Podcasts about farorna

En av våra favoritgäster, Tommy Lundberg, är tillbaka och denna gång tar vi upp två ämnen som vi varit inne lite på även i tidigare avsnitt, talangutveckling och könsindelning inom idrotten. Först blir det en lång diskussion kring hur biologisk mognad kan misstas som talang inom idrotten. Hur idrottare som tidigt identifieras som talanger kanske i själva verket mest är tidigare än sina lagkamrater när det gäller biologisk mognad. Vi kommer in på nyttan av att därför försöka ha koll på hur olika spelare ligger till rent mognadsmässigt både för att få en något bättre möjlighet att faktiskt isolera ut det som är talang från tidig mognad, och för att eventuellt dela in träningsgrupper efter just mognad istället för ålder. Efter det kommer vi in på frågan kring könsindelning inom idrotten. I avsnitt 318 har vi tidigare fokuserat på transidrottare inom idrotten medan det här avsnittet helt kommer att handla om kvinnor med DSD. DSD innebär att man inte utvecklar alla typiska könsdrag som vi associerar med kvinna eller man. Dessa personer kan därför ibland bli tilldelade ett kön vid födseln medan deras biologi är det motsatta, framför allt efter puberteten. Den här frågan blev aktuell under OS och vi tar därför upp både bra och dåliga uttalande som kom under den tiden från olika håll. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack kring träning och transport av barn mellan aktiviteter (00:07:32) Tommy Lundberg är tillbaka (00:08:53) Farorna med att uttala sig som forskar utanför ens egna speciella nisch (00:10:28) Frågan kring talangutveckling och biologisk mognad (00:16:35) Indelning efter fysisk mognad kan ge skev indelning efter psykologisk mognad (00:21:43) Hur man bedömer den biologiska mognaden hos spelare (00:27:54) Vad är vinsterna med att dela in efter biologisk mognad istället för att bara nivåindela? (00:35:15) Går det att utvärdera hur bra en spelarutbildning fungerar? (00:49:11) Vad innebär future team landslaget? (00:58:12) Fotbollsförbund är överlag positiva till att man tar större hänsyn till biologisk mognad (01:01:32) Hur kan man som ledare börja mäta biologisk mognad? (01:04:26) Tidig mognad hos tjejer har inte lika stor inverkan (01:08:36) Kontroversen kring DSD inom OS (01:12:40) Varför DSD inte har något med trans att göra (01:17:58) Varför bryr vi oss om manlig fördel när vi inte bryr oss om andra genetiska fördelar? (01:26:36) Om en idrott säger att de ska ha olika kategorier så måste de drar en gräns mellan dem (01:32:19) Varför idrotten inte egentligen inte behöver dela upp efter en könsdefinition (01:41:09) Om man ska utföra screening, när ska man då börja med den?

Rätt sko kan vara skillnaden mellan hälsa och ohälsa. Inte bara för din fot, knä och rygg, utan för din generella hälsa.  Hur kan det komma sig att nästan alla skor som går att få tag på idag, år 2023, är skor som deformerar våra fötter?!  Här får du allt från kuriosa om skons utveckling, till hur den påverkar våra fötter och hela vår hälsa.  Konkret: Hur gör man för … läs mer Inlägget 338: Rasmus Svärd – SKOR! De dolda farorna med dina skor publicerades först på 4Health.se by Anna Sparre. Inlägget 338: Rasmus Svärd – SKOR! De dolda farorna med dina skor dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.

Går utvecklingen av Artificiell intelligens för snabbt och vad är farorna med den nya tekniken? Frågan har blivit aktuell sedan ett gäng forskare och företagsledare inom branschen gått ut i ett öppet brev och krävt att utvecklingen av de mest kraftfulla AI-systemen ska pausas i sex månader. Annars riskerar systemen snart att utgöra en allvarlig risk för mänskligheten, enligt undertecknarna. Veckans avsnitt av Magasinet handlar om riskerna och möjligheterna med AI. Gäst: Robert Johansson, AI-forskare vid Stockholms universitet. Programledare: Jon Andersson

Ekonomisk stress och oro för privatekonomin ökar risken för att dö en för tidig död och att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Men psykologi och ekonomi hänger ihop på fler sätt när makthavare vill påverka ekonomin är det ofta befolkningens tankar om ekonomi som de försöker påverka. Hur ser sambandet mellan ekonomi och psykologi ut? Programledare:Hanna MalmodinRöster och medverkande i programmet:Susanne Spector, chef för makroanalys, NordeaAxel Carlsson, docent i epidemiologi, Karolinska institutetDaniel Barr, generaldirektör, FinansinspektionenYlva Hedén-Westerdahl, prognoschef, KonjunkturinstitutetKarin Tegmark Wisell, generaldirektör, FolkhälsomyndighetenProducent:Olof WijnbladhTekniker:Lisa Abrahamssonekonomiekotextra@sverigesradio.se

De senaste åren har man sett dem överallt, fordon med en orange triangel bak, åkandes fram i 30 km/h. 45 när det går riktigt snabbt. I veckans avsnitt av Hallandspostens podd berättar tonåringarna Kevin Bruhn och Albin Teveldal om tjusningen med epa-kulturen och varför de kör A-traktor. De pratar även om säkerheten på vägarna och hur andra trafikanter reagerar. "Alla som kör om en A-traktor kör illa", säger Albin. Programledare är Johan Hammerby.

Folksjukdomar som hjärt-kärlsjukdom, fetma och diabetes typ 2 har förvärrat pandemins härjningar. Nu finns ett fönster att satsa på att stärka folkhälsan inför framtiden. Något som är fullt möjligt. Många i världen drabbas av livsstilssjukdomar som beror på rökning, stillasittande och ohälsosam mat. Vår sårbarhet har blivit extra tydlig under pandemin då livsstilssjukdomar blivit riskfaktorer. Kan strategier framåt vända trenden för både hälsa och klimat? Hur hänger människors och planetens hälsa ihop? Hör professor Peter Swartling Peterson vid Karolinska Institutet, Lisa Brouwers från Folkhälsomyndigheten, Coop:s hållbarhetschef Charlotta Szczepanowski, Terje Andreas Eikemo från Centre for Global Health Inequalities Research i Trondheim och Per Nilsson som leder den nationella kommittén för ökad fysisk aktivitet. Reporter Ylva Carlqvist Warnborg Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

I början av pandemin ville dr Emma Frans inte uttala sig om vilken strategi Sverige borde följa. ”Är visserligen epidemiolog men anser mig ändå inte vara tillräckligt kunnig för att säkert uttala mig om vilken strategi som är bäst.”   Få följde hennes exempel, och ett år senare fortsätter positionskriget.   Varför dras vi så lätt till enkla sanningar och tvärsäkra svar?   I avsnitt tjugoett av I dag lyfter vi, möter vi en av landets skickligaste vetenskapskommunikatörer – som bjuder på många skratt och ännu flera insikter. Vi pratar om hur forskare tystas genom hat och hot, desinformationskampanjer och hur vi kan bli bättre på att genomskåda lögner i sociala medier.   Självklart blir det även en hel del träningssnack också. För vad tar Emma i bänkpress egentligen?   Hålltider: 00:00 – Försnack 03:55 – Veckans gäst: Emma Frans Mer av Emma: emmafrans.se På Instagram På Twitter Podden Hjärta och hjärna hos Spotify Podden Riskzonen hos Spotify Boken Alla tvättar händerna hos Adlibris Boken Larmrapporten hos Adlibris Boken Sant, falskt eller mittemellan? hos Adlibris ***   Denna podcast produceras av Styrkelabbet. På Styrkelabbet.se hittar du artiklar om styrketräning, träningsprogram, styrkeövningar, kost och kosttillskott.   ***   Logga din träning i vår app StrengthLog!

Hör hela avsnittet här: https://www.svegot.se/2020/08/24/sverige-vaknar-17-november-2020/

Genom att träna tacksamhet kan du jobba bort bitterhet, och påverka resultatet i dina åtaganden. Men du blir också mer benägen att "ta skit". Jag förklarar hur du lär dig balansera.

Vår planet mår inte bra och det är vi människor som förstör den. Trots larm, stora miljökonferenser och skolstrejker så kan det vara helt kört för att rädda jorden. I boken ”Åtta steg mot avgrunden: Vårt framtida liv på planeten” så har Jonathan Jeppsson, nyhetschef på Aftonbladet, gått igenom vad vi har att vänta oss de kommande årtionden när det gäller klimatet. Hur kan den pågående pandemin påverka klimatet och finns det någon form av hopp för jordens överlevnad? Det här tar vi upp i det här avsnittet av Aftonbladet Daily.Gäst: Jonathan Jeppsson, Aftonbladet.Programledare: Jenny Ågren. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I avsnitt 264 av Analyspodden diskuterar Di:s Ulf Petersson och Johan Wendel:- De ideliga rekorden på börsen – trots oljesmällen- Husqvarnas smäll på kapitalmarknadsdagen- Kinneviks nya skepnad- Farorna som väntar i rapportfloden See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Slarviga ekonomiska beslut leder ofta till känslomässiga katastrofer. Det berättar familjeterapeuten Magdalena Bluhme i veckans avsnitt av Fattig eller rik. Dessutom får du veta hur du är rättvis mot barn och bonusbarn samt undviker den förödande känsloskulden.

Det är sant - det stod ju i tidningen, så heter boken som dagens gäst, Mattias Lundberg PhD och docent inom psykologi, har skrivit och det är också huvudtemat i dagens avsnitt av Tyngre Träningssnack. Det finns idag väldigt mycket information att ta del av men det är många gånger svårt att avgöra vad som är tillförlitligt och vad som är trams. Det är väldigt många personer och företag som försöker påverka oss och det är tyvärr inte alltid i en positiv riktning. Jacob och Wille diskuterar i det här avsnittet ingående kring detta med Mattias och även om det inte kommer fram några givna lösningar så blir det många tips och även en del heta diskussioner. Förutom diskussionen kring kritisk granskning så går vi även in en del på överdriven optimism och hur det snarare kan ha negativa konsekvenser för ens välmående och självkänsla. De allra flesta människor mår istället bättre om de har en något mer pessimistisk inställning till sitt liv med realistiska förväntningar och möjliga förhoppningar. Hålltider 00:00:00 Introduktion av Mattias Lundberg 00:08:00 Att få personer utan tidigare kunskap att förstå akademiska ämnen och resultatet i studier 00:12:15 Vägen till att bli bokförfattare 00:15:20 Alla försöker påverka oss hela tiden 00:20:15 Vårt förtroende för titlar och meriter 00:22:55 Skillnaden mellan att ifrågasätta och avfärda 00:26:55 Problemet med falsk balans 00:31:50 Om källkritik i skolan, är det en bra idé? 00:36:00 Hur kan man identifiera när någon försöker påverka en på ett oetiskt vis? 00:38:00 Reklam som är dold för att lura oss att tro att informationen kommer från en tillförlitlig källa 00:40:20 Är de flesta som säljer trams ute för att lura folk på pengar eller tror de på vad de gör? 00:45:10 Någon som tänker kritiskt och rationellt vet ofta de eventuella bristerna i sina resonemang 00:49:40 Faktorer att försöka se upp med när någon försöker påverka en 00:51:30 Confirmation bias och sociala medier 00:53:40 Hur mycket ska man sortera bland de man följer i sociala medier? 00:56:30 Donald Trump i sociala medier och som person 01:00:35 Den lycklia pessimisten 01:05:35 Att vara överdrivet positiv är inte bra 01:08:00 Personer som påstår att de lyckats på grund av sin positiva syn 01:09:50 När man sänkt ribban i ett ämne så är det lätt man sänker den överallt 01:12:30 Börjar folk som köper proteinpulver träna bättre eller mer? 01:13:30 Förväntingar jämfört med förhoppningar 01:18:00 Farorna med optimistprojekt

Semesteravsnitt nummer två kommer här! Lite sent efter lite teknikstrul men nu är det här! Om säkerheten på OS!

Veckans gäst är William Apró, PhD och forskare på GIH. William är nutritionist i botten och forskar numera på aminosyror och proteinsyntesen samtidigt som han utbildar på olika nutritionskurser på högskolan. Ämnena för dagen är aminosyror och proteinsyntesen följt av energibalans och sen ett långt raljerande kring hur folk beter sig när det handlar om frågor som berör nutrition. Hålltider 00:00:00 Introduktion av dagens gäst, William Apró 00:07:00 Aprós forskningskarriär, studier på aminosyror 00:15:20 Känslan att få en artikel publicerad 00:17:20 "Fel" resultat i studier på proteinsyntesen 00:21:37 Vad är aminosyror/protein och varför bry sig när man tränar? 00:28:32 Protensyntes vs proteinnedbrytning - bristerna i våra mätmetoder 00:33:12 Behöver man verkligen bry sig om att "toppa" proteinsyntesen, sätta det i relation med annat 00:40:36 Skillnaden mellan EAA och BCAA 00:45:58 Varför är EAA populärt på vissa platser och BCAA på andra? 00:51:15 Är BCAA sämre än EAA? 01:00:50 Tillbaka till verkligheten - vem bör bry sig? 01:05:00 Nytt ämne - Energibalans och viktkontroll 01:11:55 Farorna i att inte försöka förstå saker 01:14:40 Hitta på egna förklaringar när det redan finns välbelaggda möjliga förklaringar 01:16:52 Konspirationsteorier inom kost 01:19:48 När tramses sprids behöver det bemötas 01:21:28 Folk som blir kränkta när du rättar dem 01:25:04 Du får ha din åsikt men ingen behöver lyssna på dig Om du vill kan du följa William Apró på twitter, @WiApro. Du har väl inte missat att du även kan följa Jacob och Wille på instagram eller välja att följa Tyngre Träningssnack för uppdateringar och extra information kring varje avsnitt.

Många svenska emigranter varnades för det som kunde hända vid ankomsten till Amerika . Så var det för Margareta. I arkiven på Migrationscentret i Karlstad finns spår av oroliga resenärer. Genom historien har otaliga människor tvingats eller valt att bryta upp, ta farväl och vända sig mot en osäker framtid. Skälen till uppbrotten kan ha varit många.En del tvingades ge sig iväg för att kunna leva utan trångsynta normer, andra för att undkomma sjukdomar, fattigdom och nöd. Men det kunde också handla om människor som försökte förbättra sina livsvillkor och sökte sig dit där det fanns arbete eller där det fanns en chans att studera eller att leva med den man älskade.Under tio program kommer vi att berätta om några av dessa människor. Idag ska vi få träffa en ättling till en av de många som emigrerade till Nordamerika. Men det här är inte vilken historia som helst. Det handlar om Margareta Andersdotter Djus som bara var tolv år när hon skickades iväg ensam på en sex veckor lång färd mot sitt nya liv i Amerika.Janne Suhr är Margaretas barnbarn, och han har tagit fram sin mormors brev, fotografier, kartor och dagböcker och brett ut över hela matsalsbordet hemma i huset i Stigtomta.- Det här är bilder som togs innan hon åkte över till USA och hon var yngst i syskonskaran. När hennes mor dog 1910 och hennes far hade svårt att ta hand om henne, berättar Janne Suhr.De första åren efter att modern hade dött fick Margareta följa med pappan till fäbodarna där han arbetade hela somrarna. Men det var ohållbart i längden. - Det var ju svårt för en liten flicka att hänga med där, berättar Janne Suhr.I Amerika bodde Margaretas moster som erbjöd sig att ta hand om Margareta, och i mars 1913 var allt var klart med visum och resehandlingar.Margareta hade då knappt rest utanför den lilla byn Indor vid Våmhus i Dalarna. Det måste ha varit svårt och med stor sorg och saknad som den 51 åriga pappan och relativt nyblivne änkemannen vinkade av sin dotter. Särskilt som han bara några år tidigare sett två av sina andra barn ge sig iväg till Nordamerika.- Det är svårt att tänka in sig i den situationen, att måsta skicka iväg en tolvåring.Margareta hade sällskap av några kvinnor från hembyn under den första delen av resan. Och efter åtta dagar på ångbåten över Atlanten anlände Margareta och hennes tillfälliga resesällskap till Ellis Island, den lilla ön strax utanför New York där alla immigranter skulle inspekteras och registreras.Men här blev Margareta fast i en hel vecka. Och nu var hon helt ensam. Hennes resesällskap hade åkte vidare och Margareta fick klara sig själv utan möjlighet att göra sig förstådd.Som äldre kvinna intervjuades Margareta av Ulf Beijbom som tidigare var chef för Utvandrarnas hus i Växjö och som gjort hundratals intervjuer med svensk amerikanare.De här dagarna som Margareta tillbringade ensam på Ellis Island måste ha påverkat hennes märkbart, för i intervjun är det slående vilka detaljer som fortfarande fanns kvar i hennes minne efter mer än 60 år.Om kvällarna kom de med en stor mjölkkruka och gav små barn mjölk. Det kommer jag särskilt ihåg för jag längtade och önskade att jag kunde få lite mjölk ibland. Och det fick jag, men inte alltid. Det berodde på vem som serverade mjölken. De tyckte nog att jag var lite för stor.  Efter den här veckan på Ellis Island blev Margareta satt på ett tåg västerut och fick en lapp fäst på sin kappan. Men ganska snart lossnade lappen som var hennes livlina att hitta rätt stad fem dygnsresor bort. Till sin undsättning kom en medpassagerare från Norge som hjälpte henne och kunde förklara för konduktören. Margareta hade varnat henne för olika faror, och framförallt hade man varnat henne för "white slavery", vit slavhandel. Så det hade hon ju en oro för. Mostern bodde i ett litet guldgrävarsamhälle precis på gränsen till Kanada och järnvägstationen låg en timme på hästskjuts bort. Resan hade blivit försenad och mostern mötte inte upp på stationen. Istället stod en man med hästskjuts och väntade på Margareta. - Hon kunde ju ingen engelska. Hon var livrädd, för han tog henne i handen och satte henne på hästvagnen och åkte ut i skogen. Jag hade hört så mycket om white slavery så jag var lite rädd för alla som skulle tilltala mig, karlar och även kvinnor. Man hörde att man kunde inte lita på någon. Men jag hade inte annat att göra än att följa med.   Efter en timmes färd såg hon det vita huset som hon sett hemma i Sverige och förstod att hon kommit fram till sin moster.Jag trivdes väldigt bra och kommer inte ihåg att jag längtade hem någon gång.Margareta kom att stanna i Amerika i 18 år och hade det inte varit för hennes resa tillbaka till Skandinavien som missionär i det religiösa samfund hon tillhörde, så hade hon nog blivit kvar i Amerika hela livet. För under den första missionsresan träffade hon sin blivande man och blev sen kvar i Sverige.Margaretas ensamma färd som ung flicka har levt vidare inom familjen men också inspirerat bandet John Henry att skiva sången "From Orsa to New York".Men Margareta var inte det enda barnet som skickades på egen hand över till Amerika. I den statliga emigrationsutredningen som gjordes i början på 1900-talet betonade man att barn under 16 år måste ha ledsagare med sig på resan. Och i Margaretas fall verkade det ha räckt med de två unga flickorna från hembyn. Att hon sen reste helt ensam tvärs över hela Amerika- från kust till kust- verkar ha fallit utanför reglerna.Verkliga och inbillade faror i det nya landetPå Svenska migrationscentret i Karlstad finns det många samlade dokument som berättar om de svenska emigranternas strapatser. Mattias Nilsson som är förestår centret berättar att det finns gott om exempel på barn som reser utan föräldrar i handlingarna.- Här finns uppgifter på väldigt små barn som kommit över utan föräldrar, så små som 3-4 år.- Det är ju egentligen samma problematik som vi har idag, med ensamkommande flyktingbarn där man hopps på en bättre framtid för barnen i ett annat land, funderar han.Det visar sig att det fanns en viss omsorg om de barn som reste ensamma till det nya landet. Mathias Nilsson visar ett litet brevkort som är skrivet av en av de många researrangörerna, de som kallades agenter. Det är en förtryckt lapp med vissa nyckelord inskrivna för hand. Just det här kortet är daterat i december 1890 ställt till familjen Peter Andersson i Sundstorp Sunne.Enligt idag från vårt kontor i Liverpool ingånget telegram, får vi härmed underrätta att denna liniens kungliga postångare varmed eder son Nils reste, var lyckligt och väl anlänt till New York i lördags efter en vanlig god och snabb resa.Margareta var ju orolig för att råka ut för vit slavhandel, sannolikt trodde hon verkligen att hon skulle kunna bli slav någonstans i det nya landet. Något sådant finns det inga belägg för i Migrationscentrets arkiv i Karlstad,  men man har  hittat brev som skickats hem till Sverige som beskriver hur enskilda personer och grupper hamnat i mycket svåra arbetsförhållanden med slavliknande villkor. I ett brev från 1871 kan man läsa följande:Min kära Carl och Wilhelmina. Nu vill jag omtala för eder att vi har tämligt god hälsa och mår gott, det börjar nu vara lite bättre än det har varit förut. Det var vår olycka att vi gingo till Arkansas ty där ficko vi lida mycken svårighet , och det svåraste var att vi tappade vår hälsa som är så svår att återvinna.Brevet fortsätter att beskriva hur det gick till när sammanlagt 200 nyanlända svenskar, lurades iväg till vad som beskrevs som ett slags slaveri.  Den här gruppen hade haft svårt att finna arbete, och när respengarna var slut kontaktades de av flera reseagenter som ville locka med dem till olika ställen. Gruppen stod emot, men så dök det upp en svensk präst som var representant för ett av agentföretagen. En präst, och därtill hemifrån, honom måste man ju lita på.Till en början så fruktade vi att resa till södern och brydde oss intet om alla de agenterna utan läte dem fara, men så var där en präst som samlade ihop så många svenskar han kunde och föreställde huru bra vi kunde få det i södren om vi ville gå dit. Prästen lovade att gruppen skulle få arbeta med jorden, och med tiden skulle de kunna köpa en egen markbit. De som inte hade några pengar skulle få låna, och lånen skulle snart vara avbetalda om de bara arbetade flitigt.Nu lyssnade var och en och började rådgöra. Vi tvekade länge men pastor Anderson han försäkrade att han utav kärlek till sina landsmän var villig att hjälpa dem från den stora arbetsbrist som man alltid hör klagas över. Han skulle själv åka med och vara vår hjälpare.De arbetade hårt, männen i jordbruket och kvinnorna som tvätterskor. Allt gick bra en tid, men så utbröt sjukdom i gruppen.Vi blev oförmögna att arbeta och då vi ej kunde fullfölja ville di intet betala något. Nu började eländet blifva stort. Vi fick väl lite medicin men det blev ej till minsta nytta för någon. Allt vi fick var bröd och dåligt fläsk - det var ej föda för sjuka. Den 24 september dog vår lilla flicka, och sedan dog 3 andra barn och en hustru. Den 5 december gingo vi därifrån. Allt vad vi hade för vårt arbete var 6 dollar som farmaren gav oss. Jag var den siste som lämnade platsen. Doktorn tog min klocka och sedan fick jag gå. Vi voro nu så sjuka och usla att vi knappast kunde lyfta foten från stället.Här var det alltså svenskar i Amerika som lurade sina nyanlända landsmän. Också detta kan man se spår av i några av de många brev som finns på Migrationscentret i Karlstad. Människor har skrivit hem och berättat om hur de blev lurade.- Men det finns också den möjligheten att de olika agentfirmorna överdrev farorna i Amerika för att locka folk att resa med just deras säkra transporter, funderar Mathias Nilsson.Bland de verkliga farorna fanns, särskilt för de tidiga emigranter som for i mitten av 1800-talet, en kategori lurendrejare som kallades Runners. De rånade nyanlända på deras packningar, men det var inte alltid som det helt försvann -i vissa fall fick emigranterna betala för att få tillbaka sitt bagage. Mathias Nilsson har hittat tidningsnotiser från Amerikanska tidningar som handlar om tjuveri av det här slaget. - Det var personer som gick ombord på båtarna innan de anlöpte hamnen och erbjöd sin hjälp, men som lurade av emigranter bagage och reskassor. Både de amerikanska myndigheterna och frivilliga organisationer reagerade på detta, och de försökte sätta stopp på Runner-verksamheten, bland annat genom att förhindra obehöriga från att vara på kajen där nya amerikaner gick i land.Också från svensk sida försökte man informera och skrämma emigranter. Här bildades till exempel Nationalföreningen mot emigration.Men de flesta brev mellan privatpersoner och reseagenter handlar trots allt om vanliga saker, det är frågor som kartor, priser och andra praktikaliteter. Som det här:Östan Björke den 4 april 1891. Jag kommer med förfrågningar om hvilken linje utvandrare till Amerika tryggast kan komma öfver Atlanten. Äfven om upplysningar kan lämnas till vilka platser arbetssökande helst böra vända sig till för att kunna erhålla en för framtiden tryggande plats. Samt att på kort tid något kunna lära sig utav engelska språket. Och om hur man bör kläda sig och om man skall medtaga mycket kläder och utav vad sort ska det vara kläde eller Vadmal? Med ett ord bedes om alla sanningsenliga upplysningar som kan vara en god hjälpreda för arbetssökande emigranter så att man tryggt kan resa till Amerika på de upplysningar som kan fås av eder. Och vilken tid är den lämpligaste att resa nu genast eller längre fram på våren? Finns det resekoffertar att få köpa och vad pris är på sådana om det finns några. Om svar härpå med snarast torde sändas på begäran, därom beder Vänliga Gustav Ohlsson Östanbjörke, Sunne.Programmet är gjort av Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Hans-Åke Höber och Lars Carlsson slaktband@sverigesradio.se

Storfåglarna har beslutat sig för att ge Svarta lilla koltrast tre dagar i djungeln. Samtidigt kommer något mystiskt flytande ned för ån, och det är bara koltrasten som vet vad det är. Berättare och röster: Özz Nûjen. Manus, regi & musik: Homero Alvarez.

Storfåglarna har beslutat sig för att ge Svarta lilla koltrast tre dagar i djungeln. Samtidigt kommer något mystiskt flytande ned för ån, och det är bara koltrasten som vet vad det är. Berättare och röster: Özz Nûjen. Manus, regi och musik: Homero Alvarez.