som plundringen var en del av – Förintelsen. En kvinna som jag träffar i Paris, och som arbetar med frågan, kallar de stulna föremålen för de sista vittnena. Snart är de levande borta, då återstår bara kvarlämningarna.Ett sådant perspektiv på de stulna föremålen är en trösterik tanke. Att värdet i att efterforska inte främst ligger i att återföra föremålen, utan i blottläggandet av deras historia. Efterforskningarna är då inte ett medel, utan ett mål för ett långsamt och mödosamt minnesarbete. Ett arbete som kan hjälpa oss att avtäcka historien gång på gång.Det är en närmast poetisk bild, att alla dessa skärvor – genom glömska och ignorans – har blivit en del av vår minnesväv, när de på olika vägar infogats i samlingar världen över.Museerna har ofta kämpat emot. Den restitution som nu pågått i flera decennier har varit en sårig och ofta konfliktfylld process. Så även i Sverige, där Moderna museet länge var ovilligt att lämna ifrån sig stulen konst. Kanske är inte heller detta förvånande. Det ligger i dessa institutioners DNA att bevara och skydda sina samlingar – inte att upplösa dem. Restitutionsfrågan har utmanat museets själva grundidé. Sånt sker inte utan motstånd.Men frågan har också gjort någonting annat. På flera sätt har Förintelsens kvarlämningar öppnat dörren också till andra, äldre, brott. Det koloniala arvet. Förtrycket av minoriteter. Och rasbiologins makabra lämningar i form av mänskliga kvarlevor.De senaste åren har slussarna öppnats. Frankrike och andra länder har börjat ta itu med museernas koloniala börda. Även sådana föremål finns representerade i svenska samlingar.Nu när flödet går åt andra hållet, så kan många museer inte agera snabbt nog för att lätta denna börda. Man vill städa ur garderoben, dumpa de ”giftiga” föremålen för att återgå till det som man beskriver som sin kärnverksamhet. Men återlämningsivern väcker en annan fråga. Vem bevarar minnet av minnet?Att återbörda något är en försoningsprocess, inte bara för dem som återfår – utan än mer för de institutioner som förvärvat, handlat och gömt undan dessa föremål. Som i decennier undan låtit sig att avtäcka de mörkare sidorna sina samlingar.Museer, bibliotek och andra samlingar är våra gemensamma minnesbanker, bevarare av den tråd vi spinner vår identitet och vår självbild utifrån. I denna väv måste även mörkare, mindre smickrande, trådar beredas utrymme.Det är numera inte ovanligt att ättlingar till Förintelsens offer istället för restitution väljer att sluta en uppgörelse – att i utbyte mot erkännande och blottläggande av föremålens historia, låta museer och andra institutioner behålla dem. Andra skänker återbördade föremål till Förintelsemuseer och andra institutioner som bevara minnet av dessa händelser.Jag lämnar källaren. Och tar hissen tillbaka till Palais de Tokyos övre gallerier, och tänker på vi varken befriar oss från skuld eller ansvar genom restitution – snarare erkänner vi att en orätt har begåtts.Och just därför är kanske inte återbördandet alltid är den bästa lösningen. Dessa föremål har också ofrånkomligt kommit att bli bärare av en annan historia. Historien om vår skuld.Anders Rydell, författare och journalist

Boken heter "Snacka om kommunikation - Om gott snack på jobbet" och gäst är författaren Anders Rydell.I alla grupper och team är vi mer eller mindre beroende av varandra för att kunna uppnå bra resultat tillsammans. Helt avgörande är då att kommunicera och samspela med varandra. Det är därför inte så konstigt att kommunikationskrångel leder organisationer i motsatt riktning: mot samarbetsproblem, destruktiva konflikter, förändringsmotstånd, tystnadskultur och missförstånd i största allmänhet. I boken tas ett helhetsgrepp utifrån kommunikationstemat - kopplat till bland annat teamfunktionalitet, organisationskultur och ledarskap. Det är i kommunikationen som lösningar på många problem finns!Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Vilka är dom vanligaste problemenen kopplat till kommunikationskrångel? Hur kan man komma till rätta med svårigheter i arbetstillvaron? Vad kan vi göra som chefer och medarbetare kring de vanliga problemen som uppstår? Lyssna och få en kortversion av boken!Support this show http://supporter.acast.com/larafranlarda. Du kan stötta arbetet med podden genom att antingen skänka en engångssumma via swish (till nr 0737719037) eller genom att bli månadsgivare (tillika plusmedlem) för 19kr/mån (15kr+moms). Som plusmedlem får du även lyssna reklamfritt. Länk till plusmedlemskap hittar du här: https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Förgör de falska gudarna: Palmyra och kriget mot kulturarvet synar journalisterna Jesper Huor och Anders Rydell kriget mot vår gemensamma kulturhistoria och den skrupellösa världshandeln med blodsantikviteter från vår tids konfliktzoner. Erik Jersenius samtalar med Jesper Huor och Anders Rydell om hur dagens bildstormare hotar vårt förflutna.

Världens kanske mest kända ruinstad blev skövlad av Islamiska Staten, IS, år 2015. P1 Kulturs Mattias Berg har träffat både författaren Jesper Huor, som rest tillbaka till platsen efter allt som hände, och den syriske arkeologen Anas al-Khabour. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I boken ”Förgör de falska gudarna” berättar Jesper Huor och Anders Rydell om händelserna nu och förr – och om hur kulturarvet från Palmyra säljs på svarta marknaden.I reportaget hör vi även uppläsningar av Doreen Kanter - av utsnitt från bland annat Greve de Volneys ruinromantiska betraktelser. Palmyra omnämns i Bibeln, då under namnet Tadmor som staden än i dag heter på arabiska. Musiken i programmet är av den grekiska tonsättaren Eleni Karaindrou och heter ”Waiting” ur filmen ”The Weeping Meadow”.Reporter: Mattias BergProducent: Esfar Ahmad

“Now n Then [is] absolutely incredible biblical celestial heartbreaking and heartwarming all at the same time, Long live The Beatles. The Beatles could shit in my hand bag I'd still hide my polo mints in there” Så sammanfattar Liam Gallagher känslorna inför 'Now and Then', den nysläppta singeln från The Beatles som går under beteckningen 'The last Beatles song'. Här lyssnar vi kort på originaldemon från 1977 och den färdigställda versionen från 2023 och delar med oss av våra känslor inför låten och förhållandet mellan John & Paul (mest Pontus). Välkomna! www.instagram.com/kulturbarnen Dessutom: The Beatles - 'Now and then' Peter Jackson Line Editor Joyce Carol Oates Vigdis Hjort - 'Femton år', 'Arv och miljö' Nino Mick - 'Vulkan' Douglas Stuart - 'Shuggie Bain' Lo Dagerman - 'Himlen nära' Stig Dagerman & Anita Björk Liam Gallagher Polo Mints Britney Spears - 'The woman in me' Danilo Stankovic - 'Ruins' Rodebjer Nathalie Djurberg & Hans Berg Fotografiska - 'Hip hop: Conscious, Unconcious' Paris Marl Rothko Musée de ''Orangerie' Claude Monet - 'Les Nymphéas' Artipelag - 'Imagine Monet' Frej Larsson & Herbert Munkhammar Maskinen, Far & Son, Afasi & Filthy Ylva Gripfelt, 'Det gudomliga tillståndet' Axel Burénius, Svetlana Aleksijevitj Karl Kofi Ahlqvist - 'Ingen ro om natten' Ida Maria Hede - 'Bedårande' P1 Dokumentär - 'Dom kallar oss Butch' 'Kulturmännen' - Anders Rydell & Gunnar Ardelius

Ulrika och Linda bjuder in Anders Rydell för att prata om självhushållning. Hur funkar det i praktiken och hur hittar man tiden? Går det att vara självhushållande i en urban miljö med en ganska liten trädgård? Hur mycket honung kan man få av en bikupa och vad går det att göra av honung och bivax? Handlar det bara om att odla eller vad mer kan man tillverka själv? Anders delar generöst med sig av sina erfarenheter och Ulrika och Linda får nya insikter om vad man kan producera själv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skvaller. Inget man är stolt över men något de flesta ägnar sig åt ibland. Hur blir vi av med det? Och är det alltid dåligt?Nog har ordet skvaller en negativ klang men som med det mesta är det inte bara svart eller vitt. Det finns skvaller som vi faktiskt mår bra av. I det här avsnittet djupdyker vi i ämnet skvaller. Hur definieras det egentligen? Vad består det av och varför? Och hur gör vi för att minska det dåliga skvallret men behålla det som är bra?Skvaller på gott och ontInom forskningen definieras skvaller som informationsutbyte om en person som inte är närvarande. Vårt behov av skvaller hänger ihop med evolutionen. Vi skapar samhörighet och intimitet genom förtroliga samtal. Det i sin tur kan gynna samarbetet.Samtidigt kan negativt skvaller skapa missnöje på arbetsplatser. Särskilt om det tenderar att vara en utbredd vana att prata illa om andra bakom deras rygg.Vad medarbetare kan göraVi läste en intressant artikel hos vår samarbetspartner motivation.se om hur man förebygger negativt skvaller på jobbet. Texten är skriven av en tidigare gäst hos oss här i podden, psykologen Anders Rydell, och han har en hel del tips för vad varje medarbetare kan göra:* Lämna skvallerelden - helt enkelt lämna en plats där det snackas skit. Vågar du inte kan du byta ämne eller glida iväg* Släck ut skvallerbeteendet - visa ointresse och likgiltighet. Ett annat sätt att lämna skvallerelden.* Peppa skvallraren att ta upp problemet med den som är källan till missnöjet.* Utmana skvallrarens tolkningar och slutsatser. Kan vi snälltolka lite mer?* Innan du själv säger något negativt - fundera på om det är till nytta för verksamheten.* Be om feedback i preventivt syfte. Och feedback är svårt så det behöver vi skapa strukturer för.Vad chefer och ledning kan göra* Skapa en arena för spegling och självreflektion - gå runt bordet och prata om hur man bidragit respektive krånglat till det för verksamheten den senaste tiden.* Ordning-och-reda-konferenser för att reda ut oklarheter. Sånt som bidrar till rykten och feltolkningar om det inte reds ut.* Förtydliga logiken bakom förändringar - varför gör man dem?* Förtydliga det tänkta goda syftet bakom förändringar - vad är de tänkta att leda till?* Använd sammanfattningsprincipen - be medarbetare själva sammanfatta hur de uppfattar ovanstående så att chefer och ledning får en kvittens på om saker och ting uppfattats som det var tänkt eller inte.Vår samarbetspartner Oxy Group utvecklar team, ledare och organisationer och hjälper till med vanliga problem som t ex:* Samarbeten som gnisslar* Otydlighet i den hybrida arbetsmodellen* Svårt att hitta och behålla personal* Förändring som inte händer* Konflikter som stjäl tid och energi* Lågintensiv ohälsa som kostar pengar och effektivitet.För att få bukt med sånt här behövs effektfulla och långsiktiga insatser som funkar i arbetsvardagen. Oxy Group hjälper till med analysen av vad problemen faktiskt består av och hur man kan komma tillrätta med dem. Läs mer på www.oxygroup.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. Tidigt på morgonen den 31 maj 2006 slår ett femtiotal poliser till mot en serverhall i Stockholm. Här finns fildelningssajten The Pirate Bays servrar. Polisens razzia kommer leda till en av de mest uppmärksammade rättegångarna under 00-talet. Men det kommer också leda till att piratrörelsen når ut till den breda allmänheten. En rörelse som kommer vara med och sätta agendan för politiken och de frågor som en ny generation tycker är viktiga - frågor om fildelning, integritet och övervakning på nätet. Dokumentären är baserad på boken “Piraterna: de svenska fildelarna som plundrade Hollywood” av Anders Rydell och Sam Sundberg. Medverkande: Anders Rydell och Sam Sundberg, författare till "Piraterna : de svenska fildelarna som plundrade Hollywood"Hörs i programmet: Peter Sunde, Fredrik Neij och Gottfrid Svartholm, grundare till The Pirate BayCarl Bildt, politiker och diplomatLars Ulrich, trummis i MetallicaHenrik Pontén, juristRasmus Fleischer, historikerProducent: Simon MoserTekniker: Kristoffer KronanderExekutiv producent: Tove Friman LefflerProducerad av Podit

Många högskolepoäng verkar vara en viktig faktor när det gäller att slippa drabbas av demens. Dessutom pratar vi om självhushållning, och om en norrbottnisk by som fått lösa allting på egen hand. I dagens program ska vi prata om självhushållning. Extra viktigt i dessa tider kanske, att kunna göra mer själv i sitt hushåll och på så vis spara pengar. Men också leva hälsosammare och med högre livskvalitet. Vi pratar med Anders Rydell, en av författarna till boken "Modern självhushållning". Vi storstadsbor tar ju många delar av samhällsservicen för givet. Vi litar på att vägarna ligger där de ska, och att det finns mat i butikerna. Men det finns många platser där det här inte är en självklarhet. Vi ringer upp Erik Lindberg i byn Vitvattnet, norr om Kalix, och får senaste nytt från byn som själva driver matbutik, hemtjänst, taxiservice och värmeverk.Dessutom ska det handla om demens. En stor undersökning visar att sannolikheten för en i övrigt frisk 85-åring att drabbas av demens är hälften så stor som på åttiotalet. En av anledningarna är att dagens äldre har högre utbildning och därmed mer effektivt arbetande hjärnor. Vi pratar med Hanna Wetterberg, doktorand vid Göteborgs universitet.Programledare: Karsten Thurfjell Bisittare: Louise Epstein Producent: Olle Björkman

Allt fler vill göra mer själva. Från grönsaker och egna blommor till hemgjord skokräm och eget vin. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj tipsar om några nya böcker om odling. Det är nu, mitt i vintern, som det är dags att planera och fantisera om nästa odlingsår. Redan i februari är det till exempel dags att förså aubergine och purjolök.Trenden är tydlig, allt fler bidrar till den biologiska mångfalden genom att odla blommor.Och genom att skapa en så kallad potager, en trädgård där man odlar grönsaker och blommor sida vid sida, uppstår både gynnsamma förutsättningar för pollinering och skönhet.NINA ASARNOJS TIPS OM TRÄDGÅRDSBÖCKER:"Modern självhushållning" av Anders Rydell och Alva Herdevall"Odla blommor" av Hanna Wendelbo"Den blommande köksträdgården" av Anette Nilsson och med foto av Monika Norrby (2021)Dessutom tipsade Nina Asarnoj om tidningen "Åter. Praktisk kunskap om självhushållning" och dokumentären "Gubben i stugan" av Nina Hedenius på SVT Play.Reporter: Nina Asarnoj

"Var är konsten???" Det utropade en kritiker när den stora utställningen "Documenta" i Kassel skulle efteranalyseras. Idén om VAD som är en utställning, är uppe för diskussion i år. KONSTÅRET 2022 MED GÄSTER:Det här var året då vi efter pandemins nedstängningar på riktigt började röra oss fritt på muséer och vernissagefester igen. Den uppskjutna Venedigbiennalen gav plats åt kvinnorna och placerade surrealismen i centrum. Och på lika viktiga - den tyska mastodontutställningen Documenta i Kassel - så upplöstes själva idén om vad som är en utställning så långt, att det fick kritikerna att rynka pannorna.Vi sammanfattar konståret 2022 tillsammans med konstkritikern Birgitta Rubin från Dagens Nyheter och Mårten Arndtzén på Kulturredaktionen i P1.MÅRTEN ARNDTZÈN LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets Sverigedebut: Anselm Kiefer på Artipelag, pågår till 8 januari 2023.Årets återkomst: Barbro Östlihn på Göteborgs och Västerås konstmuseer, pågår i Västerås t.o.m. 5 mars 2023.Årets återupptäckt: Nicolai Astrup på Waldemarsudde.Årets utställning: Ejnar Nielsen på Den Hirschsprungske Samling i Köpenhamn. Öppnar på Vejen konstmuseum i januari 2023.CECILIA BLOMBERG LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets abstrakta pionjär: Sonia Delaunay på Louisiana Årets politiska reflektion: Yael Bartana på Moderna museet i MalmöÅrets forskarbragd: Georg Vasaris teckningar på Nationalmuseum, pågår till 8/1-2023Årets utställning: Det kalla ögat. Tyskland, 20-talet och nysakligheten på Louisiana, pågår till 19/2-2023. BIRGITTA RUBIN (DN) LISTAR ÅRETS KONSTHÄNDELSER:Årets angelägenhet: Klimatkonsten och medvetenheten om museernas ansvarÅrets positionering: Äldre kvinnliga konstnärer tar plats på de stora konstinstitutionernaÅrets genre: Fotografiet - t.ex. Christer Strömholm på Nationalmuseum, pågår till 8/1-2023 Årets utställning: Nan Goldin på Moderna museet, pågår till 26/2-2023OBS-ESSÄN OM NAKNA GREKERAntikens greker gymnastiserade gärna nakna. Ja, det var rentav en del av deras kulturella identitet, och det avspeglades i konsten. Idag däremot verkar vi ha svårt att betrakta nakna kroppar utan en pornografisk blick. Det menar Carl Magnus Juliusson, som i dagens essä från Obs berättar om en av det antika Greklands kanske märkligaste uppfinningar.ÅRETS SJÄLVHUSHÅLLAR- OCH TRÄDGÅRDSBÖCKER (OCH EN FRÅN FÖRRA ÅRET):"Modern självhushållning" av Anders Rydell och Alva Herdevall"Odla blommor" av Hanna Wendelbo"Den blommande köksträdgården" av Anette Nilsson (2021)Dessutom tipsade Nina Asarnoj om tidningen "Åter. Praktisk kunskap om självhushållning" och dokumentären "Gubben i stugan" av Nina Hedenius på SVT Play.Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Nina Asarnoj

Vad tusan är konst? En avbildad känsla kanske? Eller ett monster som är ute efter att fånga dig? I avsnitt 102 inspireras Åsa och Sissel av konsten i litteraturen och hoppas att du också kommer att göra det. Böckerna som tipsas om är: Tända stjärnor av Anneli Olsson, uppläst av Charlotta Jonsson Skulptrisen av Minette Walters, uppläst av Anja LundqvistDen svarta dolken av Veronica Sjöstrand, uppläst av Anna Maria KällPlundrarna av Anders Rydell, uppläst av Per JuhlinFlicka med pärlörhänge av Tracy Chevalier uppläst av Vanna Rosenberg Da Vinci-koden av Dan Brown, uppläst av Jan WaldekranzThe portrait of Molly Dean av Katherine Kovachic, uppläst av Casey WithoosDorian Grays porträtt av Oscar Wilde, uppläst av Dan Bratt En atelje i Paris av Guillaume Musso, uppläst av Jonas MalmsjöHilma av Anna Laestadius Larsson, uppläst av My HolmstenGryning. Falsk. av Lou Berg, uppläst av Ellen JellinekFjädertjuven av Kirk Wallace Johnson Erich Zanns musik av H.P. Lovecraft, uppläst av Simon VäderklintEvelyn Hugos sju äkta män av Taylor Jenkins Reid, uppläst av Sofia BerntsonDet holländska huset av Ann Patchett, uppläst av Björn WahlbergMin Kamp av Karl-Ove Knausgård, uppläst av Mats Eklund See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi har läst en massa nya kokböcker. Och andra böcker om mat. Om att laga och äta utomhus. Laga indiskt i svenska kök. Fixa stora och små fester. Och mycket mer. Böckerna som det pratas om i programmet:Bröd och mjölk, en roman av Karolina Ramqvist.Nordisk sushi av Frida Ronge (en omarbetad och utökad upplaga av hennes bok Rå som sushi).Lite om Ägg av Tove Nilsson, som är en omarbetad och utökad upplaga av den bok som kom ut 2014.Äta Ute av Jens Linder.Indien i mitt svenska kök av Malin Mendel.Modern självhushållning av Anders Rydell och Alva Herdevall.Hummus av Malin & Nimrod Regev.Fixa fest! av Håkan Östlundh och Lotta Kühlhorn.Böckerna presenteras av Menys Tomas Tengby och Nina Frogneborn, samt matentusiasten och hemmaodlaren Jesper Lindkvist.

Sara Kinberg täcker för Hanna Hellquist under sändningen! Den fågelrädde Christopher Garplind mötte en duva och såg den från ett annat, kanske underligt perspektiv. The never ending story mellan Johnny Depp och Amber Heard fortsätter vilket P3:s egna Heaven Small har konsumerat mycket av och pratar om i sändningen. Anders Rydell pratar modernt självhushåll, P3 Nyheters Ellen Lundström har varit på rättegången mot Paolo Macchiarini och Djur-ted snackar om ålar! Programledare: Christopher Garplind och Sara Kinberg.

I avsnitt 1 intervjuas Anders Rydell - Leg psykolog, specialist i organisationspsykologi, verksam som organisationskonsult och föreläsare. Han deltar aktivt i den offentliga debatten kring arbetslivets olika utmaningar och är aktuell med debutboken "Arbetet på jobbet". Avsnittet är i samarbete med Appspotr - ett svenskt företag som jobbar med att utveckla mobilappar med så kallad low code. De har precis tagit fram ett gäng smarta lösningar för internkommunikation och HR – som till exempel en intranätsapp och en personalhandboksapp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anders Rydell, författare från Jönköping, har tidigare skrivit uppmärksammade böcker om nazisternas stölder av konstskatter. Nu är han aktuell med ett helt nytt bokprojekt. I vår kommer boken "Modern självhushållning" som han har skrivit tillsammans med sin sambo Alva Herdevall. I podden pratar han om valet att flytta ut på landet. Intervjun är inspelad live under Smålands litteraturfestival, SmåLit, och han intervjuas av Jönköpings-Postens kulturredaktör Emilia Söelund.

Varför blir det ibland så knasigt och stökigt på jobbet? Hur kan vi skydda oss själva och varandra från konflikter och utmattning? Anders Rydell är psykolog och författare till boken “Arbetet på jobbet. Om bök och bröte i arbetslivet.” Veckans avsnitt bygger på en artikel vi läste av honom i tidningen Modern Psykologi, Så blir det mindre jobbigt på jobbet. Balans mellan trygghet och frihet Mycket stök, konflikter och inte minst utmattning uppstår på grund av att några av våra mest grundläggande behov hamnar i obalans. Redan som barn behöver vi både å ena sidan trygghet och stöd och å andra sidan frihet och utrymme att vara utforskande. Hittar vi en balans mellan de här behoven kan vi både känna tillit till människor och acceptera vårt beroende av dem och bejaka våra egna drivkrafter och intressen. Men om utvecklingen går åt fel håll blir vi hämmade och rädda för att göra fel. Vägen dit är förstås inte bara en persons ansvar. Det hänger både på chefer och på medarbetare att se till att det blir bra. Ökad flexibilitet - och byråkratisering Arbetslivet blir allt mer flexibelt. I många yrkesroller ökar egenansvaret. Samtidigt finns en tilltagande byråkratisering med överdrivna dokumentationskrav och annat som stjäl energi och tid från det egentliga jobbet. Tydliga roller bättre än flexibilitet En av lösningarna, säger Anders, är att fokusera mer på att tydliggöra roller än att uppmuntra flexibilitet. Många gånger går vi omkring med olika bilder av vem som ska göra vad och var gränsen går mellan våra ansvarsområden. Pratar vi om det här blir det lättare att lära oss tillsammans och ta hjälp av varandra. Bejaka beroendet helt enkelt, för vi behöver varandra. Vi belönar ofta riskbeteenden Anders erfarenhet är att medarbetare sällan blev inkallade för samtal med chefen för att de jobbade för dåligt. Snarare tvärtom. De som blir utmattade har ofta presterat för mycket. Han menar att vi allt för ofta belönar riskbeteenden som leder till ohälsa. Ett exempel är självtillräcklighet. Man får för sig att man ska klara allt och alltid vara till lags. Det kan vara väldigt praktiskt för omgivningen med en sån kollega men det håller inte i längden. Lek - även för vuxna När vi ska ta hand om hälsan har vi ofta koll på att vi ska ta hand om sömn, motion och mat. Men vi glömmer ibland att vi behöver ta hand om våra relationer och ge oss själva tid att både leka och njuta. Lek? kanske du undrar. Ja kalla det hobby om du vill. Det handlar om att göra något bara för din egen skull. Och att fråga dig själv när du har det riktigt gott och bra. Vad gör du och var är du, med vem, när du njuter av tillvaron? Kanske behöver du ändra på något för att få till fler av de stunderna? Sex kategorier av egenomsorg Titta igenom den här listan på sex kategorier av egenomsorg som vi behöver ta hand om mer, inte mindre, när det är mycket att göra på jobbet: Sömn Motion Mat Relationer Lek Njutning Vår partner motivation.se har en hel del artiklar om hur vi bygger ett stöttande arbetsklimat där människor presterar. Den här veckan har vi valt ut en artikel om hur du själv kan ta makten över stressen.

Boken heter "Arbetet på jobbet - Om bök och bröte i arbetslivet" och gäst är Anders Rydell., författare och organisationspsykolog.Stress och utmattningssyndrom i arbetslivet är ett utbrett och växande problem. Kruxet är att vissa beteenden som kan ge plus i kanten på jobbet är sådana som kan leda oss i fel riktning. Att arbeta många timmar, vara tillgänglig utanför arbetstid och att helst dra ner på andra aktiviteter är beteendemönster som kan imponera på chefer. Men det är samtidigt beteenden som kan dra ner på vår egenomsorg och därav vårt välmående. I boken lyfter Anders bl.a. fram att arbetstagare och arbetsgivare har ett gemensamt ansvar för att medarbetaren hittar en sundare balans och inte tappar bort sitt välmående.I programmet pratar vi bl.a. om trender i arbetslivet som kan leda oss i fel riktning. Vi pratar om egenomsorgsmodellen. Och vi pratar om vilka nycklar som leder till ökat välmående på arbetsplatser. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I det här avsnittet pratar jag med organisationspsykolog Anders Rydell som är aktuell med boken "Arbetet på jobbet. om bök och bröte i arbetslivet" (Natur och Kultur, 2021) Vi pratar om de trender i vår (arbets)miljö som påverkar vår vardag och vårt liv genom att öka stress när det blir obalans mellan krav och ansvar.  VI pratar även om vad du som chef och medarbetare kan göra för att motverka en del av den här obalansen.  Anders Rydells bok finns att köpa bland annat på Bokus och Adlibris.  Vill du ha kontakt med Kristina efter avsnittet så mailar du lättast till kristina@exist.se  

No dia em que festejamos os cem anos do nascimento de Ray Bradbury, o autor de Fahrenheit 451, falamos de livros perseguidos, queimados, e da luta para os salvar. Livros mencionados no episódio: Os Ladrões de Livros https://www.wook.pt/ebook/ladroes-de-livros-anders-rydell/23756583?a_aid=5f2990b0af20b Fahrenheit 451 https://www.wook.pt/livro/fahrenheit-451-ray-bradbury/24114721?a_aid=5f2990b0af20b HHhH https://www.wook.pt/livro/hhhh-laurent-binet/10291697?a_aid=5f2990b0af20b Os links afiliados e seus possíveis ganhos revertem na totalidade para os ouvintes deste podcast, através  de sorteios ou passatempos. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/anatomiadolivro/message

Ditt förnamn är tätt sammankopplat med din identitet och namnet påverkar även hur du tänker om dig själv och hur du bemöts av andra. Så vem blir du om du byter namn? Gäst är Emilia Aldrin, universitetslektor i svenska språket vid Högskolan i Halmstad och som forskar bland annat på namn och identitetsskapande. Lo Kauppi, författare och skådespelare som tidigare hette Lena Kauppi. Anders Rydell, som skrivit boken "Byt namn!"

Nazisternas systematiska stölder av konst, konsthantverk, musikinstrument och böcker från Atlantkusten till Svarta havet handlade om mer än girighet. Plundringen var en central del i projektet att återupprätta ”den germanska konsten” och utplåna minnet av den judiska kulturen.När Adolf Hitler gav Nero-ordern om Tysklands totala förstörelse planerade han samtidigt i sitt privata testamente att Hitlers omfattande konstsamling skulle samlas i ett konstmuseum i hemstaden Linz. Den lilla industristaden skulle överträffa renässansens Florens med ett konstmuseum, ett bibliotek med 250 000 böcker och en opera med 2000 platser. Adolf Hitler var genuint intresserad av konst. Han försökte som ung komma in på konstakademin i Wien och han försörjde sig under flera år på att måla halvt amatöristiska tavlor och vykort. Många ledande nazister som Goebbels, Göring, Himlar och Ribbentrop byggde själva upp stora konstsamlingar genom stölder och tvivelaktiga inköp. Hitler planerade in i det sista sitt Führermuseum i hemstaden Linz som skulle fyllas med den främsta konsten i världen. Nazisternas konststölder började redan 1933 och fortsatte ända till slutet av andra världskriget. Det mest slående är systematiken och byråkratin bakom världshistoriens största plundringståg. För att skydda värdefull stulen konst gömdes den undan i tusentals hemliga depåer i gruvor och avsides slott.De allierade fann 1 400 olika konstdepåer. Konst som hade stulits eller på tvivelaktiga grunder köpts långt under marknadspris. I åratal arbetade de allierade med att försöka återge föremålen till de rättmätiga ägarna eller överlevande släktingar – många var ju mördade i förintelsen. Fortfarande idag dyker regelbundet verk upp på konstmarknaden som identifieras som stulna av nazisterna. Så sent som förra året återlämnade Moderna Museet i Stockholm Oskar Kokoschkas ”Marquis Joseph de Montesquiou-Fezensac” tillbaka till ättlingarna till den judiske galleristen Alfred Flechtheim.Nazisterna visade också ett passionerat intresse för böcker. Efter bokbålen i Berlin 1933 började olika nazistiska organisationer att lägga beslag på alla bibliotek och arkiv i Tredje riket, främst från judar, men även författare som Thomas Mann fick sina bibliotek konfiskerade. Bokstölderna styrdes av Tredje rikets främsta ideologer, Heinrich Himmler och Alfred Rosenberg, med målsättningen att kommande generationer skulle dela deras världsbild. Man ville också utplåna bilden av judarna som kulturbärare.I avsnitt 43 av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Anders Rydell som har skrivit uppmärksammade böcker som Konstplundrarna och Boktjuvarna som initierat beskriver nazisternas systematiska stölder av konst, konsthantverk och böcker.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Emilia Söelund träffar författaren och journalisten Anders Rydell på Bokmässan i Göteborg.

Emilia Söelund träffar författaren och journalisten Anders Rydell på Bokmässan i Göteborg för att prata om kulturpolitik och de internationella framgångarna för hans senaste bok: "Boktjuvarna".

Vit fot mot svart ansikte på en balett-affisch. Gammal målning på barn i bastkjol och överdrivna ansiktsdrag. Makode Linde och n-ordet. Konsten måste vara fri, men vad betyder det egentligen? Här hittar du vårt dialogforum från sändningenDebatten har pågått i flera år. Tintin, Lilla Hjärtat, Blackfacetårtan är bara några exempel. Vi tar avstamp i vinterns konstbråk där Makode Linde döpte sin utställning till "Negerkungens återkomst" men där Kulturhusets ledning inte ville ha det som officiell titel i marknadsföring och kommunikation. Vi pratar om tolkningsföreträden och tabun, om konstens friheter och fallgropar och om bilden av den andre.  P1 Debatt på Kulturhuset i Stockholm med Alexandra Pascalidou som programledare.Deltagare i debattpanelenMakode Linde konstnär Nazar Akrami psykolog Araia Ghirmai Sebhatu debattör, kulturvetare och grundare av Black Coffee John Peter Nilsson chef för Malmö  Moderna Museum Christian Catomeris journalist och författare Amie Bramme Sey journalist Elisabeth Ohlsson Wallin konstnär och fotograf Lisa Wool-Rim Sjöblom serietecknare  Behrang Miri pedagog, artist, föreläsare Filip Yifter-Svensson kulturjournalist Anders Rydell författare, kulturjournalist Nathan Hamelberg aktivist och skribent Torbjörn Eriksson - presschef Kungliga Operan

Vi firar mässa med Susanna Alakoski om bokpärmar i tyg och böckers dofter, livemusik med Sofie Livebrant, och två debutanter på scenen. Hör också reportaget om hundra miljoner stulna böcker. Sofie Livebrant är artisten som ständigt skapar nya sånger av litterära texter. Hör henne  sjunga låtar med text av Karin Boye och Jeanette Winterson från Sveriges Radios scen på Bokmässan i Göteborg.Två olika röster, två olika temperament, men med varsin stark berättelse om att vara på flykt och komma till Sverige. Möt författardebutanterna Alma Kirlic och Duraid Al-Khamisi.Hundra miljoner stulna böcker - ett närmast ofattbart projekt som nazisterna genomförde under andra världskriget för att en gång för alla skaffa sig total kontroll över historien. Ett plundringsdåd som skildras i nyutkomna Boktjuvarna av Anders Rydell. Vår reporter Anna Tullberg har träffat författaren.Och så möter du författaren Susanna Alakoski i ett samtal om boken som minnesbärare, och biblioteket som skamvrå.

Nazisterna gjorde sig skyldiga till världshistoriens största bokstöld och författaren Anders Rydell spårar orsaken bakom. Dessutom om den svenska stormaktstidens bokplundringar i Tyskland. Nazityskland plundrade 100 miljoner böcker ifrån Europas offentliga och privata bibliotek, böcker som alltjämt står kvar på tyska bibliotek. Författaren Anders Rydell är aktuell med Boktjuvarna, som undersöker varför nazisterna gjorde sig skyldiga till världshistoriens största bokstöld. Bokplundringen var betydligt med omfattande än de mer kända bokbålen, vilket säger något om hur viktiga de här böckerna var för den nazistiska ideologin, berättar han.Men också svenskar stal böcker i stor omfattning. Under trettioåriga kriget var plundring av klosterbibliotek i Baltikum och Tyskland en integrerad del av Gustav II Adolfs kulturpolitik, berättar Emma Hagström Molin som forskat om de svenska krigsbytenas historia.Programledare är Tobias Svanelid.

2014, Del 1: Smuts och surdegar Vad är det som är så hotfullt med smuts? Är det folkhemmets fel att kvinnors hemarbete osynliggjorts? Hur tar man reda på vilket väder det var när Hitler höll ett visst tal? Vi tog en fika hemma hos Augustnominerade Anders Rydell på Östermalm tillsammans med Kristina Sandberg och pratade om hemmafruförakt, brödbakande män och konstens betydelse i krig och konflikter. Anders Rydell är nominerad till Årets svenska fackbok med ”Plundrarna. Hur nazisterna stal Europas konstskatter” Ordfront förlag. Kristina Sandberg är nominerad till Årets svenska skönlitterära bok med ”Liv till varje pris", Norstedts. Augustpodden produceras av Lisa Mattsson och Inga Ramsten på produktionsbolaget Fascinera. Augustpriset presenteras i samarbete med PostNord.

Det har beskrivits som den största skattjakten i världshistorien, The Monuments Men-initiativet i andra världskrigets slutskede - ett allierat försök att skydda det europeiska kulturarvet och återfinna miljontals konstföremål som stulits av nazisterna. – Hitlers och nazisternas mål var att omforma den europeiska konsthistorien till nazisternas fördel, berättar Anders Rydell, författare till boken Plundrarna. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar fenomenet, som nu uppmärksammas i filmen The Monuments Men, men som fortfarande är aktuellt. Malin Myrin arbetar till exempel idag i organisationer som vill skydda kulturarvet i händelse av väpnade konflikter, och Thomas Roth på Armémuseet berättar om det ideella initiativet att skydda svenska krigsmonument i utlandet. Dessutom berättar författaren Åke Persson om de sista ord som vi vet är sanna. I den sista delen i serien om de sista orden på dödsbädden får han också berätta om sitt hårdkokta favoritcitat, från helgonet Sankt Lars. Programledare är Tobias Svanelid.

Ett halvårs kulturdebatt och drygt 20 Nya vågen senare, vad var det vi pratade om under vår-vintern 2013? I veckans upplaga av Nya Vågen har vi valt ut debatter som varit livliga, viktiga och roliga - och det blev diskussionerna om det utbredda näthatets orsaker och konsekvenser, piratrörelsens uppgång och eventuella fall, vem som egentligen är same och vem som faktiskt kan bestämma det, samt en animerad debatt om man egentligen kan sätta upp Mozartz Trollflöjten utan att ta ställning till rasistiska och kvinnofientliga sterotyperna i librettot. I näthatsdebatten medverkar författaren och journalisten Magnus Linton, tidigare folkpartiledaren Bengt Westerberg som gjort utredningen Främlingsfienden inom oss och Sakine Madon, avgående redaktionschef för Newsmill. I samtalet om piratrörelsen hör vi Andreas Ekström, författare och journalist på Sydsvenskan, författare och frilansjournalisten Anders Rydell och Piratpartiets ledare Anna Troberg. I diskussionen om vem som egentligen får kalla sig same hör vi Lisa Vipola också Mattias Åhrén, folkrättsjurist på Samerådet, Ylva Maria Pavval, Creative Sápmi och chefen för Sigtuna museum Ted Hesselbom som tidigare ansökt om att få bli rom. Och, till sist, i debatten om hur operascenerna bör handskas med klassiska verk medverkar Stefan Johansson från Malmö Opera med regissören Richard Turpin och Skånska Dagbladets Martina Jarminder. Programledare: Hannes Fossbo Producent: Maria Götselius

I veckan har Simon Kloses dokumentärfilm om The Pirate Bay världspremiär på filmfestivalen i Berlin. Är det redan dags att sammanfatta nätpiraternas era? Vad lämnar de i sådana fall för historiskt avtryck? Och varför debatteras det så lite om fildelning nu för tiden? Journalisterna Andreas Ekström och Anders Rydell diskuterar med Piratpartiets ledare Anna Troberg. Den tyska regissören Margarethe von Trottas film om filosofen Hannah Arendt har just gått upp på svenska biografer. Filmen skildrar hur Arendts följer rättegången mot den nazistiske krigsförbrytaren Adolf Eichmann i Israel 1961 och utifrån det skriver texter om ondskans banalitet. Kulturjournalisterna Mia Gerdin, Lisa Bergström och Maria Domellöf-Wik har sett filmen och deltar i Nya Vågens kritikersamtal. Programledare: Andreas Lindahl. Vad tror du? Varför debatteras inte fildelningen längre? Kommentera!

Dystopierna dominerar kulturen. I filmens postapokalyptiska världar är framtiden mörk, smutsig och analog. Civilisationen har krackelerat, tekniken utplånats och människan tvingats tillbaka till jägar- och samlarstadiet. Och politikerna har lämnat de storslagna framtidsvisionerna för att locka väljare med löften om några hundralappar mer i plånboken, allt medan ännu en klimatkonferens havererar. Men varför så dystert? Och när slutade vi tro att vi går mot ljusare tider? Vi diskuterar framstegstankens död med journalisten Anders Rydell, teknikhistorikern Maja Fjaestad och idéhistorikern Sven-Eric Liedman. I filmserien Tillbaka till framtiden finns räddningen i det förflutna. Michael J Fox reser tillbaka till femtiotalet - då man fortfarande trodde på framtiden - för att få ordning på sin existens. Kulturredaktionens Roger Wilson och Jenny Teleman ser om en klassisk filmtrilogi. Veckans panel gästas av Tova Magnusson, aktuell som regissör till succékomedin Fyra år till. Programledare Jenny Aschenbrenner.

RESENÄREN Hur långt kan man resa från sina rötter? Man kan byta namn, göra karriär och flytta till storstan - men är det ändå inte så att man till slut ändå hamnar där allt började? Huvudperson är journalisten och författaren Anders Rydell.

Electrohouse duon Dada Life, serietecknaren Sofia Olsson, veckans styrelse med Karin Ström & Johan Rehnsfeldt, TV special = strömma, ladda ned, dvdbox eller vanliga burken hur tittar du och varför med Anders Rydell och Niklas Alicki + intervju med en tablåläggare på TV4, duon Rebound gästade studion.

Strömma, ladda ned, dvd box eller titta på din platta skärm eller gamla burk? Hur ser ditt tevetittande ut och hur kommer det vara om några år? Anders Rydell och Niklas Alicki gästade Populär och Hanna Fahl. Först får vi träffa en tablåläggare på Tv 4.

Molnet? Ja, molnet - den fluffiga metaforen för den osynliga internetkopplade etern av information som ständigt omger oss. Låter det flyktigt och svårgreppat? Det är det inte. Det här programmet handlar om dig, och hur du lever ditt liv i Googleåldern. Den senaste tiden har vi läst oresonligt många Googleböcker. Vi har blivit uppkopplat optimistiska och samtidigt skräckslagna inför det stundande informationsherraväldet och den frivilliga självövervakningen.  Andreas Ekström, författare till reportageboken Googlekoden, diskuterar tillsammans med P3 Kulturs Johanna Koljonen skräck och förhoppningar i skuggan av Googles allt större ambitioner och framgångar. Hur mycket makt och resurser har Google? Är de världens största bibliotek eller historiens värsta informationspirater? Hur rädda ska vi vara? Dessutom gör P3 Kulturs bokklubbsledare Roger Wilson en ordentlig genomgång av all annan Google-litteratur värd att läsa. Det ultimata kontorsparadiset, världshistoriens coolaste arbetsplats, idealet som hela världen ser upp till, heter Googleplex. Hör Ebba von Sydow berätta om sin pilgrimsfärd till Googles huvudkontor. Där är maten är gratis. Massörer och yogainstruktörer patrullerar mellan arbetsstationerna. Man kan lämna in barn och smutstvätt medan man sitter och optimerar programkod hela dagarna. Det är helt enkelt kontoret du aldrig behöver lämna. Hör också programmeraren Matti Kotsalainen berätta om hur de kreativa webbyråmiljöerna växte fram under 90-talets IT-boom. IT-kontorens färgglada öppna ytor, tänkarhattar, bollhav och skateboards har sedan dess blivit norm för arbetsplatser världen över. Men hur gick det till när IT-företagens estetik och värderingar erövrade världen? Och kan man verkligen bygga fram kreativitet? Programmet avrundas med en ordentlig paneldiskussion mellan digitalstrategen och Geek Girl Meetup-grundaren Heidi Harman, Det postdigitala manifestet-författaren Rasmus Fleischer samt Anders Rydell, framtidsredaktör på Bon och medförfattare till reportageboken Piraterna: de svenska fildelarna som plundrade Hollywood. Tillsammans med Johanna Koljonen samtalar om hur Googleåldern påverkar villkoren för kulturen, medierna och människorna. Ja, och sedan har vi det här fluff-flummiga molnet igen. Varifrån kommer egentligen alla krystade metaforer som används för att beskriva vår internetverklighet? P3 Kultur undersöker. Och ger svar på söndag.

Döda skådisar som går igen på bioduken, en biograf som luktar, filmen som en stor projektion mot himlen, och biostolar som skakar för att maximera uppplevelsen...hör bland andra producenten Erika Wasserman, regissören Josef Fares, regissören Ruben Östlund och den amerikanska indieproducenten Christin Vachon berätta om deras bild av hur filmens framtid kommer att se ut. För att hjälpa oss med siandet finns också en framtidspanel på plats: Regissören Måns Mårlind - just hem kommen från USA där han gjort filmen Shelter med Julian Moore i huvudrollen. Måns har även regisserat tv-serien Snapphanar och filmen Storm. Anders Rydell -författare till boken Piraterna och framtidsredaktör på tidningen Bon. Producenten Kristina Åberg som driver produktionsbolaget Atmo som nu senast gjort Tarik Salehs animerade film Metropia. Veckans klassiker är Alfred Hitchcocks tv-serie "Alfred Hitchcocks presents". En serie mysrysare där skräckmästaren bland annat samarbetade med folk som senare blev kända namn - som regissören Robert Altman och författaren Roald Dahl. Och vår klassikerguru Lars Lönroth har också grävt upp en intervju med Hitchcocks dotter Patricia ur sitt privata arkiv. Programledare: Roger Wilson

P1 tisdag 25 november kl. 14.03 och 26/11 kl. 18.15. I vilken litterär gestalt uppträder bloggpersonligheten? Vad kan den här personen säga läsaren och hur påverkar den fiktiva personen sin egen författare? Det är inte bara du som skapar en blogg, bloggen skapar även dig!I Nya Vågen pratar vi den här veckan om den tunna linjen mellan fiktion och verklighet i den nya digitala offentligheten. Och vi frågar oss: Vad finns det för linjer bakåt inom dagens bloggförfattande? Vem inom bloggossfären är vår tids Marcel Proust och hur skulle Marcel Prousts blogg sett ut?Gäster i studion är Alex Schulman, Anders Rydell och Jessika Gedin.Så tar vi oss också an den ”postklassiska” musiken utifrån två nyutkomna skivor - Johann Johannssons ”Fordlandia” samt Max Richters ”24 Postcards In Full Colour”. Det är en genre som är högt skattat inom popvärlden med dess blandning av elektronika, vemodiga pianoslingor och stråkkvartetter men som man sällan hörs nämnas inom den klassiska musikens institutioner.Är det ”postklassiska” en naturlig utveckling för en konstmusik som hamnat i konstnärlig skugga eller ett enkelt, småpubertalt, sätt att i det utslätade vemodets klädedräkt vinna billiga poänger i musiklivets mer uppluckrade smakhierarkier?Gäster i det här samtalet är Johanna Paulsson och Andreas Engström.Programledare är Eric Schüldt.