Podcasts about pontus wasling

Hallucinationer är vanligare än vi tror. Varför ser och hör vi sådant som inte finns? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad händer i hjärnan när vi hallucinerar? Hur ska vi tolka intryck som inte har någon grund i världen utanför? Och hur förklarar man det till synes oförklarliga?Utifrån neurologen och författaren Oliver Sacks bok ”Hallucinations” från 2012 diskuterar vi allt från nära döden-upplevelser till LSD-trippar och hypnopompa uppenbarelser.Gäster är Lena Nordlund - vetenskapsradion, Pontus Wasling - neurolog och författare, och Rickard Sjöberg - professor i neurokirurgi och författare.Producent och programledare är Viktor Hariz.

Många tänkare har genom historien försökt begripa sig på och tolka drömmar. Än finns inget tydligt svar. En central fråga som kvarstår och som delar forskarkåren är om drömmarna har en funktion eller inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vissa forskare tänker på drömmar som ett brus, en slaggprodukt, som beror på att vi inte kan stänga av hjärnan ens när vi sover, säger drömforskaren Katja Valli. Hon fortsätter. – I det andra forskarlägret tror man att drömmar visst har en funktion. Vissa menar att drömmar bidrar till en god mental hälsa, medan andra tror att evolutionen sett till att vi i drömmar övar oss på farliga situationer som är ovanliga i verkliga livet. Vaktmästaren Peter, som drömmer ofta och mycket, är mer inne på det första forskarlägrets teori.– Vi drömmer för att rensa hjärnan på en massa intryck, så vi orkar med morgondagen, säger han. Medverkar i programmet gör Pontus Wasling, hjärnforskare & läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, David Marcusson-Clavertz, docent inom psykologi vid Linnéuniversitetet, María González, samtalsterapeut med fokus på drömmar och socialantropolog och Katja Valli, drömforskare vid Högskolan i Skövde. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producent

Återutsändning av ett avsnitt från 2022 som tidigare bara fanns bakom betalvägg. Kolla även in avsnittet “Är jaget bara en illusion” med Pontus, som publicerades i samband med denna Q&A.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Navid pratar med hjärnforskaren och läkaren Pontus Wasling om det mänskliga medvetandet och hjärnans konstruktion. Vad händer i hjärnan när vi mediterar och hur är egentligen en människas jagstruktur uppbyggd? De pratar även om Pontus senaste bok “Knaster : Medvetandets gåta och illusionen av ett jag” där han i sitt researcharbete utforskat vad jagupplösning är, både genom vetenskapliga studier och teorier men också genom att utsätta sig själv för shamanska trumresor, buddhistisk meditation, hypnos och floating.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kalle Berg pratar om vad svenska EU-parlamentariker lägger sina så 700 000 i så kallade kontorspengar på. Bland annat enorma mängder choklad och mini-klitorisar visar det sig.Ina Lundström pratar om att framtiden är här, för snart kan flygande bilar bli verklighet.Sen kommer drömforskaren Pontus Wasling och besvarar alla våra frågor om drömmar.Vi ringer också upp vår arkitekturkritiker och Köpenhamnsbon Mark Isitt för att prata om gårdagens stora brand på det anrika Börshuset i Köpenhamn.Dessutom: Myth busting om virala biljakten i Göteborg, märkliga Volvo Island och borde Chapmans torg bli mer najs? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är fascinerade av både sömn och drömmar och i det här avsnittet pratar vi med läkaren, forskaren och författaren Pontus Wasling om klardrömmar eller sk. lucid dreaming. Pontus förklarar fenomenet klardrömmar, hur de vanligtvis uppstår och hur han har forskat på det. Det finns verkligen oanade möjligheter när man kan styra sina drömmar, i allt från att träna på sin golfsving till spännande äventyr med kändisar. Pontus berättar om olika exempel på människor som klardrömmer samt ger oss knepen i hur man kan träna upp sig i att klardrömma själv om man vill, även om alla kanske inte lyckas. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Minnet är en av kroppens kanske viktigaste funktioner, men hur fungerar det? Stämmer det att man kan skapa falska minnen? Existerar fotografiskt minne egentligen? Och kan man verkligen öva upp sin förmåga att minnas bättre? Pontus Wasling är en av Sveriges mest tongivande överläkare och forskare kring det mänskliga minnet och dess minsta beståndsdelar. Tillsammans försöker vi reda ut det mesta som finns att veta om vårt minne och var gränsen går för vår förmåga. För mer information, tävlingar och extramaterial: Instagram @Sjukafaktapodcast Kontakt, samarbeten och press: kontakt@sjukafakta.se

Finns det ett jag – och vem är det i så fall? Hur människans medvetande fungerar är en av de största gåtorna inom såväl konst som filosofi och vetenskap. Neurologen Pontus Wasling berättar utifrån den senaste forskningen om hjärnan hur vår uppfattning av oss själva byggs upp i hjärnan, och om hur elektriska impulser kan förklara hur vi kan känna, tänka och uppleva världen.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Doften av nystekta pannkakor, sommarens första syrén eller smaken av kokt hummer. Vad väcker barndomsminnen till liv? Och vad betyder barndomsminnena för vårt vuxna jag? En som levt mycket i sina barndomsminnen är författaren Karolina Ramqvist, aktuell med boken Bröd och mjölk. Jag har tänkt att jag har haft bra minne, men däremot minns jag inte stora delar av livet som ung vuxen. Kanske är det så att mina starka barndomsminnen konkurrerar med de från vuxenlivet som då kändes mindre viktiga? säger hon.Ibland ställs man inför situationer där man minns samma händelse olika.Enligt psykoterapeuten Maria Yassa är det flera faktorer som spelar in i hur ett visst minne utformas. Till exempel påverkar dagsformen hur man minns någonting, säger hon.Och fortsätter: Inom psykoanalysen pratar man om efterhandsverkan, alltså när man är med om en sak, får en erfarenhet, men förstår den mer och mer varefter tiden går.Gäster i programmet: Karolina Ramqvist, författare, Görel Fred, psykoterapeut, Maria Yassa, psykolog och psykoanalytiker och Pontus Wasling, hjärnforskare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.Programmet är en repris från 12 april 2022.

Navid pratar med hjärnforskaren och läkaren Pontus Wasling om det mänskliga medvetandet och hjärnans konstruktion. Vad händer i hjärnan när vi mediterar och hur är egentligen en människas jagstruktur uppbyggd? De pratar även om Pontus senaste bok “Knaster - Medvetandets gåta och illusionen av ett jag” där han i sitt researcharbete utforskat vad jagupplösning är, både genom vetenskapliga studier och teorier men också genom att utsätta sig själv för shamanska trumresor, buddhistisk meditation, hypnos och floating. Lyssna på samtalet, ta del av länkarna på www.hurkanvi.se och om du anser att vi har sagt något felaktigt eller saknar information så välkomnar vi konstruktiv kritik och kompletteringar. Om du vill framföra ditt perspektiv på samtalet kan du spela in en reaktionsvideo på några minuter. Maila feedback, kritik och videor på hej@hurkanvi.se Vill du höra hela samtalet? Gå in på www.patreon.com/hurkanvi och bli Patreon. Har du inte råd att bli Patreon? Hör av dig till oss på hej@hurkanvi.se så löser vi det. Gillar du det Hur kan vi? gör och vill stötta med en engångssumma så swisha till 123 124 77 33. För att fortsätta samtalet, gå med i gruppen "Hur kan vi? - Eftersnack" på Facebook: https://www.facebook.com/groups/hurkanvi Vill du boka Navid som samtalsledare, moderator eller föreläsare? Gå in på www.navidmodiri.com/boka Alla avsnitt av podden och kontaktuppgifter hittar du på https://www.hurkanvi.se.

Vi människor vill gärna kunna förklara varför saker är som de är hur våra kroppar fungerar och vad forskningen kommit fram till genom att undersöka världen. Men det finns fortfarande mycket som som vi inte kan förklara. Hur kan vi göra för att förhålla oss till det vi inte känner till? Kropp & Själ är på Vetenskapsfestivalen i Göteborg, som i år har temat Det okända. Ett exempel på en mystisk, okänd sak som vi inte vet allt om än, är vårt medvetande. Det svåraste med medvetandet är hur vi ska få ihop det med vår materialistiska världsbild, menar filosofen Alva Stråge.Pontus Wasling, neurolog och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, medverkar också i diskussionen. Jag tror inte att vi alltid ska tro på vad vi ser och upplever, säger han.Gäster i programmet: Pontus Wasling, neurolog och forskare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Alva Stråge, doktor i filosofi, Adrian Parker, professor i psykologi, Camilla Brudin Borg, lärare och forskare i litteraturvetenskap och Elias Mellander, lärare och forskare vid Handelshögskolan.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent är Alice Lööf.Programmet är förinspelat.

Doften av nystekta pannkakor, sommarens första syrén eller smaken av kokt hummer. Vad väcker barndomsminnen till liv? Och vad betyder barndomsminnena för vårt vuxna jag? En som levt mycket i sina barndomsminnen är författaren Karolina Ramqvist, aktuell med boken Bröd och mjölk. Jag har tänkt att jag har haft bra minne, men däremot minns jag inte stora delar av livet som ung vuxen. Kanske är det så att mina starka barndomsminnen konkurrerar med de från vuxenlivet som då kändes mindre viktiga? säger hon.Ibland ställs man inför situationer där man minns samma händelse olika.Enligt psykoterapeuten Maria Yassa är det flera faktorer som spelar in i hur ett visst minne utformas. Till exempel påverkar dagsformen hur man minns någonting, säger hon.Och fortsätter: Inom psykoanalysen pratar man om efterhandsverkan, alltså när man är med om en sak, får en erfarenhet, men förstår den mer och mer varefter tiden går.Gäster i programmet: Karolina Ramqvist, författare, Görel Fred, psykoterapeut, Maria Yassa, psykolog och psykoanalytiker och Pontus Wasling, hjärnforskare.Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman.

Gäst i veckans podd är neurologen och författaren Pontus Wasling, aktuell med boken Knaster: medvetandets gåta och illusionen av ett jag. Vissa säger att vårt medvetande är den största gåtan som återstår att lösa. Andra tror att det aldrig kommer att gå att förstå vad det är. Några påstår tvärtom att problemet redan är löst. Kommer vi någonsin kunna nå längre än att bara konstatera att medvetandet är en serie knastrande impulser i hjärnan?

Hur uppstår egentligen medvetandet? Denna lilla fråga tänkte vi åtminstone försöka närma oss i det här avsnittet som gästas av hjärnforskaren Pontus Wasling. I sin senaste bok "Knaster" försöker han förstå medvetandets gåta och delar med sig av sina tankar till oss andra.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus BlomgrenSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastFoto Pontus Wasling: Catharina Fyrberg See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.

Boken heter "Knaster - Medvetandets gåta och illusionen av ett jag" och gäst är författaren och neurologen Pontus Wasling.Vissa säger att vårt medvetande är den största gåtan som återstår att lösa. Andra tror att det aldrig kommer att gå att förstå vad det är. I boken görs inte bara ett försök att ge oss svar, utan framförallt att utmana våra mest grundläggande föreställningar och åsikter om vad vi egentligen är. Vem styr egentligen våra tankar och hur mycket av det som sker i vår hjärna är vi medvetna om? I programmet pratar vi bl.a. om vad forskningen säger om vårt medvetande. Vi pratar om skillnaden mellan tankevandring och ett riktat tänkande. Och vi pratar om hur mycket vi påverkas av vårt icke-medvetna. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varje gång vi kommer ihåg en händelse förändras minnet en smula. Vad får det för konsekvenser när självbiografier ska skrivas. Ja, vad vet vi egentligen om våra egna liv? Den 17:e november 1995 föll stora mängder snö över Västsverige. Jag har livliga minnen av att befinna mig på Göteborgs centralstation utan att komma hem den kvällen, och av att dagen efter se människor åka längdskidor vid Götaplatsen. Det är bara det att jag inte alls befann mig Göteborg dessa dagar, utan hemma i Ljungskile. Jag tror mig veta att mina falska minnen kommer dels av en väns berätta om sin snöoväderskväll på centralstationen, och dels från en bild i Göteborgs-Posten av skidåkare i centrala stan. På samma sätt har en annan vän berättat att hon tagit över ett av mina minnen. Vi växte upp i samma område av likadana hus. När jag berättade att ett av mina första minnen var av hur stor jag kände mig när jag kunde se en tofs av mitt eget hår i spegeln över den låga badrumsbänken, sa hon att hon hade trott att detta var hennes minne ända tills hon nu hörde mig berätta det igen och insåg att hon bara lånat det. För några år sedan pratades det mycket om falska minnen kopplat till människor som genom terapi letts att minnas övergrepp som aldrig ägt rum. Minnesforskaren Elisabeth Loftus har liknat minnet vid en wikipediaartikel som vem som helst kan gå in och ändra i. På samma sätt skapar och omformar vi alldeles på egen hand hela tiden våra vanliga minnen. Varje gång vi tänker på något vi varit med om förändras det litegrann. Det vetenskapliga ordet för det är rekonsolidisering. Det är en process som kan upprepas många gånger. Detaljer faller bort och tillkommer, ordningsföljder ändras, personer byts ut eller läggs till, olika tillfällen läggs ihop till ett enda. Vittnespsykologin har också visat att vi har svårt att komma ihåg ens grundläggande skeenden i händelseförlopp vi bevittnat. Delvis beror det på att vi redan när det händer feltolkar eller missar viktig information, men studier visar att vi under de veckor som följer även förändrar våra minnen utifrån vad som tycks oss mest logiskt, eller vad våra fördomar och förväntningar säger oss borde ha hänt. Men också känslor kopplade till minnet förändras över tid. Det gamla minnet formas om av det liv vi lever nu, vilken stämning vi är i när vi plockar fram det, hur relationer till de inblandade förändrats, vad som hänt oss i livet sedan det skedde och hur andra återgivit samma händelser för oss. Ett glatt minne kan bli mörkare om vi mår dåligt när vi plockar fram det, eller om relationen till någon inblandad försämrats, och tvärtom. Ju äldre våra minnen blivit desto mer ökar möjligheten att vi hunnit omforma dem, kanske i flera omgångar. Därför är risken stor att den pensionär som skildrar sin barndom misslyckas med att göra det på ett sätt som överensstämmer med hur den upplevdes medan den faktiskt pågick. Vi förskönar och förvränger, förstorar upp våra egna positiva drag och insatser, förminskar och rationaliserar det dåliga vi gjort - och förstärker på så vis vår självkänsla och känslan av trygghet och konsistens. "Troligtvis", skriver hjärnforskaren Pontus Wasling i sin bok Minnet fram och tillbaka, "är hela syftet med vårt dåliga minne att vara självförhärligande. Vi anpassar helt enkelt våra hågkomster efter våra nuvarande behov och det är viktigare att ett minne är oss till lags än att det är korrekt. Så hur mycket kan vi egentligen lita på en självbiografisk bok? Det funderar Joyce Carol Oates över i boken Det förlorade landskapet. Den innehåller ett antal självbiografiska berättelser från barndomen upp till vuxen ålder. Både ton och teman känns igen från Oates romaner. Här finns starkt dramatiska händelser, som en ungdomväns självmord, mordet på en äldre släkting och incest och våld i en grannfamilj. Joyce Carol Oates skriver att en författares verk är en kodifierad återgivning av författarens liv. Och allteftersom åren går glömmer man det privata livet, sånär som på konturerna av det. Bara då och då kommer man ihåg nyckeln till koden. Med andra ord: när de egna minnena blir till arbetsmaterial bleknar och förvanskas de. Minnen och fantasi flyter samman. Oates erkänner också medvetna förvanskningar för att skydda sig själv eller dem hon skriver om. Flera personer kan också ha slagits ihop till en enda, eller personlighetsdrag lagts till för att skärpa storyn. Hon förklarar att hon väljer essensen av sitt liv, och förbättrar den. Så jobbar vi alla hela tiden men oftast utan att vara medvetna om det. Vi skapar mening och konsekvens där ingen mening eller konsekvens finns. Vi ägnar oss åt det som på marknadsföringslingo kallas storytelling. Vår vänstra hjärnhalva jobbar hela tiden med att ge logiska förklaringar, fylla i luckor, se samband och mönster. Där spinns röda trådar av liv som de flesta av oss levt på måfå, och vi bygger en sammanhängande berättelse som kan visa oss själva och andra vilka vi är. Utan en sådan riskerar vi att framstå som konstiga. Det normala är att presentera sitt liv som en begriplig historia. Kulturen vi lever i erbjuder mönster eller scheman för hur vi skapar våra livsberättelser. När jag läste journalisten Martin Caparròs reportagebok Hunger slogs jag av hur många av dessa jordens fattigaste och mest utsatta människor han intervjuade som beskrev sina liv som resultatet av guds vilja. I västvärlden skulle den som lade fram sin livshistoria så med stor sannolikhet betraktas som ganska udda. Här är vi i första hand agenter i våra liv ensamma befälhavare på våra skepp. Jag gjorde som alla andra utan att tänka på det, eller jag gjorde som jag blev tillsagd är inget vi hör andra berätta särskilt ofta, trots att det troligen är sant för merparten av våra erfarenheter. Jag hörde en gång en författare som ondgjorde sig över att när hon skrev en roman så trodde alla att den var självbiografisk men när hon skrev självbiografiskt så misstrodde alla sanningshalten. Det kan säkert upplevas som tröttsamt och paradoxalt, men likafullt är det högst relevant att ifrågasätta den som påstår sig återge exakta sanningar om sitt liv. Som Joyce Carol Oates skriver: "Egentligen har vi inte tillgång till de personer vi en gång var. Våra minnen är uppdiktade, även om de är välmenta. Slut citat. I fallet med snöstormen vet jag att jag "minns" fel. Vad gäller långt många fler minnen är jag osäker. Trots att mina barn inte är så gamla har jag redan svårt att minnas vem av dem som sa och gjorde vad när de var små. Vad gäller de allra flesta av mina minnen tillåter jag mig att vara säker på att minnas rätt. I alla fall ända tills de stöts mot någon annans minnen av samma sak och de visar sig skilja sig åt. Eva-Lotta Hultén, frilansjournalist

Att läkemedelsföretag vill sprida smittor genom vaccin eller att AIDS skapades i ett laboratorium. Konspirationsteorierna är många, men vad är det som gör att folk tror på på dem? Tobbe kallar sig själv konspirationsteoretiker och hans teorier bottnar i en misstro på människor med makt. Att världens ledare skulle iscensätta en alienattack för att svetsa samman jordens befolkning och därigenom öka globaliseringen, är en av de konspirationsteorier som Tobbe tror på. - Stora filmbolag släpper katastroffilmer som ett sätt att förbereda folk. Jag skulle inte bli förvånad om vi blev attackerade av aliens, för det bästa sättet att ena folk är när det kommer ett hot utifrån. För mig är det ganska logiskt, berättar han. En konspirationsteori är en mängd antaganden som bygger på varandra och därigenom skapar en logik. Vår hjärna gillar inte att allt skulle vara en slump utan tycker om att hitta samband mellan a och b. Och hos en konspirationsteoretiker kan enskilda händelser få större logiskt värde än de egentligen har. Gäster i programmet: Pontus Wasling, Hjärnforskare och läkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, Kent Werne, journalist och författare, Jakob Carlander, psykoterapeut och författare. Medverkar gör även Roger Antonsen, matematiker vid Oslos universitet samt Jaron Harambam, socialantropolog vid Amsterdams universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Programmet sänds direkt.

Hjärnforskaren och läkaren Pontus Wasling berättar om minnet. Hur vi minns, varför vi minns och om människor som minns mycket eller mycket lite. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avsnitt 2, 2015. I veckans omgång av Bästa minnet tävlar Denise Rudberg, Natanael Derwinger och Kjell Albin Abrahamson om vem som minns historien bäst. Dagens avsnitt innehåller ett famöst uttalande om vårt grannland, ett nästan lika famöst uttalande med fotbollskoppling, och ett tal som man kan lyssna på hur många gånger som helst. Dessutom dyker falska minnen upp hos såväl paneldeltagare som telefongäst. Dagens tävlande: Natanael Derwinger, journalist. Minns bäst: Detaljer. Ofta utan helhet. Men detaljerna blir då en hjälp för att se helheten. Insikten om att både Lars Gullin och Stan Getz tappade sina tänder väckte en nyfikenhet som gjorde att jag började lyssna på jazz. Att Stadshotellet i Värnamo invigdes 1955 minns jag endast för att Miles Davis samma år framträdde med "Round midnight" på Newport Jazz Festival. Vill gärna ha tävlingsfrågor om det. Kjell Albin Abrahamson, journalist. Minns bäst: Jag minns allra tydligast från min barndom att plötsligt började den stora bruna radioapparaten att brinna, åtminstone gnistra och spraka och bestämt kom det rök ur lådan. Tack och lov var favoritprogrammet Karusellen med Lennart Hyland nästan slut. Jag förstod - då som nu - att det där med radio är spännande, överraskande och farligt. Denise Rudberg, programledare och författare. Minns bäst: Ett av mina starkaste nyhetsminnen var 9/11. Jag var höggravid och befann mig hemma hos min farmor på Gärdet. Hon hade just bakat finska pinnar och jag minns hur jag står med smaken av de söta kakorna samtidigt som flygplanen kraschar in i husen. Jag hade just flyttat hem efter en fyra år i New York och kunde inte för mitt liv förstå att det jag såg var på riktigt. Jag minns att farmor och jag såg på varandra och sa: "Nu är det krig." Telefongäst: Pontus Wasling, hjärnforskare. Programmet produceras av produktionsbolaget Munck. Kontakta oss på bastaminnet@sverigesradio.se Producent: David Rune

Boken heter "Minnet - fram och tillbaka" och gäst är författaren och hjärnforskaren Pontus Wasling.Vad minns vi och varför? Hur kan minnet hjälpa oss och stjälpa oss? Och varför uppfattar vi egentligen att saker var bättre förr? Detta och mycket mer tas upp i programmet. Lyssna och få en kortversion av boken. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det handlar om mobiltelefoner i dagens Irving i P4. Och om det beroende av dem som många av oss har. Men vi pratar också om sådana beroenden som får oss att må bra. Dessutom söker Tony jobb som radiofysiker och tipsar om en spännande fars i Fagered. Medverkande: Veronica Björnum, träningsberoende personal trainer, Anna Loverus, före detta överanvändare av digital teknik, Håkan Klamas, producent för farsen Funny Money, Anders Stenmark på Studsvik och Pontus Wasling, forskare i neurofysiologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Producent: Erik Laquist