POPULARITY
VEM: Joel HalldorfYRKE: Teolog/författare/professor i kyrkohistoriaAVSNITT: 743OM: Religionens återkomst i världspolitiken. Nya boken Makten och det heliga. Trump, Putin och kristendomen som politiskt kapital. Den sekulära modernitetens tomrum. AI, ensamhet och längtan efter mening. Skillnaden mellan att skaffa och att äga. Uppväxten i pingstkyrkan. Livets Ord-spåren hos Ebba Busch. Kristen zionism. Ulf Lundells irritation. Påven som Trumps motståndare. Att tro på något utan att riktigt veta vad. Och en hel del om varför Donald Trump ger noll utslag på Joels religiösa radar.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram.Nu finns min nya bok Västerbottens sämsta schaman att förbeställa HÄRJoel Halldorfs Makten och det heliga hittar du HÄR Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
VEM: Joel HalldorfYRKE: Teolog/författare/professor i kyrkohistoriaAVSNITT: 743OM: Religionens återkomst i världspolitiken. Nya boken Makten och det heliga. Trump, Putin och kristendomen som politiskt kapital. Den sekulära modernitetens tomrum. AI, ensamhet och längtan efter mening. Skillnaden mellan att skaffa och att äga. Uppväxten i pingstkyrkan. Livets Ord-spåren hos Ebba Busch. Kristen zionism. Ulf Lundells irritation. Påven som Trumps motståndare. Att tro på något utan att riktigt veta vad. Och en hel del om varför Donald Trump ger noll utslag på Joels religiösa radar.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram.Nu finns min nya bok Västerbottens sämsta schaman att förbeställa HÄRJoel Halldorfs Makten och det heliga hittar du HÄR Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Sara Breman och Johannes Sundlo summerar första halvåret 2026 med en ärlig tillbakablick. Efter 273 workshops är mönstret tydligt. De som fått ledningen att jobba praktiskt drar ifrån rejält, medan de flesta andra fortfarande står och stampar i adoptionsträsket.I detta avsnitt:Gapet mellan föregångare och eftersläntrare är större än någonsin. De längst fram ändrar förutsättningarna för hela organisationen medan andra startar sin första Copilot-pilot.Den starkaste korrelationen i deras data. När ledningsgruppen använder AI lika mycket som medarbetarna tar adoptionen fart.Varför konceptuell förståelse inte räcker. Ledare som inte byggt något själva kan inte fatta bra beslut om verktyg eller policy.Utbildning ger kunskap men ingen beteendeförändring. Det är ledarskapets uppföljning som gör en kurs till faktisk användning.Den obekväma HR-spaningen. Runt 90% av uppdragen kommer nu från vd, IT, affärsutveckling eller CFO, inte från HR. Står HR utanför den tekniska sidan riskerar funktionen sitt mandat.Ambassadörsprogram som funkar kontra de som rinner ut i sanden. Skillnaden ligger i intern struktur och tydliga förväntningar, inte i själva utbildningen.Ett råd som svider. Om din arbetsgivare inte låter dig köra Claude eller ChatGPT på jobbdatorn, köp en egen och betala själv. Det är den bästa kompetensinvestering du kan göra just nu.Så ser hösten ut. Tolv digitala livepass i ChatGPT, Claude, Copilot och Lovable, en ny kollega till humAIn Academy och ett gratis månatligt webinar, "Praktisk AI för alla".Länkar som nämns:AI-utbildningar hösten 2026 (alla fyra spår) → https://hrai.se/ai-utbildningar-hosten-2026/ChatGPT-spåret → https://hrai.se/ai-chatgpt-hosten-2026/Claude-spåret → https://hrai.se/ai-claude-hosten-2026/Copilot-spåret → https://hrai.se/ai-copilot-hosten-2026/Lovable-spåret → https://hrai.se/ai-lovable-hosten-2026/Praktisk AI för alla (gratis) → https://humainacademy.notion.site/praktisk-aiJobbannons, AI Adoption Specialist → https://jobb.hrai.se/ai-adoption-specialist
Miljön formar beteendet – mer än vi trorI detta avsnitt pratar jag med Marcus Lager från Twitch Health, med avstamp i en spännande delstudie från Mälardalens universitets paraplyprogram Softco – ett forskningsprogram om framtidens hållbara kontor.Vad studien visadeDelstudien, kallad Sofia, är en interventionsstudie med 33 kontorsarbetare på två svenska kontor. Deltagarna delades in i en kontrollgrupp som fick fokusera på hälsosam livsstil – rörelse och bra mat enligt nordiska näringsrekommendationer – och en experimentgrupp som dessutom fick perspektivet kopplat till hållbarhet, klimatpåverkan och aktiva transportsätt. Båda grupperna deltog i fem workshops och fick i den sista använda en app, ursprungligen utvecklad vid Stanford, för att fotografera och beskriva saker i sin kontorsmiljö som de upplevde som hjälpsamma eller hindrande för sin hälsa.Kontoret som arena – men vilket klister håller?Marcus lyfter något som många arbetsgivare just nu brottas med: hur får man medarbetarna att faktiskt vilja komma in till kontoret? Regler och policies är ett sätt att försöka lösa det, men när man mäter verkligheten mot intentionerna i passersystem ser man att det sällan stämmer. Det handlar om något annat.Relationer byggs inte i bokade möten. De byggs i det som händer mellan mötena, vid kaffemaskinen, i korridoren, när man råkar mötas i en reception som är designad mer som ett fik än en sluss. Det lilla som gör stor skillnadEn av de roligaste konkreta insikterna i samtalet är hur stor effekt enkla saker kan ha. Marcus nämner handdukar som ett exempel. Att inte behöva ta med sig en handduk hemifrån till träningen på jobbet, eller hänga den blöt på kontorsstolen efteråt, är något som slår oväntat högt i kundnöjdhet. Det känns som ett hotell, säger medarbetarna. Och den känslan av omtanke smittar av sig på hela upplevelsen av arbetsplatsen.Ensamheten vi inte pratar omMarcus avslutar samtalet med något som väger tungt. Ensamheten skenar i världen. Vi är fler människor än någonsin, och ändå rapporterar fler och fler en djup känsla av isolering. Och arbetsplatsen spelar en roll i det som är svår att överskatta – inte för att den kan lösa allt, men för att den för många är det primära sociala sammanhanget.Det spontana samtalet vid kaffemaskinen, promenaden till och från kontoret, känslan av att vara behövd och efterfrågad – det är saker som inte kan bokas in i en kalender eller ersättas av ett Teams-möte. Det kräver att vi faktiskt är på samma plats.Och kanske räcker det ibland med just det – att stanna upp, ställa en riktig fråga och bry sig lite extra om den kollegan som inte verkar ha så mycket att gå tillbaka till efter jobbet.Reflektionsfrågor för dig som individTänk på den miljö du jobbar i just nu. Vad i den miljön stöttar dina hälsosamma vanor – och vad motarbetar dem? Är det något konkret du skulle kunna förändra eller påverka?Hur mycket av ditt beteende på jobbet styrs av det som finns nära till hands, snarare än av medvetna val? Och vad säger det om hur du skulle vilja att din miljö var utformad?Finns det en kollega i din omgivning som du egentligen inte vet så mycket om hur de mår – och som kanske skulle uppskatta att du stannade upp och frågade på riktigt?Reflektionsfrågor för er som team eller organisationOm ni frågade era medarbetare vad i kontorsmiljön som hjälper respektive hindrar deras hälsa – vad tror ni att svaren skulle vara, och hur länge sedan är det ni faktiskt frågade?Hur ser ert "klister" ut – det som gör att medarbetare faktiskt vill komma in till kontoret? Är det något ni aktivt jobbar med, eller har det mest uppstått av sig självt?Vilka enkla förändringar i er miljö, stora som små, skulle kunna sänka tröskeln för hälsosamma beteenden under arbetsdagen – utan att det handlar om förbud eller regler? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
[Intervju] Avsnitt 161 med Torkel Öhman, CTO och medgrundare på Amanda AI, om att använda LLM:er, AI-agenter och MCP:er för att hantera annonskonton. Allt från varför det är så aktuellt just nu och om det ligger något i hypen om att kasta ut performance marketing-byrån till förmån för AI. Till varför LLM:er inte ska räkna på din annonsbudget eller göra analyser helt själv. Plus främsta användningsområden, vad de öppnar för möjligheter för marknadsteam och Torkels tips för att komma igång på rätt sätt. Du får dessutom höra om: Vad snacket om att kasta ut byrån helt missar Tre vägar: MCP, plattforms-AI, dedikerade plattformar Probabilistisk språkmodell vs deterministisk matematik Frågorna som får AI-verktygen att hitta på insikter Varför Google och Meta inte optimerar med LLM:er Experimentera med AI mot annonskontot säkert Var LLM:er fyller störst värde för marknadsförare Om gästen Torkel Öhman är CTO och medgrundare av Amanda AI som grundades redan 2018. En plattform som autonomt bygger, publicerar och optimerar kampanjer och annonser över Google Ads, Meta Ads och Bing Ads. Han har jobbat i många år med digital annonsering, maskininlärning och AI, och har stenkoll på algoritmerna bakom våra största annonsplattformar. Tidsstämplar [00:01:25] Vad MCP:er och agenter är, och varför nu. En våg av plattformslanseringar och löftet om billiga timmar driver hypen. Och vad en MCP faktiskt är: ett rör för data, inget smart lager i sig. [00:09:01] LLM:ernas svagheter och snöbollseffekten. Hur kontextfönstret tvingar fram summeringar av summeringar, och varför det skapar en snöbollseffekt av fel som växer ju längre du håller på. [00:16:46] Där AI och LLM:er faktiskt briljerar. Allt är inte hype. Här ligger uppgifterna där verktygen sparar mest tid, utan att det blir riskabelt för resultatet. [00:22:35] Utmaningen med att analysera annonsdata. Varför svaren ofta ser helt rimliga ut men ändå pekar fel, och vad modellen missar utanför själva annonskontot. [00:27:11] Varför AI inte ska styra din budget. Den farligaste uppgiften att lämna ifrån sig, och vad det säger att plattformarna själva inte optimerar med sina egna språkmodeller. [00:33:35] Så använder du AI för analys på rätt sätt. Det går att få ut riktig nytta av AI i analysen, men bara om du låter rätt system göra rätt del av jobbet. [00:36:58] Skillnaden mellan AI-alternativen på marknaden. Tre vägar att gå, med väldigt olika krav, kontroll och risknivå. Vilken som passar beror på mer än de flesta tror. [00:45:12] Rapportering kontra strategisk analys. Var den praktiska gränsen går mellan det du tryggt kan automatisera och det du fortfarande behöver äga själv. [00:49:43] Så testar du säkert, och byråernas framtid. De konkreta första stegen för att komma igång utan att ställa till det, och ett mer ärligt svar än LinkedIn om byråerna verkligen försvinner. Länkar Torkel Öhman på LinkedInAmanda AI (webbsida) Why LLMs can't account for your marketing – Amanda AI (artikel)Why most AI agents confidently get your marketing wrong (and how Supermetrics fixed it) – Supermetrics (artikel)Google Ads AI Agents - How To Run Them in 2026 – PPC.io (artikel)Reinventing marketing workflows with agentic AI – McKinsey (artikel) Veckans partners Avsnittet produceras i samarbete med Amanda AI
Records Management – final i Purview-serien När en tillsynsmyndighet begär ut handlingar fem år tillbaka, eller när en revisor vill se att ni faktiskt hanterat er information försvarbart, då är det för sent att börja bygga. Records Management är den allvarligaste delen av hela Purview-portföljen: lösningen för innehåll som måste kunna bevisas ha bevarats oförändrat och gallrats på ett sätt som tål granskning. Skillnaden mellan en vanlig bevarandetikett, en låst handling och ett regulatory record är större än den ser ut. Den striktaste nivån går inte ens att ta bort av en administratör, och den är så väl gömd att du måste fram med PowerShell innan alternativet dyker upp. Den kanske mest oväntade vinkeln är kopplingen till Copilot: skräpig och omärkt data ger skräpiga svar, vilket gör informationsförvaltning till en fråga om datakvalitet och inte bara regelefterlevnad. Och så knyter vi ihop hela resan genom Purview-alfabetet, med en tydlig varning om att de gamla SharePoint-funktionerna för arkivering nu definitivt är borta. AI-skolan del 1 – Copilot Cowork De flesta AI-verktyg svarar på en fråga eller utför ett enkelt uppdrag. Copilot Cowork gör något annat: det tar sig an hela kedjor av arbete, planerar stegen självt och levererar ett färdigt resultat medan du gör något helt annat. Premiäravsnittet av AI-skolan reder ut vad det faktiskt innebär när AI börjar utföra arbete i stället för att bara assistera, hur Microsofts version skiljer sig från Anthropics Claude Cowork, och varför europeiska organisationer måste säga uttryckligt ja till en amerikansk underleverantör innan det ens fungerar. Du behöver inte oroa dig för att tappa kontrollen: Cowork pausar och frågar innan den gör något riskabelt, så du delegerar stegen men behåller sista ordet. Och som avslutning får du ett nytt ord i ordlistan som förklarar varför en dirigent aldrig själv rör ett enda instrument. Nyheter Och håll dig kvar till sista stund, för då väntar som alltid en snabb runda med det senaste från Microsoft 365.
Repris. Avsnittet publicerades första gången den 17 oktober 2023.De flesta tänker på gängkriminaliteten som våld: skjutningar, sprängningar, hot och hämnd. Men i Klanerna – den systemhotande brottsligheten visar Jan Persson och Johannes Wahlström något mer oroande: hur släktbaserade nätverk använder företag, banker, fastigheter, låneupplägg och offentliga institutioner för att bygga makt.Det verkliga hotet är inte bara den undre världen, utan förbindelsen mellan den undre och den övre. Restauranger, byggbolag, vårdföretag och andra till synes vanliga verksamheter kan bli delar av samma maskineri. När brottsligheten nästlar sig in i den lagliga ekonomin blir den svårare att se – och farligare att stoppa.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se
Repris. Avsnittet publicerades första gången den 7 juni 2025.I dagens podd riktar Anna-Karin och Ivar strålkastaren mot internetfenomenet Bronze Age Pervert och hans bok Bronze Age Mindset. Bakom pseudonymen döljer sig Costin Alamariu, vars identitet nyligen röjdes och vars idéer om maskulin styrka, vitalism och civilisationens förfall fått stort genomslag – även bland inflytelserika profiler inom politik och tech-världen, vilket gjort honom ännu mer aktuell.Varför fascinerar denna radikala filosofi, som idealiserar bronsålderns fria krigare och förkastar moderna bekvämligheter och jämlikhetsideal? Vi diskuterar hur BAP kombinerar vetenskapligt belagda resonemang om självdomesticering med ideologiska spekulationer och provocerande meme-retorik.Är BAP:s texter ironisk provokation eller ett seriöst ideologiskt stridsrop? Och vad säger fenomenet om dagens politiska frustration, maskulinitetsideal och längtan efter autenticitet?Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Den klassiska partiledarintervjun har länge byggt på en enkel dramaturgi: journalisten anfaller, politikern parerar, partiapparaten vakar och ser till att inget alltför mänskligt råkar slinka ut. Resultatet blir ofta korrekt – och rätt dött.Men nu händer något i valrörelsens medieformat. I Taxi Fouad, Kvartals Partiledaren plus en och Fördomsshowen testas andra vägar in till makten. Ibland fungerar det. Ibland blir det mest trumvirvlar, bajsmackor och skämt som inte leder vidare. Och bollar som faller till marken, trots att någon faktiskt öppnar sig. Vi pratar om Elisabeth Thand Ringqvists plus en-gäst som trojansk häst, Jimmie Åkessons ätstörning, Nooshi Dadgostars sätt att tackla fördomar – och varför svenska medier borde snegla mer mot Danmark.Där lät man tolv partiledare checka in på internat i ett dygn, laga mat, prata politik och umgås utan det vanliga pansaret. Kanske är det just där svensk politik borde hamna: inte i ännu ett förhörsrum, utan i ett kök.Tips! Ny podd utforskar moderskapetDÄGGDJUR – en podd om barn och oss som har demBrukar inte tipsa om nya poddar, men jag gör ett undantag. Det är inte bara för att min fru är en i trion som ligger bakom, utan också för att ämnesvalen är sånt jag är genuint intresserad av. Kanske beror det på att Däggdjur, som podden heter, handlar mycket om föräldraskap, uppfostran och bristen därpå, förlossningen som extremsport, själva barnens väl och ve. Anna Björklund, Tina Hemmingsson och Sofie Westberg har sammanlagt 13 barn, och bara fem av dem är mina, vilket kanske pekar på att de har lösningen på fertilitetskrisen. Bara en sån sak. Men framförallt är det hela tiden underhållande att lyssna på.Så lyssna på Däggdjur!Den görs i samarbete med Under Produktion, där även poddar som Stormens utveckling, Edward Bloms smörgåsbord, Della Casa och Della Morta ligger. Länk i kommentarsfältet.(Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Jag är gift med Tina Hemmingsson. Vi har barn ihop. Vi lever ihop. Blir inte jävigare än så.)Här hittar ni podden!Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Gränssättning är inte ett individproblem – det är ett kollektivt ansvarOrdet gräns bär på en dubbelhet som är lätt att missa. En gräns stänger något utanför – men håller samtidigt något viktigt innanför. Ändå pratas det om gränssättning på jobbet nästan uteslutande som ett individproblem.Men vad händer när strukturen runt omkring inte stödjer det? När systemet, kulturen och förväntningarna förutsätter att du kompenserar?I det här avsnittet av samtalar jag med Johanna Dahlgren, organisationspsykolog med lång erfarenhet av att jobba med ledare, ledningsgrupper och organisationer i just de här frågorna. Samtalet rör sig medvetet mellan systemnivå och individnivå – för de hänger ihop på ett sätt som vi sällan pratar om tillräckligt tydligt.Systemet lär sig av det vi görEn av de skarpaste poängerna i samtalet är att organisationer anpassar sig efter beteenden. När chefer täcker upp, löser problem utanför sin roll och arbetar ikapp på kvällarna – signalerar det att resurserna räcker.Det handlar inte om att dessa chefer gör fel. Tvärtom – de flesta drivs av genuint goda skäl. Snabb uppskattning förstärker beteendet. Känslan av kontroll minskar osäkerheten. Och konflikträdslan gör att det är lättare att ta än att förhandla. Men konsekvensen är att problemen aldrig synliggörs. Förmågan byggs inte. Och systemet förblir som det är.När allting är prioriterat finns inga prioriteringarEn av de vanligaste orsakerna till att gränssättning havererar är otydlighet – för vaga uppdrag och för lite mandat i relation till ansvar.Synliggör, förhandla, sluta kompensera i det tystaIstället för att hoppa in: Vad behöver vi ändra för att det ska fungera utan mig nästa gång? Istället för att acceptera: Visst kan jag ta det här, men då behöver vi välja bort något annat. Vad väljer vi?Det handlar om att göra det synligt – inte som protest, utan som information. Och sedan stå ut i det obehag som följer.Skillnaden mellan risk och obehagEn av de viktigaste distinktionerna i samtalet: vi blandar ihop risk och obehag. Hjärnan är generös med katastrofscenarier. Men ofta är det vi undviker inte farligt – det är bara obekvämt.Det är en viktig nyansering i en samtalskultur där gränssättning lätt förväxlas med att "bli tuffare". Det handlar om att skapa rätt förutsättningar för att göra rätt saker – våga synliggöra när de förutsättningarna saknas.Du är inte ensam – och du behöver inte göra det ensamEn av de tyngsta aspekterna av chefsrollen är ensamheten. Man bär mycket, ofta utan att någon ser hur fullt det är. Att kroka arm med chefskollegor – inte bara ventilera, utan föra konstruktiva samtal om det gemensamma läget – är en av de mest underskattade resurserna.Johanna avslutar med två frågor som hon vill att du tar med dig:Vilka problem i min vardag löser jag som egentligen borde synliggöras?Hjälper jag organisationen – eller hindrar jag den från att fungera utan mig?Och till dem lägger jag en tredje: Om du fortsätter precis som nu – vart tar det dig? Och vart tar det dina medarbetare?Reflektionsfrågor för dig som individFinns det problem du löser regelbundet som egentligen borde synliggöras uppåt eller åt sidan i organisationen – och vad håller dig från att göra det?Hjälper du din organisation framåt, eller hindrar du den från att lära sig fungera utan dig? Vad skulle ett litet steg i rätt riktning kunna se ut?Tänk på en gräns du vet att du borde sätta men inte har satt. Handlar det om en verklig risk – eller är det obehaget du undviker?Reflektionsfrågor för er som team eller organisationHur synliga är era faktiska prioriteringar? Om du frågade fem chefer i er organisation vad som är viktigast just nu – skulle svaren stämma överens?Vad lär sig ert system av de beteenden som faktiskt sker – inte av intentionerna, utan av vad som görs och inte görs varje dag?Finns det ett rum i er organisation där chefer kan synliggöra att de kompenserar, utan att det tolkas som svaghet eller negativitet? Och om inte – vad skulle behöva förändras för att det rummet ska kunna skapas? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Tingsryds champion 2025 och högaktuell i V85 på milebanan nu på lördag. Självklart vill vi prata med Johan Untersteiner och skillnaden i att köra på en bana som är 609 meter längre än dem vi vanligtvis tävlar på. Och visst skiljer det på hur man ska tänka som kusk. Innehåll: 00.00 Modernt, digitalt och rätt personal är Johans recept 07.50 Starkt vintertävlande för stall Untersteiner 10.47 Vad är det som är så kul med Tingsryd och hur ska man tänka som kusk? 13.53 Johans hästar som sticker ut på lördag 18.27 Skillnaden på 800, 1000 och 1609 23.15 Elitloppsnytt: Dream Mine, Diva Ek, tre biljetter kvar 25.26 Veckans Travrubriker: Grillmys på Åby, Fantastiska Francesco Zet, Milemästaren, Icebreaker i Köpenhamn, Gamin Jaba i monté 30.02 VOV – Så vinner man Harper Hanovers lopp 34.42 Lackes luringar till V85 på Tingsryd Solvalla Podcast presenteras av Stall Courant Gäster: Johan Untersteiner och Lacke Programledare: Markus Myron och Ola Lernå
Repris. Avsnittet publicerades första gången den 15 februari 2025.I dagens podd pratar jag med Katarina Barrling. I en intervju med Tidningen Curie kallade hon sig själv gårdfarihandlare, en resande med väskan full av idéer. Vilken fantastisk beskrivning, tänkte jag. Mycket bättre än det anskrämliga ordet konsult, som mest för tankarna till IT-bubblan. Nåväl. Till det här samtalet har gårdfarihandlare Barrling med sig idéer som sätter ord på det man anat men kanske inte riktigt har kunnat artikulera.Som docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet har Barrling länge studerat svensk kultur och politik, och i sin nya bok Världens mest protestantiska land (Stolpe 2024) beskriver hon hur det lutherska arvet lever kvar i det sekulära Sverige. Vi talar om hur protestantismen har format vårt sätt att tänka, känna och organisera oss – även när vi tror att vi lämnat den bakom oss.Sverige är ett land där individuell frihet är närmast helig – men där avvikelse ändå straffas hårt. Vi har en sekulär religion, men utan Gud, och därmed inga tydliga vägar till nåd eller förlåtelse. Resultatet? Ett samhälle som på en gång är mer tillåtande och mer fördömande. Där vi hyllar öppenhet, men samtidigt är besatta av att alla ska tänka och tycka rätt. Där det är viktigare att tänka och känna rätt än att göra rätt.Man ska bekänna den sanna tron, även om lilla katekesen innehåller andra läror i dag. Vår lutheranism fortsätter att prägla oss, menar Barrling, även om vi gärna inbillar oss att vi blivit så moderna och rationella att vi knappast behöver någon tro. Annat än tron på framsteget, förstås.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
My guest today is Lee Jussim , Distinguished Professor of Psychology at Rutgers and one of social psychology's most persistent internal critics. And he's also a fellow Substacker, so go and check out his excellent publication Unsafe Science on Substack after the podcast. I highly recommend it.For decades, Jussim has challenged a powerful story inside his own field. Social psychology often treated stereotypes as false by definition, implicit bias as a hidden force explaining discrimination, and ordinary human judgment as something suspect — something experts had to diagnose and correct.Jussim's work points in the opposite direction. He argues that many demographic stereotypes are in fact statistically accurate, that this is one of the largest and most replicable findings in social psychology, and that the Implicit Association Test does not measure what its strongest proponents claimed it measured: hidden racism that reliably predicts discriminatory behavior. Ordinary people, in his telling, often read social reality far better than the discipline wanted to believe.In this conversation, we talk about stereotype accuracy, implicit bias, DEI, academic conformity, and what happens when a science built to study bias becomes blind to its own.It is an American debate, but not only an American one. Much of what Lee Jussim describes is just as relevant to Swedish universities and research: ideological consensus passing as expertise, fragile findings hardening into policy, and the difficulty of questioning either.Check out Lee Jussim's publication Unsafe Science:Find him on X: @psychrabbleOberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
I veckans avsnitt börjar vi i riksdagens kanske minst glamorösa maskinrum: kvittningssystemet. När Sverigedemokraterna kallade in utkvitterade ledamöter, efter att två tidigare SD-ledamöter gått oppositionens väg, blev det plötsligt ännu en strid om demokratins spelregler.Men vad är egentligen kvittningen till för? Att bevara valresultatets styrkeförhållanden – eller att ge politiska vildar möjlighet att välta majoriteten? Vi pratar om gentleman's agreements, partipiskor, lösgängare och varför denna ordning inte är huggen i sten.Dessutom går vi igenom Tidöpartiernas bokslut i Rosenbad. Migration, brott, medborgarskap och myndigheternas nya kurs: vad har faktiskt hänt sedan 2022 – och varför är det så svårt för regeringen att få erkännande för kursändringen?Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Hon säger det som många tänker men få vågar säga högt. Om makt, pengar och varför ekonomisk frihet är grunden till allt annat. I det här avsnittet av Pengapeppens "Be a bitch about your money" möter Moa Tyborn, Lina Sanner och Ann Söderlund, Fi Lindfors – författare, röst i jämställdhetsdebatten och en person som inte ber om ursäkt för att ta plats. Vi pratar om uppväxten med knappa resurser, om att ärva kläder istället för att få nya, och hur det formar ens syn på både pengar och värde. Men det här är också ett samtal om något mycket större. Om varför pengar fortfarande är ett maktmedel. Om kvinnofällor i relationer, arbetsliv och separationer. Om ekonomisk kontroll, skam och varför så många kvinnor fortfarande sätter andras behov före sina egna. Vi pratar om “fuck off-pengar”, om varför kvinnor ofta underskattar sitt eget värde och om hur ekonomisk självständighet faktiskt kan vara skillnaden mellan att stanna och att kunna gå. Och kanske viktigast av allt hur vi kan rusta nästa generation. Hur vi får våra döttrar att ta plats, tjäna pengar, investera och aldrig be om ursäkt för sina ambitioner. Ett rakt, ärligt och ibland obekvämt samtal om ekonomi, jämställdhet och frihet. Häng med oss i första delen av två tillsammans med Fi. Höjdpunkter: 04:00 – Första minnena av ekonomisk utsatthet hemma 07:42 – Historien om kiwin: “Det blir ingen jäkla kiwi” 08:15 – Hur en knapp uppväxt skapade drivkrafter och “billig drift” 09:45 – Kvinnors största ekonomiska fällor 10:55 – Varför kvinnor så ofta sätter andras behov före sina egna 11:21 – Separationer, skuld och kvinnors ekonomiska uppoffringar 12:11 – Statistik om mäns större ägande efter skilsmässor 14:29 – “Vi ska vara nöjda med det lilla” 15:03 – Ann om kvinnors osynliga arbete och ekonomiska konsekvenser 17:03 – Därför lämnar kvinnor inte destruktiva relationer 17:36 – Strukturella skillnader mellan mäns och kvinnors ekonomi 18:41 – Ann om ekonomisk misshandel och nya lagen 19:31 – 20 % av Sveriges kvinnor har upplevt ekonomisk misshandel 20:24 – Hur ekonomisk kontroll ofta börjar i det lilla 20:37 – Fi om varför tjejer måste börja intressera sig för pengar tidigt 21:35 – Skillnaden mellan dagens tjejer och tidigare generationer 22:15 – “Vi pratar om vad vi ska bli när vi blir stora” 23:33 – “Ekonomisk frihet är verklig frihet”
Vilhelm Ekelund klev upp på Kullaberget och återvände med krav på en ny ärlighet. David Zimmerman följer hans spår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En klar sommardag kliver jag upp på Kullaberget i nordvästra Skåne. Ansiktet möter en storm av ljus och vind, jag måste kisa intensivt för att se hur Öresund och Kattegatt breder ut sig runt arkaiska klippor. Intrycksmassan får huvudet att bulta. Mossor, svinglar och andra tåliga, trotsiga arter kämpar i vindbyarna. I klippskrevorna växer vildkaprifol, eller ”sumpkaprifolen”, som poeten Vilhelm Ekelund kallade den. År 1906 stod han ju också här, i samma soliga blåst och insöp samma panorama. Man skulle kunna tänka sig att en av landets då mest omtyckta naturdiktare sedan promenerade hem och förvandlade sina intryck till ljuv dikt. För det är ju poetens jobb att omsätta den hopplösa naturen till något vi kan njuta av. Eller?Nej, så tänker nog få samtida poeter på sin uppgift. Och det gjorde inte heller Ekelund, hösten 1906. Han hade börjat ana något misstänkt i detta naturdiktande han var så bra på. Vad han skrev när han gick hem blev något helt annat, som varken kritiker, publik eller marknad skulle begripa. På kullen leker jag med tanken att det är här någonstans det börjar bli komplicerat att skriva böcker om natur och skönhet. Var det rentav Ekelund som sumpade den svenska naturdikten?Sedan debuten vid sekelskiftet hade han skrivit flera samlingar som hyllades för sina sinnliga, vibrerande skånska naturstämningar. Han hade därtill introducerat Paul Verlaine och andra melankoliska modernister. I deras anda är diktarens ångestsjäl och landskapet oftast oskiljaktiga. I samlingen ”Dithyramber i aftonglans” kan man hitta ett vackert barndomsminne från just Kullaberg. Jublande skriver Ekelund, som närmar sig trettiostrecket, hur själen egentligen inte åtrår de jordiska blommorna i sig. Poängen är att konsten och själen överskrider dem och skapar något större, ett ”gnistrande smycke på tidens hav”.”Dithyramber i aftonglans” från 1906 ses ofta som hans sista diktsamling. När han kliver ner från kullen hösten det året har han något nytt i tankarna, något som kokar och spritter – en vrede. Ekelund gör slut med lyriken. Och kulturborgligheten. Och Sverige. Och det slutar inte där. En blöt kväll i Göteborg 1907 slår han till en civilklädd länsman i nyllet. I februari året därpå döms han till fängelse och flyr till Berlin.Under detta vilda intermezzo omvärderar Ekelund sin syn på – ja, allt egentligen. Han äcklas inför vad han kallar högfärdsestetik, narcissuskonst, månskenspladder; helt enkelt en självbespeglande lyrisk skönklang som girigt konsumeras i borgerliga salonger. Ärlig litteratur, skriver Ekelund, är ”de fattigas blommor, de olyckligas blommor, vuxna långt långt utanför det välordnade samhället, där förståndigheten, ärbarheten och plattheten och hyckleriet breda sig i solid välmåga”. Han vill inte ha ett öre till från dessa hycklare och aldrig mer se skymten av någon sentimental gammal Ekelunddikt.Han byter förlag och ger 1909 ut boken ”Antikt ideal”. Man kan kalla den litteraturkritik, aforismer, polemik, essä, prosadikt – den är allt på en gång. I denna röra av texttyper hittar vi Kullaberg igen. Ekelund beskriver i några makalösa passager utsikten som en ljus klar storm, som ”spänner ut sinnet i lugn glädje – jag har känt den ofta inför verken af högsta konst”. Han syftar på den grekiska körlyrikern Pindaros och konstaterar: ”Hjärtats vemod, andens klagan ur bojorna af den sublunariska verkligheten har ingen röst här”. Alltså, i stället för melankolisk självbespegling – ett heroisk möte med verklighetens okuvliga kraft. Skillnaden från förra bokens Kullaberg är monumental.Året därpå kommer ännu en genrehybrid som heter ”Böcker och vandringar”. I en essä smyger Ekelund in en programmatisk dikt om hur han vill bort från det vekliga. Han vill förkunna den bittra sanningen. Strunt samma om publiken hånar honom, han vill inte ha deras beröm. Efter denna bok skriver Ekelund mycket, men väldigt lite som liknar dikter i vanlig mening. Det känns därför lite symboliskt att han ändå avslutar boken med – gissa vad? En liten dikt om Kullaberg förstås.Den påminner om dikten från 1906, fast här träder de där förkastade jordiska blommorna fram på ett oväntat vis. Den poetiska månviolen trängs undan av sumpkaprifolens feta röda trassel av stänglar. Det är alltså hit hans sökande efter bitter sanning lett oss, tillbaka till den soliga klippan jag nu står på. Det som finns här är kanske vackert eller fult, den trassliga naturens likgiltighet inför poetens själsliv är åtminstone total.Det är paradoxalt nog Ekelunds antimoderna strävan som gör honom modern. När jag gick på min första poesifestival runt 2015 pratade alla om ekopoetik. Det var ett nytt och spännande begrepp som gjorde entré i det skandinaviska litteraturfältet. I termen ryms olika metoder att läsa och skriva i skuggan av vår gigantiska ekologiska hotbild. Men det är knappast en modern naturlyrik. Man får leta länge om man söker vackert stämningsmåleri av tidig Ekelund-typ hos poeter som Anna Hallberg eller Fredrik Nyberg. Ekopoetiken ville tvärtom göra upp med lyrikens konventioner och dikotomier, inte återspegla naturen som något vi ska njuta av på håll. Släng ut den gamla prydliga verktygslådan med metaforer och diktjag och upprätta en ny, organisk poesiform!Medan jag promenerar ner för kullen tänker jag att Ekelund i och för sig inte visste något om vår tids skenande fossilkapitalism. Men han upptäckte en nästan hopplös etisk konflikt i den roll poeten sätts att spela i det rovgiriga moderna samhället. Ekopoetik är ett av många senare uttryck för detta. Även om luften så småningom väl gick ur även den bubblan. En bit bort ligger parkeringen översvämmad av Teslor och gigantiska stadsjeepar. Kullabergs naturreservat är i dag en del av de välbärgades avsmakningsmeny, suckar jag uppgivet, och försöker vara sådär ekelundskt sur. Men jag banaliserar honom förstås. Ekelund är sällan bara sur – för intrasslad i hans karakteristiska pessimism växer en säregen optimism.Efter sin upptäckt av poesins hopplösa situation, insisterade han ändå på skrivandet som en kamp mot detta tillstånd. Det är i denna kamp den mänskliga anden utvecklar ”sina ädlaste krafter”, skriver han. Som Anders Olsson påtalar i boken ”Ekelunds hunger”, är detta skrivande inte begränsat till en litterär genre. Det är ett sätt att skriva, tänka och leva som saknar bestämd början, mitt och slut. I språket växer jaget ihop med allt det ser och gör. Vilt och växande. Jag skulle gärna kalla det just organiskt.Så jag tänker på sumpkaprifolen. Mitt bland sumpen och snärjet i den där sista dikten från Kullaberg reser sig slutligen en ensam alm. Det är Ekelunds etik: lev som almen på den stormiga klippan, som glatt strävar uppåt. Trots allt.David Zimmermanpoet
I HBO:s nya tv-serie Rooster har männen kvar titlarna, men kvinnorna har tolkningsföreträdet. Vi pratar woke, metoo, kön, komik och ett universitet utan marginaler för misstag – om du tillhör fel grupp.Men först pratar vi om en förändring på skolområdet här i Sverige.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Vad händer när skolan inte längre bara ska undervisa? När den också måste hålla ihop sådant som samhället runt omkring inte längre klarar av? Linnéa Lindquist är rektor, skoldebattör och en av de få som skriver om skolan så som den faktiskt ser ut när klassrumsdörren stängs. I sin nya bok Vad jag pratar om när jag pratar om skolan (Mondial) skildrar hon en vardag präglad av hedersnormer, social kontroll, stök, svag vuxenvärld och låga förväntningar. I det här samtalet pratar vi om varför svensk skola så ofta vacklar i frågor om ordning och auktoritet, om skolans roll som integrationsinstitution, och om hur mycket den egentligen kan bära när samhället utanför redan har börjat ge vika.Och till sist frågar jag henne om det verkligen finns skäl till optimism. Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Professor Richard Boyatzis vänder upp och ner på våra vanliga föreställningar om feedback och mål — och han gör det med 60 års forskning i ryggen. Richard Boyatzis är en av världens mest inflytelserika forskare inom ledarskap, förändring och emotionell intelligens. Han är professor vid Case Western Reserve University, bland de mest citerade forskarna i världen i sitt ämne och aktuell med sin bok The Science of Change (2024). Han har forskat om hållbar förädring sedan 1967 och är upphovsman till Intentional Change Theory. Nu är han för första gången med i en svensk podd. Så, hur var det då med feedback? Boyatzis svar är "användbart när mottagaren genuint ber om den — annars kan du låta det vara". Och mål? Ungefär lika effektiva som nyårslöften. I det här avsnittet går vi bland annat igenom: Varför förmågan att hantera sina egna känslor är den viktigaste framgångsfaktorn för ledarskap Att compassion, delad vision och energi förutsäger faktorerna innovation, effektivitet och engagemang Skillnaden mellan att coacha med compassion och att coacha för compliance — och varför det avgör om förändring blir hållbar Hur Intentional Change Theory (ICT) kretsar kring en och samma fråga: vad som krävs för att förändring ska bli verkligt hållbar Varför vi behöver aktivera PEA (Positive Emotional Attractor) snarare än NEA (Negative Emotional Attractor) när vi coachar. Och sist men inte minst: var öppen, lyssna, håll tillbaka ditt dömande Det här avsnittet är för alla som strävar efter ett högt engagemang på arbetsplatser. Tealpodden handlar om hur vi skapar ett hållbart arbetsliv och hur framtida sätt att organisera kan se ut. På tealpodden.se finns en kunskapsbyrå med samlat material i form av poddavsnitt, utbildningar och böcker. Driver podden gör Maria Berglund, agil coach, samtalscoach och organisationskonsult via Kronkällan AB. Vill du ha hjälp med något av detta så kontakta mig gärna på maria@tealpodden.se Här hittar du Tealpodden: Tealpodden.se LinkedIn Instagram Sponsor av podden är Tractive, ett tillverkande företag med kunder över hela världen och som fokuserar på både teknisk och mänsklig hållbarhet. Stort tack till er!
Anmäl dig till mitt Gratis webinar "Hjälp! Jag MÅSTE gå ner i vikt (men känsloätningen och matkaoset hindrar mig)" här: https://www.matfri.se/webinarI det här avsnittet pratar vi om något som många föräldrar gör i all välmening, men som kan få stora konsekvenser: hur vi pratar om mat, kropp och vikt inför våra barn.För vikthets handlar inte bara om tydliga kommentarer – det sitter ofta i små ord, blickar och vanor som lär barn att kroppen är något som ska kontrolleras, bedömas eller förändras.Du får höra:– Hur barn faktiskt tolkar våra kommentarer om mat och kropp– Vanliga saker vi säger som kan skapa kroppsskam (utan att vi menar det)– Varför “nyttigt vs onyttigt”-tänket kan göra mer skada än nytta– Hur vuxnas egen kroppshets påverkar barn mer än vi tror– Skillnaden mellan omsorg och kontroll– Vad du kan göra istället för att skapa trygghet kring mat och kroppDet här avsnittet är för dig som vill hjälpa ditt barn att växa upp med en sund relation till mat, en trygg kroppskänsla och mindre fokus på vikt.Du behöver inte göra perfekt – men du kan göra skillnad.✨ Perfekt för dig som är förälder, jobbar med barn eller själv vill bryta gamla mönster kring mat och kropp.Gratis resurser att kickstarta Matfriheten: https://www.matfri.se/gratis-resurserKöp min bok här: https://peopleandstories.se/products/matfrihet-bli-fri-fran-halsoatning-och-matangest-med-intuitivt-atande Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Veckans avsnitt tar avstamp i Ivars medverkan i söndagens SVT:s Agenda som handlade om jämställdhet. I debatten mellan jämställdhetsminister Nina Larsson (L) och Annika Strandhäll, jämställdhetspolitisk talesperson för Socialdemokraterna, var enigheten mellan dem större än vad debattens hetta gav sken av. Båda anslöt sig till den återkommande berättelsen om att jämställdheten hotas och därför måste styras hårdare. Vi pratar vidare om Jämställdhetsmyndighetens slutrapport om jämställdhetsintegrering i myndigheter, högskolor och universitet. Där kan man se hur samma logik återkommer överallt: när utfallet är svagt blir slutsatsen ändå mer process, mer uppföljning och mer styrning. Samtalet kretsar kring hur jämställdhetspolitiken har glidit från lika behandling och individuell frihet till ett självspelande byråkratiskt maskineri som mäter, korrigerar och vill forma människors val – samtidigt som frågor om meritokrati, neutralitet och akademisk frihet trängs undan.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
I dag gästas Rak höger av religionshistorikern David Thurfjell, aktuell med Anspråkstagen – människans bot mot meningslösheten (Norstedts). I boken försöker han förstå varför så många unga upplever tomhet trots historiskt goda materiella villkor, trygghet och frihet. Vi pratar om meningskrisen som något mer än psykisk ohälsa, om hur moderniteten klippt av gamla rottrådar till gemenskaper, traditioner och landskap, och om hans försök att hitta en väg tillbaka – genom relationer, kärlek, självförädling och modet att låta sig tas i anspråk.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
(Detta är en repris av ett avsnitt som publicerades den 11 december 2024.)Som några av er kanske redan vet är jag en hängiven läsare av Cormac McCarthy. Hans böcker har betytt – och betyder fortfarande – oerhört mycket för mig, inte bara ur ett estetiskt perspektiv utan på ett djupare, existentiellt plan. Därför är det i dag en ära för mig att få tala med en av de främsta forskarna på McCarthys verk: Steven Frye, professor i amerikansk litteratur och prefekt för engelska vid California State University, Bakersfield.Vårt samtal kretsar kring två av McCarthys mest monumentala verk: Blood Meridian, med dess mörka och våldsamma värld, och The Road, en avskalad postapokalyptisk berättelse centrerad kring bandet mellan en far och hans son. Även om dessa romaner kan framstå som mycket olika, ställer de påfallande likartade frågor: Kan anständigheten överleva i en värld där makt, förstörelse och förlust tycks oundvikliga?Vi utforskade också begreppet ”svag teologi” i McCarthys verk – hur kan en Gud tillåta att så mycket ondska sker? I The Road tycks McCarthy fråga om den mänskliga medkänslans ”eld” kan bestå i ett universum som inte erbjuder någonting tillbaka.McCarthys skildring av den amerikanska västern omdefinierar själva genren och rör sig bortom mytiskt hjältemod in i en existentiell kamp. Blood Meridian tvingar oss att konfrontera upplysningens mörka baksida, medan The Road antyder att något som liknar hopp kanske kan bestå även i en gudlös, ödelagd värld – inte genom gudomlig intervention, utan genom mänsklig kärlek och uppoffring.Steven Frye låter inte McCarthys gestalter vila i enkla arketyper. Han undersöker hur figurer som Judge Holden i Blood Meridian gestaltar en destruktiv kraft av total dominans och kunskap utan etik. Samtidigt visar Frye hur McCarthy också skapar utrymme för motstånd – även inför oundviklig undergång. Är the kid:s trots mot Holden ett dömt uppror – eller ett glimtvis uttryck för mänsklig anständighet som vägrar dö?Vårt samtal berörde också McCarthys mer romantiska vision av vilda västern i All the Pretty Horses och The Crossing. Vi reflekterade över omöjligheten i att återvända till ett föreställt förflutet präglat av renhet och tillhörighet, när McCarthys gestalter brottas med modernitetens hårda realiteter.If you enjoy today's conversation, I highly recommend visiting Steven Frye's website at stevenfrye.org, where you'll find his writings. I also suggest checking out his novel, Dogwood Crossing.Tidigare avsnitt på tematOberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
I veckans avsnitt pratar vi om den nyutkomna svenska boken Miraklet i Tingbjerg av Marco Damgaard (Mondial), om hur en skola i Tingbjerg utanför Köpenhamn började fungera igen när vuxenvärlden slutade backa. Damgaard mötte låga förväntningar, språkliga brister och social kontroll, och svarade inte med fler ursäkter utan med höga krav. Skolan skulle åter bli sekulär och dansk: fläsk tillbaka på menyn, inga bönerum, tydliga ordningsregler och föräldrar som förväntades lära sig tillräcklig danska för att klara kontakten med skolan. Samtidigt rustades området upp. Resultatet blev bättre skolresultat, ökad stolthet och att Tingbjerg till slut ströks från Danmarks gettolista. Vi pratar om varför Danmark vågade göra sådant som Sverige så ofta tvekar inför.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Dagens gäst är Daniel Suhonen som är chef för tankesmedjan Katalys. Han är även en av grundarna till Reformisterna, den största vänsterföreningen inom Socialdemokraterna. Mot slutet av samtalet pratar vi om regeringsfrågan, och Suhonen säger att han hellre ser att Socialdemokraterna samarbetar med Kristdemokraterna, än med Centerpartiet. Tanken på Martin Ådahl som stoppkloss för socialdemokratiska reformer ger honom, som han uttrycker det, ”nästan magsår”.Innan dess hinner vi prata om huruvida S har triangulerat bort sig i frågor som migration och lag och ordning. Enligt Daniel Suhonen lyckas man inte riktigt komma fram till att prata om de egna kärnfrågorna om välfärd, vård, bostäder, med mera. Vi pratar om hur realistisk en målsättning med full sysselsättning är, om välfärdsstatens försvagning och om migration som både praktiskt och moraliskt dilemma.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Dagens gäst är kyrkohistorikern Joel Halldorf som återvänder till podden för femte gången, vilket nog gör honom till den som har varit med flest gånger. Han och jag har flera meningsskiljaktigheter, men också områden där vi är nästan rörande eniga, och kombinationen gör att jag personligen tycker att våra samtal ofta blir fruktbara. Hoppas ni håller med. På senare tid har Halldorf riktat skarp kritik mot Kristdemokraterna för att de för en strikt migrationspolitik, vilket han menar inte rimmar med kristen etik. Han menar att ett parti som sätter Krist- i sitt namn inte kan åberopa kristen etik när det passar, och sedan värja sig mot teologisk kritik när den blir obekväm. Där börjar vårt samtal – men det slutar inte där. För i sin nya bok Makten och det heliga (Fri tanke) försöker Halldorf förstå något ännu större: varför religionen åter blivit en politisk maktfaktor, också i ett samhälle som kallat sig sekulärt.Vi delar alltså en viktig utgångspunkt: människan slutar aldrig hålla något för heligt, hon flyttar bara heligheten. Men där Halldorf främst ser faran i att nationen, civilisationen och den nya högern laddas med helighet, ser jag också hur den liberala ordningen har gjort sina egna värden heliga. Därför kretsar vårt samtal inte bara kring religionens återkomst, utan också kring vem som egentligen gör tron till ett politiskt redskap – och varför hans kritik i min mening oftare tycks träffa högern än vänstern. Och som ni kommer höra i samtalet så riktar han en liknande kritik mot mitt håll.Om ni vill läsa mer av Joel Halldorf så finns hans Substack här: Vit Rök Boken kan köpas här.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
I dag gästas Rak höger av Benjamin Dousa, moderat bistånds- och utrikeshandelsminister. Regeringen säger sig vara i färd med den största omläggningen av svensk biståndspolitik sedan 70-talet. Tanken är att bistånd inte längre ska stå vid sidan av handel, migration och säkerhet, utan bli en del av svensk utrikespolitik och svenska intressen. Frågan är om det verkligen är ett paradigmskifte — eller om Sverige fortfarande tänker ungefär som förr. Hur långt har Dousa kommit i omläggningen, och vad återstår att göra? Det ska vi prata om i dag.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
I dag gästas jag av Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro och docent i fastighetsekonomi, som de senaste åren blivit en välkänd profil i frågor om bostadspolitik, arbetsmarknad och migration. Han är aktuell med boken Utvisad (Timbro), där han skriver om människor som har bott länge i Sverige, arbetat, gått i skolan och byggt sina liv här, men som ändå riskerar att utvisas när reglerna har ändrats. Det är också där vårt samtal rör sig: i skärningspunkten mellan arbetskraftsinvandring, tonårsutvisningar och frågan om vad staten egentligen är skyldig dem som redan har hunnit rota sig här.Han argumenterar för en sorts integrationsamnesti för dem som har hamnat i skarven mellan det gamla regelverket och det nya. Vi pratar om det, om pullfaktorer, om vad en fungerande integrationspolitik skulle kunna vara – och om varför han inte längre kallar sig höger.Fredrik Kopsch och jag är inte särskilt överens i flera av de frågor vi diskuterar i dagens avsnitt. Men jag tror att det är bättre att höra sina meningsmotståndares bästa argument. Ibland upptäcker man att skiljelinjerna ser annorlunda ut än man trodde, ibland att de är djupare, och ibland att man faktiskt är överens om mer än man väntat sig.Om ni tycker att det Kopsch säger i podden är intressant, tror jag också att ni skulle tycka att hans bok Utvisad är det.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
I dag gästas Rak höger av Ardavan Khoshnood. Han är läkare, kriminolog och forskare vid Lunds universitet, och har i många år följt Irans maktstruktur – inte minst revolutionsgardet, underrättelsetjänsterna och regimens säkerhetsapparat. Vi pratar om kriget mot Iran och den avgörande frågan: kan det här bli början på slutet för den islamiska republiken – eller är regimen ännu en gång på väg att överleva en kris som skulle ha fällt de flesta andra system? Hur enad är oppositionen? Och hur mycket av en samlande figur är Reza Pahlavi, som är son till shah Mohammed Reza Pahlavi, som avsattes i revolutionen 1979? Vi pratar också om och om den känsliga frågan om yttre intervention. När kan den hjälpa ett folk att bli av med en diktatur, och när riskerar den att förgifta hela eftermälet? Om detta och mycket annat handlar dagens samtal.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Att innehav av barnpornografi är ett brott hindrar inte pedofiler från att ladda ned och sprida materialet. Och att tillverka det till att börja med. Så vad gör egentligen polisen för att förhindra och straffa dem?I Uppdrag granskning – ”Jakten” – har journalisten Diamant Salihu fått följa med ISÖB, som står för “Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn”. Det är en specialiserad polisenhet som utreder sexualbrott begångna på nätet. I de tre avsnitten ger tittaren inblick i hur polisen går tillväga, vilka de vanliga – och ibland ovanliga – gärningsmännen är, samt vilka verktyg polisen saknar för att göra ett ännu bättre jobb.I dagens podd intervjuar jag både Diamant Salihu och Jonas Göthner, en av utredarna på ISÖB som även är med i dokumentärserien. OBS! Det här är ett avsnitt av podden som man nog inte borde lyssna på om barn kan höra det som sägs. Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
De så kallade tonårsutvisningarna är överallt i nyhetsflödet just nu. Tidöpartierna pressas både inifrån och utifrån. Socialdemokraterna likaså. Kritikerna kräver snabba besked: en ventil, ett undantag, en amnesti. Men vad handlar det egentligen om? Vad ligger bakom att det syns just nu?I dag pratar jag med Ludvig Aspling, migrationspolitisk talesperson för Sverigedemokraterna. Vi går igenom regelverket och incitamenten – och om det är rimligt att göra undantag för just den här gruppen. Dessutom pratar vi om vad som faktiskt kan reformeras på EU-nivå.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Är kristendomen mer vänster eller mer höger? Är Tidöregeringens migrationspolitik okristlig – ja faktiskt så okristlig att Kristdemokraterna borde sluta använda “krist-” före demokraterna? Var Jesus mest som en svensk socialdemokrat, eller mer som en amerikansk republikan?Den senaste tiden har debatten gått varm om kristendomens politiska implikationer. Henrik Jönsson mot Johannes Klenell, Joel Halldorf mot Kristdemokraterna, och så vidare. Gemensamt för debatterna är att tron mest blivit en klubba i politisk strid.Jag läste nyligen en text på 100% (100.se) som fångade det där rätt väl: att både den amerikanska kristna högern och den svenska kristna vänstern ofta gör samma misstag. Man utgår från sin politiska slutsats och arbetar baklänges, som om Bibeln vore ett partiprogram – och som om den som landar i en annan slutsats därför måste vara mindre kristen.I dag pratar jag med den som skrev texten: den katolske prästen Thomas Idergard. Han menar att det kristna budskapet är större än både vänster och höger, men att det för den sakens skull inte betyder att kristendomen är apolitisk. Hur går det ihop?Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
I dagens avsnitt pratar jag med Jakob Forssmed, kristdemokratisk socialminister med ansvar för bland annat folkhälsa och psykisk hälsa. Vi pratar om psykisk ohälsa och var gränsen går mellan livets normala mörker och sjukdom som kräver vård. Vi pratar om ensamhet. Det är såklart en individuell upplevelse, men mer än det också. Man har sett hur ensamhet är en riskfaktor som spiller över i allt från depression till fysisk ohälsa och ökade vårdbehov. Lösningarna är i regel individualiserade, men Jakob Forssmed vill jobba för att hitta lösningar som bygger på mer gemenskap. Men vad kan politiken faktiskt åstadkomma? Om det pratar vi i dag.Och så pratar vi om skärmarna – och om hur digitalisering och automatisering ibland bygger bort mänskliga möten. Vad det gör med barn, unga och med samhället. Kan man förändra techjättarnas beteenden? Jakob Forssmed är något så ovanligt som hoppfull att det faktiskt går att göra.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Vi har vant oss vid att prata om säkerhet som något abstrakt. Procentsatser, doktriner, toppmöten. Men kriget i Ukraina, Sveriges NATO-inträde och stormakternas nya tonläge har gjort kartan konkret. Nordisk. Arktisk. Och obekväm.I dagens avsnitt pratar jag med Magnus Petersson, professor i internationella relationer vid Stockholms universitet och en av Sveriges mest erfarna NATO-forskare. Vi går igenom vad som faktiskt har förändrats sedan 2022: varför Norden nu kan planeras som ett sammanhängande militärt område – och varför Arktis blivit en plats där mycket står på spel, just för att alla vill undvika öppen konflikt.Vi talar om Grönland bortom symbolpolitik. Om USA som fortsatt garant, men med mindre tålamod. Om Rysslands svaghet – och varför den kan vara farligare än styrka. Och om vad det betyder för Sverige att ha gått in i NATO för att slippa stå ensamt, i en tid när allianser kräver mer än lojal retorik.Det är ett samtal om avskräckning, geografi och ansvar. Och om varför Europa måste kunna ta större ansvar för sin egen säkerhet, oavsett hur USA väljer att agera.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Som alla vet vid här laget genomförde USA en operation där Nicolás Maduro greps i Venezuela. Samtidigt pratar Donald Trump om att USA ska ”äga” Grönland. Frågan blir större än enskilda utspel: finns det egentligen en regelbaserad världsordning, eller är det en europeisk berättelse vi levt i eftersom den varit bekväm?Om detta pratar jag med Johan Ingerö, tidigare bland annat partisekreterare och även policyansvarig hos Kristdemokraterna och i dag seniorkonsult på The Labyrinth Public Affairs. I en text på 100% argumenterar han för att den regelbaserade världsordningen alltid har varit något av en myt. Att regler alltid kräver att man har makt nog att upprätthålla dem, att normer därför ofta tillämpas olika beroende på styrkeförhållanden.Läs Johan Ingerös text här.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Mordet i Rönninge var inte bara en tragedi. Det var ett systemfel som gick att förutse. En högriskperson som aldrig borde ha släppts ut igen, fick ett kort straff och var ute efter att ha avtjänat två tredjedelar trots att han misskött sig under fängelsetiden. En av dem som varnade när han kom ut var Sara Nilsson från Dumpen, som hon och Patrik Sjöberg driver ihop, och som jag pratar med i dagens podd. Hon varnade så att barn i personens närhet skulle kunna skyddas, men på grund av hur svenska lagar ser ut riskerade hon att dömas för förtal.Vi har byggt ett samhälle där det är mindre riskfyllt att vara högrisk än att säga att någon är högrisk. I dag måste Polisen invänta att brottet redan har begåtts innan de kan agera, även om alla varningslampor blinkar. Dumpen växer i det glappet. Inte för att Sara och Patrik tror att de är staten – utan för att staten inte tar sitt ansvar.Nu rör sig politiken, sent men ändå: i november tog regeringen emot en utredning om stärkt brottsbekämpning genom lagreglering av provokation. Den täpper till metod-luckan: i dag är polisens möjligheter att agera proaktivt mot grooming juridiskt osäkra och ofta för sena, så utredningen ger lagstöd för provokativa åtgärder under åklagarbeslut och tydliga ramar.Sverigedemokraterna har å sin sida presenterat ett slags Lex Dumpen som täpper till ansvars-luckan: i dag kan en gärningsman smita undan när “barnet” i chatten i själva verket är ett lockbete eller en polis, eftersom brottet kan bedömas som otjänligt försök eller falla utanför grooming – förslaget skulle innebära att man kan döma ändå.Parallellt finns också utredningar om stärkt samhällsskydd vid återfall i grova brott – alltså vad vi gör med dem vi redan vet är farliga. Rönninge visar vad som händer när ingen del av kedjan håller.I dagens podd pratar jag alltså med Sara Nilsson och Patrik Sjöberg om hur Dumpen jobbar, vilka utmaningar som finns i verksamheten, hur de egentligen orkar, varför bara en av tio “fiskare” orkar stanna kvar och fånga “gäddor”, vilka lagändringar de vill se och om den personliga erfarenhet som verkligen gjorde att jag uppvärderade deras arbete. Ni hittar dem på Dumpen.se och om ni som jag tycker att de gör ett nödvändigt arbete kan ni stötta dem via Swish på: 123-250 22 84.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Under Ulrika Eleonora d.y korta tid som drottning år 1719-20 nyadlade hon 182 familjer och upphöjde 48 adelsmän till friherrar och 15 friherrar till grevar. Det var också under Ulrika Eleonoras korta regim som det kungliga enväldet avskaffades och frihetstiden tog vid.I avsnitt 68 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med historikern Joakim Scherp om massadlingen under Ulrika Eleonara d.y. korta regim. Joakim Scherp är tillsammans med Charlotta Forss aktuell med boken Ulrika Eleonora – makten och den nya adeln 1719-1720.Ulrika Eleonora d.y hade en nära relation med sin bror Karl XII, men det var ingen självklarhet att hon skulle ta över efter Karl XII:s död i Norge den 30 november 1718. Plågad av sorg efter en älskad bror tvingades hon i allra högsta grad engagera sig makten i en turbulent tid.I maktkampen efter Karl XII:s död var det möjligt att avskaffa det kungliga enväldet. Vid riksdagen år 1719 avskaffades enväldet, och en ny regeringsform gav stor makt åt råd och riksdag. Detta markerades ännu kraftigare 1720, då Ulrika Eleonora, som efterträtt brodern Karl XII, överlät kronan till maken, Fredrik av Hessen-Kassel (Fredrik I). Denna period när riksdagen fick stor makt kom att kallas frihetstiden.Men det mest bestående av Ulrika Eleonoras kort tid som regent var alla nya adelssläkter. Hon följde en tradition av nyadling som varit omfattande både under drottning Kristina och Ulrika Eleonoras far Karl XI. Skillnaden mellan Ulrika Elenora och tidigare regenter var att hon adlade så många under bara ett års tid.De många krigen samt den allt mer omfattande statliga byråkratin krävde nya adelsmän för att fylla behoven av officerare och ämbetsmän. Nyadling var också ett sätt att skaffa sig lojala män i regering samt ståndsriksdagen.Men svensk statsapparat var präglad av meritokrati och söner till grevar kunde få sig omsprungna av karriärssugna ofrälsemän som i klättringen mot toppen fick ett adelskap på vägen.Bildtext: Drottning Ulrika Eleonoras kröning i Uppsala domkyrka den 17 mars 1719, målad av Johan Henrik Schildt. Kröningen markerade början på hennes korta, men betydelsefulla regeringstid i en tid av politisk omvälvning i Sverige. Källa: Johan Henrik Schildt – Drottning Ulrika Eleonoras kröning i Uppsala domkyrka (1719), Museumslandschaft Hessen Kassel. Public domain.Musik: Gloria In D Major (Rv 589) – Qui Sedes Ad Dexteram Patris (Allegro), Soundblocks AudioBild Fredrik I, 1676-1751, konung av Sverige och hans gemål Ulrika Eleonora d.y., 1688-1741, drottning av Sverige, Konstnär: Georg Engelhard Schröder Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I dagens Rak höger repriserar jag ett av de mest lyssnade avsnitten under de senaste åren. Den 3 september 2024 intervjuade jag journalisten Anders Bolling som skrivit boken Professionell klimatbevakning: guide för en konstruktiv journalistik (NMI 2024) (ihop med journalisten Svenolof Karlsson). Det är en bok som sticker hål på klimatalarmismen, inte genom att avfärda forskning, utan genom att ta forskningen på största allvar. För det finns stor spännvidd mellan forskarnas uppfattningar om vad som egentligen sker, vad som kommer att ske och vad som bör göras åt det. Så varför kommer inte detta fram i mediernas rapportering? Om detta och mycket annat handlar dagens podd.Om ni tycker att dagens konversation är intressant tycker jag att ni ska läsa Professionell klimatbevakning. Det är en ögonöppnare. Anders Bolling har även skrivit Miljardlyftet: så förändras världen av ett växande Afrika ihop med Erik Esbjörnsson (Ordfront 2018). Och Apokalypsens gosiga mörker – världen ser inte längre ut som den gjorde men det vägrar vi att inse (Bonnier 2009). Han har en egen podd som heter Mind the shift. Och du hittar honom på andersbolling.com. Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Ted Sporre & Niklas Hammar, VD och medgrundare WeSports Group, två ledare som inte bara har byggt bolag med precision och tempo, utan nu även förbereder sig för en börsnotering, gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om hur man bygger bolag med struktur, tempo och mod – och hur IT, affär och kundnytta måste samspela för att skapa verklig förändring. Vi får följa deras resa från digital transformation inom Stadium till grundandet av WeSports, och vad som krävs för att leda i tillväxt – utan att tappa det operativa greppet.07:15 – Hur logistik, IT och verksamhet integrerades för ökad effekt10:00 – Vikten av gemensamma mål mellan tech och affär12:40 – Varför digital transformation ofta misslyckas15:30 – Rätt tempo, rätt ägarskap – så drevs förändringen internt18:10 – Skillnaden mellan förändring på papper och i verkligheten21:45 – Hur de byggde automatiserat flöde i logistikkedjan25:00 – Varför agilt arbetssätt måste kopplas till affärsnytta28:20 – Från WMS till produktdata – tekniska investeringar med effekt32:10 – Så satte de datadrivna KPI:er i logistiken35:30 – Hur de jobbade med IT som möjliggörare – inte broms42:00 – Ledarskap i förändring: transparens, förtroende och tydliga roller48:15 – Så hanterade de legacy-system och interna silos54:30 – Skillnaden mellan att leda förändring i olika retailmiljöer57:10 – Hur man skapar innovation utan att tappa driftfokusHär hittar du Ted, Niklas & WeSports Group:https://www.linkedin.com/in/tedsporre/https://www.linkedin.com/in/niklashammar/ https://wesportsgroup.com/ Sponsor Shopify:www.shopify.com/framtiden Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Du är inte bara ditt idealjag. Du är också dina erfarenheter, dina sår, dina misstag, dina styrkor, din passion – och allt däremellan. Och det är precis det som gör dig kapabel att leva ditt kall på riktigt. I det här avsnittet pratar vi om: ✨ Varför du är både ditt idealjag och ditt mest kämpande jag – samtidigt ✨ Hur allt du varit med om kan användas i ditt syfte ✨ Skillnaden mellan fakta och berättelsen du skapar om fakta ✨ Hur din inre dialog antingen håller dig fast – eller frigör din kraft ✨ Tre konkreta steg för att omvärdera den berättelse som styr ditt liv ✨ Varför det inte är ditt idealjag som är ditt mest inflytelserika jag – utan du, här och nu Du får verktyg för att identifiera dina inre sanningar, ifrågasätta dem och aktivt börja skriva en ny berättelse som leder dig närmare ditt kall, din vision och ditt genomslag. Vill du gå djupare och implementera detta i ditt liv? Beställ boken Ett större liv: https://ea-design.se/butik/ett-storre-liv/ Anmäl dig till min masterclass: Skapa ett helt års resultat på 77 dagar den 11/12 kl. 12.00 https://www.ledarskapsakademin.com/live-webinar/vtv77d/register Kliv in i något av programmen i Ledarskapsakademin: www.ledarskapsakademin.com Eller skriv till oss för personlig vägledning kring ditt nästa steg DM:a mig på @emmelialander (Instagram) eller hej@ledarskapsakademin.com så guidar jag dig. Vad tar du med dig från dagens avsnitt som du direkt vill börja leva? Dela gärna med oss – så firar vi dina framsteg tillsammans.
På engelska används uttrycken “musician's musician” och “comic's comic” för att beskriva någon som är högt respekterad bland sina likar. En musiker som andra musiker beundrar, eller den komiker som kanske inte är kändast, men andra komiker älskar. Dagens gäst är lite av politikens motsvarighet. Kanske inte så känd för den breda allmänheten, men däremot för oss som på olika sätt jobbar med eller skriver om politik. Simon Westberg är en sån där person man går till om man behöver förstå något på djupet, särskilt om allt som rör idéutveckling och ideologi. Sedan oktober i år är han statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch, och är nu aktuell med boken Västerlandets motståndsrörelse – Konservatismen - från Edmund Burke till Roger Scruton (Svensk Tidskrift 2025). Det är en bok jag önskar jag hade fått läsa för 20 år sedan, när jag läste statsvetenskap på universitetet. I sin bok har Westberg formulerat vad konservatismen faktiskt vill försvara. Den börjar inte i nostalgi utan i en människosyn: att vi är blandningar av gott och ont, oförmögna att skapa paradiset på jorden, men fullt kapabla att förstöra väldigt mycket om vi tror att vi kan börja om i ”år noll”.I boken beskriver han konservatismen som ett motstånd mot just den tanken, mot den revolution som går ut på att kasta ut allt det gamla för att föda det nya. Det är ett försvar av den västerländska legeringen av Aten, Rom och Jerusalem: det filosofiska sanningssökandet, rättsstatens ordning och den kristna människosynen.Och vi landar i frågan om vi verkligen lever i en konservativ tid, eller bara – som Simon Westberg uttrycker det – lyckades vinna i ruinerna av vår egen förlust.Här kan du köpa boken.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Vad händer med ett land där 1,2 miljoner människor tar ett piller om dagen för att orka med livet? I dagens avsnitt pratar jag med journalisten Johan Cedersjö om hans dokumentärserie Det sista pillret. Under tio år åt han SSRI, och i serien följer vi både hans egen nedtrappning och den medicinska revolution som utlovade lyckligare hjärnor – men som också skapade en ny normalitet där oro, sorg och livskriser ofta behandlas kemiskt. Vi pratar om hur den biologiska psykiatrin vann över Freudianerna, varför vården så lätt sträcker sig efter receptblocket, och hur en hel generation växer upp med diagnoser, terapispråk och pillerburkar som fond. Vi talar om priset för att skruva ner ”volymen” i själen, att kapa både toppar och dalar, om läkarna som sitter fast i ett omöjligt system, och om Johans eget år efter det sista pillret. Så är SSRI en livboj, en boja – eller båda samtidigt?Lyssna på alla avsnitt av Det sista pillret här.Intervju på samma temaOberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Komikern Viktor Klemming har blivit känd i politiker-Sverige för sin skarpa politiska satir. Under helgen var han inbjuden för att köra sin stand-up på Sverigedemokraternas landsdagar i Örebro. Mitt i framträdandet gick ett par arga partister upp på scenen och avbröt, samt tog mikrofonen. Vad hände egentligen? Har högern blivit lika lättkränkt som vänstern? I dagens jabb berättar Viktor Klemming hur han ser på det och vad det betyder.Mer med Viktor KlemmingMan kan till exempel följa Viktor Klemming på Youtube (där han har nästan 250 000 prenumeranter), Instagram eller Tiktok. Och här kan man följa hans program på 100.se.En av de filmer som gjorde att jag personligen började följa honom var den här valfilmsparodin för Socialdemokraterna från 2022:Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Genom åren har många pratat om att skapa alternativ till public service och tidningsdrakarna. En del försök har gjorts, vissa mer lyckade än andra, men på senare tid har den teknologiska utvecklingen också bidragit till att göra mer av det genomförbart. Ett av de mest intressanta initiativen står 100 procent för. Så heter den nya medieplattform som med liten förvarning lanserades i lördags på webbadressen 100.se . Det är mer ambitiöst än det mesta som försökts på senare år.Bakom den står Henrik Jönsson – youtuber, entreprenör, opinionsbildare, med mera med mera – och Marie Söderqvist – skribent och mediestrateg med lång erfarenhet av både politik och PR. Jag ville veta mer och åkte därför till Stockholm för att prata med dem båda om det hela. Jag fick se deras nybyggda studio och övriga kontor, och jag måste säga att det hela är mycket imponerande. Och mycket lovande. Man har knutit till sig namn som Per Gudmundson (som skriver på Rak höger), Anna Björklund, Hanif Bali, Viktor Klemming, Jan Emanuel, Klara Klingspor, med flera. Det ska bli spännande att följa!Dagens samtal handlar om 100 procent, vilka de riktar sig till, om var det passar in i det svenska medielandskapet och om framtiden. Som sagt, kolla in dem på 100.seOberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Today I'm speaking with Simon Critchley, philosopher and author of Tragedy, the Greeks, and Us (2019) – a book that argues tragedy offers a truer philosophy than Philosophy itself, a way of thinking that begins where certainty ends. We talk about what happens when justice stands on both sides, when virtue and flaw are inseparable, and when insight comes too late for action. For Critchley, tragedy embodies a philosophy opposed to Plato's: instead of banishing contradiction to protect reason, it lets conflict and emotion become forms of knowledge. I think this is a foundational insight: life is full of trade-offs, and we're better off when we face them head-on. Virtues can so easily turn into vices when circumstances change. And our freedom is always circumscribed by fate, even though we often give fate different names nowadays.Anyway, while we're at it, I should mention the title of his latest, and fantastic, book: I Want to Die, I Hate My Life (2025). It do be like that sometimes (the book is excellent, by the way.) If you ever wanted to study literature or philosophy at university but didn't, or if you did and came away disappointed, Simon Critchley's books are the best gateway drug I've come across in a long, long time.In this episode, Simon Critchley shows how tragedy, theatre, and democracy are linked, what it means to live without rescue, and to think clearly in the dark. Follow Simon here.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Jan Guillou har i decennier byggt sin egen hjältesaga – från IB-avslöjaren till fängelsekungen på Österåker, åtminstone enligt honom själv. I det nya avsnittet av Rak höger – Jabb pratar Ivar Arpi och Per Lindgren om Guillous senaste utspel i Aftonbladet, där han kallar Carl-Oskar Bohlin (M) för en nybörjarminister med skägg och ”dominansbeteende”.Samtalet handlar om hur Sveriges kanske mest mytomaniske skribent fortfarande tillåts glida mellan fakta och fantasi utan mothugg – om hans gamla kontakter i Palestinarörelsen, och om varför Aftonbladet gång på gång låter honom karaktärsmörda sina meningsmotståndare.Läs Per Lindgrens text:Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
My guest today is Coleman Hughes — one of the most interesting voices in the American debate about race and identity. His book The End of Race Politics: Arguments for a colorblind America (Thesis 2024) has just been translated into Swedish under the title Färgblind – en strävan bortom raspolitik (NoPolar).We talk about what colorblindness really means — and why Hughes believes it's the only way out of race-based politics. We talk about Black Lives Matter, about how myths can turn into truths when they're repeated often enough, and about Martin Luther King's legacy — what he actually stood for.We also talk about culture — about jazz and authenticity, about beauty and representation — and why some forms of antiracism have ended up becoming racist in practice.Follow: Coleman Hughes Follow his Substack: Coleman's Corner Coleman Hughes on X: @coldxmanBuy his new book in Swedish here: Färgblind – en strävan bortom raspolitikOberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Vi är nu över 25 000 prenumeranter och poddarna Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent i topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Men medan andra på listan har public service-miljarder, annonsmiljoner och presstöd i ryggen, så har vi bara er. För att det ska fungera behöver några fler av er som i dag är gratisprenumeranter bli betalande. Just nu får du 30 procents rabatt på prenumerationen!Är Norge på väg att bli som Sverige? Kommer svenska högern göra om samma misstag som den norska och förlora valet 2026? I dagens podd pratar jag med Alexander Zlatanos Ibsen – nyhetsredaktör på Minerva, tidigare Høyre-rådgivare och själv poddmakare. Detta är ett samtal där vi intervjuar varandra till respektive podd, vilket gör det mer till ett samtal. Vi går igenom varför den norska högern förlorade valet 2025 och varför Høyre tappade väljarstöd. Ett mönster som tycks gå igen i många europeiska länder – där traditionella högerpartier förlorar väljare till det som brukar kallas högerpopulistiska. Vi pratar också om hur Gazakriget blev inrikespolitik i båda länderna. Och hur konservativa upprepade Charlie Kirks debattmetod i Oslo – och hur det gick. Och så pratar vi om klimatpolitiken och oljan. Om detta och mycket mer handlar dagens avsnitt.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant redan i dag och få 30 procents rabatt!Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe
Män vill fortfarande blott ha tillgång till kvinnors kroppar, precis som hur de alltid använt prostitution. Skillnaden är bara att nu slipper de betala. När Anna Axfors ser Netflix nya serie Halva Malmö består av killar som dumpat mig inser hon att kvinnor är lurade. Inläsare: Jörgen Huitfeldt