POPULARITY
Arbetslösheten ligger på runt nio procent och bland unga är den ännu högre. Samtidigt skriker företag och offentlig sektor efter personal. Varför har det uppstått ett glapp på arbetsmarknaden och går det att förändra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kompetensbrist bromsar tillväxtenMånga företag hindras från att växa eftersom de inte hittar personer att anställa med rätt kompetens. I en undersökning från Svenskt Näringsliv som kom nyligen så uppger sju av tio företag att de har problem att rekrytera. Problemen får även en spridningseffekt, när nyckelpersoner saknas får inte heller personer med en lägre kompetens chans till jobb. Vad vill unga?Många unga vet inte vad de vill göra i framtiden och väljer därför gärna ett brett, teoretiskt program på gymnasiet. Mats Alvesson, organisationsforskare, säger att det finns en tydlig uppfattning att en högskoleutbildning leder till ett bra jobb. Men är det verkligen så? Och vad är det som styr ungas val och i vilken mån har föräldrar ett inflytande? Vända en AtlantångareVad krävs för att förändra synen på utbildning och hur unga väljer? Politiken har en roll här men även samhället syn på olika yrkesval spelar in. Programledare och producent:Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Mats Alvesson, organisationsforskare och professor, Lunds Universitet och University of BathUlrik Hoffman, vd och expert på samhällsfrågor och kompetensförsörjning, UngdomsbarometernHelge Steg, vd ArtaPlast Rickard Åberg, ansvarig för automationsavdelningen ArtaPlastMia Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning Svenskt Näringsliv Jeanette Pettersson, SYV Råsunda Centralskola Solna Zarah Kulhan och Idil Bircan, elever Råsunda Centralskola SolnaJohan Persson (L), ArbetsmarknadsministerJan Björklund (L), tidigare utbildningsministerekonomiekotextra@sverigesradio.se
Vilka paradigm styr vår tid? Sitter vi fast i ”lagar” om ständigt skärpt lagstiftning och offerhierarkier? Har vi ett förenklat synsätt på våra samhällsinstitutioner som ger en nedbrytande effekt på våra liv? Det är frågor som vi samtalar om veckans Hotspot. Gäst i programmet är Mats Alvesson organisationsforskare och professor i företagsekonomi.Se programmet på Youtube: https://www.youtube.com/@varldenidagplay Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17
Antalet personer som genomgår högre utbildning ökar allt mer, men blir vi smartare? Allt fler jobb inom företag och myndigheter innehas av personer som sysslar med tankearbete, men blir organisationerna smartare? Det är frågor som kommer upp i veckans Hotspot där vi samtalar om begreppet funktionell dumhet. Gäst i programmet är Mats Alvesson organisationsforskare och professor i företagsekonomi och författare till ”Dumhetsparadoxen”. Lästips: ”Dumhetsparadoxen – den funktionella dumhetens fördelar och fallgropar”, Mats Alvesson och André Spicer (Fri tanke), ”Dumhetsbekämpning – fungerande verksamhet och meningsfullt arbete”, Mats Alvesson och Stella Cizinsky (Fri tanke) och ”Tomhetens triumf – Om grandiositet, illusionsnummer och nollsummespel”, Mats Alvesson (Atlas) Se programmet på Youtube: https://www.youtube.com/@varldenidagplay Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: https://prova.varldenidag.se
People often don't speak up in meetings out of fear, a sense of futility, a lack of confidence, or because they just can't be bothered. But active participation and speaking up can significantly advance visibility and career prospects. So leaders and participants alike need to take responsibility for making meetings meaningful and encouraging open communication.Betina Szkudlarek is a professor in International Management at the University of Sydney Business School. Betina has conducted extensive research on why people often do not voice their opinions and what can be done to encourage people to speak up. In this episode, she shares findings from her research, and offers practical steps for both leaders and participants to ensure everyone's voice is heard… not just the loudest.Three reasons to listenUnderstand the common reasons why people often refrain from speaking up in meetings and how it impacts team dynamicsLearn strategies to encourage active participation and meaningful discussions in meetingsDiscover the importance of restructuring meeting formats to facilitate better engagement and contribution from all attendeesEpisode highlights[00:08:13] What Betina found in her research[00:12:09] Common reasons people don't speak up[00:15:34] Administrative bloat[00:17:52] Disengagement in meetings[00:22:16] Making space for introverts[00:25:53] What participants can do in meetings[00:29:55] How family dynamics play out in meetings[00:32:04] Make just one contribution[00:33:14] Betina's media recommendation[00:34:54] Takeaways from Dan and PiaLinksConnect with Betina via LinkedInDoing Silence: How Silence Is Produced in Meetings – Betina's researchThe Stupidity Paradox: The Power and Pitfalls of Functional Stupidity at Work, by Mats Alvesson and Andre SpicerHarnessing the power of silence – Episode 85, with Bastian OvergaardLeave us a voice note
Välkommen till Kommunicera Mera med Sophie Hedestad. I dagens avsnitt har äran att ha med oss Mats Alvesson, professor vid Lunds Universitet och forskare inom ledarskap. Han delar med sig av sina insikter från sin forskning om "funktionell dumhet" i organisationer, där anställda agerar enligt förväntningar utan att reflektera eller utöva kritik. Vi utforskar de utmaningar som präglar dagens arbetsklimat och diskuterar de potentiella fallgroparna. Mats ger oss en inblick i hur detta fenomen påverkar företagsdynamiken. Så, sätt dig tillrätta för en givande diskussion om ledarskap och fenomenet "funktionell dumhet". Det är dags att Kommunicera Mera!
Stella Cizinsky är chef i vården sedan nästan två decennier, och har stött på en hel dumheter genom åren. Nu har hon tillsammans med Mats Alvesson skrivit boken Dumhetbekämpning, och i detta avsnitt intervjuar vi henne om boken. Varför blir det så dumt så ofta, och vad kan vi göra för att motarbeta dumheterna? Som vanligt diskuterar vi också avsnittets bias; denna gång handlar det om "attribution bias". Per avslöjar dessutom svaret på zebran som vi publicerade på våra sociala medier den 4 januari. Tider: 1:48 Försnack 5:20 Intervjun med Stella 51:05 Reflektioner kring intervjun 58:01 Zebrafacit 1:05:10 Attribution bias 1:12:53 Avslutning Här kan du köpa Stellas och Mats bok: https://fritanke.se/bokhandel/bocker/dumhetsbekampning/ Länk till artikeln om biases: www.ajronline.org/doi/10.2214/AJR.17.18907 Avsnittet presenteras i samarbete med Teleconsult. Läs mer om vad de kan erbjuda dig som radiolog, eller dig som chef på en underbemannad röntgenavdelning, på www.teleconsult.net !
Överlista tidstjuvar, hitta ut ur rapporteringsträsket och lägg fokus på kärnverksamheten. Låter bra, eller hur? Så hur kan chefer se till att det blir verklighet? Chefakademins Cissi Elwin möter en stridbar professor som myntat begreppet funktionell dumhet och en produktionsdirektör i vården med uppdrag att jaga tidstjuvar för att korta vårdköerna. Tillsammans ringar de in problem och ser på möjliga lösningar för hur ledare kan jobba för smartare och bättre fungerande organisationer. Mer om gästerna: Mats Alvesson är organisations- och ledningsforskare och professor i företagsekonomi vid Lunds Universitet. Han har skrivit flera böcker om funktionell dumhet, nu senast Dumhetsbekämpning: Bättre organisationer och mer mening i arbetet. Caroline Hällsjö Sander är överläkare och produktionsdirektör på Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm. Hon har i uppdrag att effektivisera möten, rutiner och administration för att få bort sjukhusets köer. På Karolinska har 700 chefer listat de värsta tidstjuvarna i vården. Se samtalet som video här Cissi Elwin, Mats Alvesson och Caroline Hällsjö Sander pratar om hur ledare kan komma åt tidstjuvar och funktionell dumhet.
I veckans avsnitt får jag besök av forskaren och författaren som skapade rubriker i somras med sin debattartikel i Expressen, där han uttryckte stark kritik mot HR och kallade oss "makthungriga". I samtalet försöker jag förstå orsakerna bakom hans frustration och irritation. Vi utforskar även hans begrepp "dumhetsbekämpning" och diskuterar HR:s roll i våra organisationer samt mycket mer. Sätt dig bekvämt, plugga in hörlurarna och låt oss ta reda på vad som pågår i Mats Alvessons huvud. Avsnittet presenteras i samarbete med mässan Personal och Chef . Missa inte att agilaHRpodden finns på de sociala plattformarna och på FolkEtt.se I min Facebook-grupp fortsätter diskussionerna och frågeställningarna, gå gärna med. Tack snälla för att du lyssnar! Frida
Det moderna arbetslivet översvämmas av regler, strategier, styrdokument och värdegrunder. Byråkratier och staber bara växer och bombarderar dem som faktiskt gör jobbet med påbud och instruktioner. Alltför ofta möter styrningen inget motstånd. Man suckar och anpassar sig även om det inte gagnar dem som verksamheten är till för: patienter, elever, medborgare. Professor Mats Alvesson har i flera arbeten beskrivit hur denna ”funktionella dumhet” sprider sig. Men i den nya boken Dumhetsbekämpning beskriver han och medförfattaren Stella Cizinsky inte bara en destruktiv utveckling utan också hur en motoffensiv kan se ut. Det viktigaste budskapet? ”Tänk själv!” Mats Alvesson samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
I det moderna arbetslivet är många medvetna om att tydlig feedback, humor och spontanitet kan vara problematiskt. Konsekvenserna av att bryta mot normer kan stå en dyrt i dagens samhälle, skriver professor Mats Alvesson som är organisationsforskare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Äntligen! I avsnitt 23 diskuterar vi med Mats Alvesson om hur man ska göra för att inte fastna i den funktionella dumheten, och hur det kommer sig att stora organisationer ägnar så mycket tid och resurser åt kringverksamhet utan direkt koppling till kärnuppdraget. Mats är professor i företagsekonomi och organisationsforskare vid Lunds universitet. Han har skrivit många böcker på temat, t.ex. Värdet av värdegrunder, Extra allt, Tomhetens triumf och Dumhetsparadoxen. Många av hans resonemang har (tyvärr) bäring på sjukvården. Intervjun med Mats börjar cirka 12 minuter in i avsnittet. Vi kör också en pressutblick där vi diskuterar följande artiklar: https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2023/02/spotify-grundare-bakom-nytt-bolag-med-fokus-pa-preventiv-vard/ https://www.gp.se/debatt/slakta-all-meningsl%C3%B6s-verksamhet-p%C3%A5-sjukhusen-som-inte-%C3%A4r-v%C3%A5rd-1.89784416
Mats Alvesson är professor i företagsekonomi och har tillsammans med kollegor myntat begrepp som dumhetsparadoxen och funktionell dumhet. Mats har bland annat skrivit böcker om Skolinspektionen och styrningen av högskolan. Vad skulle Mats göra om han var utbildningsminister? Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per(a)kornhall.se eller ingela.netz(a)gmail.com. Läs mer om podden Kornhall & Netz och programledarna på Arena Idés webbsajt, https://arenaide.se/kornhall-netz/ Arena Idé är en progressiv, partipolitiskt obunden tankesmedja med fokus på arbetsmarknad, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. Vi är en ideell förening och finansieras av fackföreningsrörelsen. En del av Arenagruppen.
"Fixing Organisational Transformation: Functional Stupidity and the Perils of Leadership” - Leaders for Humanity with Mats Alvesson. Mats is researcher, writer, consultant and a critical thought leader focused on leadership and management. His research interests include critical theory, gender, power, management of professional service organizations, leadership, identity, organizational image and culture, symbolism, qualitative methods and philosophy of science. Recent books include Return to Meaning, Reflexive, The Stupidity Paradox, Managerial Lives and The Triumph of Emptiness. He is a Professor in Organisational Studies at Lund University School of Economics and Management, and Honorary professor at University of Queensland Business School, as well as visiting professor at Stockholm Business School. Co-hosted as always by: Antoinette Weibel and Otti Vogt The Leaders for Humanity series is part of the #goodorganisations project (for further info see https://goodorganisations.com) and intends to offer a critical dialogue with "wise" thought and action leaders, related to key questions in the domain of individual, organisational and societal transformation. Its main intent is to develop critical thinking and deeper reflection by bringing together multiple perspectives - across philosophy, psychology, sociology, management science, complexity - in an open and collaborative inquiry. During our interview we examine three critical questions: a) What is good? What is a good society? b) How can we craft good organisations? c) How can we as leaders or organisational citizens become good, and enable positive change? We publish an exclusive set of recommended materials to the followers of the series prior to each episode. Please visit the Good Organisations LinkedIn page and https://goodorganisations.com/leadersforhumanity for more details. In addition, we publish opinion pieces and further reflections on our Medium page at https://medium.com/@goodorganisations. You can also join the conversation on our Facebook group here: https://www.facebook.com/LeadersForHumanity/ #GoodOrganisations #LeadersforHumanity #UniteforGood #Leadership #Transformation #BusinessEthics #Philosophy #Business #PersonalDevelopment
Den 1 juni 2022 bjöd Lunds universitet in till samtal på Skissernas Museum om betydelsen av att kommunicera forskning i en tid när många konkurrerar om allmänhetens uppmärksamhet. Tillsammans med moderatorn Lars Mogensen samtalade inbjudna gäster om forskningskommunikation, vägar in och ut ur akademin, och kampen om kunskap. Del 2: Vägar in och ut ur akademin -- om att kommunicera och verka för forskning på olika plattformar Medverkande: David Larsson Heidenblad, Jenny Maria Nilsson, Mats Alvesson, Julia Ravanis, Johan Östling Se samtalen på YouTube: https://youtu.be/gcewDuEAhBA Redigering av Martin Degrell. Musik av HoliznaRAPS.
Mats Alvesson är företagsekonom och professor i organisationsteori och ledarskapsstudier vid Lunds universitet. I podden diskuterar han värdegrundsarbete i myndigheter, företag och organisationer.
Most of us are healthier, wealthier and better educated than ever before. We have greater access to knowledge and expertise than any previous generation. So, why do humans keep doing stupid things? And why is the world awash with conspiracy? Have we already passed “peak intelligence”? And if so, what can we do to ensure a smarter future?
Instead of dealing with real organizational and cultural issues, leaders can often engage the organization in exercises around values that are at best meaningless or at worst lead to distrust and disillusion. A leading voice behind this criticism in Sweden is Professor Mats Alvesson, known for coining the term "functional stupidity". In this confronting and thought-provoking episode, Mats discusses how we can avoid functional stupidity and what it really takes to operate according to a set of principles we don't want to compromise. Mats Alvesson is a management professor at Lund University, Sweden. He is interested in critical theory, qualitative research, and organizational studies. He has published numerous books, including The Stupidity Paradox (Profile, with A. Spicer), Managerial Lives (Cambridge University Press, with S. Sveningsson), Reflexive Leadership (Sage, with M. Blom & S. Sveningsson), and The Triumph of Emptiness (Oxford University Press). Mats' latest book, Return to Meaning (Oxford Univeristy Press, with Y. Gabriel & R. Paulsen) argues that we are currently witnessing not merely a decline in the quality of social science research, but the proliferation of meaningless research, of no value to society, and modest value to its authors - apart from securing employment and promotion.
Most of us are healthier, wealthier and better educated than ever before. We have greater access to knowledge and expertise than any previous generation. So, why do humans keep doing stupid things? And why is the world awash with conspiracy? Have we already past “peak intelligence”? And if so, what can we do to ensure a smarter future?
Är det viktigt för ett företag att ha en värdegrund? Nej, normalt sett inte. De flesta så kallade värderingar är fina ord som ingen skulle få för sig att argumentera emot. Vad är meningen med att stå för något som ingen är emot? Starka ledare har inte starka värderingar, de är flexibla. Lyssna, skratta och låt dig utmanas av professor Mats Alvesson, doktor i organisationsteori och forskare i funktionell dumhet vid Lunds Universitet.
Den 24 september 2020 anordnades en studentafton med Anna-Karin Wyndhamn och Mats Alvesson på temat jämställdhetsintegrering och akademisk frihet. Kvällen inleddes med ett samtal modererat av journalisten Victor Pandurescu och avslutades med frågestund från publiken. Anna-Karin Wyndhamn, aktuell med boken Genusdoktrinen, och Mats Alvesson diskuterar och kritiserar hur jämställdhetsintegreringen bedrivs vid svenska lärosäten och på vilket sätt det inskränker lärosätenas akademiska frihet. Med avstamp i aktuella händelser vid bland annat Lunds universitet menar de bland annat att jämställdhetsintegreringen skapar ett räddhågset klimat där sanningar inte ifrågasätts. Aftonen ägde rum på Grand Hotel i Lund. Tack till denna studentaftons sponsorer – Holmgrens chark och TL Sound.
Är det vissa personligheter som blir begravningsentreprenör, polis eller Key Account Manager? Eller har ens yrke inget som helst inflytande på vem man är som person? Per Naroskin undersöker hur våra yrken påverkar vår personlighet eller är det tvärtom, vi väljer yrke efter hur vi identifierar oss själva. Medverkande är Karin Helgesson, doktor i nordiska språk. Mats Alvesson som forskar på företags organisationer och ledning. Catrin Wideryd som är Casting Director.
I den här inspelningen från Bokmässan samtalar Lunds universitets moderator Isak Hammar med Mats Alvesson, professor i företagsekonomi, om hur regler, policies och människoförbättring ofta skapar mer problem än de löser. Lunds universitet var som vanligt på plats i Göteborg i slutet av september 2019. I vår monter bjöd vi på ett späckat program bestående av ett trettiotal samtal med forskare och författare knutna till universitetet.
Många stora förändringsinitiativ misslyckas. Ofta är det inte i strategirummet man kliver fel - utan man lyckas inte jobba med företagskulturen. Kultur kan beskrivas som summan av de beteenden som gör hela dagarna. Vid en större förändring kan kulturen hjälpa eller stjälpa. Vad man INTE ska göraNär begreppen blir för fluffiga och visionen för långt från vardagen kan vi prata om det som Mats Alvesson kallar hyperkultur i sin bok "Förändringsarbete i organisationer, om att utveckla företagskulturer" som han skrivit med Stefan Svenningson. De menar att kultur är svårfångat och komplext. I boken beskriver de ett verkligt fall som gick åt pipan på många sätt. Det här är några av misstagen man gjorde: Kulturen uppfattades som en hyperkultur, människor upplevde att det var något som ledningen hittat på och som inte hade så mycket med deras yrkesvardag att göra. Man misslyckades med att väcka intresse och engagemang hos medarbetarna. Det upplevdes som att ledningen pekade på organisationen och sa "ni ska förändras" snarare än att chefer och ledare talade om "oss". Man tog inte tillfället i akt att ställa frågor och starta dialog. Vad som egentligen skulle göras var otydligt. Ingen tog ansvar för processen (eller förstod riktigt vad de skulle göra). Kulturen sågs som ett färdigt paket som bara skulle levereras in i organisationen, för att sedan bockas av som "klart". De fyra F:en Basen i OBM (organizational behavior management) hjälper oss med sina fyra F: färdriktning, färdigheter, förutsättningar och förstärkningar. Lyft fram orsaken, lyft fram problemet, samla alla, inled dialog och hjälps åt! Platta ord hjälper inte Det finns ett antal värdeord som det ofta är svårt att invända emot. Vem kan till exempel säga att "nej jag vill inte jobba med respekt, jag vill köra över folk"? Men om det inte finns något att diskutera blir orden och begreppen meningslösa. Hitta rätt berättelser istället Vi kan behöva släppa de högtravande orden och istället prata om vad vi konkret ska göra. Vi kan berätta en historia som vi är stolt över. Riktiga och autentiska exempel från verkligheten där vi berättar om hur vi gjort det vi ska göra. Kultur pågår alltid. Den är komplex och dynamisk men vi kan förändra den. Vi poddade om en stark företagskultur i avsnitt 122 och i avsnitt 69 pratar vi om kultur och värderingar på väggen och i vardagen. Vi är stolta över ett nytt samarbete med Motivation.se som är Sveriges ledarskapssajt. Här finns ett enormt antal artiklar med ämnen som nära hänger ihop med våra poddavsnitt. Idag väljer vi att lyfta en artikel om just värderingar skriven av Fryshusets vd Johan Oljekvist. Vår partner Twitch Health har flera bra stöd för just beteendeförändringar för en bättre livsstil. På de allra flesta arbetsplatser behöver vi röra på oss mer. Vi vet från forskningen att när man gör det tänker vi bättre, återhämtar oss bättre och mår bättre. Twitch Health kan fixa gruppträning på ditt företag. De planerar, genomför och följer upp. Framför allt kommer en av deras sköna instruktörer ut till dig och kör ett pass för de medarbetare som vill. De har allt informationsmaterial du behöver för att kommunicera internt och till och med en app där man kan boka passet och tipsa kollegor. Läs mer om hjälp med gruppträning här.
Han är inte särskilt imponerad av det populära talet om policyer, vision och värdegrund. Man skulle ofta nå betydligt bättre resultat med mindre klåfingrighet. Organisationsforskaren Mats Alvesson är gäst i Fredagsintervjun. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Han är inte särskilt imponerad av det populära talet om policyer, vision och värdegrund. Man skulle ofta nå betydligt bättre resultat med mindre klåfingrighet. Organisationsforskaren Mats Alvesson är gäst i Fredagsintervjun.
Rutiner och regelverk som skapar nya problem. Dysfunktionella myndigheter med välpolerade värdegrunder. Dokumentation av verksamhet som har blivit viktigare än verksamheten själv. Tävlan om att vara den grupp som det är mest synd om. Utbildningskult som leder till sjunkande kunskapsnivåer. På fält efter fält ser organisationsforskaren Mats Alvesson hur en gång rimliga idéer drivs bortom det orimligas gräns och förvärrar bristerna som de skulle åtgärda. I stället för kvalitet och förnuft får vi struntprat, statusjakt och byråkratisering. I den nya boken Extra allt beskriver han läget och formulerar åtta lagar för fanatismens och de fagra frasernas tid. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.
Förnuft eller känsla: vad får oss att ta etiska hänsyn? Filosofiska rummet söker grunden till värdegrunden i veckans samtal. Vad grundar sig moralen på? Sedan Nietzsche proklamerade Guds död har det varit en öppen fråga varför vi ska bete oss anständigt mot varandra. Högtidliga deklarationer, som FN:s om de mänskliga rättigheterna, erbjuder en plattform. En annan är begreppet värdegrund som sedan 1990-talet stått på stark tillväxt här i Sverige. Från att ha varit en punkt i läroplanen är det numera något varenda organisation med självaktning håller sig med. Riskerar vi att göra rätt, men ändå förlora etikens innebörd ur sikte om vi följer värdegrunderna till punkt och pricka? I sin nya bok Tänka ont finner den tyska filosofen Bettina Stangneth moralens grund i vårt förnuft. Är det den klara källa vi kan återvända till när värdegrundspratet blir för fluffigt? Filosofiska rummet diskuterar moralens grund tillsammans med företagsekonomen Mats Alvesson, aktuell med den värdegrundskritiska boken Extra allt!, samt filosoferna Olle Risberg och Sara Packalén. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén
Dumhetsprofessorn är trött på all bullshit Är det inte så att det moderna arbetslivet präglas av höga prestationskrav? Frågan man veckans gäst i Kommunikationspodden uppger Mats Alvesson att han skulle svara Nja, knappast eller, mer bestämt: Nej, verkligen inte! En fungerande internetuppkoppling räcker inte för att ett land ska få kalla sig kunskapsintensivt. Det säger ledarskapsforskaren och professorn vid Lunds universitet Mats Alvesson som efter decennier av forskning gjort sig till en av de ledande namnen inom teorier om ledarskap och organisation. Nu är han aktuell med boken Extra Allt - när samhälls -och människoförbättrandet slår tillbaka Vi har mer lagstiftning och krav i dag och det medför att tiullsynsmyndighter och medier så ska allt se bra ut så att man inte får smäll på fingrarna, säger Mats Alvesson. I Kommunikationspodden ställer programledaren Max Landergård frågan om något som Mats Alvesson i sin senaste bok kallar “offerhierarkin”. I Extra Allt har du nedtecknat några lagar som är ett slags vidareutveckling eller kommentar till Parkinsons lagar. Du kallar de A-lagarna och i en av dessa skriver du om lagen om offerhierarkin. Att det i dag finns en ordning där du som har högst offerrang kan ställa högre krav på din omgivning, medan de som har låg offerrang behöver utsättas för stora övergrepp för att åtnjuta tolkningsföreträde i olika frågor. Du har till och med gjort en lista vilka som står högst och lägst i rang. De som hamnar högst i offerhierarkin är barn, ungdomar, indrandrare och minoritetsgrupper medan Sverigedemokrater, Överklass, chefer och Män hamnar längst ner. Hur tycker du att det borde se ut, om du hade makt att upplösa den här lagen och kunde modulera om ordningen? Hör Mats Alvessons svar i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!
**This week’s podcast guest Eaon Pritchard was a tough catch, seeing as he is based in Melbourne and all, but that didn’t stop us collaring him for a chat.** He’s a self-proclaimed ‘advertising douchebag’, but that does him a disservice, as Eaon has worked as an ad creative and planner for over 20 years, firstly in London and now over in Oz. He also lectures, consults, and writes regularly for WARC and other ad industry publications, while his spectacular and highly-praised book on advertising, ‘Where Did it All Go Wrong?’ caused R/GA’s Head of Strategy Rob Campbell to declare; “Eaon is funny and insightful. I hate him.” ///// **Eaon Pritchard:** Twitter: [@eaonp](https://twitter.com/eaonp) [Where Did It All Go Wrong](https://www.amazon.co.uk/gp/product/1544901054/) - Adventures At The Dunning Kruger Peak Of Advertising [The Stupidity Paradox: The Power and Pitfalls of Functional Stupidity at Work](https://www.amazon.com/Stupidity-Paradox-Power-Pitfalls-Functional/dp/1781255415) by Mats Alvesson [The Triumph of Emptiness: Consumption, Higher Education, and Work Organization](https://www.amazon.com/dp/0199660948) by Mats Alvesson [Business Bullshit](https://www.amazon.com/Business-Bullshit-Andr-C3-A9-Spicer-dp-1138911674/dp/1138911674/) by Andre Spicer [Intuition Pumps And Other Tools for Thinking](https://www.amazon.com/Intuition-Pumps-Other-Tools-Thinking/dp/0393082067/ref=sr_1_fkmrnull_1?crid=1NYB8CQC3RRH9&keywords=dennett+intuition+pumps&qid=1553815342&s=gateway&sprefix=dennett+intuition%2Cstripbooks-intl-ship%2C351&sr=8-1-fkmrnull) by Daniel C. Dennett [The Adapted Mind: Evolutionary Psychology and the Generation of Culture](https://www.amazon.com/dp/0195060237) by Jerome H. Barkow /////
Storslagna företagsvisioner, utförliga handlingsplaner och varumärkesfixering. En överdriven tilltro till organisationsteorier och management-trender kan förvandla företag och medarbetare till nyttiga idioter. Vi är mer upptagna av att göra “rätt” och följa byråkratins lagar än att lösa faktiska problem. Samtidigt skapar det sammanhållning och kortsiktiga resultat. Mats Alvesson, professor i företagsekonomi, kallar det “dumhetsparadoxen”. Hör honom i veckans podd om faran med tanklös konformitet.
I veckans program uppmärksammar vi en kvinna vars stil och sätt att skriva på har gjort henne legendarisk den amerikanska författaren Djuna Barnes. Klädd i en svart moderiktig cape och elegant hatt svepte Djuna Barnes fram i tidens bohemkretsar, i både New York och Paris. Där blev hon känd för sin självsäkra stil, och starka personlighet som kanske kan beskrivas som en dynamisk växelverkan mellan drastisk humor och djup misantropi. Djuna Barnes mest kända roman "Nattens skogar" från 1936 har kallats för "en av 1900-talets bästa böcker" och "ett av de mest egenartat fulländade verk som den moderna litteraturen frambragt". Men innan Djuna Barnes blev "världens mest berömda okända författare", som hon själv beskrev sig i slutet av sitt liv, var hon reporter och journalist. Och det var hon en hejare på. Hennes texter om populärkulturen på 1910-talet cirkus, vaudeville, boxning och biografer är fyllda med detaljer, dofter, ljud och citat som ger dem en nerv som får dem att spritta än idag. De flesta av hennes artiklar är påfallande levande, och mycket personligt hållna. I veckans program träffar vi bibliotekarien och litteraturvetaren Ingrid Svensson som är aktuell med boken "Ett magiskt rum", som handlar om Paris litterära salonger på 1920-talet. Vi pratar också om den nya yrkestiteln "mood-manager" med Christina Hammer från kompetensföretaget Hammer och Hanborg. Även Mats Alvesson, professor i företagsekonomi, säger sitt om det han kallar för "titelinflationen". Och så pratar vi med Jessika Gedin, progamledare för SVT:s litteraturprogram Babel, som ofta vänder sig till böckernas värld när hon väljer kläder. Veckans gäst är Jonas Thente, litteraturkritiker på Dagens Nyheter.
Mats Alvesson är ledarskaps- och organisationsforskaren som också blivit expert på dumhet – och ”funktionell dumhet” kan drabba mycket begåvade människor. "Man gör som alla andra, man följer alla instruktioner, alla befattningsbeskrivningar, hoppar på alla modevågor och liknande. Men man tänker inte efter själv." See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Mats Alvesson är ledarskaps- och organisationsforskaren som också blivit expert på dumhet – och ”funktionell dumhet” kan drabba mycket begåvade människor. "Man gör som alla andra, man följer alla instruktioner, alla befattningsbeskrivningar, hoppar på alla modevågor och liknande. Men man tänker inte efter själv." See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Har universiteten reducerats till betygsproducerande fabriker? Mats Alvesson hävdar att mycket av dagens samhällsforskning är meningslös. Här samtalar han med Ebba Lisberg Jensen och Tapio Salonen. En stor del av den forskning som produceras inom dagens samhällsvetenskaper är meningslöst nonsens. Åtminstone enligt tre samhällsforskare, Mats Alvesson, Yiannis Gabriel och Roland Paulsen, som skrivit en frän debattbok i ämnet: Return to Meaning. A Social Science with Something to Say. De presenterar argumentet att forskare har ett ansvar att etablera en mening med sin forskning, och bör kunna påvisa dess sociala värde bortom upphovspersonernas smala egenintresse. Företagsekonomen Mats Alvesson diskuterar sina påståenden med två andra samhällsforskare, humanekologen Ebba Lisberg Jensen och socionomen Tapio Salonen. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Programmet är en repris från 2017.
Join Ralph as he sits down with Professors Mats Alvesson (also guest on E28) and Bjorn Erik Mork during the OLKC 2017 Conference in Valladolid, Spain to discuss Mats's keynote speech (and book!) on organizational stupidity. As always is the case with episodes such as these, expect more than a few anecdotes, insightful comments, and interesting stories! Thank you OLKC organising committee and Mats and Bjorn for making this episode possible.
Join us for a brief summary of Episode 28, where we were joined by Mats Alvesson to discuss his JMS Classic "Organizations as Rhetoric". This is a synopsis of the conversation, covering a number of aspects related to epistemology, types and purpose of rhetoric, and adjacent concepts such as organizational memory and functional (as well as generic) stupidity.
What is it about research that makes it interesting? Or, rather, at which point does a study become interesting (or not)? The more common answer to these questions would most certainly place emphasis on the results and outcomes of a study - i.e. the research is interesting if the findings are interesting. In their 2013 book - Constructing Research Questions: Doing interesting research - Mats Alvesson and Jorgen Sandberg propose that the focal point of what contributes to something being interesting is found way before any results or implications - it is found in the assumptions that go into the design of the research. Join us as we sit down with Professor Jorgen Sandberg to talk about his book, interesting research and about how and why one might pursue it. This book is just as relevant for new researchers and research students as it is for more seasoned academics (albeit for different reasons). It highlights the importance of creativity and self-awareness when formulating research questions and gives the owner of the book practical tools for how to make their research more interesting!
Filosofiska rummet - Reklam. Hur tacklar vi all denna konsumtionsövertalning? Med Peter Gärdenfors, Malin Wikerberg, Mats Alvesson och Yvonne Eriksson.
Filosofiska rummet - Reklam. Hur tacklar vi all denna konsumtionsövertalning? Med Peter Gärdenfors, Malin Wikerberg, Mats Alvesson och Yvonne Eriksson.
Lördag 4 oktoberOm en allt viktigare svans som viftar på hunden. Så har den beskrivits krisen i finansieringssystemet som nu hotar sprida sig till produktion och jobb i industri- och tjänsteföretag världen över. Och att bankernas kris också blir hushållens verkar inte råda någon tvekan om. Men är det också kapitalismens kris? Om girighet som masskultur och om en förskjutning av makten i världen i krisens spår. Röster från Wall streets höjder och gatunivå. Samtal om orsaker och konsekvenser ur olika ideologiska perspektiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Två saker har dominerat den svenska medierapporteringen om den finansiella krisen; den om kampen om det amerikanska stödpaketets vara eller icke vara, och nu alltmer om hur det svenska finanssystemet drabbas och hur svenska plånböcker och pensioner kan skydda. Men dagens upplaga av Konflikt försöker istället ge några någon insikt i hur OLIKA man kan se på både förklaringar och lösningar på den ekonomiska krisen. Dessutom väcker vi frågan om vad det nu aktuella skeendet kan komma att betyda på lite längre sikt, både för välståndsutveckling och maktfördelning i världen. (LÄSTIPS: Inledningsvis refererar programledaren Mikael Olsson till en svensk bok för att försöka ge ett annorlunda perspektiv på den mentalitet som kan vara en del av förklaringen till den kreditkris som uppstått på både privat, institutionell och nationell nivå i USA. Den heter ”Tomhetens Triumf”, kom ut 2006, men har fått liten uppmärksamhet. Författaren är professorn i företagsekonomi i Lund, Mats Alvesson, som också doktorerat i psykologi.) Tre republikaner i veckan, kändisrepublikanen Ben Stein, vice-presidentkandidat Sarah Palin ur debatten igår natt, och presidentkandidaten John McCain gick i veckan till mycket kraftfulla angrepp mot finansmarknaden på Wall Street; korruption, skojeri och girighet blev vanliga tillmälen i ett USA där Wall street löper gatlopp. En betydande, röststark amerikansk opinion upprörs över det nu beslutade stödpaketet på dryga 700 miljarder dollar blir till syndagåva till räddningen av just de finansmän som tidigare skott sig på det som utlöste krisen; den omfattande handeln med osäkra krediter. Det är sannolikt för att blidka den opinionen som presidentkandidaterna och politiker ger luft åt en hård retorik. För siffror som tex investmentbanken Lehman Brothers upprör; 4200 miljarder kronor i efterlämnade skulder samtidigt som Lehman Brothers ledning och personal kvitterar ut 24 miljarder i bonus. I veckan fick de amerikanska politikernas hårda retorik också en svensk motsvarighet när finansminister Anders Borg sa att girigheten blivit ett problem. Men kan krisen i det amerikanska finansieringssystemet skyllas på enskildas girighet? På ett seminarium i Stockholm i veckan anordnat av vänsterorienterade tankesmedjan Agora var de inbjudna föreläsarna överens om att talet om girighet är ett sätt att undvika att tala om de verkliga problemen. Roland Spånt, tidigare avgången chefsekonom på TCO, som nu kallats in igen pga krisen talade om underliggande orsaker som en förhärskande nyliberal ideologi som lett att nödvändiga regleringar inte införts eller inte tillämpats. Johan Norberg, författare, idédebattör och forskare vid marknadsliberala Cato Institute i USA och Örjan Appelqvist, docent i ekonomisk historia vid Stockholms universitet, dessutom en av grundarna till Attacrörelsen i Sverige samtalar kring frågor som: Är det klåfingriga politikers fel – en kris för regleringsivrare? Eller är det en alltför lössläppt marknads kris? Hur ska kapitalismens återkommande kriser kunna mildras? Och vad sker med USA:s dominerande ställning i världen när ”världspolisen” nu vacklar under tyngden av enorma underskott i både budget och handelsballans? Frilansjournalisten Katarina Andersson träffade Joe Nocera, som är en av New York Times mest tongivande ekonomijournalister. Han och hans kollegor har jobbat i princip dygnet rumt de senaste veckorna. Han säger att Wall Street präglas av panik. Och där, på Wall Street, har en ny turism dykt upp, domedagsturister, som letar efter tecken på vart krisen är på väg. Början till krisen är de generösa subprime-lånen som beviljades till personer med låg kreditvärdighet som egentligen inte hade råd att ta sig in på bostadsmarknaden. Men den traditionella relationen mellan låntagarna och bankerna gick förlorad. En andrahandsmarknad skapdes där bankerna sålde iväg högrikslånen tillsammans med andra säkare papper. De som köpt paketet krävde inte alltid en innehållsdeklaration utan nöjde sig med en kvalitetsstämpel i form av en officiell rating från någon av de stora kreditvärderingsinstituten. Folk på Wall Street köpte lån från folk på Main Steet, alltså vanligt folk. Och till en början gjorde Wall Street enroma vinste. Toppchefer på Wallstreet tjänade upp emot 500 miljoner kronor om året och de bonusar som betaldes ut var enormt generösa. I snitt fick personalen på de fem största investmentbankerna på Wall Street ut 1,4 miljoner kronor var i bonus och högste chefen för Lehman Brothers fick över 200 miljoner i ersättning förra året, då krisen redan var ett faktum. Dagens kris är inte den första. Men finns det något att lära av historien? På 1630-talet uppstod den första spekulationsbubblan. Då var det tuplanlökar som det handlades med. Sedan dess har historien kantas av ständigt nya, kriser, karscher och bubblor. Den mest kända är börskrachen på Wall Street 1929 som ledde till 30-talets depression. Kriserna har genom historien följts upp av regleringar för att förhindra att finanskriserna ska skapa allt för stora skador på industri och sysselsättning. Samtidigt har finansmarkanden varit oerhört uppfinningrikt och hela tiden hittat nya vägar för att kunna tjäna snabba pengar och där möjligheten till insyn har försvårats. Årtionden av regleringar av finansmarknaden har också följts av en ideoligisk debatt vars motpoler är fler regleringar eller fria tyglar. Kritikerna av dagens system menar att man privatiserar vinster och socialiserar försluster. Konflikts Marie Liljedahl har med hjälp av Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet grovt tecknat finanskriserna historia och dess konsekvenser.Örjan Appelqvists litteraturtips:John Eatwell, L Taylor (2000): Global Finance at Risk London: Polity Press.Stiglitz, J.(2007): Making Globalization Work. The Next Steps towards Social Justice Chossudovsky, Michel (2005): Globalzation of Poverty. The New World Order Schinasi, Garry, J (2007) Safeguarding Financial StabilityEngdahl, William (2008): The Seeds of DestructionErgon, Jens (2001): En annan värld är möjlig Stockholm: ManifestJohan Nobergs litteraturtips:Milton Friedman & Anna Schwartz: A Monetary History of the United StatesGeorge Reisman: Capitalism – A Treatise on EconomicsMurray Rothbard: America's Great DepressionMattias Svensson (1999) : Krisen är redan på väg Smedjan.com Stefan Karlsson: Rapport Ludwig von Mises och den svenska konjunkturen Timbro Programledare: Mikael OlssonProducent: Marie Liljedahl