POPULARITY
Lär känna oss bättre: Vi besvarar bekväma – och mindre bekväma – frågor ur det berömda frågeformulär som Proust två gånger besvarade och som allt sedan dess kommit att förknippas med honom!Bild:Musik: Fjärde satsen ur Violinsonata i A med Stefano Ligoratti och ur Pianokvintett med Isabella Stewart Gardner Museum av César Franck. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
I programmet diskuteras Dixit Dominus x 3, tre pianokonserter med Danny Driver som solist, tre okända verk av Vaughan Williams och fyra kammarkonserter av Weinberg. Magnus väljer Prokofjev-baletter. I panelen Evabritt Selén, Sara Norling och Tony Lundman som tillsammans med vikarierande programledaren Magnus Lindman betygsätter följande skivor: RALPH VAUGHAN WILLIAMS The Lark ascending, Sex korta stycken, The Solent, Fantasia för piano och orkester Jennifer Pike, violin, Sina Kloke, piano New Yorks kammarorkester Salvatore Di Vittorio, dirigent Naxos 8.573530 BEACH CHAMINADE HOWELL Pianokonserter Concertstück ciss-moll Danny Driver, piano BBCs skotska symfoniorkester Rebecca Miller, dirigent Hyperion CDA 68130 DIXIT DOMINUS Musik av Vivaldi, Mozart och Händel Anthony Roth Costanzo, Makoto Sakurada m.fl solister La Capella Reial de Catalunya Le Concert des Nations Jordi Savall, dirigent Alia Vox AVSA 9918 MIECZYSLAV WEINBERG Kammarsymfonier nr 1 4, Pianokvintett op 18 Yulianna Avdeeva, piano, Andrei Pushkarev m.fl. Kremerata Baltica Gidon Kremer, violin, m.fl. ECM 2538-39 Referensen Magnus jämför med och refererar till en inspelning av Vaughan Williams The Lark ascending med violinisten Hugh Bean som spelar tillsammans med New Philharmonia Orchestra, allt under ledning av Adrian Boult. Inspelningen gjordes 1968 på EMI. Magnus val Magnus väljer och spelar valda delar ur en box betitlad Ballets Prokofiev, 125th Anniversary Edition, innehållande balettmusik av Prokofjev, där dirigenten Gennadij Rozjdestvenskij leder Moskva-radions symfoniorkester, Sovjetiska kulturministeriets orkester och Bolshoj-teaterns orkester i inspelningar gjorda mellan 1959 och 1990. Boxen rymmer 8 CD och en i bonus; en unik inspelning där tonsättaren själv dirigerar bl.a. Romeo och Julia. Skivmärket är Melodija. Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Amy Beachs Pianokonsert i Naxos serie American Classics, med solisten Alan Feinberg i sällskap med Nashvilles symfoniorkester och ledda av Kenneth Schermerhorn. Violinisten Jennifer Pikes inspelningar på Chandos. Vaughan Williams The Lark ascending med Tasmin Little och BBCs filharmoniker under ledning av Andrew Davis på Chandos. Weinbergs kammarsymfonier med Helsingborgs symfoniorkester under ledning av Tord Svedlund på Chandos. Weinbergs opera The Passenger Inget svep denna vecka
I programmet diskuteras bl.a. Tapiolas Sinfoniettas tolkning av Stravinsky, orkestermusik av Ginastera med Juanjo Mena på pulten samt kammarmusik av Bruch. I mindre skala behandlar två Sibelius-verk. I panelen Aurélie Ferriere, David Björkman samt hedersgästen Trygve Nordwall som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor: IGOR STRAVINSKY Pulcinella-svit, Apollon Musagète och Konsert för stråkorkester i D-dur Tapiola Sinfonietta Masaaki Suzuki, dirigent Bis BIS 2211ALBERTO GINASTERA Pampeana nr 3, Ollantay op 17 och Estancia op 8 BBC filharmoniker, Manchester Juanjo Mena, dirigent Lucas Somoza Osterc, baryton Chandos CHAN 10884MAX BRUCH Stråkkvartett nr 1 c-moll, Svenska danser och Pianokvintett g-moll Goldner-kvartetten Piers Lane, piano Hyperion CDA 68 120 FELIX MENDELSSOHN Elias Marlis Petersen m.fl. solister RIAS Kammarkör Akademin för tidig musik, Berlin Hans Christoph Rademann, dirigent Accentus Music ACC 30356 I mindre skala Johanna Paulsson och Alexander Freudenthal jämför stor med liten Sibelius. I programmet serveras varierande versioner av Finlandia och Valse Triste. Vi hör bl.a. Sibelius barnbarnsbarn Lauri Porra, framföra Finlandias hymn på elbas. Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Stravinskys Pulcinella-svit med London Sinfonietta under Esa-Pekka Salonen på Sony. Stravinskys Apollon Musagète med Leningrads filharmoniker ledd av Jevgenij Mravinsky på Melodija; med Berlins filharmoniker under ledning av Herbert von Karajan på DG samt alla Stravinskys egna inspelningar på Sony. Ginasteras Estancia (slutet) med Simon Bolivar-orkestern dirigerad av Gustavo Dudamel på DG. Goldnerkvartetten spelar Pierné och Viernes stråkkvartetter på Hyperion. Mendelssohns Elias med Soile Isokoski m.fl, Collegium Vocale, Gent, Chapelle Royal, Paris samt Champs Elysées-orkestern dirigerade av Philippe Herreweghe på Harmonia Mundi; Renée Fleming m.fl, Edinburghs festivalkör samt Orchestra of the Age of Enlightenment ledda av Paul Daniel på Decca samt med Rosemary Joshua m.fl. tillsammans med Gabrieli Consort and Players under ledning av Paul McCreesh på märke Signum. Johan sveper över albumet Neglected Works for piano, med musik av idel kvinnliga tonsättare framförd av pianisten Bengt Forsberg och inspelad på dB Productions.
I programmet diskuterar panelen bl.a. Brahms Ein Deutsches Requiem i Mariss Jansons tolkning samt Goethe-sånger av Schubert med den unge tenoren Mauro Peter. I panelen Boel Adler, David Björkman och Lennart Rundqvist, (från publiknätverket) som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor:FRANZ SCHUBERT Goethe-sånger Mauro Peter, tenor, Helmut Deutsch, piano Sony Classical 88875083882 JOHANNES BRAHMS Ein Deutsches Requiem Genia Kühmeier, sopran, Gerald Finley, baryton Nederländska radions kör Concertgebouw-orkestern Mariss Jansons, dirigent RCO Live RCO 15003 DMITRI SJOSTAKOVITJ Stråkkvartett nr 2 A-dur Pianokvintett g-moll Takács-kvartetten, Marc-André Hamelin, piano Hyperion CDA 67987VINCENZO BELLINI I Capuleti e i Montecchi Vivica Genaux, Valentina Farcas m.fl. Bel Canto-kören, Europa Galante Fabio Biondi, dirigent Glossa GCD 923404Johans val Johan Korssell spelar valda delar ur samlingen Complete Recordings on Deutsche Grammophon, vol 2, en box med 38 CD inkl. en i bonus, med dirigenten Ferenc Fricsays samtliga opera-, sångcykler- och körverk, alla inspelningar gjorda på Deutsche Grammophon.Inget svep denna vecka.
Krönet på Berwaldåret 1968, 100 år efter tonsättarens död, var det sceniska uruppförandet av Drottningen av Golconda, den opera Berwald skrev för sin tidigare elev, storsångerskan Christina Nilsson. Ej en ton har jag komponerat till Drottningens roll utan att tänka på Dig, står det i ett av hans vänliga brev till henne. Varken hon eller någon operachef tog sig dock an verket under Berwalds livstid.Men i samband med 100-årsjubileet skulle operan ges en chans på Kungl. Teatern; initiativet hade kommit från Sveriges Radios musikavdelning. Operan innehåller mycket härligt fullödig musik även om den i likhet med Beethovens Fidelio saknar dramatik. Där är så otroligt granna arior, sa Tor Mann hänfört i en intervju. Han visste vad han talade om, för han hade dirigerat både ett konsertant framförande och den radioversion som spelades in 1958.Urpremiären av Drottningen av Golconda sändes direkt i Musikradion på Franz Berwalds dödsdag, och över huvud taget fick radiolyssnarna möjlighet att höra en stor del av Berwalds musikaliska produktion under året symfonier, kammarmusik och musikdramatiska verk. Också Skolradion uppmärksammade Berwald, och SVT producerade en Berwaldfilm på den tiden var SR och SVT samma bolag.Samma år som Berwald drog slutstrecket i Drottningen av Golconda, 1864, invaldes han sent omsider i Kungl. Musikaliska akademien, och tre år senare blev han av samma akademi utnämnd till kompositionslärare vid konservatoriet. Han fick också uppdraget att revidera Haeffners koralbok. Efter att ha livnärt sig som glasbruksdisponent under 1850-talet och därefter bland annat bedrivit affärsverksamhet, kunde han nu livnära sig inom det musikaliska området, och han fick erkännande och en position i musiklivet.Glädjen blev dock kortvarig. På våren 1868 insjuknade Franz Berwald i lunginflammation, och den 3 april gick han bort.Även om Berwald inte var helt bortglömd under senare delen av 1800-talet, var det ändå under 1900-talet som hans musik började förekomma alltmera frekvent på konsertprogrammen. Onekligen har Sveriges Radio genom sin medvetna odling av hans musik och genom att låta Berwaldkännare berätta om både verk och person, bidragit till att Berwald idag med all rätt har en plats som en av de mest betydande tonsättarna i den svenska musikhistorien.När invigningen av Sveriges Radios orkesterstudio närmade sig mot slutet av 1970-talet, diskuterades namnfrågan ingående. Till slut enades man om att kalla det nya konserthuset för Berwaldhallen helt följdriktigt kan det tyckas med tanke på den långa Berwaldtradition som finns inom företaget. Den 30 november 1979 tog Sveriges Radios Symfoniorkester under festliga former sin nya arbetsplats i bruk. På invigningsprogrammet stod bland annat Franz Berwalds uvertyr till Estrella de Soria och Sinfonie singulière. Dirigent var orkesterns dåvarande chefdirigent Herbert Blomstedt.I det fjärde och sista av Christina Tobecks programserie om Franz Berwalds liv och musik i radioperspektiv får vi bland annat höra delar av Ingmar Bengtssons högtidsanförande 1968, avsnitt ur biografiförfattaren Ingvar Anderssons stora Berwaldserie strax efter jubileumsåret, liksom Herbert Blomstedts, Nils Castegrens, Erling Lomnäs, Tor Manns reflektioner. Programmet innehåller också glimtar från Berwaldhallens invigning och citat ur musikinspelningar hämtade ur Sveriges Radios arkiv.En serie P2-dokumentärer av Christina Tobeck Musik av Franz Berwald i P2 i anslutning till dokumentärserien:Tisd 17.11. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Pianokvintett nr 2 A-dur Torsd 19.11. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Symfoni Ess-dur, Naïve Torsd 19.11. i Musik mot midnatt kl 21.00: Gunnar Bucht, Sinfonie gracieuse ou lApothéose de Berwald (SR:s beställningsverk till Berwaldjubileet 1996)
Under en stor del av 1960-talet arbetade många inom musiklivet intensivt med Franz Berwald och hans musik. Ett jubileum närmade sig. 1968 var det 100 år sedan tonsättaren gick ur tiden - Det sjunger om hela symfonin, sa dirigenten Tor Mann när han samtalade med radiomedarbetaren Nils Castegren på nyåret 1967. Framför dem låg partituret till Franz Berwalds Sinfonie sérieuse, och att spela den hörde till de lyckligaste uppgifter Tor Mann kunde ha. Det var två av landets främsta Berwaldexperter som utbytte tankar framför en mikrofon, och båda hade under en stor del av sin yrkesverksamma tid varit knutna till Sveriges Radio.Detta är ett av alla de samtal och intervjuer som finns i Radioarkivet, och i Christina Tobecks program ges möjlighet att höra flera äldre Berwaldkännare reflektera över tonsättaren och hans musik. I det här tredje programmet kommer exempelvis Franz Berwalds barnbarn pianisten Astrid Berwald och ingenjören Ragnar Berwald till tals.1968 var det 100 år sedan Franz Berwald gick ur tiden, vilket gav en god anledning till att sprida kunskap om hans storhet. Inte minst medarbetare vid Sveriges Radio tog många viktiga initiativ. Musikavdelningen hade fått ökade resurser under den musikintresserade Olof Rydbecks tid som radiochef, och det gagnade bland annat Franz Berwald.Men för att musiken ska kunna framföras krävs tillförlitliga notutgåvor. I början av 1960-talet bildades Berwaldkommittén av Svenska Samfundet för musikforskning, Kungl. Musikaliska akademien och Sveriges Radio i syfte att ge ut Berwalds samlade verk i vetenskapliga utgåvor. Radion bidrog generöst med såväl pengar som personella resurser.Vid jubileet 1968 fanns tre av de planerade 25 volymerna i tryck: stråkkvartetterna, Sinfonie singulière och operan Drottningen av Golconda.Berwalds fyra mogna symfonier liksom de två stråkkvartetterna i a-moll och Ess-dur tillkom under 1840-talet, som var en mycket produktiv period i hans liv trots att ekonomiska bekymmer förmörkade tillvaron. Någon tjänst i det svenska musiklivet lyckades han inte få. Berwald var respekterad som musiker, men omstridd som person. Hans unga hustru, Mathilde Berwald, skrev i sin dagbok om intriger och vedervärdigheter. När Sinfonie sérieuse uruppfördes i Stockholm 1843 i och för sig illa repeterad karakteriserades den av kritiker som ett omusikaliskt virrvarr. Detta är alltså samma symfoni som Tor Mann hundra år senare ansåg vara en lycka att få dirigera!Det är inte svårt att förstå, att Berwald längtade ut från det svenska musiklivet, ut till en mera stimulerande musikmiljö. Framför allt Paris hägrade.En serie P2-dokumentärer av Christina Tobeck Musik av Franz Berwald i P2 i anslutning till dokumentärserien:Sönd 8.11. i Klassisk morgon kl 06.00: Uvertyr till Estrella de Soria Månd 9.11. i Musik mot midnatt kl 21.00: Jag går i kloster (operett i radioversion från 1961) Tisd 17.11. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Pianokvintett nr 2 A-dur Torsd 19.11. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Symfoni Ess-dur, Naïve Torsd 19.11. i Musik mot midnatt kl 21.00: Gunnar Bucht, Sinfonie gracieuse ou lApothéose de Berwald (SR:s beställningsverk till Berwaldjubileet 1996)
1946 firades Franz Berwalds 150-årsjubileum i stor stil. Inte minst inom Radiotjänst ville man ge lyssnarna möjlighet att upptäcka Berwalds storhet. Såväl ungdomsverk som mera mogna kompositioner gick ut i etern. Vissa sändningar kom från Radions egna arrangemang, andra var överföringar från olika musikinstitutioner, och programtidningen Röster i Radio publicerade en helsidesartikel signerad Sten Broman. Där får man veta att Franz Berwalds ”melodiska och rytmiska uppslag äro alltid högst originella, och i det tematiska arbetet visar han en förbluffande ’modern’ kontrapunktisk genialitet, som ställer honom i särklass bland alla samtida tonkonstnärer vid mitten av 1800-talet. Ingen av dessa äger Berwalds klara och snillrika orkesterstil.” Sten Broman gjorde under året program om Franz Berwald, och han dirigerade också Stockholms Radioorkester i den enda sats som finns kvar av Berwalds ungdomssymfoni från 1820. En inspelning från det konserttillfället finns bevarad i Sveriges Radios programarkiv. Så den och många andra upptagningar av tidiga verk ingår i den andra delen av Christina Tobecks dokumentärserie om Franz Berwalds liv och musik i radioperspektiv – från Radiotjänst till Berwaldhallen. Krönet på jubileet var en uppsättning av Estrella de Soria på Kungliga Teatern, och radiolyssnarna fick ta del av operans första del. Estrella de Soria hör till de verk som Berwald arbetade med under de år han vistades i Berlin på 1830-talet. 1828 hade han slutat sin tjänst i Hovkapellet för att så snart det blev ekonomiskt möjligt resta utomlands. Han längtade efter en mera stimulerande musikalisk miljö, och han hoppades också att slå igenom som operatonsättare i Berlin. Men det visade sig svårare än han trott. Snart var han tvungen att hitta en annan försörjningsmöjlighet än musiken. Berwald gav aldrig tappt, ”en smula gott huvud gör till sluts allt möjligt”, skrev han hem till sina systrar. Och Berwald klarade sig bra. Han öppnade ett ortopediskt institut, där han med framgång behandlade diverse felställningar med sjukgymnastik och ortopediska apparater. En serie P2-dokumentärer av Christina Tobeck - del 2 av 4 Musik av Franz Berwald i P2 i anslutning till dokumentärserien: Månd 26.10. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Sinfonie singulière Onsd 28.10. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Septett Torsd 29.10. i Musik mot midnatt kl 21.00: Konsert för två violiner och orkester Torsd 5.11. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Violinkonsert Fred 6.11. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Stråkkvartett g-moll Lörd 7.11. i Klassisk morgon kl 07.00: Recitativ och aria ur Estrella de Soria Sönd 8.11. i Klassisk morgon kl 06.00: Uvertyr till Estrella de Soria Månd 9.11. i Musik mot midnatt kl 21.00: Jag går i kloster (operett i radioversion från 1961) Tisd 17.11. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Pianokvintett nr 2 A-dur Torsd 19.11. i Klassisk förmiddag kl 10.03: Symfoni Ess-dur, Naïve Torsd 19.11. i Musik mot midnatt kl 21.00: Gunnar Bucht, Sinfonie gracieuse ou l’Apothéose de Berwald (SR:s beställningsverk till Berwaldjubileet 1996)
Atterbergs orkesterverk med GSO och Jonas Kaufmann i Nessun Dorma, det är innehållet på två av veckans skivor. Dessutom tipsar Johan om en riktig mastodont-Stravinskybox. I veckans panel sitter Boel Adler, Evabritt Selén och Måns Tengnér som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor:GRAZYNA BACEWICZ Konsert för stråkorkester, Symfoni för stråkorkester, Pianokvintett nr 1 Ewa Kupiec, piano, Capella Bydgostiensis kammarorkester Mariusz Smolij, dirigent Naxos 8.573229NESSUN DORMA The Puccini Album Jonas Kaufmann, tenor Orkester och kör från Santa Cecilia-akademin, Rom Antonio Pappano, dirigent Sony 88875092492 6J S BACH Sonater och partitor för soloviolin BWV 1001-1006 Gil Shaham, violin Canary Classics CC 14KURT ATTERBERG Orkesterverk (Vol 3) Göteborgs symfoniker, Neeme Järvi, dirigent Chandos CHSA 5154Johans val Johan Korssell spelar valda delar ur Stravinsky-boxen: The Complete Columbia Album Collection. Johans svepJohan sveper över Billy the Kid och Rodéo ur det nyutkomna albumet med Aaron Coplands balettmusik framförd av Colorados symfoniorkester dirigerad av Andrew Litton.Andra nämnda inspelningar- J S Bachs sonater och partitor för soloviolin med Rachel Podger på Channel Classics; Nathan Milstein på EMI och DG; Mats Zetterqvist på Kultan records samt med Isabelle Faust på Harmonia Mundi. - Atterbergs femte symfoni med Stockholms filharmoniska orkester ledd av Stig Westerberg på Musica Sveciae samt alla Atterbergs 9 symfonier med Ari Rasilainen på CPO. - Puccini-arior med Placido Domingo.