Podcasts about existerar

Kan läsningen av en dikt liknas vid matematiskt tänkande? Ulf Karl Olov Nilsson funderar över Emmy Noether, Jacques Roubaud och en tid utan tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Emmy Noether var en av det tidiga 1900-talets största matematiker, ibland kallas hon för den moderna algebrans moder. På hennes lika opedagogiska som briljanta föreläsningar på matematiska institutionen i Göttingen hände det att hon vankade fram och tillbaka med kritan i handen framför svarta tavlan, länge länge länge, och muttrade för sig själv, innan hon liksom ur intet, eller kanske snarare ur sitt inre, kastade fram en förtätad och nytänkande matematisk formel, ungefär som en fotograf framkallar en stillbild.Det så kallade Noethers teorem från 1918 var epokgörande. I teoremet sker ett slags abstraktion, ett åsidosättande av omständigheter och kontext; det förklarar vad det innebär att inte vara förankrad i vare sig plats eller tid och det kom att utgöra ett slags grund för vetenskaplig metod, användbar för kvantfysik, relativitetsteori och förståelsen av big-bang.Men bortsett från sin häpnadsväckande användbarhet beskrivs teoremet också som osedvanligt vackert; det är rent, det är abstrakt, det är symmetriskt. I två extremt förtätade utsagor uttryckta i ett par ynka rader, understödda av några siffror, parenteser och matematiska symboler kunde hon sammanfatta rent ofattbara saker: fysikens tidlöshet, naturlagarnas grundläggande villkor.Man undrar: Hur räknade hon ut detta? Hur går ett sådant tänkande till egentligen? Tänker man i siffror? Ja, hur?Jag läser om Emmy Noether i teknikhistorikern Julia Ravanis bok ”Emmys teorem” där populärvetenskapliga beskrivningar och fysikaliska utsagor varvas med kvinnliga erfarenheter ur Noethers och Ravanis egna liv. Noethers biografi var såklart – det är nämligen alla liv – präglat av konkreta livsomständigheter. I början på 1900-talet fanns det knappast några kvinnor i akademin. Och som judinna var hon tvungen att lämna Tyskland för USA på 30-talet. Å andra sidan ägde hennes existens också ett slags abstraktionsgrad; hon tycktes obekymrad om många traditionella jordiska värden såsom karriär, pengar, familj, formell akademisk status och hon gick konsekvent klädd i samma svarta klänningar. Det var på många sätt ett liv i algebrans tjänst. Men även om hon skandalöst nog aldrig utnämndes till professor var hennes informella status odiskutabel. Tidens alla viktiga matematiker insåg Emmy Noethers unika förmåga och hon hade en inte obetydlig skara lärjungar.Ja, hur gick hennes tänkande till egentligen? Julia Ravanis beskriver hur Noether inte gillade långa uträkningar, alltså där man kan följa hur matematikern sida upp och sida ned följer ett resonemang. Hon verkade således inte ha föredragit att tänka och arbeta diakront, alltså att hon räknade fram resultatet läng en tidsaxel. Istället – så uppfattar jag det – arbetade hon samordnat, synkront: hon tänkte så att säga alla siffror samtidigt; hon tänkte matematiken som fotografi snarare än film. Ravanis skriver: ”Om matematiken är ett landskap och beräkningen en väg sökte Emmy Noether fågelvägen.” Noether kunde alltså se hela det matematiska landskapet från en hög utkikspunkt, snarare än att hon arbetade sig fram längs en slingrande landsväg.Jag menar att vi kan finna en likhet mellan den riktigt abstrakta matematiken och en viss typ av poesi där båda tycks arbeta synkroniserat, liktidigt. Generellt sett och bara aningen förenklat så har ju varken matematiken eller poesin någon egentlig handling. Någon som tycks kunna stödja en sådant påstående var just både matematiker och poet, nämligen Jacques Roubaud, som för övrigt föddes den femte december 1932 och avled samma dag, synkront och symmetriskt alltså, den femte december 2024.2016 publicerade han den omfattande boken Poétique Remarques, alltså Poetik Anmärkningar. Den består av en stor mängd, ja faktiskt en fullkomligt enorm mängd, ytterst komprimerade aforistiska anteckningar, närmare bestämt 4755. I ett kort förord skriver Roubaud: ”Varje anmärkning är en bild och läsaren bör ta emot den som en sådan”. Han nämner att de är skrivna under halvsekel men varken daterade eller kronologiskt ordnade utan således tidlösa.Så här lyder den 773:e aforismen: ”En dikt säger inte 'jag är' utan 'är är' och ”jag jag.” Vad kan, undrar man, ett sådant märkligt påstående betyda?För mig visar det just på den synkrona sidan hos litteraturen, i motsats till den diakrona. Textens aspekt av samtidighet; när man läser en viss typ av dikt – företrädesvis en kort dikt – läser man inte nödvändigtvis en rad i taget utan liksom alla rader samtidigt. Alla bokstäver och ord står faktiskt där på en och samma gång.Om vi översätter resonemanget till musik så läser vi inte dikten som vore den en melodi, där en ton följer på en annan som följer på en tredje. Utan som ett ackord, en klang. Flera toner på samma gång. Eller ännu radikalare: tänk att höra alla toner av alla instrument i en pianokonsert av Mozart i ett enda stort ”plonk!” Eller hela sångslingan i en treminuters melodifestivallåt komprimerad till en enda sekundsnabb wailande kvidande utandning! För att sedan i efterhand i huvudet räkna ut hur melodin gick!Det vore som musik utan tid, utan hastighet. Det vore som musik som huvudräkning inuti den teoretiska fysikens tidlösa svarta hål.Ja, kanske Emmy Noether tänkte fram sitt matematiska teorem på det sätt världen var beskaffad före big-bangTiden före tiden. Det stora stillaståendet innan bilden exploderade i bitar och sekvenser.Jacques Roubaud igen, i anmärkning nummer 118: ”Att säga att dikten är 'nu', det är att säga att den presenterar sig för anden som ett föremål som i sin helhet är möjligt att uppfatta i en fullständig inre bild, vars slut går att föregripa redan innan den börjat.”Ulf Karl Olov Nilssonförfattare, psykoanalytiker och översättareLitteraturJulia Ravanis: Emmys teorem. Natur & kultur, 2024.Jacques Roubaud: Poétique. Remarques – Poésie, mémoire, nombre, temps, rythme, contrainte, forme, etc. Seuil, 2016.

De rör sig spöklikt långsamt någon meter över marken och kan gå rakt genom fönster för att sedan försvinna i en smäll. Men vad är det egentligen? Existerar dessa verkligen eller är det bara hallucinationer? Klotblixtar gäckar fortfarande fysiker som försöker förstå hur de kan uppstå.Wikipedia säger sitt om klotblixt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Existerar tur eller otur? Och vad är det i så fall? Och hur skulle det fungera?Wikipedia säger sitt om tur. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

om adhd och kinks med Tanja Suhinina.I det här avsnittet pratar Tanja bland annat om neuropsykiatriska diagnoser, specifikt adhd, och kopplingar mellan adhd och kinks – eller hur sexualitet med adhd kan fungera, vad som kan vara svårigheter och vad som kan vara fördelar. Ett avsnitt som passar både dig som själv har en neuropsykiatrisk diagnos och dig som känner eller lever med en person som har det.Tanja Suhinina arbetar som psykolog och sexolog, har specialiserat sig på flersamma relationer och kallas ofta ”polypsykologen”. Tanja har skrivit flera spännande och informativa böcker och delar ofta med sig av sin kunskap på sociala medier. Det här är tredje gången som Tanja Suhinina gästar Kinkypodden – vi hörde henne i avsnitt 8 och 11. Följ Tanja på @tanja.suhininaProgramledare samt inspelning, ljudmix och klippning: Aurora BrännströmJingel: Andreas Hedberg med voice over av Carola Alfredsson HedbergStötta Kinkypodden via www.patreon.com/kinkypoddenwww.kinkypodden.se @kinkypodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har varit en strulig tid i livet men nu känns allt bra igen. Hanna har kommit in på en utbildning hon verkligen vill gå och träffat en man och blivit kär men det blir inte alls som hon hoppats på och till slut måste hon fly. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Vi finns inte i några register, vi lever under skydd. Jag kommer nog aldrig kunna känna mig till hundra procent trygg”.Det här avsnittet handlar om Hanna, som vi kallar henne. Hon är en av cirka 28 000 svenskar som lever med skyddade personuppgifter och det gör hon för att hon lever under hot. På grund av hotbilden mot henne så har vi också bytt ut hennes röst. Hennes liv har varit ganska stökigt, när hon är i 20-årsåldern använder hon droger och döms flera gånger för misshandel och får också sitta i fängelse. När hon kommer ut blir hon gravid och försöker förändra sitt liv och det blir mer stabilt – idag är hon strax över 30 och har flera barn. ”Jag hade ett ordnat liv med mina barn, vi flyttade till ett område som alla älskade. Jag kom in på min utbildning och livet var underbar, så träffade jag den här mannen och där började mitt helvete också”, säger Hanna. I det här avsnittet berättar hon sin historia, om svårigheten att lämna en destruktiv och våldsam relation med en person som man trots allt älskar, och också om att själv fatta dåliga beslut och om att fly och leva gömd. ”Många tror nog att de är helt ensamma om det här men jag vill berätta för man är inte ensam och det är inte fel att söka hjälp”. Om du eller någon annan är utsatt för våld, fysiskt eller psykiskt, finns hjälp att få - du kan till exempel ringa anonymt och gratis till Kvinnofridslinjen på 020-50 50 50.Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Vi är inte en individ genom livet utan en mängd. Vissa är till och med två genetiska individer på samma gång. Vincent Flink Amble-Naess funderar över jagets förvandlingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Lydia Fairchild var 26 år gammal och gravid med sitt tredje barn, när hon skilde sig från Jamie. Hon hade förlitat sig på hans inkomst, men nu ville han inte betala. Först krävde han att barnen skulle genomgå ett faderskapstest. Resultatet blev minst sagt oväntat. Jamie var visserligen far till barnen. Men Lydia – som hade fött dem – tycktes inte vara deras mor.Snart kom svaren till myndigheternas kännedom. Det hela gick sedan mycket snabbt. Några veckor senare – och efter ytterligare tester – yrkade distriktsåklagaren på att Lydias barn skulle tas ifrån henne. Man utgick ifrån att hon var en bedragare. Eller kanske var hon psykiskt sjuk, eftersom hon i förhören vägrade erkänna var hon hade hittat barnen, trots att man hotade med fängelse. Och viktigast av allt: ingen visste vem barnen tillhörde. Ingen utom Lydia, förstås. Och så Jamie, som hade hållit hennes hand under värkarna.Man kan fråga sig vad Fairchild tänkte under dessa månader. En man kan i mörka stunder tveka på sina barns härkomst, men för en kvinna är saken enklare; hon har burit dem inom sig och fött dem under smärta. Modern är alltid känd, som det heter i den romerska rätten: mater semper certa est. För Lydia var frågan bara hur hon skulle övertyga domstolen. När hon skulle föda sitt tredje barn, fick en representant för domstolen närvara i förlossningsrummet. Där observerade han hur barnmorskan samlade blod först från Lydia och sedan från den nyfödda pojken. Men inte heller denna gång kunde moderskapet beläggas.Myndigheterna slöt sig till att Lydia hade agerat surrogat och fött en annan kvinnas barn för pengar, ett allvarligt brott i staten Washington. Vad man emellertid hade svårt att förstå var varför Lydia i så fall hade gått med på faderskapstestet, när hon visste att hon skulle avslöjas. Men det fanns ingen tid att begrunda saken. En rättsprocess inleddes mot Fairchild, som anklagades för människohandel. Det var då hon träffade försvarsadvokaten Alan Tindell. Under sina förberedelser inför rättegången hörde han talas om ett liknande fall i Boston, Karen Keegan. Också hon hade fått sitt moderskap ifrågasatt. Men tids nog hade det visat sig att provsvaren var missvisande, eftersom Keegan led av en ovanlig, genetisk sjukdom. Hennes läkare hade skrivit om fallet i New England Journal of Medicine. Tindell la fram artikeln som bevis i målet. Nu krävde han ytterligare ett test, denna gång från Lydias livmoderhals. Och resultatet var mycket riktigt annorlunda: Barnen var hennes.Vem var egentligen Lydia Fairchild? Frågan om den personliga identiteten har engagerat människor sedan antiken. Den kanske mest originella tänkaren på området är den engelske filosofen Derek Parfit. Han ansåg att människors jaguppfattning var förlegad. Man förnekar själens existens, men betraktar sig ändå som just besjälade. Att man är samma person som den på fotografiet från barndomen anser de flesta är självklart. Men i kraft av vad skulle detta vara möjligt? Kroppens celler byts ju ut under livets gång. Och vad förblir detsamma?I sin bok ”Reasons and Persons” föreslår Parfit olika svar på den frågan: minnet, den rumsliga kontinuiteten, den psykologiska kontinuiteten, och så vidare. Men alla lider de av olika brister, som inte går att åtgärda. Den personliga identiteten är en social konstruktion, konkluderar han därför.Parfit skriver visserligen att han inte förnekar existensen av personer, men den bild han ger skiljer sig så mycket från det vi talar om till vardags att man som läsare undrar om han verkligen menar vad han säger. Hans ståndpunkt är att vårt jag kanske i en mening existerar, men att det hur som helst är oviktigt. It is not what matters, som han uttrycker det. Det är inte det viktiga. Den kontraintuitiva slutsatsen – som avslutar en vindlande serie av argument – är att det viktiga istället är detta: att någon i framtiden existerar som påminner om mig. Huruvida denna person också är jag är mindre viktigt, eftersom det är en definitionsfråga. En något oväntad följd av detta är att skillnaden mellan oss och våra medmänniskor blir mindre; på vissa sätt är jag mer lik mina vänner idag, än mig själv i en avlägsen framtid. Vid det laget har jag kanske flyttat från stan, förlorat min humor och – Gud förbjude – börjat rösta på ett annat parti.I en oförglömlig passage beskriver Parfit denna upplevelse av hur jagets gränser luckras upp när man tänker på dem:”Mitt liv framstod som en glastunnel genom vilken jag färdades allt snabbare för varje år, och vars slut var mörker. När jag ändrade uppfattning försvann väggarna från min glastunnel. Nu lever jag ute i friska luften”.Slutsatsen är svår att acceptera. De flesta av oss är övertygade om att vi är unika individer, som förblir desamma från vaggan till graven. Denna intuition är, tror jag, omöjlig att undkomma. Men man kan förklara den på olika sätt. Ibland beskrivs den i genetiska termer. Vårt DNA sägs kunna förklara alltifrån vår personlighet till vilket yrke vi lämpar oss för och huruvida vi är benägna att begå brott. Våra barn ärver delar av vårt genetiska material och på så sätt lever vi vidare genom dem. Det är ett sätt att klä vår känsla av identitet i en naturvetenskaplig språkdräkt, som i vissa sammanhang kan skänka den legitimitet. Men faktum är att våra gener inte fungerar så. Vårt DNA är inte ett uttryck för en unik identitet, utan ett material som kan blandas, förändras, böjas och vridas. Och det för oss tillbaka till den fråga som aldrig besvarades: Vem var egentligen Lydia Fairchild?Lydia var en så kallad chimär. I den grekiska sagovärlden betecknar ordet Χίμαιρα ett väsen med ett lejons kropp och tre huvuden: ett lejons, en gets och en eldsprutande ödlas. I överförd bemärkelse kan det syfta på en drömbild eller ett hjärnspöke. Men inom vetenskapen är innebörden mera teknisk. En genetisk chimär är en organism som består av mer än en uppsättning DNA. Så här gick det till: Lydias mor hade blivit gravid med tvillingar, men de befruktade äggen hade smält samman i livmodern och givit upphov till en enda individ. Lydia var alltså – i genetisk bemärkelse – sin egen syster. Vissa delar av hennes kropp hade en uppsättning gener och andra delar en annan. Därför visade proverna olika resultat. Tillståndet är ovanligt; endast cirka 100 fall har bekräftats globalt.Berättelsen om Lydia utmanar vår jaguppfattning. När hon till exempel ammade sitt nyfödda barn – som också var hennes systerson – var det då samma person som kände barnets läppar mot bröstet som den som höll honom i famnen? Eller fanns det i själva verket bara en kvinna och inte två? Eller var Lydias identitet – liksom vår egen – en chimär också i den bildliga betydelsen, en förlegad tankefigur och en illusion? Jag vet i varje fall vad Parfit hade svarat. It is not what matters.Vincent Flink Amble-Naessläkare och skribent

Existerar cancel-kultur verkligen? Peppe försvarar Gen Z:s aktivism, medan Magnus är skeptisk. Dessutom, så påverkar attentatet mot Trump det amerikanska valet. Välkomna!Obvi klippt av @thepodfather_magnus Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

~ Tack för att du har lyssnat på veckans avsnitt och tack Sofia för att du gästade podden. Du hittar Sofia här: https://www.instagram.com/staahlsofia/?hl=en~ Testa min app GRATIS I 7 DAGAR HÄR: https://josefindahlberg.se/pages/body-soul-care-club~ Följ mig på Instagram här: https://www.instagram.com/josefindahlberg.se/?hl=enHoppas vi hörs nästa vecka!Love Josefin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anis & Berra diskuterar renoverings-drömmar, vad händer efter döden? Existerar evig kärlek? Vad gör man om man har 90 dagar kvar att leva? Och mycket mer!

Avsnitt 79 är ett av de viktigaste avsnitt vi gjort. - Källor och sökmotorer på universitet och inom fotboll (inte helt olikt de metoder Pese beskrivit från Real Madrid tidigare där de hittat 200 källor inom t.ex. "perception" som är ett ord som 99% av alla misstolkar inom fotboll och så även utbildare. Att plocka "kunskap" inom fotboll ur dylika sökmotorer är så gott som omöjligt). - Portugals fotbollsuniversitet. Existerar det ens och är det något att lita på? - Vad har Portugal och Finland tagit som startpunkt för fotbollsteori? - Med vilka meriter anställdes utvecklingschefen för Finlands bollförbund? - Vad är kunskap egentligen och varför finns det hundratals timmar med studier att göra efter (och utanför) UEFA:s utbildningar? - Vilka två sätt reagerar ledare på då det finns kunskap de inte besitter inom sitt huvudämne?   Följ oss dagligen och kontakta oss via: www.fotbollsfabriken.fi Instagram: fotbollsfabriken_fin

Här är ett klipp med Svensk Travsports avelschef Christina Olsson från avsnitt 207 den 22 februari.   Vad är Avelschansen? Samma inavelsgrad, men olika långt bak i stamtavlan, vad är bäst? Existerar verkligen "golden cross"? Travgenen och skuttgenen, a och c alltså, vad är det? Vad är avelsindex och breedly.com? Vad gör ST:s avelsavdelning?   Solvalla Podcast presenteras av Stall Courant   Programledare: Jörgen Forsberg, Anders Malmrot och Markus Myron.

Nu blir det en djupdykning i avelsfrågor med Svensk Travsports avelschef Christina Olsson. Inavelskoeffecient, avelsindex, travgen, golden cross och mycket mer förklaras.    Det blir ett klart nördigt samtal med Christina som tålmodigt och pedagogiskt ger svar på alla frågor.   Första Elitloppshästen är på gång och samtliga Restaurangbiljetter släpps måndag 26 februari kl. 09.00. Vi börjar sakta men säkert få upp Elitloppstempen i studion. Första vårtecknet är för övrigt här – banrekord på Solvalla av Decision Maker.   Och så ringer vi Lacke som sitter i en bil men lyckas ändå leverera sina luringar till jackpot-miljonerna V75 på lördag.   Innehåll:   06.42 Hur går det för hästuppfödningen i Sverige och Europa? 11.31 Vad betyder uppfödarpremierna för försäljningspriset? 15.19 Är Kallblodsrasen utrotningshotad? 21.38 Kan vi ta in Finska kallblod i aveln? 26.09 Vad är Avelschansen? 35.21 Samma inavelsgrad, men olika långt bak i stamtavlan. Vad är bäst? 39.12 Existerar verkligen "golden cross"? 44.12 Travgenen och skuttgenen. A och c, alltså. 46.54 Vad är avelsindex och breedly.com? Och vad gör ST:s avelsavdelning? 54.47 Elitloppsnytt: Första hästen och alla restaurangplatser är på gång. 1:00.10 Lackes luringar till V75 på Örebrotravet.   Solvalla Podcast presenteras av Stall Courant   Gäster: Christina Olsson & Lacke   Programledare: Jörgen Forsberg, Anders Malmrot och Markus Myron.

Existerar telepati? Är tankeläsning möjlig? Och kunde ”Ganzfeldexperimentet" bevisa att telepati verkligen existerar? Wikipedia säger sitt om telepati. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Minnet är en av kroppens kanske viktigaste funktioner, men hur fungerar det? Stämmer det att man kan skapa falska minnen? Existerar fotografiskt minne egentligen? Och kan man verkligen öva upp sin förmåga att minnas bättre? Pontus Wasling är en av Sveriges mest tongivande överläkare och forskare kring det mänskliga minnet och dess minsta beståndsdelar. Tillsammans försöker vi reda ut det mesta som finns att veta om vårt minne och var gränsen går för vår förmåga. För mer information, tävlingar och extramaterial: Instagram @Sjukafaktapodcast Kontakt, samarbeten och press: kontakt@sjukafakta.se

Sveriges mest hjärndöda podcast fyller 200 avsnitt! Det firas genom en extra lång åktur med glädjetåget! Niclas har noterat att det finns en kurs i ”bondska” – en svårförstådd dialekt som talades förr i delar av Norrland. Vilket är det vrålsvaga argumentet för utbildningens existens, vilken oväntad fras anses viktig att känna till – och vilka speciella ord hade pedofiljägarsajten Dumpen haft användning av att kunna? Jonatan har trillat av stolen efter att ha lyssnat på när lokalradion i Halland körde ett eget På Spåret-upplägg. Varför gick det fullkomligt åt skogen och hur landade kanonkärringen Monica i en av de sämre gissningar man någonsin hört? Det blir också en stark djupdykning i svenskars utbrott i samband med att de befunnit sig, eller stött på problem, i en butik. Vi bjuds, bland annat, på bärsärkagång inne på en snabbmatsrestaurang i Säffle och ett katastrofalt hjärnsläpp på en småländsk bilverkstad. En brittisk mans bisarra namnbyte har lett till enorma bekymmer för honom – och nu kan ärkedåren inte ens lämna landet. Vad heter han, hur gick det så snett – och vilka kändisar hade man velat se göra något liknande? Stockholms stad spenderade, för en tid sedan, över 1 miljard kronor på en värdelös och icke-fungerande app som drev föräldrar till totalt vansinne. Det till synes enda positiva som kommit ur praktfiaskot är de vassa recensioner som folk satt ihop. Här snackar vi dunderformuleringar och frustration av inte så milda nivåer! I ren jubileumseufori kör vi dessutom, så klart, en fördomslista om ologiska drag hos olika yrkesgrupper! Kommunanställda, asfaltläggare, piloter, lärare och många fler avhandlas – och det landar, som alltid, i vilda diskussioner! Existerar det sexdrömmar om att pippa bakom faktahyllan på bibliotek – och vilka arbetsgivare tycker att kassa värderingar är meriterande? Superdumt och irrelevant – haka på!

De rör sig spöklikt långsamt någon meter över marken och kan gå rakt genom fönster för att sedan försvinna i en smäll. Men vad är det egentligen? Existerar dessa verkligen eller är det bara hallucinationer? Klotblixtar gäckar fortfarande fysiker som försöker förstå hur de kan uppstå.Wikipedia säger sitt om klotblixt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fysikern som gör allt för att hålla fast vid världens begriplighet. Diktaren som ser verkligheten som en mänsklig företeelse. Helena Granström skildrar det laddade mötet mellan Einstein och Tagore. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes för första gången den 31 oktober 2017.De två männen går varandra till mötes. Besökarens skägg är yvigt och vitt, vita mustascher, vitt utvuxet hår. Han är iklädd en lång kappa i dämpade färger; han bruna skinn är fårat, han går med lugna, värdiga steg.Mannen som tar emot honom är yngre, men också hans hår är vitt. Han är iklädd en lätt skrynklad kritstrecksrandig kostym, en knapp knäppt på kavajen; en slips omsluter den stärkta skjortkragen. Ljus i hyn, mörk mustasch, antydan till en grop i hakan; det bleka håret står som en sky kring hans hjässa.Han hälsar sin gäst: ”Välkommen, Rabindranath”. Besökaren svarar: ”Albert – tack!”Det är den 14 juli 1930. De två som nu fattar varandras hand är båda Nobelpristagare, från skilda traditioner men med ett gemensamt intresse för tillvarons inre. Rabindranath Tagore, författare och poet; Albert Einstein, fysiker. "Sanning och skönhet är i grunden mänskliga företeelser."De befinner sig i Einsteins hus i Kaputh, högt beläget strax utanför Berlin. Det samtal som skall följa kommer att nedtecknas av ett par närvarande åhörare.Du, säger Tagore till sin värd, har varit upptagen. Du har med matematikens hjälp försökt förstå två uråldriga storheter: Tiden och rummet. Tagores eget sökande efter sanningen om universum har tagit sig andra uttryck; litterära, religiösa. För honom är denna sanning innesluten i det mänskliga.Existerar sanningen då inte oberoende av människan, frågar Einstein. Och inte skönheten?Nej, svarar Tagore.När vårt universum är i harmoni med mänsklighetens eviga väsen, känner vi det som sanning, upplever det som skönhet, säger han. Religionen utgör länken mellan de allmänmänskliga sanningarna och den enskildes strävanden och behov. Sanning och skönhet är i grunden mänskliga företeelser.Utan en mänsklig betraktare är det vackra konstverket inte längre vackert – om detta kan de två samtalande enas. Men sanningen!Att Einstein är beredd att överge det enas absoluta status, men inte det andras, är anmärkningsvärt: För honom, liksom för många fysiker och matematiker, fungerade skönheten som en vägvisare mot sanningen. När han vid ett besök i Princeton år 1921 konfronterades med observationer som påstods vederlägga hans speciella relativitetsteori svarade han bara med fullständig tillförsikt: ”Gud är subtil, men han är inte illasinnad.” En gud som skulle tillåta en så vacker teori att existera, men sedan inte låta den gälla för verkligheten, skulle vara en illasinnad gud – medveten om sin teoris elegans var Einstein tryggt förvissad om dess giltighet.Icke desto mindre: Om många saker kunde Einstein förhandla, men inte om den objektiva sanningen.Att förneka existensen av en sanning oberoende av människan, är att förneka existensen av en verklighet oberoende av människan, menar Einstein.Men, invänder Tagore, också den logiskt tvingande sanningen är i grunden mänsklig – logik är den mänskliga tankens ordning. Sanningen är en illusion – men inte hos individen, utan hos mänskligheten. Vi kallar någonting för sant när det finns en korrespondens mellan inre föreställning och yttre förhållanden – men det som egentligen korresponderar är inre förställning och den mänskliga sinnesupplevelse som vi aldrig kan ta oss utanför.Om många saker kunde Einstein förhandla, men inte om den objektiva sanningen.Föreställ dig ett bord i ett hus. Finns bordet fortfarande där när huset är tomt?Ja, menar Tagore, men fortfarande i en i grunden människospecifik bemärkelse, som en möjlig mänsklig sinneserfarenhet.Bordet finns där, säger Einstein, oberoende av oss, men vi kan inte förklara vad det innebär. Vi kan inte bevisa att det finns en sanning oberoende av människan – men det är en övertygelse som ingen kan sakna. Denna verklighet är helt oundgänglig för oss, även om vi inte kan förklara vad den är.Den som talar är en man som i ett annat sammanhang – i samtal med vännen Abraham Pais – retoriskt men med uppenbar emfas har undrat: Är månen där när ingen betraktar den?Frågan föranleddes av de resultat från den för tiden fortfarande nya kvantmekaniken, för vars utveckling Einstein själv spelade en avgörande roll, som antydde att det vi genom mätning kan observera hos tingen omkring oss – egenskaper som läge, rörelsemängd eller en partikels spinn – inte är egenskaper i klassisk bemärkelse, utan realiseras först i och med att de uppmäts.Fem år efter sitt möte med Tagore formulerade Einstein tillsammans med sina kollegor Podolsky och Rosen den så kallade EPR-paradoxen, just i syfte att slå fast att tingens egenskaper är bestämda oavsett om de observeras eller ej, och att den kvantmekaniska beskrivningen således är ofullständig.Resultatet av EPR:s arbete skulle istället bli motsatsen: Med hjälp av deras tankeexperiment skulle John S Bell knappt trettio år senare visa att frågan om huruvida observationen i någon mening skapar den verklighet som observeras faktiskt är möjlig att avgöra i laboratoriet.Det är två ovanliga Nobelpristagare som möts.Ytterligare knappt tjugo år därefter utfördes också detta test, och utfallet var tydligt: Verkligheten är inte bestämd innan någon form av yttre påverkan tvingar den att bestämma sig. Om vi förstår begreppet betraktande i vid mening, är månen faktiskt inte där när ingen betraktar den.Så, när Einstein i sitt hus, i samtal med den bengaliske författaren med det vita skägget och det orubbliga ansiktet, hävdar att ingen kan sakna tilltro till att verkligheten existerar oberoende av att någon observerar den är det helt enkelt inte sant: Aldrig har så många tvivlat på detta faktum som just vid denna tid.Det är två ovanliga Nobelpristagare som möts. Tagore tilldelades litteraturpriset år 1913, som första utomeuropé; bland annat för sina ”dikters djup och höga syftning”. Einstein som med sin speciella och allmänna relativitetsteori på djupet förändrade vår bild av tillvaron, mottog 1921 års fysikpris i första hand för upptäckten av den fotoelektriska effekten – inte för sina arbeten inom relativitetsteori, som då fortfarande ansågs kontroversiella.En tid senare träffas de igen hemma hos en gemensam bekant, Dr Mendel.Idag, säger Tagore, diskuterade jag och Dr Mendel de nya matematiska upptäckter som gör gällande att den subatomära världen styrs av slumpen; att tillvaron inte är helt förutbestämd.Einstein svarar honom: De fakta som får vetenskapen att dra sådana slutsatser innebär på intet sätt ett avsked till kausaliteten. Orsak och verkan består.Jag tänker mig att Einstein här fäster sin blick vid Tagore, naglar fast den: efter deras möte skall Tagore beskriva hans ”brinnande ögon”. Einsteins egen relativitetsteori hade inneburit ett avsked till entydiga svar på frågorna var, när och hur; kvantmekaniken ett avsked till den klassiska mekanikens förutsägbarhet och rumsliga begränsningar. Kvantteorin rörde sig enbart med sannolikheter, och medgav mystiska kopplingar över godtyckligt långa avstånd, något som djupt bekymrade Einstein. När han klamrar sig fast vid orsak och verkan, gör han det som en skeppsbruten vid drivved; kausaliteten utgör en spillra av hopp om den fullständiga teori om världen som han in i döden försökte finna. Övertygelsen om världens begriplighet lämnade honom aldrig.Tron på en yttre verklighet oberoende av det subjekt som uppfattar den är, har han betonat, basen för all naturvetenskap.Men detta är just vad det är: En tro.Som Einstein konstaterar är han i denna mening djupt troende. När Tagore nöjer sig med att slå fast att det finns en mänsklig upplevelse av verkligheten, insisterar Einstein själv på att denna verklighet existerar oberoende och absolut.Han vänder sig till Tagore, ett leende spelar som en solkatt över hans ansikte, det yviga vita håret tycks lyfta ännu ett stycke: ”Då är ju jag”, utbrister han, ”mer religiös än du!”Helena Granström, författare med bakgrund inom fysik och matematik

Existerar vi i en virtuell verklighet? Kan vi överhuvudtaget tänka fritt? Varför talar vi och tänker om politik som vi gör idag? Frågor som väcks i böckerna gästerna i Filosofiska rummets säsongsavslutning valt. Författaren och skribenten Lena Andersson har valt Natural Right and History av filosofen Leo Strauss. Boken sammanfattar Leo Strauss intellektuella livsprojekt. Strauss gick emot tanken att människan ständigt utvecklas som politisk varelse. Han menar att vi med fördel kan använda oss av Platons och Aristoteles kunskap om samhället och moralen. Lena Andersson tycker att Leo Strauss väcker viktiga frågor om hur vi talar och tänker om politik i vår tid, varför vi är så fixerade vid det politiska spelet, samt orsakerna till att människorna lever tillsammans som samhällsmedborgare.Filosofen Karim Jebari har valt Virtuella världar – filosofiska problem av David J Chalmers. Chalmers utgår från modern teknik som VR och AI för att göra en exposé av de klassiska filosofiska frågorna. Karim Jebri har valt boken för att den både rolig och full av tankeexperiment. Vad är verkligheten? Existerar vi i en virtuell värld? Kan det finnas medvetande i en digital värld?Cecilia Sjöholm, professor i estetik har valt Theodor W Adornos Minima Moralia. Boken är skriven i kölvattnet efter exilen undan nazismen och dess undertitel är: "reflektioner från det skadade livet." Den är skriven i fragment som handlar om hur vi i våra moderna liv påverkas av kapitalismen, hur vi i vår kultur har blivit alienerade i förhållande till naturen, och hur vi i grunden är ofria. Vad innebär det att tänka fritt? Adorno kritiserar tanken att filosofin alltid ska hålla på med sådant som anses vara nyttigt för samhället, istället bör den uppmärksamma fenomen som på nya sätt säger något om våra liv, som konsten, vilket Cecilia Sjöholm håller med om.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Detta avsnitt är en rebroadcast. I detta avsnitt intervjuas Daniel Petersson som pratar om cervikogen yrsel, om den diagnosen nu ens existerar.Sammanfattningsvis: Det är oklart om nacken kan vara den grundläggande/primära orsaken till yrselproblematik, och således oklart ifall diagnosen cervikogen yrsel ens existerar. Om den gör det bör man i första hand utesluta andra yrseldiagnoser och att cervikogen yrsel är en uteslutningsdiagnos. I dagsläget finns inga specifika tester för att kunna ställa diagnosen cervikogen yrsel. Ställer man diagnosen bör man kunna förklara hur man kommit fram till det. Det är tänkbart att om man redan har en yrselproblematik, kan nackbesvär eventuellt påverka yrseln. Det är vanligt att patienter med yrselproblematik också har nackbesvär. Poddvärdar: Peter Lindberg, leg. fysioterapeut Daniel Pantelic, leg. kiropraktor

Existerar tur eller otur? Och vad är det i så fall? Och hur skulle det fungera?Wikipedia säger sitt om tur. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Existerar kärlek vid fösta ögonkastet? Och varför är våldsbrott med koppling till gängkriminalitet så svåruppklarade? Dessutom: tidernas bästa barnprogram. I dagens program ska vi prata om årtiondets kärlekshistoria. Historien om hur syster Mary Elisabeth och broder Robert, båda djupt troende katoliker i kloster efter 20 år av tystnad och celibat råkar snudda vid varandras armar och ögonblicklig förälskelse uppstår. Vi pratar om kärlekens kemi med Fredric Bohm, psykolog och återkommande i SVT:s succédokusåpa, Gift vid första ögonkastet.Men vi ska också prata om gängkriminaliteten och den senaste tidens våldsvåg i Stockholm. Åklagare Lisa dos Santos har drivit flera av dessa fall, och hon har nu också kommit ut med boken "Älskade bror rapport från gängvåldets Sverige". Vi undrar hur det är att jobba med de här fallen och varför de är så svåra att klara upp?Det ska även handla om barnprogram. SVT lägger ner populära Bolibompa, och vi försöker utse tidernas bästa barnprogram tillsammans med DN:s Johan Croneman.Programledare: Martin Wicklin Bisittare: Karsten Thurfjell Producent: Ulrika Lindqvist

Att inse kraften i att det faktiskt endast är nu som är den enda stunden existerar, kan göra otrolig skillnad i människors psykiska välmående. Länkar Intresserad av boka in en kostnadsfri coaching session med mig? Du gör det enkelt via följande länk: https://calendly.com/coachmagnusson/game-changer-session-pro-bono-75 Kursen Nyckeln till Stressfrihet: https://stressfrihet.thinkific.com/courses/Nyckeln-till-Stressfrihet Spela in ett röstmeddelande med en fråga som du vill att jag lyfter i podcasten: https://anchor.fm/humanchange Hemsida: https://www.humanchange.se Instagram: https://www.instagram.com/coachmagnusson/ LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/coachmagnusson/ Music: https://www.purple-planet.com Intro: Joakim Rasmussen --- Send in a voice message: https://anchor.fm/humanchange/message

Favorit i repris.Existerar telepati? Är tankeläsning möjlig? Och kunde ”Ganzfeldexperimentet" bevisa att telepati verkligen existerar? Wikipedia säger sitt om telepati. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fysikern som gör allt för att hålla fast vid världens begriplighet. Diktaren som ser verkligheten som en mänsklig företeelse. Helena Granström skildrar det laddade mötet mellan Einstein och Tagore. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes för första gången den 31 oktober 2017.De två männen går varandra till mötes. Besökarens skägg är yvigt och vitt, vita mustascher, vitt utvuxet hår. Han är iklädd en lång kappa i dämpade färger; han bruna skinn är fårat, han går med lugna, värdiga steg.Mannen som tar emot honom är yngre, men också hans hår är vitt. Han är iklädd en lätt skrynklad kritstrecksrandig kostym, en knapp knäppt på kavajen; en slips omsluter den stärkta skjortkragen. Ljus i hyn, mörk mustasch, antydan till en grop i hakan; det bleka håret står som en sky kring hans hjässa.Han hälsar sin gäst: Välkommen, Rabindranath. Besökaren svarar: Albert tack!Det är den 14 juli 1930. De två som nu fattar varandras hand är båda Nobelpristagare, från skilda traditioner men med ett gemensamt intresse för tillvarons inre. Rabindranath Tagore, författare och poet; Albert Einstein, fysiker. "Sanning och skönhet är i grunden mänskliga företeelser."De befinner sig i Einsteins hus i Kaputh, högt beläget strax utanför Berlin. Det samtal som skall följa kommer att nedtecknas av ett par närvarande åhörare.Du, säger Tagore till sin värd, har varit upptagen. Du har med matematikens hjälp försökt förstå två uråldriga storheter: Tiden och rummet. Tagores eget sökande efter sanningen om universum har tagit sig andra uttryck; litterära, religiösa. För honom är denna sanning innesluten i det mänskliga.Existerar sanningen då inte oberoende av människan, frågar Einstein. Och inte skönheten?Nej, svarar Tagore.När vårt universum är i harmoni med mänsklighetens eviga väsen, känner vi det som sanning, upplever det som skönhet, säger han. Religionen utgör länken mellan de allmänmänskliga sanningarna och den enskildes strävanden och behov. Sanning och skönhet är i grunden mänskliga företeelser.Utan en mänsklig betraktare är det vackra konstverket inte längre vackert om detta kan de två samtalande enas. Men sanningen!Att Einstein är beredd att överge det enas absoluta status, men inte det andras, är anmärkningsvärt: För honom, liksom för många fysiker och matematiker, fungerade skönheten som en vägvisare mot sanningen. När han vid ett besök i Princeton år 1921 konfronterades med observationer som påstods vederlägga hans speciella relativitetsteori svarade han bara med fullständig tillförsikt: Gud är subtil, men han är inte illasinnad. En gud som skulle tillåta en så vacker teori att existera, men sedan inte låta den gälla för verkligheten, skulle vara en illasinnad gud medveten om sin teoris elegans var Einstein tryggt förvissad om dess giltighet.Icke desto mindre: Om många saker kunde Einstein förhandla, men inte om den objektiva sanningen.Att förneka existensen av en sanning oberoende av människan, är att förneka existensen av en verklighet oberoende av människan, menar Einstein.Men, invänder Tagore, också den logiskt tvingande sanningen är i grunden mänsklig logik är den mänskliga tankens ordning. Sanningen är en illusion men inte hos individen, utan hos mänskligheten. Vi kallar någonting för sant när det finns en korrespondens mellan inre föreställning och yttre förhållanden men det som egentligen korresponderar är inre förställning och den mänskliga sinnesupplevelse som vi aldrig kan ta oss utanför.Om många saker kunde Einstein förhandla, men inte om den objektiva sanningen.Föreställ dig ett bord i ett hus. Finns bordet fortfarande där när huset är tomt?Ja, menar Tagore, men fortfarande i en i grunden människospecifik bemärkelse, som en möjlig mänsklig sinneserfarenhet.Bordet finns där, säger Einstein, oberoende av oss, men vi kan inte förklara vad det innebär. Vi kan inte bevisa att det finns en sanning oberoende av människan men det är en övertygelse som ingen kan sakna. Denna verklighet är helt oundgänglig för oss, även om vi inte kan förklara vad den är.Den som talar är en man som i ett annat sammanhang i samtal med vännen   Abraham Pais retoriskt men med uppenbar emfas har undrat: Är månen där när ingen betraktar den?Frågan föranleddes av de resultat från den för tiden fortfarande nya kvantmekaniken, för vars utveckling Einstein själv spelade en avgörande roll, som antydde att det vi genom mätning kan observera hos tingen omkring oss egenskaper som läge, rörelsemängd eller en partikels spinn inte är egenskaper i klassisk bemärkelse, utan realiseras först i och med att de uppmäts.Fem år efter sitt möte med Tagore formulerade Einstein tillsammans med sina kollegor Podolsky och Rosen den så kallade EPR-paradoxen, just i syfte att slå fast att tingens egenskaper är bestämda oavsett om de observeras eller ej, och att den kvantmekaniska beskrivningen således är ofullständig.Resultatet av EPR:s arbete skulle istället bli motsatsen: Med hjälp av deras tankeexperiment skulle John S Bell knappt trettio år senare visa att frågan om huruvida observationen i någon mening skapar den verklighet som observeras faktiskt är möjlig att avgöra i laboratoriet.Det är två ovanliga Nobelpristagare som möts.Ytterligare knappt tjugo år därefter utfördes också detta test, och utfallet var tydligt: Verkligheten är inte bestämd innan någon form av yttre påverkan tvingar den att bestämma sig. Om vi förstår begreppet betraktande i vid mening, är månen faktiskt inte där när ingen betraktar den.Så, när Einstein i sitt hus, i samtal med den bengaliske författaren med det vita skägget och det orubbliga ansiktet, hävdar att ingen kan sakna tilltro till att verkligheten existerar oberoende av att någon observerar den är det helt enkelt inte sant: Aldrig har så många tvivlat på detta faktum som just vid denna tid.Det är två ovanliga Nobelpristagare som möts. Tagore tilldelades litteraturpriset år 1913, som första utomeuropé; bland annat för sina dikters djup och höga syftning. Einstein som med sin speciella och allmänna relativitetsteori på djupet förändrade vår bild av tillvaron, mottog 1921 års fysikpris i första hand för upptäckten av den fotoelektriska effekten inte för sina arbeten inom relativitetsteori, som då fortfarande ansågs kontroversiella.En tid senare träffas de igen hemma hos en gemensam bekant, Dr Mendel.Idag, säger Tagore, diskuterade jag och Dr Mendel de nya matematiska upptäckter som gör gällande att den subatomära världen styrs av slumpen; att tillvaron inte är helt förutbestämd.Einstein svarar honom: De fakta som får vetenskapen att dra sådana slutsatser innebär på intet sätt ett avsked till kausaliteten. Orsak och verkan består.Jag tänker mig att Einstein här fäster sin blick vid Tagore, naglar fast den: efter deras möte skall Tagore beskriva hans brinnande ögon. Einsteins egen relativitetsteori hade inneburit ett avsked till entydiga svar på frågorna var, när och hur; kvantmekaniken ett avsked till den klassiska mekanikens förutsägbarhet och rumsliga begränsningar. Kvantteorin rörde sig enbart med sannolikheter, och medgav mystiska kopplingar över godtyckligt långa avstånd, något som djupt bekymrade Einstein. När han klamrar sig fast vid orsak och verkan, gör han det som en skeppsbruten vid drivved; kausaliteten utgör en spillra av hopp om den fullständiga teori om världen som han in i döden försökte finna. Övertygelsen om världens begriplighet lämnade honom aldrig.Tron på en yttre verklighet oberoende av det subjekt som uppfattar den är, har han betonat, basen för all naturvetenskap.Men detta är just vad det är: En tro.Som Einstein konstaterar är han i denna mening djupt troende. När Tagore nöjer sig med att slå fast att det finns en mänsklig upplevelse av verkligheten, insisterar Einstein själv på att denna verklighet existerar oberoende och absolut.Han vänder sig till Tagore, ett leende spelar som en solkatt över hans ansikte, det yviga vita håret tycks lyfta ännu ett stycke: Då är ju jag, utbrister han, mer religiös än du!Helena Granström, författare med bakgrund inom fysik och matematik

Existerar tur eller otur? Och vad är det i så fall? Och hur skulle det fungera?Wikipedia säger sitt om tur. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Erik Edman slog sig ner med Bartosz Grzelak, chefstränare i AIK. Det timmeslånga samtalet berör uppväxten, Bartosz Grzelaks polska arv, tiden i IK Frej och vikten av ett starkt ledarskap. Vidare ger Bartosz Grzelak en inblick i den tillvaro som råder i AIK, både nu och när han var ny i klubben.  På tisdag klockan 21:00 sänds Fans Corner Sverige Live på FCSverige.se och du som supporter får chansen att ringa in till studion på 020 - 21 26 00 för att sätta agendan. 

Tommy tänker på ett tråkigt personlighetsdrag som dyker upp när han ska lära sig nått nytt. Lovisa får utomkroppsliga upplevelser och undrar om vi ens lever på jorden?

“Existerar Gud? Thomas av Aquinos gudsbevis i samtida belysning” Dr. Mats Wahlberg (Umeå University)

Michael Andersson levde för idrotten och friluftslivet. Michael och hans partner Sigrid var nästan klara med husdrömsprojektet när olyckan var framme - han dök från en klippa, slog huvudet i en sten och bröt nacken. Nu, två och ett halvt år senare, kämpar Michael med att återerövra livet, både fysiskt och mentalt. Att få vara pappa till sina tre barn är en av hans främsta drivkrafter.

Existerar telepati? Är tankeläsning möjlig? Och kunde ”Ganzfeldexperimentet" bevisa att telepati verkligen existerar? Wikipedia säger sitt om telepati. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Solen tittar fram, sommaren närmar sig med stormsteg och Danny dööööör av pollenallergi. I detta avsnitt tar duon upp SD:s ständiga försök att peka finger på invandringen, oavsett vad frågan handlar om. Kulturell belastning, importerat problem... ja, den rasistiska retoriken blir bara värre och värre för varje år som går. Duon diskuterar även om den kritiken Danny fått för att han försvarade Billie Eilishs rätt att ställa upp på Vogue-omslag i sexiga underkläder. Existerar fri vilja? Och får en feminist begå ofeministiska handlingar eller är hen en hycklare som går patriarkatets ärenden? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Likt resten av världen är vi chockerade över Meghan Markles och prins Harrys intervju med Oprah. Vi diskuterar full-shaming och de värsta kommentarerna man kan få efter en fest. Bör man ha åldersnoja när man är 28 år och vilken är egentligen den snyggaste åldern? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Existerar verkligen elöverkänslighet? Om inte, vilka förklaringar finns då för de symptom som orsaker de drabbade? Vad visar de vetenskapliga tester som gjorts? Wikipedia säger sitt om elöverkänslighet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Diskussionerna om vårt psykiska mående tenderar att bli polariserade, och vi kan inte utan vidare sätta likhetstecken mellan lidande, psykisk ohälsa och psykisk sjukdom, skriver Lotta Borg Skoglund, överläkare i psykiatri. Hon påpekar att psykisk ohälsa inte existerar i ett vakuum utan hänger ihop med hur samhället är organiserat. Artikeln ingår i temat Generation Ångest. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I Utah (USA) och i Rumänien har det hänt saker. Jonas berättar vad teorin är

Vi fortsätter intervjun med yrselexperten Daniel Petersson, och diskuterar cervikogen yrsel, om den diagnosen nu ens existerar.Sammanfattningsvis: Det är oklart om nacken kan vara den grundläggande/primära orsaken till yrselproblematik, och således oklart ifall diagnosen cervikogen yrsel ens existerar. Om den gör det bör man i första hand utesluta andra yrseldiagnoser och att cervikogen yrsel är en uteslutningsdiagnos. I dagsläget finns inga specifika tester för att kunna ställa diagnosen cervikogen yrsel. Ställer man diagnosen bör man kunna förklara hur man kommit fram till det. Det är tänkbart att om man redan har en yrselproblematik, kan nackbesvär eventuellt påverka yrseln. Det är vanligt att patienter med yrselproblematik också har nackbesvär. Poddvärdar: Peter Lindberg, leg. fysioterapeut Daniel Pantelic, leg. kiropraktorHemsida: https://fysiosnack.wordpress.comInstagram: fysiosnackSmärtguiden: smartguiden.org

Hur ser ditt personliga andaktsliv ut? Existerar det eller haltar det av och till? Många kristna tampas med dåligt samvete när det gäller våra stunder (eller icke-existerande stunder) med Gud. Andaktslivet ser också olika ut från person till person. Tidebön, stark lovsång, bibelläsning eller tungotal, det varierar för oss alla i olika skeenden i livet. Magnus säger att hans andaktsliv ska rota honom i Guds nåd, rikta honom mot Guds ära och rusta honom för Guds uppdrag. Johan och Magnus ger praktiska råd och tips på hur vi kan närma oss Gud bakom stängda dörrar och lämna det dåliga samvete utanför. Och hur gör man när man egentligen inte har lust? God lyssning! Prästen och inspiratören Magnus Persson talar tillsammans med chefredaktören och tillika kommunikationschefen Johan Ericson varje vecka om nya spännande ämnen gällande helkyrklighet. Läs gärna mer om RE:foremera här: https://reformera.net. 

Allt som existerar vittnar om Gud [Undervisning] by Insidan

Existerar verkligen Göteborgshumor? Ledley Kings Knä har svaret! Det här är inte bara en podcast om Tottenham - det är också en allvetande och konspiratorisk tankesmedja som tillber den liljevita fotbollsguden.

Existerar verkligen Göteborgshumor? Ledley Kings Knä har svaret! Det här är inte bara en podcast om Tottenham - det är också en allvetande och konspiratorisk tankesmedja som tillber den liljevita fotbollsguden.

Existerar verkligen Göteborgshumor? Ledley Kings Knä har svaret! Det här är inte bara en podcast om Tottenham - det är också en allvetande och konspiratorisk tankesmedja som tillber den liljevita fotbollsguden.

Ett gnabb avsnitt om future skills. Syns du inte på nätet existerar du inte. Min plan med podden och om den digitala förändringen. Vad betyder egentligen våra stödpaket som delas ut.

www.greenmovement.se

Existerar det svenska våldsmonopolet fortfarande? Det är oklart, beroende på vem man frågar. De senaste veckornas eskalerande våldsdåd har skapat en yrvaken krismedvetenhet i det politiska etablissemanget. Vad kan vi göra åt våldet? Hur balanserar man trygghet och frihet? Och vad blir konsekvenserna av en situation där statens våldsmonopol på allvar utmanas? Dessa frågor tar jag upp i veckans video. Kolla videoversionen av detta avsnitt på YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=knaf00fkpvA STÖTTA MIG:

Tar du okontrollerat många selfies? Forskning visar att man kan lida av selfitis (eller selfiesjukan som Relationsradion kallar det). Det handlar även om pojkvännen som anklagas för att bli sur efter SEXET!

Kristian Borg och Victoria Rixer gästas av koreografen och konstnärliga ledaren Veera Suvalo Grimberg inför publik på Stora teatern i Göteborg. Existerar det någon sverigefinsk dans? Den finska rörelsen är vemod och dramatik, taktfast tango, hurtig humppa, hårdrockens hedbangar. Ett sverigefinskt dansfenomen som blommat upp de senaste åren är disco. Det finska arvet och rörelseuttrycket finns med som en röd tråd för Finnjävlarpoddens gäst denna gång. Veera Suvalo Grimberg står för en omfamnande, inkluderande rörelse. Hon är sedan 2010 konstnärlig ledare för Danskompaniet Spinn i Göteborg. Ett internationellt uppmärksammat danskompani som ger alla kroppar en plats, oavsett hur de ser ut eller vilka funktionsvariationer de än har. Tanken har ända sedan början varit att utmana stereotyper om hur en professionell dansare ser ut. Nyligen blev kompaniet prisat på Scenkonstgalan och fick även Nöjesguidens Göteborgspris. En piruett kan se ut på många olika sätt. Veera Suvalo Grimberg Veera kallar sig fortfarande för riktig finne efter tre decennier i Sverige. Hon har aldrig upplevt den sortens utanförskap som många andra sverigefinnar ur den första generationen. När hon flyttade till Sverige 1992 så hade det finska redan börjat bli något lite exotiskt och spännande. Med åldern kommer de här frågorna om identitet fram. Jag har visserligen nu levt längre i Sverige än i Finland, men jag är fortfarande jättefinsk, min identitet är finsk, jag är bara finsk medborgare ändå klarar jag inte av att bo där. Veera Suvalo Grimberg Programledare: Kristian Borg och Victoria Rixer Producent: Erkki Kuronen erkki.kuronen@sverigesradio.se

I tisdags kväll grep SÄPO en man som åt middag med en rysk agent på en restaurang i Stockholm. Det verkar som att den klassiska spionen fortfarande lever. Eller? Vi ställer alla våra spionfrågor till Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Vad hände egentligen med de hundratals svenskar som deltog som SS-soldater i Nazitysklands illdåd? Apropå IS-återvändarna - kan vi lära något av hur Sverige gjorde med SS-soldaterna? Vi frågar Mats Deland, docent i historia och lektor vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Dessutom ska vi fortsätta prata om elscootrarna. Fantastiskt miljövänligt transportsätt eller skräpiga trafikfaror? Caroline Hjelm, marknadschef på elskooterföretaget Voi, kommer till studion för att prata om fordonets för- och nackdelar.  Programledare: Thomas Nordegren Bisittare: Louise Epstein Producent: Jakob Runevad Kjellmer

SHL-podden möter Luleås forward Patrick Cehlin. Han pratar blanda annat om…… Vägen tillbaka från senaste hjärnskakningen… SHL:s bristande hantering av hjärnskakningar… Vikten av att spelare blir smartare… Existerar medvetna huvudtacklingar?… Luleås chanser att spela SM-final i vår… Och mycket, mycket mer!SHL-podden på Twitter!SHL-bloggen på Twitter!SHL-podden är Betssons podcast om svensk ishockey och produceras av Med Vän Kommunikation. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Existerar kärlek vid första ögonkastet, är Hampus ett doftfreak och vilka digitala fotspår lämnar man efter sig? Plus! Hampus och Kristina håller rimstuga för era presenter!

Deras yrke har gått från lågstatus till stjärnstatus - våra kändiskockar har blivit dom nya rockstjärnorna. I Kockpodden träffar vi Sveriges stjärnkockar som numera även kan kalla sig både influencers och entreprenörer. Vi pratar om det ofta intensiva livet som professionell kock och om den ibland tuffa vägen dit. Existerar den hårda jargongen i restaurangköken fortfarande och hur det ser ut med jämställdheten? Självklart pratar vi också en hel del om hållbarhet och om vikten av rätt råvaror för den perfekta matupplevelsen See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Visioner, planer, hiphops drömmar och upphittade sexleksaker på gården? Episode 3 är på gång och vi börjar bli mer och mer bekväma med hela processen av att podda och allt det innebär. Enjoy!

"Det finns ju inte på riktigt"

Varje förfrågningsområde har första principer och första antaganden, även vetenskapen! Man antar självklara sanningar som ej går att deducera vidare. I detta avsnitt så diskuterar vi vad en självklar sanning är och om Gud är en självklar sanning

Existerar det så välkända 'Franska köket' ens inom Frankrikes nationsgränser? Är fiskpinnar Sveriges nationalrätt? Och varför ser Linus allt uttryckt hat mot fransmän som något positivt? Så många frågor - Så himla få svar! I det nionde avsnittet av Killgissarpodden pratar Linus och Andreas om fransk matkultur. Skaldjursetikett, alldeles för mycket dålig låtsasfranska och svagt underbyggda åsikter är att vänta i detta magnifika avsnitt! Hatbrev, hyllningar och allmäna spørsmål skickas till killgissarna@gmail.com eller så söker ni upp oss på sociala medier! INSTAGRAM/FACEBOOK: @killgissarpodden

Det ensamma geniet existerar inte. Det menar Katarina i veckans poddcast där vi diskuterar begreppet "genie". Thomas har deltagit i en manifestation om tolerans och religionsfrihet där frågan lyftes, borde alla vara välkomna i ett sådant sammanhang?Lyssna på podden där kyrkoherde Thomas Wärfman och adjunkt Katarina Wändahl diskuterar och filosoferar kring aktuella ämnen ur kyrkans perspektiv. Skriv i kommentarsfäletet eller till vadtyckerkyrkanda@svenskakyrkan.se om din åsikt om veckans ämnen.

Går det att fokusera på mer än en uppgift samtidigt? Günther & Julia tar tag i frågan kring det populära begreppet multitasking. Enligt programledarna existerar hala ålar eller omöjliga intervjuobjekt i allra högsta grad, fenomenet tas upp i dagens avsnitt. Hala ålar eller omöjliga intervjuobjekt existerar i allra högsta grad, enligt programledarna och fenomenet tas upp i dagens avsnitt. Två heta lyssnarfrågor! - Kan man runda skattereglerna på sommargåvan till sin personal?

Hur får man en asteroid uppkallad efter sig? Alltså en av de där enorma stenbumlingarna i rymden. Vi talar med en som har sin egen asteroid. Vi gör också en utflykt till parallella världar, som vissa forskare på allvar menar att existerar. Redaktör för Kvanthopp: Marcus Rosenlund.

På arbetsplatser kan vissa ord och uttryck få en intern betydelse som inte alltid är begriplig för människor utanför just den branschen. Framdrift, drifta och tonalitet är exempel på sådana ord. Veckans språkfrågor Finns det några andra branscher än IT-branschen som använder sig av ordet drifta? Existerar det norska ordet framdrift i svenskan? Vad är den exakta betydelsen av tonalitet? Varifrån kommer begreppet faktoid? Språkvetare Ylva Byrman. Programledare Emmy Rasper.

(I väntan på Blue Ivy..) Tinder, Grindr, match.com, "Bonde Söker Fru" osv osv. Vad är det som är så fascinerande med app-dejting och är IRL-dejtande ett minne blott? Existerar true love eller är det endast för stenåldersmänniskor?? Och vem var det som kastade egentligen?!? Merema och Paulo tar över studion och delar med sig av deras bästa och värsta dejting-minnen! **Rekommenderas inte för känsliga lyssnare.. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I dagens avsnitt pratar vi om roliga och konstiga konspirationsteorier vi hittat på nätet! Följ oss på våra sociala medier: Sallys sociala medier: INSTAGRAM: sallyalss TWITTER: sallyalss Linns sociala medier: INSTAGRAM: videnlinn TWITTER: linnviden

Män, män, män, och bara någon enstaka kvinna. 97 % av dirigenterna är män som dirigerar på våra konsert- och operahus i Sverige idag. Det handlar om makt. Vart tar kvinnorna vägen? Det undrar filmregissören Christina Olofson som gjort denna P2 Dokumentär. Hon fortsätter: "Av tradition och historia är dirigentyrket ett yrke för männen, för genierna. Det är långt kvar till jämställdhet i den klassiska musikvärlden. Existerar det fortfarande, år 2014, tvivel och misstro mot att välutbildade och renommerade kvinnor kan behärska dirigent yrke?För trettio år sedan gjorde jag den dokumentära långfilmen Dirigenterna. Den berättar om kvinnor som har en passion för musiken, och som har modet att bryta mot rådande värderingar och anta utmaningar. De är alla pionjärer som bryter sig in på i männens geniernas värld."Hur är läget idag? Är en kvinna på pulten alltjämt en riskabel satsning?  Finns viljan till förändring av sakernas tillstånd? Vad görs för att förändra villkoren - och hur? Om fler kvinnor står på pulten, innebär det också en förändring av vilken musik som spelas? Dirigent Marit Strindlund säger: Att kvalitet som sådan skulle hänga ihop med genus är befängt. Musicerande handlar om individer, det personliga uttrycket och konstnärlighet handlar om det personliga uttrycket, att förmedla kvalitet och hantverk inget av dem är beroende av genus, men möjlighet till utveckling har av tradition varit det. Tio röster om dirigentskapet ur kvinnors perspektiv.En P2 Dokumentär av Christina Olofson, filmregissör. Medverkande: Dirigenterna Joana Carneiro, Maria Eklund, Merete Ellegaard, JoAnn Falletta & Kerstin Nerbe Chefsdirigent och musikalisk ledare för Folkoperan, Marit Strindlund Chef och Vd Operan Stockholm Birgitta Svendén Konserthuschef för Berwaldhallen, Sveriges radios symfoniorkester och Radiokören Helena Wessman Vd och konserthuschef Göteborgs Symfonikerna och Konserthuset Göteborg Sten Cranner Rektor för Kungliga Musikhögskolan, Stockholm Cecilia Rydinger Alin

I Kitty, Manne och relationsmyterna har det blivit dags att argumentera om huruvida man kan se på utsidan om någon är gay. Existerar gaydar? Manne Forssberg som hävdar att hans gaydar aldrig slår fel menar att alla visste ju redan att Ricky Martin var gay när han kom ut. För att stärka sina bevis tar han dessutom hjälp av både undersökningar och genusvetare. Kitty Störby Jutbring som däremot menar att gaydar bara är en myt kommer givetvis utföra grundliga tester av Mannes påstådda gaydar och dessutom räkna upp en lång lista med personer som chockade världen när de kom ut ur garderoben! Klarar Manne av Kittys gaydar test? Kan man se på utsidan om någon är gay? Kitty, Manne och Relationsmyterna, lördagar 14:03-16:00 i P3 och som podd på www.sverigesradio.se

I den här podcasten diskuterar vi juridiska frågeställningar med kunniga jurister. I säsongens andra avsnitt ser vi närmre på institutet ansvarsgenombrott. Existerar det i svensk rätt eller inte? För att besvara denna fråga har vi intervjuat Johan Adestam, doktorand i bankrätt vid Lunds universitet. Varmt välkommen att följa med oss in i den juridiska debatten! Redaktionen vill särskilt tacka Björn Börjeson som producerat vår nya jingel.

Del 3: Erotik och politik Varför är det så svårt att skriva om sex och tortyr? Existerar kvistfria furugolv? Är det lättare att skriva en roman än en fackbok? I Augustpoddens tredje avsnitt slår vi oss ner på kontoret med Lena Sundström och Per Olov Enquist och pratar ansvar, sex och politik. Lena Sundström är nominerad till Årets svenska fackbok för boken "Spår”, Natur och kultur. Per Olov Enquist är nominerad till Årets svenska skönlitterära bok för ”Liknelseboken. En kärleksroman.” Norstedts. Producenter är Isa Andersson och Inga Ramsten på produktionsbolaget Fascinera på uppdrag av Svenska Förläggareföreningen. Augustpodden görs i samarbete med Posten.