Podcasts about kunglig

Kunglig hovleverantör i disco; "Clabbe", begår podddebut vid 79 års-ålder, tungt! Mannen utan oupptäckta skandaler efter decennier i musikbranschen. Vi pratar om Nicke Lilltroll, blickar tillbaka på en karriär fylld av höjdpunkter – från det allra första radioframträdandet till succén med Ola & The Janglers, som blev första svenska grupp på Billboard Hot 100. Han berättar om de vilda turnéerna i England, hur han fick sitt ikoniska smeknamn och varför han aldrig DJ:ade i Stockholm. Vi djupdyker i kritiken från lyssnarna som tyckte han pratade sönder låtarna i radio och det abrupta slutet på P4. Han avslöjar också vad som egentligen hände bakom kulisserna i Idol, inklusive fusket som räddade kvar Darin i programmet. Dessutom – tiden på ABBAs världsturnéer, den omtalade bröst-frasen som ingen kan släppa och vilken låt som alltid får igång dansgolvet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige har haft få kungliga sexskandaler. De otrohetsaffärer och övriga erotiska snedsprång som läckt ut under de senaste fem seklerna har i regel antingen varit banala och snabbglömda eller mörklagts så effektivt att nästan ingen känt till dem. Vadstenabullret är ett stort undantag. Här har snaskigast möjliga sängkammarhistoria dokumenterats i brevväxling mellan Gustav Vasa och hans barn. Till råga på allt har breven publicerats och blivit tillgängliga för alla.Bakgrunden var ett tidstypiskt politiskt äktenskap mellan Gustav Vasas dotter Katarina och Edzard av Ostfriesland. Det var väl förberett, och allt gick bra, så länge det handlade om diplomati, vigsel, pompa och ståt. Men sedan skulle de unga tu färdas från Stockholm till Tyskland, och eftersom de måste bli kvar i Sverige – närmare bestämt i Vadstena slott – över vintern blev det gott om tid över att umgås. Lite väl gott om tid. Brudgummens lillebror lärde känna brudens lillasyster, tycke uppstod, och en natt upptäcktes han med byxorna nere i hennes sängkammare. Skandalen var ett faktum. Brudens storebror Erik, som var ansvarig för att allt fungerade i Vadstena, fick omgående problem med pappa Gustav i Stockholm, som menade allt alla barnen gjort fel. Även Edzard och Katarina, som var helt oskyldiga till småsyskonens pilska dumheter, spärrades in i fängsligt förvar.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Vadstenabullret, en av de största skandalerna i vår svenska kungahistoria.Bild: Vadstena slott med vallgrav från norr. Av Alexandru Baboş Albabos - Eget arbete, Wikipedia. CC BY 3.0Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om: En kunglig skandal (2024) - SVT Play Bli vår Patreon på: ⁠⁠Vad ska vi se på? | creating podcast | Patreon⁠⁠ Se våra recensioner i videoformat på YouTube: ⁠⁠https://youtube.com/@vadskavisepa?si=qQp11On1Dx0zu7px⁠⁠ Maila oss på vadskavisepa@gmail.com ****************** Producerat av Silverdrake Förlag. ⁠⁠www.silverdrakeförlag.se⁠⁠ Redaktör och Klippare: Marcus Tigerdraake, ⁠⁠marcus@silverdrakeforlag.se⁠⁠ Medverkande: Marcus Tigerdraake, marcus@silverdrakeforlag.se ⁠⁠@marcustigerdraake⁠⁠ Victoria Tigerdraake, victoria.tigerdraake@gmail.com ⁠⁠@victigerdraake⁠⁠ Poddjingel för avsnitt är gjord via AI-verktyget Zuno.com. Text samt val av genre på musik är skapad av Marcus & Victoria Tigerdraake. Hosted on Acast. See ⁠⁠acast.com/privacy⁠⁠ for more information.

C-G, Johan och Göran ser den omtalade filmpremiären The Apprentice, om en ung Donald Trump och hans mentor, den korrupte advokaten Roy Cohn. Sleazy! Men är det ens i närheten av snaskigheten i En kunglig skandal på Svt, där prins Andrew gör bort sig när han intervjuas om kontakterna med trafficking-miljardären Jeffrey Epstein? Andra frågor som uppstår: hur illa luktar Daniel Day-Lewis? Är C-G guldmedaljör i sekundärskam? Är Göran en enkel sälle och Johan folkets man? Vi måste få veta!!! Dessutom: gränskonflikter! Jarl Kulle! Enorma TV-papiljotter! Livet, kort sagt - i hela dess komplexitet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klä dig rätt för jobbintervju! Styla leopardjeansen!Väsktips till en 18-åring #Säkerstilsvarar med Ebba von Sydow & Emilia de Poret. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har Anton varit med i Lyxfällan? Och varför slängs han så ofta ut från krogen? Det frågar sig killarna i detta avsnitt och Adam berättar dessutom vad du behöver göra för att bli Kunglig hovleverantör. Adrian bjuder på "Veckans trolldeg" och en "bomb" som kommit in från eftersnacksgruppen där du som lyssnar gärna får gå in och dela med dig eller ställa frågor.Kontakt: kontakt@matkoma.comGå med i eftersnacksgruppen:https://www.facebook.com/groups/pratkomaeftersnackProduktionsbolag: Polpo Play ABwww.polpoplay.comVill du göra reklam i en Polpo-podd?Maila hello@polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kungen fyller 50 år på tronen. Prins Daniel fyllde 50 år. Drottning Silvia fyller 80 år. Det har funnits anledning att mediebevaka kungahuset just i år.Förutom Året med kungafamiljen som år efter år följer de kungliga så har vi fått dokumentärer som Kungen & jag, Tronen, Kungen med två ansikten, Kungens innersta krets och den stora bevakningen av kungens 50 år på tronen. Inte minst fick vi se födelsedagsporträtt på Prins Daniel och Drottning Silvia. Men hur bevakas kungahuset, vem får träffa kungen och vad har hovet för krav på det som sänds?Gäster: Karin af Klintberg som gjort kungens enda djupintervju som blev både bio och tv-program, Sara Bull som är producent för SVT:s långkörare "Året med kungafamiljen" och Johan T Lindwall som bevakat kungafamiljen i decennier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Seb testar något nytt och presenterar formatet ”kunglig true crime”. I detta avsnitt går han igenom vad som egentligen hände när prinsessan Christina blev utsatt för en fräck juvelkupp – i sitt eget hem.Musik: Epidemic soundKlippning: Elin SamuelssonEn podd från Aller Media Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vad hände egentligen efter att Patrick Sommerlath misstänktes för sexköp? Vi diskuterar händelserna kring skandalen. Vi pratar även om kronprinsessan Victorias tal som hon genomförde på flytande tyska i Berlin. Och så tar vi upp att Meghan Markle är mycket kritisk till en tv-serie hon medverkar i samt att det har läckt ut privata detaljer kring ett telefonsamtal mellan kung Charles och prins Harry. Med Jenny Alexandersson och Sara Ericsson Kontakt: kungligt@aftonbladet.se

Vad har hänt i den kungliga världen sedan Seb och Natta poddade sist? I det nya avsnittet går Natta igenom alla höjdpunkter sedan deras oannonserade paus.Musik: Epidemic SoundKlippning: Elin SamuelssonEn podd från Aller Media Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kryssa med P2! Jens Möller bjuder på musik och ledtrådar, du får försöka lösa veckans kryss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skicka in din lösning i formuläret och få chans att vinna fina P2-priser! Det räcker att du listat ut det lodräta ordet för att vi ska ta emot ditt svar.Senast fredag 1 september klockan 06.00 vill vi ha din lösning. Veckans fem vinnare presenteras på Klassiska kryssets hemsida samt i Klassisk morgon fredag 1 september.

Kattis Ahlström och Niklas Källner mot Viktor Adolphson och Oisin Cantwell! Vilken termin vi har haft! Säsongens sista avsnitt bjuder en underbar match i form av lag Kattis och Niklas mot lag Viktor och Oisin. TV bjuder på celebert besök i form av Kattis Ahlström och Niklas Källner. Polismyndigheten och Aftonbladet vill inte vara sämre och bjuder på de ljuvliga Viktor Adolphson och Oisin Cantwell.I veckans avsnitt blir det total partiledarbonanza! För veckan har bjudit på inte en utan TVÅ drabbningar mellan våra ledande politiker. Lantzkampen tar dig i handen och guidar dig igenom båda. Kunglig flärd får vi också i form av H.K.H Prins Daniel och H.K.H Kronprinsessan Victoria som båda gör bejublade gästspel."Men vänta det här har jag ju hört, men det är snarare så att jag drömt det." - Kattis Ahlström om partiledardebatten.Tack för den här säsongen! Ha en underbar sommar så hörs vi igen den 25 augusti.Programledare: Annika LantzDomare: Sara LövestamProducent: Rickard NerbeRedaktör: Anton Jordås Tekniker: Tobias Carlsson

Nyheterna Radio 10:00

Vi fortsätter sätta derby-etiketter på matcher i Championship och njuter av ett Rob Edwards-styrt Lutons sätt att spela fotboll. Dessutom hyllningar och frågetecken i årets sista avsnitt av Football's coming home.Med Oskar Kiisk och Leonard Jägerskiöld Velander. Klippt av Keven Bader. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Prins Harry och skådespelerskan Megan Markle blev kära, gifte sig och lämnade det brittiska kungahuset. Nu vill de berätta sin historia. Vad handlar det om? Hör hovreporter Jenny Alexandersson. 2022 BLEV ETT SKITÅR FÖR MARILYN MONROEDet menar Scott Fortner, samlare av Hollywoodikonen Marilyn Monroe-relaterade föremål: kläder, anteckningsböcker, skrivbordlampor... Scott Fortner ser sig själv som en väktare av det amerikanska kulturarvet, och det var förstås ett hårt slag för honom när Kim Kardashian förstörde Marilyns klänning, den hon bar när hon sjöng "Happy birthday" till president John F Kennedy. Lisa Bergström och Roger Wilson besökte Scott i hans hem i Palm Springs, hemma i "Marilyn-land". ANNIE ERNAUX MÖTER SVENSKA STUDENTERUnder förmiddagen var nobelpristagaren i litteratur, Annie Ernaux, på besök på Stockholms universitet för att möta studenter, svara på frågor och ha samtal. Vår reporter Anna Tullberg var där och tjuvlyssnade.JOURNALISTIK I FLYKTEN - DEN RYSKE REPORTERNS MÖTE MED UKRAINARE SOM MÅSTE LÄMNA SITT LANDDen ryske journalisten Valerij Panjusjkin har mött ukrainska flyktingar, hjälparbetare och volontärer, och skrivit reportageboken "Vargtimmen". Fredrik Wadström har läst boken.DÖDA KRITIKERS SAMTAL OM KONSTNÄREN ÅKE GÖRANSSONI dagens Klassiker har vår reporter Katarina Wikars gått till SR:s arkiv, och låter kritiker som Mats Arvidsson och Willy Grankvist tillsammans med tecknaren Arne Stibelius "samtala" om Åke Göranssons konstnärsskap, hans livsöde, och om målningen "Självporträtt med katt". Åke Göransson levde på kaffe och cigarretter sägs det. Målningen "Självporträtt med katt" från 1930-33 har konstnären Jan Håfström i en essä beskrivit så här: "Katten sitter i fönstret. Målarens ansikte är fördrivet, ger nästan intrycket av att vara sminkat: Ögonen glasartade, hållningen krampaktig." Programledare: Lisa BergströmProducent: Ulph Nyström

Isidor Oldsbjörk och David Asp besöker podden för att diskutera valet till ostron och champagne. Mitt under samtalet med vår specialutsände Trelleborgsreporter Anton Magnusson får vi chockerande världsnyheter.

Det har gått över 100 år sedan fingeravtryck började få avgörande betydelse i rättsprocesser. Vad har fingeravtrycket för status i dagens brottsutredningar? Hur står det sig mot DNA till exempel? Kommer fler få medalj? Systemet för offentliga belöningar - ordnar och medaljer - ska göras om. Kommer det att bli lättare att få medalj framöver? Gäst: Per Sandin, vice ordenskansler vid Kunglig majestäts orden. Begagnat eller skrot? Ideella second hand-butiker tampas med att många skänker bort kläder och prylar som är för slitna för att kunna säljas. Var går egentligen gränsen mellan begagnat och skrot? Gäst: Caroline Andermatt, VD Myrorna. Brottsplatsundersökningens ABC Vilka grundprinciper är det som gäller när en brottsplats ska undersökas? Gäst: Tony Möörk, kriminalinspektör och kriminaltekniker. Programledare: Hélène Benno Bisittare: Gunnar Bolin Producent: Ulrika Lindqvist

Ted och Kaj talar om den gästande valrossen. Kaj har stridit med en kunglighet och Ted och hans sambo har en ny kvällshobby.

Hovet dementerade nära förestående skilsmässa. Bakom kulisserna hade ryktet fått landets tyngsta nyhetsredaktioner att gå i spinn. Medier visar bilder på döda kroppar och massgravar i Ukraina. P4 Skaraborg rapporterade om homofobisk låt hade själva spelat den.

Det är tisdag och vi välkomnar Emma Molin tillbaka efter julledighet och semester i Costa Rica där hon bland annat varit på dejt. Återigen går vi in på Johannes Cakars kärleksliv och därmed pratas det om dejtningappar och hur man ska få bättre matchning. Och vad är den perfekta dejtmaten egentligen? Komikern, poddaren och mordkonnässören Elinor Svensson kommer in och pratar om multimiljonären Robert Durst. Vi snackar även tv-serier involverade kungligheter med hovreportern Jenny Alexandersson. Programledare: Johannes Cakar och Emma Molin.

En kunglig affär är SVT:s stora dramasatsning i jul och handlar om den hemliga relationen mellan källarmästaren Kurt Haijby och Sveriges kung Gustaf V. Idén till manus fick Bengt Braskered i en bastu 1997 när han hörde två gamla bögar berätta om kärleken mellan Haijby och Gustav V. Jag ser det som en kärleksrelation vilket man inte gjorde på den tiden. Då ville man till varje pris stoppa deras möten, säger Bengt Braskered, Ett reportage. av Björn Jansson.

I veckans podd diskuterar vi det kommande vaccinpasset.Vi har varit på kunglig premiär.Tobias har landat ett flygplan.Lev livet som du har tantrasex!Och till sist undrar vi vad som är grejen med mat och 80-talet: Ugn, ost & frukt!Nu kör vi!I säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I förra veckan dominerades en del av nyhetsflödet av Oprah Winfreys intervju med prinsparet Harry och Meghan. Medierna rapporterar om rekordsiffror och det var en snackis bland många. Serien The Crown har fått många att dyka ner i det brittiska kungahuset. Vad är det som gör oss så fascinerade av kungligheter?  På 50-60-talet i Sverige så kunde man i veckotidningarna läsa små händelsenyheter om Sessorna på Haga. Och miljontals svenskar gick in i bröllopsyra när Victoria gifte sig med Daniel, en man av folket. Vad är det som gör oss så tjusade av den kungliga sfären? Har du mött någon ur kungahuset? Vad har du för minnen av prinsessor, drottningar, kungar och hovet.  Har du någon gång sett eller mött någon med kunglig glans? Har du några speciella minnen från något kungligt bröllop? Eller bryr du dig inte alls om kungligheter? Ring in och berätta och sätt lite kunglig glans på kvällen Karlavagnen. Programledare: Sanna Lundell Vi startar efter Radiosporten, slussen öppnar kl 21.00 020 22 10 30 är numret. Vill du hellre mejla så gör det karlavagnen@sverigesradio.se

Den kungliga skandalbomben har inte bara briserat, den har ödelagt stora delar av den brittiska monarkin. I dagens Lillelördag går vi in, utan pass, i Buckingham Palace och försöker reda ut vem det är synd om egentligen. Vi tar ett större grepp kring mens-gate och mamma Pernillas tårar när Bianca vevar med anklagelserna. Ann filosoferar varför hon trivs så bra naken och vad det egentligen betyder att ha kontroll över kroppen. Kanin-snoppscouture, mamma-dotter-sjukan och mycket mycket mer!

Dagens avsnitt kretsar kring drottning Fredrika och Gustav IV Adolfs stormiga sista tid på den svenska tronen och vad som hände sen. Vi rör oss i Baden och Schweiz och talar om något så ovanligt som en kunglig skilsmässa. Häng med! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Livet för Greta förändrades dramatiskt när hon 1779 fick flytta till Kungliga slottet i Stockholm för att bli amma åt kronprins Gustav Adolf. Greta fick hög status till skillnad från de vanliga ammorna. När Gustav III och drottning Sofia Magdalena äntligen fick ett barn var det självklart att det skulle ha en amma. Kvinnor i de högre skikten ammade vid den här tiden inte sina egna barn. Greta Göransdotter från Stora Tuna i Dalarna blev den som kungahuset valde ut. Under ett drygt år fick Greta leva vid hovet och släktforskaren Malin Gustavsson har funnit många dokument som beskriver Gretas liv på Slottet. Greta blev rikligt belönad av kungaparet och när hon kom hem till sin familj kunde de flytta till en större gård och anställa tjänstefolk. Den vanliga amman var annars en ogift kvinna utan någon ekonomisk eller social trygghet. Att bli amma var ett vanligt sätt för kvinnor som fött utomäktenskapliga barn att betala för att få sina barn omhändertagna. Men för att bli godkänd som amma måste kvinnorna besiktigas. De skulle vara rena, gudfruktiga, fria från sjukdomar och ha mycket mjölk i brösten. Arkivarie Anna Tiberg Knutas på Stockholms Stadsarkiv lotsar runt bland de många handlingar som finns bevarade från barnhus, barnbördshus och Stockholms ammeanskaffningskontor. Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare: Patrik Paulsson och Malin Avenius slaktband@sverigesradio.se

Thorkild Hansen (1927-1989), dansk författare och dokumentarismens nordiska portalfigur under 1960-talet. Hansen hade spektakulär framgång med romaner som "Det lyckliga Arabien" (1964) och "Kunglig sjökapten" (1965), om danska 1600-tals och 1700-talsexpeditioner i väster- och österled, men allra mest med en trilogi om dansk slavhandel (1967-1970). Extremt kontroversiell och kritiserad blev han sedan för "Processen mot Hamsun" (1978), som långt senare inspirerade P O Enquist till ett manus som Jan Troell filmatiserade. Peter Luthersson samtalar med Per Svensson.

Varför är kronprinsessan Victoria så populär? Varför kan ingen, inte ens de mest inbitna republikanerna, värja sig mot henne? I det nya avsnittet av Svensk Dam Doku berättar vi historien om vår unika kronprinsessa: en person som till en början inte ens skulle bli tronföljare. Vi berättar också om de många motgångar som har gjort henne till den hon är i dag. Programledare: Johanna Lejon Klippning: Johan Söderlund See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fredrik och Filip fortsätter att bena ut stiliga digitala möten innan de ger sig i kast med veckans två huvudämnen. Påsken och Kung Carl XVI Gustaf. Är han en stilikon, och varför? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nobelpris 2.0 • Psykisk (o)hälsa • Qatar är ett skitland • Turkiet är inte mycket bättre • USA på dekis • Sannfinländskt hatprat • Kunglig avknoppning • Somalier och deras vin • Roulettenburg och Dostojevski • Följ dina drömmar • Makias plagiat • Dansk populism

Ebba rapporterar om kungliga skandalen - och Emilia vet ALLT om trenden som välter Instagram! #säkerstil @sakerstil See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Räddaren i fest-nöden, Ebbas favorit-festplagg och Emilias smarta stilknep! Dessutom, en KUNGLIG chock.. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lillehammer, Norge. En liten stad med olympiska anor. Det är här, i utkanten på ett av bergen, som en grupp svenskar samlats. De har bestämt sig för att försöka sig på något udda - att bli svenska mästare i en sport de aldrig tidigare provat.Mellan de och guldmedaljen, slingrar sig en 1,7 kilometer lång isbana med 16 kurvor. I den kan man nå hastigheter runt 130 km/h. Svenskarna är inte vilka som helst. Det är nämligen ett par välkända namn, som handplockats för just det här ändamålet.Lyssna på En sporthistoria, om en osannolik satsning, som tar oss till både gladiatorer och till det kungliga slottet.En produktion från JUST STORIES. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lillehammer, Norge. En liten stad med olympiska anor. Det är här, i utkanten på ett av bergen, som en grupp svenskar samlats. De har bestämt sig för att försöka sig på något udda - att bli svenska mästare i en sport de aldrig tidigare provat.Mellan de och guldmedaljen, slingrar sig en 1,7 kilometer lång isbana med 16 kurvor. I den kan man nå hastigheter runt 130 km/h. Svenskarna är inte vilka som helst. Det är nämligen ett par välkända namn, som handplockats för just det här ändamålet.Lyssna på En sporthistoria, om en osannolik satsning, som tar oss till både gladiatorer och till det kungliga slottet.Ljudklipp från dokumentärens tv-sändningar är hämtade från SVT. En sporthistoria är en produktion från JUST STORIES. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varför genomförs statsbesök och vem bestämmer var kungligheterna ska resa? Vilken roll har utrikesdepartementet i kungligheternas resande. Kunglig koll reder ut frågorna kring det kungliga resandet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kunglig koll pratar om kungahuset i Luxemburg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mode kommer och går men den kungliga stilen består. Kunglig koll pratar om kungligt mode och dess historiska betydelse. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hästpodden är en podcast mestadels (men ibland inte alls) om hästar och livet som hästbiten.  Hästpodden leds av Anna Wallberg, diplomerad C-tränare och aktiv tävlingsryttare i dressyr och sedan 2007 tränare av Svenska Kända profiler inför Stjärnornas Hoppning där hon träffade Doreen Månsson som deltog 2014 (där hon vann stilen) och 2015 och numera vikarie i Hästpodden. Doreen Månsson är programledare på SVT sedan 17 år tillbaka och enligt henne själv Sveriges räddaste hästtjej men kanske egentligen den modigaste?! I Hästpodden får ni följa Anna och Doreen  när de pratar vitt och brett om hästar på längden och tvären. Det blir personliga samtal och även en och annan gäst. Podden redigeras sedan avsnitt 115 av den briljanta Maggie Productions. För kontakt och samarbeten maila: annaochvanessa@gmail.com

Kunglig rapport från Storbritannien med glada nyheter gånger två. Kungaparet och kronprinsessparets resa till Frankrike för det stora märkesåret. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ebbas kreativitet-knep, mode-hajpen ALLA pratar om och Emilias flytt-planer... Ebba Kleberg von Sydow & Emilia de Poret, varje torsdag! Trender, stiltips och livet med @sakerstil #SäkerStil See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nu är det härlig sommarstämning i den kungliga podcaststudion, Roger och Sara pratar om kungliga midsommartraditioner, var Europas kungahus spenderar sommaren, tipsar om resmål att besöka i sommar samt avslöjar vad de helst gör en regnig dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kål är inne. Nyttig, vacker, god - och inte alls så svår att odla. Och det finns ju så många sorter! Grönkål, savoykål, palmkål, svartkål, rödkål, vitkål, brysselkål, blomkål... Ingela Jagne guidar Gustaf i kålens vidunderliga värld. Till och med i Kungsträdgården i Stockholm har det odlats kål. Men Kungsans resa från kålgård till dagens körsbärsblomselfiespot har innehållit en hel del annat också. Följ med på en trädgårdshistorisk färd mitt i hjärtat av Stockholm! Dessutom svarar Maj-Lis Pettersson på ett par utvalda lyssnarfrågor - om krusbär och om kungsliljor.

Jofi pratar om det så kallade sagobröllopet, Clara propagerar för brottslighet i Malmö och Petrina snöar in på ämnet manshoror. Allt detta och inga korta nyheter i veckans avsnitt av MÅNDAG.

Kunglig yra i Storbritannien när prins Harry gifter sig med Meghan. Serbien och Europa - hör röster från Belgrad om EU, korruption och maffiametoder. Medverkande: Claes Aronsson, London-korrespondent, Johanna Melén, Östeuropakorrespondent.

Det här är berättelsen om hur fransmannen Jean Baptiste Bernadotte blev kung Karl XIV Johan av Sverige. I maj för 200 år sedan kröntes han till konung och blev stamfader för en ny svensk kungadynasti. I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. Vid sin sida har hon skådespelaren Pablo Leiva Wenger som förhöjer dramatiken med scener ur historien. Varje avsnitt handlar om ett historiskt skeende, med en historisk person i fokus. Vill du veta mer om Jean-Baptiste Bernadotte/Karl XIV Johan? Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet: Karl XIV Johan, en fransman i Norden av Lars O. Lagerqvist Karl XIV Johan av Olof Sjöström En dynasti blir till, redaktör Nils Ekedahl Sveriges historia 1721-1830, redaktör Elisabet Mansén  Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer - programledare, manus & research Pablo Leiva Wenger - scenuppläsare Nils Svennem Lundberg -  ljuddesign och slutmix Tove Palén - producent Medverkar gör även Petri Tigercrona, intendent på Skoklosters slott. P3 Historia görs av produktionsbolaget Munck.

En prins har fötts i Storbritannien, snart är det dags för bröllop mellan prins Harry och Meghan Markle och allt om kungaparets resa till Japan. I premiäravsnittet av Kunglig Koll ger vi dig senaste nytt från den kungliga världen med detaljer du inte hört tidigare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gör ett haltande försökt till ett höstavsnitt. Det blev mest massa annat, såsom: Konsten att borda en häst, Malins sladdbråk, det orimliga modekatalogsvädret samt världens töntigaste köpstopp.

Hör historien om det svarta porträttet på 1500- och 1600-talet, och om en färg som varit både kunglig, protestantisk och borgerlig. Men som kanske framförallt förknippas med svart galla och melankoli. I programmet hör du Martin Olin, forskningsledare på Nationalmuseum och specialiserad på porträttmåleri, och konstnären Malin Pettersson Öberg, som utforskar och arbetar mycket med svart.

Hur gör man för att alltid se representativ ut på jobbet? Camilla och Anja pratar om allt ifrån hur man man smartast förbereder sig inför viktiga dagar till vad man ska ha på skrivbordet för att alltid se fräsch ut på jobbet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sköld & Stenquist är faktagranskade! Så för att undvika drev tar vi hjälp av Svensk Damtidning för att reda ut den kungliga kisskandalen som skakar Norge. Vi hyllar den nya tatuerade juniorgenerationen och sågar tv-produktionen från Drammen vid fotknölarna. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ska man krama eller handhälsa på prinsessan Madeleine? Är Bill Murray julspecial så bra som alla säger? Och hur blir det med julegaven? podcast@skavlan.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Thorkild Hansen (1927-1989), dansk författare och dokumentarismens nordiska portalfigur under 1960-talet. Hansen hade spektakulär framgång med romaner som "Det lyckliga Arabien" (1964) och "Kunglig sjökapten" (1965), om danska 1600-tals och 1700-talsexpeditioner i väster- och österled, men allra mest med en trilogi om dansk slavhandel (1967-1970). Extremt kontroversiell och kritiserad blev han sedan för "Processen mot Hamsun" (1978), som långt senare inspirerade P O Enquist till ett manus som Jan Troell filmatiserade.

1771 grundas den kungliga musikaliska akademin en riktig milstolpe i den svenska musikhistorien. Men vilka var personerna som stod bakom initiativet? Och vad gjorde de bakom lyckta dörrar? Mattias Lundberg, musikforskare, avkräver en revision och levererar den på egen hand! Tillsammans med programledare Esmeralda Moberg. AVSNITTETS LÅTLISTA:  https://play.spotify.com/user/1126630471/playlist/4R4D9ZUiDIsD6uoQtZIT6y Låtlistan består av musik som nämns i eller spelas i korthet i det aktuella poddavsnittet. Den svenska musikhistorien produceras av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss på dsm@sverigesradio.se  Producent: David Rune Sändningsdatum i P2: 2016-04-06

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett skrattigt och fnittrigt avsnitt om alla sorters fester, spetsa öronen för här går det undan! Johanna avslöjar att hon har sett den kungliga inbjudan inför prinsbröllopet i sommar och vi kan avslöja att den liknar inte någon av de tidigare inbjudningarna från kungahuset… Sen pratar vi om tiaror och pinsamma konfirmationsminnen och Mia har tydligen gått på Nobelfestens eftersläpp? Emilia berättar om helgens mysiga möhippa och Johanna berättar om när hon blev kidnappad för sin mamshower. I fråga bröllopskoordinatorn pratar vi om vigselprogram och nya efternamn. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kalle Lind och journalisten Jenny Damberg pratar i det åttonde avsnittet av Snedtänkt om svensk matkultur under 1900-talet, eller kanske ska man kalla det svenska "matovanor"... På vägen råkar de också nämna Gustav VI Adolfs parmesanost, korvgubbarnas kamp för ketchup, Svenska flaskans dag 1955, Calzkrove, drickablandning, statlig striptease, statliga bierstuben, statliga hamburgerkedjor, statlig panpizza, statlig dart, sönderkokt pasta, sockerhysteri, Sten Bromans pyttipanna, reklam för smutsiga penisar, bridgetårta, sillapelsin, Hagasessornas hushållslärarinna och svensk champinjon-och-brunsåspizza i Malaysia.

Madeleines hemliga födelsedagsfest i Stockholm, varför kollar Chris O’Neill fotbolls-VM i mobilen och vilken kunglighet har egentligen druckit shots med Swedish House Mafia? I veckans avsnitt av Svensk Damtidnings Pod Royal är det kungligt festtema. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kärlekstraumat på Buckingham Palace, vilka kungligheter lever i resonemangsäktenskap, och så en liten uppmaning till prins Carl Philip och Sofia Hellqvist. I veckans avsnitt av Pod Royal pratar vi om kärlek.Läs mer här›› See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt snackar vi Scaniabudet, WhatsApp och berättar vilka förändringar du ska göra i din portfölj av underleverantörer. Dessutom får ni reda på vilka bolag som ingår i Johns alternativa lista på uppköpskandidater.

Ingeborg Jönsdotter levde i Stockholm i mitten av 1500-talet. Hon ansågs förlora sin heder när kungen våldtog henne. Och de döttrar Ingeborg fick ärvde omvärldens syn på mamman. Kvinnor hindrades ofta från att sköta sin egen ekonomi och att utöva yrken. Deras roll blev istället en annan. Inom framförallt adeln och borgarklassen blev kvinnornas roll att binda samman familjer genom giftermål, men som personer ansågs de inte tillräckligt viktiga för att nämnas vid namn i olika dokument. Genom ett historiskt fynd har plötsligt några kvinnor som levde i skarven mellan 15 och 1600 blivit synliga för oss. I finska Riksarkivets gömmor fann den finska forskaren Tiina Miettinen för några år sedan ett dittills okänt manuskript som skrevs av Johan Bure och som handlar om den kända Bureätten. Urban Sikeborg i Sollentuna fick uppdraget att tyda texten och där fann han ett unikt material som visar hur livet kunde te sig för kvinnor vid den här tiden. Det handlar om Ingeborg Jönsdotter, hennes tre döttrar och deras förlorade heder. Allt börjar med att kungen, Erik den XIV, fick syn på Ingeborg. - Hon blev våldtagen av kung Erik och efter det blev hon ”bolerska” alltså älskarinna till en högt uppsatt adelsman som hon fick ett barn med, berättar Urban Sikeborg. Till slut blev hon bortgift med en person som var klädskrivare på slottet, en viktig position som innebar att man  hade hand om tygförråden. - Man ser att hon har blivit omhändertagen i den meningen att hon blir bortgift och alltså får sin försörjning när man tycker att hon har använts tillräckligt, säger han. Ingeborg som alltså redan har en utomäktenskaplig dotter, får två till med klädskrivaren på slottet. Och Urban Sikeborg menar att man ser på döttrarnas liv att deras mamma inte hade något särskilt högt anseende. Den äldsta dottern Elisabeth blir bortgift med en fin karl, Jacob Larsson, son till borgmästaren. Men äktenskapet blir olyckligt. Han far bort till Frankrike i flera år och lämnar henne utan några andra möjligheter att försörja sig än att ge sig i lag med en annan man. 1599 får Elisabeth höra att hennes man är på väg tillbaka, och då är hon gravid. Hon tar då kontakt med en trollkunnig kvinna och tillsammans klipper de ut en bit tyg ur makens byxor som de bränner, allt för att han inte ska komma tillbaka. - Men han kommer tillbaka, och då stämmer han henne inför tinget för hordom med en rad män, berättar Sikeborg. Elisabeth svarar att det är sant att hon levt i hor med den siste mannen, men det var makens fel eftersom han lämnat henne och barnen utan möjlighet till försörjning. Han har ju dessutom levt tillsammans med en prostituerad kvinna kallad ”kanariefågeln”, under sina år i Frankrike. Men Elisabeth fängslas i väntan på rättegång. Kanske blev hon straffad för hor, hennes vidare öde är försvunnet ur historien. Det går illa också för Ingeborgs dotter Margareta. Hon hamnar inför rätten, när man finner ett dött, nästan fullgånget barn som hon har fött.  Margareta blir anklagad för mord på barnet, men hon säger själv att hon fått missfall. Fadern till barnet är en gift man och en viktig person på slottet, som tjatat på Margareta länge, berättar hon för rätten. - Hon säger att ”han har gått efter mig länge och väl och bett mig att jag ska ligga med honom”, hon berättar hur hon fått gåvor av honom. När hon sedan blir gravid så har hon inte berättat det för mannen. - Nu sprids ett rykte i Stockholm som säger att mamma Ingeborg nog varit med om att ta livet av barnet, berättar Urban Sikeborg. Hon råds att skaffa fram personer som kan tala för henne och hennes oskuld, men det verkar inte lyckas. Också den tredje dottern, Britta, lever i skam,  ogift tillsammans med en man med  hög position i samhället. - Hon var frilla åt en kronans fogde i Uppsala. Därefter hade hon ett förhållande med en person på slottet som hon fick barn med. Det är tydligt hur de här kvinnorna hela tiden finns i sfären runt slottet, påpekar Sikeborg. Britta blir till sist bortgift med en ryttare från Västergötland. Att de tre systrarna fick svårt att leva ”hedervärt” i samtidens ögon hänger ihop med det faktum att deras mor Ingeborg ansågs förlora sin heder när kungen förgrep sig på henne. - De blev lovligt byte. Så fort en person hade halkat ner på en viss nivå, så behandlades hon därefter, kommenterar Sikeborg. Kvinnor hade det särskilt besvärligt i det hänseendet, eftersom de inte hade stora möjligheter att försörja sig själva utan var beroende av män för sin försörjning. Urban Sikeborg menar att det rådde en hederskultur i Sverige på 15- och 1600talen. - Hedern och äran är din sociala förmögenhet. Den som inte åtnjöt samhällelig heder och status kunde bli utesluten från samhället. - Ta alla bråk man läser om, som handlar om vem som ska sitta var i kyrkbänkarna. Det visar ju hur hedern måste manifesteras utåt. Inte nog med att det var viktigt för egen del att man blev betraktad som en hedervärd person, varje skugga som föll över enskilda personer föll också över hennes släkt. - Dygder och ära kan ärvas till barn och barnbarn, särskilt inom adeln. Det innebär också att du kan födas med ett minuskonto, om du till exempel är född utom äktenskapet eller om du kommer från en familj som anses belastad. Kunskapen om de fyra kvinnornas öden i 15- och 1600talets Stockholm, kommer alltså från ett fynd som gjordes för några år sedan i Finlands riksarkivs gömmor. Fyndet är sensationellt i sig, det är nämligen en originalutgåva från 1613 av Johan Bures släktforskning om den enormt stora Bure-släkten. Det är en av de mest kända släkterna i Sverige, och det beror huvudsakligen på att Johan Bure, som levde mellan 1568 och 1652,ägnade mer än fyrtio år åt att forska i och skriva sin släkts historia. Men hittills har man fått lita till ett par ofullständiga exemplar från 1700-talets början. Nu har Urban Sikeborg  rekonstruerat släkttavlorna, som snart kommer att ges ut på skiva. Johan Bures forskningsmetod var mycket egenartad för sin tid, vi skulle nog kunna frestas att kalla den modern. Släktforskning vid den här tiden handlade mest om att höja hederskontot, och gick ut på att beskriva adelsmännens ståtliga anor från kungar i en dimmig forntid, och helst skulle man kunna spåra anorna ner till Adam och Ev. Det är nog inte fel att kalla släktforskning vid den här tiden för ett slags sagoberättande. Också Johan Bure ägnade sig åt en del sådana överdrifter, men Urban Sikeborg menar att det faktiskt finns skäl att tro på det allra mesta han skrev. Det beror på att Johan Bure INTE gjorde som andra - han tog med också personer som inte höjde hedern för kommande släkter. Han tog med oäkta barn, och dödfödda barn, han tog med kvinnor, vilka annars inte ansågs föra anor vidare och han tog med personer som dömts för olika brott. Och framför allt så valde han att släktforska om en ofrälse släkt, och detta i en tid då anor per definition var något som bara adeln hade. Under året kommer en DVD med sökbart material från den nyfunna släktboken att göras tillgänglig. 1500- tals handlingar på Riksarkivet De svenska kyrkböckerna blev obligatoriska 1686 när en lag kom som ålade prästerna att föra bok över sina församlingsmedlemmar. Det är dom som är grunden för de flesta släktforskare. Och för många slutar spåren av anorna när de tittat igenom den tidigaste kyrkböckerna. Men faktum är att det finns material även från tiden före 1600, men de handlingarna är upplagda på ett helt annat sätt eftersom de skrevs av en andra anledningar än församlingsböckerna. Framförallt är det Gustav Vasas period som lämnat mycket material efter sig i form av olika räkenskaper som var till för att få in så mycket skatt som möjligt av befolkningen. När man möter människor i det här materialet så är det i första hand som skattebetalare. På Riksarkivet i Stockholm, sex våningar ner under jorden finns många hyllmeter med de här unika dokumenten. Jan Brunius var länge ansvarig för de här handlingarna och tar oss med ner i hissen för att visa några av de många handlingar som vittnar om hur kungens fogdar for runt i riket och samlade in skatt från vanligt folk till kronan.  - Här sex våningar ner finns Gustav Vasas fogderäkenskaper som gjordes åren mellan 1530- 1630, berättar Jan Brunius. Varje fogde hade ett område på ungefär tio till tolv socknar som de skulle sköta. De skötte räkenskaperna och skickade dem till Kammaren som låg på Stockholms Slott där kungen själv deltog personligen i granskningen av räkenskaperna. Jan Brunius berättar att de som blev fogdar inte var adelsmän, utan exempelvis soldater eller bönder. Det viktiga var att de kunde läsa och skriva, vilket var ovanligt på den tiden. Fogdarna stannade i regel inte mer än fem år på samma ställe eftersom Gustav Vasa inte ville att de skulle bli lierade med folket. Det förekom också en hel del klagomål på fogdarna eftersom många var hårda och skodde sig också på böndernas bekostnad till exempel genom att lura till sig spannmål och annat. Om skatten inte kom in från fogden blev han personligen skyldig och även när han dog fick arvingarna ta över skatteskulden. Ett exempel som Jan berättar om var en fogde i Västmanland som tänt eld på ett hur och våldfört sig på husets kvinna. En del fogdar blev avsatta och till och med avrättade. - 1500-talet är spännande eftersom det är en övergångstid mellan Medeltiden och 1600- talet så den modena statsapparaten byggs upp med exempelvis länsstyrelserna. Det är ett mycket rikt material som finns här, berättar Jan Brunius och säger också att det är unikt att vi har så mycket sparat, ända uppemot 80% av allt som en gång fanns. I arkivet finns också dokument för de oxar som betalades som skatt och drevs från södra Sverige upp genom landet mot Stockholms slott. Jan Brunius har nyligen gett ut boken Vasatidens samhälle, En vägledning till arkiven 1520-120 i Riksarkivet.     

När Sverige var ett jordbrukarsamhälle var naturligtvis jorden det allra viktigaste. Därför är det inte konstigt att frågor om vem som ägde gärdena, åkrarna och tegarna tog upp stor tid i dåtidens tingssalar. I Svärdsjö socken i Dalarna bor släkt- och hembygdsforskaren Björn Engström. Han har skrivit av hela socknens domböcker från 1590 till 1722. Det har hittills blivit elva pärmar som han har hemma i sitt kök och som han ofta tittar i. De här domstolsprotokollen vittnar om att jorden spelade stor roll för människorna förr. - O ja, det är det viktigaste, utbrister han. Många gånger kan man hitta utredningar i domböckerna där man försöker klara ut vem som står närmast när det gäller att ärva jorden, berättar han. Det är hela släktutredningar man gör. -Upp till sex generationer har jag sett i vissa domstolsutredningar. Björn Engström berättar om en av de mer egenartade jordtvisterna han funnit i domböckerna, en tvist där rätten lade ner stor möda på att reda ut släktskapsförhållanden.  Det gäller en gård som heter Kolningen, och det är allt annat än enkelt att följa med i alla turer. I mitten av 1600-talet bor det en bonde som heter Lars Bertilsson på Kolningen. Lars har två barn, en son och dotter, som får ärva var sin bit av gården. Dottern Marina gifter sig 1677 med Johan och de får ett barn, men både mamman och barnet dör hastigt. Den kvarvarande mannen Johan gifter då snabbt om sig med en kvinna, som heter Anna. Johan och Anna får också ett litet barn, en pojke som överlever. Men det bär sig inte bättre än att också Johan snart dör. Då gifter Anna gifter om sig med Olof, och gården har på mycket kort tid helt gått ur den ursprungliga släktens ägo. Och allt detta sker på väldigt kort tid berättar Björn Engström. - Det har gått på under två år, att ursprungsfamiljen har bytts ut med en ny son, en ny fru och en ny karl. Skälet till att den här frågan hamnade i tinget var att ursprungsfamiljen ville ha tillbaka gården. Det var Marinas bror, han som alltså fick ärva den andra delen av gården en gång i tiden, som tyckte att gården borde gå tillbaka till honom nu när hans syster och hennes barn inte längre fanns i livet. Men han förlorade tvisten och jorden. Det var nye lille sonen på gården som fick ärva gården, och som sedan bodde kvar där i många generationer. Det har historiskt funnits fem sätt att förvärva jord, fem laga fång, som man förr kallade det. Man kunde ärva jord, få den i gåva, byta till sig den, få den i pant och så kunde man köpa. Men att köpa jord var länge en omständlig och långtifrån riskfri procedur. Det fanns nämligen sedan urgammal tid något som kallades bördsrätt, och den var den som Marinas bror i Svärdsjö försökte hävda i fallet vi hörde om tidigare. Martin Dackling vid Göteborgs universitet har skrivit en doktorsavhandling som handlar om hur jorden ärvdes förr, och han kan förklara hur bördsrätten fungerade. - Det finns spår av bördsrätten tillbaka till landskapslagarna, den har fungerat som en återlösningsrätt för släktens medlemmar. De kunde lösa tillbaka jord som sålts till någon utanför släkten. Att köpa jord av någon utanför den egna släkten var svårt så länge bördsrätten fanns kvar. Innan köpet blev klart måste man först göra tre så kallade uppbud i tre på varandra följande ting. Man talade helt enkelt om att man tänkte genomföra köpet så att den som ville klaga skulle ha en chans att göra det. Om ingen väckte så kallat bördsklander, så kunde man genomföra köpet. Rätten kunde efter ett år utfärda ett så kallat fastebrev en handling som motsvarar lagfart -och hade man väl en lagfart så var möjligheten att hävda bördsrätten borta. Men det skrevs inte alltid fastebrev, och då krånglade det till sig, säger Martin Dackling. - I så fall låg bördsrätten latens kvar efter man långt efter köpet kunde hävda att man inte visste om att marken skulle säljas. I bestämmelserna för bördsrätten så stod det att släkten skulle få lov att köpa tillbaka jorden till samma summa som den en gång såldes för. Fram till 1720 var det till och med så att man kunde köpa tillbaka den för en betydligt lägre summa än köpeskillingen. - Det kunde vara vanskligt att köpa jord, för då kunde man bli av den med en förlust dessutom. Under mitten av 1800-talet debatterades bördsrätten allt livligare, inte minst i riksdagen och den avskaffades till sist 1863. Och från 1875 så infördes nya regler som sa att lagfart ska utfärdas så fort ett jordköp var klart. Men ända in i det sista pågick strider utifrån bördsrättens principer. Martin Dackling har ett exempel från Skaraborg 1863. - Då hade en person ropat in en egendom på en offentlig auktion och betalat 1500 riksdaler för den, men han hade inte fått någon lagfart eftersom det fattades några handlingar. Nästan 30 år senare kommer säljarens barn och vill köpa tillbaks gården till samma pris som den sålts för. Dackling uppskattar värdet på gårdet på någonstans mellan 4 eller 5 gånger försäljningsvärdet. - Säljarens barn ville helt enkelt göra sig ett rejält ekonomiskt kap. I det här fallet gör domstolen en noggrann släktutredning. Barnen vann ärendet i den lägre rätten, men ärendet slutade i hos Kunglig maj:t och där fick köparen tillbaka gården. Björn Engström i Dalarna,  berättar om domstolarnas många släktutredningar. De är en viktig källa till personhistorien före kyrkböckernas införande – och man kan nog lita på dem, säger han. - De är alltid så gott som alltid exakta. Ibland är de nästan säkrare än de senare kyrkböckerna, eftersom de ju skulle hålla juridiskt, säger han. De svenska kyrkböckerna började föras under andra hälften av 1600-talet, och det kan vara svårt för den vanlige släktforskaren att komma längre tillbaka. Men har släkten varit inblandad i fejd om jorden, så kan man alltså ha tur och finna släktträd som går mycket längre tillbaka i tiden. Det är många av ärendena i domstolsprotokollen från Svärdsjö som handlar om just jorden. - Det är nog hälften eller mer, säger Björn Engström. Det finns ingen annan fråga som tar upp lika mycket tid i domstolarna, säger han. - Jorden var ju det viktiga, det var ju det man levde av. Både människor och djur, säger han. Martin Dackling vid Göteborgs universitet håller med om att jorden var det viktigaste – men tvärt emot vad vi ofta föreställer oss idag, så var det inte den speciella jordplätten på just den eller den platsen som var det viktiga. Idén om en sammanhållen släktgård där jordbitarna var desamma i arv från föräldrar till barn den är en ganska sen konstruktion, säger han. - Den specifika gården som odelad skulle lämnas över till nästa generation – det var ganska ovanligt, säger han. Gårdarna förändrades ganska mycket över generationerna. Man köpte till, man sålde av, man bytte, man delade upp jorden på flera barn. Bilden av den gamle odalmannen som var personligt bunden till sin jord, det är en senare föreställning, säger han. - Bördsrätten till exempel handlar om att bevara mängden jord, men man skulle kunna byta en bit jord i Skåne mot en bit i Uppland, utan att någon hade kunnat protestera mot det. Släktgården uppstår egentligen inte förrän runt sekelskiftet 1900. Då, när industrisamhället växer fram och jordbruket minskar i betydelse, då växer släktgårdarna slutligen fram, förklarar Martin Dackling. Släktforskningstips Marita Persson har släktforskat i över 25 år och specialiserat sig på forskning i domböcker. Hennes hemsida har många tips, bland annat ett dombokslexikon som förklarar många av de svårbegripliga ord och temer som användes förr. Sidan rekommenderas också av Svevnska Släktforskarförbundet.  Lantmäteriets historiska kartor ger en möjlighet att förstå hur jorden var fördelad, hur skiftena förändrade kartan och var gränser, sockenvägar och gårdar fanns. Lagfartshandlingar Lagfarter blev obligatoriska från 1875. Men i våra arkiv finns lagfarter och fastebrev också från tidigare datum. På Landsarkivet i Härnösand visar arkivarien Mona Bergman några lagfartshandlingar som innehåller betydligt mer än bara namn och köpeskillingar. -  Lagfart kunde man ju få utifrån flera olika händelser, berättar Mona Bergman. Man kunde till exempel ha köpt en fastighet eller ärvt eller fått den i gåva. Mona Bergman plockar från en handling från Umeå Domsagas Lagfartsprotokoll 1937 och visar ett köpebrev där en son köpt fastigheten från sina föräldrar för 3000 kronor. Föräldrarna har skrivit de rättigheter de ska ha så länge de lever. - De har rätt till 3 hektoliter korn från agnar och annan orenlighet väl rensad, 50 kg råg, 10 kg färskt fläsk, 12 kg färskt kalvkött osv. Det är nästan som ett födorådskontrakt där de skrev in att de skulle få bo kvar på gården som garanti att sonen inte skulle ångra sig och kasta ut föräldrarna, berättar Mona Bergman. - Det som är lite rart med det här köpebrevet är att föräldrarna skrivit att de "dagligen förbehålles 2 liter söt oskummad mjölk var morgon på mitt rum inburen". Mona Bergman betonar att fastighet inte betyder huset, som vi tänker idag, utan det är alltid marken. När man köper en fastighet köper man en stycke mark oavsett om det är byggnader på den eller inte. Det finns inte så mycket information om byggnaderna i de här handlingarna. Mona Bergman tar fram ytterligare ett exempel där fastigheten sålts inom familjen. Till vår son Hilding Johannes försäljer jag Erik Lundberg med min hustru Gustava Vilhelminas samtycke, vårt i Pengsjö by ägande hemman med därtill hörande åbyggnader, samt en lott uti belysningsföreningens elektriska ledning och tranformatorer, en och en halv lott uti vattenledningen till gården- emot en köpeskillning av 6000 kronor, vilken skall betalas då hemmanet får tillträdas och följande villkor. Hemmanet förbehålla vi oss rätt att disponera till den 1 oktober innevarande år, då skall köparen vara skyldig att från den dagen till mig och min hustru under vår återstående lifstid eller så länge någon av oss lever oavkortad utgiva följande förgångs- förmåner; nämligen. Dagligen: 2 liter söt oskummad mjölk som inbäres till oss. Årligen: 150 kilogram kornmjöl, 20 kilogram färskt fläsk, 4 hektoliter mandelpotatis, tio famnar frisk torr ved att hämta i gårdens vedbod. Till husrum förbehålles östra delen av mangårdsbygganden bestående av kök kammar sal och förstuga samt vindarna där ovanför. Rättighet att hämta vatten uti gårdens vattenledning samt nödiga vägar. Pengsjö 22 juni 1936 - Det är framförallt i de kontrakt där fastigheten sålts inom familjen man kan läsa dessa redogörelser. I vanliga köpekontrakt är det mest de traditionella uppgifterna som namn, fastighetsbeteckningar och summor som framkommer, avslutar Mona Bergman.

Han här Kungens kock, med senaste stora uppdraget att ordna bröllopsmiddag till Prinsessan Madeleine och Chris O'Neill. Hör honom berätta om bröllopstårtan, sin skolning hos italienska nunnor och om hierarkierna i stora kök. "Människor som är rädda börjar fuska" Stefano Catenacci berättar om uppväxten i Sverige och Italien, och om en gång när han fick ställa sig i skamvrån för att han öppet visade sin kärlek i klassrummet. Han förklarar skillnaden mellan att vara Kunglig hovleverantör och Hovtraktör, berättar om den förlorade stjärnan i Guide Michelin och ger också tips på bra sommarmat.

Fördjupningsreportage. Hela Storbritannien håller andan i väntan på att prins William och hans Kate ska visa upp sin förstfödda utanför St Marys hospital, där pressen nu väntar med sina kameror. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Ola Söderholm, Kodjo Akolor, Soran Ismail och Petter Bristav. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Toblerone och politik tycks vara en oslagbar och seglivad kombination. När kommunminister Mats Odell gick ut igår och kallade de rödgrönas satsningar för "tobleronepolitik" gick motståndarna rätt i den retoriska fällan. Men vilken retorisk figur är egentligen Toblerone? Vi fortsätter också vår alternativa kungaserie Kunglig erotik och storpolitik. Denna gång handlar det om kungens pappa och mamma - Gustav Adolf och prinsessan Sibylla - och deras giftermål i Koburg - i skuggan av framväxande nazismen. Författaren och journalisten Staffan Thorsell utreder. Och så kommer journalisten Lasse Wierup som skrivit boken Kokain till studion för att berätta om hur kokain blev en medelklassdrog. Bisittare är Nina Lekander

Han har varit en av förgrundsgestalterna i svensk psykiatri i flera decennier, och en passionerad förespråkare för psykoanalysen som verktyg jämfört med de allt mer populära kognitiva terapiformerna. Nu kommer Clarence Crafoord med sin memoar Kärleksförsök och svek, där han också redogör för egna trassliga nära relationer. Idag är han gäst i Nordegren i P1. Vi fortsätter vår alternativa kungaserie Kunglig erotik och storpolitik. I seriens tredje del hoppar vi tillbaka en generation och tittar på Gustav Vasa själv och dennes svårigheter att hitta en fru ute i Europa, då de utländska kungahusen var oroliga för framtiden efter upplösningen av Kalmarunionen. Gästhistoriker idag: Malin Grundberg, fil doktor i Vasatidens kungliga ceremonier och producent på Historiska museet. Och så levererar Thomas Nordegren en lyrisk rapport från Oslo och Den Norske Opera, som han äntligen fått besöka. Missa inte detta! Bisittare är Nina Lekander.

Idag får vi besök av Agneta Wallin som spelar den tecknade journalistikonen Tintin i den egna nyskrivna föreställningen Tintin och Piratkopiorna, där frågor om upphovsrätt och integritet ställs på sin spets. Till studion kommer också hennes motspelare Pelle Halvarsson som gör rollen som Kapten Haddock och regissören Judith Hollander. Vi frågar också de politiska partiernas mediestrateger Martin Gelin (S, MP, V) och Pär Henriksson (M) vad som hände med de sociala medierna och alla nya kanaler för politisk debatt, när de supertraditionella TV-duellerna verkar dominera än mer än tidigare. Och så fortsätter vår egen alternativa kungaserie Kunglig erotik och storpolitik, idag med fokus på Johan III:s giftermål med Katarina Jagellonica av Polen. Gäst är Pia Gadd, SR-medarbetare och författare till boken Frillor, fruar och herrar - en okänd kvinnohistoria. Bisittare är Maja Aase.

I den rådande bröllopsyran anser vi det rimligt att gå bakåt i historien och lyfta fram den storpolitiska betydelse som kungliga giftermål i Europa en gång hade. Därför lanserar vi idag vår serie Kunglig erotik och storpolitik och som första ämne Erik XIV och dennes minst sagt ambitiösa friarresor till England. Premiärhistoriker är Dick Harrison, professor och redaktör för det nya standardverket Sveriges Historia. För att förgylla premiäravsnittet introducerar vi också Stockholms Musikteater, som snart gästspelar på Folkoperan med operan Erik! Vi uppmärksammar också den nya vårdtrenden: körsång för långtidssjukskrivna. I flera av Sveriges landsting har man redan börjat skicka patienter på körrepetition. Vi får besök av stressforskaren Töres Theorell som skrivit böcker och föreläser om musikens påverkan på vår hälsa. Bisittare är Nina Lekander.

Det var ett land insvept i royalistisk yra då Svenska folket hyllade sin Kung. Sveriges radio anklagas för att vara för Kungavänlig. Första majtal från en hårt pressad statsminister. - Det var ett land insvept i royalistisk yra då Svenska folket hyllade sin Kung. Sveriges radio anklagas för att vara för Kungavänlig. Första majtal från en hårt pressad statsminister.

Det var ett land insvept i royalistisk yra då Svenska folket hyllade sin Kung. Sveriges radio anklagas för att vara för Kungavänlig. Första majtal från en hårt pressad statsminister. - Det var ett land insvept i royalistisk yra då Svenska folket hyllade sin Kung. Sveriges radio anklagas för att vara för Kungavänlig. Första majtal från en hårt pressad statsminister.