Podcast appearances and mentions of jenny damberg

Överallt pratas det om att vi ska äta mer baljväxter det är bra för vår hälsa, vår plånbok och för klimatet. Men hur bär man sig åt för att få in ärtor och bönor i vardagskosten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Där har jag ett jätteeffektivt knep, säger journalisten Jenny Damberg som skrivit böckerna Bönor ärtor linser” och ”Ärtor, bönor & linser”.– Då ska man göra såhär: Man tar en större mängd bönor än vad man tänkt äta nästa dag och så blötlägger man dem över natten, sen kokar man bönorna nästa morgon när man äter frukost och låter de stå över dagen, så är de klara till middagen! Resten av bönorna kan man ställa in i kylen där de håller i en vecka, säger hon. Allt detta för att bönorna ska vara tillgängliga, då kan man slänga i dem i lite vad som helst; en sallad, en gryta eller ugnsrosta. Men även om fördelarna med baljväxterna är många är det inte alla som kan njuta av dem – för ju mer vi äter dem, desto fler blir allergiska.– Det kommer många fler patienter till mig nu än för 20 år sedan, säger barnallergologen Caroline Nilsson.Medverkar gör Jenny Damberg, journalist som skrivit två böcker om baljväxter, Caroline Nilsson, barnallergiläkare vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset samt forskare vid Karolinska institutet, Pernilla Tidåker, universitetslektor vid Sveriges Lantbruksuniversitet och Linda Bakkman, näringsfysiolog. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent Alice Lööf

Efter nio år skrev Jenny Damberg sin andra bok om baljväxter. Eftersom ingen annan gjorde det. Om allt som hänt med svenska baljväxter. Och allt kul och spännande som man kan göra med dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2015 gjorde journalisten och författaren Jenny Damberg en bok som hette Bönor, ärtor, linser.Nu har hon gjort en ny bok som heter Ärtor, bönor och linser. Det har hänt mer med baljväxter i Sverige än de snarlika titlarna antyder.- Det odlas mycket fler sorter i Sverige idag, säger Jenny.Gamla kultursorter som gråärt, soldatböna, Vreta gulärt finns nu i butikerna. Det odlas också linser i Sverige idag, som belugalins, Gotlandslins och grön lins.Baljväxter beskrivs ofta som nyttiga, klimatvänliga och lite tråkiga.- Men det är också en underbar mångsidig råvara som man kan använda på hur många sätt som helst, säger Jenny.Har man ätit dåliga versioner av nåt så kan man få för sig att man inte gillar det, menar Jenny.Hon ger tips på hur man hittar de bästa färdigkokta bönorna.Hur man blötlägger och kokar bönor själv utan att det känns omständligt.Och så tipsar hon om annorlunda tillagning. Rostade bönor som snacks. Kokade med mycket olivolja. Och som ersättare för grädde i en krämig soppa.

Jenny Damberg fyller skafferiet med konserver. För att inte behöva handla så ofta. Och för att det är praktiska genvägar i matlagningen. Till och med burkchampinjoner och fruktcocktail. Tidigare bodde Jenny i centrala Stockholm. Allt fanns runt knuten och hon behövde inte planera handlandet. Sen flyttade familjen ut på landet, till Roslagen, en och en halv timme från Stockholm. Nu handlar hon inte lika ofta. - Så återupptäckte jag konserverna, säger Jenny. Smaker på burk och tetra. Erfarenheterna i konservlandet har Jenny samlat i sin nya kokbok Den nya skåpmaten.  Där hon delar med sig av recept och tips, och även berättar lite om konservernas historia. Vi besöker Jenny Damberg och snokar i hennes skafferi. Vad köper hon för nåt? Och vad använder hon det till? - Det finns massor med smaker på burk. Smaksättare som kan få enkla råvaror att bli spännande. - Tänk också på att inte bara värma burkarna. Det händer mycket när man tillagar lite mer. Stek burkmajsen i smör till exempel. Jenny tycker att burkmajsen är godare än den djupfrysta. Och hon tycker att burkchampinjoner är goda på pizza. Godare än färska.

För ett och ett halvt år sedan skickade MSB ut broschyren Om krisen eller kriget kommer där vi bland annat uppmanades att ha konserver hemma. Men hur kan konserverna bli smakliga måltider? I dag är Thomas och Louise tillbaka i etern igen, men Thomas är med på distans eftersom han testade positivt för Covid-19 i förra veckan. Han har inga sjukdomssymptom och är därför arbetsför. Duon har medverkat från olika platser förut, men nytt idag är att de kommer att kunna se varandra på en skärm. Kommer tekniken att upphäva det geografiska avståndet? För drygt ett och ett halvt år sen skickade MSB ut broschyren Om kriget eller krisen kommer vi uppmanades bland annat att ha ett förråd konserver hemma. Men frågan är hur man lagar något gott av konserverna? Kommer de få en renässans framöver? Vi gästas av Andreas Håkansson, forskare i livsmedelsteknik vid Lunds universitet och Jenny Damberg, journalist och författare till boken "Den nya skåpmaten". Ett nytt år har just börjat och lite senare i år närmare bestämt i juni kommer Kinas kommunistparti att fira sitt hundraårsjubileum. Hur har partiets förändrats ideologiskt sen Mao Zedongs dagar? Och hur mår partiet egentligen? Det ska vi prata om tillsammans med Sveriges Radios Utrikeskommentator Hanna Sahlberg. Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Maria Bertell Research: Julius Bäckman nordegrenepstein@sverigesradio.se

Rut-avdragen utökas med bland annat avdrag för tvätt. Stödpaket för miljarder klubbas igenom vi tar reda på var alla pengar kommer ifrån. Jenny Damberg ger oss trerätters på burkmat. Eric Gadd bildar band med frun Cornelia Sojdelius. Dagens gäst är Anders Wallensten.

I Den nya skåpmaten lagar Jenny Damberg mat där burkar, tetror och andra konserver har huvudrollen. Med ett välfyllt skåp är middagen aldrig långt borta – och i pandemitider känns det förstås bättre än någonsin att inte ränna till affären … Continue reading →

Journalisten och författaren Jenny Damberg berättar för David, Katherine och Kodjo om fettets status bland nationalistiska kretsar, surhaj som smakar kiss och det stora fettberget som hittades i London 2017.

Vi börjar morgonen med träning! Balettläraren Brendan Collins hjälper Kodjo att gå ner i split för klimatet, Jenny Damberg berättar surhajar som smakar urin och Richard Henriksson från Radiosporten går igenom årets Super bowl. Dessutom ringer Kodjo, Katherine och David upp Kodjos mamma Grace och ber henne recensera Melodifestivalens första deltävling.

Under större delen av 1900-talet var staten restaurangägare. Med striptease, finkrogar, pubar, hamburgerkedja, licensen till Pizza Hut och en massa hotell. Vi berättar om vägen dit. - Jag är född 1981. När jag var barn så fanns hamburgerkedjan Clock, som jag i efterhand har förstått var statlig. Jenny Damberg är journalist och författare. I boken Nu äter vi! (från 2014) skriver hon bl a om staten som krogägare. Hon mötte själv denna historia i Eva Hasselgrens doktorsavhandling Två vita och en brun, La Paloma och notan - en studie av svensk alkoholpolitik och statliga restaurangföretag, cirka 1920-1974 (Handelshögskolan, Göteborgs universitet, 2010). - Det var häpnadsväckande läsning! Stämde verkligen detta? Hade staten striptease? Under andra halvan av 1800-talet försökte staten och organisationer stävja brännvinsdrickandet i landet. I början av 1900-talet kom staten att bli krögare. Snart hade man en tredjedel av alla krogar i Sverige. - De krogarna hade aldrig klarat sig i dagens konkurrens, säger kocken Leif Mannerström, som i sin ungdom jobbade på flera statliga restauranger. Han berättar hur det var att jobba på krogarna. Staten hade också hotell över hela landet, många stadshotell, men också Hotell Reisen och Amaranten i Stockholm, och storhotellen Gothia och Europa i Göteborg. På 50-talet drev man bierstuben och pubar. På 60-talet pizzerior och diskotek med go-go-dansöser. På 70-talet tog man upp konkurrensen med McDonalds med en egen hamburgerkedja, Clock. Senare fick man licensen på Pizza Hut i Sverige. - Det är samtidshistoria, säger Jenny Damberg. Det upphörde först på 1990-talet, företaget SARA-bolagen, Sveriges allmänna restaurangaktiebolag.

Kristofer Franzén, dataforskaren som blev charkuterist och grisuppfödare, bjuder på flott - grisfett. Istersmör på bröd. Och lardo på handen - innan det hamnar i munnen... Andra programmet av två om fett. Meny besöker Kristofer på hans gård utanför Enköping. Tillsammans med Jenny Damberg, journalist och författare som precis kommit ut med boken Fett - en historia om smak, skräck och starka begär. (Vi pratade fett med henne i förra programmet.) Kristofer gick en korvkurs och blev så intresserad att han slutade sitt jobb som dataforskare, flyttade ut på landet, skaffade grisar och öppnade charkuteri. På det leriga fältet utanför huset väntar några nyfikna Linderödssvin, Sveriges enda oförädlade lantras. Kristofer bjuder på traditionellt istersmör - smält späck smaksatt med rödlök och kryddpeppar, samt en egen variant på tyskt schmalz med lök, äpple och trattkantareller. Att breda på brödet istället för smör. Ljuvligt gott! Och han bjuder på det som i Italien kallas lardo - späck som legat i salt i upp till fyra år. - Fett smakar bäst kroppstempererat, säger Kristofer. Det gäller också andra charkuterier. Han lägger en bit fett på handryggen och värmer det genom att lägga den andra handen över, innan han stoppar det i munnen. - Späck är grisens underhudsfettet, säger Kristofer. Hårdare högst upp och mjukare ju längre ner man kommer. Ister är det mjuka och vaxartade fettet inne i buken. Späck och ister kan förädlas till nya produkter, eller användas i t ex bakning. - Pajdeg gjord på späck blir både spröd och knaprig.

I alla tider har tillgången till fett varit avgörande för människans överlevnad och utveckling. Det är först på senare tid som vårt förhållningssätt till fettet blivit allt mer komplicerat. I Ordfronten #70 möter Pelle Andersson författaren och journalisten Jenny Damberg … Continue reading →

Utan fett hade vi inte blivit människor. Fett var länge det viktigaste födoämnet. Sen blev det fult. Men nu vågar vi älska fett igen. Det första av två program om fett. - Jag önskar att jag alltid stekt potatis i fågelflott istället för smör eller olja, säger Jenny Damberg. Det är en så stor skillnad. Det är det enklaste sättet att lyckas. Fett - en historia om smak, skräck och starka begär. Det är titeln på Jenny Dambergs nya reportagebok. - Jag kände att jag var dålig på att använda fett. Jag använde några få typer smör, olivolja, rapsolja. Och så finns det så mycket mer. Jag ville lära mig mer om fett. - Hela min smakvärld har vidgats. Hon berättar om fettet genom människans historia. Fettet finns i politiken, religionen, könsrollerna - överallt i våra liv. - Det finns ju de som säger att vi hade aldrig blivit människor om vi inte hade haft en så stor aptit på fett. För vi hade inte kunnat utveckla så stora hjärnor utan all den energi som fett ger. I jägarsamhället var fettet viktigast i djuren. Köttet var inte så intressant. Man skar ett snitt i djuret för att se att det var riktigt fett. Idag får man mindre betalt för feta djur. En mager gris lönar sig bättre än en fet. Efter andra världskriget blev fett fult och utsågs till boven till våra moderna välfärdssjukdomar, som hjärt- och kärlsjukdomar. - Men nu håller fett på att få bättre rykte igen, säger Jenny. Vi träffar också Alexander Tserpelis, köksmästare på och ägare till restaurang Ma Cuisine i Göteborg. Här regerar den franska matlagningen. På Ma Cuisine tar de vara på allt fett och använder det i matlagningen. Mycket handlar om confitering, att koka i fett. Alexanders favoritfett är kycklingfett och han berättar hur vi kan ta vara på det hemma.

Den 25 april anordnades en studentafton om svensk alkoholkultur. Aftonen utgjordes av ett panelsamtal under vilket allt från gårdsförsäljning och krogmonopol till ungdomsäventyr och Valborgsfester diskuterades. I vanlig ordning avslutades aftonen med att publiken bjöds in till samtalet i en traditionsenlig frågestund.   Veckan innan det traditionella Valborgsfirandet intog Lund diskuterades svensk alkoholkultur på Studentafton. Under samtalet lyftes en rad olika åsikter och tankar om alkoholens roll i Sverige, både ur historiska och nutida perspektiv. Personliga anekdoter och statistiska resonemang avlöste varandra när lundastudenterna lyssnade till aftongästerna.   Aftonens deltagare var Karin Hagman, VD för IQ-initiativet, Mattias Svensson, skribent och författare, samt Jenny Damberg, journalist och författare. Moderator var Mats Nilsson.

Visste du att man kan ersätta äggvitor i maränger med spadet från kikärtor på burk? Veckans Meny handlar om bönor, ärtor och linser, dvs baljväxter. Nu kommer baljväxterna bönor, ärtor och linser! De är extremt mångsidiga och kan vara allt på tallriken. De kan vara både kött, potatis och sås.Jenny Damberg har förälskat sig i baljväxter och saknade en kokbok, så hon skrev den själv.Baljväxterna finns i världens alla kök och var länge basföda i Sverige. Men numera är vi dåliga på att äta dem och hör till de länder som äter allra minst baljväxter. Jenny lär ut en massa i Meny. När är det bäst att koka själv, och när går det bra med burkbönor? Måste man blötlägga? Och hur är det med den där gasfrågan..?Agneta Börjeson berättar om gamla svenska ärtor som kan ersätta kikärtor och som hon odlar själv.Och forskaren Fredrik Fogelberg berättar om möjligheterna att odla mer baljväxter i Sverige, bl a sojabönor.Och självklart smakar vi på marängerna.

Kalle Lind pratar med journalisten Jenny Damberg och etnologen Lisa Wiklund om deras bok Som hon drack. Saker och företeelser som nämns: grosshandlargrogg, motbok, pratvin, standardglas, Lars Molins Tre kärlekar, Carl von Linné, Per Morberg kontra Leila Lindholm, Kikki Danielsson kontra Ozzy Osbourne, alkoläsk, lådvinsfällor, kändisvin, dryck med ciderkaraktär, Schytts charterligga, Sällskapsresan, greker som heter Stavros, Folkhälsoinstitutets könssjukdomsrapport från Cypern, prinsessan Birgittas helande armband, Lena Nyman, Janis Joplin, Edith Piaf och lattepappor.

Livsstilskonservativa 1700-talsentusiasten Christopher ORegan berättar om vilket årtionde han helst skulle vilja leva i, programledaren Petra Mede vill helst leva i Jane Austen-tid, det vill säga tidigt 1800-tal och bisittaren Anderas Lundstedt vill återvända som vuxen man till 1984 och njuta disco. Petra menar att hon är något livsstilskonservativ, alltså vad gäller mat, kläder och estetik, vänsterorienterade Arenagruppens Sonja Schwarzenberger utsätter Petra för ett test för att avgöra hur konservativ hon egentligen är. Tankesmedjan Timbros Lars Anders Johansson berättar att, i jämförelse med andra länder, hamnar en svensk politiker alltid i det liberala facket, hur konservativ hen än säger att hen är. Jenny Damberg är matjournalisten som skrivit boken ”Nu äter vi”, som bland annat berättar om hur kebabpizza, fyra små rätter och tacos blev modern svensk vardagsmat. Hon svarar på frågan om vi är progressiva eller konservativa vad gäller mat i Sverige. Producent: Tommie Jönsson Redaktör: Maja Åström Webbredaktör: Ronnie Ritterland

Kalle Lind och journalisten Jenny Damberg pratar i det åttonde avsnittet av Snedtänkt om svensk matkultur under 1900-talet, eller kanske ska man kalla det svenska "matovanor"... På vägen råkar de också nämna Gustav VI Adolfs parmesanost, korvgubbarnas kamp för ketchup, Svenska flaskans dag 1955, Calzkrove, drickablandning, statlig striptease, statliga bierstuben, statliga hamburgerkedjor, statlig panpizza, statlig dart, sönderkokt pasta, sockerhysteri, Sten Bromans pyttipanna, reklam för smutsiga penisar, bridgetårta, sillapelsin, Hagasessornas hushållslärarinna och svensk champinjon-och-brunsåspizza i Malaysia.

Dry Martini är inte bara en klassisk drink, den är också en av de allra mest omskrivna och omfamnade. Mängder av filmare, författare och formgivare - inte minst av mode- har under årens lopp låtit sig inspireras av just Dry Martini. Under första halvan av 1900-talet kom den till och med att betraktas som en sorts framgångsdrink, en symbol för ett starkt och framåtblickande USA med ultramoderna grejer som jazz, skyskrapor, och flygplan som kunde ta en över hela världen. I veckans STIL tittar vi djupt ner i martiniglaset för att se hur den präglat samtiden. Även om Dry Martini dracks – i stora mängder– på båda sidor av Atlanten så är den allra mest förknippad med USA. När den amerikanske saxofonisten Paul Desmond, som spelade i Dave Brubeck Quartet och skrev deras största hit Take Five, fick frågan om hur han fick fram den svalt sparsmakade stil som kom att definiera 1950-talets moderna jazz så svarade han – ”jag ville att det skulle låta som en Dry Martini”. Den har även gett upphov till namnet på glaset den serveras i, martiniglaset och blivit en tydlig signal för – alkohol. Fråga Spritmuseet i Stockholm, det har vi gjort. Drinkens popularitet (och cocktails i allmänhet, förstås) fick även den franske modeskaparen Christian Dior att i slutet av 1940-talet att mynta uttrycket ”cocktailklänning”. Ett snilledrag för att öka klänningsförsäljningen. Men om man har svårt att klä sig traditionellt för olika festsammanhang? Det vet den svenska designern Minna Palmqvist en hel del om. Henne har vi också träffat. Och så guidar filmjournalisten Mårten Blomkvist oss igenom några dunkla barer och nyskakade drinkar i filmens värld. Och nej, det handlar inte om James Bond. Veckans gäst är Jenny Damberg, journalist och författare som är på gång med en bok med titeln: ”Som hon drack”, som belyser den kvinnliga dryckeskulturen. PS: Det finns naturligtvis martinis för dem som avstår från alkohol – ”En Zen Martini: en martini utan någon som helst vermouth. Och inget gin heller, för den delen” – P.J. O'Rourke.

Mat, mer specifikt Sveriges mathistoria, står på dagordningen i Rix MorronZoo. Författaren Jenny Damberg har djupdykt i vår svenska kulinariska värld under sitt arbete med boken "Nu äter vi! - De moderna favoriträtternas okända historia". Hör henne berätta om sina upptäckter för Adam, Brita och Marko.

Nya Vågen om tanttrenden: Radikal och klimatsmart eller en feministisk backlash? Böcker och bloggar med sticktips och recept på klappgröt, radioprogram som Husmorsskolan - tantvindarna fortsätter att blåsa med oförminskad styrka bland de yngre generationerna. Ironiskt nog handlar dagens tantdrömmar om att omfamna det genuina, när den ursprungliga hemmafrun drömde om ett enklare liv med konserver och maskiner. Och 40-talistkvinnorna, de vill slippa tantstämpeln helt och hållet och vara "tjejer" tills de dör. Men vad handlar hyllandet av det lilla livet och de små kakorna egentligen om? Vill den unga generationen tillbaka till spisen eller är det en reaktion mot slit och släng och ytligt poserande? Och varför vållar klockade kjolar och lagt hår så mycket debatt medan en generation unga tweedklädda män ostört kan sitta med pipan i mungipan? Hör författaren Barbro Hedvall, journalisten Jenny Damberg och supertanten själv: Elin Ek. Dessutom: Var står den svenska poesin? En ny antologi med hela 32 samtidspoeter borde kunna ge ett rättvisande bild - eller? I studion: Åsa Beckman, kritiker på Dagens Nyheter och Petter Lindgren, poet och kritiker på Aftonbladet. Panelen gästas av Jenny Lindh, bibliotekarien vars frågespalt i Dagens Nyheter blivit en succé. Programledare är Jenny Aschenbrenner