Podcasts about myter

Joel Bergqvist restaurerar gjutjärnspannor så att de blir som nya. Och säger att man visst kan diska med diskmedel och göra tomatsås i dem. REPRIS från 29 maj 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Joel Bergqvist är kocken som ägnar mer och mer tid åt att restaurera gamla gjutjärnspannor.– Det är fantastiskt att kunna fixa nånting som är 150 år gammalt, och det blir bättre än det som produceras idag, säger han.På golvet i verkstaden står två plasttankar där restaureringen sker med hjälp av elektrolys. I karen finns en jonlösning, en elektrolyt. Pannorna sänks ned och en likström leds genom dem. Smuts, avlagringar och rost försvinner. Kvar blir rent gjutjärn.Sedan bränner Joel in pannorna med rapsolja så att de får ett skyddande skikt. Och blir som nya.Joel förklarar gjutjärnets fördelar i matlagning, hur det ska användas, och hur man ska sköta det.Och så avlivar han också några myter: inget diskmedel och inga tomatsåser. Jodå, det går utmärkt att använda diskmedel, och att koka tomatsås i gjutjärn.Många gamla gjutjärnspannor slängs. De är dåligt rengjorda och ser äckliga ut, eller de har börjat rosta.Joel bestämde sig för att rädda så många pannor som möjligt.– Gjutjärn är så mycket mer än en stekpanna. Det är en personlig historia, det är en nationell historia. Gjutjärn är i vårt blod i Sverige.– 1980-tal och hundra år bakåt, där hittar man de bästa pannorna, säger Joel.

Hva betyr det vi har rundt oss? Sånn egentlig? Hva slags mening har en idrettshelt på tv, en Citroën, en sjampo i butikken eller hjernen til et geni? I den legendariske boken Mytologier fra 1957 var Roland Barthes' underliggende antagelse at ting har en mening og at den er skjult fordi vi tar omgivelsene våre for gitt. Denne tatt-for-gittheten i møte med kulturen og særlig konsumerismens varer og tjenester er ikke mindre i dag, snarere tvert imot. Vi bombarderes av påstander om verden, som gjerne er påstander om at vi må kjøpe noe eller være noe. Påstandene bærer også med seg forestillinger som ikke nødvendigvis er i vår interesse. I denne ukens samtale har Bernhard Ellefsen invitert Ane Farsethås i studio, hans forgjenger som kulturredaktør og nærmeste kollega gjennom 15 år. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

LinkedIn er svær at komme udenom, hvis du er jobsøgende. For platformen er blevet til de facto-standarden for både jobsøgende, arbejdsgivere og rekrutteringsvirksomheder. Men LinkedIn er også stedet, hvor virkelig mange taler om algoritmen i håbet om at finde "den hemmelige opskrift", der kan hjælpe dem med at gå viralt eller gøre det nemmere at finde og søge jobs. LinkedIn holder selv kortene tæt til kroppen, og der opstår derfor hurtigt myter, halve sandheder og kreative teorier om, hvad der virker. Hvad der er op og ned i denne sammenhæng, taler LinkedIn-ekspert Leif Carlsen fra Social Selling Company og Sami Akray fra JobSherpa om i denne podcastepisode.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sötningsmedel är ett av de mest omdebatterade ämnena inom kost och hälsa.Vissa menar att de är ett värdefullt verktyg för att minska sockerintaget, medan andra hävdar att de orsakar allt från ökad hunger till cancer och metabola problem.I det här avsnittet gästas vi av Jacob Gudiol för ett djupt samtal om sötningsmedel, socker, forskning och varför så mycket förvirring verkar finnas kring ämnet. Ett av våra mest omfattande samtal hittills där vi försöker skilja vetenskap från spekulation och ge dig verktygen för att själv kunna navigera kostdebatten.----Timestamps:00:00 – Intro09:34 – Dagens ämne och varför Jacob började prata så mycket om det12:39 – Olika typer av sötningsmedel14:30 – Sockeralkoholer: vad är de och hur fungerar de?17:00 – Kan sockeralkoholer ge magproblem?21:05 – Artificiella sötningsmedel och skillnaderna mellan dem31:26 – Finns det forskning som visar att något sötningsmedel är farligt?34:30 – Varför får aspartam mest kritik?44:40 – Lurar sötningsmedel kroppen?48:00 – Hur fungerar olika studietyper? Styrkor och begränsningar1:00:00 – Hur bemöter man påståenden från hälsogurus online?1:06:00 – Är socker farligt?1:09:00 – Sockersötade drycker, sportdryck och hälsa1:17:00 – Vad bör idrottare tänka på när det gäller socker?1:18:00 – Kan man få i sig för mycket fruktos?1:21:48 – Insulinkänslighet och metabol hälsa1:23:50 – Ökar aspartam hungern?1:30:21 – Måste man verkligen optimera hela livet?1:32:00 – Hur förbättrar man människors hälsa på riktigt?1:39:21 – Bör vi införa skatt på sockersötade drycker?1:45:00 – Avslutning-----Köp våra produkter på https://certan.se/Skriv även upp dig på vår VIP-lista och få tips på mailen om hur du på ett smart sätt kan optimera din träning, kost och hälsa. Som prenumerant på VIP-listan är du dessutom vara först på att få reda på när vi fyller på lagret och släpper nya produkter. Skriv upp dig här: https://certan.se/nyhetsbrev/Prenumerera i din favorit-podcast-app:Apple podcast: https://podcasts.apple.com/se/podcast/smartare-fitness-podden/id1515785181Spotify: https://open.spotify.com/show/1tmubjKyiXpvat6jZJJoCsFölj oss:https://www.instagram.com/certan.sehttps://www.tiktok.com/@certan.sehttps://www.facebook.com/certan.se

Jens Bruun Kofoed undersøger, hvordan temaer fra Første Mosebog også dukker op i andre oldtidstekster – og hvad det betyder for forståelsen af Bibelen. Jens Bruun Kofoed er professor ved Dansk Bibel Institut. Hans oplæg er optaget ved Indre Missions Årsmødefestival 2026 på Mørkholt Strand Camping.

Ebola-udbruddet i det østlige DR Congo spreder sig ikke kun på grund af væbnet konflikt og mangel på medicinsk udstyr. Smittebekæmpelsen er også stærkt udfordret af, at mange mennesker i området slet ikke tror på, at ebola er en rigtig sygdom. Syd for Sahara diskuterer, hvor ebola-myterne stammer fra, og hvordan de virker. Lektor på Center for Afrikastudier på Københavns Universitet, Karen Lauterbach, er i studiet. 

Klimakteriet är ett av sociala mediers absolut hetaste – men också mest förvirrande – ämnen just nu. Det pratas om hormonkaos, specialdieter, och påståenden om att vanlig tung styrketräning plötsligt skulle vara farligt för kvinnor i en viss ålder. Men vad säger egentligen vetenskapen?I veckans avsnitt av Smartare Fitness gästas David Haroun av Staffan Janneson Billing – överläkare, specialist inom gynekologi och utbildad fysioterapeut. Tillsammans reder de ut de största myterna och ger dig en rejäl dos filterlös fakta. Du får bland annat lära dig skillnaden på perimenopaus och menopaus, vilka symptom som faktiskt beror på sjunkande östrogen och vad som snarare handlar om normalt åldrande. Dessutom synar vi de enorma kommersiella intressen som tjänar miljoner på att sälja dyra kosttillskott som ska vara anpassade för klimakteriet.----Timestamps:00-05.49 introduktion05.32 - 16.05 vad är klimakteriet?16.05 - 21.46 vilka symptom är egentligen relaterade till klimakteriet?21.46 - 27.16 vad för behandling du faktiskt behöver om du lider av klimakterie symptom27.26 - 37.48 reder ut om man behöver anpassad träning/kost under klimakteriet37.48 - 43.06 kommersiella intressen och kvinnors hälsa43.06 - 50.06 avslutande tankar#hälsa #styrketräningFölj oss här på Youtube för mer ➡️ @certan_seKöp våra produkter på https://certan.se/Skriv även upp dig på vår VIP-lista för mailutskick om hur du på ett smartare sätt kan optimera din träning, kost och hälsa.Som prenumerant på VIP-listan kommer du dessutom vara först att få reda på vi när vi fyller på lagret och släpper nya produkter.Skriv upp dig här: https://certan.se/nyhetsbrev/Prenumerera i din favorit-podcast-app:Apple Podcastshttps://podcasts.apple.com/se/podcast/smartare-fitness/id1515785181Spotifyhttps://open.spotify.com/show/1tmubjKyiXpvat6jZJJoCs?si=-UZFV2niQQmVzCbj6CH14wFölj oss:https://www.instagram.com/certan.se/https://www.tiktok.com/@certan.sehttps://www.facebook.com/certan.se

Sæsonen er forbi, og sikken en. Vi har været igennem den største spillemæssige kris i længere tid og to trænere, men er der alligevel noget at bygge videre på, og hvor skal man tage fat.  Vi prøver at tage livtag med nogle etablerede sandheder fra sæsonen ved at kigge lidt på data. For er vores defensiv så god, er vores offensiv så sløj, og presser vi virkelig så ringe? Få svarene eller et hvert fald nogle bud på dem i den her podcast, og hør i øvrigt hvem der bliver kåret til sæsonens spiller.  Vært: Morten OlsenMedvirkende: Michael Ørtz, Lars Feist og Johan MoesgaardPartner: Sparekassen KronjyllandStøt Den Gamle HytteFølg os på InstagramFølg os på FacebookFølg os på XFølg os på TikTokMød vores partner Sparekassen Kronjylland

Denna vecka gästas podden av PTn Alexandra Järgren som under ett decennium har haft ett specialintresse för just gravid och postpartumträning. Opokua och Alex träffades första gången för 9 år sedan när Opokua gick hennes bootcamp för nyblivna mammor och sen dess har båda två utvecklat sitt intresse i ämnet. Vi diskuterar några av de många myter och sanningar som finns kring träning under och efter graviditet. Är sit ups tillåtet? Påverkas amningen av hård träning? Alla rekommenderas att vänta sex veckor innan de börjar träna, är det rimligt? Vi diskuterar även; Vad säger den senaste forskningen? Hur ska vi förhålla oss till den nygamla size zero trenden som är tillbaka när vi diskuterar just träning under en tid när kroppen förändras mycket?Intressant och lärorikt avsnitt. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kreatin er på alles læber lige nu, men hvad er facts, og hvad er fiktion? Vi skiller skidt fra kanel (... eller kreatin) i dette afsnit af Træningstimen.Få en helt uforpligtende snak om personlig træning i hele landet:https://styrkmig.dk/booking/Bliv medlem af Træningstimens gruppe på FB, og få svar på dine spørgsmål om træning og kost:https://www.facebook.com/groups/traeningstimen

Hvad vil det sige at arbejde med tilknytningsteori i praksis – i forbindelse med indkøring i vuggestuen, i samarbejdet med forældre eller i forbindelse med vurderinger af børns behov? - Og hvad overser vi, når vi alene kigger på barnets adfærd?I denne episode tager vi fat på nogle sejlivede myter om tilknytning og udfolder disse med et systemisk og praksisnært blik på relationerne omkring barnet. Med os i studiet er adjunkt v. Socialrådgiveruddannelsen Martina Andersson Søe, der arbejder med at forstå tilknytning som noget, der skabes i netværk – mellem barn, forældre, pædagoger og de rammer, vi tilbyder. Martina er psykolog og ph.d. i udviklingspsykologi.Du får indblik i:Hvorfor tilknytning er meget mere end voksen‑barn-relationenHvordan voksnes indbyrdes samarbejde og tillid påvirker barnets tryghedHvorfor barnets adfærd ikke altid fortæller hele historienLyt med og få inspiration til, hvordan et systemisk perspektiv kan understøtte både faglighed, refleksion og samarbejde.Velfærdsprofeten er udgivet fra Københavns Professionshøjskole.

Dagens podd handlar om fördomar som finns hos healers.Kalender https://solkarina.se/kalender/ .Reikiplattformen https://www.sannessens.se/courses/offentligplattformf%C3%B6rreiki.Hemsida https://solkarina.se.http://www.medireiki.se.Nya Reikiboken https://solkarina.se/produkt/medireiki-grundkurs/.Följ mig på Instagram: http://www.instagram.com/solkarina.se.Facebook: http://www.facebook.com/Sinnligkunskap.Swisha donation till 123 007 90 61 Sinnligkunskap.http://www.sannessens.se Digitala kursgården med Reikiplattformen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är det livsfarligt att åka in i Bermudatriangeln? Finns det gigantiska snömän i Tibet? Existerar Nessie och Storsjöodjuret? Sover det ett lermonster – en golem – på vinden i en synagoga i Prag? Har utomjordingar verkligen landat i Roswell och Ängelholm?Frågorna är många. Och även om de flesta av oss avfärdar berättelserna som fantasifulla myter, fortsätter de att väcka fascination, spekulationer och nya teorier.När vi granskar dessa myter närmare visar det sig att de påfallande ofta är av mycket sent datum. Ett talande exempel är föreställningen om fredagen den 13 som en olycksdag. Enligt en seglivad berättelse går kopplingen tillbaka till Jesu sista måltid, där Judas Iskariot var den trettonde vid bordet – vilket i sin tur skulle ha lett till korsfästelsen på långfredagen. Men faktum är att ingen betraktade fredagen den 13 som otursförföljd före andra hälften av 1800-talet. Den verkliga explosionsartade spridningen av myten skedde först på 1900-talet.Samma sak gäller det berömda Loch Ness-odjuret. Den skotska turistindustrin påstår gärna att observationer av monstret går tillbaka till 500-talet. Men när vi undersöker källorna noggrant visar det sig att intresset för "Nessie" tog fart först på 1930-talet, då massmedier började rapportera om märkliga iakttagelser i sjön.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, med fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om moderna myter – fascinerande föreställningar som ofta tas för sanningar, men som i själva verket uppstått först i modern tid.Bildtext: Golem och rabbi Löw avbildad på Madame Tussauds i Prag. Golem är en central gestalt i centraleuropeisk judisk mystik och folklore, ofta kopplad till 1500-talets Prag. Legenden belyser teman som skaparkraft, ansvar och gränsen mellan mänskligt och gudomligt. Foto: Edelmauswaldgeist – Eget arbete, licens: CC BY-SA 4.0.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden av Beste praksis har jeg med meg juridisk rådgiver i Simployer, Atle Torp. Sammen går vi gjennom hva som faktisk gjelder i sykefraværssaker,og rydder opp i de vanligste mytene som skaper usikkerhet hos både arbeidsgivere og arbeidstakere. Vi ser nærmere på arbeidsgivers oppfølgingsplikt, arbeidstakers medvirkningsplikt, betydningen av legens vurdering, tilrettelegging, gradert arbeid og ansvarsfordelingen mellom arbeidsgiver og NAV. Underveis følger vi en konkret case som gjør reglene enklere å forstå og lettere å bruke i praksis. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Religionsvetaren Lena Roos berättar om religionen i maten, då och nu. Myter, matregler, kristna hemmafruar i USA, och en egen burk med torkad soppa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lena Roos är professor i religionsvetenskap vid Södertörns högskola. Hon förklarar hur mat, odling och religion hänger ihop. Det handlar om urmyter om världens grödor, matregler och matsymboler, men också om kristna odlande hemmafruar i USA.De kristna hemmafruarnas pantry challenge, skafferi-utmaning, är att försöka leva på det som finns i skafferi och frys under januari och februari. Det är inte bara praktiskt under årets fattigaste månader, utan kan också ses som en religiös handling.– Det här kallas i religionsvetenskaplig forskning för ”levd religion”, säger Lena Roos. Det vill säga sätt som folk i sitt liv uttrycker sin religiositet på, t ex i förhållande till odling och mat.– De ser det som en sorts närkontakt med skapelsen.I många religioner finns reglar om vad man får och inte får äta. De blir en sorts identitetsmarkörer. Vår protestantiska kultur är i stort sett helt utan såna regler.– I det här avseendet så är det vi som är annorlunda, säger Lena Roos.

Er kosterstatning bare en pulverdiett i ny drakt - eller kan det faktisk være et trygt og nyttig verktøy for vektnedgang?I denne episoden av Ett Fett snakker vi med Dietist Jennie Brogårdh fra Navamedic og Roede-veileder Sven Erik Dahl, som selv har testet konseptet Lettere Steg.Vi rydder opp i myter og sterke meninger om kosterstatning, forklarer når det ikke er riktig verktøy, og hvorfor struktur, tidsbegrensning og tett oppfølging er avgjørende. Du får også høre hvordan konseptet Lettere Steg - samarbeidet mellom Grete Roede og Modifast er bygget på fag, etikk og læring - med mål om å komme tilbake til vanlig mat og varige vaner.For hvem passer Lettere Steg - og hvem passer det ikke for?Og hvorfor handler dette egentlig mer om hodet enn om mat? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jimmy Westerheim er grunnlegger og CEO av den ideelle organisasjonen The Human Aspect, som siden 2016 har samlet digitale livshistorier fra over 100 land for å bryte stigma rundt psykisk helse. Som Ashoka Fellow siden 2022 og vert for den populære podkasten "Hverdagssyken", reflekterer Jimmy over å omdefinere utfordringer som en naturlig del av det menneskelige. Han deler åpent om sine egne selvmordstanker som 13-åring, traumer fra oppveksten, identitetskriser og veien gjennom kriser som ryggskade og arbeid i krigssoner.Vi dykker ned i nervesystemets rolle i psykisk helse, utfordringer i skolesystemet, likestilling, overstimulering fra digitale medier og hvordan community-bygging kan motvirke isolasjon. En episode full av innsikt om å utfordre subjektive sannheter, investere i forebygging og finne mening i endring – særlig relevant i dagens debatt om ungdoms psykiske helse og digital påvirkning.Trenger du noen å snakke med etter denne episoden kan du ringe Mental Helse på 116 123► DONASJONER* Vipps: Søk opp “Snakk med Silje” eller bruk vippsnummer: 806513* Bitcoin lightning adresse: psykologsilje@bb.no* PayPal: https://www.paypal.com/donate/?hosted_button_id=LZBFC3PKM8ECA► SOME* Instagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA==* TikTok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1* Facebook: https://www.facebook.com/psykologsilje* Twitter: https://x.com/Silje_Schevig► KAPITLER00:00 Intro03:21 Hvem er Jimmy Westerheim?04:22 Oppstart av The Human Aspect05:10 Identitetskrise etter ryggskade06:10 Traumer fra oppveksten og mobbing07:05 Selvmordsforsøk som 13-åring08:22 Idrett som redning og identitet10:16 Isolering og offerenergi11:07 Lyn fra klar himmel-selvmord12:15 Selvverd knyttet til prestasjoner13:02 Korthuset som raser14:04 Selvmordsstatistikk og myter15:44 Motivasjon gjennom Leger uten grenser16:42 Opplevelser i Afghanistan17:32 Bombing av sykehuset18:38 Krig som fienden19:14 Privilegium og fellesskap22:08 Oppstart av Human Aspect23:35 Hjelpetelefon25:15 Myter om irrasjonalitet i selvmord26:35 Tydelig kommunikasjon og fagpersoner27:52 Tunnelsyn i selvmordstanker28:51 Følelse av manglende verdi som barn29:09 Dualitet i maskulinitet og femininitet30:30 Pappa-relasjon og avvisning31:13 Stefar og familiedynamikk32:16 Avvisning fra bestefar33:16 Takknemlighet som påtvunget følelse34:13 Skam over følelser35:31 Krangling og følelse av byrde36:56 Logikk bak selvmordstanker37:31 Behov for å bli sett38:27 Råd til foreldre med slitende barn39:40 Utforsk overreaksjoner40:21 Unngå takknemlighetsnarrativ41:23 Tilbring tid med barnet42:27 Spør om observasjoner43:03 Barn har ikke overreaksjoner44:03 Utfordringer i elevsamtaler45:14 Uro, ADHD og traumer47:02 Mestringsstrategier uten diagnose49:25 Kosthold og aktivitet for uro50:02 Fokus på symptomer53:02 Medisiner som siste utvei53:55 Traumer vs. nevrodivergens56:08 Spektrum-tenkning57:11 Skam og offerrolle i diagnoser58:10 Forklaringer uten label59:13 Skolesystemets normativitet01:01:30 Nervesystem og overstimulering01:02:20 Serier og barns utvikling01:03:13 Pearl Harbor-eksempel01:03:32 Overlegen på nervesystemet01:04:04 Sympatisk vs. parasympatisk01:04:45 Energi vs. overbelastning01:05:17 Tillit til seg selv01:06:00 Utbrenthet hos unge01:06:33 Mobilforbud i skolen01:07:05 Polariserte debatter01:07:39 Likestilling og forskjeller01:11:36 Investering i forebygging01:15:17 Skole og barndomstraumer01:17:34 Hverdagspsyken-podkasten01:18:45 Digitalt som aktivator01:20:30 Kongress i Canada01:21:09 Digitalt vs. fysisk01:22:27 Inspirasjon fra andre kulturer01:23:16 Fellesskap og endring01:24:19 Ekokamre og uenighet01:27:16 Arbeidsledighet og uføre► REFERANSERThe Human Aspect: https://thehumanaspect.com/noHverdagssyken-podkast: https://open.spotify.com/show/5d7o2j0q1bZ1pK8iG0s0lB

I denne episoden har Unni og Jeanette en grundig og forståelig prat med Marte Gjeitung Byfuglien, ernæringsfysiolog og bærekraft- og ernæringssjef i Mills. Hun er rett og slett ekspert på fett.Vi snakker om hvorfor kroppen trenger fett, forskjellen på ulike typer fett, og hvordan du kan gjøre smarte valg i hverdagen - uten å måtte bli ekspert selv. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan gästas vi av cancerspecialisten Robel Malik, aktuell med boken Den där sjukdomen.I avsnittet går vi igenom några av de vanligaste – och mest seglivade – myterna om cancer. Med forskning som backning pratar vi om vad cancer faktiskt är, hur risk fungerar och varför många förenklade påståenden skapar mer oro än nytta.Vi reder bland annat utOm cancer verkligen ”äter socker” – och varför den frågan ofta misstolkasAspartam, sötningsmedel och vad forskningen faktiskt visarBacon, kost och livsmedel: vad betyder det när något ”ökar risken”?Varför cancerrisken ökar med åldern – utan att det betyder att allt är farligt Vikten av slumpen som faktor Vad du kan göra om du har cancer för att öka kroppens chanser till återhämtningDet här är inte ett avsnitt för att skrämmas.Det är ett avsnitt för dig som vill förstå skillnaden mellan risk, orsak och myt – och få kunskap som går att använda i verkliga livet.Vill du veta mer - köp boken "Den där sjukdomen" av Robel Malik.-----#hälsa #styrketräningHär hittar du Den därFölj oss här på Youtube för mer ➡️ @certan_seKöp våra produkter på https://certan.se/Skriv även upp dig på vår VIP-lista för mailutskick om hur du på ett smartare sätt kan optimera din träning, kost och hälsa.Som prenumerant på VIP-listan kommer du dessutom vara först att få reda på vi när vi fyller på lagret och släpper nya produkter.Skriv upp dig här: https://certan.se/nyhetsbrev/Prenumerera i din favorit-podcast-app:Apple Podcastshttps://podcasts.apple.com/se/podcast/smartare-fitness/id1515785181Spotifyhttps://open.spotify.com/show/1tmubjKyiXpvat6jZJJoCs?si=-UZFV2niQQmVzCbj6CH14wFölj oss:https://www.instagram.com/certan.se/https://www.tiktok.com/@certan.sehttps://www.facebook.com/certan.se

Det snakkes høyt om generasjon Z i arbeidslivet. Om kravstore unge, sårbarhet, lavere arbeidsmoral og om ledere som ikke henger med. Men hva er egentlig fakta, og hva er bare seiglivede myter?I denne episoden tar vi et dypdykk i generasjonsdebatten. Sammen med Kristin Westreng Aas utforsker vi hva forskningen faktisk sier og hvorfor mange av forenklingene vi møter i media kan gjøre mer skade enn nytte.Vi snakker om teknologi, individualisme, forventninger, ledelse og hvorfor god ledelse aldri går av moten, uansett generasjon. Dette er episoden for deg som vil forstå mer, lede bedre og unngå å putte mennesker i for trange bokser.Dette er virkelig en samtale som opplyser, utfordrer, nyanserer og gir deg nye perspektiver på arbeidslivet slik det faktisk er akkurat nå. __Om dagens gjest: Kristin Westreng Aas er hodejeger, forfatter og foredragsholder med en tydelig stemme i norsk arbeidsliv.Hun er opptatt av å nyansere en debatt preget av raske trendskifter og catchy overskrifter. Hun utfordrer myter, gir faglige aha-opplevelser og gir ledere et bedre grunnlag for å forstå dagens arbeidsstyrke og møte morgendagens arbeidsliv.________ Vil du ha e-post med ukens fagtips og personlig invitasjon til webinarer fra Leonda? Ja takk! Sjekk ut Leonda sin nye eventkalender her - med inspirerende webinarer, frokostmøter og kurs. Liker du det du hører? Trykk på følg i din podcast app så får du beskjed når nye ukentlige episoder legges ut.

I dette afsnit hører du mere om at bruge myter og fortællinger. Måske mærker du et kald til at medvirke til noget større og mere i dit arbejdsliv. At støtte andre. Måske vil du lære at bruge Hero's Journey aktivt. Her gennemgår Nana Askov, hvordan uddannelsen til Hero's Journey facilitator foregår, og du inspireres til at bruge helterejsen og tage dit eget kald.

Som ateist trodde C.S. Lewis hverken på Gud eller synd. For Lewis ble mytene en døråpner for kristen tro. Seminaret vil se på hvordan Lewis hjelper oss til å forstå synd, spesielt gjennom fortellinger, med sideblikk til hans apologetiske verker og hans personlige liv.   Tom Arne Møllerbråten er lærer ved Sagavoll Folkehøgskole og er forfatter av Tro under tvil. Tanker fra en kristen skeptiker.  Dette seminaropptaket er fra “Medium”-sporet på Veritaskonferansen 2025.  Bli med på Veritaskonferansen 2026!  16.-18. oktober 2026  https://www.facebook.com/events/1338018751186094 

Katrine Kielos, ekonomijournalist och aktuell med boken ”En kvinnas värde – lögner om kön och pengar”, gästar studion. I boken slår hon hål på flera myter om kön och pengar och pratar bland annat skillnaden mellan könen när det relationen till pengar & riskbenägenhet. Vad beror löneskillnaderna egentligen på? Och hur ser hon på framtiden när det gäller dom här frågorna?

Hva er grunnen til at et av "verdens beste land å leve i" også har Europas høyeste sykefravær? Hvordan henger dette sammen når vi beviselig er blant landene med best helse, høyest livskvalitet og størst tilfredshet i arbeidslivet?I dag har vi med oss statistikksjef i NAV, Ulf Andersen. Sammen med Ulf tar vi et dypdykk i sykefraværstallene, diskuterer sannheten bak mytene og får høre hans tanker om mulige løsninger.Du får blant annet høre om:Hva forskningen sier om sykelønnsordning, arbeidsmiljø, holdninger og forventningerMyter som ikke stemmer – og tallene som overraskerHvorfor sykelønnsordningen ikke er hele forklaringenHvor “lavthengende frukter” ligger i sykefraværsarbeidetHva som ikke forklarer sykefraværet i Norge (selv om mange tror det)og sist, men ikke minst, Ulf Andersens klare råd til HR og ledere.Dette er en episode for deg som vil ha fakta på bordet – og konkrete råd du kan ta med deg inn i egen virksomhet.Episoden gir deg ikke fasitsvar – men du får innsikt som garantert gjør deg klokere.___Om dagens gjest:Ulf Andersen har vært statistikksjef i Nav i 11 år, med øverste ansvar for alt etaten produserer og publiserer av statistikk. Tidligere har han blant annet vært Adm. dir. i MMI (nå Ipsos). Han er en mye brukt foredragsholder og er talsperson for Nav i media. Han ble også kåret til Årets Ambassadør på LinkedIn i Norge i 2025 for sin formidling av statistikk fra Nav.__Lyst til å bli kjent med Leonda-nettverket? Bli med på morgenkaffe med oss ☕️ Meld deg på her________ Vil du ha e-post med ukens fagtips og personlig invitasjon til webinarer fra Leonda? Ja takk! Sjekk ut Leonda sin nye eventkalender her - med inspirerende webinarer, frokostmøter og kurs. Liker du det du hører? Trykk på følg i din podcast app så får du beskjed når nye ukentlige episoder legges ut.

I denne episoden møter vi Bjørn Are Davidsen – forfatter, foredragsholder, sivilingeniør og en av Norges mest utholdende myteknusere.  Han har i flere tiår formidlet tro, historie, vitenskap og populærkultur med smittende entusiasme og solid faglig tyngde. Nå er han tilbake på Veritaskonferansen – nærmest som på hjemmebane. Bjørn Are deler fra årets seminarer:
– Dødssyndene, og hvorfor de faktisk er dypt realistiske og psykologisk treffsikre også i dag.
– Kirkemøtet i Nikea, og hvordan seiglivede myter om vedtak, sjeler og maktspill har fått leve helt uten støtte i kildene. Vi snakker om hvor begrepet dødssynder kommer fra, hvordan det ble brukt som et pedagogisk verktøy for karakterdannelse, og hvorfor disse gamle kategoriene kanskje treffer dagens menneskeliv bedre enn mange moderne selvhjelpsbøker. Han forteller også om arbeidet i Tankesmien Skaperkraft, læremiddelprosjekter, kulturdebatt – og hvorfor han fortsatt bruker store deler av livet på å rydde opp i forestillinger som aldri stemte, men som stadig dukker opp. En lærerik, engasjerende og litt humoristisk samtale om tro, historie og integritet – og om hva vi kan lære av både middelalderen, mytene og møtene som formet kirkens tidligste år.

Hvilket råd vil Bent Isager-Nielsen give unge efterforskere, der drømmer om at arbejde med drabssager?Er der noget i Politimuseets arkiver, de ikke kan eller vil vise frem?Bliver Frederik Strand som historiker påvirket af nogen af de sager eller udstillinger, de viser frem?Hvor hurtigt opdager man, at man står med en forbrydelse? Hvilke myter og misforståelser om dansk politi møder du oftest?Og hvor går grænsen mellem formidling og underholdning?I “Danske Drabssager spørgsmål og svar” stiller vært Stine Bolther spørgsmål på vegne af jer lyttere til en række af vores eksperter. Det kan f.eks. være om retsmedicin, kriminalteknik, efterforskning, rettergang, psykologi, kriminaljournalistik, historie og meget andet.De medvirkende trækker tråde til sager, de selv har stået med og øser ud af deres store viden og indsigt. Medvirkende:Tidligere drabschef ved Rejseholdet Bent Isager-NielsenHistoriker og leder af Politimuseet i København Frederik StrandVært: Kriminalreporter og forfatter Stine Bolther

23. november 2025 - Tiende og penger - Myter og sannheter - Ruben Meyer

Fungerar det verkligen att göra rent endast med rent vatten? Petra Hammarstedt är gäst och svara på frågan om  Qlean-metoden verkligen fungerar . Företaget använder ultrarent vatten, 200 gånger renare än destillerat, för att rengöra utan kemikalier. Metoden kräver flöde, färskt vatten och kunskap – inte sprayflaskor – men är både hållbar och ekonomiskt effektiv. Clean har utvecklat egna filter, undviker patent för att skydda tekniken och har till och med blivit standard inom ställverksrengöring. Petra säger att hemligheten är att känna sina begränsningar och omge sig med rätt människor.   Slutsatser Ultrarent vatten fungerar – men bara i rinnande flöde och som färskvara. Hållbarhet kan vara lönsam när teknik, kunder och utförande är rätt. Clean har blivit standard i sin nisch och växer genom kvalitet, inte kvantitet.

I denne episoden går vi grundig inn på keto – dietten som har tatt verden med storm! Vi utforsker:Hva er keto egentlig? – hvordan kroppen bytter drivstoff fra glukose til fett og ketonlegemer, og hva ketose betyr for energinivå og mental klarhet.Historien bak keto – fra epilepsibehandling på 1920-tallet til dagens trendy livsstil.Ledende eksperter og keto-revolusjonen – innsikt fra Dr. Eric Berg og andre keto-forskere som har formet bevegelsen.Måling av ketose – vi går gjennom urinpinner, blodmåling og pustetester, og forklarer hvorfor det kan være nyttig å måle også laktat for å forstå energibruken i kroppen.Keto-myter og kritikk – hvem bør være forsiktige med keto, og hvorfor det ikke nødvendigvis passer for alle, spesielt ved binyreutmattelse og hormonelle ubalanser.Strategisk bruk av keto – hvordan bruke keto periodisk og smart, slik eksperter som Joel Greene og Dr. Berg anbefaler.Praktiske tips for vekttap og sukkercravings – hvordan du kan redusere cravings, senke kortisol og optimalisere matinntaket.Dr. Bergs hemmelige yoghurt-oppskrift – for en sunn tarmflora og bedre immunforsvar.Denne episoden gir deg en balansert og dyp forståelse av keto, slik at du kan bruke denne kraftfulle livsstilen på en trygg og effektiv måte.Vil du lære å måle kroppen din som en biohacker, forstå hvorfor keto fungerer – eller ikke – for akkurat deg? Da er denne episoden et must!Takk til vår samarbeidspartner:Oslo skinlab: Osloskinlab.no: rabattkode: bio60 @osloskinlabBoken vår BIOHACKING, - 19 uker på BESTSELGERLISTEN den finner du her:https://www.ark.no/produkt/boker/hobbyboker-og-fritid/biohacking-9788205611474Nysgjerrig på neste Biohacking Weekend 21 og 22 mars 2026? Mail: christin@kongresspartner.no

I denne episoden har vi besøk av Ann Kristin Stokke, Head of Education hos Skintific AS, samtidig er hun en av Norges mest erfarne hudhelseeksperter med over 30 års erfaring. Hun tar oss med inn i hudens fascinerende verden og viser hvordan huden er et speilbilde av hele kroppens helse. Vi går i dybden på hvordan tarm, hormoner, søvn, miljø og livsstil henger sammen med hudens tilstand, og hvordan vi kan optimalisere huden både innenfra og utenfra på en naturlig, kunnskapsbasert måte.Denne er for deg som vil:– Forstå hvordan hele kroppen påvirker huden.– Få praktiske biohacks for sunnere hud.– Lære hva som faktisk fungerer og hva som bare er hype.Dette lærer du i episoden:-Hud som speil av helsen:Hvorfor hudproblemer ofte starter i tarmen eller hormonbalansen.-Kosthold og hud: Matvarene som bygger opp eller bryter ned huden, og hvordan plantevernmidler og ultraprosessert mat påvirker hudens aldring.-Vannkvalitetens betydning. Hvordan klor, tungmetaller og mineralbalanse kan svekke hudbarrieren og hvorfor vannrensing kan være smart.-Skjulte kjemikalier. Farlige stoffer i hudpleie, sminke og rengjøringsmidler, og trygge alternativer som faktisk fungerer.-Miljø og luft: Hvordan luftforurensning og inneklima trigger inflammasjon og hudaldring.-Sol, lys og hud:Myter og fakta om solkrem, sollys, blått lys og hudhelse.--Trening for huden: Hvordan fysisk aktivitet påvirker hudkvaliteten på cellenivå.-Detox og hud:Hva som er reell vitenskap og hva som bare er trender.-Kosttilskudd og biohacking: Kollagen, antioksidanter og omega-3, hva sier forskningen?-Ann Kristins egne rutiner: De 2–3 tiltakene hun mener gir størst effekt for de fleste.Du finner Ann Krisin her: Senzie..noInsta: @annkstokkeTakk til vår samarbeidspartner:Oslo skinlab: Osloskinlab.no: rabattkode: bio60 @osloskinlabBoken vår BIOHACKING, - 18 uker på BESTSELGERLISTEN den finner du her:https://www.ark.no/produkt/boker/hobbyboker-og-fritid/biohacking-9788205611474Nysgjerrig på neste Biohacking Weekend 21 og 22 mars 2026? Mail: christin@kongresspartner.no

Stian snakker med Nutriac, om hvilke kosttilskudd som faktisk gir effekt for muskelvekst — kreatin, protein, koffein, d-vitamin og mer, samt hva du kan droppe. Hør forskningsbaserte, praktiske råd du kan bruke i hverdagen. .

Under kalla kriget byggdes ett omfattande nätverk av bunkrar och bergrum över hela landet – från dolda kommandocentraler till självförsörjande skyddsrum. Dessa anläggningar var konstruerade för att motstå attacker och möjliggöra liv under jord i veckor, med egna energikällor och vattenreningssystem.Rykten om hemliga tunnlar och aktiva bunkrar lever kvar, och vissa tror att anläggningar än idag står redo vid en ny kris. Dessa konstruktioner har blivit föremål för många myter och konspirationsteorier. Forumet Flashbacks tråd om Riksbunkern har över 8 000 inlägg.I samarbete med Militärhistoriepodden publcierar vi podden Historia Nu samtal med idéhistorikern Peter Bennesved, till vardags verksam vid Totalförsvarets forskningsinsitut.Under andra världskriget byggdes civila och militära anläggningar för att skydda befolkningen. Men under kalla kriget genomsyrade bunkrarna det svenska landskapet – från enkla skyddsrum i stadskärnorna till underjordiska komplex konstruerade för att motstå kärnvapenattacker.Bunkrarna byggdes inte bara av militära skäl utan även för att inge trygghet. Myndigheterna betonade vikten av beredskap men hemlighöll detaljer om de mest strategiska anläggningarna. Detta skapade en dubbel verklighet: en öppen diskussion om civilförsvaret och en hemlig försvarsstruktur.Efter andra världskriget ersattes hotet från Nazityskland av fruktan för Sovjetunionen, vilket ledde till en ny försvarsstrategi där hela samhället skulle kunna motstå en attack. Skyddsrummen blev en integrerad del av stadsbilden och totalförsvaret utvecklades.Under kalla kriget byggdes bunkrar, bergrum och kommandocentraler över hela landet. En del var offentliga skyddsrum, men många var dolda och endast tillgängliga för militära eller statliga funktioner. Bergrumsanläggningar som Hemsö fästning och Aspöanläggningarna var en del av en hemlig försvarsstruktur inför en eventuell sovjetisk invasion.Bunkrarna skulle fungera som självförsörjande enheter under lång tid. Många hade egna energikällor, vattenreningssystem och förråd. Vissa kunde hysa hundratals personer i flera veckor, medan andra var mindre observations- eller sambandscentraler.Många historier om kalla krigets försvarsanläggningar lever kvar. Vissa tror på ett nätverk av tunnlar som förbinder bunkrarna, medan andra spekulerar i att vissa anläggningar fortfarande är operativa.En seglivad myt är att det finns ett dolt tunnelsystem under Stockholm som kopplar samman strategiska byggnader. Enligt vissa teorier skulle det kunna användas av regeringen vid en attack, medan andra tror att det är en kombination av gamla järnvägstunnlar och gångar som med tiden fått en mytisk aura.En av de mest omtalade anläggningarna är Riksbunkern, som enligt rykten skulle fungera som en skyddad plats för regeringen vid krig. Dess exakta plats och funktion är okända, men den sägs vara insprängd i berget någonstans i Stockholmsområdet och utrustad för att hysa landets ledning under en längre tid.Det spekuleras i att bunkern är förbunden med ett tunnelsystem, vilket skulle göra det möjligt för regeringen att förflytta sig utan att gå ut i det öppna. Dessa rykten har aldrig bekräftats, men stärks av att Sverige hade en omfattande beredskap för att skydda sin ledning under kalla kriget.Bildtext: Femörefortet i Oxelösund – en av Sveriges mest avancerade kustförsvarsanläggningar under kalla kriget. Nu museum. Av Xauxa Håkan Svensson - Own work. CC BY-SA 3.0Musik: Underground Bunker av LIVINGFORCE. Storyblock AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Den andra stormaktstiden (del 3) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under kalla kriget byggdes ett omfattande nätverk av bunkrar och bergrum över hela landet – från dolda kommandocentraler till självförsörjande skyddsrum. Dessa anläggningar var konstruerade för att motstå attacker och möjliggöra liv under jord i veckor, med egna energikällor och vattenreningssystem.Rykten om hemliga tunnlar och aktiva bunkrar lever kvar, och vissa tror att anläggningar än idag står redo vid en ny kris. Dessa konstruktioner har blivit föremål för många myter och konspirationsteorier. Forumet Flashbacks tråd om Riksbunkern har över 8 000 inlägg.I podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med idéhistorikern Peter Bennesved, till vardags verksam vid Totalförsvarets forskningsinstitut.Under andra världskriget byggdes civila och militära anläggningar för att skydda befolkningen. Men under kalla kriget genomsyrade bunkrarna det svenska landskapet – från enkla skyddsrum i stadskärnorna till underjordiska komplex konstruerade för att motstå kärnvapenattacker.Bunkrarna byggdes inte bara av militära skäl utan även för att inge trygghet. Myndigheterna betonade vikten av beredskap men hemlighöll detaljer om de mest strategiska anläggningarna. Detta skapade en dubbel verklighet: en öppen diskussion om civilförsvaret och en hemlig försvarsstruktur.Efter andra världskriget ersattes hotet från Nazityskland av fruktan för Sovjetunionen, vilket ledde till en ny försvarsstrategi där hela samhället skulle kunna motstå en attack. Skyddsrummen blev en integrerad del av stadsbilden och totalförsvaret utvecklades.Under kalla kriget byggdes bunkrar, bergrum och kommandocentraler över hela landet. En del var offentliga skyddsrum, men många var dolda och endast tillgängliga för militära eller statliga funktioner. Bergrumsanläggningar som Hemsö fästning och Aspöanläggningarna var en del av en hemlig försvarsstruktur inför en eventuell sovjetisk invasion.Bunkrarna skulle fungera som självförsörjande enheter under lång tid. Många hade egna energikällor, vattenreningssystem och förråd. Vissa kunde hysa hundratals personer i flera veckor, medan andra var mindre observations- eller sambandscentraler.Många historier om kalla krigets försvarsanläggningar lever kvar. Vissa tror på ett nätverk av tunnlar som förbinder bunkrarna, medan andra spekulerar i att vissa anläggningar fortfarande är operativa.En seglivad myt är att det finns ett dolt tunnelsystem under Stockholm som kopplar samman strategiska byggnader. Enligt vissa teorier skulle det kunna användas av regeringen vid en attack, medan andra tror att det är en kombination av gamla järnvägstunnlar och gångar som med tiden fått en mytisk aura.En av de mest omtalade anläggningarna är Riksbunkern, som enligt rykten skulle fungera som en skyddad plats för regeringen vid krig. Dess exakta plats och funktion är okända, men den sägs vara insprängd i berget någonstans i Stockholmsområdet och utrustad för att hysa landets ledning under en längre tid.Bildtext: Femörefortet i Oxelösund – en av Sveriges mest avancerade kustförsvarsanläggningar under kalla kriget. Nu museum. Av Xauxa Håkan Svensson - Own work. CC BY-SA 3.0Musik: Underground Bunker av LIVINGFORCE. Storyblock AudioLyssna också på Sverige och det kalla kriget: Den andra stormaktstiden (del 3)Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens gäst är Johan Tralau, som är professor i statskunskap vid Uppsala universitet. Samtalet äger rum mitt i Uppsalas akademiska hjärta, samma miljö som i Tralaus deckare Höken sjunger om död (Polaris 2023) och Ormens öga (Polaris 2025), där han förvandlar universitetet till en plats som känns både hemtam och olycksbådande. Vi börjar med mordet vid fontänen nedanför Uppsala slott, där doktoranden Kim Nyman dränks en stilla vårnatt, och talar om det mystiska “Ulvaförbundet” – ett hemligt sällskap med dunkla motiv och uråldriga traditioner. Vad är det med universitetets historia och akademiska prestige som gör det så lämpligt för intriger, våld och myter? Och varför fascineras medierna så gärna av dessa hemlighetsfulla kretsar?Vi fördjupar oss också i Tralaus idéhistoriska verk – från Myten om tidens början (Ellerströms 2024), där han utforskar hur världen enligt myterna startar med Kronos kastrationshugg mot Uranos, till böckerna Monstret i mig (2015), Havets väldiga ryggar: offret och de flytande bildernas gåta (Ellerströms 2018) Draksådd: den grekiska tragedin som politiskt tänkande (2010). Varför uppstår världen så ofta genom brutala våldshandlingar i antika skapelseberättelser, från Greklands Uranos till nordiska Ymir och indiska Purusha? Och varför fortsätter monstren att fascinera och skrämma oss – vad avslöjar dessa gränsvarelser egentligen om människans dolda längtan efter det förbjudna och kaotiska?Prenumerera på eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Joel Bergqvist restaurerar gjutjärnspannor så att de blir som nya. Och säger att man visst kan diska med diskmedel och göra tomatsås i dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joel Bergqvist är kocken som ägnar mer och mer tid åt att restaurera gamla gjutjärnspannor.– Det är fantastiskt att kunna fixa nånting som är 150 år gammalt, och det blir bättre än det som produceras idag, säger han.På golvet i verkstaden står två plasttankar där restaureringen sker med hjälp av elektrolys. I karen finns en jonlösning, en elektrolyt. Pannorna sänks ned och en likström leds genom dem. Smuts, avlagringar och rost försvinner. Kvar blir rent gjutjärn.Sedan bränner Joel in pannorna med rapsolja så att de får ett skyddande skikt. Och blir som nya.Joel förklarar gjutjärnets fördelar i matlagning, hur det ska användas, och hur man ska sköta det.Och så avlivar han också några myter: inget diskmedel och inga tomatsåser. Jodå, det går utmärkt att använda diskmedel, och att koka tomatsås i gjutjärn.Många gamla gjutjärnspannor slängs. De är dåligt rengjorda och ser äckliga ut, eller de har börjat rosta.Joel bestämde sig för att rädda så många pannor som möjligt.– Gjutjärn är så mycket mer än en stekpanna. Det är en personlig historia, det är en nationell historia. Gjutjärn är i vårt blod i Sverige.– 1980-tal och hundra år bakåt, där hittar man de bästa pannorna, säger Joel.

I 90'erne var vi fedtforskrækkede og skrabede smørret. Men så kom Atkins-kuren, LCHF og keto og fortalte os, at smør var godt. Og kigger man på sociale medier i dag, er “seed oils” – altså, de planteolier, vi i årtier har fået at vide er sunde – det værste, man kan spise. Men hvad viser forskningen egentlig? Hvilke fedtstoffer er bedst? Hvilke er værst? Og hvad er bedst at stege i? Det er temaet i denne episode, hvor vi afliver myter fra sociale medier – og viser dig, hvilke byttehandler i køkkenet, der kan gøre en forskel for din sundhed. Show notes på detoxdinhjerne.dk

I det här avsnittet möter vi Lina Livian – en av Sveriges mest inflytelserika röster inom hudvård och grundaren av Instagramkontot @glowaddictions. Med en bakgrund präglad av kroniskt eksem och envisa vårtor redan från barndomen väcktes tidigt ett djupt intresse för huden och hur vi bäst kan ta hand om den. Vi djupdyker i hur huden påverkas av faktorer som sömn, stress och hormoner, och varför acceptans är minst lika viktigt som rätt produkter. Lina reder ut skillnaden mellan hudtyper och hudtillstånd, varför solskydd är hennes största hudhjälte och slår hål på vanliga myter kring SPF.Du får ta del av hennes beprövade trestegsrutin, tankar kring tekniker som LED-masker och rödljusbehandling – vad fungerar egentligen och för vem? Dessutom tipsar hon om sina favoritprodukter från både lyxhyllan och budgetkategorin.Det här är avsnittet för dig som vill förstå din hud på riktigt – oavsett om du är nyfiken nybörjare eller erfaren hudvårdsnörd. Missa inte!Följ Lina Livian här.Läs Lina Livians bok här.Ta del av Lina Livians produktrekommendationer här:Solkräm till torr hudSolkräm till normal till oljig hudFinnplåsterLermaskLäs mer om Qliro här.Följ Qliro på LinkedIn.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet möter vi Lina Livian – en av Sveriges mest inflytelserika röster inom hudvård och grundaren av Instagramkontot @glowaddictions. Med en bakgrund präglad av kroniskt eksem och envisa vårtor redan från barndomen väcktes tidigt ett djupt intresse för huden och hur vi bäst kan ta hand om den. Vi djupdyker i hur huden påverkas av faktorer som sömn, stress och hormoner, och varför acceptans är minst lika viktigt som rätt produkter. Lina reder ut skillnaden mellan hudtyper och hudtillstånd, varför solskydd är hennes största hudhjälte och slår hål på vanliga myter kring SPF.Du får ta del av hennes beprövade trestegsrutin, tankar kring tekniker som LED-masker och rödljusbehandling – vad fungerar egentligen och för vem? Dessutom tipsar hon om sina favoritprodukter från både lyxhyllan och budgetkategorin.Det här är avsnittet för dig som vill förstå din hud på riktigt – oavsett om du är nyfiken nybörjare eller erfaren hudvårdsnörd. Missa inte!Följ Lina Livian här.Läs Lina Livians bok här.Ta del av Lina Livians produktrekommendationer här:Solkräm till torr hudSolkräm till normal till oljig hudFinnplåsterLermaskLäs mer om Qliro här.Följ Qliro på LinkedIn.Ta del av Framgångsakademins kurser.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om herpes, RS-virus och om det går att påverka immunförsvaret genom särskild kost. Professor Agnes Wold går igenom vanliga myter om immunförsvaret och svarar på frågor om hur vila påverkar tillfrisknandet och om vi blir friskare när vi är lyckliga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, tar sig an samtidens hälsofrågor tillsammans med programledaren Christer Lundberg.Agnes Wold om immunförsvaret:Därför är det viktigt att immunförsvaret blir stimulerat tidigt och hur det fungerar med antikroppar och bebisar. Professorn funderar också på om det finns någon koppling mellan koriander och ett dåligt immunförsvar, och om yoga verkligen kan stärka det. Och så diskuterar Agnes och Christer om konst kan påverka immunsystemet och om de som sjunger i kör är friskare än andra.Podden som avlivar hälsomyter och ger svar på dina frågor om virus, tarmflora och riskerna med att bädda sängen.

--- Tjek vores "Stærk hver dag" t-shirt: https://styrkmig.dk/vare/styrk-t-shirt/ Få en gratis træning på Træningsklubben i Aalborg eller Aarhus: https://go.styrkmig.dk/lokation Bliv medlem af Træningstimens gruppe på FB, og få svar på dine spørgsmål om træning og kost: https://www.facebook.com/groups/traeningstimen Få en uforpligtende samtale om din målsætning: https://styrkmig.dk/booking/

Om hjärtinfarkt, förmaksflimmer och extraslag - och om ett högt kolesterolvärde alltid är farligt. Professor Agnes Wold svarar på lyssnarnas frågor om olika hjärtproblem och förklarar varför hon menar att god tandhälsa kan minska risken för hjärtinfarkt. Det handlar också om blodfetter, bra och dåligt kolesterol, och så diskuterar Agnes för- och nackdelar med statiner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, tar sig an samtidens hälsofrågor tillsammans med programledaren Christer Lundberg.Agnes Wold om hjärtproblem och högt kolesterol:Så påverkar statiner kolesterolvärdet och vad det finns för biverkningar. Hör också professorn fundera på om extraslag ger en ökad risk för hjärtinfarkt och om hallon kan skydda. Och så pratar Agnes och Christer om pacemakers och hur de påverkas av elektroniska apparater.Podden som avlivar hälsomyter och ger svar på dina frågor om virus, tarmflora och riskerna med att bädda sängen.

Nivå: A2-B1 En av de vanligaste frågorna jag ser är hur man bäst lär sig vokabulär. Det finns tyvärr många myter om vad som fungerar. De flesta kommer från hur vi lärde oss i skolan. I det här avsnittet ska vi slå hål på 3 av dessa! Vill du se hur det såg ut på vårt senaste bootcamp? Kolla in den här videon!   Transkript Hallå, hallå! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Det är inte det första avsnittet för i år, men det är första avsnittet jag spelar in i år. För jag var tvungen att jobba lite extra och spela in några avsnitt i förväg, för att jag åkte till Sverige, firade jul och organiserade Language Lock-In Boot Camp. Och nu är det då den 10 januari. Och först nu börjar jag att spela in avsnitt igen, så att jag förberedde tre eller fyra avsnitt faktiskt i förväg. Och idag ska vi prata om tre myter om att lära sig vokabulär. Och innan det ska jag såklart tacka några nya patrons. Och det är ganska många nya patrons faktiskt. Så det är ju kul. Det är väl också just för att jag inte har spelat in ett nytt avsnitt på länge. Så det är då Lila, Stephen, Sarah, Katrina, Lorhegine, Lennart, Szabolcs, Ferelith, Marcela, Tatiana, Morgana, Bret, Viktor, Stepan, Daisy, Yvonne, Ala, Rishi, Brandi, Ali, Zēng, Jalbuu, Mefodiy, Tati, och Ollie. Yes, tack till alla er för att ni stödjer podden. Och ja, ni får ju då transkript till alla avsnitt som tack för det.  Och alla som är på 10-euronivån får också uttalsövningar varje vecka också. Och ja, som sagt, det var nyligen Language Lock-In Boot Camp, alltså det här bootcampet där vi har 10-12 deltagare som pratar bara svenska i nio dagar.  Det är ett så kallat språkbad, “language immersion”, som vi gör i Mora i Dalarna.  Så det var fjärde gången vi gjorde det nu. Jättekul, jättekul.  Och ja, det finns en video från det. Så om du vill veta hur det ser ut i det huset, vad vi gör, vad deltagarna säger om det här, så länkar jag till den videon i beskrivningen av det här avsnittet, så kan ni gå och kolla på den.  Ja, men då ska vi gå igenom tre myter om att lära sig nya ord, att bygga sitt ordförråd, att lära sig vokabulär.  ..för att läsa hela transkriptet - klicka här!

Forskare har skapat en enormt stor släktforskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. På så vis hoppas man förstå varför den drabbar vissa släkter mer eller mindre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sjukdomen heter egentligen transtyretin amyloidos, och kan drabba nerverna i händer och fötter, men också att de felveckade proteinerna kan slingra sig in i hjärtan, njurar och ögon.Torrlabb med släktforskning från 1600-taletMalin Olsson är forskningsingenjör vid Umeå universitetsjukhus och visar runt i det hon kallar torrlabbet, nämligen platsen vid datorn.Här har hon och hennes kollegor kartlagt 900 nuvarande patienter och spårat deras släktingar till 1600- och 1700-talet. På så vis hoppas man förstå varför vissa släkter verkar klara sig bra trots den genetiska förändring, medan andra släkter drabbas hårdare. Slår hål på myterna om portugisiska sjömänForskarna har också kunnat slå hål på mytbildningen kring varför sjukdomen drabbat främst norra Sverige och norra Portugal. Varken vikingar eller portugisiska sjömän tycks ha varit boven i dramat. Medverkar gör Malin Olsson, medicine doktor i amyloidos tillika forskningsingenjör vid Umeå universitetssjukhus. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

I denne episode skal det handle om padel. Padel har været på alles læber i nogle år og populariteten er eksploderet. Derfor har jeg besøg af Marc Møller, som er en af de bedste danske padel-spillere, han er på det danske padellandshold og har en fast ranglisteplacering i top 5 i Danmark. Han er uddannet fysioterapeut og driver MoveYourGame, der arbejder målrettet med personlige forløb med padel i fokus, hvor du kan optimere din teknik, taktiske forståelse, forebygge skader og øge din performance. I episoden med Marc Møller snakker vi blandt andet om: Hvordan bliver man god i padel? Hvilke skader forekommer i padel - og hvordan kan man minimere risikoen? Hvad gør man hvis man har ondt efter padel? Hvad er de mest almindelige fejl blandt nye padelspillere - og hvordan kan man undgå dem? Hvor vigtig er opvarmning i padel - og hvordan kan den se ud? Hvad er god sportsspecifik støttetræning til padel? Marcs 3 bedste tips, som han ville ønske han selv havde vidst tidligere. 3 ting Marc har taget fejl om i padel. Myter som at padel er en dyr, men nem sport for folk, der ikke kan spille tennis. Du kan læse meget mere om padel på Maxer.

Mange tror mye om trening, og styrketrening der noen myter er mer seiglivede enn andre. Pia tar for seg fire styrketreningsmyter som enda lever, til tross for at vi nå VET at de ikke stemmer. Tune inn! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen går vi igenom vad som faktiskt är sant eller falskt om änglarnas stad! L.A. är en av världens mest kända städer, men vad vet vi egentligen om L.A? Vi går igenom ett par av de mest vanliga fördomarna. Vad är fakta och vad är upplevelsen av att bo här?Om ni vill mejla oss med frågor, dilemman, tips på ämnen eller bara för att säga hej så kan ni nå oss på AlmostAmerikan@gmail.comFölj oss behind the mic på instagram @almostamerikanMusik gjord av: Fannie hertzberg & Joseph WilcoxOm du gillar avsnittet glöm inte att lämna 5 stjärnor ❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den rafflande fortsättningen med vår Brass Specialgår in i 2:a och avslutande perioden, och självklart såpresenterar vi svaret i vår Munstycksprovningstävling.Vi pratar Ambis. Den perfekta trombonen.Myter och sanningar, samt vad folk säger närdom inte är nöjda med konserten, fast på ett trevligt sätt.Lär dig av Ella. Hon kan allt om brass!Sen pratar vi också självklart om funktionen brass har,omfång, gehör, frekvenser, arr, band.Allt med supertrevliga Ella!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss! Musiksnacket@iwm.seVarmt välkomna!Studio, Artist, Live, Musiker, Scen, Låtskrivning, Ai, AI,Musik, Kultur, TikTok, Instagram, Facebook, Youtube, Billboard, Hip Hop, Rock, Soul, Jazz, Gospel, Pop. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans huvudavsnitt pratar vi de unga männen som nyligen dömdes för masskjutningen i Farsta centrum förra året samt tonårstrion som åtalats för en serie home invasion-skjutningar som utfördes i höstas. Vi diskuterar hur de bakomliggande orsakerna måste ta itu med samtidigt som vi konstaterar att en viss grad grova brott gör att gärningspersonerna förbrukat sin chans att få vistas i samhället.Sen snackar vi Jimmie Åkessons utspel om folkutbytet som han påstår äger rum i Sverige: en antisemitisk, rasistisk OCH islamofobisk högerextrem konspirationsteori som Åkesson nu vill göra rumsren. Glöm inte att rösta i EU-valet hörni!Vi hinner också beröra den nya dokumentärserien ”Kevin Spacey Unmasked” samt den antisemitiska myten att judar var särskilt ansvariga för den transatlantiska slavhandeln – en myt som nu också sprids i Sverige trots att den motbevisats flera gånger om.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.