Podcasts about cirkusdirekt

Regeringen har præsenteret nye skattelettelser. Blandt andet bliver skatten på generationsskifte sat ned fra 15% til 10%. Men er det vejen frem for at skabe flere arbejdspladser? Eller vil det primært give flere penge til de rigeste? Vi tager debatten, der også handler om, statsstøtte til de danske cirkusser. For er tiden løbet fra cirkus, eller er det rimeligt, at de får en pose penge ligesom anden scenekunst? Medvirkende: Mohammad Rona (Skatteordfører Moderaterne), Pelle Dragsted (Skatteordfører Enhedslisten), Knud Erik Hansen (Ejer af virksomheden Carl Hansen & Søn), Gustav Elias Dahl (Senioranalytiker hos Arbejderbevægelsens Erhvervsråd), Jes Brinchmann (Direktør i CEPOS), Martin Arli (Cirkusdirektør i Cirkus Martin Arli og formand for Cirkusdirektørforeningen.), Anders Lund Madsen (Journalist og entertainer), Lars Boje Mathiesen (Medl. af Folketinget, løsgænger), Anders Kronborg (Medl. af Kulturudvalget for Socialdemokratiet)See omnystudio.com/listener for privacy information.

Hans film And then we danced fick fyra guldbaggar och utsågs till det svenska oscarsbidraget 2019. Han ville bli cirkusdirektör när han var liten, är av vissa inte välkommen i Georgien och nu är han aktuell med sin nya film Passage. Dagens gäst är regissören Levan Akin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Du kender ham måske som Smadremanden med fedtet hår og undertrøje. Ham der sviner os alle sammen til i Zirkus Nemo. Søren Østergaard elsker sit cirkusliv, og har forfulgt sin cirkusdrøm. Han improviserer sig frem, og bliver ved med at lege og sige JA til livet. Også selv om det koster en konkurs her og der ... Gæst: Søren Østergaard, cirkusdirektør. Vært: Stine Rosengren. www.dr.dk/p2

Coronademonstrationer i Frankrig. 1.000 personer fra kirken i hård kritik af regeringens flygtningepolitik. Nyt hashtag om vold og overgreb spreder sig: "Det er noget, mange kvinder bliver udsat for". OL-chef tre dage før åbningsceremoni: Kan ikke afvise aflysning af OL. Omfanget af børnearbejde er vokset under coronapandemien. Cirkusdirektørforeningen frygter at cirkusset forsvinder fra Danmark efter coronanedlukning. Vært: Jacob Grosen

Andra klistrade etiketter, själv var han poet och dikten ett teleskop i den amerikanska natten. Ulf Peter Hallberg minns Lawrence Ferlinghetti, beatsymbolen som inte ville kallas beat. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Lawrence Ferlinghetti. Namnet har klang av cirkusartist, förmodligen lindansare. Någon som varje kväll högst uppe i cirkuskupolen sätter den ena foten framför den andra och får det riskfyllt livsfarliga att verka enkelt. Vardagsmat! Namnet Ferlinghetti klangen slår blå dunster i ögonen på oss. Hans poesi handlar om vardagen och hans ansats får gator, städer, stämningar och vardagssituationer att verka självklara. Dikterna är sprungna ur en epok när man trodde på drömmar och på inlevelse. Det äkta! Man kämpade mot kriget, samhället, normaliteten, den kapitalistiska bluffen, ja, mot all styrning. Man ville inte ge sig. Man ville genomskåda allt. Beatgenerationen inledde hippie-eran, utlevelsens epok i Vietnamkrigets skugga. Ferlinghettis kompis Jack Kerouac skrev romanen På drift så tidigt som 1955. Skrivandet var beat, rytm, poetisk prosa, drömmen om att förstå tillvaron. Kerouac och Ferlinghetti träffades i San Francisco, där den senare 1953 hade börjat bygga sitt livsverk, bokhandeln och förlaget City Lights Books. Hans bakgrund var brokig och han trevade sig fram genom tillvaron som poet. Lawrence Ferlinghetti föddes i New York 1919 som femte barnet till en ensamstående mor som led av psykiska problem. När han var i treårsåldern lades hon in och Ferlinghetti följa med sin faster Emelie till Frankrike. Han kom tillbaks efter några år med ett annat skönt språk i kroppen, la langue française, och Frankrike skulle för alltid vara hans andra hemland. Han var med vid den amerikanska flottans landstigning i Normandie den 6 juni 1944 och deltog i befriandet av Paris undan den nazistiska förbannelsen. 1947 är han tillbaka i Paris, bor till 1951 i två små rum i källaren på 89 rue Vaugirard, skriver på en doktorsavhandling på Sorbonne, går omkring på gatorna, sitter och skriver på kaféerna. Blir vän för livet med George Whitman, han med bokhandeln Shakespeare & Co, beatpoeternas främsta tillhåll. Paris är löftet som ska infrias och hans dikter är som staden själv, de existerar som möjligheter till något annat, vänskap eller generositet kanske. Som lindansare har han hela tiden svajat på linan, lite på avstånd, betraktande från ovan men inte von oben. Medkänslan är självlärd. Utanförskapet och självständigheten befästes tidigt. När han som barn återvände från Frankrike placerades han i en rätt fin fosterfamilj i Bronxville, Upstate New York. När han var sex år kom några främlingar förbi, det visade sig vara hans biologiska mor och två av hans bröder. De frågade vem han ville vara med familjen därinne som tagit hand om honom eller med dem, hans mor och hans bröder? Tiden stod stilla för Little Boy, som han kallar sig i den biografiska romanen med samma namn. En lång tystnad. Ferlinghetti skruvade på sig, sex år gammal. Stay here, muttrade han till slut, han ville bli kvar och la så grunden till ett självständigt liv. Nästa fosterfamilj var fattigare. Han bar ut tidningar från fem på morgonen innan han gick till skolan och började skriva om allt han såg, dag och natt, han kände sig som Huckleberry Finn. Ferlinghetti fortsatte att stå på egna ben, han ville absolut inte kallas beatpoet. Andra klistrar etiketter; han är poet, dikten ett teleskop i den amerikanska natten. Han arbetar på sin frihet. Hans verk ställer framför allt en fråga till oss: Vad har hänt med våra drömmar? Beatgenerationens förlorade drömmar avtecknade sig mot den amerikanska mardrömmen: the Neat, the Order, det prydliga, ordningen, det sterila. Poeterna, romanförfattarna och livsnjutarna var rebeller mot den stora ordningen. Det gick åt helvete för nästan alla. Ferlinghetti blev en av de få överlevarna, kanske för att han tog hand om sina egna barn. Det är så man lär sig nåt av livet. Big Boy hade inte glömt Little Boy. Beatpoeterna hade många fel, men de ljög inte om sina fel. Och Ferlinghetti gav sig själv ett uppdrag. Inte att förklara, utan att uppenbara. Han skriver: Världen är en underbar plats                                     att vara född på om du bortser från att lyckan                                          inte alltid är                                                          särskilt trevlig om du inte har något emot att helvetet öppnar sig                                                              då och då      precis när allt är som bäst                                               för inte ens i himlen                        sjunger de                                     hela tiden Hans mest kända diktsamling lär ha sålts i en miljon exemplar A Coney Island of the Mind som fick bli Själens cirkus när den gavs ut på Bo Cavefors förlag i översättning av Thomas Kjellgren lyssna här! Ständigt utsatt för det absurda                                           och döden när han uppträder                             ovanför publikens                                                huvud klättrar poeten likt                          akrobaten på rim                               till den finaste tråden i sin egen skapelse och balanserar på ögonbryn                                      ovanför ett hav av ansikten            stegar sin väg                              till dagens andra sida Vår poet, Ferlinghetti, står på sina lilla avsats i cirkustältets kupol, spanande uppåt, han ska strax ta steget ut på linan Vi ser honom i skarp relief mot himlens hela oändlighet. Cirkusdirektören äskar tystnad. Där, precis under taket, säger Ferlinghetti: I den jordiska natten återvänder världens oresonliga tystnad. Det säger han däruppe från sin lina. Vill han skrämma oss? Natten är ett slags barbarisk sfinx, deklamerar han. Inga svar där inte! Vad snackar han om? Han som överlevde alla och såg så mycket; han borde han väl veta vad som är det viktiga? Plötsligt inser vi: Inte ens en poet kan förklara existensen. Kanske är undret, för den som har lyckan att bli riktigt gammal, ja, mer än hundra år, att förstå hur lite vi vet och se det som en möjlighet. Där börjar det stora äventyret. Sökandet efter kunskap, förståelse. Hans resedagböcker 1960-2010 Writing Across the Landskape befäster insikten: Poeten äter Prousts madeleinekakor och sköljer munnen med sång. I en tom rymd. Ordet dröm är precis som hos Kerouac besvärjelse. Målet är kärlek, inlevelse, extas. Ferlinghetti säger: Drömmen är att försöka förstå. Vi är alla här under de drömmande träden, ansikte mot ansikte med oss själva. Hans sista ord från linan däruppe är: Min kompis Allen Ginsberg sa: Det viktiga när man ska dö är att fokusera, att man koncentrerar sig på det. Detsamma gäller livet. Döda inte alla drömmar! Ulf Peter Hallberg, författare och översättare

Cirkusen är en rest från en tid när underhållning var en bristvara och det var långt till den stora världen. Idag är allt ett klick bort. Sevärdheter och märkvärdigheter är inte längre lika sevärda eller märkvärdiga för att vi kan klicka med fingrarna och trolla fram dem närhelst vi vill. Som en följd av det har cirkusarna haft det allt svårare att vara lönsamma de senaste decennierna och de flesta har lagt ner. De vilda djuren har skingrats, tälten är sålda och akrobaterna har tvingats söka lyckan någon annanstans.Idag har Sverige bara en enda cirkus kvar, Brazil Jack. Direktör Trolle Rhodin tillhör cirkusadel med mer än 250 års europeisk erfarenhet i blodet. Samtidigt som han vuxit upp i en cirkusvagn representerar han en ny generation cirkusartister som vågar bryta med traditionerna. Sedan han tog över har han försökt sig på en balansakt mellan att erbjuda den där cirkuskänslan vi nostalgiskt minns från barndomen och att erbjuda något som känns modernt. Ett exempel på det är hans beslut att sluta med djur, ett beslut som räddade Brazil Jack från undergång.Jag klättrade upp i hans cirkusvagn för att få perspektiv på vad det egentligen är som fortfarande lockar publiken, arbetet med att producera en cirkusföreställning och hur en vanlig dag ser ut i denna ovanliga värld.Rhodins rekommendationerBok: Rex Mundivalsen (första delen i triologin) - Tony Rodin. Film: Vilken jävla cirkus - Regi av Helena BergströmFilm: The greatest showman - Regi av Micheal Gracey-----"Perspektiv" är en podd från Vadvivet.se Varje dag förklarar vi aktuella ämnen ur nya perspektiv på Instagram @vadvivet och på vadvivet.se Följ Per Grankvist på @pergrankvist och läs hans texter på pergrankvist.seProgramledare: Per Grankvist. Producent: Gabriella Lahti. Podden görs av VVV Media för Vadvivet.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi kommer vidt omkring i dette afsnit. Først del byder på diskussion af overfaldet af Jack Grealish, FA-Cup Semi-finaler og så har Cirkus Chelsea nok engang åbnet cirkusteltet og Cirkusdirektør Sarri byder nok engang velkommen med løfter om et ‘stur stur nummer’. ... og nå ja så når vi da også lige at komponere sommerens nye Eurodance hit. I anden del kigger vi på situationen hos de øvrige Top 6 hold. Jens lover AT NU er den god nok og at Spurs åbner dørene til de nye stadion 3. April. Thomas er noget tøvende. I de andre klubber ser det godt ud for Liverpool, der trods problemer sidder på førstepladsen indtil landsholdspausen er ovre. Man City sneg sig igennem til FA-semifinalerne. Ole Gunnar møder modstand i Man U og Jens har roser til Emery…! I tredje del kigger vi på de kommende kvartfinaler i Champions League og snakker om rundens resterende kampe. Alt det og meget mere i dette lidt shaky afsnit af Tirsdage i Stoke. Del 1 (00:00:22 min) Del 2 (00:38.30 min) Del 3 (1 time 11.52 min)

Var köper clowner sina kostymer och går det att ledsna på sockervaddslukt? Cirkusvagnar och mänsklig kanonkulor är vardag för Trolle, en av världens yngsta cirkusdirektörer. Fråga vad du vill!

Venzel Zalmov har rundet de 70 år, han er artist og forhenværende Cirkusdirektør - men bestemt IKKE pensioneret. Venzel giver sit bud på hvorfor det er svært at drive cirkus i dagens danmark. "Om 5 år er cirkus som vi kender det i dag væk" spår Venzel Zalmov - hør om hvorfor han tror det, og om hvorfor han har lukket sit cirkus. Hør også Venzel fortælle om nogle af sine mange oplevelser, gennem det mere end halve århundrede han har tilbragt i underholdningens tjeneste i ind- og udland. I Danmark har Venzel Zalmov bl.a. optrådt som Pjerrot i Tivoliland Karolinelund, tre sæsoner i Trolleparken, tre i sæsoner  Dan Parcs og seks sæsoner som "Skipper Skæg" i Fårup Aquapark & Sommerland, Zirkus Nemo samt haft sit eget Cirkus Zalmov i 12 sæsoner. Venzel Zalmov har for sin optræden bl.a. modtaget den Tyske Cirkuspris fra Gesellschaft der Circusfreunde e.V. Her kan du møde Venzel Zalmov:http://www.zalmov.dk/  Optaget i 2017 af "Det er os der underholder"(c) http://deterosderunderholder.dk/ Optagelse og interview: Erik Serup HansenRedigering og postproduktion: Martin Serup HansenFølg os på: https://www.facebook.com/Deterosderunderholder/

Cirkusdirektør og komiker Søren Østergaard har overstået en ny succesrig sæson med Cirkuz Nemo, og drømmer ikke om at vende tilbage til teater og film. Anne Kaltoft, der er Overlæge og ny formand for Hjerteforeningen,[...]

Scen Totalnormals liveshow på LAVA Bibliotek & Verkstad. Där fick ungdomar från Plattan, Sergels Torg chansen att berätta om sin bild av denna (ö)kända plats. En ny punkstjärna föddes och Jesus gjorde intåg med en akustisk gitarr. ”Cirkusdirektören i fören” ledde oss genom föreställningen med både dans och andra Upptåg. Dessutom avslutades detta med att Kung Henry Bowers episkt med en ny låt från sitt kommande album. Varsågoda!

Cirkusdirektören Robert Bronett kommer från en riktig cirkusfamilj. Han är uppvuxen i cirkustält över hela världen och tyckte att det mest exotiska som fanns var hans klasskompisars seglarsemestrar till Gotland. Egentligen ville han inte jobba på cirkus utan stack som ung till The Big Apple för att bli teve-producent. Nu har han drivit cirkusen i tjugo år och Lilla Al-Fadji blir dock sjukt impad av Roberts akrobatiska färdigheter. LAF tar även med Robert ut på gatan för en riktig clownjakt. Kommer du sakna en hederlig snabel på scen? undrar LAF efter det att elefanter har förbjudits på cirkus.Förbered er på en version av Hälliwüüd radio med riktigt skön stämning och djupa visdomsord. Dessutom hör du Gudmodern och hennes livvakt Miro, IQ och alla andra av Lilla Al-Fadjis homies.

Cirkusdirektøren Charlotte Holmboe behandler her, sammen med Anders Munck, spørgsmålet: Dyt, dyt skal vi byt? Vi taler om sclerosepatienters møde med andre mennesker, som ofte har en opfattelse af, hvad man kan med diagnose som sclerose. Raske menneskers tanker om hvornår man er syg nok til at "fortjene" hjælp, er ofte svær at håndtere. Link til Charlottes blog: http://bit.ly/ZZzuFi

Cirkusdirektøren Charlotte Holmboe taler her, sammen med Anders Munck om spørgsmålet: "At acceptere sin sygdom sclerose, kan man det?" Der er fokus på sclerosepatientens erkendelse af egen situation, hvordan mange af os flygter fra erkendelsen, og spørgsmålet, "Hvordan kommer man videre?".

Cirkusdirektøren Charlotte Holmboe behandler her, sammen med Anders Munck, det for mange sclerosepatienter tilbagevendende spørgsmål; vigtig viden eller ligegyldigt info? Sagt med andre ord. Hvad bør siges til lægen selvom det føles pinligt? Hvordan fortæller vi vore nærmeste om påvirkningen af sclerose, og hvad behøver vi ikke at nævne? Hvornår forsøger vi at fortie ting, for at beskytte os selv?" Link til Charlottes blog: http://bit.ly/11G91PK

VELKOMMEN I CIRKUS. Vi har i Radio MS fået et nyt medlem af "familien". Det er "Cirkusdirektøren" Charlotte Holmboe, der sammen med Anders Munck vil komme ind på emner, der omhandler hverdagen i en familie med sclerose. I denne første udsendelse er tema'et der bliver diskuteret, "Forventninger fra de nære", der for mange sclerosepatienter kan medføre følelsen af, ikke helt at slå til. Så når enderne skal mødes, skal man næsten være en artist. Deraf tiltlen: Cirkus. Link til Charlottes blog: http://bit.ly/ZZzuFi