Podcasts about melkeveien

Kon har vandrat från dyrkat gudaväsen till hornlös mjölkmaskin och metanrapande klimatbov. Ann-Helen Meyer von Bremen följer hennes väg in i fabriken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I begynnelsen var kon. Audhumbla gav di åt jätten Ymer och slickade rimfrosten från stenarna och skapade på det viset Bure, han som blev gudarnas förfader i den nordiska gudasagan.I begynnelsen var kon, inte bara i den nordiska mytologin utan även i många andra skapelseberättelser och religioner. Den egyptiska Hathor, återfödelsens gudinna, födde varje morgon fram solen och bar den mellan sina horn. Israeliterna lät döda 3 000 av sitt eget folk för att de dansade runt guldkalven, en symbol för guden Baal och stark konkurrent till Jahve. Hinduismen har flera gudomliga nötkreatur. Tjurguden Nandi har stark koppling till Shiva och Nandi bär också de döda hinduernas själar i Vietnam, till Indien. Kogudinnan Surabhi, mor till alla kor, skapas när gudar och demoner kärnar det kosmiska mjölkhavet. Hela Vintergatan är för övrigt skapat av komjölk, när Krishna och mjölkerskornas gudinna Radha, råkade spilla ut drycken över hela himlen. I den grekiska mytologin är det istället gudinnan Heras mjölk som ger upphov till Vintergatan, eller Milchstrasse, Milky Way, Voie lactée eller Melkeveien som det heter på andra språk.Hur kommer det sig då att detta djur som inte bara i religioner utan också i människors vardagsliv så starkt har förknippats med skapelse, liv och fruktsamhet, i dag ses som ett hot mot vår existens? Eller rättare sagt, hennes rapar?Den ko som är den vanliga i Sverige, Bos taurus, härstammar från uroxen som var en imponerande bjässe. De största tjurarna hade en mankhöjd på två meter, kunde väga över ett ton, hade väldiga horn och ansågs vildsinta. Julius Caesar menade att de inte gick att tämja ens som kalvar. Så varför ge sig i kast med dessa farliga djur? Människan hade redan tämjt geten och fåret och det fanns gott om vilda djur där boskapsskötarna etablerade sig.En teori är att det inte var mjölken eller köttet utan rituella skäl bakom domesticeringen. De stora hornen sågs som symboler för himlakroppar som månen, med koppling till fertilitet. Kon blev också snabbt en statusmarkör och symbol för kapital. Ordet fä för boskap betydde ursprungligen egendom och latinets, pecunia, pengar, kommer från pecus, boskap. Fortfarande är rollen som flyttbart kapital, bytesmedel och status, den viktigaste rollen för kor i många boskapskulturer.Under lång tid sågs kon som något mycket värdefullt - religiöst, ekonomiskt men också som sällskap. Det finns många skildringar i litteraturen och filmen över den nära relationen mellan kon och människan. I novellen ”Skiljas från sin vän” skildrar lappmarksläkaren och författaren Einar Wallquist detta när han skriver om Mor Katrin som blivit gammal, sjuk och övertalats att skicka kon på slakt. Men det är inget lätt beslut. ”Kossan var hennes enda sällskap, hennes riktiga vän, som hon kunde få prata med så mycket hon ville i sin ensamhet och som hon mötte tillgivenhet av.”Efter nattens sömn ändrar hon sig dock och bestämmer sig för att säga nej till slaktaren: ”Ty det skulle han veta, att ömhet och sällskap och en ko, det säljer man inte!”I Sverige brukar det heta att malmen och skogen har spelat en stor roll för framväxten av det moderna Sverige, men man skulle också kunna nämna kon. Det var runt henne och hennes mjölk, kött, kalvar, gödsel, hud och dragkraft som det mesta kretsade inom lantbruket. Det var försäljningen av hennes smör och ost som gjorde det möjligt för lanthushållen att skaffa de saker som man behövde. Kon står också i centrum när Sverige anammar de nya jordbruksmetoderna från Europa under 1800-talet. Då börjar man bland annat att odla vall (en blandning av gräs och kvävefixerande grödor som klöver) på åkrarna. Det här gav inte bara mer mat till fler kor utan även till fler människor och fler händer kunde sättas i arbete, vilket var en förutsättning för industrialiseringen.Samtidigt som jordbruket börjar kommersialiseras under 1800-talet, växer statarsamhället fram. Herrgårdarna specialiserar sig på mjölkproduktionen som kräver mer arbetskraft och billig sådan. Statarna jobbar hårt och länge, bor i eländiga bostäder och får sin lön främst i form av stat, det vill säga i form av mat från gården. För statarfruarna innebär makens anställning ett extra gissel.”I stället för att hälsas med tillfredsställelse som en extra inkomstkälla har statarhustruns mjölkningsplikt nästan kommit att bli statsystemets värsta plågoris, dess vita piska”.Ivar Lo-Johansson beskriver träffande vad som har hänt. Mjölkningen som tidigare var något positivt, har blivit en plåga. Det vi ser, är början på den industrialiserade lagården.Om kvinnan var slaven i herrgårdarnas mjölkgårdar har kon alltmer axlat den rollen. Descartes syn på djuren som maskiner, har nu blivit verklighet i många av världens mjölkfabriker. De bönder som fortfarande spjärnar emot denna utveckling, ses som bakåtsträvande idealister. Dagens industrialiserade mjölkko är omgärdad av maskiner. Hon matas och mjölkas av maskiner, maskiner tar hand om hennes gödsel, mäter när hon är brunstig och reglerar hur mycket hon ska äta och mjölka. Bonden blir allt mer frånvarande. Hen sitter i sitt kontor och studerar all info från maskinerna. Att gå utomhus och beta, som är det mest essentiella för en ko, anses hon heller inte längre behöva eller klara av. Dyra maskiner vill man helst inte ta ut ur garaget.Problemet med maskiner är att de ger ifrån sig utsläpp. I kornas fall handlar det främst om växthusgasen metan. De har alltid rapat metan, precis som älgarna, rådjuren, hjortarna och de andra vilda idisslarna, men till skillnad från viltet räknas numera metanet från de tama idisslarna som antropogena utsläpp, påverkade av människan. Men även viltet regleras av människan, i form av jakt, skogsbruk, lantbruk, trafik, naturvård och byggande av infrastruktur och bostäder. Mänsklig påverkan har fått viltet att kraftigt öka, jämfört med mitten av 1800-talet då många djur var mer eller mindre utrotade. Ändå gäller inte samma måttstock för dem som för tamdjuren, trots att antalet kor, får och getter har minskat radikalt under samma period.Anledningen är kanske att vi ser viltet om en del av naturen, medan kon är mer en kugge i mjölk- och köttmaskineriet? Därmed viktas hennes metan lika tungt som metanet från utvinningen av fossila bränslen. Lösningen på problemet är lika industriell den, en kemikalieblandning som ska minska kons metanavgång genom att förändra hennes matsmältning.Människan tämjde uroxen för dess gudomliga horn. I dag har människan gjort de flesta kor hornlösa, genom avel eller genom att bränna bort hornanlagen hos kalven, allt för att passa in i matfabriken. Vi verkar inte behöva några gudar längre, kanske inte ens några kor. Men däremot en aldrig sinande ström av maskiner.Ann-Helen Meyer von Bremen, journalist, författare och deltidsbonde. Tillsammans med Gunnar Rundgren författare till boken ”Kornas planet” (2020).Essän producerades av Ann Lingebrandt

Marianne tror på månen. Hanne har funnet ny usexy interesse. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

ABELS TÅRN - Hvordan kan vi avsløre om vi snakker med en ChatBot på telefonen? - Kan mitokondriedonasjon fra en frisk donor være skadelig? - Overlever vi hvis galaksene Melkeveien og Andromeda kolliderer? - En kvantedatamaskin løser regneoppgaver ufattelig raskt, men regner den riktig? - Når oppstod kreft, og kjenner vi det første historiske tilfellet som er registrert? - Hvorfor har solsystemet fire små steinplaneter innerst og fire store gassplaneter ytterst? - Kan smarttelefonen høre hva jeg sier? Hør episoden i appen NRK Radio

Episoden forteller om vår galakse, Melkeveien og hva som finnes her. Er og innom tyngdekraft, sorte hull og nabogalaksen, Andromeda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dersom det finnes mørk materie i sentrum av Melkeveien, og denne materien stråler ut lyspartikler, og disse lyspartiklene reiser gjennom støv og magnetfelter i galaksen, og treffer jordas atmosfære, og deretter lager en skur av partikler som treffer CTA detektoren, SÅ kan stipendiat Gert Kluge finne mørk materie! Vi følger sporene etter den mørke materien fra Melkeveiens sentrum til Gert Kluges datamaskin. 

I høst har vi gjort ekstraopptak på bakrommet med panelene våre, og stilt de spørsmålene vi ikke rakk i de ordinære sendingene våre Panel 1: Molekulærbiolog Elisabeth Gråbøl Undersrud, fysiker Anne Schad Bergsaker, og professor emiritus i neuroanatomi Per Brodal. Hvorfor blir jeg sulten når jeg ligger på sofaen og ikke bruker noen energi? Blir det bedre effekt av treninge med staver enn uten? Sult og fasting hva gjør det med oss? Kan virus kureres med medisin? Kan man få Korona gjennomspyttklysene på bakken? Panel 3: Datalogen Morten Goodwin og astrofysiker Vegard Rekaa og molekulærbiolog Sigrid Bratlie Hvordan fungerer egentlig hologrammer? Mystiske radiosignaler i Melkeveien, hva er de for noe? Vil publisert innhold på internett være der for alltid og evig? Hør episoden i appen NRK Radio

-Hvis to par eneggede tvillinger får barn med hverandre, blir barna kliss like? -Finnes det grønne pattedyr? -Hvordan kan vi bygge hus som tåler lava? -Kan egenskaper som ikke er genetiske arves over flere generasjoner? -Hvorfor ser giftige bær så fristende ut? -Hvis spiralarmene rundt Melkeveien blir så tynne at de går i stykker; dannes det nye? -Er lakselus en fare for sei og lyr? -Noen fisk med rødt kjøtt, har hvitt kjøtt i kjakene. Hvorfor? Panelet: Cellebiolog Katharina Vestre Biolog og lakseforsker Simen Rød Sandve Kjemiker Carl Henrik Gørbitz

Ukas gjester er ekte veteraner i hardrock gamet og har spilt på det som kan spilles på av store konsertscener og festivaler her til lands og har haugevis av turer rundt i Europa bak seg. Bandet reiste seg i 2007 opp fra asken til bandet Stonegard og består i tillegg av medlemmer fra band som bla. Krace, Melkeveien, Kite og Damokles. I April slapp de endelig sin første full-lengder siden 2015, deres syvende album totalt kalt “URO” til strålende kritiker. Hedmarkens store hardrock-sønner Torgrim og Ronny fra Dunderbeist er på herlig besøk!SoMe: Instagram.com/dunderbeist_ facebook.com/dunderbeist instagram.com/raaskinn instagram.com/grrimbart Dunderbeist på Spotify: https://open.spotify.com/artist/3C58GRgq5hHpYE1EeY0ime?si=Evy8Hoc0T6GBeD2SA7AxBA Følg oss på din foretrukne streaming tjeneste og sosiale medier SoMe:facebook.com/faenpod instagram.com/faenpod instagram.com/robbemadsen instagram.com/big.d.karsten Offisiell spilleliste: https://open.spotify.com/playlist/1C5NfbZJdX5vzPqWgWkVgO?si=2MvaN-5zTnKqS9YvXBZXyQ music by Dunderbeist & Bryce Quartz

Ukas gjester beskriver seg selv som «punk rock lifers making emo noise» Bandet er rimelig ferskt å har eksistert i knapt 1,5 år men folka bak har lang fartstid i gamet og består av medlemmer fra bla Dunderbeist, This Sect, No Life Orchestra, KITE og Melkeveien. Tross bandets korte levetid har de produktive veteranene allerede rukket å slippe 5 singler med musikkvideoer fra sin kommende plate som slippes senere i år. Du får trøkk, støy og giftige hooks når vokalist Gøran og gitarist Ronny fra Damokles er på besøk! SoMe: instagram.com/damoklesband facebook.com/terealdamokles Hør Damokles her: https://open.spotify.com/artist/3kcyv57mVk0hbjT6887ykd?si=R5tKYd_BQlKwiEr3pZjbbw Følg oss på din foretrukne streaming tjeneste og sosiale medier SoMe:facebook.com/faenpod instagram.com/faenpod instagram.com/robbemadsen instagram.com/big.d.karsten Offisiell spilleliste: https://open.spotify.com/playlist/1C5NfbZJdX5vzPqWgWkVgO?si=2MvaN-5zTnKqS9YvXBZXyQ music by Damokles

Stine og Sara i studio snakker om bokhøsten. Stine har intervjuet Bruno Jovanovic om "Etter hvert vil øynene venne seg til mørket", mens Sara har snakket om "Melkeveien" med Pauline Östgård. Emily har skrevet kjærlighetsbrev til nye Deichman og Alva lurer på om litteraturen kan bli for brutal. Helje Marie er tekniker.

https://science.nd.edu/news/galactic-halos-touching-comprehensive-map-of-andromeda-halo-shows/ Transkript: Det har lenge vært kjent at Andromeda tåken, eller Andromeda galaksen kommer til å kollidere med vår egen galakse om 4 milliarder år. Det vil resultere i et inferno av stråling, gasser, nye stjerner og planeter. Så langt fram i tid vil ingen mennesker kunne observere dette, for vår egen klode er mørk, kald, øde og tom. Andromeda-galaksen og Melkeveien er omtrent like store. Men så viser nye observasjoner at begge galaksene er mye større enn først antatt. Mens avstanden mellom sentrum i de to galaksene er 2,5 millioner lysår, vil avstanden mellom sentrum og utkanten av hver enkelt galakse etter de nye funnene være 1-2 millioner lysår. Det betyr kollisjonen allerede er i gang, og det skjer så å si foran øynene våre. Men vi kan ta det med ro. Dette tar tid, så vi kan fortsatt sove godt om natten. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/viten-paa-kort-tid/message

I tusenvis av år har mennesket sett opp på himmelen og lurt på hva som er der ute. For det er noe helt spesielt med å se blå himmel en sommerdag, eller en klar stjernehimmel på fjellet, så langt fra byen at hele Melkeveien fyller natten med ei lysshow som gir både hakeslipp og gåsehud. Og dersom du vet hva du skal se etter, kan du kanskje klare se noe som ikke egentlig er der, langt ute i universet. I denne episoden får du historier om universet, fortalt av Aksel Graneng, Julie Thingwall, Veronica Danielsen og Mats Ola Sand. I VitenStafett deler unge formidlere gode historier om realfag og teknologi, og formidlerne er tilknyttet emnet MNKOM ved Det matematisk-naturvitenskaplige fakultet ved Universitetet i Oslo. Programleder og emneansvarlig er Åsmund H. Eikenes.

Bjørn-Henning Ødegaard er stand-up komiker og kjent fra megasuksessen «Konspirasjonspodden». Hans forhold til anger er trøblete, og førte på en måte til en uvanlig sykdom til slutt. Vi snakker bl.a. om den overveldende suksessen med podcasten, om en profesjonell oppstart med stand-up, om «På tommeltotten til Melkeveien», om å ikke kjenne seg igjen i «Skam», om å ha mindre tålmodighet med uviktige ting og om en veldig dyr stamcellebehandling i Panama. Programleder: Sivert Moe See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi vier mesteparten av denne episoden til det sjarmerende norske pekogklikk-eventyret Milkmaid of the Milky Way som Jørund har spilt gjennom. Jørund og Patrick har også vært og intervjuet den hyggelige utvikleren av spillet, Mattis Folkestad, og på slutten av episoden er intervjuet inkludert i sin helhet. Melk deg frem til 22:30 for å få med deg Jørunds bossromtema om de beste karakterensemblene i spill, før vi får noe som ligner på et bossromtema av Patrick til neste episode. Etter Jørunds avslutningsord på 43:30 har vi limt inn intervjuet med Mattis Folkestad. Finn ut hvordan det er å utvikle spill på egenhånd, inspirasjonene hans, og hvor lett det er å skrive et spill på rim. Så kommer musikken og det er som vanlig ingenting etter den.

Des films déjà évoqués, des films manqués en salles, des films qu'on ne voulait pas vraiment voir, et des films qu'on a aimés, voilà le programme de ce Debrief du mois de novembre 2017 dans 24FPS, le podcast ciné avec ou sans spoiler !Voici les 11 films abordés sans spoiler par Jérôme et Julien : Que Dios Nos Perdone de Rodrigo Sorogoyen (à partir de 00h01m53) Au Revoir Là-Haut d'Albert Dupontel (à partir de 00h05m10) A Beautiful Day (You Were Never Really Here) de Lynne Ramsay (à partir de 00h10m25) Jigsaw de Michael Spierig et Peter Spierig (à partir de 00h18m52) Carbone de Olivier Marchal (à partir de 00h23m45) La Mise À Mort Du Cerf Sacré de Yorgos Lanthimos (à partir de 00h30m55) Borg McEnroe de Janus Metz Pedersen (à partir de 00h46m30) Battle Of The Sexes de Jonathan Dayton et Valerie Faris (à partir de 00h56m03) La Lune De Jupiter de Kornél Mundruczó (à partir de 01h06m53) The Square de Ruben Östlund (à partir de 01h18m22) Coco de Lee Unkrich et Adrian Molina (à partir de 01h30m59)Bonne écoute, et n'hésitez pas à partager votre avis sur The Square !Crédits musicaux : Peter Pan Death Wish de Melkeveien (issu de la bande-annonce de You Were Never Really Here), et Un Poco Loco de Anthony Gonzalez et Gael García Bernal, issu de l'album Coco - Original Motion Picture Soundtrack (2017)

Snushanene gjør som The Muppets gjorde i 1999 og tar turen out in space. Ta på deg romdrakten, pakk ouijabrettet og bli med oss på en rundreise i både Melkeveien og mystikkens univers. Da en vis mann i 1971 sang "Is There Life On Mars?" var det nok få som kunne forutse at tre Snushaner skulle sitte på svaret 46 år etter!

Det er ikke umulig at mikroskopiske sorte hull kan oppstå i CERN. Hvis de - mot formodning -skulle være stabile, hvor lang tid tar det da før de sluker hele jorda? Spør vi, og begår i samme slengen diktanalyse av ny, norsk samtidspoesi om Big Bang, verdensrommet og evigheten. Dessuten spør vi: Hvorfor har ikke mennesket spesielle egenskaper til å forsvare seg, som for eksempel gift eller skarpe tenner? Hva er sammenhengen mellom fraktaler og geometri? Stemmer det at hvalens forfedre var landlevende pattedyr som gikk lei av det tørre livet? Og gjør vi evolusjonen en bjørnetjeneste når vi kaster hval som har stranda ut på havet igjen? Hvor blir det av energien i gravitasjonsbølger? Og hvis jorda skulle overleve fram til Andromedagallaksen og Melkeveien kolliderer, ville den da bli revet i stykker av gravitasjonsbølgene som oppstår når de gigantiske sorte hullene i sentrum smelter sammen? Er 0,999999... det samme som 1, eller littegrann forskjellig? I Panelet: Logiker Roger Antonsen Paleontolog Lene Liebe Delsett Astrofysiker Øystein Elgarøy Lyriker og nevrofysiker Geir Halnes

Dagens sending handler om hull... og hoder. Hva med å sette ditt hode på en annens kropp? Eller drille hull i hodet? Og hva er greia med hull som plutselig oppstår i veien (og Melkeveien)..?

This week, dear listener, we start a new cut-out-and-keep series all about the days of the week. Perhaps contentiously, we start with Monday. Recognised by many as the first day of the week, we do also appreciate that for large … Continue reading →

Nyheter fra vitenskapen Årets beste : Søvn renser hjernen, ved Anne Synnevåg Mørk materie (trolig) funnet i midten av Melkeveien, ved Torkild Jemterud Hvordan skåne øynene dine mot skjermplager, ved Anne Synnevåg

Gensekvensering av Ebola - Gladnyhet om blåhvalbestanden - Kreftfarlig å jobbe i fly - Melkeveien er en avkrok

Galaksen vår kryr av planeter. Det yngler, skal vi tro et internasjonalt team av astronomer, som har lett - og mener å ha funnet flere planeter der ute enn noen hadde forestilt seg. I 1903 la Roald Amundsen ut på en ekspedisjon for å finne nordvestpassasjen, og for å samle inn vitenskapelige data. Disse dataene kunne ha ført til en vitenskaplig sensasjon, hvis Amundsen ikke hadde insistert på å la norske forskere analysere dem. Nå er de heldivis analysert på nytt.