Podcasts about ifau

Vad krävs för att politiska beslut ska kunna grundas på bästa tillgängliga evidens? Kan och bör politik vara evidensbaserad? Och vad kan Sverige lära från andra länder om metoder för att sätta evidens i centrum av beslutsfattande?   Medverkande Jesper Ahlgren, statssekreterare med ansvar för budgetfrågor hos finansminister Elisabeth Svantesson, reflekterar över lärdomar från Storbritannien samt om och i så fall hur principerna kan tillämpas i den svenska politiska miljön. Tommy Andersson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet och internationellt ledande forskare inom algoritmiskt beslutsfattande. Mycket av hans forskning har bedrivits i nära dialog med beslutsfattare, vilket bland annat har resulterat i mer effektiva skolval och Skandinaviens första algoritmbaserade organbytesprogram. Anders Forslund, professor emeritus vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), delar med sig av sina erfarenheter av vad policyvärlden och forskningen kan lära av varandra. Catherine Hutchinson, direktör vid Storbritanniens departement för arbete och pensioner, har lång erfarenhet inom policyutvärdering. Hon delar med sig av insikter om hur man skapar en stark kultur av evidensbaserat beslutsfattande.  Miriam Light, utvärderingsledare vid The Evaluation Task Force (ETF) med uppdrag att utvärdera statliga program för att vägleda den brittiska regeringens beslut om programmens utveckling. Hon beskriver ETF:s arbetssätt och lärdomar från deras What Works-nätverk. Helena Lindberg, med lång erfarenhet som generaldirektör och riksrevisor, bidrar med sina insikter om granskning av statens resursanvändning. Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som forskar om granskning och styrning av den offentliga verksamheten. 

Traditionsenligt(?) går vi in i sommaren med att blicka framåt! Vad har Sverige för BNP-tillväxt nästa år? Vilka bubblor spricker? Vad har Sverige för arbetslöshet? Vem kommer vi vara arga på? Plus: Vem hade mest rätt och mest fel förra året? Medverkande: Benjamin Dousa, VD, Företagarna Elinor Odeberg, chefsekomom, Arena idé Sven-Olof Daunfeldt, chefsekonom, Svenskt näringsliv John Eliasson, samordningsansvarig KPI, SCB Alexander Norén, ekonomikommentator, SvT Lovisa Broström, Göteborgs universitet Jonas Ollavi, fondförvaltare, Alpcot Erik Glans, inflationsexpert, konjunkturinstitutet Lisa Laun, docent i Nationalekonomi, IFAU.

Nu ska det bli enklare för nyanlända och långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden. Den nya anställningsformen som arbetsmarknadens parter tecknat kollektivavtal för kallas etableringsjobb. Under anställningen får arbetstagaren en kombination av lön från arbetsgivaren och ersättning från staten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Anders Forslund, professor emeritus vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU och Anders Jelmin, ekonomireporter

Nu ska det bli enklare för nyanlända och långtidsarbetslösa att komma in på arbetsmarknaden. Den nya anställningsformen som arbetsmarknadens parter tecknat kollektivavtal för kallas etableringsjobb. Under anställningen får arbetstagaren en kombination av lön från arbetsgivaren och ersättning från staten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Anders Forslund, professor emeritus vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU och Anders Jelmin, ekonomireporter

Hur påverkas incitamenten till arbete av socialförsäkringens utformning? Och vilken betydelse har välfärdssystemen för att utjämna inkomster mellan grupper och över tid? Om det forskar Lisa Laun, docent i nationalekonomi vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), ledamot i Finanspolitiska rådet och finalist till SNS-priset 2023.

Vi avslutar vårsäsongen med att blicka in i framtiden! Vad kommer hända det kommande året? Åtta experter av olika slag gnuggar spåkulorna och ger oss svaren redan nu. Kommer inflationen att stiga? Kommer AI ta våra jobb redan i år? Får vi en helt ny penningpolitik? Medverkande: Adam Altmejd, forskare vid SU och Handelshögskolan i Stockholm, Erik Glans, inflationsexpert på Konjunkturinstitutet, Jacob Bursell, verkställande direktör på Monopol media, Lovisa Broström, lektor vid Göteborgs universitet Benjamin Dousa, verkställande direktör på Timbro, John Eliasson, samordningsansvarig för KPI på SCB, Max Jerneck, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och tillträdande utredare på Katalys, Lisa Laun, forskare vid IFAU och vice ordförande i Finanspolitiska rådet.

I Storbritannien och USA leder skyhöga avgifter för att ha barn i förskolan till att mammor lämnar arbetslivet. Att lämna sina barn till förskolan är en självklarhet för oss i Sverige. En klar majoritet av alla barn har förskoleplats från 1-2-års åldern och fram till skolstart. Men så där ser det inte ut på alla håll och skillnaderna är stora både inom Europa och jämfört med ett land som USA som vi annars har mycket gemensamt med.Många har inte råd att sätta sina barn i förskolaStorbritannien är ett de länder i världen som har högst förskoleavgifter. För att ha ett barn i förskolan kan en familj i London betala runt 19 000 kronor. I Sverige är maxbeloppet för att ha ett barn i förskolan cirka 1 500 kr. Londonkorrespondent Stephanie Zakrisson berättar om mammor som slutar jobba för att stannar hemma med sina barn istället på grund av de höga förskoleavgifterna. Men en förändring är på gång i landet med skyhöga avgifter för barnomsorgen.EU - vartannat barn ska gå i förskolaInom EU har man satt upp mål för att få medlemsländerna att erbjuda fler barn förskoleplats – år 2030 ska minst 45% av alla barn under tre ha barnomsorg är det tänkt. Idag ser det väldigt ojämnt ut mellan länderna inom EU, i vissa länder är det svårt för familjer att ha råd med barnomsorg vilket leder till att mammor i stor utsträckning lämnar arbetslivet och har svårt att komma tillbaka när barnen blivit större. Hör vår Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden om hur barnomsorgen är en viktig fråga för jämställdheten i Europa.Naturligt att vara hemmafru i USAI USA däremot är barnomsorg inte en brännande fråga. I många familjer är det naturliga att mammor blir hemmafruar när det första barnet kommer. För de som inte har möjlighet, eller ekonomi att sluta jobba, så innebär det istället att man lämnar sina spädbarn på förskolan. Hör Washingtonkorrespondent Cecilia Khavar berätta hur den korta föräldraledigheten leder till att nyfödda barn spenderar hela dagarna på förskolan.Enligt nationalekonom Erica Lindahl på IFAU, Institutet för arbetsmaknads- och utbildningspolitisk utvärdering, så är det gynnsamt för länders ekonomi att mammor kommer tillbaka till arbetslivet efter att ha fött barn. Enligt hennes forskning är det ofta politisk ideologi som gör att höga avgifter för barnomsorg inte ses över. Sverige ses som ett föregångsland när det handlar om barnomsorg.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Catarina Spåre GustafssonTekniker: Joachim Persson

Sveriges främsta skatteforskare, experter och beslutsfattare samlas för en tvådagarskonferens som avslutar SNS treåriga forskningsprojekt Skatter i en globaliserad värld. Samtalen kommer att belysa det svenska skattesystemet och hur Sverige påverkas av de förändringar som diskuteras inom EU och OECD. Medverkande Spencer Bastani, docent i nationalekonomi verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) och knuten till Uppsala Center for Fiscal Studies, Uppsala universitet, samt Institutet för Näringslivsforskning Pernilla Rendahl, professor i skatterätt vid Göteborgs universitet Anna Sandberg Nilsson, skatteexpert mervärdesskatt, Svenskt Näringsliv

Ulrika Vikman, forskare på IFAU samtalar med Susanne Zander, tf kanslichef på Dua om en utvärdering man gjort av ett jobbspår i Göteborg som riktats specifikt mot nyanlända lågutbildade flyktingar. Utvärderingen visar att betydligt fler fick jobb när de gått ett jobbspår.

Arbetsmarknaden förbättras, fler får jobb och arbetslösheten sjunker. Men de som har varit utan jobb länge är fler än någonsin och det är problem att matcha de lediga jobben med de arbetssökande. Röster och medverkande i programmet:Maria Landeborn, senior strateg Danske bank Torbjörn Hållö, tf chefsekonom LO Jonas Frycklund, tf chefsekonom Svenskt Näringsliv Sandra Offesson, analytiker Arbetsförmedlingen Lars Calmfors, professor i nationalekonomi och forskare på IFN, Instututet för näringslivsforskning Anders Forslund, professor i nationalekonomi och arbetsmarknadsforskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärderingTekniker: Jacob Gustavsson

Hur kan integrationen av nyanlända förbättras i Sverige? Det har varit huvudfrågan i SNS treåriga forskningsprojekt Lärdomar om integration som nu avslutas. Medverkande Nina Drange, forskare vid The Ragnar Frisch Centre for Economic Research och Statistisk Sentralbyrå Norge. Författare till rapporten Promoting integration through child care: Lessons from Norway Hans Grönqvist, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och även verksam vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). Medförfattare till rapporten Studiegapet mellan inrikes och utrikes födda elever Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet och affilierad till Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Medförfattare till rapporten Enkla jobb och kunskaper i svenska – nycklar till integration? Johann Knigge, nationell chef för Svenska Röda Korset Roger Mörtvik (S), statssekreterare hos arbetsmarknadsminister Eva Nordmark Annika Sundén, analysdirektör på Arbetsförmedlingen och medlem i forskningsprojektets referensgrupp Samtalet leds av Gabriella Chirico Willstedt, forskningsledare på SNS.

Förändringar av skattesystemet står högt på den ekonomisk-politiska dagordningen. Men fokus är främst på kapital- och arbetsinkomstbeskattningen, medan konsumtionsbeskattningen hamnat mer i skymundan. I en ny SNS-rapport analyserar skatteforskaren Spencer Bastani hur konsumtion bör beskattas och presenterar förslag till förändringar i skattesystemet. Medverkande Spencer Bastani, docent i nationalekonomi verksam vid IFAU och knuten till Uppsala Center for Fiscal Studies, Uppsala universitet, samt Institutet för Näringslivsforskning Ulrika Hansson, skattejurist, Fastighetsägarna Kjell Jansson (M), ledamot i riksdagens skatteutskott Anders Österberg (S), suppleant i riksdagens skatteutskott Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.

Under coronakrisen har a-kassan gjorts mer generös, men vad händer sedan? Ska inkomsten avgöra hur länge man kan få a-kassa och ska försäkringen tas över från staten av fack och arbetsgivare? Programledare: Anders Jelmin Medverkande och röster i programmet: Maria Hemström Hemmingsson, generaldirektör IFAU, statens a-kasseutredare Anders Ferbe, tidigare ordförande IF Metall, parternas a-kasseutredare Pär Ivarsson, chef Ekonomiekot Susanna Gideonsson, ordförande LO Magdalena Andersson, finansminister Tekniker: Matilda Eriksson ekonomiekotextra@sverigesradio.se 

Efter höstens politiska debatt om gängkriminalitet; klarar Polisen av att stävja den allt grövre kriminaliteten? Och har Polisen de verktyg de behöver? Rikspolischefen Anders Thornberg är veckans gäst i Ekots lördagsintervju. Kommentar: Simon Andrén, Ekots rättsreporter. Fördjupning om Lagen om valfrihetssystem, LOV, med Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson (KD), Anders Forslund, arbetsmarknadsforskare på IFAU och Martin Kruse, inköpschef på Arbetsförmedlingen. Programledare: Monica Saarinen Tekniker: Victor Ubeira Producent: Maja Lagercrantz

Vad blir det av stödet till arbetslösa efter Arbetsförmedlingens massiva neddragningar, kombinerat med ökad privatisering? 27 procent av de inskrivna hos Arbetsförmedlingen har en kod för funktionsnedsättning. Varför är det så svårt för den här gruppen att få jobb och varför talar vi så lite om det? I det här avsnittet samtalar professor Anders Forslund, IFAU, Peter Andersson från Lika Unika och Malin Ekman Aldén, Myndigheten för delaktighet. Programleder gör Elsa Persson.

Efter uppgörelsen mellan regeringen och (C) och (L) ska svensk arbetsmarknadspolitik styras om i flera viktiga delar. Bland annat ska Arbetsförmedlingen konkurrensutsättas, och arbetsrätten göras om. Samtidigt verkar också Socialdemokraterna ha övergivit sitt mål om lägst arbetslöshet i EU 2020. Ministern är dock densamma som före valet. Hur ska hon sy ihop den nya politiken? Och vad blir kvar den gamla? Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) i Ekots Lördagsintervju. Analys: Anders Forslund, professor på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärderingen. Sedan om den nya regeringens utmaningar - hur brukar det gå med partier som ingår den här sortens samarbeten och hur ska de hinna? Med statsvetarna Elin Naurin, docent och Carl Dahlström, professor, båda vid Göteborgs Universitet.   Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder

Vi söker bakgrunden till dagens kritiserade betygssystem. På 1990-talet gör skolans kommunalisering och det fria skolvalet att det gamla relativa betygssystemet med skalan 1-5 behöver göras om. Ett målrelaterat betygssystem får vi 1994. Då omfattar skalan betygen godkänd, väl godkänd och mycket väl godkänd och på gymnasiet också även icke godkänd. Samtidigt införs det fria skolvalet och skolan öppnas för fler aktörer.  I programmet hör vi Magnus Hultén, biträdande professor i naturvetenskapens didaktik, Linköpings universitet, Christian Lundahl, professor i pedagogik, Örebro universitet, Ninni Wahlström, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, Helena Holmlund, docent i nationalekonomi IFAU, Ulf P Lundgren, senior professor pedagogik Uppsala universitet och Per Måhl, betygsexpert. Hör också del 1 och 3. Lotta Nylander vet@sverigesradio.se

Hur kan det kritiserade betygssystemet göras bättre? Används för mycket datorer i skolan? Ska vi ha mer katederundervisning? Vi diskuterar skolan med två politiker och två forskare. Vetenskapsradions veckomagasin utgörs denna vecka helt av en diskussion om skolfrågor med gymnasieminister Anna Ekström (S) och liberalernas talesperson i utbildningspolitiska frågor Christer Nylander. Med i studion finns också Anna Sjögren, nationalekonom vid Uppsala Universitet och IFAU, och pedagogikforskaren Sverker Lindblad vid Göteborgs Universitet. Vi tar veckans tre Vetandets värld-program om skolan som utgångspunkt. Måndagens program handlade om digitaliseringen, tisdagens om katederundervisning kontra eget arbete och onsdagens om betygssystemet och alternativ till det. Ulrika Björkstén ulrika.bjorksten@sverigesradio.se Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Hur ålder påverkar abretsgivare när de väljer bort abretssökande redovisas i en ny IFAU-rapport. Den diskuterar vi i podd-avsnitt nummer 22. Bakom podden står Age Management i Sverige AB - AMSAB®,  www.agemanagement.se AMSAB® - Lär ledare långsiktigt ledarskap

Vad innebär arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet? Det berättar vi om i podd nummer 21. På grund av tenkiska problem föll slutet bort. Podd nummer 22 kommer att handla om en IFAU-rapport om ålderns betydelse vid jobbansökning och rekrytering. Bakom podden står Age Management i Sverige AB - AMSAB®,  www.agemanagement.se AMSAB® - Lär ledare långsiktigt ledarskap  

När den rödgröna regeringen tillträdde för två år sen sa statsministern att ambitionen var att reformera Arbetsförmedlingen i grunden. Hur har det gått med förnyelsearbetet? Arbetsförmedlingens generaldirektör Mikael Sjöberg har varit chef för myndigheten i snart tre år.Hittills har både arbetssökande och företag givit myndigheten mycket lågt betyg. Vad beror det på och vilken roll spelar arbetsförmedlingen idag?   Sedan om likvärdigheten i skolan. Den senaste PISA-undersökningen visade visserligen på förbättrade resultat, men likvärdigheten har blivit sämre. Vad har politiken gjort och vad görs för att alla barn ska ha samma förutsättningar till en bra skolgång? Hör statsvetaren Maria Jarl och de två före detta skolministrarna Ibrahim Baylan (S) och Jan Björklund (L). Och vad är likvärdighet? Det svarar Björn Öckert på, forskare vid IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Programledare: Monica Saarinen.

Vår placering i syskonskaran påverkar vår personlighet och våra yrkesval, porträttmålningar kan ses som äldre tiders motsvarighet till selfies, och en dos negativt tänkande kan vara positivt. Storasyskon uppvisar en bättre social förmåga och har större chans att bli chefer än småsyskon. Det säger Björn Öckert som är forskare på IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, och professor vid Uppsala universitet. Tillsammans med kollegorna Erik Grönqvist och Sandra E Black vid University of Texas har han nyligen publicerat en rapport om hur vår placering i syskonskaran påverkar vår personlighet och våra yrkesval.Idag möter vi ju ständigt bilder av kända människor och inte minst selfiebilderna har gett porträtten en slags digital renässans - vi verkar helt enkelt ha en tidlös fascination för att betrakta andra människors ansikten. Det säger konstvetaren Charlotta Krispinsson som nyligen disputerade vid Stockholms universitet på en avhandling om historiska porträtt från början av 1500-talet till mitten av 1800-talet. I början av 1900-talet återupptäckte man det här i princip bortglömda kulturarvet och för att kartlägga och dokumentera den stora mängden porträtt som fanns spridda över Sverige skapade man Svenska porträttarkivet, som till slut kom att omfatta runt 100 000 porträtt och som hade tydliga rasbiologiska syften.Dessutom handlar det om vikten av en dos pessimism i tillvaron. Vi hör Ida Hallgren, psykolog och doktorand i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, som håller kurser i negativt tänkande.Programledare är Urban Björstadius.

Arbetslösheten bland unga har ökat de senaste tio åren. 23 procent av15-24 åringar i Sverige är arbetslösa enligt officiell statistik. Frågan är om detta är den verkliga sanningen. Bakom siffrorna döljs ett antal fallgropar. Ekonomiekot Lördag reder ut begreppen och siffrorna. Medverkar gör Clas Olsson, utredningschef på Arbetsförmedlingen och Anders Forslund, professor vid IFAU. universitet.